Höjdpunkt på året - Kristianstad kommun

Caroline Ekdahl, lönekonsult på kommunen ........... SIDAN 16
Använder kemikalier med förnuft .................. SID 5
NR 6, DECEMBER 2015
Björn Nilsson, 49 år, är den yngste ålfiskaren i Kristianstads kommun.
Ålfiske med anor
Ålfisket vid Ålakusten mellan Åhus
och Stenshuvud föreslås bli erkänt
som nationellt, immateriellt kulturarv.
Ålfisket vid Hanöbukten är unikt
och det är ett levande kulturarv, här
fiskas fortfarande ål. En av dem som
fört kulturarvet vidare är ålfiskare
Björn Nilsson på Åhus-Ål.
SIDAN 8–9
Renhållningen bäst
– Fantastiskt roligt, och ett bevis på att
våra satsningar ger resultat.
Det säger Johan Karlsvärd, vd vid
Renhållningen Kristianstad.
En av landets mest moderna återvinningsanläggningar i Åhus är en
starkt bidragande orsak till utmärkelsen Årets avfallsbehandlare vid Swedish Recycling Award.
SIDAN 5
Musiklärarna Karin Mattson (vid pianot) och Anneli Walther Ohlsson finslipar på de sista detaljerna inför musikklassernas luciakonserter.
Höjdpunkt på året
Luciakonserterna i konserthuset är årets höjdpunkt för
Kristianstads Musikklasser och finslipningarna av programmet har varit intensiv sedan hösstlovet. Allt ska fungera inför
premiärerna 4 och 5 december.
Årets tema på Luciakonserten är Julgott och totalt är det 158
elever – fördelade på tre lucior, tärnor, stjärngossar och pepparkakor – och åtta pappor i pappakören.
SIDAN 14
Ruben mångsysslare
Ruben Axelson från Tollarp är en allkonstnär som har blivit svensk mästare i så vitt skilda grenar som friidrott
och vedkonst.
I slutet av 1990-talet var han som
mest aktiv med sin vedkonst i föräldrahemmet i Ilnestorp. Busslaster med
folk från hela Sverige kom för att titta
på hans annorlunda skapelser.
Din informationstidning från Kristianstads kommun – läs mer på www.kristianstad.se
SIDAN 12–13
2
Gammal kemtvätt saneras
EVA MÅRTENSSON HAR ORDET
Tid för hemlängtan
Julen närmar sig. En tid då många vänder hemåt. Hem
till födelsetrakten familjen och de gamla vännerna. I ett
par årtionden var jag en av dem. Varje år gick färden
genom Sverige mot Kristianstad i juletid.
Sedan några år är jag hemvändare på heltid.
Och jag är inte ensam. Den senaste tiden har jag
träffat många som har flyttat hem. Till och med
väninnan som gav sig iväg direkt efter studenten och lovade att aldrig återvända har kommit hem igen efter
35 år. Nu går hon omkring och ser på sin nygamla omgivning
med förälskad blick.
Jag vet inte om det är trend eller slump att jag möter så många
återvändare just nu, men jag känner en gemenskap när vi
möts. Den unga tjejen som är mätt på Stockholmsäventyret.
Småbarnsfamiljen som har sökt sig hemåt för att ha råd till
större bostad och få lite hjälp av farmor och farfar med dagishämtningen. Pensionärerna som har bestämt sig för att göra
om stugan till permanentbostad. Vi möts och känner igen någonting hos varandra. Vi har gjort vårt val. Vi är hemma igen.
”Kanske man måste ha varit borta ett tag för att riktigt fatta
hur fint det är här”, säger den unga återvändaren från Stockholm.
Väninnan vill inte kännas vid att hon har brutit sitt ungdomslöfte. ”Jag hade aldrig kommit tillbaka om stan hade varit som
då. Det finns mycket mer här nu.”
Födelsestaden är sig lik – och ändå inte. Nya byggnader, nya
människor, nya kulturupplevelser, nya jobbmöjligheter. Men
fortfarande samma täta stadskärna, samma fina natur, samma
trygga grundkänsla.
Säkert känner några av julens återvändare att det är motigt
att ge sig iväg igen efter helgen. Kanske just dina syskon, kusiner, barn eller mostrar börjar prata om möjligheten att flytta
hem igen. Berätta för dem att de inte är ensamma. Hälsa dem
att de är välkomna. Och tipsa dem gärna om att vi har många
spännande jobb lediga inom Kristianstads kommun som de kan
hitta på www.kristianstad.se/jobb.
Jag vill önska alla nya, gamla och nygamla kommuninvånare
en god jul och ett gott nytt år!
Eva Mårtensson, informationschef, Kristianstads kommun
PÅ GÅNG I KOMMUNEN
Bad vid högskolan
Kristianstads nya badhus byggs vid
högskolan på Näsby. Det är förslaget
som fullmäktige får presenterat vid
mötet den 15 december.
Om beslutet fattas kan ett nytt badhus stå klart i slutet av 2019. Den andra platsen som utretts, på bangårdsområdet nära centrum, har svårigheter
som skulle kunna fördröja bygget i
flera år.
Nu påbörjas saneringen av tomten, där det tidigare låg en kemtvätt med färgeri, vid Bomgatan på Långebro.
sanering. Nu inleds saneringen
av Kristianstads mest förorenade tomt. Marken under den
gamla kemtvätten på Långebro ska renas från skadliga
ämnen i två år framåt.
Under nästan hela 1900-talet
låg vid Bomgatan på Långebro
en kemtvätt med ett färgeri, som
släppte ut skadliga kemikalier.
– Klorerade lösningsmedel
finns kvar i marken och hotar att
sprida sig till grundvattnet. Därför ska Kristianstads kommun
nu sanera det förorenade området med finansieringshjälp från
Naturvårdsverket, säger projektledaren Susanne Weidemanis på Kristianstads kommun.
Projektet startar vintern
2015 med omläggning av vägar
och ledningar, som förberedel-
se för saneringen. Både Bomgatan och Bryggerigatan grävs
upp i vissa delar. Grävarbetena
gör det under en tid besvärligare att komma in på gratisparkeringen i området.
Renas med värmebehandling
Under 2016 ska de ytliga föroreningarna grävas upp och
schaktas bort. Ungefär 7 000
kubikmeter jord ska skickas till
säker förvaring.
Under 2017 ska de djupare
marklagren renas med värmebehandling, så kallad termisk
in situ-behandling.
– Det innebär att man använder en teknik som värmer
marken på djupet så att de
skadliga ämnena ångas upp till
markytan och tas omhand där.
Det är en metod som används
när föroreningarna ligger så
djupt att det inte går att gräva
bort dem. Metoden är ovanlig i
Sverige, men är väl beprövad i
bland annat Danmark och USA,
förklarar Susanne Weidemanis.
Begränsad framkomlighet
Den förorenade tomten ligger
alldeles invid promenadstråket
Tivolirundan vid stigen som
går mot Naturum Vattenriket.
Saneringsarbetet kan delvis
störa framkomligheten men
innebär ingen risk för människor som rör sig i området.
Saneringen genomförs med
bidrag från Naturvårdsverket
genom Länsstyrelsen Skåne
och beräknas kosta omkring 50
miljoner kronor.
Läs mer på www.kristianstad.se/fargaren3
Nytt för vatten- och avloppsabonnenter
I början av 2016 går Kristianstads kommun över till ett nytt
kundsystem för sina vatten- och
avloppsabonnenter. Det mesta
kommer att vara som vanligt för
abonnenterna, men det blir
också några smidiga nyheter.
– Den första förändringen
för abonnenterna är att fakturan kommer att se lite annorlunda ut, säger abonnentchefen
Jonas Schrevelius, som ser
Kolla kommunen
på Facebook
Vill du enkelt få besked om vattenavstängning eller viktiga möten? Följ Kristianstads
kommun på Facebook!
Vill du få tips om evenemang och ha
chans att vinna biljetter? Följ även
Kolla Kristianstad.
många fördelar med det nya
kundsystemet.
– Det ger oss framför allt
möjligheter att skapa nya
webbaserade tjänster för
abonnenterna och arbeta på
ett modernare sätt, säger han
Trådlös avläsning
Ett av målen med det nya kundsystemet är att abonnenternas
vattenmätare inom snar fram-
tid ska kunna läsas av med
trådlös teknik. Då behöver
abonnenterna inte längre meddela sin förbrukning till kommunen.
– Vi har sedan 2013 löpande
bytt ut de äldre vattenmätarna
mot nya digitala varianter som
är förberedda för den nya tekniken. 2020 räknar vi med att
ha bytt ut samtliga, säger Jonas
Schrevelius.
Kom på byastämma
Skjuts för företag
Byastämmor i Öppet hus-format har
i höst hållits i flera byar. I år återstår
träffar i Träne församlingshem den
8/12 för invånare i Ovesholm, Djurröd,
Träne, Rickarum och Venestad och i
Everöds församlingshem den 14/12
för Everöd, Östra Sönnarslöv och Gärds
Köpinge. Droppa in kl.17–20.
Tider för kommande byastämmor
2016 hittar du på www.kristianstad.se
Näringslivet i Kristianstads kommun
har vind i seglen.
Varje höst utser Dagens industri
årets gaseller, de företag som vuxit
snabbast på tre år. Kristianstad utmärkte sig med tretton gasellföretag,
elva fler än året innan.
Företagen i kommunen har dessutom den tredje bästa tillväxten i Skåne,
enligt kreditupplysningsföretaget Syna.
3
Nya villatomter släpps i Åhus
De flesta av de tio nya kommunala villatomterna i Åhus
har en yta på ca 900 kvadratmeter. Den största tomten är på
1 300 kvadratmeter. För en 900
kvadratmeter stor tomt är priset 850 000 kronor.
Varierande priser
Tomtpriserna varierar för olika
orter i Kristianstads kommun.
Tomterna nära Åhus och Kristianstad är dyrast, medan blivande villaägare som kan tänka
sig att bygga i Fjälkestad, Rickarum, Träne, Vanneberga eller
Östra Sönnarslöv har möjlighet
att bli ägare till en kommunal
tomt för 40 000 kronor.
– Just nu har vi 120 lediga
villatomter i Kristianstads
kommun, säger Moa Giselsson.
En lista med lediga tomter i
olika områden finns på kommunens hemsida. Alla tomterna på listan är till försäljning,
när en tomt reserveras plockas
den bort därifrån.
– Efterfrågan på kommunala tomter i Åhus är stor. Det finns intressenter som har stått i kö i många år, säger Moa Giselsson, exploateringsingengör.
tomtsläpp. Åhus är populärt
att bo i och i höst har Kristianstads kommun släppt tio
villatomter i ett nytt område
i Täppet. Tomterna ligger i
norra delen av Åhus, längst
upp i spetsen där Täppetleden
och Kristianstadsvägen möts.
– Det är stor efterfrågan på
tomter i Åhus och fem av de
nya tomterna är redan reserverade. Vi har intresserade
som stått i kö i många år för en
kommunal tomt i Åhus, berättar Moa Giselsson som är
exploateringsingenjör
på
Vem ska få
miljöpriset?
Kristianstads kommun delar ut ett miljöpris på
10 000 kr.
Miljöpriset delas ut till någon eller några som
utfört värdefulla insatser inom miljö, natur och
hållbar utveckling.
Vem vill du nominera?
Vi behöver namn, adress och telefonnummer till
den du nominerar tillsammans med en motivering.
Skicka ditt förslag senast 31 januari 2016 till
Miljö- och hälsoskyddskontoret
291 80 Kristianstad
eller via hemsidan: www.kristianstad.se/miljopris
På hemsidan kan du läsa mer om miljöpriset.
kommunledningskontorets
Mark- och exploateringsenhet.
Cirka 900 kvadratmeter
Senast Kristianstads kommun
släppte ett nytt område med
villatomter i Åhus var 2009. Då
såldes tomter vid Körvelvägen
och Kyndelvägen, söder om
Täppetleden. Tomterna som är
ute till försäljning nu ligger
norr om dessa, med adresserna Älgörtsvägen och Tätörtsvägen. I området finns även en
privat markägare som har tomter till salu.
E-tjänst på gång
Ännu så länge måste de som
vill ställa sig i tomtkö i Kristianstads kommun fylla i en ansökningsblankett och skicka in
till Mark- och exploateringsenheten.
– Men nu är det en e-tjänst
på gång. När den införs ska man
både kunna anmäla sig till tomtkön och betala administrationsavgiften via kommunens hemsida, förklarar Moa Giselsson.
Vintergala med unga musiker
underhållning . Den som
vill se framtidens stjärnor
på Vintergala ska boka in
måndagen den 18 januari
2016 kl. 18.30 i stora salen i Kulturkvarteret.
Det blir storslagen kväll där
Kommunala Musikskolan visar
upp smakprov ur sin stora musikaliska palett. Musikskolan
undervisar barn och unga upp
till 25 år i instrument, sång och
orkesterspel.
Ett 50-tal musiker
Grunden för konserten utgörs
av KLEO -Kristianstads Lärar- &
Elevorkester med ett 50-tal musiker och bred repertoar. Dessutom medverkar de tre körerna
Camerata Yay, Da Capo och La
Musica. Musikskolans yngsta
musikalgrupp Showkids bjuder
liksom musikalgruppen Flash
med ungdomar i gymnasieåldern på dans, sång och show.
Ungdomarna i Flash bjuder på
KLEO – Kristianstads Lärar- & Elevorkester bland andra bjuder på vintergala.
smakprov ur musikalen Grease
som de ska spela på Kristianstads teater i maj.
Galakvällen bjuder också på
soloframträdanden av sångerskan Sabina Zweiacker och violinisten Nils Torkelsson Persson.
Fler mindre konserter
Redan tidigare bjuds det flera
tillfällen att höra unga artister
från Kommunala Musikskolan
på mindre konserter. Den 8 de-
cember kl. 18.30 spelar SåFiPi
och Flute For Fun i Odalkyrkan, den 9 december kl. 18.30
hålls stråkkonsert i Österängs
kyrka, den 12 december kl.
12.30 spelar Stråkensemblen
och Folkdraget på Café Miró,
den 15 december kl. 18.30 blir
det fyrhändig pianokonsert i
C4-gymnasiets aula och den 16
december kl. 18.30 blir det gitarr- och harpkonsert i Östermalmskyrkan.
4
RENHÅLLNINGEN KRISTIANSTAD PRISAD FÖR AVFALLSBEHANDLING
Nummer ett i Sverige
Toppen, säger produktionschefen Christian Edwardsson om att återvinningscentralen i Åhus, en av landets mest moderna, fått så mycket uppmärksamhet vid Återvinningsgalan.
prisad . Renhållningen
Kristianstad vann kategorin
Årets avfallsbehandlare vid
Återvinningsgalan i Göteborg 25 november. Ytterligare två bolag var nominerade i samma kategori.
Återvinningssektorn är en
av de snabbast växande
branscherna i Sverige och
Europa.
– Fantastiskt roligt! Ett bevis
på att våra satsningar ger resultat, säger Johan Karlsvärd,
Renhållningens vd, efter årets
gala som var den sjunde i ordningen.
– Nu ska vi fira, vid julfesten
11 december, säger produktionschefen Christian Edwardsson som själv inte hade
möjlighet att närvara vid galan.
En av de mest moderna
Att Åhus fått en av landets
mest moderna återvinningsanläggningar är ett skäl till att
samarbetspartnern Scanvaegt
nominerade Renhållningen till
branschorganisationens Swe-
dish Recycling Award i år. Bolagets breda miljötänk och
kunder som är nöjda med servicen är andra bidragande faktorer.
Bara kunder släpps in
Christian Edwardsson visa
runt på återvinningen i Åhus,
en bomanläggning dit privatpersoner med renhållningsabonnemang automatiskt har
möjlighet att komma in med
bil. Man identifierar sig med
körkortet, eller ett specialdesignat plastkort om man av någon anledning inte kan eller
vill använda körkortet.
Alla privatabonnenter har
för övrigt tillträde till alla kommunens återvinningscentraler.
Tollarp har också fått en bomanläggning.
Åhus, som öppnade i maj, har
redan haft studiebesök från andra kommuner som ska modernisera sina anläggningar.
Solceller på taket
– I snitt har vi haft 400 kunder
om dagen sedan öppnandet. Då
är förvisso sommarperioden
inräknad, när invånarna i Åhus
är fem gånger fler, berättar
Christian Edwarsson.
Han visar väggen med en digital skylt som talar om hur
mycket miljövänlig el anläggningen producerat med sina
solceller på taket, både per dag
och totalt sedan öppnandet.
Bra arbetsmiljö utan tak
Anläggningen är öppen, ren,
fräsch, ljus och har högt i tak i
separata utrymmen som används för återbruksvaror, elektronik, batterier, armatur, färgrester och andra miljöfarliga
produkter.
– Många undrar varför vi
inte har tak över rampen där
man kör upp för att slänga
skräp i containrarna. Det
handlar om både arbetsmiljö
för medarbetarna och omtanke om kunderna, eftersom tak
och en mer sluten miljö innebär att man andas in damm
och annat onyttigt från det
som slängs, förklarar Christian
Edwardsson.
Målet bäst i landet 2020
Renhållningen Kristianstad,
med sammanlagt 55 medarbetare, jobbar redan för att 2020
bli bäst i landet med kommunal
avfallshantering, totalt sett.
– Vi jobbar rätt hårt för att
nå dit, med stora arbetsinsatser, diskussioner på arbetsplatsträffar och utbildningsdagar,
berättar Christian Edwardsson.
Värdegrunds frågor
Bolaget arbetar också med värdegrundsfrågor.
– Frågor kring hur vi behandlar varandra, hur vi behandlar våra kunder och våra
leverantörer, säger Christian
Edwardsson.
I värdegrundsarbetet ingår
exempelvis jämställdhetsfrågor, även om det inte är helt
enkelt att hitta kvinnor som
kan och vill köra de stora renhållningsbilarna.
Renhållningen Kristianstad
har även en handfull anställda
med utländsk bakgrund.
– De har tillfört otroligt
mycket, glädje framför allt! De
är glada att de har ett arbete att
gå till.
Inom en femårsperiod kommer nya moderna återvinningscentraler att byggas i
Kristianstad, Arkelstorp och
Degeberga.
GRATIS SMS-TJÄNST
Du vet väl att du kan anmäla till
gratis sms-tjänst om tömning?
Dagen före tömning får du en
påminnelse.
Aktivera tjänsten via Renhållningsbolagets hemsida:
renhallningen-kristianstad.se
ÄNDRINGAR VID JUL
Tidigare tömning vid jul och nyår.
För att klara tömningen av
sopkärl under jul och nyår kommer bilarna från Renhållningen
tidigare än vanligt.
Ställ gärna ut kärlen två dagar
tidigare än du brukar, och låt
dem stå tills de är tömda.
Bilarna börjar köra redan på
söndagarna.
5
SARAH BROVALL HAR VALT GODBITAR I SIN GIFTBANTNING
För mindre miljöpåverkan
Sarah Brovall är en
av deltagarna i kommunens
projekt om kemikaliebantning, ett projekt som ger
ökade kunskaper och visar
alternativ för hur man i
vardagen ska kunna minska
sin konsumtion av varor och
preparat som tillsammans
påverkar miljön negativt.
”Många bäckar små …”
naturligt.
Genom en vän som jobbar i
förskola fick Sarah information
om projektet, och hon har deltagit i studiecirklarna kring alla
projektets teman.
Utomhus och inne
Redan i trädgården möter jordgubbsplantor, grönsaker och
kryddväxter, som av naturliga
skäl tappat sin glans eftersom
de är på väg in i vintervila i sina
pallkragar.
Inne i hallen ligger ett trägolv, som varit täckt av olika
lager plastmattor.
– Vi har funderat över klinkers, men det blir ett nytt trägolv ovanpå detta, som är i för
dåligt skick, säger Sarah.
Naturliga material som håller
I familjen är man överens om
att använda så naturligt material som möjligt vid renoveringen, gärna i massivt trä.
Trä går också igen i byråer,
skåp, i barnens gunghäst och
barnens stolar i litet format.
– Nej, det måste inte vara
nytt. Jag är emot slit och släng,
och tar vara på en del gamla
möbler i trä som ju varar hur
länge som helst, säger Sarah.
Finns bra leksaker
I barnens lekrum finns Legobitar, och även om de är i plast
är de tillverkade i hårdplast.
– Mjukplast är sämre eftersom mjukgörare innehåller kemikalier, konstaterar Sarah
Brovall.
Hon plockar fram barnens
lekredskap för matlagning, alla
i metall och inte särskilt dyra i
inköp. Inte heller barnens leksaksmat är gjord i plast.
– De här, i trä, köpte jag på
nätet. Där kan man hitta mycket,
säger Sarah.
Såpa helt OK
I kök och tvätt finns de flesta
konkreta bevisen på hur projektet ”Giftbanta i vardagen” har
påverkat hushållet hos Sarah.
– Nej, det är inte OK, säger
Sarah om ett av de rengöringspreparat som är vanligt förekommande i reklam, och som
där framstår med näst intill
magisk effekt.
– Jag använder såpa, som jag
köper av en bekant, som tillverkar själv, säger Sarah Brovall.
Redskap med livslängd
Ur skåpen plockar hon fram
andra rengöringsmedel, fria
från kemikalier. Och hon
plockar fram köksredskap som
rostfria skålar, en nappflaska
av glas med silikonskydd för
att den inte ska gå sönder om
den åker i golvet, en annan av
metall, skålar tillverkade av
bambu.
– Jag har fortfarande en
stekpanna med teflon. Den
kommer att ersättas av en gjutjärnspanna när det är dags att
byta, säger Sarah Brovall.
För kropp och tvätt
Några nyttiga tips från Sarah i
vardagen är kokosoljan på burk,
och dunken med ättikssprit.
– Kokosoljan som köps i mataffären använder jag till att
I lekrummet finns vettiga alternativ som inte behöver bli dyra, säger Sarah Brovall: köksredskap i metall, matvaror och klotsar i trä.
smörja in barnen med. Ibland
använder jag den själv. Den är
jättebra, huden blir mjuk och
fin, säger Sarah Brovall.
Ättiksspriten är kanske Sarahs ”bästa-tips”.
– Jag använder ättika i stället för sköljmedel i tvätten. Av
vanligt sköljmedel blir det rester i tvättmaskinen som är svå-
ra att få bort helt. Man blir aldrig riktigt av med sköljmedlet i
kläderna heller, säger Sarah
Brovall.
Storköpsförpackning med
ättikssprit – på dunk – blir förhållandevis billigt.
Den säljs på plastdunk, för all
del, så det får bli lite av en kompromiss.
Inte fanatisk
Sarah säger själv att hon inte är
fanatisk i sin giftbantning, men
att en större medvetenhet gjort
henne mer observant när hon
handlar. Varor och mat som enligt innehållsförteckningen har
alltför många beståndsdelar
som hon inte vet vad det är –
dem köper hon inte.
"Kemikaliebanta för en giftfri vardag" fortgår
kemikaliefritt . I våras
startade projektet ”Kemikaliebanta för en giftfri
vardag”. Hushåll i kommunen erbjöds möjlighet att
på olika teman under året
få tips och uppdrag för att
prova i vardagen. Flera offentliga föreläsningar med
experter har också hållits.
– Det var inte svårt att få ihop
15 hushåll som har varit med
hela vägen ut, säger Katrine
Svensson, informatör på Miljö-
och hälsoskyddskontoret.
Hushållen omfattar allt från
unga föräldrar med småbarn
till pensionärer, som vill lära
mer för sina barns och barnbarns skull.
Säsongsbetonade teman
Utifrån säsong har hushållen
jobbat med olika teman kring
giftfritt; exempelvis trädgården, byggmaterial, mat och vad
man lagar maten på, textil och
kosmetika i vardagen, rengöring och barnrummet.
Katrine berättar att gamla hederliga husmorstips har kommit på tapeten när det gäller
giftfria rengöringsprodukter.
– Vi har en deltagare som
enbart använder linoljesåpa
och bikarbonat. Några är nybörjare, medan andra har hållit på
att kemikaliebanta i många år,
säger Katrine Svensson.
Återkoppling
Deltagarna har under projektets
gång haft möjlighet att prata
med föreläsare, och diskuterat i
grupp kring sina olika uppgifter.
Arbetet och uppdragen har
sammanställts i rapporter.
Fortsätter med förskolor
Projektet genomförs tillsammans med Studiefrämjandet
och med bidrag från Region
Skåne. Det omfattar två delar
– en som riktar sig direkt till
hushåll, en till 20 förskolor, varav en privat.
Till våren blir det föreläsningar för föräldrar på förskolor. Ett
sätt att även nå ut till föräldrar
som är lediga är information via
BVC och öppna förskolor.
– Allt för att uppmärksamma risker i vardagen. Lite
”läckage” av kemikalier på flera
håll blir tillsammans mycket,
konstaterar Katrine Svensson.
Kommer på hemsidan
En kortversion med tips om
hur man får en vardag med
mindre gifter kommer att läggas ut på hemsidan efter nyår:
http://www.kristianstad.se/
giftbanta
6
Stort behov
av bostäder
bobehov. Många fler bostäder behöver byggas i
Kristianstad. Därför vill
den politiska ledningen
i Kristianstads kommun
att ABK ska bygga
1 000 nya lägenheter
de närmaste åren.
– Ett kommunalt bolag
ska vara ett verktyg för bostadsförsörjningen. När bostadsbristen är så stor som
nu, räcker det inte att äga
och förvalta. ABK måste bygga betydligt mer än tidigare,
säger kommunalrådet Heléne Fritzon (S).
Analyser visar att Kristianstads kommun behöver
minst 400 nya bostäder om
året för att växa och utvecklas i önskad takt. Den senaste femårsperioden byggdes
sammanlagt 643 bostäder,
varav de flesta var villor. Utbyggnadstakten skulle alltså
helst behöva tredubblas.
Det samverkande politiska styret med Socialdemokraterna, Liberalerna och
Centern vill att det kommunala bostadsbolaget ABK ska
bygga omkring hälften av de
efterfrågade bostäderna. Det
innebär omkring 1 000 hyresrätter inom de närmaste
fem-sex åren.
Kapital behövs för byggen
För att få igång en så stor utbyggnad skulle några av de
äldre bostadshusen behöva
säljas.
– Dels behövs det kapital
till byggena, dels kan ABK
inte öka sin dominans på bostadsmarknaden i Kristianstad om även andra aktörer
ska våga bygga i den takt som
behövs, säger kommunalrådet Pierre Månsson (L).
ABK, med sina ca 8 900
lägenheter, äger i dag 60-70
procent av hyresrätterna i
kommunen. Som jämförelse
har det kommunala bostadsbolaget i Malmö drygt 30
procent av hyresrätterna.
Sommarlust blir bostäder
Ett sätt att ge plats åt nya
bostäder nära centrum är
att Kristianstads kommuns
köper den gamla folkparken Sommarlust i Kristianstad som tomtmark för
bostadsbyggande.
De senaste ägarna har sedan en tid avvecklat verksam-
ABK:s senaste stora bygge Nya
Finlandshusen fylldes snabbt.
Många fler hus behövs de närmaste åren.
heten på Sommarlust, där det
annars har drivits dansbana
sedan 1900-talets början.
Kristianstads kommuns
avsikt är nu att det ska byggas bostäder i området.
– Vi tänker oss att åtminstone delar av området kan
ingå i uppdraget till ABK. En
del av området räknar vi
med att sälja vidare till Coop
Konsum Sommarlust, som
har utbyggnadsplaner, och vi
tycker också det är lämpligt
med en ny förskola i området, säger Pierre Månsson.
Trolig byggstart 2017
Innan spaden kan sättas i
marken måste en ny detaljplan göras. Den beräknas bli
klar hösten 2017.
Flera föreningar har haft
verksamhet på Sommarlust
men har fått hyreskontrakten uppsagda av de tidigare
ägarna senast till årsskiftet.
Kultur- och fritidsförvaltningen och den tekniska förvaltningen C4 Teknik har fått
i uppdrag att försöka hjälpa
föreningarna att hitta nya
lösningar. Eventuellt kan de
fortsätta använda lokaler på
Sommarlust medan detaljplanearbetet pågår.
Sorg över folkparken
Kommunalrådet Heléne Fritzon (S) har själv goda minnen från Sommarlust och
tror att många kommer att
sakna den gamla folkparken.
– Det känns sorgligt att
det inte går att driva den här
sortens anläggning längre,
men när det nu har blivit på
det viset är det viktigt att
kommunen kan styra användningen av området. Vi
har en stor utmaning i att
lösa bostadssituationen och
vi kan se att det här är ett
väldigt bra läge för bostäder,
säger hon.
K-fastigeheter satsar i Kristianstad och tar inom kort över gamla Kronohuset.
Aktivt bostadsbolag
satsar i Kristianstad
Han har ännu
inte fyllt 30, men är redan
en byggherre och fastighetsägare att räkna med.
Nu stärker Jacob Karlsson
och K-fastigheter sin ställning i Kristianstad genom
att köpa tre nya tomter av
Kristianstads kommun.
byggnation.
– Det känns väldigt bra att ha
fått in en ny aktör på bostadsmarknaden i Kristianstad, som
ser nya möjligheter och som
har långsiktiga ambitioner, säger kommunalrådet Pierre
Månsson (L).
Företaget K-fastigheter startade i liten skala i Hässleholm,
men har nu hyreshus på flera
håll i Sverige. I Kristianstad
äger och förvaltar K-fastigheter
sedan tidigare ett trettiotal
marklägenheter längs Stridsvagnsvägen på Näsby. Nu är
ambitionen att komma upp i
minst 200 lägenheter de allra
närmaste åren.
– K-fastigheter köpte en
tomt på Näsby som ingen annan
exploatör vågade ta sig an och
har visat att det gick utmärkt.
Nu köper bolaget ytterligare två
tomter på Näsby och en i Öllsjö
av kommunen, som sammanlagt rymmer omkring 40 nya
lägenheter säger Kristianstads
kommuns mark- och exploateringschef Patrik Möller.
Flera projekt i Kristianstad
Jacob Karlsson berättar att bolaget redan före tomtköpen
från kommunen har flera projekt igång i Kristianstad.
Fastighetsägaren Jacob Karlsson
och K-fastigheter tar inom kort över
gamla Kronohuset vid Stora torg.
– Vi håller på och bygger 60
lägenheter på Östra Kasern och
har lämnat bygglovsansökan
för 48 lägenheter mellan Ishallen och Sommarlust. Dessutom
har vi en byggrätt mellan Kronohuset och Grand Hotel och
ytterligare en annan central
byggrätt på gång, säger han.
Inom kort tar K-fastigheter
också över ägandet av hela det
gamla Kronohuset från Hemfosa.
– Vi tycker det är spännande att kombinera nya hus med
något äldre. För Kronohuset är
ambitionen att behålla hyresgästerna som finns där, säger
han.
Låga hyror
Annars är det mest nybyggda
bostadshus med hyresrätter
som finns i K-fastigheters bestånd.
– Vi bygger i egen regi med
lokala underentreprenörer.
Vårt mål är att bygga kostnadseffektivt med hög kvalitet och
hålla hyrorna nere även i ny-
producerade fastigheter, säger
Jacob Karlsson.
Hittills verkar bolaget ha
lyckats bra. För tre år sedan
uppmärksammades K-fastigheter som det bolag i landet som
hade lägst hyror på nyproduktion och förra året utsågs bolaget till Årets hyresvärd av Hyresgästföreningen.
100 lägenheter 2016
Hässleholmaren Jacob Karlsson tror starkt på tillväxt och
utveckling i Kristianstad.
– Jag har varit mycket i
Kristianstad sedan barnsben
och har läst ekonomi på högskolan så jag har själv upplevt
kvaliteterna i Kristianstad och
följt vad som händer. Många
trivs och vill bo här och vi har
redan långa intresselistor fast
vi nyss har börjat bygga, säger
han.
Minst 100 lägenheter beräknas stå klara 2016 och ytterligare lika många ska vara byggstartade.
– Det är oerhört positivt att
få in ett så aktivt bostadsbolag
i Kristianstad. Jag tror det kan
inspirera fler företag att våga
bygga, och vi behöver många
fler nya bostäder för att komma
upp i den tillväxttakt vi vill ha,
säger kommunalrådet Pierre
Månsson.
Han gläds också åt de arbetstillfällen som skapas genom Kfastigheters byggprojekt. Ett
hundratal personer beräknas
vara sysselsatta med byggena
på olika håll i staden och kommunen de närmaste åren.
7
Välkomnande centrum för alla
Katrin Kuniholm, projektledare på ABK, visar miljöbilden av hur det kan komma att se ut i ett mer välkomnande
Gamlegårdens centrum. Mera färg och sittplatser som delar av den öppna ytan, ska göra torget mer inbjudande.
uppfräschning. Dämpat ljud,
färgglada plattor i taket
och mysigare belysning.
Träd i stora krukor, och
lite avskärmade sittgrupper som bidrar till olika
”rum” inne på torget. På
sensommaren nästa år ska
nya centruminredningen
på Gamlegårdens Centrum
vara klar och inbjudande
för alla besökare.
– Möten med flera olika referensgrupper har gett idéer till
hur ytorna kan bli mer välkomnande, med fokus på kvinnor
och barn. I den här änden finns
till exempel planer på lekytor
för barn, berättar Katrin Kuniholm och visar på en i princip
oanvänd yta nära ingången till
Netto-butiken.
Katrin, som är projektledare
hos ABK sedan september, visar också var det kommer att
inredas en offentlig toalett med
skötbord. I dag finns ingen sådan i Gamlegårdens centrum.
Info för alla på skärmar
– I planerna finns också ett par
digitala skärmar för information och kommunikation på
ena väggen, säger Katrin och
fortsätter:
Olika referensgrupper har
gett idéer till
hur ytorna kan
bli mer välkomnande.
– Tänkt är en större interaktiv skärm, där till exempel teckningar kan visas, foton, kanske
som en digital konstrunda och
mycket annat. En separat
skärm kan sedan visa information från ABK, kommunen och
områdets olika föreningar.
Umgås traditionellt
På det öppna torget inomhus är
det liv och rörelse. Kunder är
på väg till och från butiker och
bibliotek, till caféet, till bankomaten vid ena entrén.
Vid borden utanför caféet
sitter mindre grupper män i
olika åldrar. Några spelar kort.
Andra bara fikar och snackar
en stund. För många är det här
ett vanligt sätt att träffas: män
träffar andra män, i offentlig
miljö. Det är inte självklart att
umgås hemma hos varandra.
Men här finns inga kvinnor
och barn.
Och den långa gången från
ena änden till den andra upplevs som en nästan tom ”motorväg”.
Positivt intresse
Flera nyfikna kommer fram och
vill titta på den stora bilden Katrin bär med sig, av hur ett uppfräschat centrum kan se ut efter sommaren. De nickar när
hon förklarar, och visar sin
uppskattning.
”Mina barn brukar vara här,
på Fritidsgården”, säger en av
dem.
Mahmwod Tahir på caféet är
också positiv.
Många referensgrupper
Förändringsarbetet för att
skapa ett mer jämställt Gamlegårdens centrum har engagerat en rad olika grupper bland
boende i området, kvinnor och
flickor inte minst.
Föreningarna i området har
också varit engagerade, liksom butiksinnehavare och
Fritidsgården.
Arbetet, som påbörjas i vår,
finansieras med projektmedel
från Boverket (nästan 1,9 miljoner), ABK (500 000) och Kristianstads kommun (125 000
kronor).
jullovsprogram!
28-30 december & 4-5 januari
Alla jullovslediga barn och unga är
verkstäder, prova på teater,
dansworkshops och utställningar.
Årets tema på lovet är regnbågen.
Varmt välkommen!
28-30 dec kl 10-16
4-5 jan kl 10-16
Tel: 044-13 56 50
För fullständigt program se:
www.barbacka.se
8
Legendariska bildbyrån Polyfoto i Kristianstad dokumenterade människor och miljöer vid Ålakusten under ålfiskets guldålder på 1950-talet. Jätteålen är dock inte fångad i Hanöbukten.
Den levererades till AB Ålexporten i Åhus från fiskare på Västkusten.
Ålfiske med anor
från medeltiden
tradition. Veckan innan novemberstormen Freja drog
in över Skåne avslutade
Sven-Wilhelm och Björn
Nilsson årets fiske. Hommor
och draggar har tagits i land
för vinterförvaring och ligger
lastade på vagnar, skyddade
av ålaboden och Revhakens
sanddyner. Nu kommer redskapen inte i vattnet igen
förrän nästa sommar.
– Vi har våra hommor ute
under augusti, september och
oktober. Enligt reglerna får
man bara fiska ål 90 dagar om
året och det måste vara en sammanhängande period. Men ålfiskarna kan välja när på året
de ska fiska. Man kan börja och
sluta när man vill, och längre
upp i landet börjar de fiska ål
redan i maj. Här nere är hösten
den bästa tiden, säger Björn
Nilsson.
Utmed Hanöbuktens ostkust
har det fångats ål sedan medeltiden, och det har alltid varit ett
säsongsfiske. Under några intensiva höstmånader, när ålen
gick till, skulle fiskarna ta in
nästan hela grunden för sin existens.
Hösten är den tid då den fullvuxna ålen stryker längs kusten
på sin vandring ut från Östersjön, till lekplatserna i Atlanten.
Tillverkar hommorna själva
Ålfisket vid den skånska ostkusten har bedrivits på samma
sätt under århundraden, nära
stranden med hommor (ryssjor) och öppna båtar.
– Numera görs hommorna
av nylon och inte av bomullsgarn som förr i tiden, och bå-
tarna är av plast. Annars är det
ingen större skillnad, säger
Björn. Hommebåtarna som används nu är av samma typ som
de gamla träbåtarna.
– Fiskarna har alltid tillverkat sina hommor själva och tar
ålfisket slut kommer den kunskapen att försvinna, konstaterar han. Ålhommor går inte att
köpa. Hommorna anpassas efter
förhållandena där de ska användas, som djup, hur bottnen ser
ut och hur långt ut man fiskar.
Släkt med åltraditioner
Björn Nilsson fiskar 400 meter
rakt ut från land vid Revhaken,
söder om Åhus. Hans far, SvenWilhelm Nilsson, köpte fiskerättigheterna här i mitten av
1970-talet och några år senare
byggde han sin ålabod, som fick
namnet Nya Revhaksboden.
Far och son, Sven-Wilhelm och Björn Nilsson, sköter ålfisket och rökeriet
tillsammans. Inne i Nya Revhaksboden står en traditionell vedeldad ugn
där alved ger ålen rätt smak.
– Jag har vuxit upp här på
stranden bland ålfiskarna, berättar Sven-Wilhelm. Då var det
fiskare i alla ålabodarna och
gott om ål. De bästa åren var
1955 och 1959, då fick man re-
kordfångster och detta kallades
för Guldkusten.
Släkten Nilsson i Åhus och
ålen har en lång gemensam historia. Sven-Wilhelm Nilssons
farfar, med samma namn, var
Ålfisket föreslås bli erkänt som na
erkännande . Ålfisket vid
Ålakusten mellan Åhus
och Stenshuvud föreslås
bli erkänt som nationellt,
immateriellt kulturarv.
– Detta har vi kämpat för i
tre år, säger Maria Blombärg,
ordförande i Ålakustens kulturarvsförening. Nu jobbar vi
vidare för att komma in på
Unescos kulturarvslista.
Maria Blombärg är glad,
men egentligen inte förvånad,
över att Ålakustens ålfiske åter-
Vi anser att vi
uppfyller alla
kriterierna.
Ålfisket vid Hanöbukten är unikt.
finns på förteckningen över
svenska immateriella kulturarv.
– Vi anser att vi uppfyller
alla kriterierna. Ålfisket vid Hanöbukten är unikt. Båtarna,
hommorna, bodarna längs
stranden, systemet med åldrät-
ter, hantverket som gått i arv
från generation till generation,
ålagillena, skrönorna, hela den
kulturen finns bara här. Och det
är ett levande kulturarv, här
fiskas fortfarande ål.
Kan bli Sveriges första
Sverige har ännu inte med några immateriella kulturarv på
FN-organet Unescos förteckning över representativa och
hotade kulturarv. Ålakustens
ålfiske kan bli ett av de första.
Konventionen för skydd av
immateriella – icke materiella
– kulturarv antogs av Unesco
år 2003. Sverige ratificerade
(skrev under) konventionen
2011 och sedan dess har Institutet för språk- och folkminnen arbetat med att upprätta
en nationell förteckning över
immateriella kulturarv. Den
blev klar i oktober i år.
Nästa steg är att regeringen
ska besluta om vilka nationella
kulturarv som ska föras vidare
till Unesco för nominering. Den
processen kan ta två, tre år.
Måste vara levande kultur
Calle Ericsson, sekreterare i
Ålakustens kulturarvsförening, förklarar skillnaden mellan Unescos världsarv och immateriella kulturarv:
– Världsarv är sådant man
kan ta på, det är byggnadsverk
och miljöer som till exempel örlogsstaden Karlskrona. Som immateriella kulturarv räknas seder och bruk, traditionella
hantverk, traditionell dans, musik, teater, och muntlig tradition.
För att komma i fråga på
9
Vid Revhaken söder om Åhus samsas ålabodar och badhytter om utrymmet. Björn Nilssons hommebåt ligger uppdragen på stranden, ålfiskesäsongen är över för i år.
fiskhandlare och grundade AB
Ålexporten 1921. Företaget
köpte upp ål av fiskare längs de
svenska kusterna och exporterade den levande till framför allt
Tyskland. Man satsade också på
rökning av ål i stor skala och Ålexporten kom att bli ett av norra
Europas största ålrökerier med
som mest nitton ugnar. Ålexporten fanns kvar till 1980.
Ålagillen och rökeri
I år har ålfisket vid Åhuskusten
varit dåligt. Den envist blåsande ostliga vinden under lång
tid har hållit ålen borta. Det
idealiska är när vindriktningen varierar, allra bäst är västlig-sydvästlig vind.
– Många ålfiskare har också
fått sina redskap förstörda i höst
när det blåst hårda, ostliga vindar, berättar Björn Nilsson. Men
vi lappar och lagar på det vi har.
Det är ingen som vågar investera
när framtiden är så osäker.
Att leva på ålfiske går inte
längre, fiskarna måste ha andra
inkomster utöver fisket. SvenWilhelm och Björn arrangerar
ålagillen i sin bod under hösten
för förbokade sällskap och de
har sitt lilla rökeri. Räcker de
Företaget Åhus-Ål stödjer Ålfonden.
egna fångsterna inte till köper
de ål av fiskare på andra håll.
Yngste ålfiskaren
Konsten att röka ål har SvenWilhelm Nilsson lärt sig under
sina många år på Ålexporten.
Inne i nya Revhaksboden hittar
man ingen modern elrök med
timer, här står en traditionell
vedeldad ugn. Al är det bästa
träslaget, menar han. Det brinner bra och ger den rökta ålen
rätt smak.
Arbetet i rökeriet är ett
hantverk. Rökningen kräver
ständig tillsyn, ved och spån
ska fyllas på hela tiden och
ålarna som hänger i ugnen
måste passas. En van ålrökare
som Sven-Wilhelm kan ta tag i
en ål, klämma på den lite och
känna i fingertopparna när
den är färdigrökt.
Åhus-Ål, som Sven-Wilhelms
och Björns företag heter, är med
och stödjer Ålfonden. Denna instiftades 2007 av ålfiskare, ålagillesarrangörer och ålrökare.
Alla medlemmar som fiskar,
säljer och serverar ål betalar till
utsättning av ålyngel i Östersjön och i de svenska åarna.
Björn Nilsson är den yngste
ålfiskaren i Kristianstads kommun och han är 49 år. Kanske
är han den sista generationen
ålfiskare vid Ålakusten.
– Jag har två pågar men de
är inte så gamla än. Och med de
regler vi har nu får de inte ta
över fisket efter mig.
ationellt immateriellt kulturarv
Unescos kulturarvslista måste
det vara en levande och pågående kultur, det får inte vara
någon museal verksamhet.
Längs kuststräckan i Kristianstads kommun finns ett
femtiotal ålabodar, men de aktiva fiskarna blir allt färre för
varje år. Flera olika samverkande faktorer ligger bakom
att ålbeståndet minskat kraftigt i Europa sedan 1960-talet.
Inom EU pågår ett arbete för
att rädda ålen, i första hand
genom reglering av fisket och
utsättning av ålyngel.
Hårt reglerat fiske
I Sverige är ålfisket hårt reglerat. Ett generellt ålfiskeförbud
infördes 2007. Endast de som
bedrev yrkesmässigt ålfiske i
viss omfattning vid den tiden
fick dispens genom speciella
tillstånd. Några nya ålfisketillstånd beviljas inte.
– Fisketillstånd kan inte
heller överlåtas till någon annan när ålfiskare pensionerar
sig eller avlider. Vi vill att re-
gelverket ses över, annars försvinner ålfisket snart, säger
Per Malmer som är en av
många eldsjälar i Ålakustens
kulturarvsförening.
Föreningen menar att det
nuvarande, mycket begränsade ålfisket i Hanöbukten är ett
långsiktigt hållbart fiske. Upphör fisket, eller förbjuds helt,
kommer den gamla ålfiskekulturen att dö ut.
Bra för besöksnäringen
Ålakusten har under många år
varit en viktig del av besöksnäringen i Kristianstads kommun.
På ålagillena bänkar sig gäster
från hela världen kring borden.
Och intresset för Ålakusten
kommer att bli ännu större om
området får kulturarvsstatus,
är kommunens turismstrateg
Eva Berglund övertygad om.
– Att locka med ”vacker natur” räcker inte, det måste finnas något mer, säger hon.
Människor som reser i dag vill
ha en aktiv semester. De vill ha
upplevelser med historia, kul-
tur, konst och mat. Allt detta
finns kring Ålakusten, det är en
guldgruva vi har här.
I juni 2016 invigs Sydostleden, en 261 kilometer lång cykelled mellan Växjö och Simrishamn. Drygt sex mil av leden
går inom Kristianstads kommun och under en lång sträcka
kommer cykelturisterna att
trampa fram längs Ålakusten.
Ålakusten är en del av
Biosfärområde Kristianstads
Vattenrike, som är godkänt av
Unesco.
10
Bättre kvällsliv under lila flagga
Startskottet
har gått för Kristianstads
arbete att bli en Purple
Flag–certifierad stad.
Målet är att centrum ska
ge en bättre kvällsupplevelse för alla.
kvällsliv .
I ett brett samarbete mellan
handlare, krögare, kulturinstitutioner, fastighetsägare,
kollektivtrafik, kommun, polis och boende ska stadens
möjligheter kartläggas och
utvecklas.
Internationell arbetsmetod
Den internationella arbetsmetoden för att stärka kvällsekonomin i centrum har
fångats upp av organisationen Svenska stadskärnor,
som förra året utsåg Kristian-
David Andersson, Kalle Johnsson, Anna Archer, Peter Thulin, Sven Nilsson och Fredrik Sedvall diskuterade på startmötet hur Kristianstad kan
bli en trevligare och tryggare stad på kvällar och nätter.
stad till Årets stadskärna.
Åtta svenska städer har hittills blivit Purple Flag-certifierade och nu inleds arbetet
i Kristianstad.
Vid startmötet deltog ett
60-tal personer med blandade erfarenheter och kunskaper för att påbörja arbetet
med att utveckla säkerhet,
tillgänglighet, plats och utbud
i Kristianstads centrum.
Tidernas Skåne i ny utställning
kultur. Nu öppnar sig en
ny bild av Skånes historia
och landskap. I Regionmuseets nya basutställning
kan du följa tiden från kall
tundra till oändliga åkerfält och möta människor
som har levt och format
vår tids Skåne.
träd. Här ryms berättelsen
om Skåne från istid till modern tid.
Utställningen är byggd för
att överraska och visa något
nytt även för besökare som
återvänder.
– Historien om Skåne är
spännande och mångfacetterad. Vi tror och hoppas att vi
tagit fram en utställning som
kommer att förundra och förtrolla besökarna, säger Marie
Schönhult, intendent och projektledare på museet.
Utställningen Tidernas
Skåne kombinerar modern
teknik med möjlighet för de
allra minsta att krama björnar eller krypa in i ett ihåligt
Skolan söker språkkunniga
Den senaste tidens
tillströmning av flyktingar
gör att skolorna i Kristianstad söker fler medarbetare som kan bidra till
elevernas språkutveckling.
behov.
Kommunens barn- och utbildningsförvaltningen söker
både efter lärare med utbildning i svenska som andraspråk och efter tvåspråkiga
studiehandledare med god
allmänkunskap och intresse
för utbildning som kan kom-
plettera lärarna i ämnesundervisningen.
Även Arbete och välfärdsförvaltningen söker andraspråkslärare till SFI-utbildningen,
Svenska för invandrare.
Resurspersoner behövs
Nyanlända flyktingar, och
inte minst flyktingbarn, har
också behov av annat stöd
och av resurspersoner. Därför söker kommunen även
familjehem, gode män och
kontaktpersoner.
Föreningar som bidrar till
ett värdigt flyktingmottagande vill gärna ha hjälp av fler
volontärer.
Läs mer på www.kristanstad.se och www.kristianstad.
se/jobb
Rivning för idrott på Söder
utveckling . Efter julhelgen börjar kommunen tillsammans med NCC riva och sanera de sista delarna av industriområdet
vid Ringvägen på Söder i Kristianstad.
Området ingår i nya Idrottsområde Söder.
Dagens idrottsområde ska utvecklas med
bland annat en ny fotbollsarena och upprustad
friidrottsanläggning.
Saneringen och rivningen innebär att parkeringsmöjligheterna mellan Ringvägen och Gasverksgatan försvinner. Det kommer inte heller
att gå att parkera längs med Ringvägen.
Parkeringar kommer, precis som tidigare
att finnas vid Yllan, Arenan och Gasverkstomten.
Kommunen
söker nya former
för samarbeten
samarbete . Låt ideella organisationer arbeta tillsammans med kommunen för
att förbättra till exempel
flyktingmottagning, vård,
äldreomsorg och skola.
– Den ideella sektorn är en
resurs som bör tas till vara. Vi
styrs inte av lagkrav eller önskemål om vinstmaximering. Vi
har andra värderingar, säger
Daniél Tejera, verksamhetschef
på Furuboda.
Just nu pågår ett arbete med
skapa en överenskommelse, en
slags avsiktsförklaring, mellan
den ideella sektorn och Kristianstads kommun. Syftet är att
bestämma hur kommunen och
de ideella organisationerna ska
kunna samarbeta för att ta sig
an stora och små samhällsutmaningar. Bakom initiativet
står Furuboda, Sensus studieförbund och IFK Kristianstad.
– I dag handlar förhållandet
mellan ideell sektor och kommunen till stor del om att kommunen delar ut föreningsbidrag. En överenskommelse
skulle ge de ideella organisationerna större möjligheter att
vara med och påverka den kommunala planeringen och bidra i
utförandet av olika åtgärder. Vi
i den ideella sektorn är en stor
resurs och vi vill bidra i samhället, säger Daniél Tejera.
Nationellt och regionalt
Det finns flera existerande
överenskommelser runt om i
landet. En nationell överenskommelse tillkom 2008 efter
beslut av regeringen, Sveriges
Kommuner och Landsting
(SKL) och ideella organisationer inom det sociala området.
Skälet var bland annat att stärka de ideellas “självständiga
och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare” samt
öka mångfalden bland leverantörer av hälso- och sjukvård.
Den första överenskommelsen
har sedan följts av flera regionala och kommunala överenskommelser. En Skåneövergripande överenskommelse togs
2010. Kommunstyrelsen i Kristianstad har beslutat att man
vill ingå en överenskommelse
med de ideella organisationerna i kommunen och avsatt
tjänstemannatid för arbetet.
Överenskommelsen blir ett
av flera sätt att arbeta för kom-
Daniél Tejera, verksamhetschef på
Furuboda.
munens vision “Vi lyfter tillsammans”.
– Utifrån ett kommunalt perspektiv ser vi att det offentliga
inte enbart själv kan stå för
samhällsutvecklingen i framtiden. Vi hoppas därför genom ett
starkare samarbete med den
idéburna sektorn skapar en
ökad delaktighet som leder till
samhällsutveckling, säger Fredrik Lager på kommunledningskontoret som deltar i arbetet.
Öppna möten
Arbetet med att formulera texten för överenskommelsen pågår och man har bland annat
hållit öppna möten för att ge så
många som möjligt tillfälle att
påverka innehållet.
– Vi från Furuboda, Sensus
och IFK Kristianstad driver visserligen arbetet men förhoppningen är att många ideella
organisationer vill vara med. Ju
fler desto bättre, säger Daniél.
Exakt hur överenskommelsen kommer att se ut är som
sagt inte klart men en viktig del
kommer att handla om hur och
när de två parterna ska hålla
varandra informerade om projekt som planeras.
– Det är viktig att hushålla
med resurserna, de måste räcka
till mycket och många. Om kommunen till exempel planerar att
bygga upp en ungdomsverksamhet i en stadsdel där en ideell organisation redan finns så
är det bästa att samarbeta istället för att bygga upp två parallella verksamheter, säger Daniél
Tejera.
Förhoppningen är att kommunstyrelsen ska ta ett beslut
om överenskommelsen i början
av 2016 följt av ett kommunfullmäktigebeslut strax efter.
Läs mer på:
c4overens.wordpress.com
overenskommelsenskane.se
overenskommelsen.se
11
IDROTT OCH HÄLSA FÖR NYANLÄNDA
Nosaby pionjärer i NAD-projekt
terial i form av frågor och diskussionsmaterial. Föreningslivet ska öppna upp för
möjligheten att träffa andra
personer med samma intresse
och kan på det viset vara en
bra dörröppnare.
– Språket lär man sig bäst om
man får träffa och prata med
svenskar, säger Mohammed.
– Det är inte så lätt för nyanlända att träffa svenskar. Föreningslivet kan på det viset
fungera som en viktig isbrytare. Samtidigt finns det möjligheter att bygga upp ett socialt
nätverk, som är viktigt för hur
snabbt man kan komma in den
svenska gemenskapen, säger
Emma Ericsson.
Bassam Ghareeb, Saka, Mohammed Alammour och Nosabys projektledare Emma Ericsson, har träffats tio timmar i Nosabys lokaler.
pionjärer . Närmare en
tredjedel av Nosaby IFs
ungdomsspelare i fotboll
har invandrarbakgrund.
Därför var det ganska naturligt att Nosaby som en
av de första föreningarna
i Skåne engagerade sig i
ett NAD-projekt: Idrott och
hälsa för nyanlända.
– Vi har haft två grupper. I
våras var det nio personer och
höstgruppen bestod av sju
personer, tre män och fyra
kvinnor, säger Emma Ericsson,
kanslist som drivit projektet i
Nosaby.
Kommunikation, kost och
motion har stått på schemat
under de tio timmarna utbildning i teori och praktik.
– Vi har lärt ut om föreningsliv och om Nosaby. De har
fått en portion med kost och
motion, men fokus har legat på
kommunikation. Det viktigaste
är att deltagarna lär sig kommunicera på svenska, säger
Emma Ericsson.
Språket viktigt
Saka, 23 år från Somalia, Mohammed Alammour, 45 år från
Syrien och Bassam Ghareeb,
28 år från Irak är tre av delta-
garna i höstutbildningen. De
nickar instämmande.
– Att lära sig språket är det
viktigaste. Här i Nosaby har vi
haft svenska som det gemensamma språket, säger Saka.
Saka kom till Sverige 2012
och hon talar redan utmärkt
svenska. Hon har stakat ut vägen till sitt framtida drömyrke.
– Jag vill bli polis om det
går, säger Saka och ler.
Maten imponerar inte
– Här har deltagarna varit
tvingade att prata svenska för
att göra sig förstådda. Att de
lär sig språket är grundläg-
gande för att de ska kunna
komma ut på praktikplatser,
eller studera vidare, säger
Emma Ericsson.
Mat och hälsa har också
stått på programmet, men den
svenska maten har inte direkt
imponerat på gruppen.
– Potatis är gott, det äter jag
ibland, säger Bassam.
Inget annat?
Saka, Mohammed och Bassam skakar på huvudet.
– Den svenska maten smakar inte så mycket, säger Saka.
Emma ser gärna en fortsättning på de här projekten och
då behövs det mer arbetsma-
Föreningssamordnare
– Många av dem som kommer
har kanske inte haft möjlighet
att utöva sitt intresse, i alla fall
inte i organiserad form, säger
Emilia Angel, föreningssamordnare i nordost i NAD-projektet.
NAD-projektet har fem
knutpunkter i Skåne: Helsingborg, Malmö, Lund, Ystad och
Kristianstad. På de här fem
platserna samarbetar en person från Arbetsförmedlingen
och en föreningssamordnare.
– När de nyanlända fått uppehållstillstånd gör Arbetsförmedlingen upp en personlig
etableringsplan. Då kan de
också fiska upp eventuella intressen.
Det ger oss en möjlighet att
hitta en förening som kan passa deras intresse, säger Emilia
Angel.
Tanken är att det ska vara
lättare att ta för sig när man
hamnar tillsammans med andra med samma intresse.
NAD samarbete mellan AF och den ideella sektorn
– En win-win-situation. Nyanlända får möjlighet att
komma in i det svenska
samhället och föreningslivet får en större mångfald.
Henrik Nilsson är projektledare för det skånska samarbetet mellan Arbetsförmedlingen
och den ideella sektorn. Samarbetet kallas NAD, som står
för Nätverk – Aktivitet – Delaktighet.
– Den ideella sektorn är en
viktig resurs i det långsiktiga
integrationsarbetet. Föreningslivet kan erbjuda männ-
iskor med samma intresse att
träffas under informella former, säger Henrik Nilsson.
Föreningsliv en bra väg
Aktiviteter inom ramen för NAD
ska vara språkfrämjande, hälsofrämjande kroppsligt och själsligt, och nätverksfrämjande.
– De flesta nyanlända har
svårt att träffa svenskar. Föreningslivet är en bra väg. Bra
för språkträning, bra för att
bygga nätverk och skapa kontakter, som i förlängningen ger
en bättre hälsa och självförtroende, säger Henrik Nilsson.
samhället. Dessutom finns de
här sammanslutningarna med
en mängd olika intresseinriktningar i alla delar av landet.
Henrik Nilsson, projektledare
NAD Skåne.
Henrik Nilsson ser föreningslivet som en viktig resurs
för att förenkla för nyanlända
att komma in i det svenska
Kristianstad långt framme
– I Skåne finns cirka 21 000
föreningar/sammanslutningar/organisationer i den idéburna sektorn. I hela landet
finns ungefär 200 000. Det är
viktigt att myndigheter och
kommuner ser möjligheterna i
eventuella samarbeten. Här är
Kristianstad duktiga, de ligger
långt framme, säger Henrik.
Föreningslivet har många
fördelar: Alla kan bli medlemmar, det kostar i regel inte så
mycket. Man får träffa personer man delar intresse med.
Det finns en tydlig demokratitanke, där alla medlemmar får
vara med och bestämma på
årsmötet.
– Många som kommer hit
från andra länder har något
intresse de brinner för, men de
har oftast inte gjort det i organiserad form i sitt hemland.
NAD-metoden ger dem en
möjlighet att träffa likasinnade
och samtidigt lära svenska
språket och bygga nätverk.
12
RUBEN AXELSON – SVENSK MÄSTARE I VEDKONST OCH FRIIDROTT
En man med många
strängar på sin lyra
mångsysslare. Han är en
allkonstnär som blivit
svensk mästare i så vitt
skilda grenar som friidrott
och vedkonst. Han har åkt
Vasaloppet tre gånger, varit
politiskt engagerad, är medlem i Pingstkyrkan och har
skrivit en handfull böcker.
Han har hållit en mängd
föreläsningar om hur det var
att leva på landet förr och
som 80-åring började han
skriva noveller till veckotidningen Kvällsstunden.
Vedkonsten
i Ilnestorp
var en riktig
turistmagnet då.
arrenderade ut åkerjorden,
flyttade till Södra Sandby, gick
mentalskötarutbildning och
började arbeta på Vipeholms
sjukhus.
Från stapling till konst
Ruben och Astrid flyttade tillbaka till en villa i Tollarp i slutet
av 70-talet och Ruben började
arbeta på geropsykiatriska kliniken på CSK, där jobbade både
Astrid och Ruben fram till pensionen 1991.
Åkermarken vid släktgården var utarrenderad, men
skogen och marken där byggnaderna stått hade han tillgång till. Han började hugga
och stapla ved. Vedstaplingen
utvecklade sig från stackar, via
mer avancerade stackar till
ren vedkonst.
Ruben har bland annat byggt
en kopia av sin Volvo PV från
1952 i naturlig storlek, han har
byggt kyrkor, hus med mera.
Många av verken har han även
byggt i miniatyr av pinnar.
Bland annat byggde han släktgården i Ilnestorp av drygt
7000 täljda småbitar.
– Det var mest en slump att
jag började med noveller, säger
87-årige Ruben Axelson. Jag
läste en novell och tyckte inte
den var så märkvärdig, så jag
skickade in en egen. På den vägen är det.
Gifta i 65 år nästa år
Ruben är född och uppvuxen i
Ilnestorp, en bit från Tollarp
och nästgårds med Svensköp,
(numera Killhult).
– Så när som på 15 år, då vi
bodde och verkade i Södra
Sandby, så har vi bott i Tollarp
i Kristianstads kommun, säger
Ruben Axelson.
Vi, det är Ruben och hans följeslagare hustrun Astrid, som
är född i Trulshärad på andra
sidan kommungränsen mot
Hörby. De har levt tillsammans
i många år.
– Vi gifte oss valborgsmässoafton 1951, så nästa år blir
det 65 år, säger Ruben Axelson.
I samband med diamantbröllopet, efter 60 års giftermål, var
Ruben och Astrid på en kvällstidningslöpsedel, iklädda sina
bröllopskläder från 1951. Välkonserverade såväl fysiskt som
mentalt alltså.
Stort idrottsintresse
Den goda fysiken och kreativiteten har bidragit till mästerskapstitlar.
Ruben har alltid varit intresserad av idrott, men hans intresse för friidrott, och medeldistanslöpning i synnerhet,
väcktes när han fick höra talas
om Gunder Hägg.
– Gunder Hägg var tio år
äldre än jag och en fantastisk
medeldistanslöpare, säger Ru-
I slutet av 1990-talet rönte Rubens vedkonst stor uppmärksamhet och det kom busslaster med folk från hela
Sverige för att titta på hans skapelser.
ben Axelson, som nogsamt påpekar att det är svensk sjukhusmästare han blivit i friidrott
(tre gånger i slutet på 1960-talet). Det var svenskt mästerskap för Sveriges alla sjukhusanställda.
Intresset för vedkonsten utvecklades på fädernesgården i
Ilnestorp.
1958 tog Ruben och Astrid
över gården som funnits i släkten i drygt 150 år. Det bar sig
dock inte ekonomiskt, så de
lämnade gården efter endast
fem år.
– Det var en liten gård och
när de stora maskinerna gjorde
sitt intåg i lantbruket, så var det
ännu svårare att få det att gå
ihop, säger Ruben Axelson. Vi
Svensk mästare i vedkonst
Rubens vedstaplande rönte
stor uppmärksamhet långt utanför Ilnestoprs gränser. Han
korades till svensk mästare i
vedkonst och han och hustrun
Astrid fick åka till huvudstaden
och ta emot priset.
I slutet av 1990-talet, när
han var som mest aktiv i sin
vedkonst, lockade den besökare från hela landet. Det kom
busslaster med folk till platsen
där Ruben vuxit upp.
– En gång hade vi redan tre
inbokade bussar på den gamla
gårdsplanen, när det kom ytterligare en buss, som inte var inbokad. Vedkonsten i Ilnestorp
var en riktig turistmagnet då,
säger hustru Astrid och skrattar gott.
13
Ann-Christine Albinsson från
omsorgsförvaltningen ledde
samtalet med Dagny Carlsson
som besökte Björklunden.
Bloggerska
på besök
kändis. När Björklunden
i Tollarp firade sina
nyrenoverade lokaler i
slutet av november var
världens kanske äldsta
bloggare hedersgäst:
103-åriga Dagny Carlsson. Hon bloggar som
Bojan, är TV-kändis och
en av fem nominerade
till Årets senior av tidningen Veteranen.
Åtskilliga spaltmeter har skrivits om Ruben Axelson från Ilnestorp och hans vedkonst. Hustrun Astrid har varit hans främsta supporter under åren.
På ett fotografi poserar Ruben Axelsson på styltor framför ett av sina
vedkonstverk. Bredvid syns Astrid Axelson, Rubens fru sedan 1951.
Skrivit fyra böcker
Rubens kreativitet har också
fått utlopp i skrivandet.
Bland annat har han varit redaktör för Kristdemokraternas
medlemstidning i Skåne och
Blekinge mellan 1975 och
1994.
– Skrivandet har alltid funnits där. Jag gav till exempel ut
diktsamlingen ”Ett fång ax” i
slutet av 1970-talet, men det
är väl framförallt sedan jag blivit pensionär som jag haft möjlighet att ägna mer tid vid
skrivmaskinen, säger Ruben
Axelson.
Tre böcker till har det blivit;
”Pingstförsamlingen i Tollarp
1924-1999, 75 år” (1999), ”Sau
va dä dau” (Skånedikter på bygdemål 2007) och ”Mina rötter,
min hembygd, min självbiografi” (2013).
Och i byrålådan ligger en dialektal skatt – 3 200 ord på dialekt från Kristianstadstrakten,
i alfabetisk ordning och med
förklaringar.
– Jag har en dröm om att
kanske kunna få finansieringshjälp så att jag kan ge ut dem i
tryckt form, för att på så sätt
bevara dialektorden för eftervärlden. Om ett antal år är det
kanske inte många som förstår
vad orden betyder, säger Ruben
Axelson.
Hunnit med mycket
Vedkonstnär, ordkonstnär och
levnadskonstnär, idrottsman,
politiker, författare, far, morfar
och morfarsfar. Han har hunnit
Ruben Axelson har skrivit fyra böcker. En av dessa är ”Sau va dä dau”,
Skånedikter på bygdemål utgiven 2007.
Lilla Paris
Kristiansta e nämsta staen
blann stäer den bästa i raen.
Den e fri frau storstaens muller
did en tar se sau gärna o villed
blann affärer o gaugaders iduller
kan en köba och fau med billed.
Alleer, bollevarder, o i Tivoliparken
där kan en seda o ajda sin spis
saj granna blommer pau marken
mitt i en sta, jaa, de e ju
---- Lilla Paris.
En av Rubens dialektdikter ur boken "Sau va dä dau".
mycket under sina år, Ruben
Axelson, som föddes 1928.
Samma år kostade mjölken 22
öre litern (oskummad) och en
bra årslön för en man var lite
drygt 3 000 kronor.
Förväntansfulla och finklädda boende tog emot
Dagny, som kom uppför
trappan till andra våningen.
Långpromenader är vardag
hemma i Solna, att ta hissen
var det inte tal om.
Många på Björklunden
har sett TV-dokumentären
om Dagny, och är imponerade. Både på grund av
hennes ålder, och för att
hon är så pigg och aktiv.
Dagny gick en datakurs
1999, har alltid tyckte om
att skriva och det gör hon
nu på sin blogg.
Träffades på Gröna Lund
Ann-Christine Albinsson
från omsorgsförvaltningen
ledde samtalet med Dagny.
Alla fick ta del av lite levnadshistoria, och minnesbilder av hur det var förr.
Allt kryddat med en stor
portion humor.
Många nickade igenkännande, även om de inte är
fullt så gamla. Men Margit
är till och med ett år äldre!
Dagnys make dog för
många år sedan. I dag bor
hon ensam i lägenheten
utan annan hjälp än med
städningen.
Tur och bra gener
Hennes egen teori om varför hon blivit så gammal
och fortfarande är pigg och
nyfiken?
– Jag har haft tur, och
bra gener säger Dagny
Carlsson.
14
KRISTIANSTADS MUSIKKLASSER
Luciakonserter höjdpunkt
genrep . – Lussekatt är gott
och då måste det låta som
att ni tycker det är gott när
ni sjunger om det också!
ser fyller 25 år. Det firar vi under vårkonserterna i maj, säger
Anneli Walther Olsson.
Vårkonserterna med jubileumsfirande är fredag 27/5
och lördag 28/5. Innan dess –
under vecka 7 – ger Mu4 och
Mu5 en musikföreställning för
kommunens samtliga elever i
årskurs 3.
Under vecka 10 är det antagning av nya musikklasser (se
mer info nedan) och 9 och 10
december 2016 är det Luciakonserter igen.
Det är finslipningar under de
sista repetitionerna inför årets
Luciakonserter med Kristianstads Musikklasser och musiklärarna Anneli Walther Ohlsson
och Karin Mattsson efterlyser
mer inlevelse i sången.
– 4 och 5 december är det
Luciakonserter i Kristianstads
konserthus och vi har övat
med våra musikklasser sedan
läsårets början och mer intensivt efter höstlovet. På konserten kommer vi att bjuda på två
uruppföranden: ”Pepparkaksbak” (pepparkakssång) och
”Julgod(is) jul!”(talkör), säger
Anneli Walther Olsson.
Julgott årets tema
Årets tema är Julgott och totalt
är det 158 elever – fördelade på
tre lucior, tärnor, stjärngossar
och pepparkakor – och åtta
pappor i pappakören.
– Det är årskurs 4 som är
pepparkakor och de har fått nya,
specialsydda pepparkakskläder,
MUSIKKLASSERNA
Musikklasserna finns från årskurs 4 till årskurs 9.
Den 4 och 5 december är det dags för Luciakonserter i konserthuset. Musikläraren Anneli Walther Ohlsson och
musikklasserna har övat intensivt sen höstlovet.
säger Anneli Walther Olsson.
Luciakonserterna i konserthuset är årets höjdpunkt för
Kristianstads Musikklasser,
men luciatågen fortsätter veck-
an efter och i vecka 50 och 51
kommer 9c att vara ute och
sjunga julsånger på äldreboenden i Kristianstads kommun.
Det är ett samarbete med Kul-
tur- och fritidsförvaltningen i
ett projekt som ska främja äldres rätt till kultur.
– Nästa år blir det fest och
jubel, Kristianstads Musikklas-
Senaste ansökningsdag är 2/3
2016. Ansökningar inkomna
efter detta datum behandlas
i mån av plats på antagningsdagarna. Informationsträff
angående antagningarna sker
i aulan på Fröknegårdsskolan
1/3. Antagningarna sker under
vecka 10 2016.
När anmälan kommit till skolan
skickas ett brev med personlig
tid för antagning hem till dig. Där
står vad du behöver kunna.
EVENEMANGSKALENDER DECEMBER–FEBRUARI
DECEMBER
4
16.00 JULKLANGER PÅ PIANO Kulturkvarteret, Café & Bistro Arr: Musikskolan Kristianstad
18.30 KRISTIANSTADS MUSIKKLASSERS LUCIAKONSERTER Kulturkvarteret, Kristianstad
5
10.00 ÅHUS JULMARKNAD OCH JULSKYLTNING Även 6 december kl.13.00.
11.00 JULSTUGA LJUSATELJÉN Västra Vram. Även 6 december.
20.00 ROLF WIKSTRÖM Kulturkvarteret, Lilla salen. Arr: Blues Party Kristianstad
12
09.00 SAKER & TINGMARKNAD Södertorg
13.00 JULKALAS MED VÄRLDENS SVÄNG Kulturkvarteret, Lilla salen och foajén. Arr: Lilla Stjärnserien – UNGA Musik i Syd och Kulturhuset Barbacka
15.00 JUL MED SIGFRIDSSONS Kristianstads Teater. Även kl. 19.00.
13.00NATURLIGT JULPYSSEL Naturum Vattenriket. Även 6, 12, 13, 19 och 20 december.
16.00 KÖREN TREKVART SJUNGER IN JULEN Naturum Vattenriket
14.00 I VÄNTAN PÅ JUL Kulturkvarteret, Lilla salen. Även kl. 16.00. Arr: Lilla Stjärnserien – UNGA
Musik i Syd och Kulturhuset Barbacka
19.00 ANNA BLOMBERGS VÄRLD Kulturkvarteret, Stora Salen
19.00 DOUG SEEGERS Julkonsert Kristianstads Teater. Arr: Kompakt Disk i samarbete med Kristianstads kommun – Kultur & fritid och Kristianstadsbladet.
19.00 ROGER PONTARE – MITT VINTERLAND Kulturkvarteret, Stora salen
19.00 ROCKING THE JUKEBOX Linderödsgårdens Hotell o Café Även 6, 12, 13 och 19 decmeber.
19.00 WEST OF EDEN – CELTIC CHRISTMAS Kulturkvarteret, Lilla salen. Arr: Stjärnserien/Musik i
Syd och Kultur & fritid
6
10.00 VANDRING I VÄ-SKEPPARSLÖV Skepparslövs Kvarn. Vandring tillsammans med Friluftsfrämjandet i Kristianstad.
11.00 JULMARKNAD OCH JULBUS! Sotnosens Korvcafé, Karstad gård
14.00 I VÄNTAN PÅ JULEN – familjefilm Filmmuseet. Även 13 och 20 december. Arr: Regionmuseet Kristianstad/Filmmuseet tillsammans med Sensus.
18.00 ANDERS EKBORG – EN STILLA JUL Kristianstads Teater
7 15.00 ALLADINHÖRNAN Österängs bibliotek. Sagostund med Shaaban Abou Zur på arabiska och
svenska. Även 14 december.
15.00 TEKNIK-DROP-IN Kulturkvarteret, stadsbiblioteket, GH-rummet. Arr: Stadsbiblioteket, Kristianstads kommun
8 10.00 TISDAGSVANDRINGAR KJUGEKULL. Vandra varje tisdag tillsammans med Friluftsfrämjandet i Kristianstad.
12.00 LUNCHVISNING AV LANDSCAPE STORIES Kristianstads konsthall. Även 15 december.
14.00 SENIORBIO: MONICA Z Regionmuseet Kristianstad
15.00 KULTURCAFÉ Vuxenutbildningen, Studiehallen. Arr: Stads-biblioteket och Vuxenutbildningen
18.30 JULKONSERT MED MUSIKSKOLAN Odalkyrkan, Kristianstad
19.00 JULA SONGH Kulturkvarteret, Stora salen
19.00 NÖTKNÄPPAREN UNPLUGGED Kulturhuset Barbacka, Spel-hålan. Även 9 december.
9
19.00 FANNY GUNNARSSON QUARTET Kulturkvarteret, Lilla salen. Arr: Stjärnserien/Blue Bird
Jazzclub
19.00 OPERA FÜR ALLE Kristianstads Teater. Information och bil-jetter: Kristianstads Teaterförening.
10
16.00 TORSDAGSPULS med Kabinettets laboratorium
19.30 CHRISTMAS NIGHT Kristianstad Arena 19.30 DEN FASTSPÄNDA FLICKAN Kulturkvarteret, Lilla salen. Information och biljetter: Kristianstads Teaterförening.
11
19.00 STJÄRNOR I VINTERNATT Kristianstads Teater. Arr: Opera-fabriken tillsammans med Kultur
och Fritid, Kristianstads kommun
13
16
18
19
10.00 VANDRA LINNÉRUNDAN Naturum Vattenriket
18.30 GITARR- OCH HARPKONSERT Östermalmskyrkan
19.30 SINATRA 100 ÅR – EN HYLLNINGSKONSERT Kristianstad Arena
11.00 SPINDELJAKT I JULGRANEN Naturum Vattenriket
19.30 NÄÄÄMEN IT’S AL PITCHER Kulturkvarteret, Stora salen
26
10.00 ANNANDAGJULVANDRING Naturum Vattenriket. Arr: naturum Vattenriket tillsammans med
Naturskyddsföreningen i Kristianstad, Nordöstra Skånes Fågelklubb och Studiefrämjandet.
27
17.00 I JULETID Degeberga kyrka. Julkonsert med Viktoria Tolstoy, Magnus Johansson och Marcos Ubeda.
28
29
10.00 JULLOVSAKTIVITETER Kulturhuset Barbacka. Även 29 och 30 december samt 4 och 5 januari.
13.00 ÖPPEN VERKSTAD Regionmuseet Kristianstad. Öppet för hela familjen. Även 30 december,
2 och 3 januari.
14.00 MELLANDAGSFILMER Regionmuseet Kristianstad. Även 30 december.
3
JANUARI
09.00 LINDERÖDS ANTIK- OCH SAMLARMARKNAD
13.00 TOMTESAFARI I KRISTIANSTAD Regionmuseet Kristianstad. Även 30 december.
5
10
20.00 LILLASYSTER HOS LOTTA ROCK Magasinet, Kristianstad
10.00 VINTERVANDRING ÅHUS-FÅRABÄCK-ÅHUS Åhus. Arr: Friluftsfrämjandet i Kristianstad
13.00 FAMILJEVISNING AV TIDERNAS SKÅNE Regionmuseet Kristianstad
22
19.00 REVYMIX Kristianstads Teater. Även 23, 29 och 30 januari.
6
11
FEBRUARI
19.00 I FOLKPARKENS TJÄNST! Kristianstads Teater. Wizex firar sina 40-år!
19.00 TOM RUSSELL (US) + support Kulturkvarteret, Lilla salen. Arr: Kompakt Disk i samarbete
med Kultur & Fritid, Kristianstads kommun
Detta är ett urval av evenemang i Kristianstads kommun. Vill du hitta fler?
Besök oss på hemsidan: www.kristianstad.se/evenemang.
Med reservation för ändringar.
Kontakta respektive arrangör för ytterligare information.
Vill du också synas i Kristianstads kommuns evenemangskalender med ditt
arrangemang? Lämna in dina uppgifter via vårt formulär på
www.turism.kristianstad.se/evenemangstips
15
Många goda exempel
på Biosfär 2015
Jubileum, samverkan och orientering.
Gäss, tofsvipor och småkryp. För sjätte året i rad
arrangerade Biosfärområde
Kristianstads Vattenrike
och Högskolan Kristianstad
konferensen Biosfär – ett
smörgåsbord med nya
forskningsrön kopplat till
Vattenriket.
vattenrikt .
Koordinator Carina Wettemark såg tillbaka på de tio år
som gått sedan Unesco utnämnde Kristianstads Vattenrike till ett biosfärområde.
Ingemar Jönsson, professor på
Högskolan Kristianstad, ledde
publiken på en kavalkad genom
forskningen i Vattenriket under
det senaste decenniet. Lisen
Schultz, forskare vid Stockholm
Resilience Centre, presenterade sin nya forskning om hur
samverkan fungerar i Vattenriket, på Stora Barriärrevet och i
Södra Ishavet.
– I Vattenriket kan man se
mätbara förbättringar både i
kvantitet och kvalitet på hävdade strandängar, tillgänglighet, rekreation och utbildning,
sa hon och lyfte fram att
biosfärområdet har bidragit till
att skapa attitydförändringar
för ett hållbart samhälle.
– Man har börjat tala om våt-
För sjätte året i rad arrangerades konferensen Biosfär, ett samarbete mellan Biosfärområde Kristianstads Vattenrike och Högskolan Kristianstad.
marker som något positivt istället för något som är vattensjukt.
Bra år för Tofsvipor
Strandängarna och dess fåglar
är ett viktigt fokus i Vattenriket.
De senaste åren har de blivit
allt färre. En ny studie av häckande fåglar från i somras visar
glädjande nog att tofsviporna
haft ett bra år.
– På Håslövs ängar häckade
fler par än på länge – en ökning
från fem i fjol till minst 25 i år.
De fick dessutom fått bra med
ungar. Samtidigt häckade bara
sex par rödspov med oroväckande klent resultat berättade
Hans Cronert, naturvårdssamordnare.
Bilder från nytt bokprojekt
I övrigt handlade föredragen
om hur orientering kan göra
naturvårdsnytta, om Mjöåns
vatteninsekter och om en ny
metod för vattenrening. Dagen avslutades med att Vattenriketfotografen
Patrik
Olofsson visade vackra bilder
från sitt nya bokprojekt om
Vattenriket.
Rekordlågt vatten i Helge å
I slutet av oktober var det extremt lågt
vatten i Helge å. Den 23
oktober visade peglarna vid
naturum 0,42 meter under
havets genomsnittliga nivå.
lågvatten .
I det nya mätsystemet
(RH2000) blir det 0,33 meter
under havets genomsnittsnivå. Det är ett av de lägsta vattenstånd som någonsin uppmätts i ån.
Att vattnet var så här lågt beror på att flera omständigheter
sammanföll. En regnfattig period gjorde att mindre vatten
än normalt fyllde på Helge å
uppströms. Dessutom var vattennivån i havet ovanligt låg (ca
- 50 cm) på grund av vindriktning och lufttryck.
Det låga vattenståndet märktes tydligt runt naturum där
kråkorna satt på kungsfiskarpålarna och fångade musslor
på de blottade dybankarna i
naturumsjön.
Ta hand om julmaten
Ta hand om julmaten
Enligt statistiken slängs var
femte matkasse som vi släpar
hem från mataffären, Ofta är
det på grund av dålig planering
och för att vi inte litar på våra
sinnen när det gäller smak, lukt
och syn.
Under julen slängs det väldigt mycket mat, eftersom vi
inte hinner äta upp alla resterna från julbordet. Planera därför ditt julbord bättre och var
beredd på att ta tillvara på resterna. Julskinkan fungerar utmärkt som lunch- och middagsmat i mellandagarna. Den går
bra att använda i pastasåser, på
pizza och varma smörgåsar.
Ett annat bra alternativ är att
dra ner på antalet rätter på jul-
bordet.
Då hinner
man äta
upp det
m e s t a
innan det
blir för
gammalt.
Sen är det
viktigt känna till att datummärkningen på livsmedel oftast
är väldigt snävt satt. Hanteras
maten på rätt sätt så går det att
äta den långt efter att bäst före
datumet gått ut.
På internetsajten Släng inte
maten finns tips och råd när det
gäller att hantera maten på ett
bra sätt för att slippa slänga
överblivna rester. www.slangintematen.se
Använd LED-lampor
i julbelysningen
Utbudet av ljusslingor som
har lysdiodslampor (LED-lampor) ökar för varje år. Däremot
är det fortfarande vanligt med
glödlampor i elljusstakar och
julgransbelysningar, så titta efter modeller med LED-lampor
som original.
En sjuarmad elljusstake med
glödlampor drar 27 gånger mer
än en elljusstake med LED-lampor. Har du en julgransbelysning med glödlampor så drar
den 16 gånger mer än en motsvarande julgransslinga med
LED-lampor som original.
En ljuslinga
med 35
till 40
lampor
drar nästan 8 gånger mer med
glödlampor än med LED-lampor.
Till adventsstjärnan finns
det små LED-lampor, till exempel päronlampor. Dessa
lampor blir inte lika varma
som glödlampan, vilket även
är en fördel med tanke på att
många adventsstjärnor är av
papp. (Källa: Energimyndigheten)
Viktig information
Så här hämtar vi dina sopor under jul- och nyårsveckorna:
Vecka 52:
Vi tömmer söndag 20/12 t.o.m. onsdag 23/12. 24/12-25/12 håller vi helg.
Kärl som skulle ha tömts måndag-onsdag denna vecka kommer att få
tömt 1-2 dagar tidigare.
Vecka 53 och vecka 1:
Vi tömmer söndag 27/12 t.o.m. onsdag 30/12. 31/12 – 1/1 håller vi helg.
Kärl som skulle ha tömts måndag-onsdag denna vecka kommer att få
tömt 1-2 dagar tidigare.
Vecka 2:
Vi börjar att tömma på söndag 3/1. Onsdag 6/1 håller vi helg. Kärl som
skulle ha tömts 6/1 kommer att tömmas under måndag 4/1 eller tisdag
5/1. 7/1-8/1 tömmer vi kärlen som vanligt.
För att du skall vara säker på att få tömt dessa veckor, ställ ut kärlen 2
dagar före din ordinarie tömningsdag och låt dem
stå kvar tills de blivit tömda.
Öppettider på Återvinningscentralerna under jul och nyår:
Den 11/12 och 23/12 stänger återvinningscentralerna kl. 15:30.
På julafton och nyårsafton samt röda dagar är återvinningscentralerna
stängda.
0,42 meter under den genomsnittliga havsnivån. I slutet av oktober var
vatten nivån i Helge å extremt låg.
l
God Ju
&
ytt År!
N
tt
o
G
Tel 044-13 54 00
www.renhallningen-kristianstad.se
Tidningen Kristianstad ges ut av Kristianstads kommun och delas ut till alla hushåll i kommunen. Har du inte
fått någon tidning? Hämta gratis ex på Medborgarkontoret. Ansvarig utgivare: Eva Mårtensson. Produktion:
t&t information ab, Kristianstad. Upplaga: 39 000 ex. Tryck: JMS Mediasystem. Tidningen Kristianstad finns
i alternativa format och kan gratis beställas som taltidning eller laddas hem som pdf på www.kristianstad.se
KOMMUNPORTRÄTTET
– Jag trivs både att bo och arbeta i kommunen, här finns stora möjligheter, säger Caroline Ekdahl lönekonsult, Kristianstads kommun.
CAROLINE EKDAHL, LÖNEKONSULT
”Doldis ser till att
lönen kommer”
Hon är en av kommunens doldisar. Få har sett henne
på jobbet, men många av kommunens medarbetare har hört hennes röst. Caroline Ekdahl är en av
22 lönekonsulter som ser till att
de anställda får sina pengar varje
månad.
porträttet .
– Det är vi som ser till att rätt lön
betalas ut i rätt tid till rätt person. Det
är det som får oss att gå till jobbet varje dag, säger Caroline Ekdahl med ett
skratt.
Det är många människor och mycket
pengar som rör sig i kommunen. Det
brukar bli omkring 10 000 personer
som får dela på omkring 120 miljoner
när alla löner och arvoden betalas ut
den 27:e varje månad.
Lönesystemet är datoriserat, men
mycket måste ändå kollas och justeras.
Lönekonsulterna i supporten svarar
ständigt på frågor från medarbetare
och chefer via telefon och e-post. På ett
år blir det nära 30 000 mejl och drygt
20 000 samtal. .
Vi ser till att det blir
rätt lön, i rätt tid till
rätt person.
– De undrar ofta över lönespecifikationen och har frågor om semester, sjukskrivning eller vård av barn. Det kan
också vara personer som har stämplat fel
på flextiden eller har glömt sitt lösenord
till systemet, säger Caroline.
Supportjobbet vid telefonluren kan
bli stressigt och intensivt, men arbetsuppgifterna varierar. Caroline jobbar
också med registrering av uppgifter om
lön, anställning och scheman. Andra da-
gar utbildar hon nya chefer om kommunens HR-system eller jobbar med utvecklingsprojekt.
Här finns stora möjligheter
Caroline Ekdahl har arbetat i kommunen sedan mars 2014, då den centrala
enheten för lönehantering bildades och
flyttade in i Rådhus Skåne.
– Det var roligt att komma in i en ny
organisation med nya mål. Jag har fantastiska kollegor med bred kunskap om
alla förvaltningar. Jag hoppas och tror att
cheferna ute i verksamheten känner att
vi underlättar deras vardag, säger hon.
När Caroline fick jobbet återvände
hon hemåt efter sju år i Stockholm. Där
jobbade hon med ekonomi i olika former tills hon tog ut riktningen med en
yrkeshögskoleutbildning för lönespecialister.
– Det var kul att bo i Stockholm ett
Fakta om Caroline
Ålder: 28 år
Yrke: Lönekonsult
Arbetsår i Kristianstads kommun: 1,5 år
Familj: Gift
Bor: Färlöv
Favoritmat: Sushi
Gillar: Hundpromenader, restaurangbesök
och resor
Favoritapp: SVT Play-appen
tag men här känner jag att jag landar på
ett helt annat vis. Jag trivs både med att
bo och jobba i kommunen, här finns
stora möjligheter, säger Caroline Ekdahl som själv är med och gör det möjligt för tusentals kommunanställda att
få ut sin lön.
Nästa nummer av Tidningen Kristianstad kommer i din brevlåda i februari