Handlingar 150319 - Regionförbundet Uppsala län
2015‐03‐09 Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 19 mars kl 10‐12 (förbundsstyrelsens möte inleds med lunch den 18 mars, se bifogat program för hela mötet) Plats: Odalgården Den politiska styrgruppen för regionkommunbildningen träffas den 18 mars kl 17.15‐18.15. Ärenden 1. Öppnande 2. Protokollsjusterare 3. Föredragningslista Uppländsk Drivkraft 4. Regionalt strategiskt folkhälsoarbete. Handlingsplan för bättre hälsa bland barn och unga Välfärd och FoU‐stöd 5. Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälso‐ och sjukvård. Överenskommelse 2015 6. SUF‐Kunskapscentrum. Finansiering 2016 Yttranden 7. Trafikverket. Funktionellt prioriterat vägnät Internt 8. Reglabs årskonferens 2015. Beslut om medfinansiering 9. Årsredovisning och bokslut 2014 10. Delegationsordning för Regionförbundet Uppsala län 11. Regionkommunbildning i Uppsala län 12. Utseende av stämmoombud samt nominering/utseende av representanter för regionförbundet 13. Almi Företagspartner Uppsala AB. Utseende av revisor 14. Arbetsordning till förbundsfullmäktige, samt reglemente till förbundsstyrelsen 15. Arvodesreglementet. Revidering Information/Rapporter Almi Företagspartner Uppsala AB. VD Carl‐Henrik Koit (muntlig) Presseminarium den 30 mars 2015 om regionkommunbildningen (muntlig) Nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015‐2020. Hearing den 10 mars (Catharina Blom muntlig) Program förbundsstyrelsen 18‐19 mars 2015 (skriftligt) Anmälningsärenden Regionförbundet Sörmland. Verksamhetsplan och budget Regionförbundet. Remiss inom vattenförvaltningen för norra Östersjöns vattendisrikt. Yttrande Regionförbundet. Uppdrag som enhetschef för staben. Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Carin Östling 018-182164 2015-03-06 Dnr: RFUL 2015/64 Regionalt strategiskt folhälsoarbete. Handlingsplan för bättre hälsa bland barn och unga Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att uppdra åt regiondirektören att återkomma till förbundsstyrelsen den 19 november 2015 med förslag till konkreta samverkansinsatser för bättre hälsa bland barn och unga. Ärende Vartannat år genomförs enkätundersökningen Liv och Hälsa ung (LHU) bland elever i åk 7, 9 och åk 2 i gymnasiet. 2015 års undersökning sker som tidigare i samarbete mellan landstinget och regionförbundet. Resultatet från undersökningen är omfattande och ger en detaljerad bild av hur barn och unga upplever sin hälsa och levnadssituation. Resultaten kan brytas ner på kommun- och skolnivå och tack vare tidserier sedan 2005 går det att dra slutsatser om hälsans förändring över tid. Forskning och annan tillgänglig statistik kompletterar underlaget. På basis av denna kunskap bör ett begränsat antal prioriterade samverkansinsatser mellan kommuner, landsting, länsstyrelse och andra aktörer initieras. Förslag till insatser utformas i samverkan inom den regionala arbetsgruppen för folkhälsa (Raff) och förankras i en regional överenskommelse/avsiktsförklaring mellan parterna. Avsikten är att fokusera det regionala strategiska folkhälsoarbetet och ge avläsningsbara effekter på hälsan bland barn och unga. De prioriterade insatserna bör förankras vid kommande möten med Folkhälsoforum och andra relevanta nätverk, som involverar länets samlade aktörer inom folkhälsoområdet, samt inarbetas i kommande regional utvecklingsstrategi. 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Gudrun Tevell 018 - 182162 2015-03-06 Dnr: RFUL 2010/53 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Överenskommelse 2015 Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att anta erbjudandet om statliga stimulansmedel för 2015. Ärende För ökad kvalitet i socialtjänsten krävs en fortsätt utvecklingen mot en evidensbaserad praktik, dvs en verksamhet som är baserad på bästa möjliga kunskap eller forskning, professioners kunskap samt brukarnas erfarenheter och kunskap. Sedan år 2010 har överenskommelser tecknats mellan Socialdepartementet och SKL för att stödja denna utveckling och stimulansmedel har tillskjutits. Regionförbundet är mottagare av erbjudandet i Uppsala län och har av medlemmarna identifierats som ett nav i den regionala stödstruktur som ska stödja utvecklingsarbetet i socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården. I överenskommelsen 2015 fördelas huvuddelen av medlen till de regionala stödstrukturerna. För Uppsala läns del är summan 2 176 190 kr. Insatserna ska baseras på de utvecklingsbehov som identifieras regionalt och lokalt. Ledningsgruppen för FoU-stöd gör den aktuella prioriteringen för områdena - fortsatt stöd till förstärkt stöd till brukarmedverkan inom funktionshunderområdet - fortsatt stöd till lokalt och regionalt utvecklingsarbete inom äldreomsorgen - fortsatt stöd till utvecklingsarbete inom verksamhetsområdena den sociala barn och ungdomsvården samt stöd till ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården. Bilaga: Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten. Överenskommelse för år 2015 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Gudrun Tevell 018 - 182162 2015-03-06 Dnr: RFUL 2008/119 SUF-Kunskapscentrum. Finansiering 2016 Regiondirektören föreslår att arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att anhålla hos regionförbundets medlemmar om fortsatt finansiering av SUF-Kunskapscentrum år 2016 i enlighet med upprättad plan, samt att uppdra åt regiondirektören att tillsammans med landstinget, inom ramen för processen för regionkommunbildningen, undersöka fortsatt långsiktig finansiering av SUF-Kunskapscentrum Ärende SUF-Kunskapscentrum har under ca 10 år arbetat med stöd till barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter. Kartläggning som gjordes 2008 visade att det fanns minst 1092 barn som tillhörde målgruppen i Uppsala län, och att familjerna ofta var föremål för barnavårdsutredningar. Målgruppen för SUF-Kunskapscentrum är i första hand professionella inom kommuner och landstinget, främst i Uppsala län, som möter de aktuella familjerna i sitt arbete. Därutöver fungerar centret som kunskapsförmedlare även för brukare (barn, föräldrar och andra anhöriga), beslutsfattare och forskare. Kunskapscentet arbetar dels med kunskapsutveckling, kunskapsspridning, metodutveckling och handledning/konsultation till de professioner som möter familjerna, dels med visst stöd direkt till familjerna/brukarna. Finansieringen har hittills dels bestått av projektmedel från Arvsfonden, dels medel från länets kommuner och landsting. Därutöver säljer kunskapscentret utbildningar, metodstöd m.m. till övriga Sverige. En långsiktig finansiering söks nu genom att landstingets Hälsa och habilitering tillsammans med regionförbundet erbjuder närliggande län att få tillgång till SUF-Kunskapscentrums tjänster genom att bidra till basfinansiering av verksamheten. Diskussioner och förhandlingar beräknas pågå under 2015 och 2016, vilket innebär att kunskapscentrets finansiering måste säkerställas av Uppsala län t.o.m. 2016-12-31. Bilaga: SUF-Kunskapscentrum, beskrivning och förslag till budget 1 (1) 1 Sven-Erik Pistol 2015-02-25 SUF – Kunskapscentrum, beskrivning och förslag till budget Bakgrund SUF 1-Kunskapscentrum (KC) arbetar med stöd till barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter. Både barn och föräldrar lever ofta under dåliga ekonomiska förhållanden, är socialt isolerade, har liten eller ingen tillgång till ett stödjande nätverk och har ofta dålig psykisk och fysisk hälsa. Resultatet av den kartläggning av målgruppen som gjordes i Uppsala län 2008 visade att det fanns minst 1092 barn som tillhörde målgruppen. I dag, när vi har mer kunskap om målgruppen, vet vi att det är lågt räknat. I en kommun i länet visade en kartläggning att 48 % av alla barnavårdsutredningar som gjordes 2008 tillhörde målgruppen. Uppsala län är ledande i landet vad gäller specialistkompetens inom området och många ledande forskare i världen har besökt centret och medverkat vid konferenser som SUF-KC arrangerar årligen. Projektet SUF-KC startade år 2009. För projektet finns en styrgrupp med representanter från landstinget, kommunerna och FUB 2. Det finns även en referensgrupp bestående av fyra föräldrar med olika kognitiva svårigheter. De första åren finansierades projektet av Arvsfonden med delfinansiering av Uppsala läns landsting och kommuner samt egenfinansiering via fortbildningsinsatser i andra län. År 2015 finansieras SUF-KC i huvudsak av landstinget och kommunerna i länet samt via medverkan i PYC-projektet (Parenting Young Children) 3, föreläsningar, utbildningar samt forskningsmedel. Inför och under 2016 behöver landstinget och kommunerna ta ställning till kunskapscentrets fortsättning och framtida finansiering. Syfte Syftet med SUF-KC är att erbjuda yrkesverksamma, främst i Uppsala län, ett bättre kunskapsunderlag i arbetet med barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter och därigenom förebygga en negativ utveckling. Den kunskap som förmedlas utgår från helhetssyn och samverkan över verksamhets- och huvudmannagränser. 1 SUF STÅR FÖR SAMVERKAN UTVECKLING FÖRÄLDRASKAP FUB = FÖRBUNDET FÖR BARN, UNGA OCH VUXNA MED UTVECKLINGSSTÖRNING 3 PYC ÄR ETT FÖRÄLDRASTÖDSPROGRAM FÖR FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELLA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. PYC-PROJEKTET DRIVS TILLSAMMANS MED TRE ANDRA FOU-ENHETER, GÖTEBORGS UNIVERSITET OCH FORSKARE I AUSTRALIEN 2 2 I förlängningen syftar verksamheten till att stärka både barnens och de funktionshindrade föräldrarnas ställning i samhället, genom att utveckla samhällets insatser och därigenom förhindra att barnen far illa samt att bidra till att dessa grupper integreras i samhället. Målgrupp Kunskapscentrets målgrupp är i första hand professionella inom socialtjänst, habilitering, förskola/skola/särskola, mödra-/barnhälsovård och psykiatri. Därutöver fungerar centret som kunskapsförmedlare även för brukare (barn, föräldrar och andra anhöriga), beslutsfattare, forskare, studenter, jurister och i viss mån allmänheten. Verksamhet Övergripande uppdrag är: • Inhämta och utveckla kunskap • Sprida kunskap • Metodutveckling • Handledning/Konsultation • Främja samverkan • Erbjuda en mötesplats (Se bilaga 1 för ytterligare beskrivning av verksamheten) SUF-KCs verksamhet är i första hand inriktat på Uppsala län, men tjänster säljs även till kommuner och landsting i andra delar av landet. För att kunna fortsätta med det krävs en stabil grundbemanning med hög specialistkunskap. Förslag till framtida finansiering SUF-KCs kunskap och kompetens efterfrågas i mycket stor omfattning i landet. Idén har väckts och drivs av landstinget att skapa ett utvidgat centrum där fler län i mellersta Sverige ingår. Kommuner och landsting erbjuds möjlighet att få tillgång till SUF-KCs tjänster genom att bidra med basfinansiering av verksamheten. En sådan lösning skulle möjliggöra en långsiktig finansiering av kunskapscentret och samtidigt innebära att fler familjer som tillhör målgruppen får ett adekvat stöd. Stora ansträngningar har gjorts för att SUF-KC skulle bli ett nationellt centrum, men trots stort intresse från den nationella nivån har det inte gått att genomföra. Oberoende av om eventuell samfinansiering går att uppnå behöver frågan om fortsatt finansiering av kunskapscentret lösas för Uppsala län. Länets kommuner och landstinget föreslås fatta beslut om finansiering för 2016. Nedan redovisas budgetförslag för 2016, utan extra tillskott från ytterligare län. En kraftig nedskärning har gjorts jämfört med 2015 års budget då det inte längre finns några externa projektmedel 2016. 3 Förslag till budget för SUF-KC 2016, endast Uppsala län samt befintlig budget för 2015 Intäkter Ingående balans Uppsala läns landsting Länets kommuner Intäkter från föreläsningar, konsultationer, metodstöd etc. Totala intäkter Kostnader Löner, inkl LKP Resor Omvärldsbevakning Övriga personalkostnader Totala personalkostnader Hyra, inkl städ IT Nätverksträffar, pedagogiskt material, kompetensutveckling Totalt övrigt Totala utgifter UTGÅENDE SALDO 2016 754 000 600 000 600 000 200 000 5 2015 1 999 000 4 500 000 500 000 345 000 2 154 000 3 344 000 1 898 000 (2,8 tjänster) 10 000 15 000 10 000 1 933 000 2 237 000 (3,4 tjänster) 15 000 25 000 12 000 2 289 000 101 000 80 000 40 000 221 000 2 154 000 108 000 105 000 88 000 293 000 2 590 000 754 000 Finaniseringen från länets kommuner och landsting blir högre jämfört med tidigare år, vilket motvieras av att det är angeläget att behålla den forskartjänst som är knuten till centret och som har en avgörande roll för att upprätthålla den vetenskapliga kvaliteten och förankringen. Förslag till fördelning av kostnad kommunerna emellan för 2016 framgår av bilaga 2. 4 DEN HÖGA INGÅENDE BALANSEN BEROR PÅ ATT VERKSAMHETEN HAR PLANERATS UTIFRÅN ETT FLERÅRIGT PERSPEKTIV SAMT ATT SUF-KC UNDER 2014 HAFT EXTRA PROJEKTMEDEL FÖR PYC. 5 SVÅRT ATT BERÄKNA INTÄKTER FÖR 2016 4 BILAGA 1 2015-02-24 Idag erbjuder SUF-Kunskapscentrum följande: Föreläsningar Syftet är att förmedla kunskaper och erfarenheter som finns om föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn med fokus på: - Barnen - Målgruppen - Föräldraförmåga - Stöd och bemötande - Attityder - Anpassad pedagogik - Samverkan mellan olika verksamheter - Stöd i hemmet - Gruppverksamheter - Kartläggning av målgruppen - Kognitivt stöd/pedagogiskt material - Aktuell forskning Utbildningsdag i kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen. Hur kan detta påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter. Hur används babysimulatorn ”Reality Care Baby”? Handledning och information om ”Reality Care Baby” Hur fungerar den och hur kan man använda den i arbetet med stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter. I kursen får man lära sig hur man introducerar simulatorn, programmerar den, läser av resultat och har uppföljande samtal. Utlåning av babysimulatorer. Temadag SUF Föräldrar från SUF:s referensgrupp berättar om hur det är att vara förälder och ha kognitiva svårigheter tillsammans med medarbetare på Centret. Att arbeta med pedagogiskt förändringsarbete i hemmet. PYC, Parenting Young Children, är ett utbildningsprogram som är framtaget i Australien och anpassat för målgruppen och som SUF tillsammans med fyra FoU-enheter i Sverige utbildar i. Gruppledarutbildning ”Mamma Trots Allt” För mammor som fått sina barn placerade i familjehem eller HVB hem. Exempel på Uppdragsutbildning SYFTE: Fördjupa personalens kunskaper om föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Huvuddelar: - Kognitiva svårigheter - Utredning av föräldraförmåga i samband med kognitiva svårigheter 5 - Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Kompetens inhämtning – nätverksbygge Utbildningsdelar: - Identifiering av kognitiva svårigheter - Differentiering mellan olika kognitiva funktioner - Psykologutredningar – vilka delar ingår, vad kan man efterfråga, vilka slutsatser kan man dra? - Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter - Tidiga tecken på funktionsnedsättning hos barnen (biologiska vs miljömässiga) - Prata med barnen om förälderns kognitiva svårigheter - Bilder och minnestöd - Bedömningsmaterial – befintliga som skall anpassas - Intervention – föräldrautbildning som en del av en utredning, stöd och insatser - Kartläggning av möjliga samarbetspartner och uppbyggnaden av kontaktnätverk - Kognitivt stöd Uppföljning handledning: Som en del av utbildningen och ett led i att få kunskapen befäst hos personalen, bokas handledningstillfällen à 2 timmar per gång. Utbildarna träffar den personal som har möjlighet att vara med och vi utgår ifrån ett fall som personalen har förebrett sig på. Dessa handledningstillfällen kan bokas efter utbildningens slut Konsultation Yrkesverksamma som i sitt arbete möter föräldrar med kognitiva svårigheter som utvecklingsstörning eller NPF svårigheter eller deras barn får möjlighet till konsultation i ett specifikt ärende. Konferens Varje år arrangerar SUF KC en nationell heldagkonferens med halvdagsseminarier dagen innan. Forskar-/praktikernätverk Forskning och utvecklingsarbete presenteras inom området barn och föräldrar med kognitiva svårigheter Utbildningsfilm ”Föräldrastöd en mänsklig rättighet” Stöd till lokala samverkansgrupper, SUF-grupper, där mödra-/barnhälsovård, förskola/skola/särskola, socialtjänst, habilitering och psykiatri ingår Hemsida SUF Kunskapscentrum har en hemsida www.lul.se/suf som dateras upp kontinuerligt. Under fliken SUF i Sverige kan ”medlemmar” lägga ut lokala aktiviteter liksom kallelser till samverkansmöten och minnesanteckningar mm. Metodstöd Informationsmaterial och nyhetsbrev 6 BILAGA 2 Förslag Fördelning av kostnaderna mellan kommunerna 2016 (utifrån antal invånare 2014) Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Totalt kr 72 000 24 000 36 000 24 000 36 000 354 000 18 000 36 000 600 000 invånare 41 032 16 000 20 102 15 999 20 183 207 317 9 167 21 412 348 679 % 12 4 6 4 6 59 3 6 100 Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Robert Nordevi 072-2251609 2015-03-06 Dnr: RFUL 2014/221 Trafikverket. Funktionellt prioriterat vägnät Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna förslag till yttrande Ärende Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell- och regional tillgänglighet, i syfte att skapa en gemensam plattform för att främja grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt möjliggöra tydligare och mer sammanhållna prioriteringar. Utpekandet av funktionellt prioriterat vägnät ska ske i samråd med ansvarig länsplaneupprättare. Nås ingen överenskommelse kommer inget beslut att fattas. I förslaget delas berörda vägar delas in i tre olika prioriteringsgrupper. För Uppsala län pekas samtliga skikt ut och innebär att Europavägarna 4 och 18 samt riksvägarna 56 och 70 pekas ut i prioriteringsgrupp 1. Riksvägarna 55, 72, 76, 77 och länsvägarna 272, 288 och stora delar av 292 pekas ut i prioriteringsgrupp 2. Länsvägarna 254, delar av väg 255, 263, delar av väg 273, delar av väg 282, 290, 291, 580, 600, 740 och 869 pekas ut i prioriteringsgrupp 3. Regionförbundet framför kritik mot att förslagets underlag innehåller betydande brister och att det krävs flera kompletteringar innan en överenskommelse om funktionellt prioriterat vägnät kan slutas. Trafikverket bör därför: • • • • redogöra för vad det funktionellt prioriterade vägnätet ska användas till, se över de fyra funktionernas betydelse, komplettera det nuvarande underlaget utifrån påpekade brister så att ett fullständigt underlag finns tillhanda, åtgärda föreslagna tillägg eller rättelser för vägarna i Uppsala län Remissen har skickats till regionförbundet, samtliga kommuner, Länsstyrelsen i Uppsala län och Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Uppsala län. För regionförbundet ska remissvaret vara tillhanda Trafikverket senast 31 mars 2015. För övriga gäller 15 februari 2015. Ärendet har beretts av klimat- och infrastrukturberedningen den 23 februari 2015. Bilagor: Förslag till yttrande Bilaga 1. Trafikverket. Karta för Uppsala län Sammanfattning 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Robert Nordevi 072-2251609 2015-03-06 Dnr: RFUL 2014/221 Trafikverket Funktionellt prioriterat vägnät Remiss (TRV2014/72378) Regionförbundet Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över Trafikverkets förslag till funktionellt prioriterat vägnät. Enligt förslaget delas berörda vägarna in i tre olika skikt: • • • Nationellt och internationellt viktiga vägar (prioriteringsgrupp 1) Regionalt viktiga vägar (prioriteringsgrupp 2) Kompletterande regionalt viktiga vägar (prioriteringsgrupp 3) För Uppsala län pekas samtliga skikt ut och innebär att Europavägarna 4 och 18 samt riksvägarna 56 och 70 pekas ut i prioriteringsgrupp 1. Riksvägarna 55, 72, 76, 77 och länsvägarna 272, 288 och stora delar av 292 pekas ut i prioriteringsgrupp 2. Länsvägarna 254, delar av väg 255, 263, delar av väg 273, delar av väg 282, 290, 291, 580, 600, 740 och 869 pekas ut i prioriteringsgrupp 3. Synpunkter Processen med funktionellt prioriterat vägnät Regionförbundet anser att Trafikverkets ansats om att se över vägarnas funktion och prioriteringar för nationell- och regional tillgänglighet är bra. Att verka för funktionell tillgänglighet istället för att utgå ifrån administrativa gränser ligger i linje med regionförbundets syn och arbetssätt. Regionförbundet anser emellertid att översynen av alternativa vägar till huvudvägnäten, turistvägnätet och bärighetsvägnätet är underlag som borde ha vägts in i den nuvarande remissen. Detsamma gäller relationerna och funktionerna till järnvägsnätet, viktiga kommunala vägar och gång- och cykelvägar. Regionförbundet anser att det råder stora oklarheter kring de fyra funktionernas innebörd och indelning, vilket bekräftas i remissvar från flertalet kommuner i länet och kollektivtrafikförvaltningen samt av handelskammaren och angränsande län. Skillnaderna, eller likheterna mellan de olika funktionerna är otydliga. Ett exempel är skillnaden i vägarnas funktion för långa eller dagliga personresor respektive kollektivtrafik, eftersom kollektivtrafik också är personresor. Således behöver de olika Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 funktionerna tydliggöras, kompletteras, alternativt ses över helt och hållet. Detsamma gäller oklarheten om ett funktionellt prioriterat vägnät kommer att innebära mer medel till de utpekade vägarna och i så fall varifrån dessa medel ska tas. På senare år har regionförbundet noterat en minskning av de för näringslivet viktiga bärighetsanslagen och efterlyser utifrån det en öppen och tydlig dialog. Trafikverkets avsikt är att funktionellt prioriterat vägnät kan användas som ett viktigt kompletterande planeringsunderlag till exempel vid utpekande av riksintressen, regionala hastighetsanalyser och prioritering av åtgärder. För att undvika spekulationer efterfrågar regionförbundet förtydliganden kring vad det funktionellt prioriterade vägnätet ska användas till och vilka direkta konsekvenser det får för vägar som inte ingår i någon av prioriteringsgrupperna. I Stockholms län har inga vägar i skikt tre pekats ut i remissförslaget. För Uppsala län innebär det att tre vägar i skikt tre slutar vid länsgränsen till Stockholm och försvårar möjligheten till helhetsperspektiv av föreslagna funktioner för respektive väg. Beslut om vilka vägar som avses vara viktiga för nationell- och regional tillgänglighet ska enligt remissförslaget ske i samråd mellan Trafikverket och det regionala samverkansorganet. I annat fall kommer inget beslut om prioritering att tas. Här efterfrågar regionförbundet ett förtydligande på vilken nivå samråd och beslut ska tas och konsekvenserna kring vad som sker om ett gemensamt utpekande inte sker. För att överhuvudtaget ge funktionellt prioriterat vägnät legitimitet anser regionförbundet att processen om samråd och beslut ska tas på högsta politiska nivå med berörda organisationer. Om en dialog om vägnätet ska föras krävs en förhandling, men hur en sådan förhandling ska gå till framgår inte av underlaget. Det utpekade vägnätet i Uppsala län Vägnätet i Uppsala län karaktäriseras av ett antal stråk som bildar funktionella lokala, regionala och nationella samband. Samtliga kommuner i länet, undantaget Östhammars kommun, har spårburen kollektivtrafik. I Östhammars kommun finns den för näringslivet viktiga Hargshamnsbanan (järnväg) som förbinder Hargshamn och Dannemora gruva med Ostkustbanan. I utgångspunkten av de fyra funktionerna, godstransporter, långväga personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik, vill regionförbundet för funktionen som berör kollektivtrafik, särskilt hänvisa till landstingets remissvar som betonar vikten av att se till funktionella samband. En stor del av Uppsala län förses med spårburen kollektivtrafik med ett resande som i regel påbörjas och avslutas vid kommunala gångoch cykelvägar. 2 (4) En stor del av godstransporterna i och genom Uppsala län sker på väg. Transfertrafiken går framför allt längs de större vägstråken men påbörjas och avslutas, likt regionala och lokala transporter, vid kommunala vägar, sekundära länsvägar eller enskilda vägar. Under senare åren har det skett en utveckling på järnväg i och genom länet. Den utvecklingen förväntas öka, inte minst med tanke på etableringen av kombiterminalen i Rosersberg i Stockholms län och som från 2016 kommer att hantera stora mängder till och från bland annat Gävle Hamn. En trolig effekt är att det ökar antalet tyngre lokalaoch regionala transporter på väg. Därmed finns det ett stort behov av att väga in kommunala vägar, sekundära länsvägar eller relationen till enskilda vägar i underlaget till funktionellt prioriterat vägnät. Regionförbundet vill påpeka att tillgängligheten till Arlanda flygplats är av nationell betydelse. Det gäller både nord-sydliga som öst-västliga förbindelser. Där spårburen kollektivtrafik inte finns är väg det enda alternativet och därmed helt avgörande ur ett tillgänglighetsperspektiv. I remissen redovisas inte tillgängligheten till och från Arlanda flygplats vilket måste anses som en brist i underlaget. I Uppsala län fyller flertalet vägar viktiga funktioner till flygplatsen. För tre av vägarna, samtliga länsvägar, redovisas inte motsvarade skikt i Stockholms län. Om funktionellt prioriterat vägnät ska ha legitimitet förväntar sig regionförbundet att underlag från pågående och kommande studier av vägar vägs in i framtida revideringar av vägnätet. Under 2015 pågår studier i Uppsala län av exempelvis riksväg 76 och Arosstråket – som beaktar väg, järnväg och sjöfart i relationen Arlanda, Uppsala, Håbo, Enköping, Västerås vidare till Örebro. I studierna ingår exempelvis Europaväg 18, riksvägarna 55 och 76 och länsväg 263 med kopplingar till ett antal Europa- riks- och länsvägar. Regionförbundet vill, om utpekanden i remissförslaget inte stämmer överens med Uppsala läns bild av funktioner över förslagna vägar, föreslå vägarnas olika funktioner med tillägg eller rättelser: • • • • • Europaväg 4. Se hänvisning till Landstinget i Uppsala län om kollektivtrafik Riksväg 55. Är en viktig nationell förbindelse mellan Uppsala-Norrköping. Har en stor daglig pendling, är ett nationellt transportstråk med en viktig koppling till Mälarsjöfarten och att säkerställa framkomligheten i och genom Mälardalen. Ingår i studien för Arosstråket. Bör klassas om till skikt ett (1) Riksväg 56. Kompletteras med funktionen för dagliga persontransporter Riksväg 70. Se hänvisning till Landstinget i Uppsala län om kollektivtrafik Länsväg 255. Är i behov av kompletterande underlag från Stockholms län. Funktionell koppling till Arlanda flygplats och Sigtuna kommun 3 (4) • • • • • • Länsväg 263. Är i behov av kompletterande underlag från Stockholms län. Funktionell koppling till Arlanda flygplats. Är ett utpekat godsstråk som bör ses över. Ingår i studien för Arosstråket Länsväg 273. Är i behov av kompletterande underlag från Stockholms län. Funktionell koppling till Arlanda flygplats Länsväg 282. Kompletteras med att hela sträckan pekas ut till riksväg 76. Större pågående exploateringar vid vägen medför större behov av öst-västliga relationer Länsväg 292. Kompletteras med att hela sträckan prioriteras in för godstransporter. I Söderfors finns ett näringsliv av storregional betydelse Länsväg 600. Bör pekas ut i sin helhet Länsväg 1100. Saknas i underlaget. Läggs till i skikt två eller tre. Viktig regional funktion för pendling till och från Öregrund med särskild koppling till riksväg 76 och länsväg 288. I övrigt sker hänvisning till Landstinget i Uppsala län om kollektivtrafik Sammanfattande ställningstagande Mot bakgrund av ovanstående synpunkter är det regionförbundets mening att en överenskommelse av funktionellt prioriterat vägnät inte kan göras baserat på nuvarande underlag, och föreslår därför att Trafikverket: • • • • Redogör vad det funktionellt prioriterade vägnätet ska användas till, ser över de fyra funktionernas betydelse, kompletterar det nuvarande underlaget utifrån påpekade brister så att ett fullständigt underlag finns tillhanda, åtgärdar föreslagna tillägg eller rättelser för vägarna i Uppsala län REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Johan Edstav Catharina Blom Förbundsstyrelsens ordförande Regiondirektör 4 (4) Funktionellt prioriterat vägnät Uppsala län E4 Ockelbo 303 Järbo Gävle 302 Skutskär E16 Sandviken 291 E4 Årsunda 76 272 292 Tierp 56 Bergsjö Österbybruk E4 290 Östervåla Tärnsjö Östhammar Hargshamn Gimo 292 288 Alunda 76 272 Hallstavik Björklinge 283 Storvreta Bälinge Heby 273 Sala 280 Sävja 55 56 70 Alsike 255 77 E4 Enköping 263 E18 Sigtuna Västerås Bålsta Märsta 276 269 E18 268 Vallentuna 264 265 Strängnäs Funktionellt prioriterat vägnät 1, Nationellt och internationellt viktiga vägar 2, Regionalt viktiga vägar 3, Kompletterande regionalt viktiga vägar Ej statlig väg 6 9 12 Vaxholm Lidingö Funktionellt prioriterat vägnät 3 274 Järfälla 55 Skikt Åkersberga Täby 262 E20 278 E18 Arlanda fpl. Upplands Kungsängen Väsby Eskilstuna Norrtälje Rimbo Knivsta 580 0 Knutby Almunge Uppsala 72 254 282 E20 Godstransporter Skikt 1 Långväga personresor Skikt 1 Dagliga personresor Skikt 1 Gustavsberg Kollektivtrafik Skikt 1 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 3 Skikt 3 Skikt 3 Skikt 3 Ej statlig väg Ej statlig väg Ej statlig väg Ej statlig väg Flygplatser Hamnar Kombiterminaler Färjeled Länsgräns Datum: 2014-10-27 15 km Skala (A3): 1:544 000 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Sara Jernberg 070-167 9141 2015-03-06 Dnr: RFUL 2015/25 Reglabs årskonferens 2015. Beslut om medfinansiering Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder avsätta högst 350 000 kr för finansiering av värdskapet av Reglabs årskonferens. att godkänna representationen i samband med att regionförbundet är värd för Reglabs årskonferens 2015. Ärende Förbundsstyrelsen beslutade den 5 februari om regionförbundets medlemskap i Reglab 1. En av Reglabs aktiviteter är en årskonferens. År 2015 går denna av stapeln i Uppsala den 25-26 mars. Antalet deltagare beräknas bli ca 350. Den totala projektkostnaden uppgår till ca 1,3 miljon kronor och finansieras av deltagarintäkter. Regionförbundet Uppsala län är regional värd för konferensen och som sådan ingår det att stå för middagen med underhållning på kvällen. Deltagarna kommer att erbjudas en guidad tur samt studiebesök vid Navet och på Gustavianum. Middagen äger rum i rikssalen på slottet som är en av Uppsalas unika miljöer. Kuvertavgift är 655 kronor exkl. moms för en enklare meny med fördrink, tre rätter, en ramlösa och kaffe. Deltagarna betalar själv eventuellt vin till maten. Kostnaden beräknas uppgå till max 350 000 kronor beroende på antalet deltagare. Uppsala läns kostnader för värdskapet av Reglabs årskonferens tas från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. 1 Reglab har 24 medlemmar: 21 regioner/län, Vinnova, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Tillväxtverket. För andra organisationer som är involverade i regional utveckling finns möjligheten att bli Reglab-partner. Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. Här möts regioner, myndigheter, forskare och andra för att lära sig mer. Gemensamt för Reglabs aktiviteter är att de utgår från medlemmarnas behov och det medlemmarna har nytta av. Några av aktiviteterna är årskonferens, lärprojekt, analyser, seminarier och forskarforum. 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Christina Dahlmann 018-182104 2015-03-06 Dnr: RFUL 2014/ Årsredovisning 2014 Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisning 2014, samt att årets resultat om 1 134 tkr avsätts till eget kapital för att täcka framtida underskott Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna uppföljningen av handlingsplanerna. Ärende De flesta insatser som bidrar till att den regionala utvecklingsstrategin förverkligas äger rum i länets kommuner. För att ge stöd i detta arbete har regionförbundet medverkat i viktiga utvecklingsprocesser i kommunerna. Inom ramen för länstransportplanen har under året 105 mkr investerats i bättre infrastruktur, varav merparten gått till ombyggnad av väg 288 till Östhammar. Följeforskarnas halvtidsutvärdering av RUS visar att strategins grundtankar och mål har arbetats in i viktiga styrdokument, men att den styrfart som byggdes upp under revideringsarbetet har mattats av något under året. En evidensbaserad praktik är ett förhållningssätt som innebär ett ständigt och systematiskt lärande i verksamheten. Regionförbundet är mottagare av de överenskommelser om stöd till en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, som slutits mellan Socialdepartementet och SKL. Förutom stödet till den regionala samverkans- och stödstrukturen för kunskapsutveckling har projekt genomförts inom den sociala barn- och ungdomsvården, brukarmedverkan för personer med funktionsnedsättning samt familjeperspektivet inom missbruksområdet. För verksamheten 2014 beslutade förbundsfullmäktige om totalt 13 resultatmål. 10 av målen har vid årets slut uppfyllts. Den samlade måluppfyllelsen bedöms som god. Verksamheten 2014 har lett till att länet närmat sig målsättningarna i det regionala utvecklingsprogrammet Uppländsk Drivkraft. Förbundets resultat är ett överskott på 1 134 tkr vilket bland annat beror på lägre personalkostnader än beräknat, samt intäkter från deltagande i olika projekt. Bilagor: Årsredovisning 2014 Uppföljning av RUS mål 2014, Uppföljning av handlingsplaner 2014, Beslut om projektstöd (1.1) 2014 (separat bilaga) 1 (1) 2015-03-06 Dnr: RFUL Innehåll Förvaltningsberättelse 2014.............................................................................................. 2 Förbundsstyrelsens ordförande har ordet ..................................................................... 2 Regiondirektören har ordet ........................................................................................... 3 Hur går det för Uppsala län? ........................................................................................ 4 Strategiska insatser ....................................................................................................... 5 Samlad måluppfyllelse ................................................................................................. 6 Regionförbundets arbetsformer .................................................................................... 7 Kansliet ......................................................................................................................... 9 Innovativ region.......................................................................................................... 10 Växande region ........................................................................................................... 12 Kompetent region ....................................................................................................... 13 Attraktiv region .......................................................................................................... 14 Särskild rapport om det regionala strategiska folkhälsoarbetet .................................. 16 Särskild rapport om Almi Företagspartner Uppsala AB ............................................ 17 Ekonomisk redogörelse .................................................................................................. 19 Externa projekt 2014 ...................................................................................................... 23 Intern kontroll ............................................................................................................. 24 1 Förvaltningsberättelse 2014 Förbundsstyrelsens ordförande har ordet 2014 var det stora förberedelseåret. Strukturfondsprogrammen för Östra Mellansveriges, en del i partnerskapet för EU 2020 blev klart. EU-kommissionen godkände programmen i december 2014. Arbetet har gjorts tillsammans med övriga regionerna i ”NUTSII”-området men Regionförbundet i Uppsala län har haft ansvaret för viktiga delar av programmen (NUTS står för Nomenclature des Unités Statistiques och är EU:s regionindelning). Den nu påbörjade sjuårsperioden kommer att ge en bättre sammanhållen och mer genomtänkt satsning på tillväxten tillsammans med de övriga EU-fonderna. Efter många års statligt utredande kunde vi konstatera att det inte blev några nya storregioner. Däremot ansökte flera landsting om att ta över det regionala utvecklingsansvaret och därmed ombilda landstingen till regioner med beskattningsrätt. Även Uppsala län har förberett inför en ombildning men landstinget har ännu inte ansökt hos regeringen att få bilda regionkommun. Uppsala län kan nu studera hur andra län organiserat sina regioner och ta tillvara positiva erfarenheter och undvika misstagen. Båda uppgifterna har genomsyrat hela den avslutade mandatperioden varför det är bra att vi också kunde sätta punkt (eller åtminstone komma) före årsskiftet och gå vidare till verkställighet. Strukturfondsprogrammen är mycket viktiga för regionen men min uppfattning är att alldeles för mycket tid lagts ned av EU-kommissionen, regeringen och regionerna i både Sverige och övriga Europa för att förbereda inför fondperioden. Likaså har regeringens utredning om länsstyrelse- och regionindelning varit alldeles för tidskrävande för medarbetare och politiker på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen. Jag räknar dock med att det gedigna förarbetet kommer att gynna effektiviteten under de kommande åren. Jag har lämnat ordförandeskapet och vill tacka mina politikerkollegor för bra samarbete. Ett stort tack riktar jag till alla medarbetare inom förbundet som med stor kompetens har stöttat oss politiker. Länet står idag starkare än för fyra år sedan. Cecilia Forss (M) Förbundsstyrelsens ordförande 2 (24) Regiondirektören har ordet Ett mandatskifte är alltid lite speciellt när man finns i en politiskt styrd verksamhet. Det ger anledning till reflektion både bakåt och framåt. Under den gångna mandatperioden fyllde regionförbundet tio år. Mycket talar nu för att förbundet inom ett par år går samman med landstinget i Uppsala län som bildar regionkommun. Då gäller det att dra lärdom av det som utmärker arbetssättet i ett organ med fokus på regional utveckling. En av styrkorna med ett kommunalförbund – som regionförbundet – med ansvar för det regionala tillväxtarbetet är att kommunerna är med och fattar beslut som gäller hela länet. Det har vi sett exempelvis när det gäller arbetet med länstransportplanen. Samtidigt är det inte helt enkelt för medborgarna med ett politiskt organ som är indirekt valt. En regionkommun väljs direkt av dem som bor i länet och därmed blir det tydligt vem som ska ställas till svars för fattade beslut. En annan fördel med en regionkommun är beskattningsrätten. Riktigt stora satsningar är svåra att genomföra enbart med en medlemsavgift. Ett fortsatt framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete kan ta stöd i de arbetssätt och metoder som regionförbundet utvecklat. De karaktäriseras av att vi arbetar processorienterat, nätverksbaserat, kunskapsbaserat och samverkansorienterat. Oavsett om det handlar om ett regionförbund eller en regionkommun kräver det regionala utvecklingsuppdraget insatser från många olika aktörer. Det ställer speciella krav på det regionala ledarskapet. Regionförbundet har sedan vi bildades 2003 blivit en samlande kraft i Uppsala län. Den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft är navet i arbetet mot att bli Europas mest attraktiv kunskapsregion. Att samordna genomförandet av ”RUS:en” var också en av regionförbundets allra viktigaste uppgifter under 2014. Det innebär bland annat att vi medverkat i utvecklingsprocesser i kommunerna för att ta fram visioner, översiktsplaner och strategier. Mycket tid och kraft har gått åt att förbereda länet för att ta tillvara på de möjligheter som EU:s socialfond och regionalfond erbjuder. Men nu står vi också bättre rustade än nånsin. Regionförbundet är navet i länets regionala stödstruktur för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. För det tredje vill jag därför lyfta fram våra insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården, brukarmedverkan för personer med funktionsnedsättning och familjeperspektivet inom missbruksområdet. Catharina Blom Regiondirektör 3 (24) Hur går det för Uppsala län? Uppsala län är inne i en period av stark tillväxt. Befolkningen ökar stadigt med omkring en procent per år, motsvarande 3500-4000 personer. Ju fler bostäder som byggs, desto mer ökar befolkningen. Sedan år 2000 har drygt 17 000 bostäder färdigställts och framöver planeras omkring 4000 bostäder per år. Trots en hög tillväxttakt och ökad befolkning har utsläppen av växthusgaser minskat med 22 procent sedan 1990. Tillväxttakten understöds av utbyggda kollektiva transporter, bland annat genom SL-tåg hela vägen till Uppsala och Upptåget till Heby. Uppsalaregionen förstoras, arbetsmarknaden vidgas och Uppsala knyts närmare huvudstaden. Trots att Uppsala län har landets lägsta arbetslöshet på ca 5,5 procent har arbetsplatser förhållandevis lätt att rekrytera rätt kompetens. Fram till år 2025 behöver det rekryteras omkring 50 000 personer för att möta tillväxten och ersätta dem som lämnar arbetslivet. Störst efterfrågan finns inom vård och omsorg, företagstjänster, handel, byggverksamhet samt hotell- och restaurangverksamhet. Nyföretagandet ligger på en oförändrad nivå jämfört med tidigare år. Varje år startas omkring 2500 företag i länet. Omkring 85 procent av alla nya jobb i länet skapas i relativt små, nystartade företag. Ökade satsningar på jämställd tillväxt och stöd till kvinnors företagande har fått fler kvinnor att starta företag. Det är dock fortfarande få, knappt 1000 företag i Uppsala län, som exporterar till internationella marknader. Länets företagsinkubator Uppsala Innovation Center, som rankas som världens 18:e bästa inkubatorer, stödjer varje år ca 50 företag till internationell framgång. Allt fler besöker vårt län och omsättningen inom besöksnäringen ökat omkring 300 mkr på fyra år, vilket ligger i linje med målsättningarna. Satsningarna på Forskning och Utveckling, som andel av BRP, uppgår till omkring 6,6 procent, vilket placerar länet bland de främsta i Europa. Detsamma gäller andelen högutbildade i åldern 30-34, som uppgår till nära 55 procent. Skillnaderna inom länet och mellan män och kvinnor är dock mycket stora. Länet har fortfarande stora utmaningar i att minska avhoppen från gymnasieskolan. 25 procent av ungdomarna har fortfarande 4 år efter påbörjat gymnasium ännu inte avslutat sin utbildning. Detta, kombinerat med en kraftig minskning av antalet sökande till gymnasieskolans yrkesprogram, kan komma att försvåra kompetensförsörjningen framåt. Länets starka arbetsmarknad har bidragit till att de offentliga kostnaderna för ersättning till människor utan arbete minskat med ca 2000 kr per invånare i åldern 20-64 år sedan 4 (24) 2009. Den direkta kostnad för utanförskapet i Uppsala län uppgår fortfarande till drygt tre miljarder kronor per år, varav ca 350 mkr i kommunerna. Utmaningar återstår när det gäller tillgången till bostäder, förbättrad infrastruktur, skolresultat och skillnaderna i länet, mellan bostadsområden, mellan män och kvinnor och mellan människor som är födda i olika länder. Strategiska insatser Samordna genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft 3.0 De flesta insatser som bidrar till att den regionala utvecklingsstrategin förverkligas äger rum i länets kommuner. För att ge stöd i detta arbete har regionförbundet medverkat aktivt i viktiga utvecklingsprocesser i flera kommuner. Det gäller exempelvis i framtagande av nya visioner, översiktsplaner och strategidokument, i omsättning av den regionala strategin för besöksnäring i lokala handlingsplaner och konkretisering av den digitala agendan lokalt. Regionförbundet ger även konkret stöd i det lokala näringslivsfrämjande arbetet och i kunskapsspridning och omvärldsbevakning inom folkhälsoområdet. Genom Akademin för regional utveckling (RUSA) har utmaningarna i Enköping och Älvkarleby blivit belysta av forskare vid Uppsala universitet och SLU, i samarbete med regionförbundet. Inom ramen för länstransportplanen har ytterligare 105 mkr investerats i bättre infrastruktur, varav merparten gått till ombyggnad av väg 288 till Östhammar. Följeforskarnas halvtidsutvärdering av RUS visar att strategins grundtankar och mål har arbetats in i viktiga styrdokument, men att den styrfart som byggdes upp under revideringsarbetet har mattats av något under året. I det fortsatta genomförandet av RUS finns behov av ökat lokalt stöd från regionförbundet. Förbereda länets medverkan i EUs programperiod 2014-2020 Processen med att utarbeta regional- respektive socialfondsprogrammen har varit mer omfattande än tidigare. Först i december 2014 godkände EU-kommissionen programmen. Parallellt med framtagandet av programmen i Östra Mellansverige har förstudier bedrivits inom såväl regionalfond som socialfond som förberedelse inför den nya programperioden. Beredskapen är därmed mycket god inför de första utlysningarna 2015. Med medfinansiering omfattar fonderna för Östra Mellansverige omkring 2,5 miljarder kronor fram till 2020. Under förutsättning att regional medfinansiering kan 5 (24) ordnas ges länet därmed tillgång till uppemot en kvarts miljard kronor för utvecklingsinsatser. Inom ERUF används befintliga nätverk, såsom STUNS 1 och Tillväxtråd Uppsala län för mobilisering av regionala aktörer. Inom ESF har förstudiearbetet visat på behovet av ökat samarbete mellan berörda myndigheter, kommuner, landsting och regionförbundet. Ett länspartnerskap för inkluderande tillväxt har förberetts under året. Process för att ta fram en plan för styrning och ledning av evidensbaserad praktik för ökad kvalitet i socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården Regionförbundet utgör ett nav i Uppsala läns regionala samverkans- och stödstruktur för en evidensbaserad praktik. En plan för styrning och ledning av stödstrukturen finns och genomförandeprocessen har startat. Under 2014 har en utvärdering av det befintliga styrsystemet genomförts. Resultatet kommer att bearbetas och siktet är inställt på förändringar 2015. Det statliga stödet för uppbyggnaden av samverkans- och stödstrukturen avslutades i och med årsskiftet 2014/15. Leda och administrera regionala projekt kopplade till nationella överenskommelser för en evidensbaserad praktik En evidensbaserad praktik är ett förhållningssätt som innebär ett ständigt och systematiskt lärande i verksamheten. Regionförbundet är mottagare av de överenskommelser om stöd till en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, som slutits mellan Socialdepartementet och SKL. Förutom stödet till den regionala samverkans- och stödstrukturen för kunskapsutveckling har projekt genomförts inom den sociala barn- och ungdomsvården, brukarmedverkan för personer med funktionsnedsättning samt familjeperspektivet inom missbruksområdet. Samlad måluppfyllelse Verksamhetsplanen följer strukturen för den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft. För verksamheten 2014 beslutade förbundsfullmäktige om totalt 13 resultatmål. 10 av målen har vid årets slut uppfyllts. Målet om Tre projekt med innovations- och företagsfrämjande aktörer i Uppsala län ska ha startat med hjälp av medel från ERUF samt målet Vid 2014 års slut ska minst två projekt med inriktning mot att minska utanförskapet i Uppsala län har inte uppfyllts eftersom EU:s strukturfonder blivit försenade. Målet En effektiv ledningsstruktur för landstinget och kommunerna i Uppsala län när det gäller samverkan runt samtliga berörda målgrupper inom socialtjänsten och 1 Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringslivet och samhället 6 (24) berörda delar av hälso- och sjukvården vara framtagen har inte heller kunnat uppfyllas eftersom den utvärdering som ska ligga till grund för arbetet blev klar först i slutet av året. Den samlade måluppfyllelsen bedöms som god. Aktiviteterna som ska leda till att resultatmålen uppfylls har behandlats i förbundsstyrelsen i form av handlingsplaner. Handlingsplanerna har följts upp i förbundsstyrelsen vid två tillfällen i samband med den ekonomiska uppföljningen. Styrelsen följer upp planerna även i samband med årsredovisningen 2014. Den samlade måluppfyllelsen bedöms som god. Verksamheten 2014 har lett till att länet närmat sig målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft. Regionförbundets arbetsformer Trafik- och samhällsplaneringsberedningen Trafik- och samhällsplaneringsberedningen har levt upp till sitt ansvar att bereda förbundsstyrelsens ärenden framför allt inom länstransportplanens (LTP) område. Remisser har beretts, liksom beslut om genomförandeplan för LTP och fördelning av medel för investering i gångs- och cykelvägar samt kollektivtrafikanläggningar. Inför beredningens sammanträden har en tät samverkan skett mellan regionförbundet, UL, kommunerna och Trafikverket. Effektiviseringsberedningen Effektiviseringsberedningen lades ner under hösten 2014. Andra former för samverkan i kärnverksamheterna mellan kommunerna å ena sidan och kommunerna och landstinget å den andra håller på att utvecklas. Medfinansiering Efterfrågan på regionförbundet anslag 1:1 för regionala tillväxtåtgärder är stor. Tillgängliga medel på 8 mkr per år är inte alltid tillräckliga för att säkra regional medfinansiering av EU-projekt och nationella utlysningar. Uppväxlingsgraden är dock stor, närmare tio gånger den regionala insatsen. Bristen på fria medel gör det nödvändigt att räkna in lönemedel och nedlagd arbetstid som medfinansiering i projekt. Dialog med näringslivsfrämjande organisationer Förbundsstyrelsen har kontinuerligt stärkt dialogen med de organisationer som förbundet är delägare i och/eller medfinansierar. Beslutade uppdragsavtal har följts upp med avseende på resultat och prestationer. Efterfrågan på regionförbundets stöd är stor. 7 (24) Många gånger är förbundets medfinansiering avgörande för möjligheterna att bedriva verksamheten. Ledningsstruktur för FoU-stöd Ledningsgruppen för FoU-stöd består av kommunernas socialchefer, en tjänsteman från landstinget och tre adjungerade forskare från Uppsala och Stockholms universitet. Ledningsgruppen bereder verksamhetsplan och handlingsplanen med aktivitetet inför förbundsstyrelsens beslut. Regiondirektören är ordförande i ledningsgruppen och är länk mellan förbundsstyrelsen och ledningsgruppen. Brobyggare mellan verksamhet och forskning En gemensam avsiktsförklaring har avgetts om utveckling av samverkan dels mellan regionförbundet och Uppsala universitet, dels mellan regionförbundet och SLU. Avsiktsförklaringen ska följas upp vartannat år med start 2015. Tillväxtråd Uppsala län Sedan ett par år samordnas länets näringslivsfrämjande arbete i Tillväxtrådet, som består att länets näringslivschefer, företrädare för Handelskammaren, Företagarna och LRF, Uppsala universitet och SLU, Almi samt STUNS. Rådet leds av regionförbundet och har under året fokuserat på att utveckla länets etableringsfrämjande arbete. Kompetensforum Uppsala län Insatser för att säkra länets framtida kompetensförsörjning sker inom Kompetensforum Uppsala län. Detta är numera också ett statligt uppdrag. Arbetet inom åtta olika branscharenor koordineras och understödjs av ett kansli med representanter från Arbetsförmedlingen, Uppsalas, Enköpings och Östhammars kommuner, Uppsala universitet, SLU och regionförbundet. Kompetensforum har inför 2014 beviljats medel från Tillväxtverket för att stärka skolans anknytning till arbetslivet, gemensam fortbildning för studie- och yrkesvägledare samt jämställdhetsintegrering av könsmässigt snedrekryterande branscher. Samordning inom välfärdsområdet Tjänstemannaberedning – kommun - landsting (TKL) har ett samverkansuppdrag för välfärdsfrågor och fungerar som styrgrupp för samordningen. TKL:s verkställande tjänsteman är anställd på regionförbundet. Regionalt strategiskt folkhälsoarbete Under 2014 har planerats för att ytterligare stärka folkhälsoarbetet för regionförbundet och förbundets medlemmar. En organisationsförändring innebär att folkhälsoarbetet breddas till att även innefatta det sociala välfärdsområdet. Med anledning av detta görs en särskild rapport om det regionala strategiska folkhälsoarbetet längre fram i årsredovisningen. 8 (24) Kansliet Vid året slut arbetade 32 personer på kansliet (25 kvinnor och 7 män). Sex personer har varit inhyrda - fem från Uppsala kommun och en från Uppsala Universitet. Tre personer har anställts under året - två infrastrukturstrateger (ersättningsrekrytering) och en regional e-samordnare. e-samordning är ett nytt medlemsuppdrag. Sjukfrånvaron har varit mycket låg, 0,22 procent. 9 (24) Innovativ region Vid 2014 års slut ska det ha startats minst 600 nya företag i Uppsala län och 500 företag fått stöd att utveckla sin verksamhet. Minst 40 procent av berörda företag ska ledas av kvinnor. (Bas 32 procent) En betydande del av insatserna för utveckling av fler och växande företag i Uppsala län bedrivs inom ramen för företagsfrämjande organisationer som erhåller verksamhetsstöd från regionförbundet. Under 2014 fördelades totalt 14,6 mkr till detta ändamål, varav hälften utgör den regionala delägarens driftstöd till Almi. Det samlade resultatet av årets verksamhet inom dessa organisationen visar att över 1000 personer fått stöd att starta företag och över 950 företag har fått stöd för att utveckla sin befintliga verksamhet. 66 procent av berörda företag är ledda av kvinnor. Totalt sett har mer än 50 procent av genomförda rådgivningar genomförts inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande. Den verksamhet som Ung företagsamhet bedriver är inte inräknad, eftersom UFföretagen startas och avslutas under samma läsår. Individer och företag vänder sig ibland till flera företagsfrämjare för rådgivning, ett viss dubblering döljs därför i siffrorna. I Uppsala län har det enligt Tillväxtanalys startat 612 nya företag fram till och med fjärde kvartalet 2014 (Kvinnor 33 procent, män 59 procent och gemensam ledning 8 procent). På aktörsnivå summeras resultaten i följande: Almi har lämnat 224 lån på totalt 103mkr (30 procent till kvinnor). Almi genomförde flera projekt under året (se särskild redovisning från Almi Företagspartner Uppsala AB). Ung Företagssamhet gör det möjligt för 922 UF-elever att driva 273 företag (51 procent tjejer). Coompanion har underlättat för 13 ekonomiska föreningar att starta, varav 3 är sociala företag. Drivhuset har erbjudit rådgivning till över 400 personer, som startat totalt 125 företag (40 procent kvinnor). UIC utvärderar ca 200 projekt årligen och drygt 50 projekt antas i någon av UIC fem olika program. 9 av 10 av UICs alumnföretag är fortsatt aktiva på marknaden. UIC redovisar varje år en Offentlig Return on Investment (ROI) som är 11 gånger pengarna. UIC har rankats som världens 18:e bästa företagsinkubator av undersökningsföretaget UBI Index. 10 (24) Connect, är en ny stödmottagare för 2014, som har erbjudit rådgivning till 25 tillväxtbolag, genomfört 23 s k språngbrädor och 5 investeringsforum. Programmet Främja kvinnors företagande har pågått 2011-2014. Totalt under perioden har 1 015 kvinnor medverkat. Tolv aktörer - Almi, Coompanion, Nyföretagarcentrum, Connect, Drivhuset, Ung Företagsamhet, Uppsala Innovation Centre, Hemslöjdskonsulenterna, Svenska uppfinnarföreningen, Uppsala, Enköping och Håbo kommuner - har genomfört 250 aktiviteter. Aktiviteterna är spridda i hela länet men koncentrerade till Uppsala. Deltagare kommer från samtliga kommuner. Resultatmålet har uppnåtts. Vid 2014 års slut ska minst tre projekt med innovations- och företagsfrämjande aktörer i Uppsala län ha startats och finansieras av ERUF. Projekten ska ha tillfört aktörerna minst 10 miljoner kronor under året. Genom insatser från regionförbundet har Uppsala län fått tillgång till utvecklingsmedel och finansiering av projekt trots att EU:s strukturfonder försenats - dock ej i nivå med resultatmålet. Regionalt tillväxtansvariga inom Östra Mellansverige har med hjälp av konsult lett en process för att utarbeta fyra-fem förslag på projekt inför första ERUF utlysningen samt ytterligare två-tre förslag inför senare utlysningar. Resultatmålet har inte uppfyllts. Vid 2014 års slut ska näringslivsklimatet i Uppsala län förbättrats, mätt som resultat i undersökningar av Svenskt Näringsliv, Nöjd-kund-index och Tillväxtanalys Utvecklingen av företagsklimatet följs upp med tre utvalda nyckeltal. Vissa nyckeltal mäts inte varje år och alla är kopplade till komplexa processer som måste mätas över tid. I Svenskt näringslivs ranking har länet som helhet, och totalt sex av åtta kommuner, ett resultat som har förbättrats i 2014 års mätning. I Nöjd Kund Index, som bygger på svar från företag som varit i kontakt med kommunerna, har resultatet försämrats något under 2013. Nyföretagandet, mätt som antal nystartade företag per 1000 invånare, ligger på en oförändrad nivå över åren på länsnivå. Nyföretagandet skiljer sig dock mellan kommunerna. Mest ökar nyföretagandet i Knivsta och Enköping, medan det minskar i Heby och Älvkarleby. 11 (24) Sammanfattningsvis har näringslivsklimatet i Uppsala län förbättras något under 2014, sett till företagens egen bild av klimatet, medan resultaten avseende faktiska prestationer i kommunerna och förnyelsen av näringslivet genom fler nya företag, ligger på oförändrad nivå. De insatser som sker lokalt, och som understöds av regionförbundet, kan väntas få positiv effekt på NKI och nyföretagande på några års sikt. Resultatmålet har uppnåtts. Växande region Vid 2014 års slut ska det ha investerats minst 104 mkr i länets transportinfrastruktur, med utgångspunkt från länstransportplanen. Under året genomfördes åtgärder för 105 mkr inom ramen för länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Planeringsramen är 1 580 mkr för hela planperioden och innehåller satsningar på kollektivtrafik och cykelvägar samt färdigställande av överenskomna och förskotterade objekt från tidigare plan. Den största investeringen har gjorts i väg 288 till Östhammar. Totalt 82 mkr har investerats i deletapperna Jälla-Hov (27 mkr), Hov-Alunda (45 mkr) och Alunda-Gimo (10 mkr). Övriga investeringar avser 6 mkr i gång- och cykelvägar, 10 mkr i trafiksäkerhetsåtgärder och 7 mkr i kollektivtrafikåtgärder. Därtill kommer medfinansiering på 2,2 mkr från kommunerna för gång- och cykelåtgärder och 8,5 mkr i medfinansiering för trafiksäkerhetsåtgärder. Nationellt har det investerats 1,5 mkr på kollektivtrafikåtgärder samt 4,5 mkr på gång- och cykelåtgärder i länet. Resultatmålet har uppnåtts. Vid 2014 års slut ska den regionala digitala agendan vara förankrad i länet och omsatt i lokala handlingsplaner/insatser i minst hälften av länets kommuner. I februari 2014 rekryterade regionförbundet en regional e-samordnare med uppgift att leda och driva arbetet med att förverkliga den regionala digitala agendan. Under 2014 har sju av åtta kommuner fått minst ett besök av e-samordnaren som träffat nyckelbefattningshavare och inventerat det digitala nuläget. Samtliga kommuner har under hösten 2014 genomfört självutvärderingar av sitt digitala arbete med e-Blomlådan, ett självskattningsverktyg framtagit av SKL, som omfattar en rad dimensioner för att mäta en kommuns digitaliseringsgrad. Vid analys av resultatet framgår exempelvis att fyra av länets åtta kommuner har antagit en bredbandsstrategi, 12 (24) och att de övriga förbereder motsvarande, att samtliga länets kommuner antingen har eller arbetar på en översyn av kommunens verksamhetskritiska system samt att det finns eller arbetas på en dokumenterad plan för utveckling av den egna it-miljön. En arbetsgrupp med deltagare från regionförbundet och länets kommuner har under 2014 genomfört en förstudie som ska ligga till underlag för upphandling av en länsgemensam e-tjänsteplattform. Ett underlag för vidare arbete med kommunernas strategidokument och rutiner för informationssäkerhet har utarbetats. Resultatmålet har uppnåtts. Kompetent region Vid 2014 års slut ska minst två projekt med inriktning mot att minska utanförskapet i Uppsala län ha startats och finansieras av ESF (Europeiska Socialfonden). Eftersom strukturfondsprogrammen har blivit försenade kommer de första utlysningarna att ske först under 2015. Under 2014 har det därmed inte funnits några medel från den Europeiska socialfonden att söka. Under 2014 har Uppsalaregionen dock deltagit i en förstudie finansierad av den ESF med 1 mkr. Förstudiens syfte var att hitta metoder och strukturer för minskat utanförskap och koppla arbetet med utvecklingsmedel från ESF till kända och mätbara regionala utmaningar i den regionala utvecklingsstrategin. Utöver arbetet på strukturnivå har mobiliseringar inför de kommande utlysningarna för unga och nyanlända startat under 2014. Resultatmålet har inte uppnåtts. Vid 2014 års slut ska minst fyra nya ansökningar till YH-myndigheten ha utarbetats, som direkt följd av konstaterade behovet av yrkeshögskoleutbildningar inom Kompetensforums branschspecifika arenor. En uppdaterad kompetensförsörjningsprognos - ”50 000 nya jobb fram till 2025” understryker behovet av yrkesutbildade i regionen. Under 2014 skickade länet in 19 ansökningar till Myndigheten för Yrkeshögskolan. Av dessa utarbetades sex ansökningar inom de branschspecifika arenorna för fastighet, transport och vård- och omsorg i Kompetensforum. I januari 2015 godkändes sex av de 19 ansökningarna av Myndigheten för Yrkeshögskolan. Resultatmålet har uppnåtts. 13 (24) Vid 2014 års slut ska det finnas etablerade former för universitets socionom- och sjuksköterskeprogram och arbetsgivare. De senaste åren har regionförbundet arrangerat dialogseminarier mellan socionomprogrammet arbetsgivare i länet. Under 2014 etablerades ett nytt programråd som samverkansform. Det ersätter dialogseminarierna. Sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet har genomgått stora förändringar och den första kullen som antagits till det nya programmet började höstterminen 2014. Inför detta har regionförbundet bjudit in till möten med arbetsgivarna och programansvariga i syfte att informera om det nya programmet och identifiera verksamheternas behov av kompetens och utvecklad samverkan. Ett resultat är en lösning på det ökade behovet av platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Sju av länets åtta kommuner har nu avtal med Uppsala universitet om VFU. Det är en ökning med sex kommuner. En utvärdering efter den första terminen visar att såväl sjuksköterskestudenterna, programmets företrädare som arbetsgivarna är mycket nöjda. Resultatmålet har uppnåtts. Vid 2014 slut ska det finnas ett program för utbildning och stöd till arbetsledare/chefer och minst ett nytt utbildningsblock för handläggare inom den sociala barnavården inom området kommunikation/samtal med barn. En inventeringen av befintlig och behövd kompetens inom den sociala barn- och ungdomsvården har genomförts. Den har bland annat resulterat i en arbetsledarutbildning för första linjens chefer inom den sociala barn- och ungdomsvården som startats under 2014. Utbildningen pågår under ett år och arrangeras inom ramen för ”Program för stabilitet och kompetensutveckling”. Inom området Samtal med barn har dels ett seminarium, dels en mer riktad utbildning genomförts. Som fördjupning har även en forskningscirkel om barns delaktighet påbörjats. Resultatmålet har uppnåtts. Attraktiv region Vid 2014 års slut ska den nya strategin för besöksnäringen vara förankrad i länet och omsättas i lokala handlingsplaner eller motsvarande i minst hälften av länets kommuner. Den 1 januari 2014 övertog regionförbundet ansvaret för länsturismuppdraget – Visit Uppland. Under 2014 har, genom samordning och övergripande regionalt processtöd 14 (24) till länets samtliga kommuner och andra aktörer, genomförandet av den regionala strategin för hållbar besöksnäring påbörjats. I verksamhetsplanen för Visit Uppland har det ingått aktiviteter att utifrån kommunernas individuella behov och förutsättningar informera om den regionala strategin för besöksnäringen samt processleda och delta aktivt i arbetet med att ta fram lokala turismstrategier/handlingsplaner. Lokala strategier finns numera i Uppsala och Östhammar och i början av 2015 tas beslut om nya strategier i Enköping, Håbo och Tierp. I Älvkarleby ingår besöksnäringen i förslaget till Tillväxtstrategi och i Knivsta ingår området i vision Knivsta 2025. Resultatmålet har uppnåtts. Vid 2014 års slut ska kunskap om den demografiska utvecklingen inom äldreområdet ha analyserats och använts i planering och utvecklingsarbete i länet. Uppsala län deltog i en nationell studie 2013. Rapporten från Kairos Futures studie, ”När man blir gammal på riktigt”, gav kunskap om den demografiska utvecklingen och framtidens behov när det gäller äldre. Resultatet har presenterats och diskuterats i olika sammanhang under 2014. Tre områden som lyftes som särskilda utmaningar var teknikutveckling, kompetensförsörjning och anhörigas situation och förutsättningar. Dessa utmaningar utgjorde teman för föreläsningar och efterföljande diskussioner för kommunerna och landstinget. Det länsgemensamma utvecklingsarbetet ”Bättre liv” inom äldreområdet, inom ramen för den nationella överenskommelsen om en Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre, avslutades i och med 2014. Förutom landstingets och kommunernas fokus på kvalitetsarbete genomfördes ett länsgemensamt analysprojekt av in- och utskrivningsprocesserna i slutenvård i syfte att synliggöra förbättringsmöjligheter. Insatser runt dessa fortsätter även efter projektet avslutats. Ytterligare ett förbättringsområde som identifierats är vård och omsorg vid demenssjukdom, där ett särskilt utvecklingsprojekt för länet startats under året. Den demografiska utvecklingen med en allt större andel äldre i befolkningen finns allt högre på agendan både inom kommuner och landstinget. Resultatmålet har uppnåtts. Vid 2014 års slut ska ett förslag på en effektiv ledningsstruktur för landstinget och kommunerna i Uppsala län när det gäller samverkan runt samtliga berörda målgrupper inom socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården vara framtagen. Länets plan för ledning och styrning av en samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling skickades till SKL i november 2013 för genomförande 2014-2016. Under första året skulle ett förslag på en effektiv ledningsstruktur på såväl politisk- som på tjänstemannanivå tas fram. Som grund för arbetet genomfördes en utvärdering av den 15 (24) befintliga strukturen. Resultatet kommer att bearbetas och siktet är inställt på förändringar 2015. Därmed har ett förslag på en framtida ledningsstruktur ännu inte tagits fram. Resultatmålet har inte uppnåtts. Vid 2014 års slut ska dopning vara inkluderat i arbetet med lokala överenskommelser inom missbruksområdet. I och med en lagförändring 2013 ska dopning inkluderas i lokala överenskommelser mellan kommun och landsting inom missbruksområdet. Regionförbundet ger stöd i framtagandet av dessa överenskommelser. En kartläggning av utvecklingsbehov inför arbetet med uppdateringen av de lokala överenskommelserna har genomförts. Ett seminarium om dopning har arrangerats i samarbete med länsstyrelsen och U-fold (Uppsala universitets kraftsamling runt kunskap om missbruk och droger) för att ge ett kunskapsunderlag för det lokala samarbetet. En arbetsgrupp under har bildats under året med uppdrag att ta fram en länsövergripande överenskommelse som grund för det lokala arbetet. Resultatmålet har uppnåtts. Särskild rapport om det regionala strategiska folkhälsoarbetet Sedan 2007 har regionförbundet ansvaret för länets strategiska folkhälsoarbete. Årets aktiviteter utgår från en handlingsplan för 2013-2014, som arbetats fram av en regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor (RAFF) med representanter från regionförbundets medlemmar och länsstyrelsen. Arbetet inom RAFF har fokuserat på jämlik hälsa samt arbete med mål och uppföljning för folkhälsoarbetet i länet. Det senare har lett fram till ett förtydligat uppdrag att utveckla ett gemensamt uppföljningssystem för folkhälsans utveckling i länet under 2015. Regionförbundet har deltagit i SKL:s samlingsplats för social hållbarhet där jämlik hälsa är en röd tråd. Utifrån SKL:s semiarier har inspiration och kunskap inhämtas och omsatts i en regional seminarieserie med tema ”jämlik hälsa”. Utvärderingar av seminarierna visar på goda resultat, god feedback och att många nya kontakter och samarbeten gynnats. Regionförbundet har deltagit i en nationell förstudie, ”Breddat mått på regional utveckling”, med syftet att på längre sikt ta fram ett mät-/indikatorsystem som breddar och berikar synen på det regionala utvecklingsarbetet utifrån samtliga hållbarhetsdimensioner. Resultatet av förstudien har rapporterats löpande och 16 (24) diskuterats under en gemensam kanslidag. Arbetet på nationell nivå fortsätter i ny form inom ramen för det regionala lärnätverket Reglab. I ESF-förstudien om inkluderande tillväxt har olika folkhälsounderlag utarbetats. Vid förstudiens avslut konstateras att samtliga i arbetsgruppen har fått mer kunskap om folkhälsans betydelse i utanförskapets komplexitet. Liv och Hälsa ung är en befolkningsenkät som genomförs tillsammans med landstinget vartannat år, senast 2013. En lång rad implementerings-, spridnings- och fördjupningsaktiviteter har skett utifrån undersökningen. Förbundets medlemmar har även försetts med och utbildats i ett analysverktyg för egna analyser av undersökningens resultat. Funktionen som plattform för aktörer inom både generellt och riktat föräldrastöd har fortsatt att utvecklats i samverkan med länsstyrelsen. Ytterligare ett samarbete med länsstyrelsen är att utveckla ett utbildningspaket kring samhällsekonomiska beräkningar och social investeringar för personal i kommuner och landsting. Inom samma tema hölls också en workshop om ”Hälsokalkylatorn”. Under hösten påbörjades ett arbete med att tillsammans med landstinget utveckla och pröva metoder för att undersöka hälsan hos personer med funktionsnedsättningar i Uppsala län som en del av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Arbetet fortsätter under 2015. Öppna jämförelser inom folkhälsoområdet publicerades under hösten. En workshop för kommunerna och landstinget arrangerades tillsammans med Sveriges kommuner och landsting i syfte att öka kunskapen om möjligheter att använda Öppna jämförelser som grund för förbättringsarbete. Under 2014 har regionförbundet utvecklat och fördjupat samverkan mellan olika aktörer i länet. Regionförbundet är sammankallande och deltagare i ett flertal regionala nätverk med bäring på folkhälsa. Särskild rapport om Almi Företagspartner Uppsala AB Verksamheten har i stort löpt enligt plan för 2014. Almi kan redovisa en klart positiv avkastning i låneverksamheten, 1,32 procent för de senaste kvartalen. De mål som Almi inte når är avkastningsmålet, kundtidsmålet samt målet avseende nyutlåningsvolym. Almi har fortsatt en bra mix av mindre och större lån i lånestocken. Under Q2-Q3 gick tempot i utlåningen ner. Det blev dock aningen bättre utfall under Q4 2014. Det är både en medveten handling samt en effekt av mindre efterfrågan på lån. Almi har infört 17 (24) restriktioner i sin kreditgivning för att upprätta kvaliteten, nya krediter som beviljas ges en noggrann kreditgranskning. Antal lån per rådgivare når upp till 4,7 (mål 4,0) lån per rådgivare och månad ackumulerat under 2014. Med detta ligger Almi högst i landet. Nyutlåningen blev totalt 103 mkr för 2014 (jfr 119 mkr för 2013), totalt 224 lån ackumulerat (jfr 279 lån 2013). Siffran för den rullande avkastning per 36 månader under Q4 2014 är 1,32 procent (Q2 var det 0,96 procent). Tendensen är fortsatt positiv och planen är att nå 2,00 procent avkastning under slutet av 2015. Rådgivningsverksamheten har under 2014 haft en hög aktivitet, dock något lägre än 2013. Almi Uppsala når 13,3 kunderbjudanden per rådgivare och månad inom affärsrådgivningen. (Mål 10). Antalet kunderbjudanden blev 803 stycken (mål 600). 214 nya företag har startats med hjälp från Almi. 32 innovationer har under året kommersialiserats jämfört med 28 under 2013. Andelen kvinnor i Almis affärsrådgivning uppgår till 44 procent. Antalet rådgivningskunder har varit 602 under 2014 vilket är en minskning från 720 kunder under 2013. Siffrorna visar att Almi har ett antal företag som nyttjar flera av Almis kunderbjudanden. I projektet, Global Mind, som Almi har drivit tillsammans med UIC och Uppsala universitet, fick 12 deltagande företag en utbildning som bygger på en analys av hur snabbväxande företag arbetar för att lyckas internationellt. Projektet finansierades av Tillväxtverket och regionförbundet var medfinansiär. Almi i Östergötland, Örebro, Västmanland, Sörmland och Uppsala samverkar för att skapa ett nytt ”FÖM-projekt”. Arbetsnamnet är ”Tillväxtlyftet”. Tanken är att söka medel ur EU:s regionalfond för perioden 2015-2020. Ansökan beräknas bli klar först under maj månad 2015. Detta projekt kommer att vara en del av Tillväxtrådgivningen som Almi har initierat. Almi har deltagit vid frukostmöten ute i samtliga kommuner och en handlingsplan per kommun om vilka aktiviteter som ska genomföras finns framtagen. Några andra aktiviteter som genomförts under året är Årets Nybyggare 2014, som utsågs i två kategorier, Nystart: Årsta Apoteksgruppen AB och Pionjär: Creperie Lemoni. 55 par deltog i årets mentorprogram som genomfördes i Älvkarleby, Enköping/Håbo samt två program i Uppsala. Främja kvinnors Företagande-projektet genomfördes i Norduppland med 17 företagare under hösten 2014 och tidigare under året i Uppsala vid två tillfällen, med 20 deltagare i varje grupp. Almi har under 2014 genomfört seminarieträffar med banker, advokatbyråer och revisions/räkenskapsbyråer. Ämnen som diskuterats är varumärke, rekonstruktioner, riskkapital/affärsängelnätverk. 18 (24) Almi deltar i Tillväxtråd Uppsala län, Näringslivsgruppen Uppsala kommun,, Företagarsamråd i Östhammar, Företagarråd i Tierp samt likartade engagemang i flera kommuner. Almi deltar även i olika typer av aktörssamverkan med Drivhuset, Coompanion, Arbetsförmedlingen, Ung Företagsamhet, Uppfinnarföreningen Några exempel på vad samverkan leder fram till är exempelvis att Almi i samarbete med Uppsala kommun har tagit fram en ny företagarskola som startades november. Almi finansierar och deltar i jurygrupper, agerar rådgivare samt är med och delar ut Årets produktutvecklingspris på UF-mässan tillsammans med Ung Företagsamhet. Två nya projekt planeras tillsammans Drivhuset. Almi deltar i Connects språngbrädor och andra aktiviteter. Almi har ett fortsatt mycket bra samarbete med Almi Invest, som fysiskt sitter en dag per vecka hos Almi i Uppsala. UIC och Almi har bland annat haft ett gemensamt möte med Rymdstyrelsen om en inkubator inriktad på företag med kopplingar till rymdprojekt. Uppsala-samarbetet (Almi/UIC) framhålls ofta i nationella sammanhang, som ett samarbete där det fungerar mycket bra. Avtalet med Nyföretagarcentrum löper på, dock med fortsatt låg intensitet på kundflöden. Under oktober bjöd Almi in till en lunch med samtliga Nyföretagarcentra i Uppsala län där många utmaningar löstes upp. Ekonomisk redogörelse Regionförbundets intäkter uppgick under 2014 till 62 862 tkr varav 36 301 tkr från medlemsavgifter. Övriga intäkter var bland annat projektmedel. Årets resultat uppgår till 1 134 tkr. Kostnaderna för representation var 79 285 kr. Redovisningsprinciper Redovisningen följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614). Intäkter och kostnader har periodiserats. Inventarier som överstiger ett halvt basbelopp avskrivs på fem år. Som anskaffningsvärde för övertagna inventarier används Kommunförbundet Uppsala läns anskaffningsvärden då detta bättre speglar kvarvarande ekonomisk livslängd. God ekonomisk hushållning Syftet med god ekonomisk hushållning är väl utförd verksamhet. Enligt Kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. En plan för ekonomin de kommande tre åren ska upprättas, varav budget- 19 (24) året är det första. En treårsplan finns med i verksamhetsplan och budget 2015 som förbundsfullmäktige godkände 15 januari 2015. Kommunallagen reglerar också vilka åtgärder som ska vidtas om kostnaderna överstiger intäkterna. Minst en delårsrapport ska behandlas av fullmäktige. Förbundsfullmäktige behandlade delårsbokslutet den 4 december 2014. Regionförbundet redovisar ett positivt resultat för 2014 och behöver därför inte ta ställning till någon åtgärdsplan för att reglera ett eventuellt underskott. Finansiellt mål Enligt Kommunallagen ska det finnas finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Regionförbundets finansiella mål är 4 000 tkr. Det egna kapitalet ska vara en buffert för att möta eventuella omstrukturerings- eller andra oförutsedda kostnader av engångskaraktär utan att man ska behöva gå till medlemmarna och begära extra bidrag. 2014 års resultat innebär att det finansiella målet kommer att uppfyllas. Det egna kapitalet uppgick vid 2014 års bokslut till 6 424 tkr. Övrigt I bokslutet 2010 avsattes medel för att täcka kostnader för tidigare ordförandens pension. En överenskommelse mellan landstinget och regionförbundet gjordes vilket innebar att förbundet medfinansierar landstingets pensionskostnader för den tid som ledamoten tjänstgjort som ordförande. Förbundets del uppgick 2014 till 195 tkr vilket har räknats av från den reserverade skulden. 20 (24) Verksamheten totalt exkl. externfinansierade projekt 2014 12 31 Budget helår 36 301 000 36 300 615 1 943 000 1 891 000 158 613 673 200 38 402 613 38 864 815 Kostnader för lokaler -1 542 948 -1 610 000 Övriga driftskostnader -18 485 723 -18 652 154 Kostader för personal -17 230 790 -18 587 661 -43 412 -150 000 -37 302 874 -38 999 815 1 099 739 -135 000 34 696 135 000 1 134 435 0 Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Bidrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Finansnetto Resultat 21 (24) Resultat per enhet Verksamhet Regional utveckling varav verksamhetsstöd varav övrigt Välfärd och FoU-stöd Ledning Stab Politik Resultat Kostnader janIntäkter jan-dec dec Tkr % Tkr % Resultat Årsbudget 21 984 100% 21 415 97% 569 22 091 13 015 100% 12 991 100% 24 13 015 8 969 99% 8 424 93% 545 9 076 6 179 104% 6 169 103% 10 5 969 1 828 100% 1 547 85% 281 1 828 6 803 93% 6 779 93% 24 7 281 1 608 95% 1 358 80% 250 1 695 38 402 99% 37 268 96% 1 134 38 864 Kommentarer till resultatet I delårsbokslutet prognostiserades ett resultat på 400 tkr. Överskottet på Regional utveckling beror på lägre personalkostnader än beräknat genom vakanta tjänster på infrastrukturområdet samt ökade intäkter från ESF och Tillväxtverket för projekt. Området Politik visar också ett överskott vilket beror på att beredningen inte tagit avsatta medel i bruk. Medel för deltagande i AER har inte heller använts. Regiondirektörens medel för oförutsedda utgifter har inte behövt tas i bruk fullt ut. Förbundet har också i slutet av året fått intäkter i form av återbetalade premier från FORA. 22 (24) Externa projekt 2014 Projektnamn IB 140101 Intäkter Kostnader Resultat RIM (implementering) Anhörigstöd Kunskapscentrum FIB Plattformsprojektet Bättre liv för sjuka äldre Rehabkartläggning Barn i samhällsvård Funktionshinder Ledningsstruktur äldre Föräldrastöd PYC - utveckling Funktionshinder/plattform Analysmedel FoU-handledning IFO Barn i missbruksmiljö Modellkommunsprojekt eHälsa Brukarinflytande LSS RIM utbildning Öppna jämförelser Chatta med soc Tillnyktring PHASE 20 primärvård Riktlinjer rehabilitering Slutförvarsprojektet ECREIN+ Arenor för tillväxt Inkluderande arbetsmarknad Främja kvinnors företagande Nya kompetensforum ÖMS förstudie ERUF 1 250 104 0 712 0 45 934 47 234 66 0 32 1 334 67 489 335 0 801 0 0 0 0 0 0 0 -103 -769 0 307 0 0 941 470 1 000 727 2 000 -45 1 291 -47 0 375 1 547 0 1 000 0 1 215 0 2 409 1 516 289 75 300 1 316 286 45 1 270 103 1 329 1 436 3 109 884 600 -918 -492 -1 000 -907 -2 000 0 -1 349 0 -148 -413 -1 517 -5 -356 0 -1 672 -74 -1 799 -1 187 -199 -34 -8 -966 0 -6 -998 0 -560 -2 471 -3 146 -1 114 -1 120 1 273 82 0 532 0 0 876 0 86 28 30 27 1 978 67 32 261 610 1 130 90 41 292 350 286 39 272 0 0 -1 035 270 -230 -520 Totalt 5 885 25 441 -24 459 6 867 23 (24) Balanskravskommentar Balanskravet innebär att eventuellt underkott ska återställas med motsvarande överskott de nästföljande tre åren. Regionförbundet gör ett positivt resultat för verksamhetsåret 2014 vilket innebär att balanskravet är uppfyllt. Intern kontroll Förbundsstyrelsen har ansvar för den interna kontrollen och fastställer en intern kontrollplan varje år. Den interna kontrollen 2014 har följts upp. Inga avvikelser har förekommit. Den interna kontrollen bedöms som god. 24 (24) Resultaträkning Regionförbundet årsbokslut 2014-12-31 2014. Budget 2013. 36 301 000 36 300 615 33 942 000 23 322 691 0 21 407 327 1 943 000 1 891 000 1 891 000 2 277 966 673 200 1 808 741 -982 772 0 -763 878 62 861 885 38 864 815 58 285 189 Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Not 1 Projektmedel Not 2 Ersättning från staten för tre överförda tjänster Övriga intäkter Not 3 Balansering av projekt Not 14 Summa verksamhetens intäkter 27 146 973 Verksamhetens kostnader Kostn för lokaler Övriga driftkostnader Not 4 Kostnader för personal Not 5 Avskrivningar Not 6 Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster ÅRETS RESULTAT RR+BR+NOTER 14-12-31 -1 643 462 -1 610 000 -1 668 244 -38 578 720 -18 652 154 -34 977 386 -21 496 438 -18 587 661 -21 261 684 -43 412 -150 000 -53 968 -61 762 032 -38 999 815 -57 961 282 1 099 853 -135 000 323 907 35 044 135 000 239 069 -462 0 -5 303 1 134 435 0 557 673 1 134 435 1134434,68 0 0 557 673 230 056 RR141231 Balansräkning Regionförbundet årsbokslut 2014-12-31 2014 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Investeringar i annans fastighet Not 7 0 9 089 68 639 102 959 513 293 513 293 581 932 625 341 1 179 523 643 405 2 547 020 2 453 969 2 336 317 1 416 878 6 062 860 4 514 253 Kassa och Bank 19 810 563 21 138 117 Summa omsättningstillgångar 25 873 423 25 652 370 SUMMA TILLGÅNGAR 26 455 355 26 277 711 Balanserad vinst o förlust 5 289 860 4 732 187 Periodens resultat 1 134 435 6 424 295 557 673 5 289 859 693 408 888 985 3 495 960 5 952 902 4 819 368 4 464 431 11 022 325 9 681 534 Summa h bok diff 19 337 652 20 098 867 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER h bok 26 455 355 26 277 711 684 132 1 160 877 Inga Inga Inventarier Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Not 8 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Interimsfordringar Not 9 Not 10 Summa EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Not 11 Kortfristiga skulder m m Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Interimsskulder Not 12 Not 13 Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelse inkl. löneskatt som ej upptagits bland skulder Not 15 Ställda panter Noter till resultat- och balansräkning Regionförbundet årsbokslut 2014 2014 12 31 2013 12 31 Not 1. Medlemsavgifter Länets kommuner Landstinget i Uppsala län Summa 12 351 000 23 950 000 36 301 000 11 880 000 22 062 000 33 942 000 check Not 2. Projektmedel Kommuner (Kompetensstegen m fl ..) Landstinget i Uppsala län Kammarkollegiet (SUF) Kärnavfallsfonden (slutförvar) Sv kommuner o landsting (RIM, Plattformsproj, Bättr Sv ESF rådet (Mot en inkl arb marknad) Tillväxtverket (Kompetensforum, Kollekt trafikmynd, Region Rhone Alpes (Ecrein) Statens folkhälsoinstitut Högskolan i Borås Paire region Pays Loire Regionförbundet Örebro Regionförbundet Östsam Regionförbundet Sörmland Summa 500 000 786 000 2 331 000 1 458 686 8 460 727 1 435 918 5 096 420 114 972 1 214 724 1 455 000 19 244 150 000 150 000 150 000 23 322 691 1 200 000 1 050 000 298 000 1 060 000 10 739 599 Not 3. Övriga intäkter Kursavgifter Ersättn från Regionförbundet Kalmar Reglering av reservation avseende revisionen Region Gävleborg Landstinget och kommunerna Uppsala län Högskolan i Borås Mälardalsrådet Länsstyrelsen i Uppsala län Destination Uppsala Västmanlands kommuner och landsting Regional rådet eHälsa uppdrag av TKL Diverse intäkter Summa Not 4. Övriga driftkostnader Annons,reklam, info Verksamhetsstöd Fr tjänster Inhyrd personal Konferenskostn vid egna kurser Konsultarvoden Kontorsmtrl, trycksaker Leasing inventarier Resekostnader Telefoni Projektkostnader Övr driftkostnader Summa check RR+BR+NOTER 14-12-31 406 200 470 646 -87 104 270 592 453 288 92 248 5 169 356 105 096 1 785 276 21 407 327 453 366 458 325 -54 083 180 269 141 835 295 467 125 400 30 000 40 000 30 000 390 374 181 722 2 277 966 208 162 1 808 741 -840 200 -13 069 868 -1 546 134 -7 465 122 -2 074 498 -4 185 255 -123 296 -31 624 -417 184 -258 322 -7 327 564 -1 239 654 -38 578 720 -37 805 570 -432 140 -12 363 826 -1 751 994 -5 081 622 -1 768 713 -4 284 279 -155 109 -44 373 -353 457 -255 968 -7 423 770 -1 062 134 -34 977 386 -37 805 570 Noter141231 Noter till resultat- och balansräkning Regionförbundet årsbokslut 2014 Not 5. Kostnader för personal Lönekostnader Arvoden förtr valda Arbetsgivaravgifter Avsättning till pensionsstiftelsen Löneskatt på avsättning till pensionstiftelse Pensionsutbetalningar Pensionskostnader (IPV) Försäkringar till anställda Kompetensutveckling Förändring semesterskuld, företagshälsovård , traktamenten, resersättning, löneskatt etc. Summa check Not 6. Avskrivningar Investeringar i annans fastighet Inventarier Summa 2014 12 31 -773 150 2013 12 31 2 828 184 -13 377 205 -413 365 -4 255 503 -1 592 331 -583 909 -357 192 -863 972 317 398 -48 992 -13 096 940 -414 394 -4 214 949 -1 477 980 -562 191 -302 666 -510 340 -13 410 -269 114 -321 367 -21 496 438 -19 698 169 1 798 269 -399 700 -21 261 684 -19 698 169 1 563 515 -9 092 -34 320 -43 412 -8 932 -45 036 -53 968 check check Not 7. Anläggningstillgångar Investeringar i annans fastighet avskrivs på tre år enl hyreskontrakt. 2010 års nyanskaffningar avskrivs på fem år. IB anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar UB anskaffningsvärde IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Summa 163 044 163 044 163 044 -153 955 -9 089 0 163 044 -145 023 -8 932 9 089 Inventarier avskrivs på fem år. Som anskaffningsvärde för övertagna inventarier används Kommunförbundets Uppsala läns anskaffningsvärden då detta bättre speglar kvarvarande ekonomisk livslängd. IB anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Årets utrangeringar UB anskaffningsvärde IB ack avskrivningar Årets utrangeringar Årets avskrivningar Summa 820 971 1 258 889 -34 320 68 639 -437 918 820 971 -1 110 894 437 918 -45 036 102 959 Bokfört värde 23 293 490 000 513 293 Bokfört värde 23 293 490 000 513 293 312 630 880 044 1 414 843 -60 585 88 2 547 020 12 349 880 044 1 594 331 -32 755 0 2 453 969 820 971 -718 012 Not 8. Aktier Destination Uppsala AB (1060 st) ALMI (4900 st) Summa Not 9. Övriga kortfristiga fordringar Avräkning skatter och avgifter Skattefordringar F-skatt Momsfordran Vidarefaktureras Övrigt Summa RR+BR+NOTER 14-12-31 Noter141231 Noter till resultat- och balansräkning Regionförbundet årsbokslut 2014 2014 12 31 Not 10. Interimsfordringar Förutbetalda hyror Förutbetalda kostnader leverantörsfakturor Projektbalanseringar externa Upplupen ränta Summa 2013 12 31 328 485 221 982 1 785 850 0 2 336 317 328 240 77 268 974 330 37 040 1 416 878 693 408 888 985 Not 12. Övr kortfristiga skulder Källskatt, personal Löneskatt 24,26%, dekl Övriga skulder 348 331 1 173 949 450 321 1 162 291 Periodisering lev fakt, övr skuld (del av 2990) Not 11. Avsättningar för pensioner Pensionsåtagande inkl löneskatt för tidigare ordförande Regionförbundet. Regionförbundet Uppsala län´s samlade pensionsskuld exkl ordförande visstidspension uppgår per 141231 till 19 272 000 kr och är tryggad genom tillgångar i pensionsstiftelsen 1 108 255 811 595 Pensionsvalet (2014) t v 507 372 454 296 Pensionsvalet (2014) v t 89 129 107 942 Pensionsstiftelsen (avsättningar) t v 1 395 804 1 269 540 Pensionsstiftelsen (avsättningar) v t 196 527 208 447 4 819 368 4 464 431 1 514 491 1 411 279 Summa Not 13. Interimsskulder Semesterlöneskuld (inkl soc avg) Upplupna soc avg Projektbalanseringar externa Övriga skulder kto 2990 Summa RR+BR+NOTER 14-12-31 347 769 413 294 9 086 728 7 783 624 73 337 73 337 11 022 325 9 681 534 Noter141231 Noter till resultat- och balansräkning Regionförbundet årsbokslut 2014 2014 12 31 Not 14. Balansering av projekt Balansering 1209 Slutförvarsprojektet Balansering 1214 RIM (Implementering) Balansering 1217 RIM (metodstöd) Balansering 1218 Anhörigstöd Balansering 1220 Socialpsykiatri 1 Balansering 1226 Plattformsprojektet Balansering 1228 Bättre liv sjuka äldre Balansering 1234 TERM Balansering 1240 Ecrein Balansering 1242 Winnet Balansering 1243 Socialpsykiatri 3 Balansering 1245 Rehabkartläggning Balansering 1246 Barn i samällsvård Balansering 1247 Funktionshinder Balansering 1248 PYC-Parenting Young Children Balansering 1249 Ledningsstruktur äldre Balansering 1250 Föräldrastöd Balansering 1251 PYC 2 Balansering 1253 Socialpsykiatri 4 Balansering 1254 Utvärdering barnavård Balansering 1255 Funktionshinder plattform Balansering 1256 Analysmedel Balansering 1258 Barn i missbruksmiljö Balansering 1259 Medelkommunsprojekt Balansering 1260 eHälsa Balansering 1261 Brukarinflytande LSS Balansering 1262 RIM (utbildning) Balansering 1263 Öppna jämförelser Balansering 1264 Chatta med soc Balansering 1265 Omhänd berusade personer Balansering 1266 PHASE 20 primärvård Balansering 1267 Riktlinjer rehab Balansering 1282 Kreatörslotsen Balansering 1283 Arenor för tillväxt Balansering 1285 Inkl arbetsmarknad Balansering 1286 Främja kvinnors företagande Balansering 1287 Utv kompetensforum Balansering 1288 ÖMS förstudie ERUF Summa Not 15. Ansvarsförbindelse Avser pensionsåtagande för tidigare anställd direktör för Kommunförbundet/Regionförbundet. RR+BR+NOTER 14-12-31 -272 481 -22 802 21 820 179 025 -103 730 44 791 57 453 47 100 148 224 37 694 -30 053 5 247 -644 137 457 276 73 535 -609 750 -328 126 -90 173 -40 550 -291 775 -349 863 -286 000 -39 111 -769 407 1 035 296 37 169 230 226 520 328 -982 772 763 878 -218 893 684 132 2013 12 31 -289 112 -279 181 96 469 27 639 13 557 -155 948 407 292 164 865 -105 096 149 519 285 107 -149 718 71 420 73 508 172 239 -28 144 -176 287 9 157 241 461 378 599 -488 832 100 000 -801 436 -328 113 -60 023 -92 820 -763 878 763 878 0 1 160 877 Noter141231 Regionförbundet Årsbokslut 2014-12-31 Finansieringsanalys Tillförda medel Årets resultat Ej rörelsekapitalpåverkande poster: Förändring av avsättningar Avskrivningar Summa tillförda medel Använda medel Förvärv av materiella anläggningstillgångar Summa använda medel Förändring av rörelsekapitalet Specifikation av rörelsekapitalets förändring: +/- kortfristiga fordringar +/- kortfristiga skulder +/- likvida medel Summa 2014-12-31 2013-12-31 1 134 435 0 -195 577 43 412 982 270 557 673 0 -155 327 53 968 456 314 0 0 0 0 982 270 456 314 1 548 607 761 216 -1 327 554 -2 180 089 461 300 2 175 104 982 270 456 314 Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Christina Dahlmann 018-182104 2015-03-06 Dnr: RFUL 2015/ Delegationsordning Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att fastställa delegationsordningen. Ärende Regionförbundets delegationsordning togs fram 2011. Ett tillägg har gjorts när det gäller Klimatoch infrastrukturberedningens möjlighet att avge yttranden. Beslut fattade på delegation anmäls som tidigare i förbundsstyrelsen. Bilaga: Delegationsordning 1 (1) 2015-02-09 Dnr: RFUL 2015/45 Delegationsordning för Regionförbundet Uppsala län Enligt kommunallagen (KL 6:33) har förbundsstyrelsen rätt uppdra att åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt regiondirektören eller annan anställd, att besluta å förbundsstyrelsens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden. Förbundsstyrelsen kan överlåta åt regiondirektören att i sin tur uppdra åt annan anställd inom förbundet att besluta i stället. Förbundsstyrelsen ska dock alltid informeras om vidaredelegationen. Delegationen innebär att beslutanderätten i dessa angivna ärenden tills vidare delegeras, men en delegering kan när som helst återkallas. Beslut som fattas med stöd av delegering kan dock inte återtas. Samtliga beslut som fattas med stöd av delegation ska snarast anmälas till förbundsstyrelsen. Beslut som fattas inom ramen för tjänst, sk verkställighet, omfattas inte av delegationsordningen. Beslut inom enskilda projekt, som har fattats inom ramen för projektplan och budget, omfattas inte heller av delegationsordningen. Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 2015-02-09 Personalfrågor Dnr: RFUL / Ärende Delegeras till Lön och anställningsvillkor för regiondirektören 1 Förbundsstyrelsens ordförande Anställning av personal vid Regiondirektören kansliet Ekonomiska frågor Övriga frågor Remisser inom Klimat- och infrastrukturberedningens område Beslut om regiondirektörens externa och interna representation upp till 10 000 kr per tillfälle Förbundsstyrelsens ordförande Beslut om projektmedel inom regional utveckling upp till 300 000 kr Regiondirektören Utfärdande av fullmakt för ombud för Regionförbundet Förbundsstyrelsens ordförande Besluta i brådskande ärenden där förbundsstyrelsens beslut inte kan avvaktas Förbundsstyrelsen ordförande Avge yttranden av mindre principiell karaktär inom sakområdet. 2 Klimat – och infrastrukturberedningen 1 Personal- och lönefrågor för regiondirektören handläggs och beslutas av förbundsstyrelsens ordförande, utom anställning och upphörande av anställning, som beslutas av förbundsstyrelsen 2 Beredningens skrivelser ska undertecknas av ordföranden eller ersättare för denne samt chefen för regional utveckling. 2 (3) 2015-02-09 Dnr: RFUL / Beslut inom regiondirektörens tjänsteåliggande, med rätt att vidaredelegera Personalfrågor • ledighet, deltagande i konferenser och kompetensutveckling för personalen vid kansliet • tolkning och tillämpning av arbetsrättslagstiftning och genomförande tvisteförhandlingar inom personalområdet Ekonomiska frågor • investeringar i lokaler, IT och utrustningar inom budget • direktupphandling inom budget samt avrop inom ramavtal Övriga frågor • kansliets externa och interna representation upp till 10 000 kr per tillfälle • beslut om utlämnande av handlingar • utseende av attestanter • tecknande av verksamhetsrelaterade avtal 3 • Arbetsmiljön för anställda på kansliet 3 Rätten att teckna avtal kan inte vidaredelegeras. Beslut om ny firmatecknare måste behandlas i förbundsstyrelsen 3 (3) Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Catharina Blom 018-18 21 03 2015-03-06 Dnr: RFUL 2014/234 Regionkommunbildning Uppsala län Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att utse förbundsstyrelsens arbetsutskott, förstärkt med landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande till politisk styrgrupp för regionkommunbildningen i Uppsala län, att förbundsstyrelsen utgör politisk referensgrupp, att referensgruppen sammanträder onsdagen den 22 april kl 8.30 – 9.30 att uppdra till regiondirektören att tillsammans med landstingsdirektören vara projektledare för regionkommunbildningen samt övriga i kommun- och landstingsdirektörsgruppen till projektgrupp, samt att uppdra till regiondirektören att tillsammans med landstingsdirektören utarbeta ett remissunderlag till länets kommuner till landstingsstyrelsens sammanträde den 5 maj samt en detaljerad projektplan för regionkommunbildningen till landstingsstyrelsens sammanträde den 5 maj respektive förbundsstyrelsens sammanträde den 28 maj. Ärende Efter en avstämning med kommunernas politiska ledningar finns förutsättningar för landstinget att starta en process mot att bilda regionkommun i Uppsala län 2017. Regionkommunens uppgifter ska vara dels nuvarande landstingsuppgifter, dels det regionala utvecklingsuppdrag som Regionförbundet Uppsala län övertagit från staten. Därtill kommer andra uppdrag som medlemmarna lagt på regionförbundet. Det övergripande syftet är att stärka och utveckla Uppsala län utifrån tydliga politiska mål. I dag är kommunerna medlemmar i Regionförbundet Uppsala län. En framgångsfaktor är att säkra kommunernas fortsatta inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna. I ett första steg förbereds landstingets ansökan till regeringen. I ett andra steg genomförs - under förutsättning av att riksdagen fattar ett positivt beslut - regionkommunbildningen. Genomförandet torde kunna påbörjas parallellt med regeringens och riksdagens behandling av ansökan. Landstingsstyrelsen föreslog den 3 mars att förbundsstyrelsens arbetsutskott, förstärkt med landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande, utgör politiskt styrgrupp för regionkommunbildningen och att förbundsstyrelsen utgör politisk referensgrupp. Den politiska styrgruppen sammanträder första gången den 18 mars. Bilaga: Bakgrunds-PM 1 (1) Catharina Blom 2015-03-06 Dnr: RFUL 2014/234 Regionkommunbildning i Uppsala län – bakgrund Det aktuella läget De första regionkommunerna bildades 2011. Det var Region Skåne, Västragötalandsregionen, Region Gotland och Region Halland. För Region Skåne, Västragötalandsregionen och Region Gotland handlade det om en permanentning av en försöksverksamhet som startade 1997. Den 1 januari 2015 bildades Region Östergötland, Region Jönköpings län, Region Kronoberg, Region Örebro län, Region Gävleborg och Region Jämtland-Härjedalen. Regionkommunerna innebär att landstingen i berörda län övertagit det regionala utvecklingsansvaret 1 från staten. I Hallands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Örebros, Gävleborgs och Jämtland-Härjedalens fall har ansvaret övergångsvis legat på ett regionalt samverkansorgan – regionförbund. I sju län – Uppsala, Sörmland, Kalmar, Blekinge, Värmland, Dalarna och Västerbotten ligger det regionala utvecklingsansvaret på regionförbund. I Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län har länsstyrelserna det regionala utvecklingsansvaret. Landstingen i Västmanland, Västernorrland och Norrbottens län håller på att förnya de ansökningar som lämnades in under förra mandatperioden men som inte godkändes. Historik Regionfrågan har utretts sedan början av 1990-talet. De första regionförsöken startade i slutet av 1990-talet. Den s.k. PARK-utredningen ledde fram till att de regionala samverkansorganen började bildas 2003. Regionförbundet Uppsala län var ett av dem. Mats Svegfors ledde den s.k. Ansvarsutredningen som bland annat föreslog större regionkommuner än nuvarande län. Den senaste utredningen leddes av Mats Sjöstrand. Varken Svegfors eller Sjöstrands utredningar ledde till propositioner och riksdagsbeslut. Regionbildningsprocessen har ändå fortsatt – nu med siktet att landstingen övertar det regionala utvecklingsansvaret inom nuvarande geografier. Uppsala län Den 27 januari 2014 träffade landstingets politiska ledning samtliga kommunstyrelseordföranden och oppositionsledare för en avstämning. Den innebär att det nu finns förutsättningar för landstinget att starta en process mot att bilda en regionkommun även i Uppsala län. Siktet är inställt mot 2017. Förankringen hos kommunerna är avgörande för en regionkommun. I dag har kommunerna inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna via regionförbundet. Motsvarande inflytande måste säkras i regionkommunen. 1 Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 Varför regionkommun? Det finns ett antal skäl till att låta regionförbundet och landstinget gå samman i en regionkommun. Det viktigaste är att stärka och utveckla Uppsala län utifrån politiska mål. Ett direktvalt organ ger ett tydligare demokratiskt inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna och egen beskattningsrätt ger större ekonomiska muskler än en medlemsavgift. Att ha ett i stället för två politiskt styrda regionala organ innebär en effektivisering och gör det enklare för medborgarna. Hälso- och sjukvården som drivkraft för regional utveckling kan bli ännu tydligare med en koppling till ett bredare regionalt uppdrag – sambanden mellan välfärd och tillväxt stärks. Förutsättningarna blir bättre att ta ett helhetsgrepp om regionala utvecklingsfrågor som i dag finns både i landstinget och på regionförbundet. Hit hör t ex kollektivtrafik – infrastruktur. Det blir en uppgift i den fortsatta processen att ta tillvara möjliga synergier mellan nuvarande landstingsuppgifter och det regionala utvecklingsuppdraget. Utifrån ovanstående är det angeläget att tidigt formulera en verksamhetsidé för den nya regionkommunen. Parallellt med regionkommunbildning startar revideringen av den regionala utvecklingsstrategin (RUS:en) Uppländsk Drivkraft som ska antas av regionförbundets fullmäktige i december 2016. Den nya RUS:en skulle kunna bli en programförklaring som fördjupar verksamhetsidén för den nya regionkommunen. Den fortsatta processen mot regionkommun 2017 Bildandet av en regionkommun innehåller två delprocesser. I ett första steg förbereds landstingets ansökan till regeringen. I ett andra steg genomförs – under förutsättning av att riksdagen fattar ett positivt beslut – regionkommunbildningen. Delar av processerna torde kunna ske parallellt. För att regeringskansliet ska hinna bereda en ansökan om att bilda regionkommun behövs ett beslut i landstingsfullmäktige den 30 september 2015. Ett sådant beslut måste föregås av en remiss till kommunerna. I denna ombeds respektive kommunfullmäktige att ta ställning till om man tillstyrker att landstinget ansöker hos regeringen om att ta över det regionala utvecklingsansvaret den 1 januari 2017 och att det därmed bildas en regionkommun med ett direktvalt regionfullmäktige. Ett riksdagsbeslut kan då hinna fattas före sommaruppehållet 2016. Enligt underhandsuppgifter från regeringskansliet är detta den senaste tidpunkten för att en regionkommun ska kunna bildas den 1 januari 2017. En framgångsfaktor i processen är att skapa utrymme för dialog och kunskapshöjande inslag. Dessa tar sin början under våren 2015 dels vid regionförbundets sammanträde den 18-19 mars, dels i den medlemsdialog som Regionförbundet Uppsala län har med sina medlemmar. 2 (2) Förbunddsstyrelsen 2015-03-19 9 Christinna Dahlmannn 018-1822104 2015-02-24 D Dnr: RFUL 2015/ Utsee ende av stämmoo s ombud s samt nom minering//utseend de av repres sentante er för reg gionförbu undet Arbetsuutskottet förreslår att förrbundsstyrellsen beslutaar att förbbundsstyrelssens ordföraande utgör sstämmoomb bud för de organisation o ner i vilka regionförbundeet är delägarre, r er för regionnförbundet enligt nedan n att utsee/nominera representate Ärende e Ett stäm mmoombud ska utses till de organiisationer därr regionförb bundet är deelägare. Förregående mandatpperiod togs ett principb beslut att förrbundsstyreelsens ordfö örande utgörr ombudet till t stämmann. Till dettta tillfälle måste m ett ann nat ombud uutses. Organisaation Representaant/-er 2011--2014 Förslag föör nuvarandee period Almi Förretagspartner Uppsala U AB (regionföörbundet är dellägare) Bengt-Olovv Eriksson (S)) Bengt-Oloov Eriksson (S S) Ann Hamm marstrand NN (2) Mikael Sm medby Ulf Anderssson Ulf Anderssson Almi Invest Östra Mellansverige AB Assemblyy of Europeann Regions Johan Edsttav (MP) Johan Edsttav (MP) NN Stockholm msregionens Europaföörening Cecilia Forrss (M) (ersätttare) NN ABC-styrrgrupp Cecilia Forrss (M) Johan Edsttav (MP) Cecilia Forrss (M) Central B Baltic Cecilia Ham menius (FP) Ingen repreesentant från regionförbunddet (beslut 25//9) Margareta W Widén-Bergg gren (S) En bättre sits. Lilla gruuppen Cecilia Forrss (M), Johan n Örjes (C) Johan Edsttav (MP) och Bertil Kinnunnen (S) En bättre sits. Presidiett för temagrupppen Kollektivvtrafik Johan Örje s (C) Bertil Kinnnunen (S) 1 (2)) Arbetsutskottet 2015-03-06 2015-02-09 Dnr: RFUL 2015/ En bättre sits. Presidiet för temagruppen Godsfrågor Cecilia Forss (M) Johan Edstav (MP) En bättre sits. Temagrupp Godsfrågor Cecilia Forss (M) Helena Proos (S), Jacob Spangenberg (C) En bättre sits. Temagrupp Kollektivtrafik Fredrik Ahlstedt (M) Illona Szatmari-Waldau (V) En bättre sits. Temagrupp Regional utveckling Anna Wiklund (M) Marlene Burwick (S) Marlene Burwick (S), Fredrik Ahlstedt (M) En bättre sits. Temagrupp Transporttillgänglighet Bengt-Olov Eriksson (S) Erik Weiman (M) Bengt-Olov Eriksson (S), Cecilia Forss (M) STUNS Cecilia Forss (M) Johan Edstav (MP) Erik Weiman (M) (ersättare) Bertil Kinnunen (S) (ersättare) 2 (2) Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Christina Dahlmann 018-182104 2015-03-06 Dnr: RFUL 2015/ Almi Företagspartner AB. Utseende av revisor Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att till revisor utse Anna Wiklund (M) och till revisorssuppleant Knut Rexed (S) Ärende På Almis årsstämma ska revisor utses för innevarande mandatperiod. Enligt samverkansavtalet mellan staten och de regionala ägarna äger den regionala ägaren rätt att utse lekmannarevisor med suppleant. Stämman äger rum den 22 april. 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Christina Dahlmann 018-182104 2015-03-06 Dnr: RFUL 2015/ Arbetsordning för förbundsfullmäktige, samt reglemente för förbundsstyrelsen. Fastställelse Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att fastställa arbetsordning för förbundsfullmäktige och reglemente för förbundsstyrelsen. Ärende En arbetsordning för förbundsfullmäktige och ett reglemente för förbundsstyrelsen arbetades fram i samband med regionförbundets bildande. Respektive dokument ska fastställas för innevarande mandatperiod. Bilagor: Arbetsordning för förbundsfullmäktige Reglemente för förbundsstyrelse 1 (1) Arbetsordning för förbundsfullmäktige Rev 2015Utöver det som föreskrivs om förbundsfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. ANTALET LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE (5 kap.1-3 §§ KL) §1 Förbundsfullmäktige har 61 ledamöter och 61 ersättare, varav landstinget utser 20 ledamöter och 20 ersättare. Varje medlem (kommunerna och landstinget i Uppsala län) skall vara representerad med minst två ledamöter och två ersättare. Ledamöter och ersättares rätt till arvode regleras i ”Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda” (antaget 2006-09-27) PRESIDIUM (5 kap. 6 § KL ) §2 Efter det att allmänna val till kommun- och landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i januari. Vid detta tillfälle skall fullmäktige förrätta val av ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. §2 b Till dess att val av presidiet har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledmot i fullmäktige längst tid (ålderspresienten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. §3 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, väljer fullmäktige så snart det kan ske en annan ledamot i stället för den som har avgått. Valet gäller för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. §4 Om ordföranden är förhindrad att fullgöra uppdraget fullgörs det av förste vice ordföranden. Om också förste vice ordföranden är förhindrad fullgör andre vice ordföranden uppdraget. 1 Om samtliga i presidiet är förhindrade, fullgör den till tjänsteåren äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Vid lika tjänsteår tillämpas den s.k. anciennitetsprincipen. TID OCH PLATS FÖR SAMMANTRÄDEN (5 kap 7 ,8 och 10 §§ KL) §5 Förbundsfullmäktige håller normalt ordinarie sammanträden i Uppsala. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats inom länet för visst sammanträde. Dagarna och tiderna för sammanträdena bestämmer förbundsfullmäktige för varje kalenderår. §6 Avgående förbundsfullmäktige bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet med det nyvalda fullmäktige. Extra sammanträde hålls vid tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. Sammanträde skall hållas också om förbundsstyrelsen eller minst en tredjedel av förbundsfullmäktige begär det. §7 Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde, ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde skall ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde skall ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare samt förbundets medlemmar om beslutet. Om sammanträdet har kungjorts ska beslutet anslås på förbundets anslagstavla och om tiden medger det skall uppgift om beslutet införas i de tidningar som avses i § 9 i arbetsordningen. ORDNING OCH PLACERING I SAMMANTRÄDESLOKALEN §8 Om förbundsfullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena den ordning i vilken ledamöterna i fullmäktige skall vara placerade i sammanträdeslokalen. KUNGÖRELSE OM SAMMANTRÄDE (5 kap. 8-11 §§ KL) §9 2 Förbundsfullmäktige bestämmer för varje år i vilket eller vilka media uppgifterna om tid och plats för fullmäktiges sammanträdes skall införas. KALLELSE § 10 Skriftlig kallelse skall skickas ut senast en vecka innan varje sammanträde med förbundsfullmäktige till ledamöterna och ersättarna samt till medlemmarnas kanslier. Inför varje sammanträde låter ordföranden i en föredragningslista förteckna de ärenden som skall behandlas på sammanträdet. Föredragningslistan skall även den översändas till medlemmarnas kanslier. Om förbundsfullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet skall fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse dock inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Underrättelse skall också ske till medlemmarnas kanslier. ÄRENDEN OCH HANDLINGAR TILL SAMMANTRÄDE § 11 De ärenden som förbundsfullmäktige behandlar skall vara skriftliga och ha registrerats i diarium vid förbundets kansli. § 12 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden och förbundsstyrelsens presidium, när fullmäktige skall behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. Styrelsens vid förbundet, nämnders eller andra organs förslag till beslut eller yttranden till ärenden som har satts upp på föredragningslistan skall tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Medlemmarnas kanslier skall erhålla samma material. Ordföranden bestämmer i god tid före sammanträdet i vilken utsträckning övriga handlingar som tillhör ett ärende skall tillställas ledamöterna och ersättarna, förbundets revisorer samt medlemmarnas kanslier. Fullständiga handlingar i varje ärende skall i tillräckligt antal finnas tillgängliga i sammanträdeslokalen under hela det sammanträde vid vilket fullmäktige avses behandla ärendet. 3 ANMÄLAN AV FÖRHINDER FÖR TJÄNSTGÖRING OCH INKALLANDE AV ERSÄTTARE (5 kap. 12-17 §§ KL) § 13 En ledamot som är förhindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till förbundsfullmäktiges sekreterare och/eller sin partigruppen. Varje ledamot, eller dennes partigrupp, ansvarar för att en ersättare blir inkallad. § 14 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller annat hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och som står i tur att tjänstgöra. Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare skall träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. UPPROPSLISTA, UPPROP § 15 Inför varje sammanträde låter ordföranden upprätta en uppropslista över de ledamöter och ersättare som skall tjänstgöra vid sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör vid ett sammanträde skall finnas tillgänglig under hela sammanträdet samt bifogas protokollet. PROTOKOLLSJUSTERARE (5 kap. 61 § KL) § 16 Sedan uppropet har förrättats väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkning. Ordföranden tillkännager under sammanträdet tiden och platsen för justeringen, vilket skall ske senast 14 dagar efter sammanträdet. YTTRANDERÄTT VID SAMMANTRÄDE (4 kap. 18 och 19 §§, 5 kap. 53 och 56 §§ KL) § 17 Ordföranden och vice ordförandena i organ vid förbundet vars verksamhetsområdeOrdförande och vice-ordförande i förbundsstyrelsen eller i förbundsstyrelsens beredning har rätt att delta i ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet även om de inte är ledamöter i fullmäktige. 4 Landstingsstyrelsens ordförande i Uppsala län samt kommunstyrelsens ordförande i länets kommuner har yttranderätt vid sammanträden med fFörbundsfullmäktige även om de inte är ledamöter i fFörbundsfullmäktige Regiondirektören har rätt att delta i överläggningen av samtliga ärenden. § 18 Ordföranden i ett organ vid förbundet eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret, även om ordföranden inte är ledamot i förbundsfullmäktige. § 19 Förbundets revisorer får delta i överläggningen när förbundsfullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen, även om de inte är ledamöter i fullmäktige. Revisorerna får också delta i överläggningen, när förbundsfullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning. § 20 Om förbundsfullmäktige inte beslutar något annat bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. § 21 Förbundsfullmäktiges sekreterare får yttra sig om handläggningen av ärendena, interpellationer och frågor. Sekreteraren får också yttra sig om lagligheten av allt som förekommer vid sammanträdena. TALARORDNING § 22 Ledamöterna får ordet för anföranden i den ordning de anmäler sig. Turordningen för anförandena bryts dock, när någon ledamot får ordet för genmäle. Ordföranden bestämmer i vilken ordning de skall få ordet som har rätt att delta i en överläggning enligt §§ 17-21 i arbetsordningen. Ordföranden bestämmer också, när de som kallats enligt § 20 för att lämna upplysningar skall få yttra sig och när sekreteraren skall få göra det. 5 OMRÖSTNINGAR OCH VAL (4 kap. 20 § andra stycket, 5 kap. 42-44 §§, 46 och 48 §§ KL) § 23 När rösträkning vid omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt en uppropslista som avses i § 15. Ordföranden avger alltid sin röst sist. § 24 Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. § 25 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning skall uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. Anteckningslistorna från öppna omröstningar och valsedlarna som har lämnats vid slutna omröstningar skall förvaras på ett betryggande sätt, tills besluten har vunnit laga kraft. RESERVATIONER § 26 Den som vid fullmäktiges sammanträde har deltagit i avgörande av ärende får anföra reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt - om den utvecklas närmare - avfattas skriftligen och avges senast när protokollet justeras. ORDNINGEN VID SAMMANTRÄDENA (5 kap. 39 § KL) § 27 Ordföranden övervakar ordningen vid sammanträdena. Om någon uppträder störande eller efter tillsägelse inte rättar sig, får ordföranden visa ut vederbörande. Om sådan oordning uppstår att ordföranden inte kan avstyra den får ordföranden besluta om ajournering av sammanträdet eller som en sista utväg upplösa detsamma. MOTIONER (5kap §2p KL) § 28 6 En motion skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Ämnet skall behandla frågor enligt samverkansorganets regionförbundets ändamål. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion väcks genom att den ges in till förbundets kansli. En motion får också lämnas vid ett sammanträde med förbundsfullmäktige av tjänstgörande ledamot och ersättare. Sekreteraren ser till att en sådan motion blir registrerad i kansliets diarium. Förbundsstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen skall göras på förbundsfullmäktiges ordinarie sammanträden. på våren och i november. INTERPELLATIONER (5 kap. 49-53 §§ KL) § 29 En interpellation skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot och avse frågor enligt samverkansorganets ändamål. Den skall ges in till förbundets kansli 10 dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Förbundsfullmäktiges ordförande meddelar när svar kommer att lämnas. Ett svar på en interpellation skall vara skriftligt och tillhandahållas ledamöterna, innan det tas upp på ett sammanträde. FRÅGOR (5 kap. 54 - 56 §§ KL) § 30 En fråga skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Frågan skall inlämnas till förbundets kansli senast vid öppnandet av sammanträde med förbundsfullmäktige. Förbundsfullmäktiges ordförande meddelar när svar kommer att lämnas. Ett svar på en enkel fråga kan vara muntligt. Enbart den som ställt frågan och den som svarar får delta i överläggningen. 7 BEREDNING AV ÄRENDEN (5 kap. 26-34 §§ KL) § 31 Om förbundsfullmäktige inte beslutar något annat avgör förbundets styrelse hur de ärenden som fullmäktige skall behandla skall beredas. Förbundets organ vilkas verksamhetsområden ett ärende berör bör ges tillfälle att yttra sig i ärendet, om det inte finns skäl mot det. FÖRKLARING VID REVISIONSANMÄRKNING (9 kap. 16 § KL) § 32 Om förbundsfullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i revisionsberättelsen skall inhämtas från förbundets styrelse eller från det organ eller andra organisationer mot vilken anmärkningen har riktats. VALBEREDNINGEN § 33 Vid det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av minst nio ledamöter. Samtliga medlemmar och samtliga i förbundsfullmäktige representerade partier ska vara representerade. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle för valberedningen en ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen skall lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige skall behandla. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta ett visst val utan föregående beredning. Valberedningens ordförande utser sekreterare åt beredningen. I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv och beslutsförhet tillämpas även på valberedningen det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen. JUSTERING AV PROTOKOLLET (5 kap. 61 och 62 §§ KL) § 34 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. 8 § 35 Förbundsfullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. SEKRETERARE § 36 Förbundsfullmäktige utser på förslag av dess presidium sekreteraren i fullmäktige. Vid förhinder för sekreteraren utser fullmäktiges ordförande vikarie för sekreteraren. Sekreteraren för fullmäktiges protokoll och biträder ordföranden. Sekreteraren fullgör i övrigt de uppgifter som framgår av arbetsordningen och som fullmäktige eller ordföranden bestämmer. EXPEDIERING § 37 Sekreteraren ansvarar för att utdrag ur protokollet tillställs de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i förbundsfullmäktige. Förbundets styrelse och revisorer samt förbundets medlemmar skall dock alltid tillställas hela protokollet. § 38 Om förbundsfullmäktige inte beslutar något annat undertecknar ordföranden och kontrasignerar sekreteraren fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn. 9 Reglemente för förbundsstyrelsen TILLÄMPNINGSOMRÅDE §1 Detta reglemente gäller för förbundsstyrelsen vid Regionförbundet Uppsala län Förbundsstyrelsen kan meddela delegationsordning för vissa frågor. MANDATPERIOD §2 Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen väljs för fyra år. Valet förrättas av det under valåret nyvalda förbundsfullmäktige vid sammanträde senast i januari månad. ANTAL LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE §3 Antalet ledamöter i styrelsen är minst 13 och minst 5 ersättare. Förbundsstyrelsen utser ett arbetsutskott med 5 ledamöter. ORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDEN §4 Presidiet väljs av förbundsfullmäktige för den tid vilken de blivit valda som ledamöter i styrelsen. SEKRETERARE §5 Sekreteraren ombesörjer expedieringen av styrelsens protokoll. Utgående skrivelser, avtal och förbindelser m m som beslutas av styrelsen skrivs i normalfallet under av ordföranden med kontrasignation av regiondirektören. STYRELSENS UPPGIFTER §6 • • • utifrån av förbundsfullmäktige fastställda övergripande mål utarbeta planer och budgetar som anger riktlinjer för verksamhetens inriktning och utveckling, utöva förbundets ägaransvar inom de ramar som fastställts av förbundsfullmäktige besluta om pensionsåtaganden, inklusive garantipensioner samt i ärenden av särskild vikt som rör förhållandet mellan förbundet som arbetsgivare och dess arbetstagare, • • • • • • • • utarbeta förslag till policy, riktlinjer och mål för personalpolitiken inom förbundet och träffa kollektivavtal samt övervaka att dessa följs ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagar, avtal och bestämmelser samt verka för att organisationen, genom ändamålsenliga system, rutiner och hjälpmedel, är ändamålsenligt uppbyggd, ombesörja verkställigheten av förbundsfullmäktiges beslut, förvalta förbundets egendom i den mån förvaltningen inte uppdragits åt annan, genom anvisningar till förbundets organ leda, samordna och följa upp planeringen och genomförandet av förbundets verksamheter, övervaka efterlevnaden av den fastställda budgeten och tillse att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt, på förbundets vägnar avge remissyttranden själv eller genom ombud föra förbundets talan i mål och ärenden inom förbundets verksamhetsområde. Förbundsstyrelsens uppgifter kan delegeras i enlighet med förbundets delegationsordning. SAMMANTRÄDEN §7 Förbundsstyrelsen ska ta fram en sammanträdesplan Extra sammanträde kan utlysas när minst en tredjedel av förbundsstyrelsens ledamöter begär det eller när ordföranden finner att det behövs. KALLELSE §8 Kallelse ska publiceras på webben och skickas en vecka före sammanträdet till ledamöterna. ERSÄTTARES TJÄNSTGÖRING §9 Ersättare tjänstgör enligt den turordning som fastställs av fullmäktige vid val av förbundsstyrelsen NÄRVARORÄTT § 10 Ersättare som inte tjänstgör har närvaro- och yttranderätt. Förtroendevald eller tjänsteman med särskilda överläggningarna av ett ärende, men inte i beslutet. sakkunskaper får delta i BEREDNING AV ÄRENDEN § 11 Förbundsstyrelsens ordförande beslutar om formerna för beredning och föredragning av ärenden vid styrelsens sammanträden. OMRÖSTNING PROTOKOLL MM § 12 Om omröstning ägt rum skall propositionsordning och uppgift om hur omröstningen utfallit finnas med i protokollet. Protokollet skall justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet av ordföranden och minst en justerare. Ordförande får besluta om omedelbar justering. Justering sker, förutom genom namnteckning på därför avsedd plats, genom signum på varje sida av protokollet. Justerat protokoll publiceras på webben BESLUTSRÄTT, JÄV § 13 Förbundsstyrelsen får handlägga och besluta i ärende endast om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Om jäv finns bestämmelser i 6 kap 24-27 §§ kommunallagen. RESERVATIONER § 15 Samtliga ledamöter har rätt att reservera sig. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet av slutats. Om reservationen ska utvecklas närmareska den vara skriftlig och lämnas senast när protokollet justeras. ARKIV §16 För vården av förbundsstyrelsens arkiv gäller ett arkivreglemente, som fastställs av förbundsfullmäktige ÄNDRING AV REGLEMENTET § 17 Ändringar av och tillägg till reglemente för förbundsstyrelsen sker genom beslut i förbundsfullmäktige. Förbundsstyrelsen 2015-03-19 Christina Dahlmann 018-182104 2015-03-19 Dnr: RFUL 2015/ Arvodesreglemente. Revidering Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna revideringen. Ärende Reglementet utgår från att ledamöterna i arbetsutskott och förbundsstyrelse har ett grunduppdrag hos kommunerna eller landstinget. Enligt förbundets reglemente är det inte tillåtet att erhålla sammanträdesarvode och månadsarvode samtidigt. För att reglementet inte ska missgynna ledamöter som är fritidspolitiker men har möjlighet och vilja att engagera sig mellan sammanträdena föreslås att arbetsutskottet eller förbundsstyrelsen i samband med beslut om deltaganande/representation för regionförbundets räkning också kan besluta om sammanträdesarvode, utöver månadsarvode, ska utgå. Bilaga: Arvodesreglemente 1 (1) Arvodesreglemente § 1 Tillämpningsområde Till förtroendevalda som tjänstgör i Regionförbundet Uppsala län ska utgå ersättning i form av sammanträdesarvode, månadsarvode, styrkt resekostnadsersättning, styrkt förlorad arbetsförtjänst, förlorad arbetslöshetsersättning, styrkt förlorad pension, styrkt förlorad semesterförmån. § 2 Arvoden Till förbundsstyrelsens ordförande, ledamöter i styrelsens AU, beredningsordföranden samt de förtroendevalda revisorerna utgår månadsarvode. Förbundsfullmäktiges ordförande, tjänstgörande ledamöter och tjänstgörande ersättare i fullmäktige, närvarande ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, närvarande ledamöter i beredningar samt förbundets revisorer erhåller för varje sammanträde ett sammanträdesarvode. Om en ledamot har fler uppdrag som arvoderas månadsvis erhålls endast det högsta arvodet. Sammanträdesarvode kan dock utgå till ledamot som arvoderas månadsvis, efter särskilt beslut i arbetsutskottet eller i förbundsstyrelsen. Samtliga arvoden följer, om ej annat anges, månadsarvodet för riksdagsledamöter på heltid, och uttrycks i en procentsats av detta. Notera Uppräkningen av arvodet sker vid samma tillfälle som uppräkning av arvodet för riksdagsledamöter. § 3 Förbundsfullmäktiges ordförande Förbundsfullmäktiges ordförande erhåller för varje sammanträde ett sammanträdesarvode om 3,8 % av en riksdagsledamots arvode på heltid. Notera Ledamöter som uppbär månadsarvode erhåller inget sammanträdesarvode. Om en ledamot har fler uppdrag som arvoderas månadsvis erhålls endast det högsta arvodet. Restid, förberedelsetid och telefonkostnader ingår i arvodet, samt kostnader för att skriva ut handlingar. § 4 Förbundsfullmäktiges ledamöter Ledamöter av fullmäktiges presidium erhåller ett sammanträdesarvode om 2,5 % per sammanträde. Övriga tjänstgörande ledamöter och tjänstgörande ersättare, som inte ingår i fullmäktiges presidium, erhåller ett sammanträdesarvode om 1,3 % för varje fullmäktigesammanträde. Om sammanträdestiden överstiger 4 timmar utgår heldagsarvode med 1,9 %. Notera Ledamöter som uppbär månadsarvode erhåller inget sammanträdesarvode. Om en ledamot har fler uppdrag som arvoderas månadsvis erhålls endast det högsta arvodet. Restid, förberedelsetid och telefonkostnader ingår i arvodet, samt kostnader för att skriva ut handlingar. § 5 Förbundsstyrelsens ordförande Styrelsens ordförande tjänstgör på deltid. Deltiden förutsätts vara 35-50% och arvodet utgår beräknat på deltidens förhållande till heltid. Till styrelsens ordförande utgår också ett månatligt arvode som omfattar 4% av en riksdagsledamots arvode på heltid. Notera Omfattningen på förbundsstyrelseordförandes tjänstgöring fastställs av förbundsfullmäktige. § 6 Förbundsstyrelsens ledamöter För ledamot av förbundsstyrelsens presidium och arbetsutskott utgår ett månatligt arvode som omfattar 4 % av ett riksdagsarvode på heltid. För närvarande ordinarie ledamot samt närvarande ersättare av förbundsstyrelsen, som inte ingår i styrelsens presidium eller arbetsutskott, utgår ett sammanträdesarvode om 1,3 % per sammanträde. Om sammanträdestiden överstiger 4 timmar utgår ett heldagsarvode om 1,9 %. Notera Ledamöter som uppbär månadsarvode erhåller inget sammanträdesarvode. Om en ledamot har fler uppdrag som arvoderas månadsvis erhålls endast det högsta arvodet. Restid, förberedelsetid och telefonkostnader ingår i arvodet, samt kostnader för att skriva ut handlingar. § 7 Beredningar För ledamot som är ordförande av beredning utgår ett månadsarvode om 4 % av ett riksdagsarvode på heltid. För ledamot av beredning utgår ett sammanträdesarvode om 1,3 % per sammanträde. Om sammanträdestiden överstiger 4 timmar utgår heldagsarvode om 1,9 % . Notera Ledamöter som uppbär månadsarvode erhåller inget sammanträdesarvode. Om en ledamot har fler uppdrag som arvoderas månadsvis erhålls endast det högsta arvodet. Restid, förberedelsetid och telefonkostnader ingår i arvodet, samt kostnader för att skriva ut handlingar. Valberedningens arvoden regleras under § 9. § 8 Övriga styrgrupper, arbetsgrupper samt rapportörer Arvoden till förtroendevalda som tjänstgör vid sammanträden i övriga styr- och arbetsgrupper fastställs av förbundsstyrelsen vid tillsättandet. Arvoden kan variera beroende på tidsåtgång och arbetsinsats. Notera Ledamöter som uppbär månadsarvode erhåller inget sammanträdesarvode. Om en ledamot har fler uppdrag som arvoderas månadsvis erhålls endast det högsta arvodet. Restid, förberedelsetid och telefonkostnader ingår i arvodet, samt kostnader för att skriva ut handlingar. § 9 Valberedningen Till ledamöter i valberedningen utgår sammanträdesarvode med 1,3% per sammanträde. Om sammanträdet överstiger 4 timmar utgår heldagsarvode med 1,9 %. Notera Ledamöter som uppbär månadsarvode erhåller inget sammanträdesarvode. Om en ledamot har fler uppdrag som arvoderas månadsvis erhålls endast det högsta arvodet. Restid, förberedelsetid och telefonkostnader ingår i arvodet, samt kostnader för att skriva ut handlingar. För sammanträden per capsulam utgår inget arvode. § 10 Revisorer Till revisorernas ordfröande utgår ett årligt arvode om 2% av en riksdagsledamots arvode på heltid. Till övriga revisorer utgår ett årligt arvode om 1 % av en riksdagsledamots arvode på heltid. Till revisor utgår ett sammanträdesarvode om 1,3% av , om sammanträdet överstiger 4 timmar utgår heldagsarvode om 1,9 %. Motsvarande gäller vid förrättning. § 11 Förrättningsarvode Förrättning som avser deltagande för Regionförbundets räkning i kurs eller konferens, till vilken särskild kallelse har utfärdats och till vilken styrelsen eller beredningen utsett representanter, utgår förrättningsarvode med 1,3 %. Om förrättningen överstiger 4 timmar utgår heldagsarvode med 1,9 %. Notera Till ledamot som erhåller månadsarvode utgår inget förrättningsarvode. § 12 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Ersättning utgår för förlorad arbetsförtjänst och förlorad arbetslöshetsersättning som kan styrkas. Notera Ersättning för förlorad arbetsförtjänst per dag maximeras med ordförandes årsarvode på heltid delat med 220. Timersättningen är en åttondel av dagersättningen. Ledamöter som har kvälls-, skifts- eller nattarbete omfattas inte av maximibeloppet. Förlorad arbetsförtjänst styrks antingen genom löneavdrag från arbetsgivare eller genom uträkning utifrån taxerad inkomst av näringsverksamhet. Beräkningen görs på taxerad inkomst föregående år. För förtroendevald, som inte kan redovisa förlorad arbetsförtjänst genom löneavdrag från en arbetsgivare, till exempel egen företagare eller förtroendevalda som är anställda men har flera anställningar och/eller att ersättning beräknas med årsarbetstid, bonus etc. beräknas den förlorade arbetsförtjänsten utifrån taxerad inkomst av tjänst eller näringsverksamhet enligt senast fastställda taxering. Egna företagare som inte tar ut någon lön från företaget och därigenom inte kan redovisa taxerad inkomst ersätts med ett schablonbelopp om 170 kr/tim. § 12 b Ersättning för förlorad pensionsförmån Förtroendevalda har rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån. Ersättningen är 4,5 % av den sammanlagda ersättningen för förlorad arbetsinkomst under året som den förtroendevalde erhållit vid fullgörande av förtroendeuppdrag i förbundet. § 13 Reskostnadsersättningar Ersättning för resekostnad vid sammanträde eller förrättning utgår om avståndet från den förtroendevaldes bostad och sammanträdes-/förrättningsplatsen överstiger 3 km. Bilersättning ska följa gällande avtal. Notera Enligt Regionförbundets resepolicy ska resor ske med kollektivtrafik. Endast då alternativ saknas är resor med bil motiverat. § 14 Traktamente För tjänsteresa över dag utgår inget traktamente. För tjänsteresor utanför länet med övernattning utgår traktamente enligt gällande avtal. För förrättning utomlands gäller skatteverkets allmänna råd om normalbelopp för ökade levnadskostnader i utlandet vid tjänsteresa. Notera Ersättningsbelopp för utlandstraktamente per land och dag återfinns i SKV A 2005: 39 § 15 Utbetalning av arvoden och ersättning av förlorad arbetsförtjänst Månadsarvode utbetalas månadsvis. Förrättningsarvoden samt förlorad arbetsförtjänst betalas ut månadsvis, under förutsättning att den förtroendevalde yrkat arvoden och övriga ersättningar senast den 15e månaden före. Revisorernas arvode utbetalas i december månad. Anmälan om förlorad arbetsförtjänst måste inkomma Regionförbundets kansli senast 6 månader efter sammanträdet/förrättningen, anmälningar som inte inkommer tid ersätts med schablonbeloppet om 170kt/timme. § 16 Barntillsyn Förtroendevald med barn under 12 år som har behov av tillsyn har rätt till ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 % eller mer). Styrkta kostnader utgår med 165 kr per timme. Påbörjad timme räknas som hel timme. Ersättningen är skattepliktig. Ersättning utgår inte om tillsynen utförts av person som tillhör den förtroendevaldes hushåll och vid barntillsyn inte heller för tid som barnet vistas i den ordinarie barnomsorgen. § 17 Deltagande i konferenser och seminarier Deltagande i konferenser seminarier och motsvarande förrättningar utgår arvodet till ledamöter och ersättare när förbundsstyrelsen har fattat separat beslut. I fall där beslut inte kan fattas på ordinarie styrelse sammanträde äger ordförande rätt att besluta i förbundsstyrelsens ställe. § 18 Tolkning och tillämning av reglementet Regionförbundets styrelse eller, såvitt avser revisorernas ersättning, förbundsfullmäktiges presidium, avgör frågor om tolkning och tillämpning av arvodesreglementet 2015-03-06 Dnr: RFUL 2015/54 Program för Regionförbundets möte den 18 – 19 mars 2015 Plats: Odalgården, Marielund, ca 15 km öster om Uppsala 18 mars Tid Programpunkt Medverkande 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och introduktion av eftermiddagens och förmiddagens program. Johan Edstav Var står Regionförbundet Uppsala län i dag? Catharina Blom 13.20 Regionkommun i Uppsala län: Bakgrund Catharina Blom 13.40 Regionens röst. Politiskt ledarskap för regional utveckling. Magnus Persson, senior rådgivare Region Örebro län, tidigare regiondirektör Regionförbundet Örebro Diskussion 14.40 Fika 15.00 Avrundning Regionens röst Johan Edstav 15.15 RUS:en – programförklaring för regionkommunen? Tomas Stavbom Diskussion 16.15 Uppsala läns plats i världen. Var står vi nu, vilka verktyg har vi? Exemplet Assembly of European Regions SEF, avtal med Vallonien och Malopolska Johan Edstav Kurt-Åke Hammarstedt, Norrbottens läns landsting med uppdrag i AER Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 17.15 Avslutning 17.15 – 18.15 Möte med den politiska styrgruppen för regionkommunbildningen 19.00 Middag 19 mars 8.30 God morgon! Johan Edstav Rekapitulering av gårdagen 8.45 Regionkommunbildning i Uppsala län. Hur går vi vidare? Steg för steg 9.30 Fika 10.00 Förbundsstyrelsens sammanträde 12.00 Lunch Catharina Blom Johan Edstav Upplandsstiftelsen bjuder in till ägarsamråd den 19 mars kl 13. 2 (2)
© Copyright 2024