1. No category

insidan
2015
jan
feb
mars
april
maj
juni
juli
aug
sept
okt
nov
Kristen ungdomstidning
Församling – för världens skull
Ungdomsgruppen Kefas
Alla dessa kyrkor
*!20150915
Vinn
en årsprenumeration
eller ett
gratis läger!
Tävlingen varar till
25 oktober!
dec
insidan
Kristen ungdomstidning
Redaktionschef
Jakob Andersson, Örkelljunga
jakob.andersson@insidan.net
Adress:
Sandgatan 14b
223 50 Lund
046-39 93 60
info@insidan.net
www.insidan.net
www.insidan.net/facebook
Expedition:
(Prenumerationer,
adressändringar)
Filippa Arvidsson, Stockholm
filippa.arvidsson@insidan.net
Samuel, Bengtsson, Lund
samuel.bengtsson@insidan.net
Annika Nilsson
Skogsvägen 8B,
291 34 Kristianstad
0739-01 97 15,
prenumeration@insidan.net
Prenumeration:
8 nummer/år
350 kr (ord. pris)
250 kr (studerande)
Betala till Plusgiro 49 42 68-6,
märk betalningen med namn och
meddela namn och adress till
expeditionen.
Annonser och information:
Annonsstopp den 20:e i månaden
före utgivningsdatum
Louise Berglund, Kode
louise.berglund@insidan.net
Utgivningsdatum:
Omkring den 15:e feb,
mars, april, juni, sept,
okt, nov och dec
Tryckeri:
Hylte tryckeri AB, Hyltebruk
Alfred Nilsson, Åhus
alfred.nilsson@insidan.net
Inledare
Andakt
Du är inte ensam!
”D
u är inte ensam!” Det är viktiga
ord – men de kan sägas på helt
olika sätt. Kanske har du hört
någon uppretat skrika det på en fotbollsplan. Då menar man ju att någon borde
passa bollen till de andra i laget och inte bara
tänka på sig själv. Ska ett fotbollslag fungera och spelet vara roligt för alla måste varje
spelare inse att man måste spela tillsammans
och jobba för varandra.
Men dessa ord kan också sägas i en helt
annan situation. När någon sitter och gråter
eller känner sig ensam, och en annan går
fram, lägger armen om personen och försöker trösta: ”Du är inte ensam!”
Att vi inte är ensamma innebär både
ett ansvar och en hjälp för oss. Du har en
uppgift att fylla och ska inte bara tänka på
dig själv! Och samtidigt: här finns också
bärkraft, tröst och hjälp att hämta – det
finns folk som bryr sig om dig! Gud har på
ett speciellt sätt givit oss till varandra i den
kristna gemenskapen. Här behövs du och
detta behöver du! Den kristna gemenskapen
Bön
www.elungdom.se
kontakt@elungdom.se
Grafisk form
och layout:
Hans Bergström
hasse@designforlivet.se
Ansvarig utgivare:
Simon Nilsson
Jakob Andersson
Örkelljunga
Omslagsbild:
Foto: pixabay.com
Jesus, min Herre, tack för att jag får vara en del av
din kyrka på jorden. Tack för systrar och bröder i
tron. Låt din vilja ske och låt ditt rike komma ännu
mycket mer, i oss och genom oss. Amen.
Olivia Rådberg, Stockholm
olivia.radberg@insidan.net
Teologiansvarig:
Fredrik Carlsson
fredrik.carlsson@insidan.net
får inte bli en aktivitet bland flera, något som
vi går till om vi inte har något annat att göra
– nej, den är mycket viktigare än så. Både för
ens egen skull och för andras. Kyrkan och
den kristna gemenskapen är temat i detta
nummer av Insidan.
Dessutom tycker vi att det är extra kul
med vårt nya inslag Aktuellt! Ibland kan det
vara svårt att veta hur man som kristen ska
förhålla sig till allt som händer och sägs på
nyheterna. I detta inslag vill Insidan lyfta upp
aktuella händelser eller debattämnen och
ge vägledning kring hur man kan tänka som
kristen.
Så välkommen till ett nytt läsår med
Insidan. Speciellt alla ni sommarens nya
prenumeranter! Insidan vill hjälpa sina läsare
att upptäcka Jesus, att växa i
tro på Jesus och att förstå mer
av vad det innebär att följa
honom.
Kristian Svensson
Insidan ges ut av ELU
(Evangelisk Luthersk Mission
– ungdom)
ELU arbetar för att:
Kalla...
unga människor
till gemenskap med Jesus
”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn
är jag mitt ibland dem.”
Matt 18:20
Lyssna in Gud och sprid hans kärlek
M
an kan läsa i Bibeln att folk blir frälsta i hundratal, till och med tusental
ibland. Hade det kunna hända i
Sverige idag? Vad hade hänt om jag hade
ställt mig på Sergels torg mitt i Stockholm
med en mick och ropat ut vad Jesus har
gjort för mig? Jag hade inte blivit så populär
tror jag. Jag tror heller inte att jag ska gå in
för att försöka omvända så många som möjligt åt gången. Nej, jag tror att vi istället får
lita på att Guds ord och bön gör skillnad. I
Matteusevangeliet kan vi läsa att om två eller
fler samlas i Jesus namn så har han lovat att
vara mitt i bland dem. I dessa möten kan vad
som helst hända! Be och lyssna in vad Gud
har att säga och lita på hans löften, kärlek
och kraft. Ingenting är omöjligt för vår himmelske far! Låt oss samlas tillsammans
och be för vår omgivning, våra familjer
och vänner. Det gör skillnad! Jag tror att
det är viktigt att inte stirra sig blind på att
vi måste starta eller vara med om väckelse.
Nej, försök istället se Guds rika löften och
gåvor och dela med dig av dem och fortsätt
samlas och be om att så många människor
som möjligt ska få möta Gud. Och var närvarande där du är. Prata med människor,
var givmild och generös, lev på ett sätt
som sprider sann glädje och äkta kärlek
– genom det kan du peka på Gud. Detta
måste komma innefrån och ut, så låt dig
fyllas av Guds kärlek så att du, tillsammans
”Be och lyssna in vad
Gud har att säga och
lita på hans löften,
kärlek och kraft.”
med Gud och som hans verktyg, kan sprida
den vidare till människor i din närhet. Kom
ihåg att det blir fest i himlen för alla människor som lär känna Gud – varje person är så
viktigt för Gud!
Johannes Kennerberg
Stockholm
2
3
fortsättning följer
Sång
Saliga visshet, Jesus är
min!
Himmelens glädje
fyller mitt sinn.
Född av Hans Ande, ren
i hans blod,
får jag förtröstan,
styrka och mod.
Han är min glädje, Han
är min sång,
Honom jag prisar
livsdagen lång.
Han är min glädje, Han
är min sång,
Honom jag prisar
livsdagen lång.
Av: Fanny J Crosby
Utrusta...
dem för ett kristet liv
Sända...
dem till tjänst
för andra
Bön
Gud hjälp mig att
sprida din kärlek och
lyssna in dig så att jag
får vara ditt verktyg.
Min väg till tro
Jesus möter fortfarande människor. I det här inslaget berättar Insidan om unga kristna människor och deras väg till tro på Jesus.
Simon – skeptikern som blev kristen
Förakt för kristna och övertygelse om Guds icke-existens vändes till en kristen tro som
påverkar hela livet. Följ med på Simon Eks väg till tro!
Ett långsamt öppnande
Namn: Simon Ek
Ålder: 27 år
Bor: Lund
Sysselsättning: studerar fysik
Intressen: spelar fotboll en gång i veckan och badminton
alldeles för sällan
Ändå hamnade Simon på konfirmationsläger på Strandhem tillsammans med fem andra från hembyn
Åkarp. En i hans klass skulle
konfirmeras på Breanäs, men där
fanns inte plats för Simon och hans
kompisar, så då blev det Strandhem
i stället. Under lägret förändrades
Simons syn på kristna.
– Jag upptäckte att kristna
människor kunde vara både tänkande och roliga. Undervisningen
gav svar på många av mina kritiska frågor och invändningar och
långsamt blev jag mer och mer
öppen för att kristen tro kanske
kunde vara sann. Efterhand började jag sjunga med i sångerna på
kvällarna och blunda och be med
i bönerna. Efter cirka två veckor
av lägret minns jag att jag ringde
hem och sa att jag nog ändå kunde
tänka mig att få ett kors i konfirmationspresent. Det är det närmaste
ett specifikt frälsningsögonblick jag
har.
Där tron fördjupades
Ö
vertygad ateist
– Innan jag blev kristen var jag en skeptiker som
såg kristna som icke tänkande människor. Jag var
absolut säker på att Gud inte fanns och att livet
en dag skulle sluta i ingenting. Jag var så säker på
detta att det kändes helt onödigt att undersöka saken.
– Efter lägret började jag i ungdomsgruppen Berea i Lund. Jag
missade inte en enda samling från
nian till tvåan i gymnasiet. Under
de åren fördjupades och stärktes
min kristna tro och jag hade med
mycket stor sannolikhet inte varit
4
kristen idag om det inte varit för
att jag hade Berea då.
Inte bara lätt
I Simons liv idag syns hans tro bland
annat i hur han spenderar sin tid och
sina pengar. Han har också en helt
annan inriktning på sitt liv; han vill
leva för Gud. Det innebär inte bara
glädje, utan livet med Gud är ibland
kämpigt.
”Jag upptäckte
att kristna
människor
kunde vara både
tänkande och
roliga.”
– Tanken på att människor jag
tycker om inte är kristna är jobbig.
På ett sätt hade det därför känts
lättare att inte tro att varje människa behöver Jesus för sin räddning. Det har också varit en kamp
– och en kamp med nederlag – att
försöka stå emot sexuella frestelser.
Hade jag inte varit kristen hade jag
troligen inte ens försökt stå emot de
här frestelserna och inte heller sett
något problem med det.
Som vedträn i en ugn
Petrus bekände Jesus som Messias och kallades därefter Kefas – klippan. Några som delar både
bekännelse och namn med honom är ungdomarna i Svenska kyrkans ungdomsgrupp i Kungälv.
K
lockan närmar sig sju och en
efter en kommer regnvåta
ungdomar in genom kyrkans
källardörr. De flesta känner varandra väl och kramas när de fått
av sig jackorna. De går in till soffhörnan i den
svagt belysta samlingssalen och slår sig ner
bland dem som redan sitter där. Det pratas
och skrattas och det syns att ungdomarna
känner sig hemma här.
Ikväll träffas ungdomsgruppen Kefas i
Kastalakyrkan i Kungälv. En vanlig kväll är
det runt tjugo ungdomar här, och idag är
inget undantag. Jag sätter mig hos dem i en
av sofforna och pratar lite om kvällen. Det
är Hans Weichbrodt som ska undervisa och
jag förstår att många har lyssnat på honom
tidigare och ser fram emot att göra det igen.
Efter en frivillig bönestund i bönerummet
intill leker vi sittande ballongvolleyboll och
sedan är det dags för undervisning. Ungdomarna tar plats i två stolsrader framför
en whiteboard och vi sjunger två lovsånger
innan ordet lämnas till Hans.
Ämnet är Uppenbarelseboken och Hans
pratar engagerat i två timmar med en fikapaus i mitten, men det känns inte för långt.
Det tycker inte ungdomarna heller – de
besvarar gång på gång Hans ”Börjar ni bli
trötta?” med ett nej och en uppmaning att
fortsätta.
Tron blir personlig
När Hans avslutat plockas det fram spel och
jag slår mig ner i soffan med Anna Frykman
Anna Frykman och Alva Brycke har båda fått en personlig
tro genom Kefas
Ledaren Jonas Edsberger vill att Kefas ska vara en bra start
på det kristna livet.
”Här har jag fått möta Gud.”
och Alva Brycke, båda 16 år gamla. Jag
frågar dem vad som är det bästa som händer
under en kväll på Kefas.
– Undervisningen. Jag gillar att gotta ner
mig i Bibeln, säger Alva.
Annas favoritdel är andakten.
– Jag upplever Guds närvaro i sången och
bönen. Jag tycker att det kan vara svårt att
5
ha andakt själv, men här gör vi det tillsammans.
När jag undrar vad Kefas betytt för dem
är de eniga; det är genom Kefas de har
fått en personlig tro på Gud.
– Här har jag fått möta Gud. Nu lever
jag inte längre på mina föräldrars tro utan
min tro har blivit personlig, berättar Anna.
Ett av alla syskon
Insidan frågar
experten
Tillsammans i ugnen
Alva lyfter fram att man får komma till Kefas
precis som man är, oavsett om man har en
bra eller dålig dag. Hon pratar också om att
vi kristna är som vedträn.
– Varje fredag får vi komma hit och vara
med varandra. Här är vi som vedträn i en
ugn. Om vi ska fortsätta brinna kan vi inte
hoppa ut ur ugnen och vara för oss själva
för länge, för då slocknar vi. Vi måste vara
tillsammans och hjälpa varandra att gå
framåt i tron.
Eftersom undervisningen var ovanligt
lång idag är det ingen organiserad andakt.
Ändå drar sig de flesta till bönerummet en
bit in på kvällen. Några lovsånger, lite tankar
som delas och så mera lovsång. Formatet är
öppet och vi gör andakten tillsammans. Jag
gillar det.
Starten på ett helt liv med Jesus
jag sätter mig hos dem och stör en stund. Jag
undrar om Jonas har någon vision för Kefas.
– Jag vill att Kefas ska vara en bra start
på det kristna livet. Jag vill att ungdomarna ska känna att här är hemma, här
får jag möta Jesus och få in en rytm kring
bibel, bön och gudstjänst. Kristen är man
tillsammans.
När jag strax efter midnatt sitter och väntar
på bussen hem tänker jag på hur Anna och
Alva pratade om Kefas. Ivern i deras ögon och
ord när de berättade vad Kefas betytt för dem
får mig att tänka på min ungdomsgrupps
betydelse för mig som kristen under högstadie- och gymnasietiden. En ungdomsgrupp är
verkligen mycket mer än en trevlig aktivitet en
gång i veckan. En ungdomsgrupp är en plats
där man får chansen att blir
ordentligt rustad för ett helt liv
med Jesus.
Jag har en fråga jag vill ställa till Jonas Edsberger, som är ledare för Kefas. Han är mitt uppe
i en omgång Othello mot Josefin Odin när
Louise Berglund
Kode
Man hör ibland om ungdomar som är aktiva i ungdomsgruppen, men som när
de "vuxit ur" den glider bort
från tron. Vad kan jag göra för att det inte
ska bli så med mig?
Olof Edsinger, f.d. generalsekreterare
för Salt – barn och unga i EFS, svarar.
• Se till att din tro inte bara bygger på
sådant som försvinner med tiden: en
specifik social gemenskap, en särskild
upplevelse eller en viss känsla.
• Skaffa dig goda andliga vanor: regelbunden bön, bibelläsning och gudstjänstgemenskap.
• Låt tron påverka hela ditt liv – sök både
känslomässig och intellektuell stimulans
och utmana dig själv att låta Bibelns
undervisning prägla ditt sätt att tänka,
tala, handla och prioritera.
• Identifiera din egen kulturs avgudar –
och vägra böja dig under dem!
Skulle du vilja vara med i en ungdomsgrupp men vet inte vart du ska vända dig?
Kontakta ELU (info@elungdom.se) för att
få reda på om det finns någon ungdomsgrupp nära dig. Annars kanske du vill få
hjälp att starta en ny?
Insidan frågar
Varför kommer du till Kefas?
Mathilda Alpner
18 år, Kungälv
Anton Lindholm
17 år, Kungälv
Kajsa Lönn
16 år, Jörlanda
Jag gillar det. Jag gillar gemenskapen
och jag gillar att lära mig saker. Sedan
tycker jag om att göra något där man inte
måste prestera. För mig är det en vana
att komma hit.
Det är en speciell gemenskap här. Man behöver
inte prestera utan man kan slappna av och
vara sig själv. Man kan bara sitta och prata,
och det är mysigt.
På Kefas är det bra undervisning och det ger mig
något att komma hit. Gemenskapen är bra och
det gör det roligt.
6
Att be för vår värld är viktigt, men ibland kan det kännas så stort och opersonligt.
I detta inslag vill Insidan hjälpa dig att komma ihåg kristna syskons situation runt om i världen.
Väckelse i katolska Colombia
I Colombia kallar sig många kristna. En del gör det utan att leva som det. Men på senare
tid har antalet colombianer som lever med Jesus ökat och nu finns kyrkor med upp till
35 000 gudstjänstfirare per söndag.
PANAMÁ
VENEZUELA
Bogotá
COLOMBIA
Namn: Oscar Calderon
Ålder: 21 år
Bostadsort: Sydney i Australien, men kommer från
Bogotá i Colombia.
Sysselsättning: studerar på Hillsong International
Leadership college
V
ilka religioner finns i
Colombia?
När det gäller religion har Colombia influerats mycket av Spanien.
Vår officiella religion är katolicism
och därför har de flesta hört talas om Jesus,
kyrkan, godhet och ondska. Många säger att
de är katoliker, men deras liv stämmer inte
överens med det de tror på.
Kristendomen har varit en av de snabbast
växande rörelserna i Colombia och numera
har vi kyrkor med upp till 35 000 gudstjänstfirare per söndag.
Vårt land är inte särskilt multikulturellt,
så de andra religionerna har inte så stor
relevans i Colombia.
Hur är relationerna mellan de olika
kyrkorna?
Det finns en konflikt mellan katolska kyrkan
och de andra kyrkorna. De har aldrig varit
Om Colombia
ECUADOR
BRASILIEN
PERU
våldsamma, men de är elaka mot varandra
på andra sätt.
Det finns organisationer som försöker
bygga nätverk mellan kyrkorna, men ännu
har ingen av dem lyckats så bra att man kan
tala om en enad kyrka.
Hur är situationen i landet i övrigt?
Situationen förbättras stadigt. Landet har en
historia av korruption och dåliga ledare, men
de senaste tio åren har varit bra år för landet.
Det finns både extremt rika och extremt
fattiga i Colombia. Många tvingas arbeta
upp till 60 timmar i veckan för att tjäna tillräckligt med pengar för att överleva.
Hur är det att vara kristen i Colombia?
Jag tror att det är omöjligt att vara kristen
oavsett var man bor. Därför behöver vi Jesus.
Utan honom och hans nåd kommer vi aldrig
förtjäna att kallas kristna.
7
Huvudstad: Bogotá
Befolkning: 48,32 miljoner (2013)
Officiellt språk: spanska
President: Juan Manuel Santos
Gränsar till: Brasilien, Ecuador, Panama, Peru och Venezuela
I Colombia förföljs inte kristna, så jämfört
med andra länder är det helt okej att vara
kristen här.
Hur kan vi, era kristna syskon i Sverige,
be för Colombia?
Först vill jag tacka för er villighet att be och
kämpa för den globala kyrkan.
Be att kristen tro och Jesus ska bli verklig
för människor alla dagar i veckan, inte bara
på söndagar. Be att de tusentals människor
som kommer till kyrkan på söndagar ska gå
därifrån så radikalt förändrade av Jesus nåd
att de går ut i världen och påverkar andra.
Be för ...
• att tron ska bli verklig alla
dagar i veckan
• att de som går till kyrkan ska
bli förändrade av Jesus nåd och
gå ut och påverka andra
Kristi kropp –
världens hopp
Vi lever i en värld där lidande och ensamhet breder ut sig och där många inte känner Gud.
Vad kan förändra det? Vad är världens hopp? Kan det vara något så vardagligt som församlingen?
D
et är inte möjligt
I boken Ledarskap berättar Bill
Hybels om när han besökte
platsen för terrorattentatet 11
september 2001. Han kom dit tio
dagar efter attentatet och röjningsarbetet
skedde i tystnad för att lyssna efter ljud. De
hoppades fortfarande hitta överlevande.
Orden som kom upp i Bills tankar när han
gick där var: ”Det är inte möjligt”.
Allt detta lidande var inte fött i en natur-
8
katastrof eller någon stor olycka utan var en
medveten handling av några människor som
var fyllda av hat och övertygelse. Återigen
kom orden inom Bill: ”Det är inte möjligt;
ondskan kan omöjligt vara så stor.”
Världens hopp
Mitt i detta kom han att tänka på de ord som
han sagt så många gånger tidigare, men
som nu fick en fördjupad innebörd: Församlingen är världens hopp! Mitt i kaoset såg
9
han pastorer och församlingsmedlemmar från många olika kyrkor som gjorde
gemensam sak i hjälparbetet. De fanns
där och lyssnade, tröstade, lugnade och
bad med människor. Församlingen är
världens hopp.
Jag skulle vilja be dig stanna ett tag i din
läsning och ställa dig frågan: Hur ser jag på
min församling?
Det skulle vara så spännande att ta del av
dina tankar. Jag undrar om någon spontant
Bön
”Mitt möte med en
människa är tillsammans
med alla andras möten med
människor en rörelse där
kyrkan möter en stor del av
mänskligheten.”
tänkte: ”församlingen är världens hopp”.
Oavsett vad ni tänkte vill jag dela några
tankar om vilket sammanhang vi som kristna
är satta i, när vi talar om församlingen.
En unik gemenskap
När vi pratar om församling menar vi människor som i tron på Jesus utgör en gemenskap.
Vi använder även begreppet kyrka som i sitt
ursprung betyder ”det som tillhör Herren”.
När jag har konfirmander brukar jag ställa
frågan om hur deras kyrka ser ut. Sedan visar
jag dem några bilder. Först en bild på en
kyrka (byggnad), för det är oftast det svaren
handlar om, sedan en bild på människor.
Även om vi använder ordet för byggnaden så är det ytterst sett människorna
som utgör kyrkan – så att vara församling
är detsamma som att vara kyrka. Vi är ett
folk som är kallade, som i tron på Jesus
gensvarat på den kallelsen och som utgör
en gemenskap som tillhör Gud.
Johannes beskriver församlingen så bra i
inledningen av sitt första brev. Det vi har sett
och hört förkunnar vi för er, för att också ni
skall ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. Vi är tillsammans inte bara med varandra
utan med Gud själv. En unik gemenskap.
oss inte försumma våra sammankomster…
(Hebr 10:24–25)
Gudstjänsten är en del, och en viktig del,
av att vara kyrka. Men det är viktigt att inte
bara vara kyrka där, på gudstjänsten, utan
att vara kyrka där man är.
Att vara kyrka på söndag förmiddag …
Vi har en både personlig och gemensam
kallelse att vara Jesus utsträckta händer i vår
omgivning – att vittna om Jesus med ord och
handling så att fler får lära känna sanningen
och komma med i vår gemenskap som är en
gemenskap med Fadern och hans Son Jesus
Kristus.
Paulus skriver i Rom 12 att vi ska frambära
oss själva som ett levande och heligt offer.
Det ska vara vår andliga gudstjänst – att
göra Guds vilja, det som är gott och behagar
honom. Sedan kommer bilden av församlingen som Kristi kropp. Vi är alla olika med
olika uppgifter, men med samma mål.
Ett viktigt nav i kyrkan och i att vara församling är att fira gudstjänst – platsen och tiden
där vi tillsammans tillber Gud, förkunnar
ordet, förvaltar sakramenten, bär varandra
i bön och stärker varandra. Så har det varit
i alla tider. Gud kallade folket ut ur slaveriet
i Egypten för att de skulle gå ut i öknen och
fira gudstjänst. Gudstjänsten är inget vi har
kommit på för att fylla tiden på söndag
förmiddag, utan den är något som Gud
själv kallar oss in i.
Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra
varandra till kärlek och goda gärningar. Låt
10
… och resten av veckan
Vi hör ihop med varandra och bygger tillsammans en
helhet, i den lilla gemenskapen såväl som i den världsvida kyrkan. Därför kan mitt lilla bidrag ingå i en helhet
som är så mycket större än jag kan se. Mitt möte med
en människa är tillsammans med alla andras möten med
människor en rörelse där kyrkan möter en stor del av mänskligheten. Vi finns över hela jorden. Kyrkan växer oerhört på
flera håll i världen, och vi är en del av detta. Församlingen
är världens hopp. Se inte ner på det lilla du kan göra utan
gör det villigt och glatt i vetskapen att det ingår i Guds stora
plan.
Gud har inte sänt oss till att stå i hans tjänst ensamma
utan han har gett oss av samma oerhörda kraft som
uppväckte Jesus från döden. Vi har fått den helige Ande
– Gud själv i oss. Han vill leda oss och hjälpa oss.
staden från ovan och alla vägar som korsade
varandra och bildade ett nätverk. Så är det
med församlingen. Vi är en massa människor som lever våra liv. Våra vägar korsas
med andra människors vägar varje dag – på
jobbet, i skolan, bland grannar, på träningen
eller i affären. Hela tiden finns vi i möten –
våra liv korsar en annan människas livsväg.
I dessa möten får jag be om att vara Jesus
utsträckta hand, be om att återspegla något
av Guds rikes doft.
Tillsammans utgör vi ett nätverk av
möten, nästan som ett fiskenät som kastats ut. I denna bild såg jag sedan gudstjänsten som tillfället då fiskaren samlar
ihop sitt nät för att rensa det och laga
det. Sen kastar han ut det för att fånga
fisk under veckan. Mina små personliga
möten är alltså inte som att stå och kasta
spö utan det är tillfällen som tillhör helheten. Tillsammans är vi människofiskare.
Herren kastar ut sitt nät när han sänder
sin kyrka, när han sänder dig och mig.
Tar du din kallelse på allvar och gör det lilla
du kan i de möten du hamnar i, i vetskap om
att Jesus är med dig genom den helige Ande,
så tror jag att församlingen är världens hopp.
Fiskenät – inte kastspö
När jag var ute på en bönepromenad i Ängelholm för en
tid sedan korsade jag en väg. Mitt i korsningen fick jag en
inre syn och en upplevelse av ett tilltal från Gud. Jag fick se
Magnus Lennartsson
Ängelholm
Gud, tack för att jag
får vara ditt barn
och tillhöra din
stora familj!
Fyll mig med din
Andes kraft, med
din glädje och
frimodighet.
Gör mig till en
människofiskare
som i ord och
handling vittnar om
dig, Jesus, så att fler
får lära känna dig
och komma med i
din stora familj.
I Jesus namn,
amen!
Insidan frågar
Hur kan man vara Jesus utsträckta hand i sin klass?
Frode Kollberg
15 år, Örkelljunga
Lovisa Runeson
15 år, Lund.
Sara Ezra
18 år, Uppsala
Det finns många enkla sätt att tjäna Jesus i skolan.
Typ att börja snacka med andra som inte någon
annan snackar med eller att försöka vara allmänt positiv när många andra är negativa. När
man äter kan man fråga sin kompis om man
ska hämta bestick åt den när man ändå går
osv. Det behöver inte vara något komplicerat
Man kan sprida massa kärlek och glädje
till alla eller bara ha på sig ett kors eller ett
kristet armband. Då kommer folk kanske
undra och bli lite nyfikna på kristendomen. Man kan också se dem som inte är
så säkra i sig själva och har det jobbigt.
Bara ett ”hej” kan göra stor skillnad!
Jag tänker att det handlar om att efterlikna Jesus
och leva som de individer Gud skapade oss till
att vara. Jesus inkluderade alla, umgicks med
de utstötta och gjorde inte skillnad på folk. För
att bli och förbli Jesuslika behöver vi leva nära
Gud genom att läsa Guds ord och be om den
helige Andes vägledning.
11
Jesus längtar efter alla människor – också efter dig. Detta inslag riktar sig
särskilt till dig som inte vet det eller har svårt att tro det eller har glömt bort det.
Reflektion
Jesus och du?
Vi är en massa syskon
som tycker om varann ...?
Gud kan inte allt
Om vi kristna håller ihop och älskar varandra så kommer fler att bli kristna. Det säger Jesus
själv i Joh 17. Även om det inte alltid är lätt så är det ett mål värt att sträva efter.
E
n blandad familj
När jag började läsa på universitetet för ett år sedan hade jag med
mig en kompis från grannbyn som
jag visste var kristen, men bortsett
från det så kände jag ingen. Ett tag in på
terminen upptäckte jag några till som trodde
på Jesus. En är från Norrland och tillhör en
frikyrka och en annan har föräldrar som
kommer från en katolsk gren i Libanon, men
jag kände att jag hade en koppling till dem
bara genom att de var kristna. När jag läser
vad Magnus skriver om vad det är att
vara kyrka så tänker jag att vi kristna är
en enda stor familj. Frikyrkokillen, katoliken och jag är syskon!
Man väljer inte sina föräldrar eller syskon.
Man bara har dem och blir inte av med dem
så lätt. Det finns få personer som jag kan
sucka mer över än mina syskon, men det finns
också få personer som jag tycker mer om.
Och så ska det också vara bland oss kristna. Vi
har inte valt varandra, det har Gud gjort. Vi
får stå ut med varandra, sucka över varandras
olikheter i åsikter och egenskaper, och vi får
älska varandra eftersom Gud älskar oss.
”Jag tror att det
finns få saker som
gör djävulen så arg
som när vi kristna
älskar varandra.”
Djävulen (från grekiskans ”diabólos” som
betyder ”splittraren”) vill just splittra oss
kristna. Han vill föra in splittring inuti oss och
mellan oss. Han vill att vi ska tvivla på att
Jesus offer räcker, att vi är älskade, att
Gud är god och allt möjligt annat, men
han vill också att vi ska splittras som
familj. Han vill att vi kristna ska hata varandra och visa för dem som inte tror att ”de
där kristna är det ju inget speciellt med. De
pratar om att Jesus är god och att Gud är
kärlek, men de kan inte ens hålla sams med
varandra”.
Jag tror att det finns få saker som gör
djävulen så arg som när vi kristna älskar
Kärlek som gör djävulen arg
varandra och genom det visar
Jesus lärjunge Johannes skriver i 1 Joh 4:21 att på Guds kärlek som sträcker
den som älskar Gud också ska älska sin broder. sig till varje människa.
Och det, för mig i alla fall, är något som är
oerhört svårt. Det är lätt att säga att jag älskar
Erik Alpner
Gud, men att visa för mina medkristna som
Ytterby
Gud älskar att jag älskar dem är svårare.
12
Livet kan ibland kännas som om man snubblar över kanten till ett avgrundsdjupt hål och bara faller,
som Atmosfear på Liseberg, fast utan slut. Marken har rämnat under fötterna och de grässtrån man
försöker hålla sig fast vid ger vika. Måsten och prestationskrav flyger mot en med väldig kraft och
relationer kompliceras, går i kras och river upp sår.
M
ycket kan möta oss i livet.
Twitterföljarna kan tappa
intresset och pengarna kan ta
slut, vännerna kan lämna och
familjemedlemmar kan dö.
Vad bygger du då ditt liv på? På något som
kan försvinna eller något som består?
Han vet hur det är!
Det är faktiskt omöjligt för honom. Han som
är kärlek kan bara älska dig maximalt, vilket
är extremt mycket mer än vi kan föreställa
oss. För han har skapat dig som du är, och
ingenting du gör kan sänka det oändliga
värde han har gett dig. Ingenting! Gud kan
inte heller glömma dig. Även om du inte
pratat med honom på länge, eller helt enkelt
glömt bort honom, har hans tankar inte
lämnat dig en millisekund. Han ÄLSKAR dig!
I varje situation finns det bara ett säkert ställe
att falla – i Guds armar. Han är den stabila och
kärleksfulla grund som det går att bygga sitt
liv på. Han vet hur det är att vara människa,
för han har själv varit det. Han vet hur det
är att vara ensam och utlämnad, för han
har själv varit det. Han vet hur det är att vara
övergiven av sina vänner och ha alla emot
sig. Han har också haft ångest. Samtidigt
är Gud definitionen av kärlek och hjärnan
bakom hela universum. Han kan bära dig,
ditt liv och dina bekymmer. Till den som vill
En vansinnig handling
All besvikelse och ilska över det som har
bli buren av honom säger Gud själv: “Jag ska
blivit fel har någon annan fått bära, Guds
aldrig svika eller överge dig.” (Heb 13:5).
son Jesus. Han gjorde det ingen annan skulle
Saker som Gud inte kan
kunna tänka sig att göra: bli en pytteliten del
När det gäller Gud finns det saker som inte
av det han skapat, förnedras av sina skapelkan hända:
ser, lida och dö. Gud älskar dig så mycket
Gud kan inte försvinna eller dö. Han kan
att han lät sig själv bli dödad av de små
inte sluta bry sig om någon människa. Han
människorna på den lilla planeten Jorden,
kan inte vara elak eller kärlekslös, för han är
som ligger i en avkrok av galaxen Vinterrakt igenom god. Ondska kan inte finnas i
gatan, som bara är en av miljarder galaxer i
närheten av honom, precis som mörker inte
universum. Han valde att flytta in och bo
i människornas hjärtan, att möta dem i
kan finnas i närheten av solen, det funkar
helt enkelt inte! Gud kan inte sluta älska dig. deras vardagsliv, att älska dem. Vad driver
”Gud kan inte sluta
älska dig. Det är
faktiskt omöjligt
för honom.”
13
honom till denna vansinniga handling?
Jo, du och den kärlek han har för dig!
Oavsett hur livet vänder så vänder han sig
aldrig ifrån dig. Han är stabil som berget. Även
om du kan känna dig vilsen vet han precis var
du är, för han har skapat dig och följt varje
steg du tagit. Gud tvingar sig inte på dig, men
väljer du att släppa in honom i ditt hjärta vill
han stå vid din sida och hålla dig i handen hela
livet – till och med igenom döden, till ett nytt
liv som aldrig tar slut. För det bästa han vet är
att se dig och vara med dig.
Läs mer i Bibeln!
5 Mos 31:8
Ps 46:2
Jer 31:3
Luk 6:47–49
Rom 8: 37– 39
Malin
Runeson
Lund
Aktuellt
– Ibland kan det vara svårt att veta hur man som kristen ska förhålla sig till allt i nyhetsflödet. I detta inslag vill Insidan lyfta upp aktuella händelser
och ämnen och erbjuda hjälp, tips och vägledning kring hur man kan bemöta dem som kristen.
Arbetsgrupp och skribenter för “Aktuellt” är: Daniel Ringdahl, Stockholm Daniel Engelbrekt, Örkelljunga Martin Helgesson, St. Louis
R
ädslan inför en smärtsam död
och att uppleva hur man bryts
ned till oigenkännlighet kan
vara mycket stark. Dessutom
framstår det som självklart
att vi borde få bestämma över våra egna
kroppar. Det är därför inte svårt att förstå
varför vissa önskar läkarassistans till att
avsluta sitt liv. Frågan om aktiv dödshjälp
handlar dock inte bara om smärta och lindring från smärta, utan först och sist om hur
vi värderar mänskligt liv och vem som har
makten att bestämma över liv och död.
Aktuellt!
Färska nyheter och
ämnen kommenteras,
analyseras och belyses
utifrån ett bibliskt
perspektiv.
Den kristna utgångspunkten
Enligt den kristna tron är människans liv
okränkbart och ovärderligt. Människan
är skapad till Guds avbild och likhet, och
hon har fått livet som en gåva från Gud.
Därför har inte människan rätt att avsluta ett
liv – även om hon har möjligheten. Auktoriteten att avsluta ett liv äger bara Gud, och
därför skyddas mänskligt liv i budordet: ”Du
skall icke dräpa.” Det finns dessutom några
andra argument som bör göra oss mycket
försiktiga i frågan.
Aktiv dödshjälp
Hur kan man som kristen tänka om det?
Människans vilja styr hennes liv, och i sjukvården ska man lyssna till varje patients
vilja. Nyligen publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av en svårt sjuk man, som
argumenterade för att frågan om frivillig dödshjälp måste utredas. Frågan diskuteras
alltmer, men har vi verkligen rätt att bestämma över när vi ska dö?
14
1. Vad blir nästa steg?
När man väl har tagit ett steg på vägen är det
svårt att stanna och inte ta fler. Låt säga att
man tillåter människor i livets slutskede med
akut och obotlig smärta att avsluta sitt liv. Bör
man då ta nästa steg och ge dödshjälp
till den som under lång tid har lidit av djup
depression och upprepade gånger försökt
ta sitt liv? Båda upplever obotlig smärta,
och om den psykiskt sjuke har försökt ta sitt
liv på grund av sjukdomen, är det rimligt att
kalla sjukdomen för ”dödlig”. Hur ska man
skilja mellan de två sjukdomarna, så att den
psykiskt sjuke inte anser sig vara diskriminerad? Man kan dra frågan ännu längre: Säg
att psykiskt sjuka får avsluta sitt liv, vad ska
man då göra med till exempel en människa
med funktionsnedsättning som upplever
att hennes liv har blivit alldeles meningslöst
sedan förlamningen? Gränsdragningarna är
inte lätta när man väl har öppnat en dörr.
2. Frivilligt eller under press?
Den andra frågan rör risken att människor
väljer att avsluta sina liv i förtid för att
tillfredsställa andra. Upplevelsen av smärta,
och tron på ett meningsfullt avslut på sitt liv,
är mycket personlig. Det finns alltför stor
risk att människor yttrar de stora orden
”jag vill avsluta mitt liv” för att någon
annans skull – kanske familjemedlemmar
som man vill bespara lidande, eller för att
inte ligga samhället till last ekonomiskt. Bara
möjligheten att människor skulle kunna
välja att avsluta sitt liv av ett sådant skäl bör
göra oss ytterst försiktiga.
”Vi ska förbereda
oss för den nya
jorden och ta
kampen för att
minimera lidandet. ”
3. Värderar samhället liv olika?
Om vi skulle öppna för aktiv dödshjälp,
skulle samhället signalera att vissa tillstånd
i livet inte är värda att genomleva. Det är
samhället som ger signalerna eftersom
sjukvården är skattefinansierad och
beslutet att tillåta aktiv dödshjälp tas av
politiska instanser. Detta leder till ytterligare ett problem: Om aktiv dödshjälp skulle
tillåtas är det fullt rimligt att anta att det
senare skulle frågas: ”Sjukvården kostar så
mycket och vi har begränsade resurser – ska
vi verkligen lägga pengar på att förlänga
15
livet för svårt sjuka med ett par år? Är det
inte bättre att avsluta deras liv och satsa
resurserna där de gör bättre nytta?” Resonemanget är extremt men genom att tillåta
aktiv dödshjälp sänder samhället signaler
om vilka sorters liv som är värdefulla. Det är
farligt.
4. Möjligheten ger inte rätten
Vi måste dessutom skilja mellan möjligheten att utföra en handling och rätten att
utföra densamma. Att jag har möjlighet att
sälja mig själv som slav ger mig inte rätten
att sälja mig till någon annan – även om
vi skulle vara helt överens om villkoren.
Slaveriet är allt för människofientligt för
att kunna accepteras – även på frivillig
grund. Någonting liknande gäller för aktiv
dödshjälp: att vi har möjlighet att införa
ingreppet, ger oss inte rätten att göra det.
Det kristna hoppet ger livet
en djupare mening
Den kristna tron förkunnar att människan
är så högt älskad att Jesus har valt att dö
i hennes ställe för att kunna befria henne
från sjukdom och död. Livet på jorden kan
medföra stort lidande men när Jesus en
dag kommer tillbaka ska han omskapa
jorden fri från lidande. Vi ska förbereda oss
för den nya jorden och ta kampen för att
minimera lidandet. Det är varje troendes,
och den kristna kyrkans uppgift, att göra allt
som står i vår makt för att förbättra vården
och göra livet värt att leva också under svår
sjukdom. Gud är livets och hoppets Gud,
och det ska få genomsyra allt vi gör.
Daniel Ringdahl
Stockholm
Frågar du så svarar vi
Det är viktigt att vårda sitt inre liv. Gå därför inte ensam med dina frågor och funderingar!
Vi vill gärna hjälpa dig att finna svar.
Krönika
Vad vill du med ditt liv?
D
Hur välkomnar vi nya människor
till församlingen på ett bra sätt?
A
tt känna sig välkommen är viktigt när man
kommer med i ett nytt sammanhang. I Bibeln
talas om att vi är ”lemmar i samma kropp”. Vi
talar också ofta om att kristna är en stor familj med Jesus
i centrum. Det bör både synas och märkas att vi vill
välkomna nya in i den gemenskapen.
Jag tror det handlar om förväntan, gemenskap och ärlighet.
Alla i en kristen gemenskap behöver be, tala om och
fundera över hur vi tar emot nya människor. Det är inte
någon enskilds ansvar att ta hand om nya, utan allas.
Ledarens uppgift är att göra andra medvetna om de här
frågorna. När vi ber om att få nya till vår gemenskap,
talar om det och förbereder för det, läggs en bra grund
för att de nya ska känna sig hemma och välkomna.
Frågan är om vi har den förväntan, eller är vi nöjda
med det antal vi är just nu?
Det kan alla ta ansvar för på ett naturligt sätt i en mindre
enhet (under ca 100 personer). Men är det en större
församling behövs mindre cellgrupper. I dem får man
möjlighet att ha gemenskap, samtala, be och läsa Bibeln
tillsammans. För vissa blir cellgruppen vägen in till att delta
på gudstjänster. Jag tror också att vissa känner sig mer
delaktiga om de får en möjlighet att gå ta ansvar för en
uppgift i församlingen.
Ärlighet
Jag tror inte gudstjänstens direkta utformning har så stor
betydelse när det gäller om nya ska känna sig välkomna.
Den kan se väldigt olika ut. Däremot är det viktigt att det
som sker i gudstjänster och andra samlingar känns äkta
och ärligt. Både när det gäller utformning, undervisningens innehåll och deltagarnas engagemang. Vi får be om
att det ska ”stråla” om gemenskapen, att den berättar
om en kristen tro som håller att leva på och som påverkar
livet i vardagen. Kristen tro levs inte bara på söndagen
utan alla veckans dagar!
Gemenskap
Att känna sig sedd är viktigt. Att någon bryr sig om, intresserar sig för och bjuder in en ny person i gemenskapen.
Skriv till fraga@insidan.net
Brevet vidarebefordras sedan till Martin Jonsson, präst i Varberg
eller Bodil månsson, lärare i Ängelholm.
Du får gärna vara anonym!
16
Bodil Månsson
Ängelholm
et finns en risk att man utan att tänka
på det inte prioriterar Gud i vardagen.
Man vet kanske att ungdomsgruppen
eller gudstjänsten är viktig att gå till, men av
olika anledningar blir det ändå så att man
inte går dit. Det finns ju så mycket annat;
saker som händer den här veckan som
kanske inte kommer hända nästa vecka. Och
ungdomsgruppen kan man ju alltid gå till
nästa vecka istället!
Vid ett tillfälle uppmanar Jesus dem som
kommit för att lyssna till honom att tänka
efter innan de tar steget att börja följa
honom. Han liknar lärjungaskapet vid ett
husbygge och säger att innan man börjar
bygga huset så är det självklart att snickaren
sätter sig ned och beräknar kostnaden. Det
är inte hållbart att dra igång ett husbygge på
känsla. ”Jag ska nog använda marmor, för
det är snyggt, och sen får vi se hur många
väggar jag får råd med”. På samma sätt är
det med lärjungaskapet. Om vi bara går på
känsla så blir det inte ordentligt gjort.
”Låt oss därför fatta beslut
utifrån ett längre perspektiv. Inte
bara utifrån vad vi känner för
att göra den här veckan – utan
utifrån vad vi vill med våra liv.”
allvar – eftersom han tar oss på allvar!
Jesus vill inte bara undervisa de människor
som kommer till honom, han vill också att
undervisningen skall få följder i deras liv. Om
han tar oss, vår vardag och våra beslut på så
stort allvar så har vi all anledning att själva
också göra det.
Låt oss därför fatta beslut utifrån ett
längre perspektiv. Inte bara utifrån vad vi
känner för att göra den här veckan – utan
utifrån vad vi vill med våra liv.
Jag tror att Jesus vill att vi ska ta oss själva
på allvar. Det låter kanske tråkigt, men
samtidigt ligger det något uppmuntrande
i det. Jesus vill att vi ska ta oss själva på
Anders Ek
Lund
Stor tävling!
Värva flest nya prenumeranter och vinn en årsprenumeration på Insidan eller
ett presentkort på gratis läger, arrangerat av ELU, Credo eller UngdomsOas! Maila en lista
med de nya prenumeranternas namn och adress till info@insidan.net, senast den 25 oktober.
En prenumeration kostar 250 kr för alla som studerar, annars 350 kr. För att den nya prenumeranten ska räknas med i tävlingen
måste avgiften var betalad senast den 25 oktober till plusgiro 494268-6.
Både gamla och unga kan läsa Insidan! Släktingar, klasskompisar och alla andra i din skolgrupp, ungdomsgrupp eller
församling också. Lycka till!
17
Alla dessa kyrkor …
Pingstkyrkan, Katolska kyrkan, Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan – listan på kyrkor i vårt land kan
göras lång. Insidan bad Fredrik Carlsson förklara hur de skiljer sig åt och hur de hänger ihop.
E
gentligen finns det endast EN kyrka;
Kristi kyrka. Den består av alla som är
döpta och har en levande tro på Jesus.
Vi kristna är alla med i samma stora världsvida familj. Tyvärr är denna familj splittrad
i många olika kyrkliga organisationer och
samfund, som lär och bekänner mer eller
mindre olika. Tyvärr skriver jag, eftersom
Jesus själv önskar att alla som tror på
Jesus ska vara enade (Joh 17:20–23). Nu
är ändå verkligheten sådan att vi har olika
kyrkor och samfund. Vad kännetecknar då
de olika grupperingarna?
De ortodoxa och katolska kyrkorna –
de äldsta
Länge fanns i huvudsak en enda kyrka, som
rymde många olika traditioner. Men på
1000-talet splittrades kyrkan i en västlig och
en östlig del. Den västliga delen blev katolska kyrkan och den östliga blev ortodoxa
kyrkan. Skillnaderna i tro är inte så stora.
De tydligaste skillnaderna är kanske att de
ortodoxa kyrkorna inte erkänner att påven i
Rom är deras överhuvud, och att deras gudstjänster är lite annorlunda än de katolska.
De räknar båda med sju sakrament (eller
mysterier, som de kallas i ortodoxa kyrkan). I
båda döper man barn.
Svenska kyrkan – luthersk och
evangelisk
Kyrkan kom till Sverige runt år 1000 och var
fram till 1500-talet en del av den katolska
kyrkan. När reformationen under Martin
Luthers ledning kom igång 1517 så ledde
det snart till att det bildades nya lutherska
kyrkor. Kyrkan i Sverige valde då att lämna
katolska kyrkan och bli luthersk.
De lutherska kyrkorna vände sig emot
den katolska uppfattningen att påven i Rom
skulle ha en speciell ställning som Guds
särskilda sändebud. De tyckte också att
katolska kyrkan lagt sig till med läror och
traditioner som inte hade stöd i Bibeln.
Man ville rensa bort dessa eftersom de
skymde evangeliet – att vi blir frälsta bara
av nåd tack vare att Jesus vunnit förlåtelse åt oss.
EFS och ELM – väckelse och
samlingar utan präst
På 1800-talet var det andliga läget i Sverige
illa ställt. Många präster predikade inte ett
rent evangelium. Vid mitten av 1800-talet
drog en väckelsevåg fram över vårt land
då människor upptäckte att Jesus har
gjort allt som behövs för att vi ska få
vara Guds barn. En av de personer som
18
betydde mest för den evangeliska väckelsen
i Sverige var Carl-Olof Rosenius. Han var
inte präst men predikade ändå. På många
håll byggde man snart egna missionshus
som man samlades i. Oftast var det personer som inte var prästvigda som predikade.
Man bildade en organisation, EFS
(Evangeliska Fosterlandsstiftelsen), för att
hålla samman och organisera missionsföreningarna som bildades på olika platser
över hela landet. På en del håll samarbetade
missionsföreningarna med Svenska kyrkan,
på andra håll hade man inte mycket med
varandra att göra.
I början av 1900-talet blev det en
splittring inom EFS som ledde till att ELM
bildades 1911. Orsaken var skillnader i
bibelsyn. Från början hette ELM Bibeltrogna Vänner men bytte namn för 10 år
sedan.
Inom EFS och ELM har det hela tiden
varit olika på olika platser hur nära man
samarbetat med Svenska kyrkan. På en del
håll tänker missionsföreningarna att man
är ett komplement till Svenska kyrkan. Då
har man oftast ganska enkla samlingar i
missionshusen med mest sång och predikan, som ett tillägg till det man får genom
gudstjänsterna i Svenska kyrkan. På andra
håll är missionsföreningarna mer som församlingar där man inte
har någon kontakt med Svenska kyrkan. Då har man ibland
också eget nattvardsfirande.
Det viktigaste
Det viktigaste är att vi som kristna är en del av någon kristen
gemenskap. Samtidigt finns det ju faktiskt skillnader
och mer eller mindre bra församlingar, och även
dåliga. Ibland märks det inte på utsidan, vad
en församling egentligen tror och tänker
och vill betona. Men det märks i längden.
Ibland kan en tråkig församling vara
en bra församling och en roligare
eller öppen församling vara sämre.
Så om du funderar på att vara en del
av ett sammanhang eller gå med i
en församling, samtala gärna med
någon du har förtroende för (eller
hör av dig till Insidan!) och våga ställ
frågor vad en församling tror och
tänker i olika frågor och om kärnan i
den kristna tron. Det viktigaste är att
Jesus och evangeliet om vad han har
gjort får stå i centrum och att Bibeln får
predikas och vara det som man vill följa.
Frikyrkor – annan syn på sakramenten
Väckelsen kring Rosenius på 1800-talet
splittrades snart upp i flera olika
grupperingar. Flera nya kyrkor
bildades som helt klippte banden
med Svenska kyrkan. Man bildade
”frikyrkor”. Frikyrkorna ville ha
egna pastorer som ledde deras
församlingar. De flesta frikyrkor ser inte nattvarden som
ett sakrament där Gud ger oss
förlåtelse utan mest som en stund
som ska hjälpa oss att komma
ihåg Jesus död.
De flesta frikyrkor tror också
annorlunda om dopet. De menar att
barndopet inte är giltigt, utan att man
måste vara gammal nog för att ha en egen
tro innan man döps. Först tro, sedan dop.
I de flesta frikyrkor har man inga regler för hur
en gudstjänst skall vara uppbyggd, så gudstjänsten kan se rätt olika ut i olika kyrkor.
”Egentligen
finns det
endast
EN kyrka;
Kristi
kyrka.”
Fredrik Carlsson
Hanaskog
Insidan frågar
Är det viktigt att olika kyrkor samarbetar med varandra?
Viktor Rikardsson
17 år, Viken
Axel Nilsson
17 år, Dösjebro
Cornelia Swartling
16 år, Mölndal
Jag tror absolut det kan finnas fördelar
med att olika kyrkor samarbetar. Man
kan lära sig, och inspireras av varandra.
Man kan även upptäcka andra kristna i
sin närhet som man kan dela tron med.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att olika kyrkor
samarbetar för att vi ska kunna förändra och
påverka beslut. Om vi vill förändra i vårt land
krävs det en större grupp av människor och denna
grupp blir vi bara om vi samarbetar och därför
tycker jag att vi ska samarbeta.
Ja, jag tror att det är viktigt. Det kan skapa
mer gemenskap och det är bra och kul
att få veta hur det är i andra kyrkor. Man
kan få en ny syn på olika saker t.ex. på
hur man firar gudstjänst eller hur trevligt
ett kyrkkaffe kan vara.
19
❺
–info [www.elungdom.se och kontakt@elungdom.se]
❷
❽
Nya ungdomsledare
och volontärer!
❶
ELU vill kalla, utrusta och sända unga människor. En viktig del av detta är vår
ungdomsledarutbildning och vår utlandsarbete Move. Att som ungdomsledare eller volontär
får bli kallad, utrustad och sänd till tjänst för Guds rike i Sverige eller utlandet är ett viktigt
och spännande uppdrag! Här är våra nya ungdomsledare och Move-volontärer.
UNGDOMSLEDARE
❷ Anna Andersson
Ungdomsledare i Kristianstad/
Hässleholm.
Ungdomsledare i Kristianstad/Hässleholm.
Ungdomsledare i Lund.
Ungdomsledare i Lund.
Ungdomsledare i Ängelholm.
Det visste ni inte om mig: Att jag alltid är
i sista minuten. Jag kutade exempelvis till
bussen varje morgon när jag pendlade till
gymnasiet. Folk brukar av någon konstig
anledning tro att jag är superordentlig.
Det visste ni inte om mig: Jag är en
riktig tävlingsmänniska.
Det visste ni inte om mig:
Jag kan kinesiska.
Detta nördar jag: Serier och filmer,
inget slår One Tree Hill!
Detta nördar jag: Quentin
Tarantino-filmer.
Det visste ni inte om mig: Jag är
fantastiskt dålig på att städa och
har gärna lite väl mycket kaos bland
mina egna grejer.
Fritidsintressen: Jag har ett stort
intresse för fotboll och hänga med
vänner.
Fritidsintressen: Tv-serier,
vänner, fotografering, måla
naglarna, rida och spela
fotboll!
Det visste ni inte om mig: Något av
det bästa jag vet är fart, och jag har en
liten dröm att få köra i ett riktigt rally.
Detta nördar jag: Youtube, jag kan
sitta flera timmar och kolla på videos.
En förebild: Min farfar, Birger, han
möter alla sina medmänniskor med
stor kärlek, precis som jag tänker mig
att Jesus gjorde. Och det är precis det
jag vill göra detta året.
Fritidsintressen: Jag har ett stort
intresse för inredning. Och längtar
enormt mycket till jag flyttar in i min
lägenhet.
Ett bra bibelord: Psalm 119:105 ”Ditt
ord är mina fötters lykta och ett ljus
på min stig.” Jag vill att Herrens ord
ska leda mig genom detta året och att
Han ska lysa upp den väg han vill att
jag ska gå.
20 år, Veddige
20 år, Kungälv.
Detta nördar jag: Sveriges Mästerkock! Jag
ser nästan aldrig på TV annars, men när just
det programmet sänds sitter jag som klistrad.
En förebild: Johannes Döparen, hur han
pekar på Jesus med hela sitt liv. Det han
säger i Joh 3:30 är otroligt utmanande men
inspirerar verkligen mig!
Fritidsintressen: Jag har sjungit i kör sedan
jag var väldigt liten. Annars tycker jag om att
spela både piano och sällskapsspel.
Ett bra bibelord: Ef 2:8–10 är fantastiska
verser tycker jag! ”Ty av nåden är ni frälsta
genom tron, inte av er själva, Guds gåva är
det, inte på grund av gärningar, för att ingen
skall berömma sig. Ty hans verk är vi, skapade
i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud
har förberett, så att vi skall vandra i dem.”
20
En förebild: Min ungdomsledare
Mattias Wodlén är en stor förebild.
För mig är han en äkta ledare som
inspirerar genom att vara sig själv fullt
ut.
Ett bra bibelord: Luk 11: 9–10 ”Jag
säger er: Be och ni skall få, sök och
ni skall finna, bulta och dörren skall
öppnas för er. Ty var och en som ber,
han får, och den som söker, han finner,
och för den som som bultar skall
dörren öppnas.”
❹ Emma Schäder
19 år, Lund En förebild: Min mormor
som tyvärr inte lever längre,
men hon hade alltid tid och
ställde alltid upp för alla.
Ett bra bibelord som jag tar
med mig inför året: Rom
5:1 ”Då vi alltså har förklaras
rättfärdiga av tro, har vi frid
med Gud genom vår Herre
Jesus Kristus.”
❺ Maria Imberg
18 år, Horred
Detta nördar jag: Jag är något av
en Disneynörd, men gottar gärna
in mig i lite allt möjligt när jag får
tillfälle.
Fritidsintressen: Älskar att baka,
ta promenader och umgås med
människor.
En förebild: Paulus. Just nu är jag
helt fängslad av hur han gav upp
sitt eget liv och brann för att folk
skulle få lära känna Guds kärlek och
komma till tro.
Ett bra bibelord: 2 Kor 2:14
”Men vi tackar Gud, som alltid för
oss fram i Kristi segertåg och genom
oss överallt sprider sin kunskaps
väldoft.”
❻
❸
❼
❶ Julia Lindberg
22 år, Vinslöv
❸ Linda Martinsson
❹
❻ Jens Rosenkvist
MOVE
❼ Miriam Göransson
❽ Susanne Johansson
Ungdomsledare i Ängelholm.
Move-volontär i Asella, Etiopien.
Move-volontär i Asella, Etiopien.
Det visste ni inte om mig: Jag
är superpetig när det kommer till
dukning.
Det visste ni inte om mig: Jag är
pinsamt rädd för gäss och gungor.
Egentligen är jag lite mörkrädd också,
men det förnekar jag stenhårt om någon
frågar.
Det visste ni inte om mig: Jag kan
cykla enhjuling.
20 år, Kalmar
Detta nördar jag: Jag nördar Fifa.
TV-spelet alltså, inte organisationen.
Fritidsintressen: På fritiden gillar
jag att umgås med vänner och
idrotta oseriöst. Dvs. inga seriösa
elitsatsningar och sånt.
En förebild: Karin och Jonas
Roslund. De är fantastiska och de
betyder mycket i mitt liv och för min
personliga tro till Jesus!
Ett bra bibelord: Rom
6:14 ”Synden skall inte vara herre
över er, ty ni står inte under lagen
utan under nåden.”
18 år, Örkelljunga Detta nördar jag: Körkortsteori, för att
jag måste.
Fritidsintressen: Jag slutade nyligen med
Voltige, så just nu är det rätt tomt på den
fronten numera.
21 år, Örkelljunga
Detta nördar jag: Outlanderserien.
Fritidsintressen: Spela piano och
sjunga, läsa böcker, baka.
En förebild: Rut i Bibeln.
Ett bra bibelord: 2 Tim 2:1 ”Mitt barn,
hämta nu kraft i den nåd som finns hos
Kristus Jesus.”
En förebild: Min bön och kamp är att det
i allt ska få vara Jesus.
Ett bra bibelord: Psaltaren 139:5 ”Du
omsluter mig på alla sidor och håller mig
i din hand.”
21
Läs mer
om ELU & DU
och Move på
www.elungdom.se
!
Min understrykning
Den här sidan är till för att ni läsare ska kunna uppmuntra varandra. Dela med dig av din understrykning! minunderstrykning@insidan.net
Konfirmeras på läger
”DET BÄSTA JAG
HAR GJORT!”
ww w.d etb äst ajag har g jort .se
ELU SPORTS EVENT
INNEBANDY
21 NOVEMBER
ÖRKELLJUNGA
En rättmätig arvinge Romarbrevet 8:17
U
nder en stor del av min kristna mognad har jag ständigt sökt rättfärdighet – ofta i mig själv. Jag har
tänkt att jag måste skänka pengar, hjälpa utsatta och helt enkelt fylla min kvot av godhet.
Men så en dag slog denna vers till som en blixt från klar himmel och jag förstod plötsligt vad vår
rättfärdighet i Jesus innebär. Jag är en rättmätig arvinge till universums kung och jag kommer att få dela
hans härlighet i all evighet, villkorslöst!
HÖSTLÄGER PÅ BREANÄS (15+)
GUD GER DET HAN VILL HA
Alfred Nyholm
Ängelholm
Platser till sommarens läger finns än!
23–25 OKTOBER
490 KR
Insidan tipsar
MER INFO PÅ ELUNGDOM.SE.
VÄLKOMMEN!
Libris stora handbok till Bibeln
Sune Fahlgren
D
enna stora handbok, som väger över 1 kg, är fullmatad med nutida bibelforskning och har
ett pedagogiskt upplägg som gör den enkel att använda som hjälpmedel vid din bibelläsning. Här kan du hitta bakgrundsfakta till alla bibelböckerna och även massor av faktarutor
och specialartiklar som kan ge dig en djupare förståelse för bibeltexterna och deras betydelse. Här
kan du läsa artiklar om Bibeln som bok, bibeltolkning och bibelanvändning, tidshistoriskt material
kring Bibeln, historik kring de svenska bibelöversättningarna och många fler ämnen av specialkaraktär.
Handboken är rik på illustrationer och foton vilket ger en inblick i och förståelse för Bibelns värld
och händelser. I boken finns även en snabbguide till Bibeln och bland annat flera olika kartor för att
få en överblick över områdena där Bibelns berättelser ägde rum. Denna guide vänder sig såväl till
nybörjaren som till dig som har lite kött på benen – alltså en bok för alla.
Filippa Arvidsson
22
Bär du på en längtan att få resa utomlands för att träffa nya människor och
kulturer, att få utvecklas som människa och växa i ditt lärjungaskap samt att få
dela med dig av Guds kärlek i både ord och handling? Då ska du inte tveka –
let’s Move! Bli volontär i något missionsland.
Lyssna på undervisning från
sommarens PULS och andra
evenemang på www.elungdom.se.
Boka in ELUs
nyårsläger redan nu!
HIMLEN:
VÅRT HEM
Johannes Imberg, Simon Ek m.fl.
29 dec–1jan på Strandhem
B
POSTTIDNING
Vid obeställbarhet återsänds
tidningen till:
Låtlistan
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
Låt
How Great is Our God
At the foot of the cross
Our God is greater
Praise You
Jesus har gjort allt
Gud den högste
Så de ser
God is live
This is amazing love
God is able
insidan
Annika Nilsson
Skogsvägen 8B,
291 34 Kristianstad
Det finns många bra kristna musiker – här vill Insidan tipsa om några låtar.
Artist
Trinecia Butler
Kathryn Scott
Shane & Shane
Samuel Ljungblahd
Erik Tilling
Lovsång
Folk
BridgeCity
Jeremy Riddle, Bethel Music
Calvary Church Worship Team
Album
Songs for Worship: Country
At the Foot of the Cross
Dare 2 Share – Unending Worship
Praise You
I din hand ligger mina dagar
Lovsång vol 1
Tro
BridgeCity
For the Sake of the World
Calvary Live
Har du
längtat efter att
behöva slippa leta upp
alla låttips i tidningen själv?
Nu är väntan över!
Insidan finns nu på Spotify.
Enkelt, smidigt och dessutom
med bonuslåtar varje månad!
Sök på ”Insidan” eller följ
länk på
www.insidan.net
Nästa nummer av
insidan
Vem är jag?, Lögner, Jesus helar mitt i trasigheten, mm.
Kristen ungdomstidning
Skicka dina synpunkter eller insändare till: info@insidan.net