1. No category

4
#
EN TIDNING FRÅN A4 VÅR 2015 44 KRONOR
55
SIDOR TEMA OM
JOURNALISTIK
DAGS ATT
VÄLJA VÄG
A4 | Bondegatan 21 | 116 33 Stockholm
08-556 06 440 | www.a4.se | info@a4.se
Andrea Stolt
Formgivare
Annika Larsson
Sjöberg
Reporter
Barbro Janson
Lundkvist
Reporter
Jonna Olsson
Formgivare
Judit Gustafson
Formgivare
Kajsa Isenberg
Formgivare
Karin Tideström
Redaktör
Linda Svensson
Chefredaktör
Lotta Lundin
Formgivare
Redaktör och ansvarig utgivare PELLE ANDERSON
Art Direction & grafisk form SANDRA JOHNSON
Texter A4
Typsnitt Bogartes och Egra Tiflex av ALICE SAVOIE
Repro SANDRA JOHNSON
Tryck TRYDELLS Laholm, 2015
Papper ARCTIC SILK+ med BLANK SEGLAMINERING
(omslag) och AMBER GRAPHIC (inlaga)
Novellix berättar
om sina noveller
i miniatyr på
sidan 78.
4
#
Madeleine Bäck
Vd
Monika Lann
Ekonomi­
ansvarig
Pelle Anderson
Styrelse­
ordförande
INNEHÅLL
#4 är A4:s oregelbundet
utkommande tidning, varje
nummer med sin unika form.
Vill du ha fler ex eller tidigare
nummer? Hör av dig till oss:
info@a4.se
Örjan Björklund, Tandläkartidningen: ”Jag älskar layoutläget”
VÄRLDENS
MINSTA
BÖCKER
14 frågor
till förlaget
EN TIDNING FRÅN A4 VÅR 2015 44 KRONOR
VF:s vd Ulrika
Obstfelder Peterson
VÄRMLANDS
VINNARE
10
år
av spam
– VI LISTAR
DE VÄRSTA
Han gör tidning på gehör
Örjan Björklund, chefredaktör
på Tandläkartidningen 08
4
Tio år av spam och scam
Vi listar värsta spammejlen
­mellan 2004 och 2014 18
#
EN TIDNING FRÅN A4 VÅR 2015 44 KRONOR
FAR & SON
BENTON
Uppfinningar
och hundratals
typsnitt – ändå
doldisar
TEMA JOURNALISTIK
" Verkligheten har kommit
ifatt lokalpressen"
Tre tidningsledare om den
­livsdugliga dagspressen 24
I DETTA NUMMER
Göran Carstorp
Bitte Hammargren
Robert Jonsson
Anders Sundelin
Patricia Svensson
Katrin Säfström
Cecilia Uddén
Ola Wong
55 JOURNALISTIK
SIDOR TEMA OM
DAGS ATT
VÄLJA VÄG
Sally Henriksson
Reporter
Sandra Johnson
Formgivare
& fotograf
4
Sofia Wixner
Formgivare
Frallan Selma
Kontorshund &
glädjespridare
Åsa Bolmstedt
Chefredaktör
DAGS ATT
VÄLJA VÄG
115
115
MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK har fotograferat
omslagsbilden på Värmlands Folkblads vd
ULRIKA OBSTFELDER PETERSON till det här
numret av #4. Vilket av omslagen fick du?
P.S. Missa inte Ulrika Obstfelder Petersons
­artikel "Trycket lättar på Värmlands Folkblad"
som handlar om anledningarna till Värmlands
­Folkblads framgång, s. 36.
Jag har inget att skämmas för
Patricia Svensson, fd
chefredaktör på Dagbladet 32
foto Sandra Johnson
TEMA JOURNALISTIK
Trycket lättar på
Värmlands Folkblad
Rapport från tidningsfronten i Karlstad 36
Hon tar världen närmare Sverige
Sju frågor till Cecilia Uddén 42
"En kris tar upp all plats"
Mellanösternkännaren
Bitte Hammargren 49
Allt borde handla om Kina
Ola Wong har tröttnat på
­okunniga politiker 54
Gränslöst
Fotoprojekt av Josef Schulz om
gränsstationer i Europa 62
Reportagets sex budord
Stor guide – så här blir du ­
Sveriges Truman Capote 72
Världens minsta böcker
14 frågor till förlaget 78
Stärk din tidning med A4-modellen
Så jobbade A4 med redesignen
av Chefstidningen 88
"Jag är väldigt svag
för det stiliserade"
Illustratör Lars Rehnberg 93
" Mina ögon dras
alltid till bokstäver"
Typtecknare Alice Savoie 101
"Jag wallraffade
på en Jesusfestival"
Fotograf Margareta
Bloom Sandebäck 105
Medarbetarfrågan
Vad skulle du helst bjuda
på under eftermiddagsfikat? 112
Typvärldens doldisar
Far och son Benton gjorde
över 200 typsnitt och flera
uppfinningar 84
5
HAN GÖR
TIDNING
PÅ GEHÖR
text ÅSA BOLMSTEDT foto SANDRA JOHNSON
När en professor skällde
ut Örjan Björklund för att
hans vetenskapliga artikel
liknade journalistik bestämde
han sig för att byta karriär.
Snart upptäckte han en
musikalitet i tidningsmakeriet.
I dag får han Tandläkar­
tidningen att svänga.
8
»»»
9
S
S edan två år görs Tandläkartidningen på gehör. Då tillträdde
musikern och journalisten Örjan
Björklund som chefredaktör och
för honom finns samma rytm i
tidningsmakeriet som när han
spelar gitarr tillsammans med
bandet.
– Det finns någon slags
musikalitet i tidningsmakeri.
Om man har en grundkänsla
kan man improvisera. Jag gör
tidning på en rätt stor del gehör
och känsla. När man spelar i
band kan det bli ett flow. Så
kan det kännas att göra tidning,
­särskilt i layoutläget då alla
10
­ elar blir till att en enhet skapas,
d
säger Örjan Björklund.
14 gånger per år har han
chansen att uppleva detta flow
på redaktionen. Då är den gemensamma kreativa processen
på topp och idéer som kommer
från magkänslan prövas, förkastas, utvecklas och älskas. Som
när någon kommer på att i:et i
omslagets dragarrubrik ”fimpa”
ska vara just en fimp (nummer
2/2014), eller när det bestäms
att årets sista nummer ska göras
som en julklapp med alla puffar
på rim (nummer 15/2014).
– Jag älskar layoutläget. Visst
är det kul även tidigare, att till
exempel textredigera artiklar,
men det är på slutet det börjar
svänga, säger han.
När Örjan Björklund började på
Tandläkartidningen kunde han
ingenting om tandläkarfrågor,
eller odontologi som det heter
Örjan Björklund
»Ålder: 54 år.
»Jobbar: Chefredaktör
på Tandläkartidningen.
»Karriär: Nyhetsbrevet
­Finansinfo, frilans, repor­
ter och nyhetschef på Mitt
i-­tidningarna, reporter och
­nyhetschef på Kommun­
Aktuellt, nyhetschef och
­redaktionschef på Dagens
Samhälle.
»Intressen: Musik. Spelar
gitarr i ett band med enbart
journalister. Har stuga och
båt i Stockholms skärgård.
Trivs i skogen. Uppskattar
god mat och gott vin.
»»»
11
»»»
på fackspråk. Det ordet, och
många andra, har han sedan
dess lärt sig i Odontologisk ordbok och av kollegor med längre
erfarenhet av att bevaka området. Tidningen har funnits sedan
1909 och når 8 700 tandläkare i
både offentlig och privat sektor.
– Det har inte varit något problem att jag inte kan tandläkarområdet. Det vi journalister kan
är att hitta det där intressanta
och berätta det. Har man en god
journalistisk grund att stå på är
det inget problem om man inte
är expert på ämnet. Det är precis
samma sak som när man skapar
musik, säger han.
Musikaliteten fick han med
sig hemifrån, framför allt från
sin pappa som var dirigent. Som
barn spelade Örjan Björklund
fiol i Arbogas symfoniorkester,
men han har också testat blockflöjt, valthorn, trumpet, piano,
trummor och bas. I tonåren
började han tycka att fiol var
töntigt och gitarren tog över som
favoritinstrument. Drömmen
om att bli rockstjärna föddes och
Örjans tandvård
»Tandborste: Eltandborste. Det har jag börjat med efter att jag
blev chefredaktör på Tandläkartidningen. Jag använder en som
vibrerar och som man borstar med som en vanlig tandborste. De
som snurrar ska man hålla still, men jag klarar inte av det. Det är
för tråkigt.
»Tandkräm: Sensodyne. Den har jag använt länge. Min tandläkare
sa att den hjälper mot ilningar i tandhalsarna.
»Tandläkare: Samma som innan jag blev chefredaktör. Han kände
inte igen mig från fotot på ledarsidan. Nu förstår jag lite bättre vad
han menar när han pratar om mina tänder med tandsköterskan.
12
han började spela i band, uppträdde i folkparker och spelade
in en singel.
Det tog längre tid innan han
upptäckte rytmen i tidningsmakeriet. Egentligen skulle han bli
forskare i etnologi. På universitetet läste Örjan Björklund kulturvetarlinjen. Han medverkade
i en antologi om att växa upp
i en mångkulturell miljö. Han
var själv jättenöjd med kapitlet,
men professorn skällde ut honom och påpekade att det inte
var journalistik de höll på med
utan vetenskap. Örjan Björklund
tänkte att i så fall kommer ingen
i Tensta att läsa det han skriver.
Alltså var han tvungen att byta
karriär. Poppius kvällskurser
och nyhetsbrevet Finansinfo,
som han och två andra gjorde på
nätterna och faxade ut till läsarna, blev inkörsporten 1989.
Tidningsmakeriet utvecklade han
senare, först som reporter och
nyhetschef på lokaltidningarna
Mitt i, där han också startade
Mitt i Södertälje. Sedan arbetade
Under hans ledning har
han 15 år på KommunAktuellt
Tandläkartidningen fått större
och Dagens Samhälle. Först
variation i typer av artiklar och
som reporter och nyhetschef på tempo. Från Dagens Samhälle
KommunAktuellt , och sedan
har han tagit med sig ett högre
som redaktionschef på Dagens
nyhetstempo och vanan att
samhälle, som bildgöra granskades då KommunAkningar. Bilder,
tuellt och Landsillustrationer
tingsvärlden slogs
och grafik har
Det vi journalister utvecklats.
samman 2004.
kan är att hitta det I samarbete
Steget till Tanddär intressanta
läkartidningen
med A4 har
upplever han inte
formen föroch berätta det.
nyats.
som så långt:
Har man en god
Tidigare
– På Tandläkarjournalistisk grund var–tidningen
tidningen bevakar
att stå på är det
vi en offentlig verkrätt återhålinget problem om len. Jag har
samhet med en stor
man inte är expert försökt få in
privat del. Tandvården är delvis offentmer färg, glädpå ämnet.
ligt finansierad och
je och temperament i både innehåll och form.
politiska beslut får konsekvenser. Dessutom ville tidningens
A4 har varit jätteviktiga i det arbetet. När man som jag kommer
ägare se en utveckling mot mer
samhällsperspektiv. Det passade till en arbetsplats där de flesta
min bakgrund och personlighet har jobbat länge behöver man
vara flera som tänker på ett nytt
bra, jag är mer en utvecklare än
sätt. A4 har bidragit med layouten förvaltare, säger han.
”
kompetens, nytt kontaktnät och
nya reportrar. Jag har fått hjälp
att driva igenom mina idéer och
det har betytt mycket.
I snitt är Tandläkartidningen
96 sidor tjock med en annonspackningsgrad på 30-40 procent.
Tidningen finansieras helt av
annonserna. Framgångsreceptet
är, menar Örjan Björklund, att
de har en marknadsansvarig
person som sitter på redaktionen, som varit där länge och kan
branschen utantill. Dessutom är
Tandläkartidningen den enda
kanal där annonsörer kan nå
inköpare av allt ifrån tandpetare
till avancerad, teknisk tandvårdsutrustning.
– Målet är förstås att behålla
och utveckla de goda annonsintäkterna. För några år sedan
splittrades Tandläkarförbundet
och tidningen tappade i ett slag
3 000 läsare. Då sänkte man
annonspriset med 20 procent.
Nu vill jag jobba tillbaka de
förlorade prenumeranterna och
på sikt återinföra de tidigare
13
»»»
Nordiskt tema: Diagnostik och terapiplanering, del 3
TANDLÄKARTIDNINGEN NR 3 2015
TANDLÄKARKUNSKAP SEDAN 1909 NR 3 2015
l NORDISKT VETENSKAPLIGT TEMA, DEL 3 l VICTORIA FRANKE STENPORT GRANSKAR IMPLANTATMATERIAL l ARBETSMARKNADEN ÄR I BALANS
Layoutläget är
Örjan Björklunds
favoritmoment
när han gör
tidning.
WWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SE
METOD
Så kan tandvården
lindra sömnapné
PORTRÄTTET
Nu är Bent Petersen
på stridshumör igen
NYHET
Antibiotikaförskrivning
kan ofta ifrågasättas
FLUOR?
Oron ökar bland småbarnsföräldrar och på sociala medier sprids rykten
om flourets risker snabbt. Det är viktigt att möta rädslan på rätt sätt.
TLT1503s001 1
»»»
annonspriserna. Hittills har vi
hämtat hem runt 1 700 av de
läsare som försvann, säger Örjan
Björklund.
För att öka upplagan och
bredda målgruppen lanserade
han nu i vår Klinikliv, en specialutgåva som vänder sig till hela
tandvården med tandsköterskor,
tandhygienister och administratörer. Med den hamnar upplagan på cirka 20 000 exemplar.
– En läsare hörde av sig och
beklagade sig över att medlemsavgiften gick till en tidning för
14
andra yrkesgrupper, men då
kunde jag svara att även Klinikliv är helt annonsfinansierad.
Det kändes schysst.
Andra som hört talas om
Klinikliv har bett om ett exemplar. Annars är kontakten med
läsarna sparsmakad, liksom på
många andra tidningar.
– Efter redesignen var det
flera som hörde av sig och tyckte
om den, men dagligdags hör de
oftast av sig när det är något de
inte gillar, som när vi stavade fluor fel i nedryckaren på omslaget.
Hur tolkar du tystnaden?
– Jag vet att läsarna är mycket nöjda och känner att det är
deras tidning. Det visar våra
läsarundersökningar. Men jag
tror också att vi som gör tidningar ändå kan överskatta betydelsen av dem för vanligt folk.
Det finns så mycket annat som
konkurrerar om deras tid, som
att lämna och hämta barn, sköta
jobbet och se på teve. Samtidigt
måste vi ju utgå ifrån att vi gör
ett viktigt jobb för att det ska bli
riktigt bra.
Vi, det är redaktionen på
sex personer bestående av två
vetenskapliga redaktörer som
ansvarar för det vetenskapliga
materialet som utgör ungefär
en fjärdedel av tidningen, två
reportrar, en webbredaktör och
en layoutare. A4 bistår med
redaktörsstöd, AD och layout av
omslaget och ungefär en tredjedel av sidorna.
– Vi är en ganska liten redaktion som varje år gör 14 nummer
av Tandläkartidningen och två
nummer av Klinikliv. Vi köper
in rätt mycket från frilansare för
att klara det.
Trots att tempot är högt beskrivs
Örjan Björklund som en lugn
chef som är glad och sällan
blir stressad. Lugnet är något
som han har valt medvetet och
en insikt som kommit med
åren. Han har upptäckt att det
mesta går mycket lättare om
han tänker att det löser sig.
Hittills har han nämligen aldrig
varit med om att det inte blivit
någon tidning. Och så är det
2015-02-26 22:21
Tandläkartidningen
»Grundades: 1909.
»Antal nummer: 15 num­
mer per år. Plus Klinikliv
som kommer med två
nummer i år. På tand­
läkartidningen.se finns
dagliga nyheter.
»Upplaga: 8 700 exemplar.
»Ägs av: Tandläkarför­
bundet.
»Läsarna: Medlemmarna
i de fyra föreningar som
tillsammans bildar Tand­
läkarförbundet. Plus 1 200
prenumeranter.
15
»»»
En låt som Örjan
Björklund alltid
tycker är rolig att
spela är Willin' av
Little Feat.
»»»
inte på liv och död, försöker han
Och visst finns det tillfällen
påminna sig.
då han inte är så lugn inombords. Som när han var redakHan ser det också som sin
tionschef på Dagens Samhälle
uppgift att som chef härbärgera känslor
och tillsammans
och till exempel
med chefredaktören spetsade till
inte ­lägga ut för
huvudrubriken
mycket stress på
Då började jag
på omslaget efter
medarbetarna.
med mindfulness. att alla gått
Om han väntar
Det handlar mycket hem. Mycket
på att en medom att släppa saker nöjd gick han
arbetare ska bli
klar med något
man inte kan påverka hem för att
precis innan
sova, bara för
och jag brukar
tidningen ska gå
­väckas av
försöka tänka på att
till tryck tjänar
telefonen nästa
att fokusera på de morgon. Det
det inget till att
saker vi kan göra var researchen
fråga tusen gångnågot åt.
er hur det går.
som undrade
I stället ­brukar
varför de ändrat
han bestämma ett klockslag då
ettarubben så att den blivit
­flera miljoner kronor fel. De
de får lov att ta det som är klart
fick stoppa distributionen och
just då. Sedan får de göra bättre
trycka om hela upplagan. Det
nästa gång.
fanns också en period då han
– Men mina barn skulle nog
inte beskriva mig som lugn, utan förvaltade tidningen när den
hade en form som varken han
kanske mer som en hönspappa.
Dem har jag nog tjatat mycket på själv eller medarbetarna trodde
på, men då ledningen av olika
när de var yngre.
”
16
anledningar ändå inte fick till en
förändring.
– Då började jag med mindfulness. Det handlar mycket om
att släppa saker man inte kan
påverka och jag brukar försöka
tänka på att fokusera på de saker
vi kan göra något åt. Så tänker
jag fortfarande, säger Örjan
Björklund.
Envishet är ett annat kännetecken. Även om han lärt sig
acceptera att det ibland inte blir
som han tänkt eller att de gör
fel som inte upptäcks i tid driver
han igenom sina idéer.
– Om jag inte får min vilja
igenom första gången, så får jag
det den andra. Fast oftast får jag
det första gången. Men envisheten gäller mer långsiktiga strategiska saker, till exempel hur vi
ska skriva en viss typ av artiklar.
När redaktionen befinner sig i
layoutläget och jag gör tidning
på gehör älskar jag när mina
idéer överträffas av andra. Det är
svårt att vara soloartist när man
gör tidning. ✖
17
10 ÅR AV
SPAM & SCAM
RAPPORT FRÅN EN INKORG 2004–2014
text PELLE ANDERSON
2004
Trots alla filter så
­slinker de igenom,
ibland ganska ­roliga
men oftast bara
­irriterande: rop på
hjälp från påhittade
olycksfåglar, löften
om transaktioner av
tvivelaktig karaktär
eller brev som vädjar
till ens medlidande.
De senaste tio åren
har skräpmailen
­exploderat i omfång,
men kanske inte
i ­kvalitet. Vi har
valt ut de tio bästa,
ett för varje år sedan
2004. Döm själv!
18
Nigeria, Elfenbenskusten, Hongkong; en död minister lämnar
pengar i ett utländskt bankkonto. Mönstret i mailen är detsamma, oftast också ordvalet liksom
den något bristfälliga engelskan:
”Dear friend, How are you
doing today? I hope fine. if so
glory be to God. my names is
Onome obi 25yrs and I am the
daughter to the late former minis­
ter of agriculture in Nigeria. my
dad died since 5yrs ago in a ghas­
tly plane crash on his way back
from Kenya, and since then life
has not been easy for me and my
family anyway i thank God that
i am alive today. Since the death
of my dad things have not been
easy with us. Though my dad died
leaving a huge amount of funds
and the government has refused
to release this money because the
money has been lodged in a fo­
reign account.”
Resten av mailet bjuder in att
dela på arvet, mot att du förser
”Ms Onome” med bankdetaljer.
2005
Dags att uppdatera ditt konto
– hos Visa eller AmEx, banken,
Klarna, PayPal eller postorderföretaget:
”Dear PayPal user! At
28.01.2005 our company has
lost a number of accounts in the
system during the database ma­
intenance. If you have an active
account, please click on the link
below to update your informa­
tion. If you have problems with
your account, please let us know
at support@paypal.com.”
Länken du klickar på går
dock till en sida som, om man
kollar noga, har adressen www.
peipal.com – men annars ser ut
som den riktiga sajten.
2008
2007
Visserligen är Nordea en nordisk bank och opererar på flera
språk, men detta mail är nog
inte hemmahörande någonstans i Norden:
”Kare anvandare. I samband
med okningen av antalet forsok
av olovlig bankkontoatkomst har
2006
var banks ledning tagit beslut
Det är kallt i Ryssland. Särskilt
om hela ”Online banking.-sys­
temets overgang tll den nya
i december, och 2006 var inget
generationens plattform, som
undantag:
kommer att garantera 100 %
”Dear Friend, Please excuse
sakerhet och diskretion for vara
me for this letter. My name is Va­
lentin. I’m student and I live with
kunder samt deras konton. Ett
my mother in a small
unikt skydd mot vi­
ruser och olika skad­
town Kaluga, Russia.
liga program. Allt Du
My mother cannot see
and she receive pensi­ De tre utrops- behover gora ar att
on very rare which is
tecknen är en bekrafta att Ditt kon­
not enought even for charmig detalj. to ar redan registrerat
pa denna plattform.
medications. I work
For detta behover Du helt enkelt
very hard every day to be able to
att trycka pa den har lanken och
buy necessities for my mother,
fylla i Din anvandarnamn och
but my salary is very small,
losenord. Inga andra operationer
because my studies still not finis­
hed. Due to deep crisis authori­
behovs!!! Vi ber om ursakt for
ties stoped gas in our district and
m.jliga olagenheter och hoppas
now we cannot heat our home.”
pa forstaelse och vidare samar­
bete.”
Efter de inledande styckena
De tre utropstecknen är en
förklarar ”Valentin” att det går
charmig detalj. Det enda som
bra att skicka pengar till hans
saknades var Björn Wahlroos
konto också, om du inte har en
underskrift.
filt över.
”
»»»
”The War Against Terror” har
inspirerat många skojare. Ett av
flera exempel:
”Dear Friend, I am Alvin McA­
lister; a US Marine Capt. serving
in the Hqs. Multinational Corps
Iraq, III Corps-Camp Victory, which
Patrols the Baghdad province. I am
desperately in need of assistance
and I have summoned up coura­
ge to contact you. I am presently
in Iraq and I found your contact
particulars in an address journal.
I am seeking your assistance to eva­
cuate the sum of $10,570,000 (Ten
million Five Hundred and Seventy
Thousand US dollars) to the States
or any safe country of your choice,
as far as I can be assured that it
will be safe in your care until I
complete my service here, this is
no stolen money and there are no
dangers involved. Last year, some
money in various currencies was
discovered concealed in barrels with
piles of weapons and ammunition
at a location near one of Saddam
Hussein’s old Presidential Palaces
during a search operation and it
was agreed by all party present
that the money be shared amongst
us. This might appear as an illegal
thing to do but I tell you what? No
compensation can make up for the
risks we have taken with our lives
in this hell hole. The above figure
was given to me as my share and to
conceal this kind of money became
a problem for me, so with the help
of a German contact working with
the UN here (his office enjoys some
immunity) I was able to get the
package out to a safe location enti­
rely out of trouble spot.”
Gjordes det inte en film på
detta tema också?
19
»»»
»»»
2009
20
2011
2010
rar uppdrag till de medverkande.
Webbplatsens andra skede är
att generera dessa uppdrag för
registrerade användare och i en
tredje fas att fungera som central
plats för kommunikatörer och
informationsfolk: nätverk och
arbetsgrupper, kommunikations­
verktyg samt samlad uppmärk­
samhet. Kostnadsfritt naturligtvis.
Var och en publicerar, ansvarar
för och skapar sin egen bas för
att öka uppmärksamheten -press,
kreatörer, företag och media i
allmänhet. Med de verktyg som
finns tillhands på webblatsen.
Jag hoppas naturligtvis att ni
ser detta positivt. Några av Pelle
Anderssons artiklar har jag lagt in
som en fingervisning om hur det
kan komma att se ut. Önskar ni
att de avpubliceras, så avlägsnas
de naturligtvis omedelbart efter
ert svar. Ser fram emot samarbete
och utveckling framöver. I övrigt
tack för era artiklar. Ta vara på
dagen. Med Mera Kommunika­
tion. Per Försund,
Informations­
producent.”
Det krävdes ett antal kärva
mail för att våra stulna artiklar
togs bort från piratsajten. Minuspoäng för att ha stavat mitt
namn fel.
illustration Dreamstime
Men svenska spammare ligger
inte på latsidan heller. Ett försök
till ”samarbete” som vi inte riktigt begrep på A4 kom från en
byrå i Malmö:
”Tack för samtalet on 13/5.
Några av era artiklar har jag
läst och A4 intresserar mig.
Jag hoppas att jag kan intressera
er. Information, kunskap och
kommunikation sprids via
www.reklambyran.eu -länkat,
upphov angivet och enligt origi­
nalmanus. Publicerat av kommu­
nikations- och informationsfolk
-proffs naturligtvis- enligt avtal,
praxis och god sed. Syftet är att
synas och därmed åstadkomma
uppmärksamhet -och kanske
utveckling av samarbeten och
kvaliteter. Webbplatsen skall få
position på nätet och göra nytta
i fråga om information och kom­
munikation -för proffs i nätverk.
Därtill höja medvetenhet och
kunskaper för en bred allmän­
het. Utan SEO, så har besöken
redan börjat strömma till. Pres�­
sen är positiv och likaså några
branschförbund. Fler finns att
kontakta. Nyttan blir med andra
ord uppmärksamhet som genere­
Signaturen ”Hassan Mahmoudi” på svenska Eniro tog till en
mer beprövad metod – hänvisade till ett samtal som aldrig
ägt rum:
”Hej! Vi talades vid idag och
jag skulle maila lite information
till dig. Som jag nämnde för dig
har vi nu slagit ihop alla våra
delar och jag kommer vara den
enda konktakten från oss i år.
I och med detta har vi tagit
fram ett antal kundanpassade
lösningar vilket innebär att
Er information kommer finnas
med på samma sätt i alla våra
sökkanaler, dvs. eniro.se, Gula
Sidorna, 118 118 samt mobilt.
Detta finns med i dagsläget:
Bransch: Design, formgivning. A4, Bondeg. 21, 116 33
­ TOCKHOLM 08 - 556 064 40.
S
Vi kan erbjuda allt från design,
redaktionellt innehåll och total­
produktion av tidningar samt
kurser. Karta. Vägbeskrivning.
Sökord: Produkter och tjänster Designanalys, Designinfor­mation,
Designutbildning, Färgkommu­
nikation, Företagsprofilering,
Identitetslösningar, Illustrationer,
Tidningsdesign, Trendinforma­
tion. Samma ­införande kommer
att publiceras på katalogen gu­
lasidorna ­stockholm och 118 118.
Ovan­stående införande ligger på
16495:-.”
Efter omedelbar avbeställning av ”ordern” kom ändå en
faktura på 5 000 spänn, som vi
givetvis bestred och aldrig betalade. Eniro hördes inte av igen.
Ett e-mail från Hotel Hilton
Grand Vacation Club är ju
alltid trevligt att få, särskilt när
de utlovar pengar:
”Dear Client! Transaction:
Mastercard 667501_g7z3R. We
are sorry to inform you that
on July 26th, 2011 Hotel made
wrong transaction decommissi­
oning from your credit card for
an overall amount of $1306. For
noncompliance of the service
contract this Hotel was divested
accreditation in Moverick Com­
pany. Please see the attached
form. You need to fill it in and
contact your bank for the return
of funds. The detailed copy of
made writing-down you can find
in the attachment. Company just
mediates and bears no responsi­
bility for any money transactions
made by Hotel. Sorry for the
inconvenience. We trust you can
solve this unpleasant problem.
Quenton Parritt, Manager of
Reception Desk & Reservation
Departament.”
Extrapoäng för roliga namn
på personer och företag!
21
»»»
TEMA journalistik
2012
Ämnesraden ”Is me Judy” lockar till läsning, men innehållet
är en besvikelse:
”Hej sötnos, Mitt namn är
Judy, jag är 25yrs gammal, jag
är en fri sinnad, öppna hearted
girl, jag gillar att ta livet så lätt
som jag kunde, är jag en av de
få som fortfarande tror på vän­
skap, kärlek, tillit och tecken, är
mycket enkel och redo att mingla.
surfade via internet och kom över
din kontakt,
blir det min
uppriktiga nöje
att vara din vän
Surfade via
internet och kom om du inte har
emot, jag
över din kontakt, något
hoppas du inte
blir det min
tar min begäran
uppriktiga nöje för givet, gär­
att vara din vän na maila mig
om du inte har igenom ( pju­
dy211@ymail.
något emot.
com ), kommer
jag uppskatta om du kan skicka
mig några bilder till min privata
e-postadress, ser jag fram emot
att höra från dig snart. Sköt om
dig. Judy.”
Extra besviken över att det
automatiska översättningsprogrammet inte klarade ”hearted”.
Sorry Judy, men nivån är för
låg.
”
22
2013
En del skribenter får höga betyg
för fantasifullhet och ordval,
om än inte för ­meningsbyggnad
och kommunikativ pregnans:
”Dear Sir/Madam, OM du
har fått detta meddelande inn­
an PLEASE VI BEHÖVER DIN
snabbt svar I ANDRA FÖR OSS
ATT bekräfta dina uppgifter.
Mitt namn är Miss Yassin Sowe,
jag är i sändning enheten DHL
kontor USA, är ditt paket på mitt
skrivbord, jag riktade att kon­
takta dig för ditt paket hos oss
här i DHL kontor Los Angeles,
Detta paket har varit här en tid
utan bekräftelse, vi beslutar att
använda säkerhet kvicksilver
kontroller för att hämta din
e-postadress i bipacksedeln i an­
dra för oss att kontakta dig, tror
vi detta värdefulla objekt måste
vara mycket användbart för dig
det är därför vi nu kontakta dig.
vi vilja att du svara tillbaka till
oss med dina fullständiga namn,
adress, telefonnummer, bifoga
ID-kort, passfoto, så snart vi
får den här informationen vi
omedelbart skickar dina objekt
till dig med de strömavtagare
detaljer. Snabbt komma tillbaka
till mig bara genom min nedan
e-post. Tack, Yassin Sowe.”
Wow! Ett veritabelt fyrverkeri! Kvicksilver! Strömavtagare! Fattar du något?
2014
Detta år fanns många kandidater till spam-priset.
­Netflix-imitatörer och ­Itunes,
Blocket-skummisar och
­låtsas-kreditkortsföretagen var
några. Men vi måste ändå ge en
eloge till den som låtsades vara
Skatteverket:
”Efter de senaste årliga be­
räkningarna av din skattemäs­
siga verksamhet har vi bestämt
oss för att du är berättigad att
erhålla en skatteåterbäring på:
6120,00 SEK. Var vänlig och
skicka in begäran om skatte­
återbäring. Det kommer att ta
oss 3-4 dagar att bearbeta den.
Klicka här för att få åtkomst till
formuläret för din skatteåterbä­
ring. Följ länken och fyll i formu­
läret och skicka in det innan den
2014-07-05 för att vara säker på
att din återbäring kommer att
bearbetas så snart som möjligt.
Svara inte på det här meddelan­
det. Kontakta oss inte direkt då
detta ärende i huvudsak behand­
las av online-systemet.”
Skatteåterbäring är ju så
nära en lotterivinst många av
oss kommer. Mörkertalet är
överväldigande, men säkert
klickade en del på länken och
matade in sina bankuppgifter.
Hoppet att någon vill oss gott är
det sista som flyr. ✖
Är framtiden
redan förbi?
Tidningsbranschens död fyller spalterna, medieanalytiker spår f­ ortsatta
nedläggningar och på Dagens Nyheter sätts m
­ edarbetare att utföra
låtsasjobb för att tvingas säga upp sig. Bilden vi får är entydig – men är
det verkligen så illa? Vi har pratat med tidningsledare runt om i Sverige,
några av våra mest kända utrikeskorrar och andra. Häng med!
"Verkligheten har kommit ifatt lokalpressen" s. 24
Tre tidningsledare om den livsdugliga dagspressen
Jag har inget att skämmas för s. 32
Patricia Svensson, fd chefredaktör på Dagbladet
Trycket lättar på Värmlands Folkblad s. 36
Rapport från tidningsfronten i Karlstad
Hon tar världen närmare Sverige s. 42
Sju frågor till Cecilia Uddén
"En kris tar upp all plats" s. 49
Mellanösternkännaren Bitte Hammargren
Allt borde handla om Kina s. 54
Ola Wong har tröttnat på okunniga politiker
Gränslöst s. 62
Fotoprojekt av Josef Schulz om gränsstationer i Europa
Reportagets sex budord s. 72
Stor guide – så här blir du Sveriges Truman Capote
23
TEMA journalistik
EXPERTPANELEN
”Verkligheten
har kommit ifatt
lokalpressen”
text MADELEINE BÄCK foto SANDRA JOHNSON
Pelle Anderson: Vi börjar med läget i dag.
Är det total katastrof? Eller finns det grå
stråk i det svarta?
Göran Carstorp: Det är få produkter på
marknaden som har så stark ställning
hos sina kunder som dagstidningarna.
Andra branscher skulle avundas oss! Det
är så gnälligt. Det bara är så att tidningsbranschen börjar leva i samma verklighet
som alla andra.
Katrin Säfström: Media älskar att skriva
om media, och tyvärr är det mesta som
skrivs negativt. Det blir mest samtal
om elände när vi möter läsare och annonskunder. Men vi har aldrig haft så
många läsare som nu! Och vi har ett
mycket större intresse digitalt från annonskunderna. Det är klart att det är
jobbigt, framför allt att jakten på finansiering. Det knepiga är om vi tvingas dra
ner på journaliststyrkan för mycket innan vi kommer ifatt på marknadssidan.
Pelle Anderson: Vet tidningarna i dag hur
de ska sälja digitalt?
Robert Jonsson: Tidigare har vi år efter
24
år kunnat sälja allt mer annonser till allt
högre priser. Ni har vi nått en nivå där
vi inte längre får de här stora intäkterna
via annonser. Men vi har just bara fått
dem tidigare – inte förtjänat dem! Vi har
i stort sett haft monopol fram till 90-talet.
»»»
Robert Jonsson
»Tillträdande vd för LO:s ­nybildade
mediehus.
»Tidigare vd Södermanlands ­Nyheter,
vd Norrtelje Tidning, var med och
­bildade Promedia.
»När Södermanlands Nyheters strategi
att hela tiden öka i upplaga inte fung­
erade längre styrde han om bilden till
att ”dominera annonsmarknaden”. Det
målet nåddes. »Lyckades få befolkningen i Nyköping
med omnejd att uppskatta Söderman­
lands Nyheters gratistidningar också.
»Lyckades få organisationen att förstå
behovet av en gratistidning för att fort­
sätta dominera marknaden.
25
TEMA journalistik
»»»
Men nu sviker läsarmarknaden, och det
finns många alternativ till att köpa reklam hos oss. Vi kommer aldrig att hitta
samma guldkalv som för 100 år sedan när
det gäller annonsintäkterna.
Katrin Säfström: Det är både på säljsidan
och journalistiskt som vi tvingas ställa
om. Bara som jämförelse: för tio, femton
år sedan pratade vi om att ledarsidorna
var döda. Nu jobbar ledarredaktioner
stenhårt med opinionspoddar och sociala
medier, och vi har ÖKAT intresset för opinionsjournalistik! Där finns en vändning.
Jag tror också att vi har en annan bild
i styrelserum och ledningar för media
än vad våra läsare har. När jag är ute och
pratar med människor så möter jag en
rejäl grupp folk på framför allt landsbygden som ÄLSKAR sin papperstidning.
E-tidning är inget alternativ för dem. Vi
själva tror ofta att förändringen
går fortare än vad den gör.
Pelle Anderson
Robert Jonsson: De som har
»Styrelseordförande
Södermanlands Nyheter vill
och ägare A4.
ha den för pappret. Men de
»Började sin tid­
som INTE har Södermanlands
ningsbana som
Nyheter vet inte riktigt vad de
typograf och seder­
vill ha. Vi kommer dock inte att
mera redigerare på
hitta en produkt som kan passa
maoistiska vecko­
alla igen. Vi måste jobba på
tidningen Gnistan,
flera fronter, i nya kanaler och
därefter redigerare
med nya metoder.
Katrin Säfström: På Nerikes
på Dagens Nyheter
Allehanda blir det allt fler som
i åtta år, startade
väljer att ha tidningen endast
dagstidningen
på helgerna, och e-tidningen
Metro 1995.
26
ökar. Alla kommer inte att vara lika
intresserade av papperstidningen på
samma gång, läsarna vill ha olika typer
av material vid olika tillfällen och i olika
kanaler.
Göran Carstorp: Precis! Men relationer
kan förändras. När hockeykillarna som
bara läst hockeyappen tidigare blir äldre
så vill de kanske läsa om sina barns skola
i papperstidningen.
Det är när man har barn i en viss ålder
som man är som mest integrerad i lokalsamhället. Och därmed har mest behov
av sin lokaltidning.
Katrin Säfström: På plussidan finns också
att vi har så otroligt många fler ingångar
i dag. Människor vill att lokaltidningen
ska vara med och skriva om olika saker
och engagera sig. Tidigare var det mer så
att vi berättade för läsarna hur det låg till.
Pelle Anderson: Hur tänker ni kring de nya
och närmare förhållandena till annonsö­
rerna? ”Native Advertising” är ett exempel
– hur ska tidningarna förhålla sig?
Robert Jonsson: Det är skillnad på
att s­ kapa en miljö där annonsörerna
trivs, och att vi låter annonsörerna BLI
innehållet. Däremot måste vi inse att
annonsörerna har fler behov än en pappersannons. De behöver event, sponsorskap och andra saker. Vi har varit dåliga
på att bredda vårt erbjudande. Men jag
tycker det är mycket bekymmersamt när
annonsörerna blir för nära kopplade till
tidningen.
Göran Carstorp: Det speciella för lokaltid- Att ha en lokalredaktion kostar enorningar är att annonsören och läsaren ofta ma pengar. Och arbetssituationen för
är precis samma person. Vi kan aldrig
en reporter som ska försöka täcka två
slira på trovärdigheten.
­kommuner och jobba med webb och
Katrin Säfström: Advertorials är helt OK
­rörliga bilder samtidigt är inte helt lätt.
Robert Jonsson: Utmaningtycker jag om man TYDLIGT SER att det är en
en nu för oss är ju att klara
annons. Men det gör man
finansieringen av jourAtt ha en lokal­
nalistiken när intäkterna
inte om det är samma
typsnitt som i tidningen
redaktion kostar från pappersannonseringi övrigt. Jag tror inte det
enorma pengar. Och en viker, samtidigt som de
intäktskällorna inte
främjar annonsören helarbetssituationen nya
ler. Men det är rätt hårda
alls hunnit komma upp i
för en reporter
fajter med annonsledningde volymer som krävs.
som
ska försöka
arna ibland. Det vi säljer
är ju vår trovärdiga miljö – täcka två kommuner Pelle Anderson: Hur ser det
ut för lokal­journalistiken
inte att vi exempelvis har
och jobba med
en motorbilaga på gång.
webb och rörliga om tio år?
Carstorp: Just nu har
bilder samtidigt är Göran
Pelle Anderson: En av de
vi en trend att samordna
inte helt lätt.
största förändringarna i det
även journalistiken. Man
svenska medielandskapet
säger att det lokala är
är ju HBO och Netflix. Över en miljon hus­ viktigast, men det är bara en läpparnas
håll prenumererar på en streamingtjänst.
bekännelse. I stället är trenden att fjärma
Jobbade jag i tv-branschen skulle jag bli
sig från lokaljournalistiken. Det är en
skakig. Vad fan hände, liksom?
återvändsgränd. Jag tror att man så småRobert Jonsson: Ja, tv är betydligt mer illa ningom kommer att inser det. Risken är
ute än tidningarna, även om vi drabbas
att insikten kommer försent och att varuav att vi har skrivit ner vår egen bransch. märkena då tagit alltför mycket stryk. Det
går snabbt att förstöra ett varumärke men
Men jämför tv där bolagen nu får betala
tar väldigt lång tid att bygga upp det igen.
tillbaka pengar till annonsörerna för
Robert Jonsson: Man bygger ingen relaatt de inte får ut det de ville av sina dyra
tion med något annat än innehåll. Det är
tv-annonser.
Katrin Säfström: Lokaltidningen har ett
inget som händer någon annanstans än
försprång jämfört med andra medier.
lokalt.
Göran Carstorp: Det finns också en överMen journalistiken kostar också mer.
”
»»»
27
TEMA journalistik
Katrin Säfström
»Tidningschef för Nerikes
­Allehanda och gratistidningen
Örebroar’n.
»Utmaningen där just nu är att
få en gammal anrik förstatidning
»»»
att klara en omställning och
anpassa organisationen för att
bli mer snabbfotad.
»I tidningsbranschen sedan 30
år. Många år inom A-pressen,
tro på ”finjournalistikens” möjligheter.
Vi måste utgå från det som är nära och
relevant på den ort vi verkar. Då måste
merparten av journalisterna leva på orten, vara förankrade i den och veta vad
folk snackar om.
Katrin Säfström: Det är också lätt att ­starta
konkurrerande verksamhet idag. Om vi
lämnar delar av spridningsområdet så
blir fältet fritt för andra, exempelvis lokala bloggar på småorter. Det är ännu så
länge inte kommersiellt så lysande, men
vem vet hur det ser ut om några år...
Robert Jonsson: Kunderna har relationen
med ett varumärke. De bryr sig mindre
om vilken produkt de får. Jag tror att det
kommer en återupprättelse. När det gäller räckvidd är det pappret som är överlägset. Klick och Big Data räcker inte.
Det har alltid funnits ett lokalt behov av
direkt marknadsföring via den tryckta
tidningen, och det behovet kommer att
finnas kvar.
Pelle Anderson: Jag tycker det saknas basal
kunskap om de ”nya” medierna. Det är
många som tror att internet är ett mass­
medium. Men ska du verkligen nå ut till
alla måste man använda papperstidningen.
Katrin Säfström: Det stämmer. Däremot
kan man undra hur länge det går att ha
en prenumerantrelation med läsarna.
Eller om tidningen blir gratis.
28
bland annat som chefredaktör
för tidningen Folket i Eskilstuna,
tidningschef för Länstidningen,
Nynäshamnsposten och gratistid­
ningen Södertäljeposten.
Robert Jonsson: Jag tror att det kommer
att gå att ta betalt. Kanske inte sex eller
sju dagar i veckan. Men en kvalitets­
produkt tror jag att det går att ta betalt
för.
Pelle Anderson: Distributionen har intres­
serat mig i alla år. Tidningarna kan ju
distribuera vad som helst. Det är en poten­
tiell intäktskälla.
Robert Jonsson: Egentligen skulle vi gjort
så att vi skulle ha prissatt distributionen.
Börjat där.
Katrin Säfström: Massor med saker är
man beredd att betala för, men inte distributionen av sin tidning. På glesbygden
ser man inte på det så, det blir lite public
service. Men läsarnas frukostvanor
förändras också. Käkar man på jobbet
kanske man nöjer sig med att läsa papperstidningen där också.
Göran Carstorp: Men det är ändå vid frukosten som merparten av tidningsläsandet sker.
Katrin Säfström: Men vanorna förändras!
Nu är vi nere på att folk börjar läsa nyheterna redan klockan 5 i mobilen. Tidigare
var det klockan 7.
Pelle Anderson: Kommer dagstidningar att
gå mot utgivning 5 eller 3 dagar i veckan?
Katrin Säfström: Jag tror att det blir färre
pappersdagar.
»»»
29
Göran Carstorp
»Chefredaktör Södermanlands
Nyheter 1999–2015.
»Tidningen höll under perioden
sin hushållstäckning runt 70
procent på huvudmarknaden i
Nyköping och Oxelösund, medan
»»»
större delen av tillväxten skedde
i Trosa och Gnesta. Där steg den
från cirka 47 till 53 procent. Det
var resultatet av en redaktionell
satsning som innebar dels kompe­
tensutveckling och coachning av
medarbetarna, dels fokus på
att bygga läsarrelationer.
»Södermanlands Nyheter blev
under 2008 den första tidning
som utsågs till Årets dagstidning
och Årets redaktion samtidigt.
Robert Jonsson: Jag tror det blir färre
na när vi har en berättelse från en människa som personifierar något som är
PRENUMERERADE pappersdagar. Jag
större, skrivet med den rätta glöden. Och
tror att tidningarnas säljorganisationer
slow journalism, när vi tar fasta på och
svänger om för att sälja på ett annat sätt.
går vidare med något som skrivits några
Jag tror att de fixar det också. Och jag
veckor tidigare. Då finns
tror att annonsköparna vill
förkunskap som leder in
köpa.
Göran Carstorp: Vi måste
läsarna.
Det är de äldre,
inse att vi måste både vara
Pelle Anderson: Tidningen
massmedium och inditrogna läsarna
vidanpassade. Vi måste
äger verkligheten då.
som läser. De är
Göran Carstorp: Ja. Man
göra flera saker samtidigt.
ilskna över senaste får också vara medveten
omgörningen med om vilken bild man är
Pelle Anderson: Hur får
mer och större
man folk att läsa fördjup­
med och skapar. Om tidbilder. De undrar ningen missköter sig kan
ning och inte bara nyhets­
notiser?
tidningen bli en del av det
om vi inte har
Katrin Säfström: Jag vet
råd att skriva mer. man inte vill vara med och
inte om vi ska slå oss för
skapa.
Katrin Säfström: Fyller vi exempelvis
bröstet där, men Nerikes Allehanda har
­lokaltidningen i brottstyngda städer med
gjort en del förändringar. Vi har nu en
bara brott så blir reaktionen: ”Här vill
specialreporter som jobbar med längre
texter och reportage. Och det är de äldre, inte jag bo” eller ”Det här är inte min
verklighet”.
trogna läsarna som läser. De är ilskna
Robert Jonsson: Tidningarna får inte sluta
över senaste omgörningen med mer och
överraska. Vi måste ha en egen idé. Vi
större bilder. De undrar om vi inte har
kan tappa bort det när vi bara jobbar med
råd att skriva mer. Nerikes Allehanda
hade nyligen en artikel på familjesidorna läsarundersökningar och försöker utgå
från vad vi tror läsarna vill ha.
om en man som hade blivit utbränd. Vi
har fått otroligt mycket reaktioner på den Katrin Säfström: Det skapar också en
journalistisk osäkerhet. Det måste alltid
artikeln.
Göran Carstorp: Det är min erfarenhet
finnas en tanke hos en redaktion, varför
också, att vi verkligen når fram till läsar- vi gör det vi gör. ✖
”
30
31
TRYCKET
LÄTTAR PÅ
VÄRMLANDS
FOLKBLAD
text ULRIKA OBSTFELDER PETERSON
foto MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK
Kompletterande
­nyhetskanaler och ökad
annonstillväxt gjorde röda
siffror svarta. Värmlands
Folkblad har aldrig haft
så många läsare som f­ örra
året, skriver vd Ulrika
­Obstfelder Peterson.
36
37
»»»
TEMA journalistik
K
oncernen har
vänt 2013 års
röda siffror till
svarta. Resultatet
efter finansiella
poster slutar
på 2,2 miljoner
kronor vilket är
en förbättring
jämfört med 2013
på 2,6 miljoner
kronor, trots att
omsättningen
minskat. Året
innebar en annonstillväxt på 7,2 procent
jämfört med 2013.
Resultatet är inte enbart relaterat till
ökade intäkter utan också till en kostnadsmedvetenhet i hela organisationen.
Under de senaste åren har vi bland annat
tvingats att kraftigt minska den redaktionella bemanningen och trots det bibehållit frekvens, bevakningsområde och
innehåll. Vi har även adderat kanaler.
Vi har visat att det går att fortsätta
existera som en av de sista självständiga
andratidningarna i Sverige, trots att vi
38
verkar i ett län med hård kommersiell
och redaktionell konkurrens. För att
klara det har koncernens affärsområdesmurar rivits och arbetet med lönsamhet,
marknadskommunikation, affärsutveckling och digitala strategier bedrivs strukturerat och gränsöverskridande.
Med små medel och resurser har vi
åstadkommit annonstillväxt, ökad räckvidd och större intresse för våra kanaler
liksom ett engagemang och ansvarstagande som sträcker sig hela vägen från
tryckeri och packsal, via redaktion, till
administration och försäljningsavdelning.
Efterfrågan på lokal journalistik är
stor, kanske större än någonsin i och med
att digitala kanaler underlättar tillgängligheten. Utmaningen för oss, liksom för
hela branschen, är att skapa lönsamma
affärer av kärnverksamheten, att bredda
och utveckla den så att den fyller kundernas behov. Parallellt med att utveckla
våra tidningar ska vi öka vår närvaro i de
digitala kanalerna. Vi ska vara där målgruppen är, fylla ett behov, tillföra värde
och tjäna pengar.
Ulrika
Obstfelder
Peterson
är vd och
koncernchef
på Värmlands
Folkblad. 2009
blev hon för­
säljningschef
i koncernen
och har varit
vd sedan 2010.
Har tidigare
jobbat på Han­
delskammaren
Värmland,
kortförlaget
Pictura och
Värnplikts­
verket.
Inför 2014 valde vi en ny strategi för print.
Istället för att följa andra och plocka upp
den bästa nyheten ”för dagen” så bestämde vi oss för att välja vår egen väg. Vi
ville lämna landsortstidningens historia
där man i första hand reagerar och i stället gå över till att agera. Vi vill, och ska,
sätta agendan för samhällsdebatten
i Värmland, där huvudmålsättningen
är att ha minst en stor egen nyhet varje
dag.
VF.se tillhör den absoluta toppen
bland Sveriges landsortstidningar när
det kommer till trafiksiffror. Under 2014
ökade vi vår trafik med 38 procent och
ligger under 2015 på ett snitt runt 140
000 unika per vecka. Även digitalt har vi
lagt om strategin. Vi har webbredaktörer
men samtliga reportrar och fotografer
ska kunna filma, skriva och vara införstådda med när, var och hur en artikel
ska presenteras digitalt. En digitalgrupp
med deltagare från redaktionen, it, sälj,
marknad och företagsledning har inrättats. Allt med syfte att öka trafik och
försäljning samt att utveckla nya affärskoncept.
Peter Franke
är chefredaktör, ansvarig
utgivare och
politisk redaktör på Värmlands Folkblad.
Ulrika Obstfelder Peterson
har jobbat med
honom sedan
hon började
där.
Försäljningsavdelningens arbetssätt har
förändrats och förbättrats under flera år.
2014 tog vi tredje steget i en långsiktig
förändringsprocess som syftade till att
»»»
39
Ulrika Obstfelder
Peterson vill inte
vara en "direktörig"
vd. För henne är
det viktigt att vara
närvarande, tydlig
och operativ.
»»»
säljorganisationen ska känna ett ökat engagemang och en större stolthet för våra
produkter. Varje dag kommer säljarna till
jobbet och varje dag måste de prestera på
topp. När en grupp säljare gör det för att
de vill och för att de trivs på jobbet och
känner stolthet för sitt företag får man
som regel bra resultat. Kan vi samtidigt
kombinera detta med en tro på våra kanaler och en djup kunskap om medier
blir det magi.
I detta arbete har vi fokuserat på
kunskap och ansvarstagande. Med kunskap kommer självförtroende, vilket är
grunden i alla prestationsjobb. Med ett
större ansvarstagande får vi ett större
driv. Marknaden märker snabbt om det
kommer en intresserad säljare som är
nyfiken på kunden eller om säljaren bara
är jäktad av att dra in en extra order för
att klara sin budget.
Vårt mål är att vara en del av samhället och bidra till att Värmland utvecklas
på olika sätt. Vi älskar Värmland och tror
på en positiv utveckling för länet. Kan vi
vara med och bidra tänker vi göra det.
Vi gick in i 2014 med en dyster budget
och en illavarslande prognos från IRM.
Vi hade flera tunga år i ryggen där både
konjunktur och struktur påverkat vår
ekonomiska situation. År som präglats av
rationaliseringar och omorganisationer
och stundtals varit mycket slitsamma
både för ledningen och för personalen
i organisationen. Vi hade två val, att acceptera den nedgående trenden eller att
vägra ge upp. Vi tänker fortsätta att kämpa och att göra skillnad.
Vi ser prenumererad print som basen för
vår verksamhet, papperstidningen Värmlands Folkblad är vårt flaggskepp och en
viktig inkomstkälla lång tid ­framöver.
Samtidigt ser vi att prioritet
de kommande åren är att ytterligare
utveckla våra digitala kanaler och säkra
vår position på gratistidningssidan.
Ett bevis på att vår strategi är riktig och att hårt
Mediehuset Värmlands Folkblad AB
arbete lönar sig är nomi»Förser värmlänningarna med regionala och lokala nyheter, information,
neringen till årets dagstidning kategorin årets
upplevelser och annonser i kanaler anpassade efter målgruppens behov.
»Koncernen erbjuder tryck via VF Tryck AB. Har under 2014 arbetat
marknadsorganisation.
Vi slogs om titeln med
med följande kanaler: Värmlands Folkblad, VF Näringsliv, Karlstads-­
jättarna Aftonbladet och
Tidningen, Värmlands Affärer, Metro Värmland och Metro WKD.
»Deras digitala kanaler är eVF och nyhetssajten VF.se, mobilt erbjuds
DN. Aftonbladet vann –
applikationer för iOS och Android. På VF.se finns även en kanal för rörlig
men vi känner oss också
bild, VF-TV.
som segrare! ✖
40
41
GRÄNS LÖST
Europas murar mot världen rutomkring blir allt högre
men inom Europa försvinner de gamla gränserna
62
»»»
63
TEMA journalistik
Den 14 juni fyller Schengen­
avtalet 30 år, sedan år 2001
gäller avtalet också Sverige.
För oss som minns bilresor
med gränskontroller mellan
varje land i Europa är det en
besynnerlig känsla att i dag
kunna susa i motorvägsfart
över gränserna. Den polske
fotografen Josef Schulz skildrar
i sitt projekt Übergang övergiv­
na gränsstationer i Europa.
Fler bilder på ­josefschulz.de.
Gränsstation mellan Tyskland och Belgien 2005.
Gränsstation mellan Italien och Österrike 2007.
64
Gränsstation mellan Tyskland och Frankrike 2005.
65
TEMA journalistik
Josef Schulz
föddes i Polen
1966 och är
nu verksam
fotograf i Tysk­
land. I projek­
tet Übergang
(tyskans ord för
övergång) har
han dokumen­
terat övergivna
gränsstationer
i ­Europa.
Gränsstation mellan Spanien och Frankrike 2005.
Gränsstation mellan Portugal och Spanien 2005.
66
Gränsstation mellan Ungern och Österrike 2007.
67
TEMA journalistik
Gränsstation mellan Portugal och Spanien 2005.
Gränsstation mellan Portugal och Spanien 2005.
68
Gränsstation mellan Frankrike och Italien 2007.
69
TEMA journalistik
REPORTAGETS
SEX BUDORD
text ANDERS SUNDELIN illustration LARS REHNBERG
72
1 Ta reda på allt
Som läsare av vid det här laget några
tusen elevarbeten har jag lärt mig att när
texten känns svajig, till sist tråkig och
ointressant beror det inte i första hand på
att den är dåligt skriven utan på att undersökningen brister. Researchen bygger
det golv på vilket jag ska bjuda upp till
dans, men om det saknas bärande detaljer blir det inte mycket till dans. Reportern har haft för lite att ta av.
Fördelen med att skriva om brott, som
jag gör ibland, är att där oftast finns en
foto Emma Gripenrot
Allt skrivande handlar om två saker:
inhämtning och utskrift. Den som i likhet
med mig skriver reportage tvingas ut för
att hämta in. Ordet reportage kommer
från latinet och betyder bära tillbaka.
Reportern måste alltså lämna arbetsplatsen, ge sig ut i den djungel som kallas
verkligheten och återvända med sitt byte.
”The art of hanging out”, sa amerikanske
reportern Gay Talese när jag bad honom
om en definition av reportaget. Konsten
att vara där. ”Jag försöker gripa tag i
verkligheten”, säger Svetlana Aleksijevitj,
författare till bland annat Bön för Tjernobyl. ”Jag ställer frågor, jag frågar om hur
saker och ting har varit.”
När reportaget ska skrivas finns ingen
skillnad mot den som skriver romaner
eller noveller. Det finns ingen speciell
litterär teknik som är förbehållet sistnämnde författare, inga stilgrepp, inget
berättarperspektiv. Allt är tillåtet. Man
får bara inte hitta på. Man ska få fakta
att dansa.
Mina sex bud för reportaget lyder så
här:
Anders
­Sundelin
är reporter och
författare till
bland annat
När knarket
kom till stan
(1987), Konsten
att berätta en
historia (1992,
2001), Fallet
Wennerström
(1999), Re­
portage. Att
få fakta att
dansa (2008),
Den Magiska
Cirkeln (2011).
Medarbetar
regelbundet i
Fokus, Tidning­
en Vi, Svenska
Dagbladet. Har
undervisat om
reportaget un­
der många år.
förundersökning. Där börjar jag. Ibland
är den på femtio sidor, i går beställde jag
en förundersökning på tjugosextusen
sidor. (Lyckligtvis finns den på diskett.)
Jag kommer inte att läsa alla tjugosextusen sidor, men jag vill veta vad som finns
på dem. Några kommer jag att läsa noggrant. I materialet finns en redogörelse
för de misstänkta brotten, det vill säga en
bakgrund; en beskrivning av brottsplatserna, det vill säga miljöer; förhör med
misstänkta och vittnen, kanske avlyssnade telefonsamtal, det vill säga dialoger.
Jag antecknar namn och personnummer,
adresser, penningsummor, företag och
institutioner, myndigheter. Jag tittar
på foton, på jakt efter detaljer. Jag letar
efter samband, också efter historier. Jag
samlar på frågor, saker jag inte begriper.
Kanske, om det är krångligt, upprättar
jag en tidsaxel. En gång, då gällde det
storskaliga cannabisodlingar i Skåne,
måste jag till sist rita en stor skiss med
namn och personnummer, platser och
tidpunkter och så pilar däremellan för att
överhuvudtaget förstå vad som hänt.
Härifrån går jakten vidare på andra
skriftliga källor. Det är alltid tidnings­
artiklar, ibland radio- och teveinslag,
kan vara tidigare domar, inkomstdeklarationer, årsredovisningar. Jag kollar
på hitta.se, hos folkbokföringen, med
kronofogden. Kartor ger mig en känsla
av platsen. Fram växer en bild av det som
hänt, av de inblandade personerna, deras
inbördes relationer. Det är vad jag behöver: människor och handling.
Kanske måste jag sträcka mig ännu
längre bort. Det gäller alltid för de böcker
jag skrivit. Ska jag skriva om flygöversten
och spionen Stig Wennerström måste jag
veta något det svenska flygvapnets historia, om det Stockholm där han växte upp,
om det Sverige han återvände till efter
åren utomlands, om Sveriges förhållande
till främmande makt, naturligtvis också
om andra spioner, om GRU, KGB, CIA.
Detta för att kunna röra mig obesvärat i
tid och rum, till sist skriva lätt och ledigt.
Jag vill se platsen. När jag nyligen
skrev om nedläggningen av Klosterverken i Långshyttan vandrade fotografen
Åke Ericson och jag härs och tvärs genom
samhället, vid olika tider på dygnet, vi
besteg tak, tittade in i second hand-butiken, läste på anslagstavlor, åt två dagar
lunch på populäraste matstället – Åke
för att få bilder, jag för att få en känsla av
samhället. Jag skulle skriva om konstnären Vera Frisén som plötsligt försvann
från rampljuset och jag måste bara få se
de två platser i Västerbotten hon målat
om och om igen, år efter år. Stig Wennerström liv följde jag också på plats på
Östermalm, i Djursholm, Ljungbyhed,
Moskva, S:t Petersburg och Washington.
73
»»»
TEMA journalistik
»»»
2 Tala med alla
Jag gör upp listor på folk jag borde
tala med, graderar och sorterar dem.
Vem ska jag tala med först? Vem kommer
kanske att säga nej, kanske ringa runt och
varna andra? Vem skulle kunna agera
dörröppnare? Finns det någon som är
viktigare än andra? Jag vill träffa dem
ansikte mot ansikte. Nyss fick jag ett sms
från en kvinna som föreslog att vi skulle
ta det på telefon i stället; hon tyckte det
verkade för bökigt för mig att ta mig hela
vägen till henne och hon hade inte hittat någon plats där vi kunde sitta i lugn
och ro. Jag svarade: Tro mig, det är värt
besväret. I telefon blir det aldrig samma
sak. Vi hittar ett ställe.
Ingenting är viktigare för reportern
än intervjun. Ingenting kan vara så svårt.
Man snokar. Man tränger sig på. Man
begär att en främmande människa ska
avslöja sig. Och det blir inte lättare med
åren. Varje dörr är en ny dörr, varje främling en ny främling. Jag hoppas alltid att
de inte ska vara hemma när jag ringer på
dörren. Men de öppnar, vi hälsar, jag stiger in. Avståndet mellan oss är oändligt.
Mitt första uppdrag är att snabbt försöka
minska det. Jag måste få den andre att
glömma varför jag är där, sin blygsel, sitt
motstånd. Hur? Genom några inledande
fraser. Genom att vara påläst. Genom att
veta min roll, att det är jag som är eleven.
Första frågan är viktigast.
Ibland har jag bara med mig en enda
fråga, kanske: Vad hände? Vem är du?
Hur började det? Sedan improviserar jag
74
3 Bestäm dig
mig fram. Andra gånger har jag trettio
frågor, numrerade. Jag hoppas att den
första bryter isen. Ibland blir det tvärstopp, jag får snabbt ändra färdriktning.
Åtta månader tog det innan jag lyckades få Ingvar Hirdwall, skådespelaren, till
intervjusoffan. Han hade svarat på mitt
första anrop med ett maskinskrivet brev:
”Nej, det förhåller sig helt enkelt så att
jag inte vill prata om mig själv och vad jag
tycker och hur mitt liv har blivit. Jag är så
erbarmligt trött på alla dessa ’kändisar’
och kollegor som deltar i allt djävla skit
som visas...”
Och så vidare.
Stig Dagerman reste till Tyskland
efter kriget och kom tillbaka med en
berättelse om förlorarna. Joan Didion
följde rättegången mot en kvinna som
stod åtalad för att ha mördat sin man och
hörde en historia om brustna drömmar.
Jimmy Breslin skulle skriva om John
F Kennedys begravning och skrev om
Clifton Pollard som grävde graven. Alla
berättade de sin historia. ”Det finns tusen
historier, men bara en av dem är min”, säger Gary Smith som skriver från sportens
värld, bortom själva spelet. Reportern är
oftast en främling, handskas med andras
liv, andras berättelser. Men den text som
ska skrivas är hans eller hennes.
Ämnet kan vara industrinedläggning
När vi träffades gjorde han omedeleller sverigedemokraternas framgångar,
bart klart för mig att det var två saker han ett mordfall eller en begravning, Muhammed Ali eller Charlotte Kalla, men vad
inte ville tala om: sig själv och teatern.
ska just mitt reportage handla om? Det
Jag använder bandspelare en gång
bör kunna formuleras i en mening, helst
vart femte år. Jag antecknar febrilt. Jag
innan reportern ger sig av, förhoppningsställer raka frågor, ber aldrig om ursäkt
vis snart. I Hollywood talar de om the
för att jag frågar något. Jag är inte rädd
pith, det vill säga den mening med vilken
för tystnad. Jag är inte rädd för att be
man säljer in sitt manuskript, det som
någon svara igen, om jag inte fattat eller
skiljer mitt manus från andras. Vad gäller
vill ha svaret exakt. Jag är ofta förvirrad.
Det händer att jag berättar något om mig saken?
Vi är ute efter en story, efter det som är
själv. Ibland kommer jag tillbaka, och
nytt och annorlunda.
tillbaka.
»»»
75
TEMA journalistik
»»»
4 Skriv
Hur gör man? Stephen King fick frågan. Hans svar: One word after the other.
Ett ord i taget.
Själv letar jag efter den första meningen, redan under researchen, tidigt. Det
sker intuitivt. Första meningen, må det
gälla ett reportage eller en bok, bestämmer inriktningen, vad det är för slags
text: stil, takt och ton. Första meningen
måste fånga läsarens uppmärksamhet.
”Jag tillbringade en dag tillsammans med
Peter Schok. Jag tyckte inte om honom”,
börjar Hanna Krall ett av sina reportage.
”Det var strax efter klockan fyra natten
mellan söndag och måndag som Luc
Ladmiral väcktes av ett telefonsamtal
från Cottin, apotekaren i Prévessin”, inleder Emmanuel Carrère sin bok Doktor
Romand. ”I New York, som i alla större
hamnstäder, myllrar det av råttor”, börjar
Joseph Mitchell. Tre olika sätt att inleda
en historia, tre olika slags historier.
Andra skriver synops, jag gör det inte.
Kanske skriver jag ner några punkter på
ett papper, för att ha dem i minnet, några
hänvisningar till notisblocket. Jag har
skrivit den första meningen, fortsätter
med nästa, sedan nästa. Det går långsamt, men det går.
76
Tre saker brukar jag tjata om när elever ska skriva reportage:
Scener. I det vanliga svenska tidningsreportaget förekommer en scen,
intervjuscenen. Reporter och intervjuoffer möts. De möts på ett kontor, ett
café, på krogen. Det enda som händer
att intervjuoffret kommer för sent, kaffe
dricks, ett skratt eller två. Det behöver
inte bli tråkigt. Lite enahanda dock. Ofta
blir det redovisning i stället för story,
pratminus i stället för iakttagelser, upplevelse, handling. Det finns ju så mycket
annat att välja.
Scenen skiljer reportaget från nyhetsartikeln. Där framträder de inblandade
personerna, ska bli karaktärer. De diskuterar, grälar, grubblar, kanske äter,
dricker, dör. Det är som på teatern, på
film. Under hela researchen letar jag
efter betydelsebärande scener, de som
säger något om en människa, ett händelseförlopp. Häromveckan skulle mina
elever porträttera en kommunpolitiker.
Så mycket bättre det blev när någon hade
följt denne i bokbussen, på personalmötet, under förskolebesöket, när de kunde
betrakta sin huvudperson på lite håll, i
samspel med andra, i en av sina roller.
Sällan har jag själv bevittnat den scen
jag vill berätta om. Med hjälp av de som
var med försöker jag pussla ihop den:
Vad sa ni? Hur såg rummet ut? Vad hade
du på dig?
Detaljer. Scenen byggs med hjälp av
detaljer. Detaljen är exakt, konkret. Den
hjälper läsaren att se och uppleva, förstå
vart vi är på väg. Wojciech Tochmans
”Moder Mejra finner sina barn” börjar
med teaterlokalen i byns kulturhus,
med klädesplaggen som ligger utlagda
på golvet: en blåvitrandig trikåskjorta,
ett ensamt läderskärp, ett par manchesterbyxor, en gång vita, nu gulnade.
Först efterhand förstår vi att plaggen
tillhör de döda, mördade. Gay Talese
inleder ”Frank Sinatra has a cold” med
en bardisk, två blondiner på var sin sida
om Sinatra, en cigarrettändare i guld,
sångarens – till vår överraskning – grova
och knotiga, giktbrutna fingrar. Jimmy
Breslin berättar om när Clifton Pollard
fick beskedet att han skulle gräva presidentens grav och Breslin har frågat om
tidpunkten (på morgonen), var (hemma),
vad han gjorde (åt frukost), vad han åt
(bacon och ägg), vem som lagat frukosten
(hans hustru), hur han var klädd (i khakioverall) och så vidare.
Berättarperspektivet. Oftast berättar
vi från ett och samma håll hela tiden, på
ett visst avstånd, låter handlingen rulla
på som om en filmkamera stod någonstans. Vi avbryter antagligen för ett resonemang, ett sammandrag, kanske en återblick, sedan åter till handlingen. Man kan
också låta en huvudperson betraktas från
fler än ett håll, plötsligt en motståndare
eller en underhuggare som gör att bilden
kompliceras. Ett händelseförlopp kan
skildras växelvis från två olika håll. Nytt
ljus kan spridas över en händelse vi
trodde vi visste allt om genom att låta en
tidigare okänd berätta om den.
5 Stryk
Allt kan inte sägas. Reportern måste
sålla för att texten ska få spänst. Av femton intervjuade personer kommer bara
tre till tals, av tolv möjliga scener väljs
fyra. Det finns ett före och ett efter som
aldrig nämns. Det finns händelser, också
viktiga sådana, som till sist måste strykas
för att de tar för stor plats. Ju mer som
finns under den historia som berättas,
desto större spänning. Läsaren fyller i
resten själv, blir en medspelare. ”Först i
begränsningen visar sig mästaren”, skrev
Goethe.
Bort med onödiga småord: så, men,
ju... Förstärkningsord stärker inte saken:
helt, mycket, fantastiskt... Adverb är
en styggelse. Adjektiv minskar kraften.
Stryk.
6 Sätt punkt.
77
VÄRLDENS
MINSTA
BÖCKER
14 FRÅGOR TILL FÖRLAGET NOVELLIX
text PELLE ANDERSON foto SANDRA JOHNSON
78
»»»
79
De runda brickorna har
tryckts loss från locken
på askarna som Lena
Hammargren (till vänster), Lisa B
­ engtsson
och kollegorna på
Novellix viker för hand.
I varje ask läggs sedan
fyra noveller.
Det svenska bokförlaget Novellix har huggit
sig en egen nisch i bokbranschen med sin
bokserie av noveller, både klassiker och
nyskrivna. Omslagsillustrationerna sticker
ofta ut, och är väl synkade med innehållet.
Vi träffade två av förlagets medarbetare.
Lisa Bengtsson är ansvarig för
­formgivningen av böckerna:
Är det samma typsnitt för
all brödtext? Vilket?
– Ja, Dante.
1
2
Hur resonerar ni kring grad
och kägel på texten jämfört
med vanlig boksats?
– Som med mycket annat på
det här företaget har vi mest
gått på känsla. Och egentligen
tänker vi inte att det ska behöva
skilja sig särskilt mycket mot en
vanlig bok, vi utgår mycket från
oss själva, och om vi tycker det
känns bra.
80
3
Hur är läsavståndet för
print-novellixen jämfört
med bok, tidning, mobil?
– Även här ser vi nog på
Novellix-böckerna som vanliga
böcker, och därför har vi inte
reflekterat jättemycket över om
läsavståndet skiljer sig. Men det
vore intressant att undersöka.
De är ju trots allt mindre i
storleken än en standardbok.
4
Illustrationerna är geniala!
Vem väljer illustratör? Hur
går processen till?
– Vad kul att du gillar omslagen!
Vi får en hel del förfrågningar
från formgivare som vill jobba
för oss, och när vi får in någon
vi gillar så ber vi dem illustrera,
men lika ofta är det vi som frågar någon vi haft ögonen på eller
som dykt upp i något sammanhang. Nu bläddrade vi i senaste
#4 och fick syn på Jonna Fransson. Hon skulle vara kul att jobba med! Alla på förlaget gillar att
vara med och tycka till, även om
det främst är jag och Lena som
väljer. Även här blir det ju att vi
utgår ifrån vad vi själva gillar,
men det verkar gå hem. Vi brukar också försöka varva mellan
olika stilar, och beroende på om
vi ger ut klassiker eller nyskrivet
så kan vissa manér kännas mer
passande än andra.
Själva processerna kan sedan
skilja sig åt beroende på om det
är en renodlad illustratör som
skickar ett original som jag sedan sätter typografi och övriga
element på, eller om det är en
formgivare som vill göra hela
paketet – då har vi bara riktlinjer kring loggans placering och
hur övriga element bör ligga. Vi
brukar diskutera idé till motiv
tillsammans med formgivaren,
men har oftast en bild av vad vi
vill ha och önskemål från början.
81
»»»
»»» 5
Är ni nöjda med förhållandet mellan titel, er logga
och löpnumret på omslaget?
– Ja, storlek på titel och författarnamn varierar ju, så det
handlar mer om att hitta en
balans från omslag till omslag.
Sedan brukar vi ha i bakhuvudet att förutom ett tilltalande
omslag så är det ofta författarnamnet som ”säljer”, så det ska
helst synas bra. Från början var
formen mer strikt med samma
typografi på alla omslag, men
sedan vi släppte det fritt så har
det varierat mycket, vilket jag
tycker är något av det som är
kul med Novellix formgivning
– att det egentligen är ganska
spretigt men att det på så vis
finns plats för många olika
uttryck och stilar. Att böckerna
alltid är lika stora och ungefär
lika tjocka gör ändå att utgivningen håller ihop, och att
läsarna känner igen en Novellix-bok när de ser den.
6
Vilket är ditt favorit­
omslag?
– Våra amerikanska klassiker
med omslag av Emma Löfström;
jag är väldigt förtjust i blandtekniken mellan tecknat i blyerts,
penseldragen och kollage. Jag
gillar dem för att de både är fina
var och en för sig, men också
utgör en tydlig och genomtänkt
kvartett där omslagen passar
ihop, och samtidigt har varsin
färgton så man inte blandar
ihop dem med varandra. Jag
är också väldigt svag för hand82
skriven typografi. Dessutom
är de några av mina favorit­
noveller – om vi ska prata innehåll också.
även Erika Palmquist med, då
verksamhetsledare på Illustratörcentrum. I dag står jag som
maj­oritetsägare och är också
den som driver företaget (tillOm något i formen skulle
sammans med mitt grymma
ändras, vad skulle det vara? team), men vi har även tagit
in nya delägare, däribland
– Jag tycker som sagt att lite
av grejen med Novellix är att
vår styrelseordförande Alexis
det ska finnas många olika
Priftis. Vi har hela tiden ökat
uttryck form- och stilmässigt,
omsättningen och landade över
men att formatet
budget förra året.
är det samma. Men
Jag har ju vetat om
jag skulle gärna ta
att man säger att
in mer fotobaserat, Fördelningen mellan det tar typ tre år
print och digitalt innan ett företag
och kanske jobba
mer med svartvitt ligger fortfarande går runt, och det
och abstrakta och
på ungefär 90/10. stämmer för vår
grafiska omslag,
del, det är väldigt
eftersom det är något jag perskönt att märka att det verklisonligen uppskattar. Annars
gen börjar ta fart nu!
skulle det vara kul att jobba mer
Antal anställda?
med specialutgåvor som har
– I dagsläget är vi tre halvannat papper, kanske folierade
tidsanställda och en heltid.
detaljer och sånt, och jobba
ännu mer med paketeringen,
Utgivning under året?
ta fram fler presentaskar och
­U­pplaga per novell?
kanske specialbygga bokhyllor
– Vi har precis släppt årets
för Novellix-noveller – utveckla
första böcker – noveller av
hela konceptet mer, formen
Astrid Lindgren. Sedan blir
sitter redan.
det nyskrivet i maj (med Hans
Lena Hammargren är vd och
Gunnarsson, Ann Heberlein,
­förlagschef, och en av dem som
Khashayar Naderehvandi och
­startade förlaget 2011:
Jonas Karlsson, som första
Vem startade förlaget, vem
författare att skriva sin andra
äger det, är det lönsamt,
Novellix-novell!). I september
kan du berätta lite om utvecksläpper vi en fyra med Agatha
lingen sedan start?
Christie-noveller, lagom till
– Det var jag och min vän/
hennes 125-årsjubileum, och
över­sättarkollega Alva Dahl
sist ut blir det svenska klassiker
som hittade på själva idén, när
till jul. Upplagan brukar ligga
vi sedan bildade bolaget var
på runt 5 000 per titel. 7
”
#4 träffade Novellix
under vårens blåsigaste
dag. Blixtparaplyet
flög iväg, men Lisa
Bengtsson (till höger)
sprang snabbt ikapp och
­räddade det innan någon
bil hann köra över det.
9
10
8
11
Var kan man köpa
­böckerna?
– De tryckta böckerna går att
köpa i bokhandeln, på Designtorget, hos Press Stop och i
andra butiker, men även direkt
från novellix.se. Dessutom går
de att prenumerera på, då får
man små novellpaket direkt
hem i brevlådan. Det går även
att skaffa ett abonnemang för
våra digitala böcker – vi har
precis släppt en app och i den
får man tillgång till alla våra
e-böcker och ljudböcker, men
också till ett ökande antal titlar
som vi inte släppt i tryckt format.
12
Finns ni hos
­Pocketshop?
– Ja då, självklart kan man köpa
våra noveller hos Pocketshop!
13
Hur är intäkterna
­fördelade?
– Fördelningen mellan print
och digitalt ligger fortfarande
på ungefär 90/10. Den digitala
andelen ökar, långsamt men
enligt plan. Vad gäller annonser
så är det ju rätt tufft just nu om
man tänker sälj, men vi en hel
del barter, och det funkar fint.
Hur ser framtiden ut?
– Den ser ljus ut! Vi har
fullt av planer på hur vi ska
fortsätta utveckla företaget, och
det är inte omöjligt att vi ger oss
in på andra marknader framöver! ✖
14
83
PORTFOLIO fotograf
Typsnitt ger namn
åt bokkaraktärer
■ Typsnitt kan man använda sig
av på många sätt. Umberto Eco
roar sig med att namnge flera av
sina romanfigurer med klassiska
­typsnittsnamn. Den mest välbekante är förstås William Baskerville i Rosens namn men även
i följande böcker träffar man på
typsnitt som Bodoni och Garamond. I senaste boken, ”Upplaga
noll” stöter vi på både Cambria
och Palatino som jobbar på en tidningsredaktion i ett ­korrumperat
och maktgalet Italien. Mord och
konspirationer, påvar och frimurare, mullvadar och ränksmidare,
mycket ­spännande läsning i
typsnittsällskap väntar. ✖
Politiknyheter
från Amerika
■ Följer du Ekot och dags­
pressen, läser Fokus, Filter
och Economist och lyssnar
på Konflikt i radion? Det är
bara grundkursen. Bland de
nominerade till årets Webby
Awards fanns exempelvis
Truthdig, en sajt som står sig
bra bredvid den mer etablerade Politico, som också
var nominerad. För dig som
letar alternativa världsbilder
finns ColdType, utgiven av
Tony Sutton, tidningsman
med rötter i anti-apartheidkampen i Sydafrika. Glenn
Greenwalds The Intercept
börjar få styrsel på sin verksamhet och kommer stadigt
med nya avslöjanden, framför allt om USA:s spionageoch krigsapparat. Mera på
dessa sajter: www.truthdig.
com, www.coldtype.net,
www.firstlook.org ✖
104
FOTOGRAF MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK
Arabisk vår för typsnitt
■ TPTQ Arabic heter bolaget bakom en rad nytecknade
arabiska typsnitt. Det är Peter Bilak från Typoteque och
Kristyan Sarkis som gått samman för att ge arabvärlden
moderna tecken. Ett exempel är Greta Arabic, som erbjuder hela 40 olika varianter, allt från en Compressed Hairline
till Extended Black. Arabisk texttypografi innefattar två
olika traditioner, medan rubriktypografin har utvecklats åt
olika håll i olika delar av arabvärlden. TPTQ har exempelvis tagit fram ett typsnitt i den starkt kalligrafiska Diwani-stilen, Thuraya, där man till och med kan sätta text med
sluttande baslinje!
Läs mera på http://tptq-arabic.com (i skrivande stund
är sajten inte färdig). ✖
Boken om Metro rena thrillern
■ Metros före detta chefredaktör Sakari Pitkänen har
skrivit den definitiva skildringen av gratistidningens
tillkomst och dess betydelse för mediavärlden inom
och utom landets gränser. Han tecknar också några
porträtt av Metros kända och okända medarbetare.
De 20 åren passerar snabbt i föredömligt korta och
spännande kapitel, där de intressantaste inte handlar om tidningens journalistik utan om varumärke,
sälj och marknadsföring. ✖
”Jag wallraffade
på en Jesusfestival”
text SANDRA JOHNSON foto MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK
Margareta Bloom Sandebäck söker det unika i varje uppdrag
och räds inte ett svårt jobb. I framtiden hoppas hon kunna göra
en fotobok kring ett personligt projekt.
Du plåtade omslagsjobbet
till tidningen, berätta!
– Jag packade lampor och
­kamera och åkte tvärsöver
­landet till Karlstad och Värmlands Folkblads redaktion.
­Bästa miljön hittade vi i tryckeriet, tidningens hjärta. Kul att
det blev både planerat och improviserat.
Vilket fotojobb glömmer
du aldrig?
– Det är svårt att välja, jag har
gjort många galna och spännande uppdrag.
En gång wallraffade jag på en
Jesusfestival där pastorn utlova-
de mirakel. Folk kastade sig på
golvet, fick spasmer, grät – det
var otroligt intensivt. Mitt i alltihop tog en pastor tag i mig efter
att ha insett att jag inte tillhörde
den utvalda skaran. Men då
hade jag redan fått mina bilder.
Hur skulle du beskriva din
stil?
– Snarare än stil så funderar
jag över vad jag vill förmedla
med bilden och varför jag tar
den. Jag tycker det är viktigt
att kunna bryta mina mönster
emellanåt och pröva nya visuella
grepp för att komma framåt och
utvecklas.
Margareta Bloom Sandebäck
»Ålder: 26 år.
»Bor: Stockholm.
»Gör: Fotograf/Bildjournalist.
»Utbildning: Nordens Fotoskola
Biskops-Arnö.
»Hemsida:
margaretasandeback.com
105
»»»
PORTFOLIO fotograf
»»»
Vad inspirerar dig?
– För mig är inspiration ett
tillstånd som jag kan försättas
i av nästan vad som helst; en
intressant diskussion, en välgjord print, ett spännande möte,
en fängslande berättelse. Tror
det mycket handlar om att vara
närvarande och nyfiken.
Ljus och stämningar är också
inspirerande. Eugène Janssons
Stockholmsvyer eller Hellen van
Meenes porträtt hör till mina favoriter. De visar något vardagligt
men tangerar samtidigt något
drömskt och skört.
Vilket är drömjobbet?
– Jag hoppas någon gång i framtiden få möjlighet att omvandla
ett längre personligt fotoprojekt till bok, låta det ta tid och
eftertanke, och vara med i hela
processen.
I många avseenden har jag
redan mitt drömjobb, men att bli
representerad av en agentur och
få frigöra mer tid för fotot vore
en dröm. ✖
106
Linda Pira, artist, del av större porträtt, Aftonbladet, 2014.
107
PORTFOLIO fotograf
Svenskarnas
Parti, tidigare
opublicerat
projekt, 2014.
108
109
PORTFOLIO fotograf
Ison Glasgow, artist, yrkesporträtt till Platsjournalen, 2014.
110
“Välkommen
till Sverige”,
reportage om
integration,
Fokus, 2011.
111
A4-FRÅGAN
Vad skulle du helst bjuda
på ­under eftermiddagsfikat?
text & foto SANDRA JOHNSON
Andrea Stolt: Nybakta scones
med clotted cream och lemon
curd. Afternoon tea är det bästa
eftermiddagsfikat.
Lotta Lundin: Ett glas vin och
salta pinnar.
Barbro Jansson Lundkvist: Fruktsallad! Jag är usel på att baka
men skära frukt, det kan jag.
Den ska vara ekologisk förstås,
innehålla jordgubbar om det är
säsong. Och så ska det vara lite
riven vit choklad på toppen.
Sandra Johnson: Tårta från Haga
tårtcompani och bageri! De kan
inte göra en tårta som inte smakar fantastiskt. MUMS.
Linda Svensson: Helst skulle
jag bjuda på spettekaka för att
få en second opinion, men
jag vill inte mina arbetskamrater ont, så jag skulle nog
bjuda på min sons himmelska
morotskaka, full av fett och
socker. Det värsta jag vet är
112
f­ örtäckta hälsobomber. Som
när man tror att man sätter tänderna i en chokladboll, och det
bara är en massa torkad frukt
och frön.
Pelle Anderson: Grunden till
min fysik lades på Café Valhall
i Hultsfred, där jag spenderade
en stor del av min gymnasietid.
Napoleonbakelse köpte jag då,
när jag hade råd, så det bjuder
jag gärna på. Dock är det svårt
att hitta Napoleonbakelser som
är korrekt gjorda. Och tyvärr
har den turkiske bagaren på
Nytorgsgatan som bakade så
fina minisemlor pensionerat sig
och flyttat tillbaka till Turkiet.
Så det går ju inte heller. Nej, jag
får smälla ihop något själv, och
då blir det citronpaj, som man
med fördel kan äta med en sked
crème fraîche. Smaklig fika!
Sofia Wixner: Vad som helst! Det
är just pausen där man får en
chans att prata med sina kollegor som är det viktiga tycker jag.
Madeleine Bäck: Mitt favoritbjud,
utöver allt med choklad, är sådant som kan inspirera oss
att göra jobbet bättre. Om det
sedan är att bygga lego, utbyta
idéer eller hjärnstorma kring
en kund – det får fikastunden
avgöra.
Monika Lann: Björns hembakade
biskvier! Bland det godaste man
kan få i bakverksväg. Smälter
som smör i gommen, lägger sig
som bomull i magen, lämnar
efter sig en himmelsk känsla av
att man inte behöver något mer
på väldigt länge.
Sally Henriksson: Jag skulle
helst bjuda på våfflor med
varm hjortronsylt och riven
västerbottenost. Jag åt det
första gången för ett par år
sedan och blev frälst. En magisk smakkombination från
norr helt enkelt.
Åsa Bolmstedt: En marängtårta
från 1980-talet. Färdigköpt
marängbotten, vaniljglass och
konserverad ananas i småbitar.
Kanske lite vispad grädde också.
Monteras i två tre lager som får
stå och gegga till sig en stund.
Frågan är om det smakar så sliskigt som det låter i dag, eller om
det är så där fantastiskt gott som
jag tyckte i min barndom. Det får
vi rösta om.
Kajsa Isenberg: Jag bjuder helst
på öl. Kall, billig. Morgon, middag, kväll.
Annika Larsson Sjöberg: Drömmar!
Jonna Olsson: Ett glas cava och lite
goda nötter och oliver på en solig
plats. Sedan kanske vi bara sitter
kvar och kommer på en massa bra
idéer eller bara softar.
Karin Tideström: Min favorit
är nog semlor, men det beror
kanske på att man bara får det
en gång om året. I år hann jag
inte äta tillräckligt många
känner jag. ✖
Tårtan kommer från Haga
tårtcompani och bageri och
består av kokostoppsbotten,
passionsfrukts­pannacotta, mörk
chokladmousse och hallon.
113