Download Report

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Upprättad
2015-11-27
Beteckning
Förslag
Kommunfullmäktige
Sammanträde 8 december 2015 klockan 18
i kommunfullmäktigesalen
Obs! Luciafirande i kafé Nyfiket klockan 20
Ärende
1.
Val av justerare och tid för justering
Monica Neptun (L) och Anders Ekström
(M)
ersättare; Ulla Krantz (M) och Kent
Stenhammar (S)
17 december klockan 17
2.
Återkoppling från dialogen med
kommunrevisionen, 10 november
Kommunrevisionen, 18-18.10
3.
Utbildning om barnkonventionen
Amanda Kaså 18.10-19.10
Besvarade interpellationer och
frågor
4.
5.
Interpellation om uppsägning av
hyresavtal för lägenheter vid
Bukärrsgården
KS/2015:450
Interpellation om byggande av små
hyresrätter
KS/2015:413
Kristin Löfgren
Kommunstyrelsens förvaltning
Direkt:0300-834233
kristin.lofgren@kungsbacka.se
KF § 170 2015-11-10
Interpellationen får ställas och besvaras
på nästa sammanträde av ordföranden i
nämnden för Vård & Omsorg, Marianne
Kierkemann (M).
KF § 157 2015-11-10
Interpellationen får ställas och besvaras
på nästkommande sammanträde av
kommunstyrelsens ordförande, Hans
Forsberg (M).
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon: 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (7)
Ärende
Beteckning
Förslag
KS/2014:207
KS § 262 2015-11-17
Beslutsärenden
6.
Riktlinjer för upplåtande av
kommunala lokaler och ytor till
publika arrangemang med
alkoholservering
Kommunfullmäktige godkänner
Riktlinjer för upplåtande av kommunala
lokaler och ytor till publika
arrangemang med alkoholservering,
2015-09-02.
Brottsförebyggande rådet i Kungsbacka
ansvarar för uppföljning.
7.
Näringslivspolitiskt program 20162018
KS/2015:442
KS § 293 2015-11-17
Kommunfullmäktige godkänner
näringslivsprogrammet Mål och
strategier för näringslivsarbetet i
Kungsbacka kommun 2016-2018,
daterat 2015-11-04.
Näringslivsprogrammet ska revideras
efter beslut om Kungsbacka kommuns
Vision 2030.
8.
Förändring av förbehållsbeloppet
KS/2015:429
vid avgiftsberäkning inom nämnden
för Vård & Omsorg
KS § 294 2015-11-17
Vid avgiftsberäkning för insatser för
personer under 65 år höjs
förbehållsbeloppet generellt med 10
procent.
Nämnden för Vård & Omsorg får i
särskilda fall göra individuella
bedömningar av förbehållsbeloppets
storlek vid avgiftsberäkningen.
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (7)
Ärende
9.
Beteckning
Förändring av förbehållsbeloppet
KS/2015:422
vid avgiftsberäkning inom nämnden
för Funktionsstöd
Förslag
KS § 295 2015-11-17
Vid avgiftsberäkning för insatser för
personer under 65 år höjs
förbehållsbeloppet generellt med 10
procent.
Nämnden för Funktionsstöd får i
särskilda fall göra individuella
bedömningar av förbehållsbeloppets
storlek vid avgiftsberäkningen.
10. Taxa för brandskyddskontroll 2016- KS/2015:372
2019
KS § 296 2015-11-17
Under förutsättning att likalydande
beslut fattas i
Räddningstjänstförbundets
medlemskommuner;
Med stöd av 3 kap 6 § Lag (2003:778)
om skydd mot olyckor antas taxa för
brandskyddskontroll i enlighet med taxa
för brandskyddskontroll.
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
ska för varje avgiftsår justera taxan
enligt Sveriges Kommuner och
Landstings (SKL) Prisindex för
kommunal verksamhet (PKV). Vid
justeringen ska det PKV som publiceras
vid SKL:s skatteprognos i oktober
månad året innan ny taxa fastställs
tillämpas. Justeringen ska göras med det
index som gäller för det avgiftsår som
justeringen avser.
Taxan gäller för åren 2016 till och med
2019 med den justering som sker enligt
punkt 2.
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (7)
Ärende
Beteckning
Förslag
11. Sotningsfrister inom
Räddningstjänstförbundet
Storgöteborg
KS/2015:373
KS § 297 2015-11-17
12. Revidering av VA-taxans textdel
KS/2015:425
Kommunfullmäktige beslutar, under
förutsättning att samtliga kommuner i
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
fattar likalydande beslut, att Förslag till
sotningsfrister, daterat 2015-09-03,
antas att gälla från och med 1 januari
2016
KS § 298 2015-11-17
Revideringar i taxa för Kungsbacka
kommuns allmänna vatten och
avloppsanläggning, VA-taxan, daterad
2015-09-29, gäller från och med 201601-01.
13. Utökning av VAverksamhetsområde 2012
KS/2015:364
14. Utökning av VAverksamhetsområde 2014
KS/2014:456
15. Ansvar för flyktingsamordning och
planering av boenden för
ensamkommande flyktingbarn
KS/2015:449
16. Rapporteringsskyldighet enligt
socialtjänstlagen och lagen om stöd
och service till vissa
funktionshindrade
KS/2015:421
KS § 299 2015-11-1715
Kommunfullmäktige beslutar om utökat
VA-verksamhetsområde i enlighet med
beslut i nämnden för Teknik, 2012-0524, § 49.
KS § 300 2015-11-17
Kommunfullmäktige beslutar om utökat
VA-verksamhetsområde i enlighet med
beslut i nämnden för Teknik, 2014-1023, § 96.
KS § 301 2015-11-17
Se protokollsutdrag
KS § 302 2015-11-17
Rapport från nämnden för
Funktionsstöd enligt 16 kap 6 f §
socialtjänstlagen och 28 f § lagen om
stöd och service till vissa
funktionshindrade noteras i protokollet.
KUNGSBACKA KOMMUN
5 (7)
Ärende
Beteckning
Förslag
17. Redovisning av obesvarade
motioner
KS/2015:346
KS § 306 2015-11-17
18. Svar på motion om policy gällande
beslutsgången för avtal med
Migrationsverket och länsstyrelsen
från Stefan Jägnert (SD)
KS/2015:109
19. Svar på motion om att uppföra en
station, där cyklister erbjuds
möjligheten att gratis pumpa sin
cykel samt låna cykelverktyg, från
Thord Brynielsson (SD).
KS/2012:320
Redovisning av obesvarade motioner
noteras i protokollet.
Motionen avslås med hänvisning till;
Genom lagändring från och med 2014
har det politiska momentet i avtalen om
asyl- och PUT-platser för
ensamkommande barn minskat.
Avtalens funktion är i stället mer att
tillförsäkra kommunen statliga
ersättningar för mottagandet av
ensamkommande barn samt ge de
statliga myndigheterna kunskap om
kommunernas mottagandekapacitet.
Kommunfullmäktige har år 2014
dessutom uppdragit åt kommunstyrelsen
att besluta om tillfälliga ändringar av
asylplatser. Kommunstyrelsens beslut
om överenskommelserna med
Migrationsverket och länsstyrelsen i
november 2014 strider därför inte mot 3
kap. 9 § i kommunallagen.
KS § 304 2015-11-17
Motionen bifalles i delen som avser
pumpanordning för cyklar.
Motionen avslås i delen som avser lån
av cykelverktyg med hänvisning till att
stöldrisken är stor.
Beslutsärenden; val
20. Entledigande och fyllnadsval av
uppdrag som ersättare i
Byggnadsnämnden
KS § 303 2015-11-17
KS/2015:471
KUNGSBACKA KOMMUN
6 (7)
Ärende
Beteckning
Förslag
21. Entledigande och fyllnadsval av
KS/2015:470
uppdrag som ledamot i nämnden för
Funktionsstöd
22. Entledigande och fyllnadsval av
uppdrag som nämndeman
KS/2015:466
23. Entledigande och fyllnadsval av
uppdrag som ersättare i
kommunstyrelsen
KS/2015:474
24. Entledigande och fyllnadsval av
uppdrag som ersättare i nämnden
för Funktionsstöd
KS/2015:476
25. Entledigande och fyllnadsval av
uppdrag som ersättare i nämnden
för Fritid & Folkhälsa.
26. Val till Tölö bygdegårdsförening
Övrigt
27. Motion om boende för äldre på
Furubergsvägen 14 från Roger
Larsson (KB)
KS/2015:467
28. Interpellation om utredning av Inlag KS/2015:478
29. Motion om Kungsbackas ansvar för
klimatet från Clas Rosander (MP)
30. Eventuellt nya interpellationer,
frågor och/eller motioner
31. Redovisning av inkomna skrivelser
KS/2014:107
Per Ödman
Anna Rehnberg
Ordförande
Sekreterare
KUNGSBACKA KOMMUN
7 (7)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga.
Välkomna att lyssna på överläggningarna!
Hela dagordningen och handlingarna till mötet finns att läsa på www.kungsbacka.se.
Utsändning av kommunfullmäktiges sammanträde sker över Närradion, 95,2 MHz.
Till Kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun
Interpellation till Marianne Kierkemann, ordf. i Vård och Omsorg
I direkt anslutning till Bukärrsgårdens äldreboende finns 16 stycken små
hyreslägenheter med adress Furubergsvägen 14 och som ägs av EKSTA Bostads
AB. I lägenheterna bor äldre människor som på ålderns höst vill ha ett enklare
och tryggare boende. Den boende hyr lägenheten via ett upprättat hyresavtal
med EKSTA. Denna boendemöjlighet har funnits i över 30 år och varit till stor
glädje för såväl de boende som anhöriga. Enligt uppgift vill kommunen att
denna boendemöjlighet skall upphöra. Jag har försökt att hitta information om
beslutsgången men det har varit knapphändigt. Det jag funnit är
2015-05-12 Förvaltningsskrivelse: Förslag till förändring av olika boenden där i
förslag till beslut nämns om nedläggning av Furuberg.
2015-05-13 Vård & Omsorg Au-möte. Ingen notering, inget förslag till beslut
2015-05-20 Information från förvaltningschef till de boende om beslutad
nedläggning av Avdelning Furuberg
2015-05-27 Vård & Omsorg Nämndmöte. Ingen notering, inget beslut.
2015-06-05 Förvaltningen V & O säger upp hyresavtalet av Furubergsvägen
med förvaltningen för Service, vilket Service bekräftar samma dag. Service
meddelar samtidigt att internhyresavtalet med V & O följer det externa som
Service har med EKSTA, d.v.s. till och med 2019-12-31. Önskad avflyttningsdag
för V & O är 2015-12-31 och Service meddelar att de kommer att arbeta för att
hitta ny hyresgäst till lokalen snarast efter detta datum. De meddelar också att
det redan pågår ett arbete med att hitta en lösning för ensamkommande barn i
lokalerna snarast möjligt.
Mina frågor till dig som ordförande
- Med vilken rätt säger förvaltningen upp ett hyresavtal som är upprättat
mellan fastighetsägaren EKSTA och den boende?
- Är det rätt att de gamla, som har byggt upp detta samhälle, inte skall få
fortsätta sitt omtyckta boende, bara för att vi skall finna lösningar på
andra samhällsproblem?
………………………………………………..
Roger Larsson Kb
Svar på interpellation angående förslag till bostadsbyggande på Östanvindsgatan Sverigedemokraterna har i interpellation konstaterat att det råder stor bostadsbrist i kommunen och med anledning av denna frågat varför inte förslaget om 144 små hyresbostäder vid Östanvindsgatan kommer fram. Kungsbacka är en av de kommuner i riket som under de senaste decennierna byggt flest bostäder och därmed haft mycket hög befolkningsökning. Nuvarande målsättning, som kommunfullmäktige beslutat om, innebär ett årligt byggande på 500 bostäder. I de större bostadsprojekten kräver kommunstyrelsen att minst en tredjedel ska vara hyreslägenheter. 500 bostäder är en avvägning mellan god bostadsförsörjning och en investeringstakt som kommunen mäktar med. En långsiktig större ökning av bostadsbyggandet skulle få tröskeleffekter inom en rad områden och därmed också besvärande kommunalekonomiska konsekvenser. Aranäs förslag om att bygga 144 små hyresbostäder vid Östanvindsgatan har studerats av företaget och kommunen under en lång tid. Berörda förvaltningar har utrett förutsättningarna för projektet och konstaterat att förslaget har svårt att få plats på den lilla yta som står till buds – möjligtvis skulle ett bantat projekt till hälften medföra gottagbar stadsbyggnad. Aranäs har i skrivelse i somras konstaterat projektet inte är ekonomiskt genomförbart om det bantas till hälften. Företaget har nu meddelat att man avvaktar med projektet tills kommunen tar ett större planeringsgrepp över hela området och då återkommer med bostadsplanering på sin fastighet vid Östanvindsgatan. Vårt partis politiska målsättning är att bygga bostäder med olika upplåtelseformer med utgångspunkten att det är den som bor i sin bostad som skall betala för dess kostnader. Med anledning av bostadsbristen och flyktingströmmarna samt regeringens nya anvisningslag så kommer vi titta på hur bostadsproduktionen kan öka inom kommunens ekonomiska möjligheter. Hans Forsberg (M) Kommunstyrelsens ordförande Interpellation till Hans Forsberg Det är idag svårt att få en lägenhet i Kungsbacka kommun.Det står närmare 5300 i kommunens bostadskö men endast 174 lägenheter har förmedlats under året.Det innebär många års väntan på att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet. Många ungdomar som önskar bo kvar i kommunen när det är dags att flytta hemifrån tvingas flytta till andra kommuner pga av att det inte finns bostäder. För ungdomar och ensamstående som inte har möjlighet att köpa en bostadsrätt eller villa och för pensionärer som kanske sålt sin villa och önskar få ett mindre och billigare boende måste det finnas alternativ. Så gott som alla partier i Kungsbacka har propagerat för att man måste bygga fler små hyresrätter. Då det är svårt att få lönsamhet i byggandet av smålägenheter är det inte lätt att finna byggherrar som vill uppföra dessa. Aranäs har dock tagit fram ett förslag på att bygga 140 st lägenheter i form av ettor och tvåor på Östanvindsgatan i Kungsbacka för att tillgodose detta uttalade behov. Kommunen vill dock banta ned projektet till 70 st lägenheter. Då antalet lägenheter är avgörande för om byggnationen kan genomföras så har Aranäs därför meddelat att man lägger dessa byggplaner åt sidan. Bara hos Aranäs står det 1500 i kö för en mindre bostad. Det vore mycket dumt av Kungsbacka kommun att missa ett tillfälle att kunna erbjuda billiga smålägenheter som det råder mycket stort behov av. Med anledning av ovan önskar Sverigedemokraterna i Kungsbacka svar på följande frågor. Varför är man inte mer tillmötesgående så att byggnationen kan genomföras när bostadsbristen är så akut? Vill man inte att Kungsbacka ska vara en stad för alla? Carita Boulwén Sverigedemokraterna Kungsbacka TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-11-03
Diarienummer
KS/2014:207
Riktlinjer för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till publika arrangemang med
alkoholservering
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen godkänner Riktlinjer för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till publika
arrangemang med alkoholservering, 2015-09-02.
Brottsförebyggande rådet i Kungsbacka ansvarar för uppföljning
Sammanfattning
Ledamoten Stephan Philipson (KB) väckte i skrivelse daterad 2010-09-07, motion om att ändra
riktlinjerna för förtäring av alkohol i kommunens lokaler, för att efter särskild prövning göra det
möjligt att servera alkohol till allmänheten. Efter remiss till kommunstyrelsen och därefter nämnderna
för Fritid & Folkhälsa och Individ & familjeomsorg samt samrådsgruppen för folkhälsa fick
undertecknade uppdraget av Kommunstyrelsen att utarbeta riktlinjer med skrivelsen som
utgångspunkt.
Utredningen avser endast riktlinjer avseende upplåtande av lokaler och ytor för publika arrangemang
med tillfälligt serveringstillstånd för alkoholservering i kommunens lokaler. Servering vid
äldreboenden, representation, slutna sällskap, privat konsumtion i kommunal lokal eller yta samt
liknande tillfällen berörs inte i denna utredning.
Arbetet har inriktats på att formulera tydliga riktlinjer eftersom nuvarande regler upplevs som otydliga
samt inkonsekventa. Det har bland annat sin grund i att nämnden för Fritid & Folkhälsa idag har ett
Kommunstyrelsens förvaltning
1 (3)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (3)
förbud mot alkohol på sina anläggningar. Flera verksamhetsföreträdare har också tolkat att förbudet
gäller för samtliga förvaltningar. Otydligheten har även framkommit i kontakt med externa arrangörer
samt tjänstemän inom kommunen.
Under utredningens gång har vi efter samtal med nyckelpersoner inom kommunen, uppfattat att det
finns ett behov av att kunna erbjuda större publika arrangemang i Kungsbacka. Vid ett flertal tillfällen
har bland annat Fritid & Folkhälsas förbud lett till att arrangörer avstått från att förlägga större
arrangemang i främst Kungsbacka stad. Det har framkommit att det uppskattningsvis är fråga om 3-5
publika arrangemang som skulle tillkomma årligen.
Vi har med utgångspunkt från Stephan Philipsons skrivelse, och att nuvarande bestämmelser upplevs
som otydliga samt att det finns en efterfrågan på fler och större arrangemang till Kungsbacka stad, vägt
sociala konsekvenser mot utformningen av nya riktlinjer. Med utgångspunkt från
utredningsunderlaget, och tidigare nämnda skrivelse, föreslår vi sex kommunala lokaler och ytor som
lämpliga för publika arrangemang med möjlighet att tillfälligt servera alkohol. Följande punkter är en
sammanfattning av motiveringen till föreslagna riktlinjer:
-
Trots en kraftig ökning av antalet serveringstillstånd i Sverige har inte alkoholkonsumtionen
ökat nämnvärt.
-
De föreslagna lokalerna är tydligt avgränsade vilket skapar goda förutsättningar för tillsyn och
minimerar risken för att personer under 18 år ska få tillgång till alkohol på eventuella
arrangemang.
-
Ett uppskattat tillskott på 3-5 större publika arrangemang med alkoholservering är ett begränsat
antal arrangemang vilket rimligtvis inte leder till sociala konsekvenser.
-
Ett utvecklat och väl fungerande arbete med Ansvarsfull alkoholservering där krögare, polis
och kommun medverkar, minskar risken för överservering.
-
Välutvecklad och effektiv samverkan mellan Polis och kommun genom ÖPK, BRÅ och
tillståndshandläggning, är redan etablerad
-
Tydligare och mer enhetliga riktlinjer gör det enklare att tolka vad som gäller för publika
arrangemang.
-
Förslaget på riktlinjer är en del av ett sammanhang där Kungsbacka kommun prioriterar arbetet
med att skapa förutsättningar för god hälsa och trygghet. Kommunstyrelsen och nämnderna
bedriver ett aktivt arbete med dessa frågor.
-
Specifika lokaler och ytor skapar förutsägbarhet för tillsynsmyndigheterna vilket leder till
bättre planering, brottsförebyggande arbete samt goda möjligheter till tillsyn.
-
De föreslagna lokalerna och ytorna är utformade för publika arrangemang med goda
kommunikationsmöjligheter och närhet till kollektivtrafik.
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (3)
Det bör genomföras en strukturerad uppföljning och utvärdering av de nya riktlinjerna i form av
statistik på alkoholrelaterat våld, omhändertagande av berusade personer och ordningsstörningar.
Brottsförebyggande rådet i Kungsbacka bör ansvara för uppföljningen inom ramarna för ÖPK och i
samverkan med Polis och andra berörda parter.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-11-03
Riktlinjer för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till
publika arrangemang med alkoholservering 2015-09-02
Riktlinjer och underlag alkoholservering 2015-09-02
Kommunfullmäktige, 2010-09-07, § 174
Beslutet skickas till
FF, KT
Ann-Charlotte Järnström
Kommundirektör
Riktlinjer för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till publika
arrangemang med alkoholservering
§ 1 Följande lokaler och ytor upplåts till publika arrangemang med alkoholservering
Följande lokaler och ytor har en utformning som lämpar sig för publika arrangemang1
med alkoholservering2
• Tingbergsvallen
• Aranäshallen A
• Ishallarna
• Gräsplanerna vid Kungsbacka Sportcenter
• Grusparkeringarna vid Kungsbacka Sportcenter
• Kungsbacka torg
1
2
Ett publikt arrangemang skall vara öppet för allmänheten, med eller utan inträdeskostnad
Med alkoholservering avses drycker som överstiger 2,25 volymprocent
§ 2 Andra lokaler och ytor som kan upplåtas till enstaka publika arrangemang
Andra lokaler eller ytor kan vara aktuella för enstaka publika arrangemang. Den nämnd
eller styrelse som ansvarar för verksamheten i berörd lokal eller yta beslutar om den får
upplåtas till publikt arrangemang. Beslut tas i berörd nämnd inför varje enskilt
arrangemang. Om ansvarig nämnd eller styrelse beslutar att upplåta lokal eller yta, kan
tillstånd för servering av alkohol sökas hos kommunens alkoholhandläggare.
§ 3 Publika arrangemang i anslutning till barn- och ungdomsverksamhet
Vid publika arrangemang i anslutning till pågående verksamhet för barn och
ungdomar under 18 år, ska arrangemangslokal eller yta vara avskild från pågående barnoch ungdomsverksamhet. Med avskild avses separat lokal eller där permanenta väggar
avgränsar arrangemang och verksamhet.
§ 4 I följande fall upplåts inte lokaler och ytor
Lokaler och ytor inom skolområde eller där pedagogisk verksamhet bedrivs, upplåts inte.
Undantag görs för Kungsbacka Teater samt restaurangen på Elof Lindälvs gymnasium
som innehar permanenta serveringstillstånd för alkohol.
KUB1002, v2.0, 2013-05-29
Lokaler eller ytor upplåts inte om det samtidigt pågår barn- och ungdomsverksamhet i
samma lokal eller på samma yta.
§ 5 Vilka huvudmän omfattas av riktlinjerna
Lokaler och ytor som ägs av Kungsbacka kommun och lokaler och ytor där kommunen
bedriver verksamhet, omfattas av riktlinjerna. Riktlinjerna omfattar bolag och stiftelser
inom koncernen Kungsbacka kommun som tillhandahåller eller hyr ut lokaler och ytor
avsedda för publika arrangemang.
§ 6 Ansökan om tillstånd
Tillstånd för servering av alkohol söks hos kommunens alkoholhandläggare.
1 (1)
Datum
2015-09-02
Utredning angående upplåtande
av kommunala lokaler och ytor
till alkoholservering
Patrik Adiels
Erik Norinder
© Utges av Kungsbacka kommun
maj 2015
Kungsbacka kommun
Innehållsförteckning
1
Bakgrund
1.1
2
3
Avgränsningar
5
Lagstiftning
6
3.1
4
8
16
Region Hallands folkhälsopolicy ..................................................................................... 16
Policy och handlingsplan för barnkonventionen.............................................................. 16
Fullmäktiges prioriterade mål .......................................................................................... 16
Idrotts- och hälsocertifiering............................................................................................ 17
Handlingsprogram för det alkohol- och drogförebyggande arbetet LAST’N.................... 17
ÖPK, Överenskommelse Polis och Kommun ................................................................. 17
Står föreslagna riktlinjer i konflikt med kommunens mål, inriktning och styrdokument?.. 18
Diskussion och slutsats
8.1
8.2
9
14
Göteborgs stad: .............................................................................................................. 14
Partille kommun: ............................................................................................................. 14
Lidingö stad: ................................................................................................................... 14
Kungälvs kommun: ......................................................................................................... 14
Varbergs kommun: ......................................................................................................... 14
Halmstads kommun: ....................................................................................................... 15
Mölndals kommun:.......................................................................................................... 15
Styrdokument, mål och inriktning i Kungsbacka kommun
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
7.6
7.7
8
Utvecklingen av antalet serveringstillstånd ....................................................................... 8
Alkoholkonsumtionens utveckling ................................................................................... 10
Alkohol och våld ............................................................................................................. 11
Alkoholskador och andra konsekvenser genom ökad tillgänglighet ................................ 12
Omvärldsbevakning
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
6.7
7
7
Serveringstillstånd krävs för starköl, vin och andra jästa alkoholdrycker .......................... 7
Ansvar för tillsyn ............................................................................................................... 7
Statistik, forskning och erfarenheter
5.1
5.2
5.3
5.4
6
Alkohollagen . .................................................................................................................. 6
Serveringstillstånd
4.1
4.2
5
4
Beslutsunderlag ................................................................................................................ 4
19
Förslag på riktlinjer ......................................................................................................... 19
Sammanfattande motivering till föreslagna riktlinjer ....................................................... 20
Källor
21
3
Kungsbacka kommun
1
Bakgrund
Ledamoten Stephan Philipson (KB) väckte i skrivelse daterad 2010-09-07 en
motion om att ändra riktlinjerna får förtäring av alkohol i kommunens lokaler, för
att efter särskild prövning göra det möjligt att servera alkohol till allmänheten.
Kommunfullmäktige beslutade 2010-09-07, § 174 att remittera ärendet till
kommunstyrelsens förvaltning för vidare behandling, och 2011-10-11 remitterades
motionen till nämnden för Individ & Familjeomsorg respektive nämnden för Fritid.
Individ & Familjeomsorg beslutade 2011-01-12, § 13 att som svar på motionen uttala sitt
stöd för ett förtydligande av riktlinjerna för servering av alkohol i kommunens lokaler i det
drog- och alkoholpolitiska handlingsprogrammet LAST'N. På motsvarande sätt meddelade
nämnden får Fritid 2011-01-18 , § 12 som svar på motionen att det är viktigt att förtydliga
de gällande riktlinjerna i LAST'N. En revidering av programmet ska enligt tidigare beslut
genomföras under 2011.
Kommunstyrelsens arbetsutskott sände över frågan till samrådsgruppen för folkhälsa.
Samrådsgruppen förordade en översyn och ansåg att det var en kommuncentral fråga.
Kommunstyrelsen fick i uppdrag att utarbeta en kommungemensam policy, av de
dokument som är relaterade till kommunens regler kring alkoholförtäring i kommunens
lokaler/fastigheter.
Hösten 2014 gavs uppdraget att utforma ett förslag på riktlinjer för alkoholservering i
kommunens lokaler, till Patrik Adiels och Erik Norinder. Arbete med underlag och riktlinjer har
fortlöpt under våren 2015.
Utredningsarbetet har inriktats på att formulera tydliga riktlinjer eftersom nuvarande regler också
upplevs som otydliga samt inkonsekventa. Det har bland annat sin grund i att nämnden för Fritid
& Folkhälsa idag har ett förbud mot alkohol på sina anläggningar. Flera verksamhetsföreträdare
har också tolkat att förbudet gäller för samtliga förvaltningar. Otydligheten har även framkommit
i kontakt med externa arrangörer samt tjänstemän inom kommunen.
1.1








Beslutsunderlag
Kommunfullmäktige, 2010-09-07, § 174
Nämnden för Individ & Familjeomsorg, 2011-01-12, § 13
Nämnden för Fritid, 2011-01-18, § 12
Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2011-02-24
Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2011-05-06
Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2012-11-07
Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2012-12-11, § 426
Kommunstyrelsen, 2012-12-18, § 295
4
Kungsbacka kommun
2
Avgränsningar
Utredningen avser endast riktlinjer avseende upplåtande av lokaler och ytor för publika
arrangemang med tillfälligt serveringstillstånd för alkoholservering i kommunens lokaler.
Servering vid äldreboenden, representation, slutna sällskap, privat konsumtion i kommunal
lokal eller yta samt liknande tillfällen berörs inte i denna utredning.
Omvärldsbevakningen avgränsas till grannkommuner, jämnstora kommuner samt
kommuner i närheten av större kommuner.
Det finns ett antal olika verksamheter med permanent serveringstillstånd i Kungsbacka
kommun: Särögården, Signeshus äldreboende, med flera. De omfattas inte av förslaget på
riktlinjer för alkoholservering vid publika arrangemang.
5
Kungsbacka kommun
3
Lagstiftning
3.1
Alkohollagen
.
Alkohollagen är en skyddslagstiftning vars syfte dels är att skydda enskilda individer men
även medborgarna i allmänhet från alkoholens skadeverkningar. Vid sidan om alkohollagen
och angränsande lagar styrs tillståndsgivningen och tillsynen av de mål som satts upp lokalt
och nationellt.
Alkohollagen ger ett visst utrymme till lokal anpassning eller riktlinjer av när och var
servering av alkoholdrycker ska tillåtas i kommunen. Syftet med anpassningarna och
riktlinjerna är att åstadkomma en likabehandling inom kommunen av tillståndsansökningar
och att skapa en förutsägbarhet. Det ska tydligt framgå för såväl den som söker serveringstillstånd som för allmänheten vad som gäller i kommunen. Det är dock viktigt att framhålla
att även om kommunen har riktlinjer, måste varje tillståndsansökan prövas för sig.
6
Kungsbacka kommun
4
Serveringstillstånd
4.1
Serveringstillstånd krävs för starköl, vin och andra jästa alkoholdrycker
Ansökan om serveringstillstånd görs hos Individ & Familjeomsorg. Kommunen ansvarar för
att ge tillstånd och sköta tillsynen vid servering och försäljning av alkohol.
Det är möjligt att ansöka om serveringstillstånd till allmänheten eller till ett slutet sällskap,
permanent eller tillfälligt. Individ & Familjeomsorg tar ut en avgift för att handlägga
ansökan om tillstånd. Kommunen tar ut en årlig fast tillsynsavgift samt en rörlig avgift som
baseras på omsättningen av såld alkohol.
4.2
Ansvar för tillsyn
Kommunen besöker regelbundet restauranger och andra försäljningsställen för att
kontrollera att lagen följs. Polisen och nämnden för Individ- och familjeomsorg, genom
alkoholhandläggaren, ansvar för tillsynen. Vad gäller tillståndsgivning ansvarar Individ- och
familjeomsorg genom alkoholhandläggaren för denna. I samband med att tillsyn genomförs
deltar även andra kommunala nämnder samt Skatteverket.
7
Kungsbacka kommun
5
Statistik, forskning och erfarenheter
Alkoholforskningen i Sverige de senaste 25-30 åren är både omfattande och framgångsrik
ur ett internationellt perspektiv. Ett antal olika myndigheter och forskningsinstitut, med
flera har fått statligt stöd för att kartlägga, sprida och fördjupa kunskapen om alkoholens
skador, sociala konsekvenser och hur man bäst förebygger bruk och missbruk. Bland annat
har Folkhälsomyndigheten arbetat med utbildningsinsatser, samanställning av statistik samt
metodstöd till bland annat regioner och kommuner. Centrum för socialvetenskaplig
alkohol- och drogforskning, SORAD, bedriver omfattande forskning och CAN* genomför
årliga enkäter och publikationer avseende bland annat alkoholkonsumtionen.
När det gäller forskning, kartläggning och stöd till förebyggande arbete kopplat till
alkoholrelaterat våld finns det flertalet statliga och ideella aktörer. En av dessa är
Brottsförebyggande rådet som bland annat har som uppdrag att följa utvecklingen inom
detta område genom kartläggningar, metodstöd, statistik och forskning.
En viktig aspekt av alkoholkonsumtion är de effekter och konsekvenser som är kopplade
främst till berusningsdrickande, alkoholberoende och alkoholmissbruk.
Bland annat drabbas nära anhöriga och barn till personer som har en skadlig
alkoholkonsumtion. Barn som växer upp under förhållanden som präglas av
alkoholmissbruk eller alkoholrelaterat relationsvåld lider stor skada och är i riskzon att
själva utveckla ett missbruk eller psykisk ohälsa senare i livet.
5.1
Utvecklingen av antalet serveringstillstånd
Begreppet tillgänglighet har en historisk och forskningsgrundad koppling till
alkoholkonsumtion – enkelt uttryckt kan man säga att ju lättare det är att få tag på alkohol
desto troligare är det att en persons alkoholkonsumtion ökar.
Den så kallade totalkonsumtionsmodellen är en viktig teoretisk modell för hur
alkoholvanorna fördelar och sprider sig i befolkningen. Modellen ligger till grund för den
svenska alkoholpolitiken där skatter och detaljhandelsmonopol begränsar alkoholens
tillgänglighet och därmed drickandet och alkoholskadorna.
8
Kungsbacka kommun
Hur ser då utvecklingen av antalet serveringstillstånd i Sverige ut? Sedan 1998 har antalet
serveringstillstånd till allmänheten ökat från ungefär 8000 till 12000, 2013. När det gäller
serveringstillstånd till slutna sällskap är antalet i stort sett oförändrat sedan 1998.
Figur 1, Källa: CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2014.
9
Kungsbacka kommun
5.2
Alkoholkonsumtionens utveckling
Alkoholkonsumtionen i Kungsbacka har historiskt sett, bland unga vuxna, 18-25 år, varit
högre än rikssnittet. Dock ser man en nedåtgående trend vad gäller alkoholkonsumtion
bland ungdomar, nationellt och lokalt.
Om vi betraktar alkoholkonsumtionens utveckling i Sverige sjönk den från en toppnivå i
slutet på 70-talet för att sedan vända uppåt i början på 2000-talet. Konsumtionen 2013 är
ungefär en liter högre än vad den var 2001, vilket motsvarar en ökning på 12 % mellan
dessa år. Dock har den totala alkoholkonsumtionen mellan 2004 och 2013 minskat med
mer än 1,5 liter, vilket motsvarar knappt 7 %. (Leifman & Trolldal 2014 i CAN,
Drogutvecklingen i Sverige 2014)
Figur 2, CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2014
10
Kungsbacka kommun
5.3
Alkohol och våld
Det finns en stark koppling mellan alkoholberusning och våld (von Hofer 2011, Lenke 1990).
I ungefär en tredjedel av misshandelsfallen har de inblandade har varit påverkade och en
marginellt mindre andel har varit nyktra. När misshandel begås av män är båda inblandade
påverkade av alkohol i mer än dubbelt så stor andel av fallen som när misshandel begås av
kvinnor (44 mot 20 procent). Förhållandena är omvända när det gäller misshandel som sker
mellan nyktra personer.
Misshandel som begås av en man där båda inblandade är nyktra utgör 23 procent av
brotten där motsvarande andel för kvinnlig gärningsperson är 53 procent. Vid hot, rån och
sexualbrott är det vanligast att båda inblandade är nyktra (BRÅ, Nationell
Trygghetsundersökning 2014, NTU, i BRÅ; Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot,
personrån och sexualbrott).
Om man sammanför uppgifter om utsatthet för misshandel med alkoholkonsumtionen i
befolkningen kan man se att båda följer samma nedåtgående trend. Under hela den period
som NTU genomförts har det skett en nedgång (2005–2013).
Figur 3, Andelen utsatta för misshandel i befolkningen samt alkoholkonsumtion i liter per
person (i åldern 15 år eller mer), åren 2005-2013. Källa: BRÅ 2015 och CAN 2013.
11
Kungsbacka kommun
Enligt forskning finns det en fortsatt stark koppling mellan brott och alkoholpåverkan. Det
gäller både den som utsätter och den som utsätts – speciellt vid misshandel.
Gärningspersonerna är oftare något äldre, och de utsatta något yngre när alkohol är
inblandad. Forskning visar också att en stor andel av alla misshandelsbrott begås mellan
obekanta på natten och på platser dit allmänheten har tillträde. (BRÅ, Nationell
Trygghetsundersökning 2014 i BRÅ; Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot,
personrån och sexualbrott).
När det gäller Kungsbacka kommun visar den årliga medborgarundersökningen som
genomförs av Statistiska Centralbyrån, SCB, mycket goda trygghetsvärden och antalet
våldsbrott har minskat från 616, 2010 till 433, 2014. (BRÅ, www.bra.se)
Figur 4
5.4
Alkoholskador och andra konsekvenser genom ökad tillgänglighet
Sambandet mellan alkoholkonsumtion och alkoholskador är väldefinierat genom
registerdata och forskning. Man skiljer mellan kroniska och akuta skador. Till kroniska
skador hör de som orsakas av ett långvarigt högt drickande medan akuta skador kan uppstå
endast av att man dricker ”för mycket” vid ett enda dryckestillfälle (Leifman och Ramstedt,
Alkohol & Narkotika, 2012). Enligt Leifman, et al, kan man heller inte se en ökning av
alkoholskador under den tydliga konsumtionsökning som skedde mellan 1998 och 2004.
Dock går det att se att alkoholskadorna fallit i mer väntad takt på grund av de senare årens
minskning i alkoholkonsumtion.
12
Kungsbacka kommun
När det gäller ungdomar i tonåren som gör sin alkoholdebut i 14-16 års ålder
kan arrangemang med alkoholservering generellt sett innebära att det finns en risk att
underåriga får tillgång till alkohol. Ett välarrangerat arrangemang med
legitimationskontroll, där serveringspersonal och tillståndsinnehavare är utbildade i
ansvarsfull alkoholservering, AAS, minskar risken för att detta ska hända. Enligt forskning
har AAS haft en signifikant positiv effekt på den polisanmälda våldsbrottsligheten i de
kommuner som använder metoden (Trolldal, et al, Ansvarsfull alkoholservering – effekter
på våldsbrottsligheten i landets kommuner, STAD-rapport 50, 2012)
Barn i som växer upp i en missbruksmiljö där en eller två vårdnadshavare missbrukar
alkohol är en viktig målgrupp i alkoholförebyggande arbete.
Enligt en studie 2014 på Stockholms universitet uppgav 2,8 % att de växt upp med en
missbrukande far. Det var inte lika vanligt att modern hade ett missbruk - 0,8 % En uppväxt
med missbrukande förälder leder också i högre grad till psykisk ohälsa eller missbruk senare
i livet. (Anders Hjern, et al, Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller
psykisk sjukdom , CHESS, Rapport 4).
13
Kungsbacka kommun
6
Omvärldsbevakning
Nedan redovisar vi resultatet från genomförd omvärldsbevakning och hur det
förhåller sig i andra kommuner med alkoholservering i kommunala lokaler och ytor.
6.1
Göteborgs stad:
Idrottsanläggningar:
Ingen generell policy. Exemepelvis har flera idrottsanläggningar egna tillstånd: Ullevi,
Scandinavium enligt handläggare. Tillstånd beror också på lokal och fastighetsägare. 1
6.2
Partille kommun:
Finns idag inga regler enligt kommunens alkoholhandläggare. Sedvanlig ansökan gäller.
Man skiljer dock på ungdomsverksamhet, det får således inte förekomma alkohol i
kommunens lokaler förutom på kvällarna.2
6.3
Lidingö stad:
Alkoholförbud i skolans lokaler, går att söka tillfälligt tillstånd i andra sorters lokaler. 3
6.4
Kungälvs kommun:
Har ingen generell policy enligt anläggningsbokare i Kungälvs kommun. Föreningar
anordnar dansgalor i idrottshallar och har tillfälliga alkoholtillstånd4. Kvarnkullen, en mötesoch samlingslokal, för fester och annat – man söker separata tillfälliga tillstånd för dessa.
6.5
Varbergs kommun:
Kommunen upplåter idrottshuset Veddige för servering av alkohol. Inga andra lokaler eller
fastigheter upplåts.
1
goteborg.se/wps/portal/foretag/tillstand-och-regler/serveringstillstand/ansok-omserveringstillstand/Serveringstillstand-formanga/!ut/p/b1/04_Sj9Q1Nza3MDc2MDbXj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfGjzOIDDL0CLZwMHQ383S3d
DDxDvAPc_Lx9_MNcjIEKIoEKDHAARwNCv088nNT9XOjciwAEqKbog!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/
2
http://www.partille.se/Naringsliv/Tillstand/Alkohol/
3
http://lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/idrottochmotion/bokalokalochidrottsanlaggning.4.1af453a8
1215ffdc7708000328.html
4
http://www.kungalvsparken.se/index.php/om-oss.html
14
Kungsbacka kommun
6.6
Halmstads kommun:
Alkohol, starkare än öl klass 2, får efter sedvanlig bedömning serveras på inhägnade
områden, såvida ingen barn- och ungdomsaktivitet pågår bredvid inhägnaden (barn och
ungdomar ska inte utsättas för alkohol).5
6.7
Mölndals kommun:
Vissa kommunala lokaler tillåts ges alkoholtillstånd. Avgränsningarna utgör skarpa gränser,
speciellt om lokaler ligger i närheten av barn- och ungdomsverksamheter. Lokaler utanför
ungdomsverksamheter som också fyller kommunens kriterier för alkoholservering kan
tillåtas få tillstånd för alkoholservering. Detta innebär att kommunens egna lokaler och
andra lokaler som nyttjas för barn- och/eller ungdomsverksamhet eller ligger tätt intill
dessa verksamheter, får i praktiken inte hyras ut eller ges serveringstillstånd. Det är också
svårt för nyetablering av objekt med serveringstillstånd om lokalen ligger i närheten av
ungdomsgårdar och annan ungdomsverksamhet.
En fotbollsarena eller travbana får svårt att få serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker
då krav på t.ex. bra uppsyn, nykterhet och ordning skall uppfyllas rejält. Ordningsvakter
måste anlitas vid dessa typer av sammankomster. Här råder stora krav på exempelvis den
geografiska beläggningen (närhet av ungdomsverksamheter och/eller bostäder,
äldreboende eller liknande, sjukhus), gästernas/målgruppens ålder, ålderskontroll samt
serveringstiderna. Remissyttranden från Polisen och Räddningstjänsten är högst
prioriterade och fullkomligt avgörande.
5
http://www.halmstad.se/naringslivarbete/tillstandochregler/serveringavalkohol.1015.html
15
Kungsbacka kommun
7
Styrdokument, mål och inriktning i
Kungsbacka kommun
Avsnittet redovisar de olika styrdokument som har en koppling till utredningen. Det handlar
både om styrande dokument, samverkan, nämndspecifika inriktningar samt mål på nämnds
och fullmäktigenivå.
7.1
Region Hallands folkhälsopolicy
Region Halland utarbetade en ny folkhälsopolicy som började gälla från och med 2009.
Policyn berör ett flertal områden kopplade till hälsa. När det gäller alkohol är ett av
insatsområdena i policyn att erbjuda goda levnadsmiljöer. ”Insatser är nödvändiga för att
dels minska den generella alkoholkonsumtionen i samhället”. I dagsläget är en ny policy för
Halland under utveckling och den aktuella har fungerat som en vägledning och inriktning i
delar av folkhälsoarbetet.
7.2
Policy och handlingsplan för barnkonventionen
Den reviderade policyn gäller 2014-2018 och under dessa fem år lyfter policyn fram fem
artiklar som huvudinriktning för arbetet med barnkonventionen. Flera av dessa artiklar har
ett indirekt eller direkt samband med alkohol. Artikel 19 – ”Alla barn har rätt att skyddas
mot fysiskt eller psykiskt våld” har en koppling till alkohol och dess konsekvenser.
7.3
Fullmäktiges prioriterade mål
Tre av kommunfullmäktiges prioriterade mål strävar efter att främja hälsan hos invånarna i
Kungsbacka kommun:
- Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika bland unga
- Hälsosamt liv
- Trygg kommun
16
Kungsbacka kommun
7.4
Idrotts- och hälsocertifiering
Sedan 2010 har föreningar möjligheten att idrotts- och hälsocertifiera föreningen, utifrån
beslut från nämnden för Fritid & Folkhälsa. Huvudmålet är att öka tryggheten för de som är
aktiva i en förening i Kungsbacka kommun.
Det finns fem certifieringsmål: Utveckling av det alkohol- och drogförebyggande arbetet,
Nolltolerans för psykiskt och fysiskt våld, Höjd utbildningsnivå för barn- och
ungdomsledare, Ökad jämställdhet och Mångfald samt Ökad demokrati och delaktighet. För
att certifieras krävs det att föreningen bland annat har en alkohol och drogpolicy med en
handlingsplan och uppfyller ett antal kriterier. Målet Utveckling av det alkohol- och
drogförebyggande arbetet och tillhörande kriterier, inriktar sig på att skapa rutiner,
utarbeta förhållningssätt och öka kunskapen om alkohol och andra droger.
7.5
Handlingsprogram för det alkohol- och drogförebyggande arbetet
LAST’N
I december 2012 beslutade nämnden för Fritid & Folkhälsa att lämna över ärendet och
förslaget på reviderat handlingsprogram, 2013-2015, till kommunstyrelsens arbetsutskott
för beredning och handläggning. Denna överlämning samt en motion i kommunfullmäktige
ligger bland annat till grund för denna utredning samt förslag på ny policy. LAST´N
handlingsprogram lyfter bland annat fram ”ett förbud mot alkohol och andra droger i
kommunens lokaler samt lokaler inhyrda av kommunen. Undantaget från regeln är
bygdegårdar samt där särskilt tillstånd beviljats”.
7.6
ÖPK, Överenskommelse Polis och Kommun
I överenskommelsen mellan Polis och Kungsbacka kommun som gäller för 2015, har tre
målområden identifierats:
- Trygghet i offentlig miljö
- Trygg utan droger
- Trygg i trafiken
Det mest relevanta målområdet för utredningen är Trygghet i offentlig miljö eftersom ett
publikt arrangemang med alkoholservering kan leda till ordningsstörningar och upplevd
otrygghet.
17
Kungsbacka kommun
7.7
Står föreslagna riktlinjer i konflikt med kommunens mål,
inriktning och styrdokument?
Flera av kommunfullmäktiges mål och även ÖPK syftar till att minska alkoholkonsumtionen och öka tryggheten för barn, ungdomar och vuxna. Är det då inte
motstridigt att samtidigt skapa förutsättningar för fler tillfällen att dricka alkohol? Vi
bedömer att de föreslagna riktlinjerna och kommunens mål och styrdokument inte står i
konflikt med varandra. I grunden handlar det om en förskjutning av hur lämpligheten
bedöms och där nämnden för Individ och Familjeomsorg ytterst ansvarar för
verkställande av alkohollagen.
Kommunen fortsätter bedriva och prioritera folkhälsoarbetet där kommunstyrelsen är
aktiv i arbetet med mål och målstyrning. Inom de olika nämnderna som berörs av
fullmäktiges mål (minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika bland unga, hälsosamt liv,
trygg kommun) genomförs en mängd framgångsrika aktiviteter för att förbättra hälsan
hos kommuninvånarna. Enligt SCB:s medborgarundersökning erbjuder Kungsbacka
kommun goda förutsättningar för invånarna att leva ett hälsosamt liv.
Förslaget är också utformat på ett sådant vis att det kompletterar, betonar och lyfter
fram de krav som finns i alkohollagen. Genom att i huvudsak upplåta ett begränsat antal
lokaler och ytor som lämpliga och anlagda för publika arrangemang skapar vi också
förutsättningar för väl genomförda arrangemang med ett minimum av ordningsstörningar och berusningsdrickande.
Vidare är det viktigt att följa upp antalet nytillkomna arrangemang samt utvecklingen av
alkoholrelaterat våld, omhändertagande för berusning, anslutning till eventuella
arrangemang och i angränsande områden.
18
Kungsbacka kommun
8
Diskussion och slutsats
Utredningen har tagit upp flera viktiga kopplingar mellan tillgänglighet, alkoholrelaterat
våld, alkoholskador, konsumtion och effekterna av alkohol på barn, ungdomar och
närstående. Det går alltid att fördjupa diskussionen och tränga djupare ner i statistik och
aktuell forskning men vi anser att de viktigaste och mest bärande frågorna har blivit belysta.
Statistik, forskning och fakta redovisar risker med en ökad tillgänglighet men den
redovisade statistiken visar också att en ökning av serveringstillstånd inte är så tätt
sammanlänkad med en ökning av alkoholkonsumtionen.
Genom samtal med kommunens alkoholhandläggare och evenemangsansvarig uppskattar
vi ett tillskott på 3-5 större publika arrangemang per år där alkoholservering kan bli
aktuellt. Denna begränsade ökning av tillgänglighet bedömer vi ha liten eller ingen effekt
på alkoholkonsumtionen. Att det skulle leda till en ökning av kroniska alkoholskador ser vi
inte heller som troligt.
Det finns också ett etablerat samverkansarbete mellan Polis och kommun och ett utvecklat
arbete med Ansvarsfull alkoholservering - en av förutsättningarna för ett väl genomfört
arrangemang med alkoholservering. Arbetet med trygghet och hälsa är också en prioriterad
fråga där Kungsbacka kommun och Region Halland, med flera, avsätter mycket resurser på
att främja hälsa och trygghet hos invånarna i Kungsbacka. Det är därför vår sammanvägda
bedömning att ett begränsat antal arrangemang inte bör leda till en ökning av sociala
problem.
8.1
Förslag på riktlinjer
Med utgångspunkt från utredningsunderlaget, och tidigare nämnda skrivelse föreslår vi att
kommunen upplåter ett begränsat antal specifika lokaler och ytor som är lämpade för
publika arrangemang med alkoholservering.
Riktlinjerna anger också att det finns en möjlighet för publika arrangemang med
alkoholservering i andra lokaler än de som föreslås i riktlinjerna. Den nämnd eller styrelse
som ansvarar för verksamheten i berörd lokal eller yta, beslutar om den får upplåtas.
Riktlinjerna ska motverka barn och ungdomars utsatthet för alkohol. Se bilaga: Riktlinjer
för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till publika arrangemang med
alkoholservering.
19
Kungsbacka kommun
8.2
Sammanfattande motivering till föreslagna riktlinjer

Trots en ökning av antalet serveringstillstånd i Sverige har inte
alkoholkonsumtionen ökat nämnvärt.

Ett utvecklat och väl fungerande arbete med Ansvarsfull alkoholservering där
krögare, polis och kommun medverkar, minskar risken för överservering.

Välutvecklad och effektiv samverkan mellan Polis och kommun genom ÖPK, BRÅ
och tillståndshandläggning, är redan etablerad.

Tydligare och mer enhetliga riktlinjer gör det enklare att tolka vad som gäller för
publika arrangemang.

Förslaget på riktlinjer är en del av ett sammanhang där Kungsbacka kommun
prioriterar arbetet med att skapa förutsättningar för god hälsa och trygghet.
Kommunstyrelsen och nämnderna bedriver ett aktivt arbete med dessa frågor.

De föreslagna lokalerna är tydligt avgränsade vilket skapar goda förutsättningar för
tillsyn och minimerar risken för att personer under 18 år ska få tillgång till alkohol
på eventuella arrangemang.

Ett uppskattat tillskott på 3-5 större publika arrangemang med alkoholservering är
ett begränsat antal arrangemang vilket rimligtvis inte leder till sociala
konsekvenser.

Specifika lokaler och ytor skapar förutsägbarhet för tillsynsmyndigheterna vilket
leder till bättre planering, brottsförebyggande arbete samt goda möjligheter till
tillsyn.

Lokalerna och ytorna är utformade för publika arrangemang med goda
kommunikationsmöjligheter och närhet till kollektivtrafik.

Det bör genomföras en strukturerad uppföljning och utvärdering av de nya
riktlinjerna i form av statistik på alkoholrelaterat våld, omhändertagande av
berusade personer och ordningsstörningar. Fritid & Folkhälsa bör ha det
övergripande uppdraget där Brå ansvarar för uppföljningen inom ramarna för
ÖPK:n och i samverkan med Polis och andra berörda parter.
20
Kungsbacka kommun
9
Källor
Leifman & Trolldal, CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2014
BRÅ; Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott, Nationell
Trygghetsundersökning 2014, NTU
Anders Hjern, et al, Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk
sjukdom, Rapport 4, CHESS, 2014
Statistiska Centralbyrån, SCB, Medborgarundersökning Kungsbacka 2014
Trolldal, et al, Ansvarsfull alkoholservering – effekter på våldsbrottsligheten i landets
kommuner, STAD-rapport 50, 2012)
Leifman och Ramstedt, i tidskriften Alkohol & Narkotika, 2012
Överenskommelse mellan Polis och kommun, ÖPK, 2015
Policy och handlingsplan för Barnkonventionen 2014-2018
Allmänna bestämmelser för anläggningar, Fritid & Folkhälsa
LAST´N handlingsprogram, reviderat förslag, 2012
Folkhälsopolicy för Halland
Kungsbacka kommun, kommunbudget 2015
Checklista Idrotts- och hälsocertifiering 2015
Elektronisk
Statistik, BRÅ, Brottsförebyggande rådet, www.bra.se
21
KUNGSBACKAKOMMUN
Kommunfullmäktige
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
37 (52)
Sammanträdesdatum
2013-02-05
§ 22
KSJ0-00176/ 11
Svar på motion om reformerande av regler om förbud mot
förtäring av alkoholhaltiga drycker i lokaler som ägs och
förvaltas av Kungsbacka kommun, från Stephan Philipson
(KB)
Beslut
Motionen anses besvarad. Kommunstyrelsen f'ar i uppdrag att göra en
kommungemensam policy, av de dokument som är relaterade till kommunens regler
lcring alkoholfortäring i kommunens lokaler/fastigheter.
Sammanfattning
Ledamoten Stephan Philipson (KB) väckte i skrivelse daterad 2010-09-07 motion om
att ändra riktlinjerna for fortäring av alkohol i kommunens lokaler, for att efter
särskild prövning göra det möjligt att servera alkohol till allmänheten.
Kommunfullmäktige beslutade 20 10-09-07, § 174 att remittera ärendet till kommunstyrelsens forvaltning for vidare behandling, och 2011-10-11 remitterades motionen
till nämnden ror Individ & Familjeomsorg respektive nämnden for Fritid.
Individ & Familjeomsorg beslutade 2011-0 1-1 2, § 13 att som svar på motionen uttala
sitt stöd for ett fortydligande av riktlinjerna for servering av alkohol i kommunens
lokaler i det drog- och alkoholpolitiska handlingsprogrammet LAST'N. På motsvarande sätt meddelade nämnden ror Fritid 2011-01-18, § 12 som svar på motionen att
det är viktigt att fortydliga de gällande riktlinjerna i LAST'N. En revidering av
programmet ska enligt tidigare beslut genomforas under 20 l l.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har efter avstämningsmöte översänt frågan till
samrådsgruppen for folkhälsa. Samrådsgtuppen forordar en översyn och anser att det
är en kommuncentral fråga.
Beslutsunderlag
Kommunfullmäktige, 2010-09-07, § l 74
Nämnden for Individ & Familjeomsorg, 2011-01-12, § 13
Nämnden for Fritid, 2011-01-18, § 12
Kommunstyrelsens forvaltning, sloivelse 2011-02-24
Kommunstyrelsens fi:irvaltning, skrivelse 2011-05-06
Kommunstyrelsens forvaltning, slcrivelse 2012-11-07
Kommunstyrelsens arbetsutskott, 20 12-12-11, § 426
Kommunstyrelsen, 2012-12- l 8, § 295
Paragrafen fortsätter
Justerare
ExpedleraVbestyrkt
l
!Je-r
l
KUNGSBACKA KOMMUN
Kommunfullmäktige
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
38 (52)
Sammanträdesdatum
2013-02-05
§ 22 fotisättning
KS I 0-00 176/ 1 I
Anförande
Anförande hålls av Stephan Philipson (KB).
Proposition
Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner det bifallet.
Beslutsexpediering
SP, IF, FH, KSF;KE, KSAU
Justerare
ExpedleraVbestyrkt
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-11-04
Diarienummer
KS/2015:442
Mål och strategier för näringslivsarbetet 2016-2018
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige godkänner näringslivsprogrammet Mål och strategier för näringslivsarbetet i
Kungsbacka kommun 2016-2018, 2015-11-04
Sammanfattning
Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens
insatser för att främja utveckling och tillväxt av näringslivet.
Kommunens ansvar, inom ramen för detta program, är att bidra till att stärka Kungsbacka kommun
som en attraktiv och företagarvänlig kommun att verka och utvecklas i.
För att bidra till att skapa en attraktiv och företagarvänlig kommun ska näringslivsarbetet ta initiativ
inom i första hand följande områden: Företagsklimat, Näringslivsservice, Utveckling i befintliga
företag, Fysisk planering, Nyetableringar, Nyföretagande, Samverkan skola - näringsliv
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-11-04
Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun Näringslivspolitiskt program 20162018, 2015-11-04
Elinor Filipsson
Näringslivschef
Kommunstyrelsens förvaltning
Elinor Filipsson
0300-83 44 89
elinor.filipsson@kungsbacka.se
1 (1)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
Datum
2015-11-03
Diarienummer
KS/2015:442
Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun
Näringslivspolitiskt program 2016-2018
Näringslivspolitiskt program
1. Sammanfattning
Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för
kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt av näringslivet.
De befintliga företagen är grunden i det arbetet, men Kungsbacka kommun vill också ta vara på
och utveckla Kungsbackas potential för nyetableringar och skapa förutsättningar för
kommuninvånare att starta egna företag. Ett livskraftigt och växande näringsliv leder till att fler
vill arbeta här.
Näringslivsprogrammet är av övergripande karaktär och knyter an till den vision som
Kungsbacka kommunfullmäktige fastställde i oktober 2005. Ny vision för Kungsbacka kommun
kommer att fastställas 2016 och då görs en revidering av näringslivsprogrammet för att anpassa
programmet till aktuell vision.
Programmet ska skapa tydlighet, både externt och internt, kring kommunens arbete med
tillväxtfrågor och näringslivsutveckling. Summan av insatserna ska tillsammans ha en sådan
verkan i utvecklings- och förändringsarbetet att de leder till att Kungsbacka närmar sig visionen.
Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun 2016-2018 är en revidering av
tidigare program som antogs 2010. Den strategiska inriktningen och de insatsområden som anges
i programmet är ett resultat av dialog mellan näringslivets representanter och Kungsbacka
kommun.
Kommunstyrelsens förvaltning
Elinor Filipsson
elinor.filipsson@kungsbacka.se /
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
2 (5)
KUNGSBACKA KOMMUN
Näringslivsprogrammets aktualitet ska prövas varje mandatperiod och följas upp av årliga
konkreta handlingsplaner vilka kommunstyrelsen beslutar om inom ramen för
verksamhetsplanarbetet.
1.1 Vår roll
Kommunens ansvar, inom ramen för detta program, är att bidra till att stärka Kungsbacka
kommun som en attraktiv och företagarvänlig kommun att verka och utvecklas i. Långsiktighet,
uthållighet och kontinuitet är grundläggande för stabilitet och tydlighet i näringslivsarbetet,
externt såväl som internt.
Kommunens näringslivsarbete tar sin utgångspunkt i de förutsättningar för tillväxt och utveckling
som finns i kommunen och regionen. Näringslivets utveckling och inriktning kan inte planeras
uppifrån utan måste växa fram och utgå från näringslivet och dess drivkrafter. Näringslivsarbetet
i kommunen måste förhålla sig till dessa förutsättningar.
De faktorer och förutsättningar som har effekter på Kungsbacka kommun som en attraktiv och
företagarvänlig kommun kan inte begränsas till kommungränsen. Då Kungsbacka ingår i både
Göteborgsregionens kommunalförbund och Region Halland måste också att hänsyn tas till
regionala perspektiv.
För att bidra till att skapa en attraktiv och företagarvänlig kommun ska näringslivsarbetet ta
initiativ inom i första hand följande områden:
•
Företagsklimat
•
Näringslivsservice
•
Utveckling i befintliga företag
•
Fysisk planering
•
Nyetableringar
•
Nyföretagande
•
Samverkan skola - näringsliv
Det befintliga näringslivet ska uppleva att den kommunala organisationen värnar om och bidrar
till dess fortsatta tillväxt och utveckling. De företag som vill etablera sig i Kungsbacka ska känna
sig välkomna.
Kommunens verksamheter är öppna för alternativa utförare och driftsformer. Därför har
Kungsbacka kommun tagit fram en policy för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att
pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som vi ska bedriva kommunalt finansierad
verksamhet.
3 (5)
KUNGSBACKA KOMMUN
Konkurrensutsättning stöder entreprenörskapet, öppnar upp möjligheter för bildandet av nya
företag och kan stärka det lokala näringslivet. Kommunens innevånare ska få en så bra service
som möjligt till lägsta möjliga kostnad.
Det finns ett behov av att kunna utveckla befintlig eller etablera verksamhet i anslutning till det
egna boendet på egen fastighet. Orsakerna kan vara flera, kostnadsmässiga, livssituation,
pendling eller att man ser nya affärsmöjligheter och marknader. Oavsett vad är det ett initiativ
och en möjlighet som måste tas tillvara för att skapa nya företag och öka antalet
förvärvsarbetande inom kommunen.
Möjligheten att utveckla befintlig verksamhet eller etablera ny på egen fastighet är också en
viktig del av landsbygdsutvecklingen. Det är därför angeläget att stödja den typen av etableringar
i så stor utsträckning som lagstiftningen tillåter.
Platsens attraktivitet blir allt viktigare då konkurrensen från andra platser i den närliggande
regionen och en omvärld ökar. Platsen ska attrahera de redan etablerade på orten och de som
söker sig till den, företag, invånare och besökare. Näringslivsarbetet ska därför bidra till att
identifiera och driva den ständiga utvecklingen av platsen i vid bemärkelse och förstärka dess
attraktionskraft.
Turism och besöksnäring är en viktig del i denna platsutveckling och har stor betydelse som
tillväxtfaktor. Ett rikt kulturliv höjer kreativiteten och resulterar i nya företag och
affärsmöjligheter. Kultur, turism, idrott och besöksnäring ger mervärden och ökad
attraktionskraft till Kungsbacka kommun och därmed till platsen Kungsbacka. Målsättningen är
att bidra till tillväxt och utveckling inom besöksnäringen.
2. Vision och mål
2.1 Långsiktiga mål
Kungsbacka är och ska vara en kommun där människor och verksamheter gror, växer och
utvecklas i en dynamisk, tillväxtinriktad och på lång sikt hållbar miljö. Tillväxt-takten ska vara
bland de högsta i landet när det gäller ökningen av antalet nya företag och förvärvsarbetande
inom kommunens gränser.
Kungsbacka kommun ska, jämfört med övriga svenska kommuner, vara känd som en attraktiv
och företagarvänlig kommun med ett diversifierat och växande näringsliv. Kungsbacka kommun
ska vara ett självklart alternativ för de företag som vill etablera sig i Västsverige.
4 (5)
KUNGSBACKA KOMMUN
2.2 Resultatmål
Följande mål föreslås gälla under kommande mandatperiod. När de antagits ska de även arbetas
in som mål i kommunstyrelsens årliga förslag till kommunbudget samt i kommunstyrelsens årliga
budget:
Kommunen ska ha en god framförhållning när det gäller översiktsplaner, detaljplaner och tillgång
till mark för företagsetableringar.
Kommunen ska med hjälp av en aktiv näringspolitik ta fram förslag på verksamhetsområden där
företagsamheten kan gro och växa. Kommunen ska förvärva markområden som bedöms vara
lämpliga som verksamhetsområden alternativt i samarbete med markägaren se till att
verksamhetsområden kommer till stånd.
Kommunen ska se till att ett bra lokalt företagsklimat råder för såväl befintliga före-tag som
företag som önskar etablera sig i kommunen. För att hävda Kungsbackas konkurrenskraft, och
vara ett självklart alternativ vid nyetableringar och omlokaliseringar, ska Kungsbacka kommun
erbjuda ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner.
Det goda värdskapet ska genomsyra Kungsbacka kommun. Ett gott värdskap grundar sig i ett
välkomnande förhållningssätt hos varje ledare och medarbetare i kommunen. Det goda
värdskapet omfattar områden som service, bemötande och kvalitet. Kungsbacka ska ha ett
värdskap i toppklass.
Kommunens service till näringslivet ska präglas av hög tillgänglighet och ett professionellt och
korrekt bemötande. Myndighetsutövning och tillståndsgivning ska ske på ett rättssäkert, snabbt
och kundorienterat sätt. Bra kommunal service är efterfrågad av alla och är en avgörande faktor
för livskvalitet, trygghet, social och ekonomisk tillväxt.
Vi ska skapa förutsättningar för ett växande och diversifierat näringsliv, så att fler invånare med
olika utbildningar, i större grad än i dag, kan arbeta i företag som är verksamma i kommunen. I
Kungsbacka ska det vara attraktivt och lättar än i andra jämförbara kommuner att starta, driva och
utveckla företag.
Vi ska utveckla och stärka samarbeten mellan skola/utbildning och arbetsliv/näringsliv så att fler
unga är intresserade av entreprenörskap, företagande och för att i hög grad matcha företagens
kompetensbehov.
5 (5)
KUNGSBACKA KOMMUN
2.3 Uppföljning
•
Kungsbacka kommun ska ha ett stigande värde på nöjd kund undersökningen där lokala
företag bedömer service och kontakter med de kommunala förvaltningarna
•
Sysselsättningen i Kungsbacka kommun ska öka med 1800 arbetstillfällen under
programperioden
•
Antalet företag i Kungsbacka kommun ska öka med 1000 nya företag under
programperioden
•
Kungsbacka ska vara bland de 30 högst rankade kommunerna i Sverige i Svenskt
Näringsliv undersökning av det lokala företagsklimatet och ska med utgångspunkt från
2015 placering ha ett ökande värde.
•
Kungsbacka kommun är en av Sveriges mest företagsamma kommuner och ska vara
bland de 20 främsta i Sverige när det gäller nyföretagande
Varje år redovisas en sammanställning av resultaten för genomförandeplanen och resultatmål.
Vid slutet av programperioden gör förvaltningen en sammanställning och analys av utvecklingen
som ska ligga till grund för ett nytt näringspolitiskt program.
Datum
2015-11-03
Diarienummer
KS/2015:442
Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun
Näringslivspolitiskt program 2016-2018
Näringslivspolitiskt program
1. Sammanfattning
Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för
kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt av näringslivet.
De befintliga företagen är grunden i det arbetet, men Kungsbacka kommun vill också ta vara på
och utveckla Kungsbackas potential för nyetableringar och skapa förutsättningar för
kommuninvånare att starta egna företag. Ett livskraftigt och växande näringsliv leder till att fler
vill arbeta här.
Näringslivsprogrammet är av övergripande karaktär och knyter an till den vision som
Kungsbacka kommunfullmäktige fastställde i oktober 2005. Ny vision för Kungsbacka kommun
kommer att fastställas 2016 och då görs en revidering av näringslivsprogrammet för att anpassa
programmet till aktuell vision.
Programmet ska skapa tydlighet, både externt och internt, kring kommunens arbete med
tillväxtfrågor och näringslivsutveckling. Summan av insatserna ska tillsammans ha en sådan
verkan i utvecklings- och förändringsarbetet att de leder till att Kungsbacka närmar sig visionen.
Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun 2016-2018 är en revidering av
tidigare program som antogs 2010. Den strategiska inriktningen och de insatsområden som anges
i programmet är ett resultat av dialog mellan näringslivets representanter och Kungsbacka
kommun.
Kommunstyrelsens förvaltning
Elinor Filipsson
elinor.filipsson@kungsbacka.se /
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
2 (5)
KUNGSBACKA KOMMUN
Näringslivsprogrammets aktualitet ska prövas varje mandatperiod och följas upp av årliga
konkreta handlingsplaner vilka kommunstyrelsen beslutar om inom ramen för
verksamhetsplanarbetet.
1.1 Vår roll
Kommunens ansvar, inom ramen för detta program, är att bidra till att stärka Kungsbacka
kommun som en attraktiv och företagarvänlig kommun att verka och utvecklas i. Långsiktighet,
uthållighet och kontinuitet är grundläggande för stabilitet och tydlighet i näringslivsarbetet,
externt såväl som internt.
Kommunens näringslivsarbete tar sin utgångspunkt i de förutsättningar för tillväxt och utveckling
som finns i kommunen och regionen. Näringslivets utveckling och inriktning kan inte planeras
uppifrån utan måste växa fram och utgå från näringslivet och dess drivkrafter. Näringslivsarbetet
i kommunen måste förhålla sig till dessa förutsättningar.
De faktorer och förutsättningar som har effekter på Kungsbacka kommun som en attraktiv och
företagarvänlig kommun kan inte begränsas till kommungränsen. Då Kungsbacka ingår i både
Göteborgsregionens kommunalförbund och Region Halland måste också att hänsyn tas till
regionala perspektiv.
För att bidra till att skapa en attraktiv och företagarvänlig kommun ska näringslivsarbetet ta
initiativ inom i första hand följande områden:
•
Företagsklimat
•
Näringslivsservice
•
Utveckling i befintliga företag
•
Fysisk planering
•
Nyetableringar
•
Nyföretagande
•
Samverkan skola - näringsliv
Det befintliga näringslivet ska uppleva att den kommunala organisationen värnar om och bidrar
till dess fortsatta tillväxt och utveckling. De företag som vill etablera sig i Kungsbacka ska känna
sig välkomna.
Kommunens verksamheter är öppna för alternativa utförare och driftsformer. Därför har
Kungsbacka kommun tagit fram en policy för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att
pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som vi ska bedriva kommunalt finansierad
verksamhet.
3 (5)
KUNGSBACKA KOMMUN
Konkurrensutsättning stöder entreprenörskapet, öppnar upp möjligheter för bildandet av nya
företag och kan stärka det lokala näringslivet. Kommunens innevånare ska få en så bra service
som möjligt till lägsta möjliga kostnad.
Det finns ett behov av att kunna utveckla befintlig eller etablera verksamhet i anslutning till det
egna boendet på egen fastighet. Orsakerna kan vara flera, kostnadsmässiga, livssituation,
pendling eller att man ser nya affärsmöjligheter och marknader. Oavsett vad är det ett initiativ
och en möjlighet som måste tas tillvara för att skapa nya företag och öka antalet
förvärvsarbetande inom kommunen.
Möjligheten att utveckla befintlig verksamhet eller etablera ny på egen fastighet är också en
viktig del av landsbygdsutvecklingen. Det är därför angeläget att stödja den typen av etableringar
i så stor utsträckning som lagstiftningen tillåter.
Platsens attraktivitet blir allt viktigare då konkurrensen från andra platser i den närliggande
regionen och en omvärld ökar. Platsen ska attrahera de redan etablerade på orten och de som
söker sig till den, företag, invånare och besökare. Näringslivsarbetet ska därför bidra till att
identifiera och driva den ständiga utvecklingen av platsen i vid bemärkelse och förstärka dess
attraktionskraft.
Turism och besöksnäring är en viktig del i denna platsutveckling och har stor betydelse som
tillväxtfaktor. Ett rikt kulturliv höjer kreativiteten och resulterar i nya företag och
affärsmöjligheter. Kultur, turism, idrott och besöksnäring ger mervärden och ökad
attraktionskraft till Kungsbacka kommun och därmed till platsen Kungsbacka. Målsättningen är
att bidra till tillväxt och utveckling inom besöksnäringen.
2. Vision och mål
2.1 Långsiktiga mål
Kungsbacka är och ska vara en kommun där människor och verksamheter gror, växer och
utvecklas i en dynamisk, tillväxtinriktad och på lång sikt hållbar miljö. Tillväxt-takten ska vara
bland de högsta i landet när det gäller ökningen av antalet nya företag och förvärvsarbetande
inom kommunens gränser.
Kungsbacka kommun ska, jämfört med övriga svenska kommuner, vara känd som en attraktiv
och företagarvänlig kommun med ett diversifierat och växande näringsliv. Kungsbacka kommun
ska vara ett självklart alternativ för de företag som vill etablera sig i Västsverige.
4 (5)
KUNGSBACKA KOMMUN
2.2 Resultatmål
Följande mål föreslås gälla under kommande mandatperiod. När de antagits ska de även arbetas
in som mål i kommunstyrelsens årliga förslag till kommunbudget samt i kommunstyrelsens årliga
budget:
Kommunen ska ha en god framförhållning när det gäller översiktsplaner, detaljplaner och tillgång
till mark för företagsetableringar.
Kommunen ska med hjälp av en aktiv näringspolitik ta fram förslag på verksamhetsområden där
företagsamheten kan gro och växa. Kommunen ska förvärva markområden som bedöms vara
lämpliga som verksamhetsområden alternativt i samarbete med markägaren se till att
verksamhetsområden kommer till stånd.
Kommunen ska se till att ett bra lokalt företagsklimat råder för såväl befintliga före-tag som
företag som önskar etablera sig i kommunen. För att hävda Kungsbackas konkurrenskraft, och
vara ett självklart alternativ vid nyetableringar och omlokaliseringar, ska Kungsbacka kommun
erbjuda ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner.
Det goda värdskapet ska genomsyra Kungsbacka kommun. Ett gott värdskap grundar sig i ett
välkomnande förhållningssätt hos varje ledare och medarbetare i kommunen. Det goda
värdskapet omfattar områden som service, bemötande och kvalitet. Kungsbacka ska ha ett
värdskap i toppklass.
Kommunens service till näringslivet ska präglas av hög tillgänglighet och ett professionellt och
korrekt bemötande. Myndighetsutövning och tillståndsgivning ska ske på ett rättssäkert, snabbt
och kundorienterat sätt. Bra kommunal service är efterfrågad av alla och är en avgörande faktor
för livskvalitet, trygghet, social och ekonomisk tillväxt.
Vi ska skapa förutsättningar för ett växande och diversifierat näringsliv, så att fler invånare med
olika utbildningar, i större grad än i dag, kan arbeta i företag som är verksamma i kommunen. I
Kungsbacka ska det vara attraktivt och lättar än i andra jämförbara kommuner att starta, driva och
utveckla företag.
Vi ska utveckla och stärka samarbeten mellan skola/utbildning och arbetsliv/näringsliv så att fler
unga är intresserade av entreprenörskap, företagande och för att i hög grad matcha företagens
kompetensbehov.
5 (5)
KUNGSBACKA KOMMUN
2.3 Uppföljning
•
Kungsbacka kommun ska ha ett stigande värde på nöjd kund undersökningen där lokala
företag bedömer service och kontakter med de kommunala förvaltningarna
•
Sysselsättningen i Kungsbacka kommun ska öka med 1800 arbetstillfällen under
programperioden
•
Antalet företag i Kungsbacka kommun ska öka med 1000 nya företag under
programperioden
•
Kungsbacka ska vara bland de 30 högst rankade kommunerna i Sverige i Svenskt
Näringsliv undersökning av det lokala företagsklimatet och ska med utgångspunkt från
2015 placering ha ett ökande värde.
•
Kungsbacka kommun är en av Sveriges mest företagsamma kommuner och ska vara
bland de 20 främsta i Sverige när det gäller nyföretagande
Varje år redovisas en sammanställning av resultaten för genomförandeplanen och resultatmål.
Vid slutet av programperioden gör förvaltningen en sammanställning och analys av utvecklingen
som ska ligga till grund för ett nytt näringspolitiskt program.
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-10-30
Diarienummer
KS/2015:429
Förändring av förbehållsbeloppet vid avgiftsberäkning för personer under 65 år inom
nämnden för Vård & Omsorg
Förslag till beslut
Vid avgiftsberäkning för insatser för personer under 65 år höjs förbehållsbeloppet generellt med 10
procent.
Nämnden för Vård & Omsorg får i särskilda fall göra individuella bedömningar av förbehållsbeloppets
storlek vid avgiftsberäkningen.
Sammanfattning
Nämnden för Vård & Omsorg tar i sin avgiftsberäkning hänsyn till hur stort belopp en person som
betalar avgift, får kvar att leva på. Detta regleras av hur stort förbehållsbeloppet är. Nämnden vill ha en
generell höjning av förbehållsbeloppet med 10 procent för personer under 65 år. Det finns en
hänvisning till en dom i förvaltningsrätten från 2015 som gäller yngre funktionshindrade.
I vissa fall kan individuella beräkningar behöva göras, exempelvis om personer har hemmavarande
barn/underhållsskyldighet. Ytterligare exempel är när personer har andra stadigvarande utgifter, som
avgift till god man/förvaltare.
Detta beslut är en justering av fullmäktiges beslut från 2002 § 144 där det beslutades följande:
”Kommunfullmäktige fastställer miniminivån för personer under 65 år till att vara upp till 10 % högre
än vad som föreskrivs i lagen. En individuell prövning skall alltid göras”
Justeringen innebär att ta bort kravet om individuell prövning.
Förvaltningsrättens dom
Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende beräkning av avgiftsutrymme
vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten upphävde de överklagade besluten och hänvisade ärendet
åter till nämnden för ny handläggning.
Kommunstyrelsens förvaltning
Gunilla Josefsson
0300-83 42 27
gunilla.josefsson@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja minimibeloppet i skälig
omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte
oväsentligt högre belopp än det som fram går i 7 § 8 kap socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är
5 023 kr för ensamstående, 4 245 kr för makar/sammanboende. Rätten hänvisar till den statliga
Avgiftsutredningen (SOU 1995:35), där regeringen bedömde att yngre funktionshindrades
minimibelopp bör beräknas till en nivå som överstiger äldres med upp till 10 procent.
Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör ha ett högre
förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring.
Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt förbehållsbelopp med 10 procent
för personer under 65 år samt förhöjt enligt Konsumentverkets beräkningar vid hemmavarande
barn/underhållsskyldighet för barn.
Ett likalydande förslag om förändring av förbehållsbeloppet finns även för nämnden för Funktionsstöd.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-10-30
Beslutet skickas till
Nämnden för Vård & Omsorg
Gunilla Josefsson
Ekonomichef
PROTOKOLLSUTDRAG
KUNGSBACKA KOMMUN
Nämnden för Vård & Omsorg
Datum
2015‐10‐21
§ 58
Avgiftsberäkning förbehållsbelopp
VO/2015:33 6.1
Beslut
Nämnden för Vård & Omsorg beslutar föreslå kommunfullmäktige att från och
med 1 januari 2016 generellt höja förbehållsbeloppet för personer under 65 år
med 10 procent utan individuell prövning, samt ytterligare höjning av
förbehållsbeloppet för personer med hemmavarande barn/underhållsskyldighet
för barn med beräkning enligt riksnormen för försörjningsstöd. Därutöver bör
individuella beräkningar kunna göras om en person har stadigvarande utgifter på
grund av funktionshinder, till exempel avgift för god man/förvaltare.
Förslag om förändring av förbehållsbeloppet är gemensamt med förvaltningen
för Funktionsstöd, som kommer att lämna likalydande skrivelse till
kommunfullmäktige.
Sammanfattning
Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende
beräkning av avgiftsutrymme vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten
upphävde de överklagade besluten och hänvisade ärendet åter till nämnden för ny
handläggning.
Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja
minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda
omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det
som fram går i 7 § 8 kap socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är 5 023 kr
för ensamstående, 4 245 kr för makar/sammanboende. Rätten hänvisar till den
statliga Avgiftsutredningen (SOU 1995:35), där regeringen bedömde att yngre
funktionshindrades minimibelopp bör beräknas till en nivå som överstiger äldres
med upp till 10 procent.
Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör
ha ett högre förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring.
Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt
förbehållsbelopp med 10 procent för personer under 65 år samt förhöjt enligt
Expedierat/bestyrkt
PROTOKOLLSUTDRAG
KUNGSBACKA KOMMUN
Nämnden för Vård & Omsorg
Datum
2015‐10‐21
Konsumentverkets beräkningar vid hemmavarande barn/underhållsskyldighet för
barn.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-09-01
Arbetsutskottet 2015-10-07, § 37
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Expedierat/bestyrkt
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-09-01
Diarienummer
VO/2015:33
Avgiftsberäkning inom förvaltningen för Vård & Omsorg, förändring av
förbehållsbelopp
Förslag till beslut
Nämnden för Vård & Omsorg beslutar föreslå kommunfullmäktige att från och med 1 januari 2016
generellt höja förbehållsbeloppet för personer under 65 år med 10 % utan individuell prövning, samt
ytterligare höjning av förbehålls-beloppet för personer med hemmavarande barn/underhållsskyldighet
för barn med beräkning enligt riksnormen för försörjningsstöd. Därutöver bör individuella beräkningar
kunna göras om en person har stadigvarande utgifter på grund av funktionshinder, till exempel avgift
för god man/förvaltare.
Förslag om förändring av förbehållsbeloppet är gemensamt med Förvaltningen för Funktionsstöd, som
kommer att lämna likalydande skrivelse till kommun-fullmäktige.
Beskrivning av ärendet
Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende beräkning av avgiftsutrymme
vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten upphävde de överklagade besluten och hänvisade ärendet
åter till nämnden för ny handläggning.
Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja minimibeloppet i skälig
omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte
oväsentligt högre belopp än det som fram går i 7 § 8 kap socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är
5 023 kr för ensamstående, 4 245 kr för makar/sammanboende. Rätten hänvisar till den statliga
Avgiftsutredningen (SOU 1995:35), där regeringen bedömde att yngre funktionshindrades
minimibelopp bör beräknas till en nivå som överstiger äldres med upp till 10 %.
Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör ha ett högre
förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring.
Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt förbehållsbelopp med 10 % för
personer under 65 år samt förhöjt enligt Konsumentverkets beräkningar vid hemmavarande
barn/underhållsskyldighet för barn.
Vård & Omsorg
Annamari Hassel
0300-835416
annamari.hassel@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Bedömning
En dom i förvaltningsrätten är inte prejudicerande, annat än för den person som får sitt ärende avgjort i
rätten, men ur ett kommunperspektiv kan det inte anses skäligt att nivå på förbehållsbelopp är
avhängigt av om personer överklagar eller hur aktiv man är att framföra individuella skäl. I
inkomstförfrågan, som är grunden för avgiftsberäkning, ska tydligt framgå vad som är generella nivåer
för alla samt hur förbehållsbeloppet kan beräknas utifrån individuella bedömningar.
Vid införandet av maxtaxa inom dåvarande Handikappomsorgen beslutade KF 12 september 2002 (§
144) att ”minimibeloppet för personer under 65 år skulle vara upp till 10 % högre än vad som
föreskrivs i lagen. En individuell prövning ska alltid göras”. Efter förändringen av nämndernas
reglementen har även förvaltningen för Vård och Omsorg brukare under 65, varför båda förvaltningar
bör ha samma förbehållsbelopp och beräkningsgrunder vid individuella bedömningar.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-09-01
Annamari Hassel
Lillemor Berglund
Verksamhetschef
Förvaltningschef
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-10-30
Diarienummer
KS/2015:422
Förändring av förbehållsbeloppet vid avgiftsberäkning för personer under 65 år vid
nämnden för Funktionsstöd
Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
Vid avgiftsberäkning för insatser för personer under 65 år höjs förbehållsbeloppet generellt med 10
procent.
Nämnden för Funktionsstöd får i särskilda fall göra individuella bedömningar av förbehållsbeloppets
storlek vid avgiftsberäkningen.
Sammanfattning
Nämnden för Funktionsstöd tar i sin avgiftsberäkning hänsyn till hur stort belopp en person som
betalar avgift, får kvar att leva på. Detta regleras av hur stort förbehållsbeloppet är. Nämnden vill ha en
generell höjning av förbehållsbeloppet med 10 procent för personer under 65 år. Det finns en
hänvisning till en dom i förvaltningsrätten från 2015 som gäller yngre funktionshindrade.
I vissa fall kan individuella beräkningar behöva göras, exempelvis om personer har hemmavarande
barn/underhållsskyldighet. Ytterligare exempel är när personer har andra stadigvarande utgifter, som
avgift till god man/förvaltare.
Detta beslut är en justering av fullmäktiges beslut från 2002 § 144 där det beslutades följande:
”Kommunfullmäktige fastställer miniminivån för personer under 65 år till att vara upp till 10 % högre
än vad som föreskrivs i lagen. En individuell prövning skall alltid göras”
Justeringen innebär att ta bort kravet om individuell prövning.
Förvaltningsrättens dom
Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende beräkning av avgiftsutrymme
vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten upphävde de överklagade besluten och hänvisade ärendet
åter till nämnden för ny handläggning.
Kommunstyrelsens förvaltning
Gunilla Josefsson
0300-83 42 27
gunilla.josefsson@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja minimibeloppet i skälig
omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte
oväsentligt högre belopp än det som fram går i 7 § 8 kap socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är
5 023 kr för ensamstående, 4 245 kr för makar/sammanboende. Rätten hänvisar till den statliga
Avgiftsutredningen (SOU 1995:35), där regeringen bedömde att yngre funktionshindrades
minimibelopp bör beräknas till en nivå som överstiger äldres med upp till 10 procent.
Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör ha ett högre
förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring.
Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt förbehållsbelopp med 10 procent
för personer under 65 år samt förhöjt enligt Konsumentverkets beräkningar vid hemmavarande
barn/underhållsskyldighet för barn.
Ett likalydande förslag om förändring av förbehållsbeloppet finns även för nämnden för Vård &
Omsorg.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-10-30
Beslutet skickas till
Nämnden för Funktionsstöd
Gunilla Josefsson
Ekonomichef
TJÄNSTESKRIVELSE
Nämnden för Funktionsstöd
1 (2)
Datum
Avgiftsberäkning inom förvaltningen för Funktionsstöd, förändring
av förbehållsbelopp
2015-09-18
Förslag till beslut
Nämnden för Funktionsstöd beslutar föreslå kommunfullmäktige att från och med 1
januari 2016 generellt höja förbehållsbeloppet för personer under 65 år med 10 %
utan individuell prövning, samt ytterligare höjning av förbehållsbeloppet för personer
med hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn med beräkning enligt
riksnormen för försörjningsstöd. Därutöver bör individuella beräkningar kunna göras
om en person har stadigvarande utgifter på grund av funktionshinder, till exempel
avgift för god man/förvaltare.
Förslag om förändringav förbehållsbeloppet är gemensamt med Förvaltningen för
Vård och Omsorg, som kommer att lämna likalydande skrivelse till kommunfullmäktige.
Beskrivning av ärendet
Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende beräkning av
avgiftsutrymme vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten upphävde de
överklagade besluten och hänvisade ärendet åter till nämnden för ny handläggning.
KUB1001, v2.0, 2013-02-26
Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja minimibeloppet
i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt
har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som fram går i 7 § 8 kap
socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är 5 023 kr för ensamstående, 4 245 kr
Funktionsstöd
Anita Zetterman
Direkt 0300-83 52 71
anita.zetterman@kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
Box 10409
434 24 Kungsbacka
Besöksadress
Borgmästaregatan 5 A
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 49 10
funktionsstod@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
för makar/sammanboende. Rätten hänvisar till den statliga Avgiftsutredningen (SOU
1995:35), där regeringen bedömde att yngre funktionshindrades minimibelopp bör
beräknas till en nivå som överstiger äldres med upp till 10%.
Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör ha
ett högre förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring.
Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt förbehållsbelopp
med 10% för personer under 65 år samt förhöjt enligt Konsumentverkets beräkningar
vid hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn.
Bedömning
En dom i förvaltningsrätten är inte prejudicerande, annat än för den person som får
sitt ärende avgjort i rätten, men ur ett kommunperspektiv kan det inte anses skäligt
att nivå på förbehållsbelopp är avhängigt av om personer överklagar eller hur aktiv
man är att framföra individuella skäl. I inkomstförfrågan, som är grunden för
avgiftsberäkning, ska tydligt framgå vad som är generella nivåer för alla samt hur
förbehållsbeloppet kan beräknas utifrån individuella bedömningar.
Vid införandet av maxtaxa inom dåvarande Handikappomsorgen beslutade KF 12
september 2002 (§ 144) att ”minimibeloppet för personer under 65 år skulle vara upp
till 10% högre än vad som föreskrivs i lagen. En individuell prövning ska alltid
göras”. Efter förändringen av nämndernas reglementen har även förvaltningen för
Vård och Omsorg brukare under 65, varför båda förvaltningar bör ha samma
förbehållsbelopp och beräkningsgrunder vid individuella bedömningar.
Eva Apelvi
förvaltningschef
Anita Zetterman
verksamhetschef
KUNGSBACKA KOMMUN
Nämnden för Funktionsstöd
PROTOKOLLSUTDRAG
Datum
2015-10-15
§ 75
Avgiftsberäkning inom förvaltningen för Funktionsstöd, förändring
av förbehållsbelopp
FS/2015:93 1.2.1
Beslut
Nämnden för Funktionsstöd beslutar föreslå kommunfullmäktige att från och
med 1 januari 2016 generellt höja förbehållsbeloppet för personer under 65 år
med 10 % utan individuell prövning, samt ytterligare höjning av
förbehållsbeloppet för personer med hemmavarande barn/underhållsskyldighet
för barn med beräkning enligt riksnormen för försörjningsstöd. Därutöver bör
individuella beräkningar kunna göras om en person har stadigvarande utgifter på
grund av funktionshinder, till exempel avgift för god man/förvaltare.
Förslag om förändringav förbehållsbeloppet är gemensamt med Förvaltningen
för Vård och Omsorg, som kommer att lämna likalydande skrivelse till kommunfullmäktige.
Beskrivning av ärendet
Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende
beräkning av avgiftsutrymme vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten
upphävde de överklagade besluten och hänvisade ärendet åter till nämnden för ny
handläggning.
Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja
minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda
omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det
som fram går i 7 § 8 kap socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är 5 023
kronor för ensamstående, 4 245 kronor för makar/sammanboende. Rätten
hänvisar till den statliga Avgiftsutredningen (SOU 1995:35), där regeringen
bedömde att yngre funktionshindrades minimibelopp bör beräknas till en nivå
som överstiger äldres med upp till 10 %.
Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör
ha ett högre förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring.
Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt
förbehållsbelopp med 10 % för personer under 65 år samt förhöjt enligt
Expedierat/bestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN
Nämnden för Funktionsstöd
PROTOKOLLSUTDRAG
Datum
2015-10-15
Konsumentverkets beräkningar vid hemmavarande barn/underhållsskyldighet för
barn.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2015-09-18
Beslutet skickas till
KF
Expedierat/bestyrkt
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-10-19
Diarienummer
KS/2015:372
Taxa för brandskyddskontroll 2016-2019
Förslag till beslut
Under förutsättning av likalydande beslut i Räddningstjänstförbundets medlemskommuner;
Med stöd av 3 kap 6 § Lag (2003:778) om skydd mot olyckor antas taxa för brandskyddskontroll i
enlighet med taxa för brandskyddskontroll.
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg ska för varje avgiftsår justera taxan enligt Sveriges Kommuner
och Landstings (SKL) Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Vid justeringen ska det PKV som
publiceras vid SKL:s skatteprognos i oktober månad året innan ny taxa fastställs tillämpas. Justeringen
ska göras med det index som gäller för det avgiftsår som justeringen avser.
Taxan gäller för åren 2016 till och med 2019 med den justering som sker enligt punkt 2.
Sammanfattning
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg(RSG) har till och med år 2013 fattat beslut om de taxor som
gäller i förbundets verksamhet. I ett prejudicerande beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen den 12
december 2013 slår domstolen fast att beslut, när det gäller taxor i en verksamhet som grundar sig på
bemyndigande till en kommun i lag eller förordning, inte kan delegeras från kommun till
kommunalförbund. Detta har medfört att RSG:s medlemskommuner numer måste fatta beslut om de
taxor som RSG ska tillämpa i sin verksamhet.
För att på ett likställt sätt kunna ta ut avgifter för hela räddningstjänstförbundet är det av yttersta vikt
att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut.
En översyn av taxan för brandskyddskontroll har gjorts inför att RSG från och med den 1 januari 2016
kommer utföra brandskyddskontroll i egen regi.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-10-19
Taxa för brandskyddkontroll
Räddningstjänstförbundets förbundsstyrelse 2015-09-03 § 51
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsens förvaltning
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
Lars Berggren
Säkerhetsstrateg
RÄDDNINGSTJÄNSTEN
STORGÖTEBORG
7 (13)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SammantrMesdatum
2015-09-03
Förbundsstyrelsen
Fs §51
Dn r A0406/15
Taxa för brandskyddskontroll
Expedieras till:
Göteborg Stad
Mölndals stad
Kungsbacka kommun
Härryda kommun
Partilie kommun
Lerums kommun
HANDLING
Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 13 augusti 2015.
ÄRENDET
Räddningstjänstförbundet storgöte borg (nedan RSG) har till och med år
2013 fattat beslut om de taxor som gäller i förbundets verksamhet. l ett
prejudicerande beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen den 12 december 2013 slår domstolen fast att beslut, när det gäller taxor i en verksamhet som grundar sig på bemyndigande till en kommun i lag eller förordning, inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund. Detta har
medfört att RSG:s medlemskommuner numer måste fatta beslut om de
taxor som RSG ska tillämpa i sin verksamhet.
För att på ett likställt sätt kunna ta ut avgifter för hela räddningstjänstförbundet är det av yttersta vikt att samtliga medlemskommuner var för sig
fattar likalydande beslut.
En översyn av taxan för brandskyddskontroll har gjorts inför att RSG från
och med den 1 januari 2016 kommer utföra brandskyddskontroll i egen
regi.
Nu gällande brandskyddskontrolltaxa är av historiska skäl konstruerad så
att priset man betalar för objekt i småhus blir olika beroende på vilken
medlemskommun man bor i. Förändringarna i den nya taxan innebär att
taxan blir enhetlig för hela RSG:s förbundsområde. Den nya taxan innebär
inte en högre kostnad för det betalande kollektivet som helhet men enhetliggörandet av nivåerna innebär att kostanden för småhus blir högre i
tre medlemskommuner och lägre i övriga tre.
FÖRBUNDSSTYRELSENS BESLUT
Förbundsstyrelsen beslutar att med "fast landföbindelse" avses att färjetrafik med allmänna kommunikationsmedel finns året runt.
Förbundsstyrelsen överlämnar till medlemskommunernas
kommunstyrelser och kommunfullmäktige besluta:
1.
Med stöd av 3 kap 6 § Lag (2003:778) om skydd mot olyckor antas
taxa för brandskyddskontroll i enlighet med tjänsteutlåtandets
bilaga.
2.
Räddningstjänstförbundet storgöte borg ska för varje avgiftsår
justera taxan enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Vid justeringen ska det
PKV som publiceras vid SKL:s skatteprognos i oktober månad året
innan ny taxa fastställs tillämpas. Justeringen ska göras med det
index som gäller för det avgiftsår som justeringen avser.
3.
Taxan gäller för åren 2016 tom 2019 med den justering som sker
enligt punkt 2.
Taxa för brandskyddskontroll
Tillämpningsområde:
Medlemskommunerna i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
(Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum)
För utförande av föreskriven brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 § lag om skydd
mot olyckor (2003:778) utgår ersättning enligt denna taxa.
1
1.1
1.2
1.3
Objekt i småhus
Grundavgift
Inställelse för utförande av brandskyddskontroll.
215
Kontroll av eldstad med tillhörande rökkanal
643
Kontroll av ytterligare eldstad
ansluten till rökkanal i samma skorsten som i 1.2.
1.4
Kronor
286
Tilläggsavgift
För kontroll genom temperaturmätning, tryckmätning, röktrycksprovning
eller läckagemätning uttas ersättning för mertiden med pris som anges i 4.3.
1.5
Tilläggsavgift
Tilläggsavgift gäller för fastighet utan fast landförbindelse oavsett objekt.
2
2.1
97
Övriga objekt
Kontrollavgift
Kontrollavgift utgår med pris (timersättning) som anges i 4.3.
3
Avgift för efterkontroll
För separat utförd efterkontroll av förelagd brandskyddsåtgärd utgår
ersättning med pris (timersättning) som anges i 4.3 samt transportersättning.
4
Särskilda bestämmelser
4.1
Då kontrollen inte kunnat utföras enligt ordinarie avisering och särskilda skäl för detta inte
förelegat, utgår ersättning för såväl den ordinarie inställelsen som för den extra inställelsen.
För den ordinarie inställelsen (då kontrollen inte kunnat utföras) utgår ersättning för småhus med
Grundavgift enligt 1.1 eller för övriga objekt enligt 2.1 med timersättning för faktiskt nedlagd tid
(restid och administration) som beräknas enligt 4.3.
För den extra inställelsen utgår ersättning för småhus med Grundavgift enligt 1.1 och
Kontrollavgift enligt 1.2 eller för övriga objekt Kontrollavgift enligt 2.1.
4.2
För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektet inte är tillgängligt under
ordinarie arbetstid, utgår ersättning med pris som anges i 4.3. samt tillägg motsvarande de
merkostnader som arbetet föranleder.
4.3 Timersättning
Timersättning utgår per person.
En påbörjad kvartstimme räknas som en hel kvartstimme.
685
Vid beräkning av arbetstidens längd enligt 4.2. och 4.3 inräknas förflyttningstiden
till och från arbetsplatsen.
4.4 I angivna ersättningar ingår kostnaden för teknisk utrustning och förbrukningsmateriel samt för
protokollering av brandskyddskontrollen.
5. Indexreglering av taxan
Ersättning för brandskyddskontroll enligt denna taxa revideras årligen med prisindex för
kommunal verksamhet.
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-10-06
Diarienummer
KS/2015:373
Sotningsfrister inom Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutar under förutsättning att samtliga kommuner i Räddningstjänstförbundet
Storgöteborg fattar likalydande beslut:
Förslaget, daterat 2015-09-03, till sotningsfrister antas att gälla från och med den 1 januari 2016.
Sammanfattning
Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) ansvarar enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778), LSO,
för sotning, rengöring och brandskyddskontroll. Enligt 3 kap 1 § förordningen om skydd mot olyckor
(2003:789) ska en kommun meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) ska ske.
Förordningen ger kommunerna möjlighet att lokalt bestämma fristerna.
För att underlätta kommunernas ställningstagande har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB) utarbetat allmänna råd. I MSB:s allmänna råd (MSBFS 2014:6) finns det rekommendationer
hur ofta sotning bör ske. Dessa är baserade på vilken årsmedeltemperatur man har för orten. Denna
medeltemperatur står i förhållande till användningsgraden av eldstad (ex värmepanna) och det därpå
följande underhållsbehovet. Detta underhållsbehov, sotningen eller rengöringen, är en
brandförebyggande åtgärd.
Vid utarbetande av förslag till sotningsfrister för Räddningstjänstförbundets sex medlemskommuner
har RSG inte funnit någon anledning till att avvika från MSB:s allmänna råd.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-10-06
Beslutet skickas till
Räddningstjänsten Storgöteborg
Kommunstyrelsens förvaltning
Kristin Löfgren
0300-834233
kristin.lofgren@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Lars Berggren
Säkerhetsstrateg
RÄDDNINGSTJÄNSTEN
STORGÖTEBORG
6 (13)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammantradesdatum
2015-09-03
Förbundsstyrelsen
Fs §50
Dn r A0405/15
sotningsfrister inom Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
Expedieras till :
Göteborg Stad
Mölndals stad
Kungsbacka kommun
Härryda kommun
Partilie kommun
Lerums kommun
HANDLING
Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 10 augusti 2015.
ÄRENDET
Bakgrund
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (nedan RSG) har tidigare fattat
beslut om de föreskrifter som gäller för RSG:s verksamhet. l ett prejudicerande beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen den 12 december 2013
prövar domstolen delegering av normgivningsmakt avseende föreskriftsrätt och slår fast att en sådan delegation inte kan ske från en kommun till
ett kommunalförbund. Detta innebär att beslut avseende föreskrifter för
verksamhet som grundar sig på bemyndigande till en kommun i lag eller
förordning, inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund. Detta
medför att RSG:s medlemskommuner måste fatta beslut om och föreskriva de sotningsfrister som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. För att samma frister ska gälla för hela räddningstjänstförbundet är det viktigt att
samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut.
Ärendet
RSG ansvarar enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778), lSO, för sotning, rengöring och brandskyddskontrolL Enligt 3 kap l §förordningen
om skydd mot olyckor (2003:789} ska en kommun meddela föreskrifter
om hur ofta rengöring (sotning} ska ske. Förordningen ger kommunerna
möjlighet att lokalt bestämma fristerna.
För att underlätta kommunernas ställningstagande har Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB} utarbetat allmänna råd. l MSB:s allmänna råd (MSBFS 2014:6} finns det rekommendationer hur ofta sotning
bör ske. Dessa är baserade på vilken årsmedeltemperatur man har för
orten . Denna medeltemperatur står i förhållande till användningsgraden
av eldstad (ex värmepanna} och det därpå följande underhållsbehovet
Detta underhållsbehov, sotningen eller rengöringen, är en brandförebyggande åtgärd.
Vid utarbetande av förslag till sotningsfrister för Räddningstjänstförbundets sex medlemskommuner har RSG inte funnit någon anledning till att
avvika från MSB:s allmänna råd utan följer rekommendationerna.
FÖRBUNDSSTYRElSENS BESlUT
Förbundsstyrelsen överlämnar till medlemskommunernas
kommunstyrelser och kommunfullmäktige att besluta:
Förslaget till sotningsfrister antas att gälla från och med
den l januari 2016.
1 (2)
Diarienummer: A0405/15
SOTNINGSFRISTER inom räddningstjänstförbundet Storgöteborg
Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor
Fasta bränslen
Frist för sotning
1 ggr/3 år
3 ggr/år
2 ggr/år
1 ggr/år
Beskrivning
Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig
övervakning av en kvalificerad driftsledare, oavsett vilket bränsleslag
som används.
Avser konventionella pannor.
Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller
motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där
pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning.
Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från
sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten
är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet.
Flytande bränslen
Frist för sotning
Beskrivning
Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från
3 ggr/år
sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle.
Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från
1 ggr/år
sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt
överstiger 60 kW.
Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från
1 ggr/2 år
sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt
uppgår till högst 60 kW.
Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar
Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov
Frist för sotning
Beskrivning
Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja
6 ggr/år
eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle.
Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från
1 ggr/år
sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle.
Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov kan sotningsfrister för lokaleldstäder
tillämpas.
Avtalsnummer: 0521/14UH-2014-32-DO1
Avtalsbilaga 2 Sotningsfrister
2 (2)
Lokaleldstäder t.ex. braskamin, öppen spis, kakelugn
Frist för sotning
1 ggr/år
1 ggr/4 år
1 ggr/4 år
Beskrivning
Huvudregeln är att lokaleldstäder ska sotas varje år.
Avser eldstäder som inte används i någon nämnvärd omfattning, dvs
trivseleldning. Med trivseleldning avses eldning någon gång (en) per
vecka eller en maximal ungefärlig årlig förbrukning på ca en kubikmeter
ved. Vid bedömningen av om denna längre frist ska tillämpas kan även
hänsyn behöva tas till omständigheter i det enskilda fallet, exempelvis
risksituationen.
Eldstaden finns i ett fritidshus.
RENGÖRING
Imkanaler i restauranger eller andra större kök
Frist för sotning
3 ggr/år
1 ggr/år
Beskrivning
Vid matlagning
Imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller
liknande verksamhet ex frånluftskanal från pizzaugnar.
Övrigt:
• Undantag gäller för värmepannor, köksspisar, andra jämförbara förbränningsanordningar,
eldstäder och imkanaler. Har ett kök eller motsvarande utrymme inte använts för matlagning
eller eldning inte skett efter senaste rengöring(sotning) behöver ny rengöring inte göras. Vid
bestämmande av nästa rengöringstillfälle ska rengöring anses gjord enligt gällande frister.
• Ägare/brukare av anläggning ska till Räddningstjänsten Storgöteborg anmäla:
- byte av förbränningsannordning
- byte av bränsleslag
- ändrad eldningsfrekvens
•
Tätare sotningsfrist kan tillämpas i enskilda fall när det är betingat av brandskyddsmässiga skäl.
Beslut fattas av Räddningstjänstförbundet Storgöteborg.
• När en anläggning tagits i drift kan den första sotningen, av planeringsmässiga skäl, behöva göras
tidigare än den dag då fristen löper ut.
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-10-30
Diarienummer
KS/2015:425
Justering av textdelen i taxa för Vatten och avlopp
Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
Revideringar i taxa för Kungsbacka kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning (VA-taxan)
daterad 2015-09-29 godkänns att gälla från och med 2016-01-01
Sammanfattning
Taxan för Kungsbacka kommuns allmänna vatten och avloppstaxa (VA-taxan) består av två delar. Den
ena är textdelen som revideras vid förändrad lagstiftning, vilket detta ärende gäller. Den andra delen är
avgifternas storlek, vilket beslutas varje år. Kungsbacka kommuns VA-taxas textdel antogs 1988 och
reviderades 1992. Föreliggande revidering är nödvändig för att taxan i större utsträckning ska stämma
överens med Lag om allmänna vattentjänster som trädde i kraft 1 januari 2007. En helt ny VAtaxekonstruktion måste på sikt tas fram. Revideringen säkerställer främst Tekniks förutsättningar att
kunna debitera anläggningsavgift för dagvatten enligt gällande lagstiftning. Detta regleras i paragraf 4.
Paragrafhänvisningar i hela textdelen har uppdaterats enligt Lag om allmänna vattentjänster.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-10-30
Förslag till reviderad taxa för Kungsbacka kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning daterad
2015-09-29
Beslutet skickas till
Nämnden för Teknik
Service-ekonomi
Gunilla Josefsson
Ekonomichef
Kommunstyrelsens förvaltning
Gunilla Josefsson
0300-83 42 27
gunilla.josefsson@kungsbacka.se
1 (1)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
Nämnden för Teknik
PROTOKOLLSUTDRAG
Datum
2015-10-14
§ 97
Revidering av textdel VA Taxa för Kungsbacka kommuns allmänna
vatten- och avloppsanläggning
TE/2015:861 8.2
Beslut
Nämnden för Teknik beslutar att godkänna revideringar av VA-taxans textdel enligt
tjänsteskrivelse daterad 2015-09-29 och skickas till kommunfullmäktige för
fastställande.
Sammanfattning
VA-taxan består av två delar. Den ena är textdelen som revideras vid förändrad
lagstiftning, vilket detta ärende gäller. Den andra delen är avgifternas storlek,
vilket beslutas varje år. Kungsbacka kommuns VA-taxas textdel antogs 1988 och
reviderades 1992. Föreliggande revidering är nödvändig för att taxan i större
utsträckning ska stämma överens med Lag om allmänna vattentjänster som
trädde i kraft 1 januari 2007. En helt ny VA-taxekonstruktion måste på sikt tas
fram. Revideringen säkerställer främst Tekniks förutsättningar att kunna debitera
anläggningsavgift för dagvatten enligt gällande lagstiftning. Detta regleras i
paragraf 4.
Paragrafhänvisningar i hela textdelen har uppdaterats enligt Lag om allmänna
vattentjänster.
Underlag till beslut
Bilaga 1. Förslag till reviderad taxa. Ändringar markerade med grönt.
Bilaga 2. Gällande taxa, reviderad 1992.
Beslutet skickas till
Expedierat/bestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN
Nämnden för Teknik
PROTOKOLLSUTDRAG
Datum
2015-10-14
TE Stab, Kommunstyrelsen
Expedierat/bestyrkt
2015-09-29
Taxa
för
Kungsbacka kommuns
allmänna vatten- och avloppsanläggning
Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 1988 § 106
Ändrad i textdelen enligt KF den 20 februari 1992 § 24 och § 26.
Ändrad i textdelen enligt KF den X X 2015 § X och § X m.m.
§1
För att täcka nödvändiga kostnader för Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och
avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom
anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa.
Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 §§ lagen om allmänna vattentjänster
(2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som
ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om för-utsättningarna i 27 §
i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda.
I det följande avses med ”Kungsbacka kommun” Förvaltningen för Teknik.
§2
Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter.
Vid avgiftsberäkningar tillämpas avrundningsreglerna i Svensk Standard SS 01 41 41.
På samtliga avgifter ingår lagstadgad mervärdesskatt enligt vid avgiftstillfället gällande
regler.
§3
Fastigheterna indelas i bebyggd bostadsfastighet, bebyggd annan fastighet och obebyggd
fastighet.
Bebyggd bostadsfastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller
enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för bostadsändamål.
Med bebyggd bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för kontor-, förvaltnings-, affärs-,
hotell-, hantverks- eller industriändamål.
2015-09-29
Bebyggd annan fastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller
enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som
inte enligt tredje stycket jämställs med bebyggd bostadsfastighet.
§4
4.1
Avgift tas ut för nedan angivna ändamål:
Ändamål
Anläggningsavgift
Brukningsavgift
V, vattenförsörjning
Ja
Ja
S, spillvattenavlopp
Ja
Ja
Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja
Nej*
Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark
Nej
Ja
4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen
upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om
förbindelsepunktens läge.
Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder
avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och
fastighetsägaren informerats om detta.
Härvid förutsätts att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster
angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda.
4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten
blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta.
4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän
platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna
vattentjänster är uppfyllda.
4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när
avgiftsskyldighet inträder.
*Tills vidare tas inte ut brukningsavgift för Df och Dg.
I ANLÄGGNINGSAVGIFTER
§5
Mom 1 För bebyggd bostadsfastighet och därmed enligt § 3 jämställd fastighet skall vid
avgiftsskyldighet för samtliga i § 4 mom 1 angivna ändamål erläggas anläggningsavgift med:
2015-09-29
a) en servisavgift per fastighet avseende:
servisledning för vattenförsörjning
servisledning för avlopp
särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från
fastighet
om
om
om
21 502 kr
21 502 kr
21 502 kr
b) en avgift per fastighet
om
92 740 kr
c) en avgift per m2 tomtyta
om
35:75 kr
d) en avgift per lägenhet
om
30 175 kr
Servisavgift enligt a) avseende särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från
fastighet tas inte ut om dag- och dränvattnet från fastigheten huvudsakligen avbördas till
fastighetens egen, av Kungsbacka kommun godkänd, LOD-anläggning e d.
Mom 2 Servisavgift enligt mom 1a förutsätter att servisledning av Kungsbacka kommun
utförts fram till förbindelsepunkt för fastighet i samband med utförande av ledning i gata, väg
e d. I andra fall påförs fastighetsägaren för täckning av den merkostnad för servisens
utförande, som uppkom-mer till följd av att den utförts senare på grund av fastighetsägarens
önskemål eller åtgärd eller nybildning av fastighet, utöver servisavgiften ett belopp
motsvarande 50 % denna avgift. Be-loppet avrundas till närmaste tiotal kronor.
Är förbindelsepunkten för ett visst ändamål gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas
servisavgiften enligt mom 1a avseende det ifrågavarande ändamålet lika mellan fastigheterna.
Beloppen avrundas till närmaste tiotal kronor.
Mom 3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller
annan karta som Kungsbacka kommun godkänner.
För bostadsfastighet tas inte ut tomtyteavgift enligt mom 1c för den delen av fastighetens
tomtyta som överstiger 4000 m2 per avgiftspliktig lägenhet eller ekvivalent lägenhet på
fastigheten.
Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 4.
I fråga om en genom fastighetsbildningsåtgärd tillkommande fastighet tas inte ut
tomtyteavgift enligt mom 1c avseende sådant va-ändamål för vilket ursprungsfastigheten hade
förvärvat brukningsrätt.
Mom 4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka byggnadslov beviljats, eller
eljest efter ritning eller uppmätning som Kungsbacka kommun godkänner.
Med bostadslägenhet avses sådan samling rum och andra utrymmen inom en eller flera byggnader som tillsammans bildar en bostadsenhet. Bostadslägenheten skall bestå av minst 1 rum
och kök eller 1 ½ rum och kokvrå i enlighet med definitioner i Svensk Byggnorm.
2015-09-29
I fråga om fastighet som enligt § 3 är jämställd med bebyggd bostadsfastighet och sådana utrymmen i bebyggd bostadsfastighet som används såsom affär, kontor, verkstad, samlingslokal
e d räknas - utöver bostadslägenheterna - även varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA)
enligt Svensk Standard SS 02 10 50 som en lägenhet (ekvivalent lägenhet). Vid beräkning av
antalet ekvivalenta lägenheter för fastighet som enligt § 3 är jämställd med bebyggd bostadsfastighet reduceras dock bruttoarean för lager- och förrådslokaler med 50 %.
Mom 5 Sker om- eller tillbyggnad eller uppförs ytterligare byggnad på fastighet eller ökas
fastighetens tomtyta, skall erläggas tilläggsavgift enligt mom 1c för tillkommande tomtyta
och enligt mom 1d för tillkommande lägenhet.
Vid en ny bebyggelse på redan befintlig (ej nybildad) förut bebyggd fastighet, för vilken den
allmänna va-anläggningen nyttjats för nybebyggelsen, skall inte erläggas avgift för
nybyggnad som till omfattningen motsvarar den genom nybyggnaden ersatta förutvarande
bebyggelsen, utan endast tilläggsavgift för tillkommande lägenhet samt i förekommande fall
för tillkommande tomtyta.
Vid beräkning av tilläggsavgift för tillkommande tomtyta skall iakttas begränsningsregeln i
mom 3.
§6
Mom 1 För bebyggd annan fastighet skall vid avgiftsskyldighet för samtliga i § 4 mom 1
angivna ändamål erläggas anläggningsavgift med:
a) en servisavgift per fastighet avseende:
servisledning för vattenförsörjning
servisledning för avlopp
särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från
fastighet
om
om
om
21 502 kr
21 502 kr
21 502 kr
b) en avgift per fastighet
om
140 952 kr
c) en avgift per m2 tomtyta
om
35:75 kr
Servisavgift enligt a) avseende särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från
fastighet tas inte ut om dag- och dränvattnet från fastigheten huvudsakligen avbördas till
fastighetens egen, Kungsbacka kommun godkänd, LOD-anläggning e d.
Mom 2 Servisavgift enligt mom 1a förutsätter att servisledning av Kungsbacka kommun
utförts fram till förbindelsepunkt för fastighet i samband med utförande av ledning i gata, väg
e d. I andra fall påförs fastighetsägaren för täckning av den merkostnad för servisens
utförande, som upp-kommer till följd av att den utförts senare på grund av fastighetsägarens
önskemål eller åtgärd eller nybildning av fastighet, utöver servisavgiften ett belopp
motsvarande 50 % denna avgift. Beloppet avrundas till närmaste tiotal kronor.
2015-09-29
Är förbindelsepunkten för ett visst ändamål gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas
servisavgiften enligt mom 1a avseende det ifrågavarande ändamålet lika mellan fastigheterna.
Beloppen avrundas till närmaste tiotal kronor.
Mom 3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller
annan karta som Kungsbacka kommun godkänner.
I fråga om en genom fastighetsbildningsåtgärd tillkommande fastighet tas inte ut
tomtyteavgift enligt mom 1c avseende sådant va-ändamål för vilket ursprungsfastigheten hade
förvärvat brukningsrätt.
Mom 4 Kungsbacka kommun äger medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för
sådan del av fastighets areal som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten.
Mom 5 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas tilläggsavgift enligt mom 1c för tillkommande
tomtyta.
§7
Mom 1 För obebyggd fastighet, som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, skall
erläggas avgifter enligt § 5 mom 1a, 1b och 1c resp § 6 mom 1a, 1b och 1c. Avgift enligt § 6
mom 1c tas härvid ut för 60 % av fastighetens avgiftspliktiga tomtyta.
Mom 2 Bebyggs obebyggd fastighet, skall avgift enligt § 5 mom 1d resp § 6 mom 1c
erläggas. Avgift enligt § 6 mom 1c tas härvid ut endast för avgiftspliktig tomtyta utöver den
för vilken avgift enligt mom 1 tidigare erlagts. Vidare skall i förekommande fall erläggas
ersättning enligt § 5 mom 2 första stycket resp § 6 mom 2 första stycket.
§8
Mom 1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för ett eller två av ändamålen V, S och Dg,
reduceras den enligt § 5 mom 1 resp § 6 mom 1 beräknade avgiften med procentsats som
anges i nedanstående tabell.
Reduktion
Avgift
vid avgiftsuttag
för två av
ändamålen
V, S, Df
vid avgiftsuttag
för ett av
ändamålen
V, S, Df
a) Servisavgift
Avgift tas ut endast för faktiskt framdragen servisledning
2015-09-29
b) Avgift per fastighet
c) Avgift per m2 tomtyta
d) Avgift per lägenhet
—15 %
40 %
Mom 2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket sådan skyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas tilläggsavgift motsvarande procentuell reduktion enligt mom 1 samt
avgift för tillkommande servisledning. Tilläggsavgiften skall beräknas enligt den
anläggnings-taxa som gäller vid tidpunkten för avgiftsskyldighetens inträde för det
ifrågavarande ända-målet. I förekommande fall skall även erläggas ersättning enligt § 5 mom
2 första stycket resp § 6 mom 2 första stycket.
§9
Avgifter enligt §§ 5–6 är baserade på Entreprenadindex 2011, 50% 311 Jordarbeten
(indextalen för 2015-01: 104,0,0) och 50% 322 Läggning av PVC-rör (indextalen för 201501: 105,6). När Entreprenadindex ändras, får kommunstyrelsen reglera avgiftsbeloppen
därefter, dock inte oftare än en gång årligen.
§ 10
Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna anläggningsavgift enligt §§ 5--8 eller tillläggsavgift enligt § 5 mom 5 och § 6 mom 5 enligt ovan angivna grunder eller är, på grund av bebyggelsens lokalisering, terräng- eller markförhållandena eller andra omständigheter,
kostnad-en för att bereda fastigheten möjlighet att bruka anläggningen avsevärt högre eller
lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet, äger kommunstyrelsen enligt
28 § Lag om allmänna vattentjänster (2016:412) träffa avtal om anläggningsavgiftens storlek.
Erfordras för den allmänna anläggningen särskilda anordningar vid anslutning av fastighet (t
ex pumpanläggningar) eller djupare för-läggning av va-ledningar, äger kommunstyrelsen
således enligt ovan angivet lagrum träffa avtal om ersättning utöver ovan angivna
anläggningsavgifter.
Vid ingående av avtal som föregående stycke sägs skall iakttas de principer om kostnadstäckning och kostnadsfördelning som ligger till grund för denna anläggningstaxa.
§ 11
Sedan avgiftsskyldighet inträtt enligt § 4 mom 2, skall anläggningsavgift enligt §§ 5--10 och
tilläggsavgift enligt § 5 mom 5 resp § 6 mom 5 betalas inom tid som anges i räkning.
Uppgår anläggningsavgiften till belopp, som är betungande med hänsyn till fastighetens
ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, skall om fastighetens ägare begär det samt
godtagbar säkerhet ställs, avgiften fördelas på årliga inbetalningar under viss tid, högst tio år.
Ränta skall erläggas enligt § 5 räntelagen (SFS 1975:635) på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess
ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt tredje stycket.
2015-09-29
Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta
enligt § 6 räntelagen från den dag betalning skulle ha skett.
Avgiftsskyldighet enligt § 5 mom 5, § 6 mom 5 eller § 7 mom 2 föreligger, då byggnadslov
för däri avsett ändrat förhållande meddelats eller sådant ändrat förhållande - t ex ökning av
tomtyta - inträtt utan att byggnadslov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren
att omgående anmäla till Kungsbacka kommun när det ändrade förhållande inträtt.
Försummar fastighets-ägaren denna anmälningsplikt, tas ut dröjsmålsränta som i tredje
stycket sägs för tiden från
och med två månader efter det att avgiftsskyldighet inträtt och fram till dess tilläggsavgiften
betalas.
§ 12
Mom 1 Om efter ansökan och särskilt medgivande av Kungsbacka kommun ledning utförts på
annat sätt eller försetts med andra anordningar än vad verket funnit erforderligt eller extra
servisledning anlagts, skall fastighetsägare, som begärt arbetets utförande, förutom
anläggningsavgift och tilläggsavgift enligt §§ 5-10 erlägga ersättning härför inom tid som
anges i räkning.
Mom 2 Begär fastighetsägare att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och
finner Kungsbacka kommun skäl bifalla ansökan härom, är fastighetsägaren skyldig bekosta
dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinnes skäligt med hänsyn
till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare
servisledningens allmänna del.
Mom 3 Finner Kungsbacka kommun påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med
annat läge än redan befintlig, är verket skyldigt att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för
fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinnes
skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick.
II
BRUKNINGSAVGIFTER
§ 13
Mom 1 I fråga om bebyggd fastighet, för vilken avgiftsskyldighet för vattenförsörjning och
spillvattenavlopp föreligger, skall erläggas brukningsavgift med:
a) en grundavgift per år och fastighet
om
1113 kr
b) en avgift per år och lägenhet
om
1113 kr
om
om
7,84 kr
15,68 kr
c) en avgift per m3 levererat renvatten för
V, vattenförsörjning,
S, spillvattenavlopp,
2015-09-29
eller tillsammans
23,51 kr
Beträffande definition av lägenhet hänvisas till § 5 mom 4.
I fråga om bebyggd annan fastighet räknas även varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA)
enligt Svensk Standard SS 02 10 50 som en lägenhet (ekvivalent lägenhet). Vid beräkning av
antalet ekvivalenta lägenheter för bebyggd annan fastighet reduceras bruttoarean för lageroch förrådslokaler med 50 %.
Mom 2 Har Kungsbacka kommun bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tills
vidare inte skall fastställas genom mätning, bestäms fastighetens vattenförbrukning till 50 m3
per person och år. I fråga om bebyggd fastighet som endast används för sommarboende
bestäms dock fastighetens vattenförbrukning till 60 m3 per hushåll och år.
Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 1 och § 5 mom 4.
Mom 3 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt mom 1c V. Om mätning inte
sker antas därvid den förbrukade vattenmängden uppgå till 50 m3 per lägenhet.
Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 1 och § 5 mom 4.
Mom 4 För extra mätställe (utöver ett per fastighet) erläggs en årlig avgift med belopp
motsvarande grundavgift enligt mom 1a.
Parallellkopplade mätare räknas som ett mätställe.
Mom 5 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid
godkänns, skall fastighetsägaren för täckning av undersökningskostnaderna erlägga avgift
vars storlek framgår av bilaga 1 till denna taxa.
Mom 6 För spillvattenmängd, som enligt Kungsbacka kommuns medgivande avleds till
dagvattennätet (ej förorenat kylvatten o d), reduceras avgiften enligt mom 1c S med 50 %.
Beloppet avrundas till närmaste hela öretal.
Mom 7 Vid onormal vattenförbrukning, föranledd av läckage inom fastighets enskilda
anlägg-ning, skall för den del av vattenmängden som överstiger normalförbrukningen för
fastigheten i fråga, endast erläggas en avgift som motsvarar avgiften enligt mom 1c vatten.
Med normalförbrukning förstås då fastighetens, eller jämförbara fastigheters,
medelårsförbrukning under föregående treårsperiod.
Mom 8 Övriga av Kungsbacka kommun utförda tjänster samt avgifterna för dessa framgår av
bilaga 1.
§ 14
Avleds inte hela renvattenmängden till avloppsnätet eller tillförs avloppsnätet större
spillvattenmängd än som svarar mot den levererade renvattenmängden, och är därvid
skillnaden mellan renvatten- och spillvattenmängden avsevärd, skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall
2015-09-29
bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande renvatten- eller
spillvattenmängd eller på annat sätt, varom överenskommelse träffats mellan Kungsbacka
kommun och fastighetsägaren, eller eljest efter Kungsbacka kommuns uppskattning.
§ 15
Mom 1 Föreligger för bebyggd fastighet inte avgiftsskyldighet för V, tas inte ut avgift enligt §
13 mom 1c V och reduceras avgifterna enligt § 13 mom 1a och mom 1b med 20 %. Spillvattenmängden enligt § 13 1c S skall bestämmas enligt i § 13 mom 2 angivna grunder såvida
icke Kungsbacka kommun bestämt att mängden skall fastställas genom mätning.
Mom 2 Föreligger för bebyggd fastighet inte avgiftsskyldighet för S, tas inte ut avgift enligt §
13 mom 1c S och reduceras avgifterna enligt § 13 mom 1a och mom 1b med 20 %.
§ 16
Brukningsavgifter enligt §§ 13--15 är baserade på indextalet 312,93(februari 2015) i
konsumentprisindex. När detta index ändras, äger kommunstyrelsen reglera avgiftsbeloppen
därefter, dock inte oftare än en gång årligen, med iakttagande av följande bestämmelser.
a)
Tillägg eller avdrag på avgiftsbeloppen görs med viss procent.
b)
Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta indexförändring som utgör
skillnaden mellan det närmast före beslut om avgiftsreglering publicerade indextalet och
talet 312,93 omräknas till procent av sistnämnda tal. Erhållet procenttal avrundas till
närmaste hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt § 13
mom 1a och mom 1b till närmaste hela krontal samt beträffande avgift enligt § 13 mom
1c till närmaste hela öretal.
c)
Sålunda beslutad avgiftsändring tillämpas från och med debiteringsperioden efter den
dag som kommunstyrelsen angett i beslutet. För de avgifter enligt § 13 mom 1c, mom 3
och mom 6 samt § 14, som är baserade på uppmätning hos abonnent, tillämpas dock
avgiftsändringen endast i fråga om den renvattenmängd som förbrukas och den
spillvattenmängd som släpps ut efter den i kommunstyrelsens bena dagen.
§ 17
Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna brukningsavgift enligt de i §§ 13--15 angivna
grunderna eller är Kungsbacka kommuns kostnad för att låta den allmänna anläggningen
brukas för fas-tigheten avsevärt högre eller lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet
i allmänhet - exempelvis på grund av att avloppsvattnet från fastigheten innehåller
föroreningshalter överstigande det normala hushållsspillvattnets - äger kommunstyrelsen enligt 28 § Lag om
allmänna vattentjänster (2016:412) träffa avtal om brukningsavgiftens storlek.
Vid ingående av avtal som i föregående stycke sägs skall iakttas de principer om
kostnadstäckning och kostnadsfördelning som ligger till grund för denna brukningstaxa.
2015-09-29
§ 18
Brukningsavgift enligt § 13 mom 1a och mom 1b debiteras i efterskott per månad, kvartal,
tertial eller halvår enligt beslut av kommunstyrelsen. Brukningsavgift enligt § 13 mom 1c
debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad renvattenmängd eller annan
grund som anges i §§ 13 och 14.
Sker enligt Kungsbacka kommuns beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får
mellanliggande
debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter
verklig förbrukning skall ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering
skall därjämte ske på fastighetsägares begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse.
Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på
obetalt belopp enligt § 11 tredje stycket.
§ 19
Mom 1 Har fastighetsägare begärt att Kungsbacka kommun skall företa åtgärd för att
underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har
särskild åtgärd eljest påkallats på grund av fastighetens va-förhållanden, äger Kungsbacka
kommun enligt 38 § Lag om allmänna vattentjänster (2016:412) träffa avtal om
brukningsavgiftens storlek.
Mom 2 Har fastighet med stöd av 43 § Lag om allmänna vattentjänster (2016:412) avstängts
från vattentillförsel, påförs fastig-hetens ägare Kungsbacka kommuns kostnader för
avstängning och återinkoppling med belopp enligt bilaga 1 pkt 2.
III Taxans införande
§ 20
Denna taxa träder i kraft 1988-01-01 avseende brukningsavgifter och 1988-07-01 avseende
anläggningsavgifter. De brukningsavgifter enligt § 13 mom 1c, mom 3 och mom 6 samt § 14,
som är baserade på uppmätning hos abonnent, skall därvid tillämpas i fråga om den renvattenmängd som förbrukas och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen
för brukningstaxans ikraftträdande.
***************** ***********
Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och Kungsbacka kommun beträffande tillämpning
och tolkning av denna va-taxa prövas jämlikt 53 § Lag om allmänna vattentjänster (2016:412)
av Statens VA-nämnd.
2015-09-29
1
Taxa
för
Kungsbacka kommuns
allmänna vatten- och avloppsanläggning
Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 1988 § 106
Ändrad i textdelen enligt KF den 20 februari 1992 § 24 och § 26.
Samtliga i taxan angivna avgifter är exklusive moms och ev övriga tillkommande skatter.
§1
Till täckande av nödvändiga kostnader för Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet inom anläggningens verksamhetsområde och annan
som enligt 3 § va-lagen (lagen SFS 1970:244 om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,
ändrad genom SFS 1976:842 och SFS 1983:302) jämställs med fastighetsägare, betala
avgifter enligt denna taxa.
I det följande avses med ”va-verket” kommunens tekniska förvaltning.
§2
Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter.
Vid avgiftsberäkningar tillämpas avrundningsreglerna i Svensk Standard SS 01 41 41.
På samtliga avgifter tillkommer lagstadgad mervärdes skatt enligt vid avgiftstillfället gällande
regler.
§3
Fastigheterna indelas i bebyggd bostadsfastighet, bebyggd annan fastighet och obebyggd
fastighet.
Bebyggd bostadsfastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller
enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för bostadsändamål.
Med bebyggd bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för kontor-, förvaltnings-, affärs-,
hotell-, hantverks- eller småindustriändamål.
Bebyggd annan fastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller
enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som
inte enligt tredje stycket jämställs med bebyggd bostadsfastighet.
§4
2
Mom 1 Avgiftsskyldighet föreligger enligt 9 och 10 §§ va-lagen för följande ändamål:
V,
S,
Df,
Dg,
vattenförsörjning,
spillvattenavlopp,
dag- och dränvattenavlopp från fastighet inom detaljplan samt
dagvattenavlopp från gata, väg eller annan allmän plats inom detaljplan.
Mom 2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när va-verket
upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och underrättat fastighetsägaren därom. Härvid
förutsätts att samtliga i 9 § första stycket va-lagen angivna förutsättningar för
avgiftsskyldighet är uppfyllda.
Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för avledande av dagvatten blivit
utförda.
Tills vidare tas inte ut brukningsavgift för Df och Dg.
I ANLÄGGNINGSAVGIFTER
§5
Mom 1 För bebyggd bostadsfastighet och därmed enligt § 3 jämställd fastighet skall vid
avgiftsskyldighet för samtliga i § 4 mom 1 angivna ändamål erläggas anläggningsavgift med:
a) en servisavgift per fastighet avseende:
servisledning för vattenförsörjning
servisledning för avlopp
särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från
fastighet
om
om
om
21 502 kr
21 502 kr
21 502 kr
b) en avgift per fastighet
om
92 740 kr
c) en avgift per m2 tomtyta
om
35:75 kr
d) en avgift per lägenhet
om
30 175 kr
Servisavgift enligt a) avseende särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från
fastighet tas inte ut om dag- och dränvattnet från fastigheten huvudsakligen avbördas till
fastighetens egen, av va-verket godkänd, LOD-anläggning e d.
Mom 2 Servisavgift enligt mom 1a förutsätter att servisledning av va-verket utförts fram till
förbindelsepunkt för fastighet i samband med utförande av ledning i gata, väg e d. I andra fall
3
påförs fastighetsägaren för täckning av den merkostnad för servisens utförande, som uppkommer till följd av att den utförts senare på grund av fastighetsägarens önskemål eller åtgärd
eller nybildning av fastighet, utöver servisavgiften ett belopp motsvarande 50 % denna avgift.
Be-loppet avrundas till närmaste tiotal kronor.
Är förbindelsepunkten för ett visst ändamål gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas
servisavgiften enligt mom 1a avseende det ifrågavarande ändamålet lika mellan fastigheterna.
Beloppen avrundas till närmaste tiotal kronor.
Mom 3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller
annan karta som va-verket godkänner.
För bostadsfastighet tas inte ut tomtyteavgift enligt mom 1c för den delen av fastighetens
tomtyta som överstiger 4000 m2 per avgiftspliktig lägenhet eller ekvivalent lägenhet på
fastigheten.
Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 4.
I fråga om en genom fastighetsbildningsåtgärd tillkommande fastighet tas inte ut
tomtyteavgift enligt mom 1c avseende sådant va-ändamål för vilket ursprungsfastigheten hade
förvärvat brukningsrätt.
Mom 4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka byggnadslov beviljats, eller
eljest efter ritning eller uppmätning som va-verket godkänner.
Med bostadslägenhet avses sådan samling rum och andra utrymmen inom en eller flera byggnader som tillsammans bildar en bostadsenhet. Bostadslägenheten skall bestå av minst 1 rum
och kök eller 1 ½ rum och kokvrå i enlighet med definitioner i Svensk Byggnorm.
I fråga om fastighet som enligt § 3 är jämställd med bebyggd bostadsfastighet och sådana utrymmen i bebyggd bostadsfastighet som används såsom affär, kontor, verkstad, samlingslokal
e d räknas - utöver bostadslägenheterna - även varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA)
enligt Svensk Standard SS 02 10 50 som en lägenhet (ekvivalent lägenhet). Vid beräkning av
antalet ekvivalenta lägenheter för fastighet som enligt § 3 är jämställd med bebyggd bostadsfastighet reduceras dock bruttoarean för lager- och förrådslokaler med 50 %.
Mom 5 Sker om- eller tillbyggnad eller uppförs ytterligare byggnad på fastighet eller ökas
fastighetens tomtyta, skall erläggas tilläggsavgift enligt mom 1c för tillkommande tomtyta
och enligt mom 1d för tillkommande lägenhet.
Vid en ny bebyggelse på redan befintlig (ej nybildad) förut bebyggd fastighet, för vilken den
allmänna va-anläggningen nyttjats för nybebyggelsen, skall inte erläggas avgift för
nybyggnad som till omfattningen motsvarar den genom nybyggnaden ersatta förutvarande
bebyggelsen, utan endast tilläggsavgift för tillkommande lägenhet samt i förekommande fall
för tillkommande tomtyta.
Vid beräkning av tilläggsavgift för tillkommande tomtyta skall iakttas begränsningsregeln i
mom 3.
§6
4
Mom 1 För bebyggd annan fastighet skall vid avgiftsskyldighet för samtliga i § 4 mom 1
angivna ändamål erläggas anläggningsavgift med:
a) en servisavgift per fastighet avseende:
servisledning för vattenförsörjning
servisledning för avlopp
särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från
fastighet
om
om
om
21 502 kr
21 502 kr
21 502 kr
b) en avgift per fastighet
om
140 952 kr
c) en avgift per m2 tomtyta
om
35:75 kr
Servisavgift enligt a) avseende särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från
fastighet tas inte ut om dag- och dränvattnet från fastigheten huvudsakligen avbördas till
fastighetens egen, va-verket godkänd, LOD-anläggning e d.
Mom 2 Servisavgift enligt mom 1a förutsätter att servisledning av va-verket utförts fram till
förbindelsepunkt för fastighet i samband med utförande av ledning i gata, väg e d. I andra fall
påförs fastighetsägaren för täckning av den merkostnad för servisens utförande, som uppkommer till följd av att den utförts senare på grund av fastighetsägarens önskemål eller åtgärd
eller nybildning av fastighet, utöver servisavgiften ett belopp motsvarande 50 % denna avgift.
Beloppet avrundas till närmaste tiotal kronor.
Är förbindelsepunkten för ett visst ändamål gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas
servisavgiften enligt mom 1a avseende det ifrågavarande ändamålet lika mellan fastigheterna.
Beloppen avrundas till närmaste tiotal kronor.
Mom 3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller
annan karta som va-verket godkänner.
I fråga om en genom fastighetsbildningsåtgärd tillkommande fastighet tas inte ut
tomtyteavgift enligt mom 1c avseende sådant va-ändamål för vilket ursprungsfastigheten hade
förvärvat brukningsrätt.
Mom 4 Va-verket äger medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för sådan del av
fastighets areal som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten.
Mom 5 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas tilläggsavgift enligt mom 1c för tillkommande
tomtyta.
§7
5
Mom 1 För obebyggd fastighet, som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, skall
erläggas avgifter enligt § 5 mom 1a, 1b och 1c resp § 6 mom 1a, 1b och 1c. Avgift enligt § 6
mom 1c tas härvid ut för 60 % av fastighetens avgiftspliktiga tomtyta.
Mom 2 Bebyggs obebyggd fastighet, skall avgift enligt § 5 mom 1d resp § 6 mom 1c
erläggas. Avgift enligt § 6 mom 1c tas härvid ut endast för avgiftspliktig tomtyta utöver den
för vilken avgift enligt mom 1 tidigare erlagts. Vidare skall i förekommande fall erläggas
ersättning enligt § 5 mom 2 första stycket resp § 6 mom 2 första stycket.
§8
Mom 1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för ett eller två av ändamålen V, S och Dg,
reduceras den enligt § 5 mom 1 resp § 6 mom 1 beräknade avgiften med procentsats som
anges i nedanstående tabell.
Reduktion
Avgift
vid avgiftsuttag
för två av
ändamålen
V, S, Df
vid avgiftsuttag
för ett av
ändamålen
V, S, Df
a) Servisavgift
Avgift tas ut endast för faktiskt framdragen servisledning
b) Avgift per fastighet
c) Avgift per m2 tomtyta
d) Avgift per lägenhet
—15 %
40 %
Mom 2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket sådan skyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas tilläggsavgift motsvarande procentuell reduktion enligt mom 1 samt
avgift för tillkommande servisledning. Tilläggsavgiften skall beräknas enligt den
anläggnings-taxa som gäller vid tidpunkten för avgiftsskyldighetens inträde för det
ifrågavarande ända-målet. I förekommande fall skall även erläggas ersättning enligt § 5 mom
2 första stycket resp § 6 mom 2 första stycket.
§9
Anläggningsavgifter enligt §§ 5--8 är baserade på indextalet 527.3 1987-09-01 för ledningsarbeten grupp I:E i det kostnadsindex för va-entreprenader som fortlöpande beräknas och
publiceras av Svenska Byggnadsentreprenörföreningen efter det att indextalen blivit
fastställda av Statistiska centralbyrån. När detta index ändras, äger kommunstyrelsen reglera
avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen, med iakttagande av följande
bestämmelser:
a) Tillägg eller avdrag på avgiftsbeloppen görs med viss procent.
6
b) Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta indexförändring som utgör
skillnaden mellan det närmast före beslut om avgiftsreglering publicerade indextalet och
talet 527.3 omräknas till procent av sistnämnda tal. Erhållet procenttal avrundas till
närmaste hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt § 5 mom
1a, mom 1b och mom 1d samt § 6 mom 1a och mom 1b till närmaste tiotal kronor,
beträffande avgift enligt § 5 mom 1c och § 6 mom 1c till närmaste tiotal ören.
c) Sålunda beslutad avgiftsändring tillämpas i fråga om anläggningsavgift för vilken
avgiftsskyldighet inträder efter den dag som kommunstyrelsen angett i beslutet.
§ 10
Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna anläggningsavgift enligt §§ 5--8 eller tillläggsavgift enligt § 5 mom 5 och § 6 mom 5 enligt ovan angivna grunder eller är, på grund av bebyggelsens lokalisering, terräng- eller markförhållandena eller andra omständigheter,
kostnad-en för att bereda fastigheten möjlighet att bruka anläggningen avsevärt högre eller
lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet, äger kommunstyrelsen enligt
28 § va-lagen träffa avtal om anläggningsavgiftens storlek. Erfordras för den allmänna
anläggningen särskilda anordningar vid anslutning av fastighet (t ex pumpanläggningar) eller
djupare för-läggning av va-ledningar, äger kommunstyrelsen således enligt ovan angivet
lagrum träffa avtal om ersättning utöver ovan angivna anläggningsavgifter.
Vid ingående av avtal som föregående stycke sägs skall iakttas de principer om kostnadstäckning och kostnadsfördelning som ligger till grund för denna anläggningstaxa.
§ 11
Sedan avgiftsskyldighet inträtt enligt § 4 mom 2, skall anläggningsavgift enligt §§ 5--10 och
tilläggsavgift enligt § 5 mom 5 resp § 6 mom 5 betalas inom tid som anges i räkning.
Uppgår anläggningsavgiften till belopp, som är betungande med hänsyn till fastighetens
ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, skall om fastighetens ägare begär det samt
godtagbar säkerhet ställs, avgiften fördelas på årliga inbetalningar under viss tid, högst tio år.
Ränta skall erläggas enligt § 5 räntelagen (SFS 1975:635) på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess
ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt tredje stycket.
Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta
enligt § 6 räntelagen från den dag betalning skulle ha skett.
Avgiftsskyldighet enligt § 5 mom 5, § 6 mom 5 eller § 7 mom 2 föreligger, då byggnadslov
för däri avsett ändrat förhållande meddelats eller sådant ändrat förhållande - t ex ökning av
tomtyta - inträtt utan att byggnadslov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren
att omgående anmäla till va-verket när det ändrade förhållande inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas ut dröjsmålsränta som i tredje stycket sägs för tiden från
och med två månader efter det att avgiftsskyldighet inträtt och fram till dess tilläggsavgiften
betalas.
7
§ 12
Mom 1 Om efter ansökan och särskilt medgivande av va-verket ledning utförts på annat sätt
eller försetts med andra anordningar än vad verket funnit erforderligt eller extra servisledning
anlagts, skall fastighetsägare, som begärt arbetets utförande, förutom anläggningsavgift och
tilläggsavgift enligt §§ 5-10 erlägga ersättning härför inom tid som anges i räkning.
Mom 2 Begär fastighetsägare att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och
finner va-verket skäl bifalla ansökan härom, är fastighetsägaren skyldig bekosta dels den nya
servisledningens allmänna del med det avdrag som befinnes skäligt med hänsyn till den
tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens
allmänna del.
Mom 3 Finner va-verket påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än
redan befintlig, är verket skyldigt att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del
av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinnes skäligt med
hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick.
II
BRUKNINGSAVGIFTER
§ 13
Mom 1 I fråga om bebyggd fastighet, för vilken avgiftsskyldighet för vattenförsörjning och
spillvattenavlopp föreligger, skall erläggas brukningsavgift med:
a) en grundavgift per år och fastighet
om
1113 kr
b) en avgift per år och lägenhet
om
1113 kr
om
om
7,84 kr
15,68 kr
23,51 kr
c) en avgift per m3 levererat renvatten för
V, vattenförsörjning,
S, spillvattenavlopp,
eller tillsammans
Beträffande definition av lägenhet hänvisas till § 5 mom 4.
I fråga om bebyggd annan fastighet räknas även varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA)
enligt Svensk Standard SS 02 10 50 som en lägenhet (ekvivalent lägenhet). Vid beräkning av
antalet ekvivalenta lägenheter för bebyggd annan fastighet reduceras bruttoarean för lageroch förrådslokaler med 50 %.
Mom 2 Har va-verket bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tills vidare inte
skall fastställas genom mätning, bestäms fastighetens vattenförbrukning till 50 m3 per person
och år. I fråga om bebyggd fastighet som endast används för sommarboende bestäms dock
fastighetens vattenförbrukning till 60 m3 per hushåll och år.
8
Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 1 och § 5 mom 4.
Mom 3 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt mom 1c V. Om mätning inte
sker antas därvid den förbrukade vattenmängden uppgå till 50 m3 per lägenhet.
Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 1 och § 5 mom 4.
Mom 4För extra mätställe (utöver ett per fastighet) erläggs en årlig avgift med belopp
motsvarande grundavgift enligt mom 1a.
Parallellkopplade mätare räknas som ett mätställe.
Mom 5 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid
godkänns, skall fastighetsägaren för täckning av undersökningskostnaderna erlägga avgift
vars storlek framgår av bilaga 1 till denna taxa.
Mom 6 För spillvattenmängd, som enligt va-verkets medgivande avleds till dagvattennätet (ej
förorenat kylvatten o d), reduceras avgiften enligt mom 1c S med 50 %. Beloppet avrundas
till närmaste hela öretal.
Mom 7 Vid onormal vattenförbrukning, föranledd av läckage inom fastighets enskilda
anlägg-ning, skall för den del av vattenmängden som överstiger normalförbrukningen för
fastigheten i fråga, endast erläggas en avgift som motsvarar avgiften enligt mom 1c vatten.
Med normalförbrukning förstås då fastighetens, eller jämförbara fastigheters,
medelårsförbrukning under föregående treårsperiod.
Mom 8 Övriga av va-verket utförda tjänster samt avgifterna för dessa framgår av bilaga 1.
§ 14
Avleds inte hela renvattenmängden till avloppsnätet eller tillförs avloppsnätet större
spillvattenmängd än som svarar mot den levererade renvattenmängden, och är därvid
skillnaden mellan renvatten- och spillvattenmängden avsevärd, skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall
bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande renvatten- eller
spillvattenmängd eller på annat sätt, varom överenskommelse träffats mellan va-verket och
fastighetsägaren, eller eljest efter va-verkets uppskattning.
§ 15
Mom 1 Föreligger för bebyggd fastighet inte avgiftsskyldighet för V, tas inte ut avgift enligt §
13 mom 1c V och reduceras avgifterna enligt § 13 mom 1a och mom 1b med 20 %. Spillvattenmängden enligt § 13 1c S skall bestämmas enligt i § 13 mom 2 angivna grunder såvida
icke va-verket bestämt att mängden skall fastställas genom mätning.
Mom 2 Föreligger för bebyggd fastighet inte avgiftsskyldighet för S, tas inte ut avgift enligt §
13 mom 1c S och reduceras avgifterna enligt § 13 mom 1a och mom 1b med 20 %.
§ 16
9
Brukningsavgifter enligt §§ 13--15 är baserade på indextalet 169.4 i konsument prisindex.
När detta index ändras, äger kommunstyrelsen reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte
oftare än en gång årligen, med iakttagande av följande bestämmelser.
a)
Tillägg eller avdrag på avgiftsbeloppen görs med viss procent.
b)
Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta indexförändring som utgör
skillnaden mellan det närmast före beslut om avgiftsreglering publicerade indextalet och
talet 169.4 omräknas till procent av sistnämnda tal. Erhållet procenttal avrundas till
närmaste hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt § 13
mom 1a och mom 1b till närmaste hela krontal samt beträffande avgift enligt § 13 mom
1c till närmaste hela öretal.
c)
Sålunda beslutad avgiftsändring tillämpas från och med debiteringsperioden efter den
dag som kommunstyrelsen angett i beslutet. För de avgifter enligt § 13 mom 1c, mom 3
och mom 6 samt § 14, som är baserade på uppmätning hos abonnent, tillämpas dock
avgiftsändringen endast i fråga om den renvattenmängd som förbrukas och den
spillvattenmängd som släpps ut efter den i kommunstyrelsens bena dagen.
§ 17
Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna brukningsavgift enligt de i §§ 13--15 angivna
grunderna eller är va-verkets kostnad för att låta den allmänna anläggningen brukas för fastigheten avsevärt högre eller lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet exempelvis på grund av att avloppsvattnet från fastigheten innehåller föroreningshalter överstigande det normala hushållsspillvattnets - äger kommunstyrelsen enligt 28 § va-lagen träffa
avtal om brukningsavgiftens storlek.
Vid ingående av avtal som i föregående stycke sägs skall iakttas de principer om
kostnadstäckning och kostnadsfördelning som ligger till grund för denna brukningstaxa.
§ 18
Brukningsavgift enligt § 13 mom 1a och mom 1b debiteras i efterskott per månad, kvartal,
tertial eller halvår enligt beslut av kommunstyrelsen. Brukningsavgift enligt § 13 mom 1c
debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad renvattenmängd eller annan
grund som anges i §§ 13 och 14.
Sker enligt va-verkets beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande
debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter
verklig förbrukning skall ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering
skall därjämte ske på fastighetsägares begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse.
Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på
obetalt belopp enligt § 11 tredje stycket.
§ 19
10
Mom 1 Har fastighetsägare begärt att va-verket skall företa åtgärd för att underlätta eller
möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har särskild åtgärd
eljest påkallats på grund av fastighetens va-förhållanden, äger va-verket enligt 28 § va-lagen
träffa avtal om brukningsavgiftens storlek.
Mom 2 Har fastighet med stöd av 30 § va-lagen avstängts från vattentillförsel, påförs fastighetens ägare va-verkets kostnader för avstängning och återinkoppling med belopp enligt
bilaga 1 pkt 2.
III Taxans införande
§ 20
Denna taxa träder i kraft 1988-01-01 avseende brukningsavgifter och 1988-07-01 avseende
anläggningsavgifter. De brukningsavgifter enligt § 13 mom 1c, mom 3 och mom 6 samt § 14,
som är baserade på uppmätning hos abonnent, skall därvid tillämpas i fråga om den renvattenmängd som förbrukas och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen
för brukningstaxans ikraftträdande.
***************** ***********
Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och va-verket beträffande tillämpning och tolkning
av denna va-taxa prövas jämlikt 37 § va-lagen av Statens va-nämnd.
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-10-20
Diarienummer
KS/2015:364
Utökning av kommunens VA-verksamhetsområde 2012
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar om utökat VA-verksamhetsområde i enlighet med beslut i nämnden för
teknik
Sammanfattning
Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster fastställer Kommunfullmäktige verksamhetsområde
för sina allmänna VA-anläggningar. Nämnden för teknik beslutade 2012-05-24 om utökat VAverksamhetsområde för Kungsbacka kommun.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-10-20
Nämnden för teknik 2012-05-24 § 49 – TE12-00084/34
Kartbilagor 1-11
Beslutet skickas till
Länsstyrelsen
Nämnden för teknik
Beskrivning av ärendet
Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster fastställer Kommunfullmäktige verksamhetsområde
för sina allmänna VA-anläggningar.
De nya områden som föreslås ingå i kommunens VA-verksamhetsområde är följande:

Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Heberg 3:20 enligt bilaga 1

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Stegatorp 2:7 enligt bilaga 2

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Köpstaden 3:89 enligt bilaga 3
Kommunstyrelsens förvaltning
Daniel Josefson
0300-834268
daniel.josefson@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Ölmanäs 9:105 enligt bilaga 4

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Hålan 1:5 mfl enligt bilaga 5. På kartbilagan
och i nämnden för tekniks beslut har felaktigt angivits Kyvik 1:5 mfl. Någon fastighet med den
beteckningen finns inte, utan det är Hålan 1:5 mfl som avses.

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Kolla 5:15 enligt bilaga 6

Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Kolla Parkstad etapp 1 enligt bilaga 7

Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Äskatorp 4:19 enligt bilaga 8

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil VA-sanering etapp 2 enligt bilaga 9

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil VA-sanering etapp 3 enligt bilaga 10

Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Nortorp 4:6 enligt bilaga 11
Nämnden för teknik beslutade 2012-05-24 om utökat VA-verksamhetsområde 2012 enligt ovan för
Kungsbacka kommun.
Ann-Charlotte Järnström
Sven-Erik Bergström
Kommundirektör
Verksamhetschef
KUNGSBACKA KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Nämnden för Teknik
7 (16)
Sammanlrädesdalum
2012-05-24
§ 49
TE 12-00084/34
Utökning av kommunens VA-verksamhetsområde
Beslut
Nämnden för Teknik föreslår kommunfullmäktige att besluta om
V A-verksamhetsonu-åde enligt till tjänsteskrivelse bilagt kartmaterial. Underlaget
skall överlämnas till Länsstyrelsen för kännedom om beslutet.
Sammanfattning
Enligt lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) fastställer kommunfullmäktige
verksamhetsområdet för allmänna V A-anläggningar.
De nya onu·åden som föreslås ingå i kommunens va-verksamhetsonu·åde är följande:
•
Verksamhetsonu·åde för vatten, spill och dagvatten för Heberg 3:20 enligt
bilaga l
•
Verksamhetsonu·åde för vatten och spillvatten för Stegatorp 2:7 enligt
bilaga 2
•
Verksamhetsområde får vatten och spillvatten för Köpstaden 3:89 enligt
bilaga 3
•
Verksamhetsområde får vatten och spillvatten för Öl ma näs 9: l 05 enligt
bilaga 4
•
Verksamhetsområde får vatten och spillvatten får Kyvik l :5 m .fl enligt
bilaga 5
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten får Kolla 5:15 enligt bilaga 6
•
Verksamhetsområde får vatten, spill och dagvatten får Kolla Parkstad etapp l
enligt bilaga 7
•
Verksamhetsonu·åde får vatten, spill och dagvatten för Äskatorp 4: 19 enligt
bilaga 8
•
Verksamhetsområde får vatten och spillvatten för Lerkil va-sanering etapp 2
enligt bilaga 9
•
Verksamhetsonu·åde får vatten och spillvatten får Lerkil va-sanering etapp 3
enligt bilaga l O
•
Verksamhetsområde får vatten, spill och dagvatten för Nortorp 4:6 enligt
bilaga 11
l
ExpedieraVbeslyrkl
KUNGSBACKA KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Nämnden för Teknik
Sammanitadesdatum
2012-05-24
Beslutsunderlag
TE skrivelse 2012-03-22
TEAU § 31
Verksamhetschef Anders Kiani Janson foredrar ärendet.
Beslutsexpediering
TE VA, LS
Justerare
l
ExpedieraVbestyrkt
8 (16)
TJÄNSTESKRIVELSE
Nämnden för Teknik
Utökning av kommunens va-verksamhetsområden
Enligt lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) fastställer kommunfullmäktige
verksamhetsområdet för allmänna VA-anläggningar.
1 (2)
Datum
uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25
De nya områden som föreslås ingå i kommunens va-verksamhetsområde är följande:
•
Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Heberg 3:20 enligt
bilaga 1
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Stegatorp 2:7 enligt
bilaga 2
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Köpstaden 3:89 enligt
bilaga 3
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Ölmanäs 9:105 enligt
bilaga 4
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Kyvik 1:5 m.fl enligt
bilaga 5
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Kolla 5:15 enligt bilaga 6
•
Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Kolla Parkstad etapp 1
enligt bilaga 7
•
Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Äskatorp 4:19 enligt
bilaga 8
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil va-sanering etapp 2
enligt bilaga 9
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil va-sanering etapp 3
enligt bilaga 10
•
Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Nortorp 4:6 enligt
bilaga 11
Vatten & Avlopp
Jan Vindevall
Direkt 0300-834118
jan.vindevall@kungsbacka.se
2012-03-22
Kungsbacka kommun
Teknik
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 49 21
teknik@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
Förslag till beslut
2 (2)
Nämnden för Teknik föreslår kommunfullmäktige att besluta om
VA-verksamhetsområde enligt bifogat kartmaterial. Underlaget skall överlämnas till
Länsstyrelsen för kännedom om beslutet.
Teknik
Håkan Ström
Anders Kiani Janson
Förvaltningschef
Verksamhetschef VA
_a_ _
Kungsbacka kommun 2012-03-21
Skala = 1:2000
Heberg 3:20 Bilaga 1
r
Kungsbacka kommun 2012-03-21
Skala = 1:2000
Köpstaden 3:89 Bilaga 3
r
\
v
~
}
!
/
i
\\
~
~
)»
(/)
)>
/ CJ
c=s . ·-,
J
/
\o
.•;
\
"':
o\ / · / i
"3o
03
-c
3:1
OJ
:l
OJ: N
UlQ
(!)--"
..
N
__. l
o o
OlVl
~
N
......
iii
(O
OJ
.p..CIJ
"
OJ
iii
Il
(
i
Kungsbacka kommun 201 2-03-21
Skala = 1:2000
Kyvik 1:5 m .fl. Bilaga 5
i
H
lt
52
i
i
i
j.• H
H
< >
Il
l f
Q
l! il
!
;
j i
i
!l .l
{
l
i
VARLA
Il
Kungsbacka kommun 2012-03-21
Skala = 1:2000
Kolla 5: 15 Bilaga 6
_a_
...
Kungsbacka kommun 2012-03-21
Skala = 1 :2500
Kolla Parkstad etapp 1 Bilaga 7
...·
~
~
ÄSKATORP
4 19
Kungsbacka kommun 2012-03-22
Skala = 1:2000
Äskatorp 4:19 bilaga 8
.
BUERA
i
Kungsbacka kommun 2012-03-22
Skala = 1:3500
Lerkil va-sanering etapp 3 bilaga 1O
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-10-20
Diarienummer
KS/2014:456
Utökning av kommunens VA-verksamhetsområde 2014
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar om utökat VA-verksamhetsområde i enlighet med beslut i nämnden för
teknik
Sammanfattning
Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster fastställer Kommunfullmäktige verksamhetsområde
för sina allmänna VA-anläggningar. Nämnden för teknik beslutade 2014-10-23 om utökat VAverksamhetsområde för Kungsbacka kommun.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-10-20
Nämnden för teknik 2014-10-23 – TE/2014:496
Kartbilagor 1-11
Beslutet skickas till
Länsstyrelsen
Nämnden för teknik
Beskrivning av ärendet
Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster fastställer Kommunfullmäktige verksamhetsområde
för sina allmänna VA-anläggningar.

Verksamhetsområde för vatten, spillvatten för Kyvik 30:9 enligt bilaga 1

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Alafors 4:30 enligt bilaga 2

Verksamhetsområde för vatten och spill och dagvatten för Tölö 5:39 enligt bilaga 3

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 6 enligt bilaga 4
Kommunstyrelsens förvaltning
Daniel Josefson
0300-834268
daniel.josefson@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)

Verksamhetsområde för vatten och spill och dagvatten för Åsa 5:295 och del av Åsa 5:246
enligt bilaga 5.

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Tölö 8:14 mfl enligt bilaga 6

Verksamhetsområde för vatten, Ekenäs enligt bilaga 7

Verksamhetsområde för vatten för Kyrkobolsvägen Älvsåker enligt bilaga 8

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lunnaberg enligt bilaga 9

Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 8 enligt bilaga 10

Verksamhetsområde för vatten, spillvatten för Lerkil etapp 7 enligt bilaga 11
Vilka fastigheter som omfattas av respektive område framgår av tjänsteskrivelsen till Nämnden för
tekniks beslut. Nämnden för teknik beslutade 2014-10-23 om utökat VA-verksamhetsområde 2014
enligt ovan för Kungsbacka kommun.
Ann-Charlotte Järnström
Sven-Erik Bergström
Kommundirektör
Verksamhetschef
KUNGSBACKA KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Nämnden för Teknik
8 (14)
Datum
2014-10-23
TE/2014:496
§ 96
Utökning av kommunens VA-verksamhetsområde 2014
Beslut
Nämnden för Teknik föreslår kommunfullmäktige att besluta om utökade V A
verksamhetsområden enligt bifogat kartmaterial. Underlaget ska överlämnas till
Länsstyrelsen för kännedom om beslutet.
Sammanfattning
Enligt Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) fastställer
kommunfullmäktiga verksamhetsområdet för sina allmänna Va-anläggningar.
De nya områden som föreslås ingå i kommunens va-verksamhetsområde är följande :
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Kyvik 30:9 ,enligt bilaga l
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Alafors 4:30 enligt bilaga 2
•
Verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för Tölö 5:39 enligt
bilaga 3
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 6 enligt bilaga
4
•
Verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för Asa 5:295 och
del av Asa 5 :246 enligt bilaga 5
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Tölö 8:14 m.fl enligt bilaga
6
•
Verksamhetsområde för vatten för Ekenäs enligt bilaga 7
•
Verksamhetsområde för vatten för Kyrkabolsvägen Älvsåker enligt bilaga 8
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lunnaberg enligt bilaga 9
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 8 enligt bilaga
lO
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 7 enligt bilaga
11
Beslutsunderlag
David Johnson, enhetschef, föredrar ärendet
TE reviderad tjänsteskrivelse 2014-10-14
TE AU 2014-10-07 § 81
Bes lutsexped ieri ng
TE Stab, TE planering, kommunfullmäktige.
TJÄNSTESKRIVELSE
Nämnden för Teknik
Utökning av kommunens va-verksamhetsområde 2014
1 (2)
Enligt Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) fastställer
kommunfullmäktige verksamhetsområdet för sina allmänna VA-anläggningar.
uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25
De nya områden som föreslås ingå i kommunens va-verksamhetsområde är följande:
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Kyvik 30:9 ,enligt bilaga 1
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Alafors 4:30 enligt bilaga 2
•
Verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för Tölö 5:39 enligt
bilaga 3
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 6 enligt bilaga
4
•
Verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för Åsa 5:295 och
del av Åsa 5:246 enligt bilaga 5
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Tölö 8:14 m.fl enligt bilaga
6
•
Verksamhetsområde för vatten för Ekenäs enligt bilaga 7
•
Verksamhetsområde för vatten för Kyrkobolsvägen Älvsåker enligt bilaga 8
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lunnaberg enligt bilaga 9
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 8 enligt bilaga
10
•
Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 7 enligt bilaga
11
Vatten & Avlopp
Jan Vindevall
Direkt 0300-834118
jan.vindevall@kungsbacka.se
Datum
2014-10-14
TE/2014:496
Kungsbacka kommun
Teknik
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 49 21
teknik@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
Förslag till beslut
Nämnden för Teknik föreslår kommunfullmäktige att besluta om utökade VAverksamhetsområden enligt bifogat kartmaterial. Underlaget ska överlämnas till
länsstyrelsen för kännedom om beslutet.
David Johnson
Enhetschef VA planering
Förteckning på ingående fastigheter i verksamhetsområde för :
Bilaga 1 Kyvik 30:9
Bilaga 2 Alafors 4:30
Bilaga 3 Tölö 5:39
Bilaga 4 Buera 6:11 ,6:27 ,6:59, 6:61, 6:62, 6:70, 6:72, 6:73 ,6:75, 6:93, 6:94,
6:107, 6:112, 6:120, 6:123, 6:124 ,6:125, 6:127, 7:30, 7:32, 7:46,8:2 del av ,8:12,
8:20, 8:21, 8.23, 8:26, 8:28, 8:29, 8:31 ,8:35 ,8:36, 8:46 ,8:55 ,8:56, 8:58, 8:59, 8:71,
8:72, 8:73, 8:75, 8:76, 8:82, 8:83, 8:85, 8:96, 8:97, 8:98, 8:99, 30:1
Bilaga 5 del av Åsa 5:246,5:295
Bilaga 6 Tölö 8:10, 8:13, 8:14, 11:2
Bilaga 7 Algusered 1:65, 1:75, 1:76, 1:96, 1:100, 1:104, 1:107, 1:134, 1:143, 1:144,
1:146, 1:150, 1:151, 1:161,15:1 Ekenäs 1:19, 1:20, 1:21,1:27, 1:35, 2:23,
Bilaga 8 Älvsåker del av 5:1 del av, 5:4, 5:8, 5:9, 5:10 , 5:11, 5:13, 5:14 ,5:15, 5:16,
5:17, 5:18
Bilaga 9 Lunna 8:4, 9:3, 9:4,9:6, 9:7, 9:8, 9:9,9:10, 9:11, 9:12, 9:13,9:14 ,9:15,
9:16, 9:17, 9:18, 9:19, 9:20, 9:21, 9:22, 9:23, 9:24, 9:25, 9:26,9:27, 9:28, 9:29,
9:30,9:31, 9:32, 9:33, 9:34,9:35, 9:36,9:37, 9:38, 9:39, 9:40,9:41, 9:42,9:43,
9:44, 9:45,9:46, 9:47, 9:48, 9:49, 9:50, 9:51,9:52,9:53, 9:54, 9:55, 9:56, 9:57,
9:58, 9:59 ,9:60,9:61, 9:62, 9:63, 9:64, 9:65 ,9:66,9:67, 9:68,9:69, 9:70
Bilaga 10 Buera 6:29, 6:42, 6:45, 6:50, 6:54, 6:55, 6:56, 6:57, 6:58, 6:66, 6:67,
6:76, 6:77, 6:78, 6:79, 6:80, 6:86, 6:87, 6:88, 6:89, 6:91, 6:95, 6:96, 6:97, 6:98,
6:99, 6:100, 6:101, 6:102, 6:105, 6:106, 6:108, 6:109, 6:114, 6:116, 6:118, 6:119,
6:122, 6:129, del av 7:7, del av 7:11, 7:21, 7:22 ,7:23, 7:24, 7:25, 7:27, 7:29, 7:33,
7:34, 7:35, 7:39, 7:44, 7:45, 7:48, 7:51, 7:52, 7:55, 7:56, 7:63 ,7:67, 7:72, 7:74,
25:1, 32:1,
Bilaga 11 Buera 6:9, del av 6:10 , 6:17, 6:30 ,6:31 , 6:36, 6:38 ,6:41 , 6:46, 6:47,
6:52 ,6:53, 6:57, 6:60, 6:63, 6:64 , 6:65, 6:68, 6:71, 6:81, 6:82, 6:83, 6:84, 6:85,
6:90, 6:111, del av 7:14, 7:71, 7:75, del av 8:2, 8:5, 8:11, 8:57, 8:74, 8:89, 8:90,
2 (2)
o
o
Kungsbacka kommun 2014-05-19
Skala = 1:100011
översiktskarta verksamhetsområden
Gult = Föreslagen utökning av
verksamhetsområde
Blått = Befintligt
verksamhetsområde
Gult = Föreslagen utökning
av verksamhetsområde
Blått = Befintligt
verksamhetsområde
Gult = Föreslagen
utökning av
verksamhetsområde
Blått = Befintligt
verksamhetsområde
Gult = Föreslagen
utökning av
verksamhetsområde
Blått = Befintligt
verksamhetsområde
Gult = Föreslagen
utökning av
verksamhetsområ
de
Blått = Befintligt
verksamhetsområ
de
Gult = Föreslagen
utökning av
verksamhetsområ
de
Blått = Befintligt
verksamhetsområ
de
Gult =
Föreslagen
utökning av
verksamhetsomr
åde
Blått = Befintligt
verksamhetsomr
åde
Gult = Föreslagen
utökning av
verksamhetsområde
Blått = Befintligt
verksamhetsområde
Gult = Föreslagen
utökning av
verksamhetsområde
Blått = Befintligt
verksamhetsområde
Gult = Föreslagen
utökning av
verksamhetsområde
Blått = Befintligt
verksamhetsområde
Gult = Föreslagen
utökning av
verksamhetsområde
Blått = Befintligt
verksamhetsområde
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-11-11
Diarienummer
KS/2015:449
Ansvar för flyktingsamordning och planering av boenden för ensamkommande barn
Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
Inriktningen för Kungsbacka kommuns mottagande av flyktingar ska vara;
”Kungsbacka kommun skall ha ett flyktingmottagande som främjar snabb integration. Kommunens syn
är att de pengar som staten tillhandahåller ska täcka kostnaderna för flyktingmottagningen. Grunden
för en god integration är att nyanlända snabbt skall komma in på arbetsmarknaden. Ensamkommande
barn ska så snabbt som möjligt få plats i en boendeform som är anpassad till deras behov.
Utredningar för de ensamkommande barnen ska också vara anpassade utifrån varje barns behov
liksom skola och fritidsaktiviteter.
Kommunen ska arbeta för att hitta flexibla lösningar och förenkla där det går. Bostadsproduktionen
behöver öka. För att klara vårt uppdrag behöver vi ta civilsamhället till hjälp.”
Nämnden för Individ & Familjeomsorgs ansvar för tillhandahållande av boenden för ensamkommande
flyktingbarn upphävs.
Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildnings ansvar för flyktingsamordning upphävs.
Kommunstyrelsen ansvarar för flyktingsamordning och för tillhandahållande av boenden för
ensamkommande flyktingbarn
Följande utgår i nämnden för Individ & Familjeomsorgs reglemente, 2015-09-08; ”Nämnden ansvarar
för tillhandahållande av boenden, utreda behov, ombesörja social omvårdnad och övriga stödinsatser
enligt socialtjänstlagen till ensamkommande flyktingbarn.”
Följande tillägg i nämnden för Individ & Familjeomsorgs reglemente, 2015-09-08 godkänns;
”Nämnden ansvarar för bemanning av boenden, utreda behov, ombesörja social omvårdnad och
övriga stödinsatser enligt socialtjänstlagen till ensamkommande flyktingbarn.”
Följande utgår från nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildnings reglemente, 2015-09-08 ; ”Nämnden
ansvarar för att samordna, utveckla och driva arbetet med flyktingmottagande, mottagande av
nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar”.
Kommunstyrelsens förvaltning
1 (4)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (4)
Följande tillägg i kommunstyrelsens reglemente, 2015-09-08, godkänns; ”Nämnden ansvarar för att
samordna, utveckla och driva arbetet med flyktingmottagande, mottagande av nyanlända och
ensamkommande barn och ungdomar samt tillhandahålla boenden för ensamkommande flyktingbarn”.
Sammanfattning
På grund av den utmanande svåra flyktingsituationen i Sverige föreslår Sveriges kommuner och
landsting (SKL) löpande akuta regelförändringar. Regelverk om bland annat boende, skola och vård
behöver förändras omedelbart, på kort varsel, för att underlätta asyl- och flyktingmottagandet.
Kungsbacka kommun vill flytta ansvaret för flyktingmottagandet till Kommunstyrelsen då det är en
kommungemensam fråga som kan kräva kommungemensamma beslut. Det är fullmäktiges
uppfattning att kommunens nämnder har att förhålla sig till kommunstyrelsen beslut.
Förvaltningen föreslår nedanstående förändringar i ansvar och reglementen;
Ansvaret för flyktingsamordning från nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning flyttas till
kommunstyrelsen. Meningen som ska flyttas från nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildnings
reglemente till kommunstyrelsens reglemente lyder:
”Nämnden ansvarar för att samordna, utveckla och driva arbetet med flyktingmottagande, mottagande
av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar”.
Kvar i nämndens reglemente blir meningen:
”Nämnden ansvarar för utveckla och driva integrationssamordningen i kommunen enligt Lagen
(2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare”.
Ansvaret för att planera boenden för ensamkommande flyktingbarn flyttas från nämnden för individoch familjeomsorg till kommunstyrelsen. Meningen i nämnden för Individ & Familjeomsorgs reglemente
ska ändras från;
”Nämnden ansvarar för att tillhandahålla boende, utreda behov, ombesörja social omvårdnad och
övriga stödinsatser enligt socialtjänstlagen till ensamkommande flyktingbarn.”
till;
”Nämnden ansvarar för bemanning av boenden, utreda behov, ombesörja social omvårdnad och
övriga stödinsatser enligt socialtjänstlagen till ensamkommande flyktingbarn.”
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-11-11
Reglemente Kommunstyrelsen. 2015-09-08
Reglemente Individ & Familjomsorg 2015-09-08
Reglemente Gymnasie & Vuxenutbildning 2015-09-08
Bilaga Förslag på funktioner som bör ligga i den nya organisationen för flyktingsamordning och
integration i Kungsbacka kommun
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (4)
Beslutet skickas till
IFO och GV
Beskrivning av ärendet
Flyktingmottagande och integration har blivit en av de största utmaningarna för Sverige och för
kommunerna. För Kungsbacka är det en av de största kommungemensamma frågorna vi har att hantera
just nu. Kungsbacka är en av de kommuner i landet som historiskt tagit emot få flyktingar i förhållande
till sin befolkning och därför krävs det extra stora insatser nu när vi, precis som alla landets
kommuner, kommer att bli anvisade ett stort antal flyktingar till vår kommun. Vi behöver bygga en
robust organisation med en dedikerad budget och tydliga roller och ansvar för mottagandeprocessen,
vilket vi har påbörjat.
Kungsbacka har en överenskommelse med Migrationsverket respektive Länsstyrelsen om att ta emot
65 nyanlända personer för 2015 samt att ha 22 asylplatser för ensamkommande barn. Prognosen för
2015 pekar på att vi kommer att ta emot de 65 nyanlända enligt avtal. Under året har vi tillskapat fler
asylplatser för ensamkommande barn då vårt fördelningstal (som sätts av Migrationsverket) legat på
36, det vill säga varit högre än vårt avtal. Vi har hittills tagit emot sammanlagt ca 160
ensamkommande barn och prognosen när det här året är slut, är ca 200.
Under de omständigheter som nu råder i världen och i Sverige så är talen för Kungsbacka för låga i
förhållande till vad om kommer att krävas av Kungsbacka. En ny lag 2016 säger att alla kommuner
måste ta emot flyktingar och Länsstyrelsen i Halland har indikerat ett betydligt högre tal för
Kungsbacka framgent än vad vi har i nuvarande avtal. Därutöver kommer kvoten för ensamkommande
barn. Kungsbacka har gjort en inventering på uppdrag av regeringen och lämnat in uppgifter på alla
tomma lokaler i kommunen (egna och med andra ägare) för att Migrationsverket ska kunna bedöma
var asylplatser kan vara lämpliga. Kungsbacka har öppnat ett transitboende för ensamkommande barn
för att hjälpa Migrationsverket med 30 platser. Dessa är inte barn inom vår egen kvot utan barn som
kommer hit en kort tid för att sedan placeras ut i en hemkommun.
På grund av den utmanande svåra flyktingsituationen i Sverige föreslår Sveriges kommuner och
landsting (SKL) löpande akuta regelförändringar. Regelverk om bland annat boende, skola och vård
behöver förändras omedelbart, på kort varsel, för att underlätta asyl- och flyktingmottagandet. Detta är
ännu ett skäl att flytta ansvaret för flyktingmottagandet till Kommunstyrelsen då det är en
kommungemensam fråga som kan kräva kommungemensamma beslut. Det är fullmäktiges
uppfattning att kommunens nämnder har att förhålla sig till kommunstyrelsen beslut.
Organisation
Vi har påbörjat en organisering. Vi har tillsatt en tillförordnad integrationschef och ett
integrationsteam. Organisationen rapporterar till förvaltningschefen för gymnasiet och
vuxenutbildningen. Eftersom det handlar om att involvera i princip alla kommunens verksamheter så
finns också en styrgrupp med förvaltningschefer som leds av kommundirektören som i sin tur
rapporterar och gör avstämningar med KSAU. Detta är nödvändigt eftersom det dyker upp frågor som
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (4)
behöver bedömas av den högsta politiska ledningen. Det skulle dock underlätta samordningen om
samordningen låg direkt under kommunstyrelsen. Verksamheten kommer att behöva växa de närmsta
året för att förhoppningsvis avta så småningom. Risken idag med att lägga en så pass stor och ny
kommungemensam verksamhet på den enskilda nämnden är att de andra verksamheterna inom
nämndens område får ett minskat fokus. Det vore olyckligt om man inte kan fokusera fullt ut på de
utmaningar som är viktiga för utbildningsverksamheten till exempel fortsatt utveckling av
gymnasieskolan och yrkeshögskolans framtid. Vi ser redan nu att flyktingfrågan riskerar att ta fokus
från de andra verksamheterna. Vi tror att det är bättre att låta samordningen organiseras vidare och ta
form under Kommunstyrelsen för att sedan utvärderas och bedöma var den är mest lämpad att ligga i
organisationen.
Ann-Charlotte Järnström
Staffan Hallström
Kommundirektör
Förvaltningschef
Klicka här för att ange text.
Klicka här för att ange text.
Bilaga till tjänsteskrivelse ” Ansvar för flyktingsamordning och planering av boenden för
ensamkommande barn” daterad 2015-11-09
Förslag på funktioner som bör ligga i den nya organisationen för flyktingsamordning och integration i Kungsbacka kommun Den situation som vi befinner oss i och som beskrivs i tjänsteskrivelsen medför att vi behöver bygga på den organisation för integration och flyktingsamordning som finns idag. De roller och funktioner som finns idag räcker inte för det behov vi har idag och framöver. Vi har byggt upp en organisation för att klara det operativa och ett ”här och nu”‐perspektiv. Med de volymer flyktingar som aviseras från Länsstyrelsen så behöver vi rusta oss med en betydligt större organisation som kan jobba både strategiskt med planering på olika sikt samt operativt med det dagliga. Dagens organisation och resurser Idag finns en samordningsgrupp som leds av en tillförordnad integrationschef med funktioner enligt nedanstående bilder: Idag arbetar gruppen med att samordna delar i hela den kommunala organisationen och med externa kontakter. Se nedanstående bilder på kontaktytor. Idag arbetar samordningsgruppen helt och hållet operativt och ”dag för dag”. Det håller inte i längden, vi måste ha resurser till att även arbeta med det långsiktiga för att kunna lyckas med ett bra flyktingmottagande och en god integration på lång och kort sikt. Förslag till påbyggd organisation och resurser Vi behöver bygga en organisation med en fast anställd integrationschef som till sin hjälp dels har en strategisk grupp som arbetar på längre sikt med stödresurser för ekonomiuppföljning, bemanning, analyser, boendeplanering mm. Till detta behöver vi en operativ grupp med bemanning dygnet runt på vissa funktioner. Vi bedömer en omfattning på 20‐25 personer. Vi behöver organisera oss inom följande ansvarsområden: Ansvar för avtal om mottagandet (Länsstyrelse och Migrationsverk) o
o
o
o
o
o
Avtal för ensamkommande barn Avtal om mottagande av flyktingar som har fått uppehållstillstånd (anvisningsbara) Avtal om kvotflyktingar Avtal om Transitboenden (på uppdrag av Migrationsverket) Avtal om anläggningsboenden för asylsökande (på uppdrag av Migrationsverket) Avtal om evakueringsplatser Ansvar för anskaffning och avtal och i viss mån drift av boenden i olika former o
o
o
o
o
Anskaffa boenden för våra egna ensamkommande barn (HVB, Stödboende, Steg 1‐ 3) Drift av transitboenden Drift av anläggningsboenden på Migrationsverkets uppdrag Säkerställa säkerhet av olika slag i samarbete med räddningstjänst, vaktbolag mm Skriva avtal med kommunens fastighetsägare om att lämna lägenheter till flyktingar med uppehållstillstånd Ansvar för att ta fram prognoser för kommens verksamhetsbehov utifrån de avtal vi sluter med Länsstyrelse om volymer o
Behov av insatser från IFO, skola, gymnasium, fritid och kultur o
o
Behov av boenden i olika former Behov av validering, SFI undervisning och samhällsorientering Ansvar för ekonomi o
o
o
o
Alla kostnader och intäkter som rör flyktingverksamhet i hela kommunen fångas upp och samordnas Säkerställa att kommunen återsöker alla kostnader som vi har rätt till Säkerställa att kommunen vidarefakturerar alla faktiska kostnader för aktiviteter som vi utför på Migrationsverkets uppdrag Ta fram en budget för 2016 och de kommande åren för flyktingsamordningen Ansvar gentemot civilsamhället o
o
Koordinera kommunens organisation så att vi kan ta tillvara civilsamhällets engagemang och bidrag till ett bra flyktingmottande Vara behjälpliga att tillse att enskilda kan hyra ut delar av sin bostad till flyktingar Ansvar för kommunikation o
Kommunikation internt i organisationen och gentemot invånare och andra intressenter Ansvar för utveckling o
o
o
Följer omvärlden och de regelförändringar som sker löpande Tar initiativ till hur kommunen kan förenkla sitt eget regelverk i mottagandet till exempel kring utredningar av ensakommande barn, tillfälliga bygglov, samverka med andra (till exempel GR) om kostnadseffektiva boendeformer Övriga utveckling av verksamheten Reglemente
Sida 1/6
Reglemente för
Kommunstyrelsen
Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i ”Gemensamt
reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun”
gäller bestämmelserna i detta reglemente.
VERKSAMHETSOMRÅDE
Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett
helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska
ställning.
Styrelsen ska leda arbetet med och samordna utformningen av
övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av
hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor
som inte är förbehållna annan nämnd.
Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och
gränsdragning mellan nämndernas kompetens.
Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation
upprätthålls som ger effekter på helheten.
Styrelsen har ansvar för kommunövergripande frågor av framförallt
strategisk art, om uppgiften enligt beslut inte lagts på annan nämnd.
Styrelsen har ansvar för kommunövergripande informationssystem.
Styrelsen leder arbetet med att ta fram kommungemensamma
styrdokument om inte någon annan nämnd har utsetts till ansvarig.
Reglemente
Sida 2/6
Styrelsen ska ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som
kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad
gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men
också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen.
Styrelsen ansvarar för uppgifter som framgår av kommunallagen
(1991:900) KL, annan lagstiftning och uppgifter i detta reglemente samt
sådana uppgifter som inte lagts på någon annan nämnd.
Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de
ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra
åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av
sådana ärenden till annan nämnd.
PERSONAL
Kommunstyrelsen skall ha hand om frågor som rör förhållandet mellan
kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, innefattande följande
uppgifter:
-
genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan
kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare
-
förhandla för kommunen enligt lagstiftning om förhandlingsrätt
utom vad gäller 11–14 och 38 §§ lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders
verksamhetsområden
-
avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra
bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som
arbetsgivare och dess arbetstagare
-
besluta i pensionsfrågor för kommunens anställda och
förtroendevalda
-
besluta om stridsåtgärd
Reglemente
Sida 3/6
-
lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 § lagen (2009:47) om vissa
kommunala befogenheter
-
besluta i ärenden rörande anställning och fastställande av
anställningsvillkor för kommundirektör och förvaltningschefer.
EKONOMI
Styrelsen ska ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa de
föreskrifter kommunfullmäktige har bestämt. Medelsförvaltningen
omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att
bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid
samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna
fordringar.
Styrelsen ska i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta
medel som avsatts till pensionsförpliktelser.
Styrelsen beslutar om upptagande av lån inom den beloppsram och de
riktlinjer som fullmäktige fastställt.
Styrelsen får omfördela medel som anslagits till nämnder inom den
budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd
beloppsram och andra riktlinjer.
ÖVERGRIPANDE ANSVAR OCH DELEGERING
Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden:
-
samordning av kommunens yttranden vid prövning av tillstånd
för täktverksamhet enligt miljöbalken
Reglemente
Sida 4/6
-
för en tid av högst tjugofem (25) år utarrendera, uthyra eller
annars upplåta fastighet och/eller byggnad som tillhör kommunen
-
ingå servitutsavtal
-
upplåtelse av tomträtt inom av fullmäktige fastställd kostnadsram
och andra riktlinjer beträffande belopp och vill¬kor i övrigt
-
köpa eller sälja fastighet upp till ett maximalt belopp av, i varje
enskilt ärende, 10 miljoner kronor som avser förvärv och fem
miljoner kronor som avser försäljning. I begreppen köpa och sälja
ingår inlösen i plangenomförande syfte samt expropriation
-
fastställa försäljningspris vid försäljning av kommunal
industrimark och tomtmark
-
handlägga ärenden angående gatukostnad och
gatukostnadsersättning enligt plan- och bygglagen
-
fastställa ersättningen för samt träffa avtal om parkeringsavlösen
-
godkänna förslag till VA-avtal
-
ärenden enligt lagen om förvärv av hyresfastighet med mera som
inte avser utövande av förköpsrätt vid aktieöverlåtelse
-
ge tillstånd att använda kommunens vapen (Kungörelse
(1973:686) om registrering av kommunalt vapen)
-
beslut om förbud mot eldning utomhus (Förordningen (2003:789)
om skydd mot olyckor, 2 kap 7 §)
-
utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen
(1997:146).
-
avge yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460)
Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när
dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att
yttrandet behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda
med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet.
Reglemente
Sida 5/6
Kommunstyrelsen har ansvar för följande egna verksamheter;
- översiktlig fysisk planering (inklusive planprogram och större
lokaliseringar)
-
planbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 2-5 § med undantag av när förutsättningar enligt PBL 5 kap 18 § är
uppfyllda
-
exploatering och plangenomförande
-
näringslivsfrågor
-
markfrågor; köp och försäljning av fastigheter, markförvaltning,
företräda kommunen i lantmäterifrågor och i plan- och
byggfrågor samt ärenden som är jämförliga med dessa
-
företräda kommunen i kollektivtrafikfrågor och övergripande
samordningsansvar för kommunens färdtjänst, skolskjuts och
andra anropsstyrda transporter
-
övergripande infrastruktur
-
kommunens anslagstavla
-
samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och
interna webbplats
-
såsom innehavare av anläggning ansvara för planering och
kontroll av säkerhet mot person- och sakskada på grund av el
KOMMUNALRÅD
Av kommunfullmäktige utsedda kommunalråd skall ägna sin tid åt
uppdrag för kommunen och är ledamöter i kommunstyrelsens
arbetsutskott. Kommunalråd skall vara tillgängliga för allmänheten och
för kommunens förtroendevalda och arbetstagare. Kommunalrådens
Reglemente
Sida 6/6
arbetsuppgifter och ansvarsfördelning fastställs i särskilt beslut inför
varje ny mandatperiod
Det åligger kommunstyrelsens ordförande att med uppmärksamhet följa
frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intresse
och ta initiativ i dessa frågor samt att vid höjd beredskap fatta
nämndövergripande beslut.
Beslutad av: Kommunfullmäktige § 111 2015-09-08
Ansvarig förvaltning: Kommunstyrelsens förvaltning
Kontakt: Kungsbacka direkt 0300-83 40 00, info@kungsbacka.se
Reglemente
Sida 1/2
Reglemente för nämnden för
Individ & Familjeomsorg
Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i ”Gemensamt
reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun”
gäller bestämmelserna i detta reglemente.
VERKSAMHETSOMRÅDE
Nämnden för Individ & Familjeomsorg ansvarar för kommunens individoch familjeomsorg, vilket innefattar ekonomiskt bistånd, stöd vid
hemlöshet, familjerätt, missbruks- och beroendevård, social barn- och
ungdomsvård, familjerådgivning samt medling vid ungdomsbrott där
lagöverträdaren är under 21 år samt berörda brottsoffer. Nämnden för
Individ & Familjeomsorg ska också erbjuda stöd och hjälp vid våld i nära
relationer.
Nämnden ansvarar för kommunens tillsyns- och tillståndsverksamhet
enligt alkohollagen samt för kommunens tillsynsverksamhet vad avser
tobaksförsäljning enligt tobakslagen.
Nämnden ansvarar för att tillhandahålla boende, utreda behov, ombesörja
social omvårdnad och övriga stödinsatser enligt socialtjänstlagen till
ensamkommande flyktingbarn upp till 21 år.
Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska operativt leda en
verksamhetsöverskridande grupp för psykiskt och socialt
omhändertagande av katastrofoffer (POSOM).
Utöver de lagar som nämns ovan fattar Individ & Familjeomsorg främst
beslut enligt följande lagar:
-
Socialtjänstlagen (2001:453)
Reglemente
Sida 2/2
-
Socialtjänstförordningen (2001:937)
-
Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU).
-
Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).
-
Föräldrabalken (1949:381)
Nämnden för Individ & Familjeomsorg är dessutom ansvarig
remissinstans för yttrande över ansökningar om antagning av person till
hemvärnet enligt hemvärnsförordning, yttrande till passmyndighet vid
utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande enligt
passförordningen, yttrande enligt namnlagen, yttrande i körkortsärenden
enligt körkortsförordningen, yttrande till länsstyrelse angående
äktenskapshinder för underårig enligt äktenskapsbalken.
Beslutad av: Kommunfullmäktige § 111 2015-09-08
Ansvarig förvaltning: Individ & Familjeomsorg
Kontakt: Kungsbacka direkt 0300-83 40 00, info@kungsbacka.se
Reglemente
Sida 1/3
Reglemente för nämnden för
Gymnasie- & Vuxenutbildning
Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i ”Gemensamt
reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun”
gäller bestämmelserna i detta reglemente.
VERKSAMHETSOMRÅDE
Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning svarar för den del av
kommunens utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och
ungdomar som bildar gymnasieskola och gymnasiesärskola.
Nämnden har ansvar för det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar
mellan 16-20 år.
Nämnden svarar för kommunens uppgifter inom det offentliga
skolväsendet för vuxna. Nämndens uppgifter omfattar kommunal
vuxenutbildning bestående av grundläggande vuxenutbildning,
gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och
svenskundervisning för invandrare (Sfi).
Nämnden ansvarar för av kommunen anordnade
Yrkeshögskoleutbildningar (YH).
Nämnden ansvarar för den kommunala kulturskolan.
Nämnden ansvarar för uppdragsutbildning samt övriga utbildningar
kopplade till arbetslivet.
Nämnden ansvarar för kommunens studie- och yrkesvägledning.
Reglemente
Sida 2/3
Nämnden ansvarar för att samordna, utveckla och driva arbetet med
flyktingmottagande, mottagande av nyanlända och ensamkommande barn
och ungdomar.
Nämnden ansvarar för utveckla och driva integrationssamordningen i
kommunen enligt Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare.
Nämnden är tillika arbetslöshetsnämnd och ansvarar för
arbetsmarknadsåtgärder.
Beslutad av: Kommunfullmäktige § 111 2015-09-08
Ansvarig förvaltning: Gymnasie- & Vuxenutbildning
Kontakt: Kungsbacka direkt 0300-83 40 00, info@kungsbacka.se
Reglemente
Sida 3/3
PROTOKOLLSUTDRAG
KUNGSBACKA KOMMUN
Nämnden för Funktionsstöd
Datum
2015‐10‐15
§ 73
Rapport om ej verkställda beslut enligt 9 § lag om stöd och service
till vissa funktionshindrade, LSS, samt rapport om ej verkställda
beslut enligt 4 kap 1 § och 16 kap 6 f § socialtjänstlagen, SoL,
kvartal 3, 2015
FS/2015:104 6.0
Beslut
Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen och överlämnar rapporten till
kommunfullmäktige samt att den ställs till revisorernas förfogande
Sammanfattning
Kommunerna har, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade,
LSS, samt enligt socialtjänstlagen, SoL, skyldighet att en gång per kvartal
rapportera in gynnande beslut, som inte har verkställts inom tre månader från
beslutsdatum. Från och med 1 juni 2013 ska inrapportering göras till IVO,
inspektionen för vård och omsorg. Skyldighet föreligger också att rapportera in
avbrott i verkställigheten om beslutet inte har verkställts på nytt inom tre
månader från dagen för avbrottet.
Nämnd och kommunfullmäktige ska informeras i samband med rapporteringen
till IVO. Rapportering till de förtroendevalda revisorerna sker enligt rutin från 21
december 2006 med pärm som förvaras hos förvaltningen för Funktionsstöd och
ställs till revisorernas förfogande på begäran.
Rapporteringsperioden avser tredje kvartalet 2015.
Beslut fattade av förvaltningen för Funktionsstöd enligt 9 § lag om stöd och
service till vissa funktionshindrade, LSS, som ej verkställts inom tre månader:
Bostad med särskild service 14, kontaktperson 6, daglig verksamhet 1,
korttidsvistelse 2 och avlösarservice 1 och ledsagarservice 1.
Beslut fattade av förvaltningen för Funktionsstöd enligt 4 kap 1 §
socialtjänstlagen, SoL, som ej verkställts inom tre månader: Särskilt boende 1
och boendestöd 1.
Rapportering avseende kvartal 3 till IVO kommer att göras 7 oktober 2015.
Beslutsunderlag
Rapport om ej verkställda beslut, 2015-09-23
Expedierat/bestyrkt
PROTOKOLLSUTDRAG
KUNGSBACKA KOMMUN
Nämnden för Funktionsstöd
Datum
2015‐10‐15
Beslutet skickas till
KF
Expedierat/bestyrkt
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Redovisning av icke färdigberedda motioner
Förslag till beslut
Redovisning av icke färdigberedda motioner noteras till protokollet.
Sammanfattning
Enligt 5 kap 33 § kommunallagen bör motion beredas så att kommunfullmäktige kan
fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan
avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid beredningen
anmälas till kommunfullmäktige inom samma tidpunkt. Fullmäktige får då avskriva
motionen från vidare handläggning.
1 (2)
Datum
2015-09-04
Dnr
KS/2015:346
Kommunstyrelsen ska till fullmäktige två gånger per år redovisa de motioner som
inte har beretts färdigt. Kommunfullmäktige beslutade 2000-06-15 att redovisningen
i fortsättningen ska kompletteras med planerat datum för behandling i fullmäktige för
de motioner som är äldre än ett år.
Motioner äldre än ett år
13-30 KS/2013:320
KUB1001, v2.0, 2013-02-26
13-47 KS/2013:107
Motion om att uppföra en station, där cyklister erbjuds
möjligheten att gratis pumpa sin cykel samt låna
cykelverktyg
Väcktes:
2013-02-05
Motionär:
Thord Brynielsson (SD)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
Notering:
Planeras att tas upp på KF 8/12
Motion om husen på Kungsbacka torg
Väcktes:
2013-03-12
Motionär:
Roger Larsson (KB)
Remissinstans:
Teknik
Notering:
Planeras att tas upp på KF 8/12
Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunstyrelsens kansli
Kristina Gudmundson
Direkt 0300-83 44 99
kristina.gudmundson@kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 47 04
kommun@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
13-75 KS/2013:128
14-47 KS/2014:145
14-80
14-100 KS/2014:283
Motion om bättre giftfria råttfällor med anledning av råttorna
i Kollaskolans kök vilket tvingades stänga för sanering
Väcktes:
2013-05-07
Motionär:
Thord Brynielsson (SD)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
Notering:
Är på remiss hos M&H. Svar planeras hösten 2015
Motion om stöd för ett regionalt innovationsråd
Väcktes:
2014-04-08
Motionär:
Eva Borg (S)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
Notering:
Handläggs av Elinor Filipsson. Svar
planeras Q1 2016
Motion om normer i skolan
Väcktes:
2014-06-11
Motionär:
Emma Vildstrand (MP)
Clas Rosander (MP)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
Notering:
Planeras att tas upp på KF 8/12
Motion om samordning av samhällsbyggnadsfrågor
Väcktes:
Motionär:
Remissinstans:
14-102 KS/2014:321
2014-08-12
Alf Olofsson (S)
Kommunstyrelsens förvaltning
Handläggs av Ann-Charlotte Järnström
Motion om att flytta turismen till näringslivsenheten
Väcktes:
2014-08-12
Motionär:
Christian Hanesson (FP)
Gunilla Rivle (FP)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
Handläggs av Elinor Filipsson. Svar planeras Q2
2016
Kristina Gudmundson
Administratör
Bilagor:
Övriga motioner – ej äldre än ett år, daterad 2015-09-04
BILAGA
Övriga motioner – ej äldre än ett år
14-135 KS/2014:356
Motion om att inrättande av kommunalt naturreservat i
Varlaskogen
Väcktes:
2014-10-14
Motionär:
Ann Molander (FP)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
Miljö & Hälsa handlägger. Svar hösten 2015.
1 (2)
Datum
2015-09-04
Dnr
15-23 KS/2014:553
15-41 KS/2015:109
KUB1001, v2.0, 2013-02-26
15-84 KS/2015:218
Motion om inrättande av en årlig hållbarhets- och miljödag
Väcktes:
2015-02-03
Motionär:
Britt Tönnberg (S)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
Miljö & Hälsa handlägger. Svar hösten 2015.
KS/2015:346
Motion om policy gällande beslutsgången för avtal med
Migrationsverket / Länsstyrelsen
Väcktes:
2015-03-10
Motionär:
Stefan Jägnert (SD)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
Katarina Eiderbrant handlägger. KF början av
2016.
Motion om tiggeri
Väcktes:
Motionär:
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunstyrelsens kansli
Kristina Gudmundson
Direkt 0300-83 44 99
kristina.gudmundson@kungsbacka.se
2015-05-12
Carita Boulwén (SD)
Kommunstyrelsens förvaltning
KF våren 2016.
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 47 04
kommun@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
15-266 KS/2015:266
15-267 KS/2015:267
KS/2015:343
KS/2015-350
KS/2015-351
Motion om anställning inom vård och omsorg
Väcktes:
2015-09-08
Motionär:
Roger Larsson (KB)
Agnetha Ernegård (KB)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning.
Anette Dahlberg handlägger. KSAU okt.
Motion om trygghetsboende
Väcktes:
2015-09-08
Motionär:
Roger Larsson (KB)
Agnetha Ernegård (KB)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
Angelica Lucaci handlägger. Svar 2015.
Motion om utökad P-skiva i Kungsbacka
Väcktes:
2015-09-08
Motionär:
Roger Larsson (KB)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning.
Teknik handlägger.
Motion om specialkost
Väcktes:
2015-09-08
Motionär:
James Kujansuu (SD)
Carita Boulwén (SD)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
Service handlägger.
Motion om att utreda antalet studie- och yrkesvägledare
Väcktes:
2015-09-08
Motionär:
James Kujansuu (SD)
Carita Boulwén (SD)
Remissinstans:
Kommunstyrelsens förvaltning
FG och GV handlägger.
Kristina Gudmundson
Administratör
Katarina Eiderbrant
Verksamhetschef
Bilagor:
Övriga motioner – ej äldre än ett år, daterad 2015-09-04
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Svar på motion om policy gällande beslutgången för avtal med
Migrationsverket och länsstyrelsen
Förslag till beslut
Motionen avslås med hänvisning till;
Genom lagändring från och med 2014 har det politiska momentet i avtalen om asyloch PUT-platser för ensamkommande barn minskat. Avtalens funktion är i stället
mer att tillförsäkra kommunen statliga ersättningar för mottagandet av
ensamkommande barn samt ge de statliga myndigheterna kunskap om kommunernas
mottagandekapacitet. Kommunfullmäktige har år 2014 dessutom uppdragit åt
kommunstyrelsen att besluta om tillfälliga ändringar av asylplatser.
Kommunstyrelsens beslut om överenskommelserna med Migrationsverket och
länsstyrelsen i november 2014 strider därför inte mot 3 kap. 9 § i kommunallagen.
1 (3)
Datum
2015-10-29
Dnr
KS/2015:109
Sammanfattning
Stefan Jägnert (SD) har i motion se, Kf § 41/2015, yrkat att Kungsbacka kommun
som policy ska ha, att samtliga beslut som rör kommunens avtal med Migrationsverket och länsstyrelsen skall gå via kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens
arbetsutskott remitterade i § 88/2015 motionen till kommunstyrelsens förvaltning för
yttrande.
Genom en ändring i lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) kan
Migrationsverket fr.o.m. den 1 januari 2014 göra s.k. utvidgade anvisningar, oavsett
om kommunen har en överenskommelse att ta emot ensamkommande barn eller inte.
Överenskommelsernas politiska moment har således avsevärt minskat på grund av
lagregleringen.
KUB1001, v2.0, 2013-02-26
I § 5/2014 beslutade kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att
fortsättningsvis besluta om tillfälliga ändringar av överenskommelser av asylplatser.
Av fullmäktiges beslut får förstås att beslutsområdet nu, efter att ha varit föremål för
fullmäktiges prövningar vid flera tillfällen, inte längre anses ha någon grundläggande
Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunstyrelsens kansli
Lena Knutsson
Direkt 0300-83 47 24
lena.knutsson@kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 47 04
kommun@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (3)
karaktär eller generell räckvidd, dvs. vara av principiell beskaffenhet eller annars av
större vikt. Avtalen med Migrationsverket och länsstyrelsen är tillsvidareavtal och
pågående. Innebörden i fullmäktigebeslutet är att kommunstyrelsen får i uppdrag att
besluta om ändringar i antalet platser eftersom behovet av platser varierar över tid.
Kommunfullmäktige har därför uppdragit åt kommunstyrelsen att besluta om dessa
ändringar. Kommunstyrelsens beslut om överenskommelse om asylplatser i
november 2014 med Migrationsverket och länsstyrelsen kan därför inte anses strida
mot 3 kap. 9 § kommunallagen.
Även utan avtal har Kungsbacka i praktiken redan boendeplatser för barn som fått
PUT. Barnet är av Migrationsverket utskrivet till kommunen och kommunen har
ansvaret. Men om kommunen tecknar överenskommelse om boendeplatserna för
ensamkommande barn ger det dessutom rätt till ersättningar från staten som
kommunen annars inte skulle få, se förordning (1990:927) om statlig ersättning för
flyktingmottagande m.m. Den särskilda överenskommelsen om PUT-platser har
därför snarare en karaktär av ren verkställighet, varför inte heller en sådan
överenskommelse kan anses strida mot 3 kap. 9 § kommunallagen.
Beskrivning av ärendet
Stefan Jägnert (SD) har i motion, se Kf § 41/2015, yrkat att Kungsbacka kommun
som policy ska ha, att samtliga beslut som rör kommunens avtal med Migrationsverket och länsstyrelsen skall gå via fullmäktige avseende ensamkommande barn.
Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade i § 88/2015 motionen till kommunstyrelsens förvaltning för yttrande.
Av Kommunallagen med kommentar och praxis (Lena Dalman m.fl.) framgår att
1991 års kommunallag bl.a. syftade till att åstadkomma en friare arbetsfördelning
mellan fullmäktige och nämnderna. Med nämnd avses också kommunstyrelsen.
Kompetenskonflikter skulle lösas genom en tolkning av vilka ärenden som är av
principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Av 3 kap. 9 §
kommunallagen framgår att fullmäktige beslutar i sådana ärenden. Beslutsområdet
omfattar avgöranden av mer grundläggande natur eller med en mer generell räckvidd
och där det politiska momentet är avgörande. I bestämmelsen ges i nio punkter
exempel på vilka områden det kan vara, såsom mål och riktlinjer för verksamheten,
viktiga ekonomiska frågor eller nämndernas organisation och verksamhetformer.
Asylsökande ensamkommande barn var fram till hösten 2006 nästan bara en angelägenhet för de s.k. ankomstkommunerna där Migrationsverket har en anläggning.
Sedan mottagandesystemet förändrades till att bli kommunernas ansvar att tillhandahålla boenden för de asylsökande ensamkommande barnen, har mottagandet också
blivit en angelägenhet för Sveriges alla kommuner. Kungsbacka kommun beslutade
därför genom fullmäktigebeslut i § 196/2009, § 253/2010 samt § 25/2014 om att
teckna överenskommelser med Migrationsverket och länsstyrelsen om mottagande
av ensamkommande barn.
I § 5/2014 beslutade kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att
fortsättningsvis besluta om tillfälliga ändringar av överenskommelser av asylplatser.
Av fullmäktiges beslut får förstås att beslutsområdet nu, efter att ha varit föremål för
fullmäktiges prövningar vid flera tillfällen, inte längre ansågs ha någon grundläggande karaktär eller generell räckvidd, dvs. vara av principiell beskaffenhet eller annars
av större vikt.
Avtalen med Migrationsverket och länsstyrelsen är tillsvidareavtal och pågående.
Innebörden i fullmäktigebeslutet är att kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (3)
ändringar i antalet platser eftersom behovet av platser varierar över tid. Kommunfullmäktige har därför uppdragit åt kommunstyrelsen att besluta om dessa ändringar.
Kommunstyrelsens beslut om överenskommelse om asylplatser i november 2014
med Migrationsverket och länsstyrelsen kan därför inte anses strida mot 3 kap. 9 §
kommunallagen.
Genom en ändring i lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) kan
Migrationsverket fr.o.m. den 1 januari 2014 göra s.k. utvidgade anvisningar, oavsett
om kommunen har en överenskommelse att ta emot ensamkommande barn eller inte.
Det krävs enligt den nya lydelsen i 3 § i LMA inte längre särskilda skäl för anvisning
utan överenskommelse (SFS 2013:755). Anvisning sker om det inte är möjligt att
anvisa barnet till en kommun som barnet kan anses ha anknytning till eller om det
inte finns någon ledig plats i kommun med överenskommelse. När Migrationsverket
nu anvisar ett barn till Kungsbacka blir kommunen ansvarig som vistelsekommun
enligt 2 a kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Migrationsverkets beslut om
anvisning till kommun kan inte överklagas. Av förarbetena (prop. 2012/13:162)
framgår vidare att anvisning ska ske i anslutning till barnets asylansökan med hänsyn
till barnets bästa. Överenskommelsernas politiska moment har alltså avsevärt
minskat på grund av lagregleringen. Kommunstyrelsens beslut om avtal kan inte
heller av den anledningen anses strida mot 3 kap. 9 § kommunallagen.
Länsstyrelsens uppdrag från Regeringen är att verka för att det finns beredskap och
kapacitet att ta emot de ensamkommande barnen, även barn med permanent
uppehållstillstånd (PUT). Överenskommelserna ger de statliga myndigheterna
kunskap om hur många platser som finns tillgängliga. Om kommunen har
överenskommelse om asylplatser ger det rätt till ersättningar från staten som
kommunen annars inte skulle få, se förordning (2002:1118) om statlig ersättning för
asylsökande m.fl.
Även utan avtal har Kungsbacka i praktiken redan boendeplatser för barn som fått
PUT. Barnet är av Migrationsverket utskrivet till kommunen och kommunen har
ansvaret. Men om kommunen tecknar överenskommelse om boendeplatserna för
ensamkommande barn ger det dessutom rätt till ersättningar från staten som
kommunen annars inte skulle få, se förordning (1990:927) om statlig ersättning för
flyktingmottagande m.m. Den särskilda överenskommelsen om PUT-platser har
därför snarare en karaktär av ren verkställighet, varför inte heller en sådan
överenskommelse kan anses strida mot 3 kap. 9 § kommunallagen.
Ann-Charlotte Järnström
Lena Knutsson
Kommundirektör
Utredare
Motion om policy gällande beslutsgången för avtal med Migrationsverket / Länsstyrelsen:
Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet och således är det självklart att beslut som är
av stor vikt för kommuninvånarna skall gå via fullmäktige. Kommunstyrelsen har 2014-11-24 skrivit
under ett nytt avtal om att ta emot s.k. ensamkommande flyktingbarn. Beslutet strider mot 3 kap. 9 §
kommunallagen.
- Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen
eller landstinget.
En fråga som är angelägen för kommunmedborgare idag är kommunens avtal med Migrationsverket
och Länsstyrelsen speciellt då invandringspolitiken inverkar både ekonomiskt och socialt i
kommunen. Mest märkbart är dessa försök till dyra panikköp av fastigheter eller de överpris man
betalar privata aktörer för boende då man plötsligt inser att man inte har plats för de man bestämt
sig för att ta emot enl. avtalen.
Därför är det av stor vikt att samtliga kommunala beslut som rör avtal med Migrationsverket och
Länsstyrelsen skall gå via fullmäktige. Detta gynnar demokratin och öppenheten.
Ju fler beslut av allmänt intresse som fattas av kommunstyrelsen utan att nå fullmäktige desto mer
framstår kommunens beslutsapparat som ett kotteri.
Att ta beslut om avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen i kommunstyrelsen utan att nå
fullmäktige är således inte demokratiskt. Sådan beslutsgång skall vi inte ha i Kungsbacka kommun.
Därför yrkar Sverigedemokraterna i Kungsbacka kommun:
Att Kungsbacka kommun skall ha som policy att samtliga beslut som rör kommunens avtal med
Migrationsverket och Länsstyrelsen skall gå via fullmäktige.
Stefan Jägnert för Sverigedemokraterna i Kungsbacka kommun.
Kungsbacka 2015-03-02
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-10-21
Diarienummer
KS/2012:320
Svar på motion från Thord Brynielsson (SD) om att erbjuda cyklister möjligheten att
gratis pumpa sin cykel samt låna cykelverktyg
Förslag till beslut
Motionen bifalles i delen som avser pumpanordning för cyklar. Motionen avslås i delen som avser lån
av cykelverktyg med hänvisning till att stöldrisken är stor.
Sammanfattning
Thord Brynielsson (SD) föreslår i motion 2012-12-11 att kommunen ska uppföra en station där man
kan pumpa cykeln och låna cykelverktyg. Motionen är beredd av nämnden för teknik. Teknik svarar
att det finns planer på att uppföra en cykelpumpstation på östra sidan och en på västra sidan av
stationen. Dessa två pumpstationer är nu uppbyggda. Teknik svarar också att utlåning av verktyg
innebär stor stöldrisk och därför inte kommer att införas.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-10-21
Yttrande från teknik 2013-07-08
Catarina Nyberg
/Kollektivtrafikstrateg/
Kommunstyrelsens förvaltning
Catarina Nyberg
/RedigerareTelefon/
catarina.nyberg@kungsbacka.se
1 (1)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
TJÄNSTESKRIVELSE
Till
Nämnden för Teknik
Motion om att uppföra en station, där cyklister erbjuds möjligheten
att gratis pumpa sin cykel samt låna cykelverktyg, från Thord
Brynielsson (SD)
1 (1)
Datum
Ledamoten Thord Brynielsson (SD) väcker i skrivelse den 11 december 2012 motion
om att uppföra en station, där cyklister erbjuds möjligheten att gratis pumpa sin cykel
samt låna cykelverktyg, nära cykelstället i nordost om ingången till
medborgarkontoret i stadshuset.
2013-07-08
Dnr
TE13-00076/32
Teknik har infört en pumpstation, vid toalettbyggnaden på Kungsbacka torg och
kommer att införa två pumpstationer till. Vid cykelställen på östra respektive västra
sidan av Kungsbacka resecentrum kommer nya pumpstationer att installeras under
hösten.
Utlåning av verktyg är Teknik däremot mycket tveksamma till, på grund av ett stort
underhållsbehov. Med den skadegörelse som finns på kommunens offentliga ytor ser
vi det inte som möjligt att en hålla ordning på en verkstadsstation.
Förslag till beslut
Nämnden för Teknik godkänner förvaltningens skrivelse daterad 2013-07-08 och
överlämnar den till kommunstyrelsen som svar på motionen
uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25
Håkan Ström
Förvaltningschef
Teknik
Trafik & Park
Lars Björkman
Direkt 0300-834102
lars.bjorkman@kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
Teknik
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 71 00
teknik@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
KOMMUNSTYi1ELSEN
2012 -12- 11
2012-12-11- Motion 2012:60 till Kungsbaclm lmmmunfullmäldige angM:nm~O
~·· .!::I.J.::::_..,.-.:..:..:...~Q0~.30J.2··.o·':_f.· :.l~
!:. .l.~
Uppfor en station, där cyklister erbjuds möjligheten att gratis pumpa sin cykel samt låna
cykelverktyg, nära cykelstället nordost om ingången till medborgarkontoret i stadshuset.
..
Cykeln är en forträfflig uppfitming som erbjuder stora fördelar för både den enskilde användaren
och san1hället i stort. Det glädjer mig att Ktmgsbacka konunun de närmaste åren kanuner att satsa
på nya cykelvägar. ht1p://www.gp.se/nvheterlhallancl/1 .872595-fortsatt-satsning-pa-cvkelbanor
För ca ett halvår sedan rapporterade Radio Halland att vår grrume i söder, Varbergs konunun,
beslutat att sätta upp en station i centrala Varberg där hugade cyklister kan pumpa sina cykeldäck.
http://sverigesradio.se/sicla/artikel.aspx?programid=128&artikel=4990463 Det framgår inte av SR
Hallands artikel på om cyklisterna i Varberg även skall kumm låna cykelverktyg på stationen.
En lämplig placering vore i anslutning till det befintliga cykelstället ca femton meter nordost om
ingången till medborgarkontoret i stadsimset En placering nära stadshuset skulle troligen höja
konununens miljöprofiL En tanke vore att kmma erbjuda cyklister möjligheten att både ptm1pa sin
cykel samt att kunna låna verktyg fcir enklare reparationer. Med tanke på den höga brottsligheten
måste både cykelpump och cykelverktyg vara fastkedjade och någorlunda vandalsälua.
Sverigedemokraterna yrkar att Kungsbacka kommtmfullmäktige beslutar att:
-Nära det befintliga cykelstället, nordost om ingången till medborgarkontoret i stadshuset, byggs
en station där cyklister gratis kan pumpa sin cykel samt låna cykelverktyg. Med tanke på den höga
brottsligheten måste både cykelpump och cykelverktyg vara fastkedjade och någorlunda vandalsälua. Det är viktigt att utforma cykelstationen så att det blir rent, snyggt samt estetiskt tilltalande
och att anläggningen har skydd mot regn, för att förhindra rostiga verktyg etc.
Thord Brynielsson
SD Kungsbacka
SD Ku ngsbacka
Tel. 0761-8021 28
Org. nr:
802458-2234
Bankgiro:
842-5506
https://kungsbacka.sverigedemokraterna.se/
kun!!sbacka@sveri!!edemokraterna.se
Från: Emilia Sandström Skickat: den 21 november 2015 20:48
Till: Christian Johansson
Kopia: Kungsbacka kommun
Ämne: Mitt förtroendeuppdrag
Härmed ber jag att få avsäga mitt förtroendeuppdrag som ersättare i Byggnadsnämnden på grund av att jag kommer under 2016 resa runt i Sydostasien och kommer då inte kunna närvara vid byggnadsnämndens sammanträden.
Jag önskar att frånsäga min plats från och med den 1 januari 2016.
Med vänlig hälsning, Emilia Sandström
1
Från: Magnusson E Magnusson <malin.e.magnusson@kungsbacka.se>
Datum: 20 november 2015 14:00:10 CET
Till: "christian.johansson@moderat.se" <christian.johansson@moderat.se>, Christian
Johansson <christian.johansson@kungsbacka.se>
Ämne: uppsägn av uppdrag.
Hej, härmed vill jag säga upp mitt uppdrag som ord. ledamot i nämnden för
Funktionsstöd med omedelbar verkan.
Hälsningar
Malin Magnusson
Äskatorpsvägen 260
43974 Fjärås
1
Från: marie.kristian@yckert.se [mailto:marie.kristian@yckert.se]
Skickat: den 18 november 2015 13:22
Till: Christian Johansson; Kungsbacka kommun
Ämne: Avsägelse
Jag önskar avsäga mig uppdrag som nämndeman vid Varbergs tingsrätt från
och med 2015-12-08 till förmån för uppdrag i kommunrevisionen som kräver
min fulla uppmärksamhet.
Med vänliga hälsningar
Marie Yckert
1
Från: Börje Börjesson
Skickat: den 13 november 2015 12:11
Till: Maria Svenningsson
Kopia: Eva Borg; alf.olofsson@swipnet.se
Ämne: Avsägelse av uppdrag.
Hej Maria!
På grund av ändrade arbetsuppgifter på jobbet vi jag på detta sätt avsäga mig uppdraget
som ersättare i kommunstyrelsen i Kungsbacka kommun. Mina övriga förtroendeuppdrag i
Kungsbacka kommun kommer jag att fortsätta med.
Börje Börjesson
Socialdemokraterna
borje.borjesson@kungsbacka.se
0702-25 86 33
1
Från: lars-anders lundberg <tromanpublik@troman.se>
Datum: 24 november 2015 16:08:45 CET
Till: <christian.johansson@kungsbacka.se>
Ämne: Uppsägning (skickat genom Troman Publik)
Svara till: lars-anders lundberg <lars-anders.lundberg@kungsbacka.se>
Detta meddelande är skickat genom Troman Publik.
Avsändare: lars-anders lundberg <lars-anders.lundberg@kungsbacka.se>
Mottagare: Christian Johansson
Ärende: Uppsägning
Härmed avsäger jag mig min plats som ersättare i
nämnden för funktionsstöd.
1
Från: Clas Rosander
Skickat: den 29 november 2015 19:02
Till: kommunen@kungsbacka.se
Kopia: Christian Johansson; Maria Svenningsson
Ämne:
Hej härmed avsäger jag mig mitt uppdrag som ersättare i nämnden för fritid och folkhälsa.
Hälsningar
Clas Rosander
Fritidspedagog
________________________________
Kungsbacka kommun
Gällingeskolan
0300836121
clas.rosander@kungsbacka.se
1
Motion till
Kommunfullmäktige i Kungsbacka
Boende för äldre på Furubergsvägen 14, Bukärrsgården.
Vi har på ett skandalöst sätt och på osanna grunder, utan uppsägning av
personliga hyresavtal, indirekt tvingat äldre personer att flytta från ett tryggt
och uppskattat boende på Furubergsvägen 14. Detta förfaringssätt och
resultatet för de gamla kommer att diskuteras i ett annat sammanhang. När nu
skadan ändå har skett och lägenheterna snart är tomma blir det ett utmärkt
tillfälle att göra en renovering av lägenheterna. Renoveringen bör göras med
omdöme så att Furubergsvägen 14 blir ett ännu bättre boende för de äldre och
en bättre arbetsmiljö för personalen, fram tills vi har byggt ett nytt och
tidsenligt äldreboende i Särö, som då ersätter Furubergsvägen 14.
Kungsbackaborna yrkar
Att boendet på Furubergsvägen 14 renoveras med omdöme så att boende och
verksamhet kan underlättas, fram tills vi har ett ersättningsboende i Särö.
Att efter renoveringen skall de som ”tvingats” flytta, i samråd med anhöriga, få
erbjudande att komma tillbaka. Resterande lägenheter erbjuds till övriga
sökande.
2015-11-18
Roger Larsson Kb
Interpellation
Till Hans Forsberg, ordförande i Kommunstyrelsen.
Eventuella förändringar på Inlag har diskuterats under flera års tid. För några år sedan bjöds
föreningar och allmänheten in för att komma med tankar kring utformningen av det framtida Inlag i
en invånardialog. Utredningar kring hela Inlag har gjorts eller görs av Kommunstyrelsens förvaltning
samtidigt som Fritid- och Folkhälsoförvaltningen utreder ny simhall. Framförallt med tanke på
invånardialogen då ideella människors tid har tagits i anspråk är det viktigt med kommunikation.
Frågan till Hans Forsberg är:
Vad händer med utredningar kring Inlag, vad är tankarna framöver med Inlag och vilka tidsperspektiv
ska vi som ledamöter i KF ha i åtanke innan beslut ska tas om Inlag och dess framtid?
Martin Stigh, Folkpartiet
Motion Kungsbacka tar ansvar för klimatet
Medan vi har kommunfullmäktige i december 2015 pågår de internationella klimatförhandlingarna i
Paris. Klimatet styrs inte bara av internationell och nationell politik. Även politiken i Kungsbacka
har effekter.
Med den takt och på det sätt motioner brukar besvaras så kommer den här upp i fullmäktige någon
gång 2017 och besvaras med att det mesta fungerar. Det är Miljöpartiets förhoppning att vi nu skall
nå längre!
Läser du detta och är politiker i majoriteten: Varsågod! Tag förslagen och gör till dina egna
förslag. Anser du att besluten redan har fattats så öka takten för att få dem verkställda.
Tycker du inte förslagen är bra: Hitta på något annat för att rädda klimatet.
Mistra Urban Futures, ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling, har genom ett av sina
projekt gjort en analys av den klimatbelastning som olika typkategorier av människor genererar. Det
finns inga data för Kungsbackas invånare men om vi antar att vi har en klimatpåverkan
motsvarande en mix av Alingsåsbon och Askimsbon så genererar vi omkring 10 ton
koldioxidekvivalenter årligen.
Olika vetenskapliga beräkningar har kommit fram till att en långsiktigt hållbar nivå utsläpp av
växthusgaser ligger någonstans mellan 1-2 ton per person och år.
Du kan inte längre äta hela kakan!
Du får bara äta 10-20%.
Detta går att nå genom en kombination av effektiviseringar, teknikutveckling och
beteendeförändring.
Flera av de klimatmål som satts upp globalt, i EU och i Sverige har glädjande nog redan uppnåtts.
Sveriges mål om 50% förnybar energi till år 2020 är ett sådant exempel.
Miljöpartiet menar att det är Kungsbacka kommuns skyldighet att bidra till att kraftigt minska
klimatpåverkan. De blygsamma lokala mål som nu gäller nås inte! De är inte ens i närheten av att
vara tillräckliga.
De nuvarande målen är:
 Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska (blinkar rött i uppföljningarna).
 Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska minska (mätt enbart på tjänstebilar).
1(3)
 Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka. (Observera antal, inte andel. Kungsbacka har ett
bilberoende motsvarande genomsnittet i USA).
Vi föreslår därför följande:
Kommunens egen organisation
1. Kommunen som arbetsgivare ställer krav på att ersätta fysiska resor med virtuella möten, i
kombination med vägledning för dem som känner sig osäkra på att använda Skype,
telefonmöten etc.
2. Kommunen som arbetsgivare uppmuntrar till distansarbete för personal som har
arbetsuppgifter där det är möjligt.
3. Kommunen inför tydliga och väl kommunicerade riktlinjer i kombination med uttalad kultur
på kommunens arbetsplatser att i första hand resa med cykel, tåg och buss där
arbetsuppgifterna så medger. Fysiska möten ska förläggas i tid och rum så att det är möjligt
för så många deltagare som möjligt att resa med kollektivtrafik.
4. Kommunen växlar över till enbart el- och gasbilar i bilpoolen i ett bokningssystem som inte
bara möjliggör samåkning utan även uppmanar till det.
5. Kommunen (fortsätter) köpa 100% förnybar energi till de egna verksamheterna och
fastigheterna, helst inte bara vattenkraft utan även sol och vind.
6. Kommunen installerar solceller på alla kommunala tak med bra sollägen, eller upplåter
taken till andra aktörer.
7. Kommunen serverar mer vegetarisk mat, och animalier med låg klimatpåverkan.
8. Kommunens personal uppmuntras att inkomma med förslag som minskar klimatpåverkan.
Kommunen som samhällsbyggare
9. Kommunen planerar bostäder och verksamheter så att det inte behövs så mycket resor i
vardagen.
10. Kommunen blir mer aktiv i att locka företag som vill etablera sig dit det går att resa till och
från jobbet. Kommunen börjar äga mer mark själv så att möjligheterna blir större än när man
bara förlitar sig på marknaden.
11. Kommunen blir mer näringslivsvänlig, även för de som har små företag hemma. Nuvarande
bredbandsstrategi att kommunens bredband bara erbjuds där inga privata aktörer visar
intresse, är ohållbar för att nå de nationella målen om bredbandsanslutning.
12. Kommunen bygger så att gångtrafikanter prioriteras högst, därefter cyklister, kollektivtrafik,
nyttotrafik och sedan biltrafik.
13. Kommunen styr undan bilar från centrala Kungsbacka med hjälp av parkeringsavgifter.
14. Kommunen verkar för att uppmuntra sociala företag för cykeluthyrning/utlåning.
15. Kommunen utvecklar den anropsstyrda trafiken (Närtrafiken) och gör den känd, så att det
blir möjligt att resa hållbart även en bit bort från linjetrafiken.
16. Kommunen bygger ut cykelbanor och även underhåller dem så att de är grus- löv- is- och
snöfria året om.
17. Kommunen arbetar mer aktivt för att kollektivtrafiken blir prisvärd inom Kungsbacka och
mellan kranskommunerna. I första hand ska detta lösas med regionens budget, men
kommunen måste överväga att göra tillköp av kollektivtrafik, både linjer och taxeutjämningar.
18. Kommunen tillämpar de möjligheter till gratis resor för barn, ungdomar och äldre som
2(3)
erbjuds i prissystemet hos Västtrafik.
19. Kommunen aktivt arbetar för en expressbuss från Gottskär-Göteborg (Onsalaexpress).
20. Kommunen ser till att det byggs pendelparkering i tillräcklig omfattning för både cykel- och
bil.
21. Kommunen verkar för en utbyggnad av kapaciteten på järnvägen. Fler spår kräver mer mark
och där behöver kommunen vara aktiv.
Miljöpartiet de gröna 2015-11-29
Emma Vildstrand, Eva Ringdahl, Maria Losman, Clas Rosander
3(3)