1. No category

BILAGA 2
Ärenden r: 20 13/ 20 41
Miljöbeskrivn in g
Rivn in g av 220 kV-led n in g RL1 s7 Lin d backa - Tälle
TILLSTYRKT
SAMRÅD
RAPPORT
DATUM
20 15-0 3-10
Förord
Denna m iljöbeskrivning utgör en bilaga till ansökan om upphävande av ledningskoncession för 220 kV-ledningen Lindbacka - Tälle. Anledningen till att ledningarna tas ur
bruk är byggandet av ny 40 0 kV-ledning som till största delen byggs i den ledningsgata
som tidigare nyttjats för näm nda 220 kV-ledning.
Syftet m ed denna m iljöbeskrivning är att redovisa de konsekvenser som kan uppkom m a då de tidigare 220 kV-ledningarna tas ur bruk. Med utgångspunkt i de risker
för negativa konsekvenser som identifierats, föreslås en hantering av jordm assor vid
trästolpar sam t stag och fun dam ent för stålstolpar för ledn ingen som beror av fundam entets typ och av m arkförhållandena där det ligger.
Denna m iljöbeskrivning kom m er att utgöra underlag för ett internt arbete inom
Svenska kraftnät m ed att ta fram generella riktlinjer för hur fun dam ent bör hanteras i
fram tiden då ledningar tas ur drift och ledningskoncessioner upphör.
Rapporten har sam m anställts av
Svenska kraftnät.
Innehåll
Sam m anfattning ................................................................................................................. 7
1
Inledning................................................................................................................... 8
2
Lagkrav .................................................................................................................... 10
3
2.1
Ellagen ........................................................................................................ 10
2.2
Miljöbalken ................................................................................................. 10
Allm änna hänsy nsreglerna 2 kap.............................................. 10
2.2.2
Av hjälpande av föroreningsskada 10 kap. ................................ 10
Teknisk beskrivning rivning ................................................................................... 10
3.1
4
2.2.1
Transporter ................................................................................................ 13
Miljöpåverkan .......................................................................................................... 13
4.1
Fy sisk påv erkan på m arken ...................................................................... 14
4.2
Spridning av förorening från kreosotim pregnerat trä .......................... 14
4.2.1
Rikt- och gränsv ärden ................................................................ 15
4.2.2
Tidigare studier ........................................................................... 15
4.2.3
Undersökningar utförda inför riv ning av
220 kV-ledningarna KL13 och Kl15. .......................................... 16
4.2.5
Slutsatser av utförda studier och undersökn ingar ................... 19
5
Hanterin g av m ark vid trästolpar och fundam ent vid stålstolpar ....................... 20
6
Referenser ............................................................................................................... 22
Sam m anfattning
Denna m iljöbeskrivning tillhör ansökan för upphävande av ledningskoncession för
220 kV-ledningen Lindbacka - Tälle. I m iljöbeskrivningen redovisas de konsekvenser
som kan tänkas uppstå då ledningen tas bort. Ledningen ersätts av ny 40 0 kV ledning
som till största delen går i sam m a ledningssträckning.
För att kunna bygga den nya 40 0 kV ledningen kom m er linor, ledningsstolpar och stag
inom befintlig ledningsgata att tas bort innan den nya byggs. Den typ av m iljöpåverkan
som bedöm s kunna uppkom m a vid borttagande av luftledning är fysisk påverkan på
m arken (körskador, packnin g och sättningar), spridning av förorening till m ark
(främ st från kreosotim pregn erade trässtolpar) sam t spridning av luftföroreningar
(behov av transporter).
Svenska kraftnät har tagit del av tidigare studier och genom fört undersökningar för att
ta reda på risken för spridning av kreosot från fundam ent till om givande m ark och
vatten. Undersöknin garna visar att kreosot sprids i begränsad om fattning kring
trästolpar och fun dam ent i m ark m ed lågt stående grun dvatten. Utifrån erhållna
analysresultat görs bedöm ningen att inga särskilda skyddsåtgärder vid hanterin g av
överskottsm assor är nödvändiga i sam ban d m ed ledningens rivning. Uppm ätta halter
PAH är generellt låga. Vid stålstolpar m ed fundam ent belägna i våtare m arker där
fundam entet ligger i grundvattenzonen under hela året eller i om råden m ed finkorniga
jordarter där grun dvattennivån periodvis un der året täcker fundam ent, har föroreningsspridning okulärt kunn at konstateras längre ifrån fundam entet. Analysresultat
visar att okulär bedöm ning av föroreningsspridnin g kring fundam ent är tillräckligt
tillvägagångssätt vid schaktsanering för att riktvärdet för känslig m arkanvändning
avseende polycykliska arom atiska kolväten (PAH:er) underskrids m ed god m arginal.
Spridning av PAH:er från kreosotförorenad jord till grun dvatten har kunnat konstateras vara ringa då bindning främ st sker till jordpartiklar.
Beroende på vilken m arktyp fundam enten är belägna i har olika åtgärder för hantering
av fundam ent föreslagits. Marktyperna är in delade i följande kategorier: närhet till ytoch grundvatten , åker, ängs- och betesm ark, naturvärden och skog. En avvägning m ellan hushållnings- och försiktighetsprincipen sam t skälighetsregeln i m iljöbalken har
resulterat i åtgärdsförslagen. Där fundam ent inte utgör någon risk för m änniskors
hälsa eller annat hinder föreslås att fundam entet läm nas kvar för att m inska antalet
transporter.
7/ 22
1
Inledning
I novem ber 20 13 läm nade Svenska kraftnät in koncession sansökan för den ny 40 0 kV
ledningen Lindbacka – Östansjö. Svenska kraftnät har påbörjad inledan de projektering.
Till följd av projektet kom m er befintlig 220 kV ledning m ellan station Lindbacka och
Tälle att tas ur bruk och rivas.
Ledningen Lindbacka - Tälle byggdes på 1940 -talet och passerar genom Örebro län
(Örebro, Lekeberg, Kum la och Hallsbergs kom m uner).
Denna m iljöbeskrivning tillhör ansökan för upphävande av ledningskoncession. Syftet
är att den ska utgöra ett underlag för Energim arknadsinspektionens fastställande av
koncessionshavararens skyldigheter från allm än eller enskild synpunkt enligt ellagen
(2 kap. 19 §).
8/ 22
.• Holmstorp
Dyri ge
Täby
Eketorp
l
Skeppsta
~
"(
Fjugest ornmun
Vällersta
backen
backen
Eds ber
1
Nol(by
öia
Nylible
r,_)
'
Varnsta
Br~
-~
/
'v
Sabylund
L!._
Ekeby'
1 Torp
I
r
Kumla
1s1a,- -'
.. Hard mo (
Hälgesta /
---
Vret
I
1·
j
,,s
Bo
BäJ$.I}
I'
Hackvad
/
\_,
H6rsta
Stckelsta
Torp
Nase(
Ekeby~
Attersta
_
/"--_.,..:.r-:J /7
R1seberJ,.
Lu9gav1
~osjö
_
"'
- l
Kräcklinge
Lekeberg
Råby
7
Åt>: ommun
[
Byrsta
.
I
Alavi
Na erg
~-~~
-t
...-
·~ ,, /
r sten'l<Ulla ~
Väla
~
\
I
-
Samsäla
°Qerås?
n
k 4 "-'\,
,...-
...-
220 kV ledning RL 1 S7
Lindbacka-Tälle
~2'
N
Sldl
Skrubby
2
0
Blåberga
,,,,.,,.,,_- ·--··-
I
I
I
4 km
I
Figur 1. Översiktskarta över befintliga luttledningar RL 1 s7
9/22
2
Lagkrav
Då en nätkoncession upphör och en ledningsgata tas ur bruk finns krav på ledningsägaren i både ellagen och m iljöbalken.
2.1
Ellagen
Enligt ellagen 2 kap. 19 § är den som senast haft nätkoncession skyldig att ta bort ledningen m ed tillhörande anläggningar då ledningen tas ur bruk och, om det behövs ur
allm än eller enskild synpunkt, vidta åtgärder för återställning. I sam band m ed att en
nätkoncession upphör ska nätm yndigheten fastställa koncessionshavararens skyldigheter om det behövs från allm än eller enskild synpunkt. Nätm yndigheten är i det här
fallet Energim arknadsinspektionen.
2.2
Miljöbalken
2.2.1 Allm änna hänsynsreglerna 2 kap.
De allm änna hänsynsreglerna fram går av 2 kap. m iljöbalken (MB). Dessa gäller för all
verksam het och alla åtgärder som inte har försum bar betydelse i det enskilda fallet.
Hänsynsreglerna ska följas i den utsträckning det kan anses skäligt. Vid varje skälighetsavvägning ska nyttan av försiktighetsåtgärder vägas m ot kostnaderna.
2.2.2 Avhjälpande av föroreningsskada 10 kap.
Om verksam heten m edfört skada eller olägenhet för m iljön ansvarar verksam hetsutövaren för denna till dess skadan eller olägenheten upphört sam t för att den avhjälps i
den om fattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. 8 § MB. Med föroreningsskada
avses i 10 kap. MB en m iljöskada som genom förorening av ett m ark- eller vattenom råde, grundvatten, byggnad eller anläggning kan m edföra skada eller olägenhet för
m änniskors hälsa eller m iljön. Den som är ansvarig för att avhjälpa en föroreningsskada ska i skälig om fattning utföra eller bekosta det avhjälpande som på grund av
föroreningen behövs för att förebygga, hindra eller m otverka att skada eller olägenhet
uppstår för m änniskors hälsa eller m iljön.
3
Teknisk beskrivning rivning
Linorna klipps ner från ledningsstolparna och läggs direkt på m arken, varifrån de
spolas in. Om m arken är känslig spolas de in direkt från stolparna m ed hjälp av linvagnar.
Stolparna för ledningen Lindbacka – Tälle är i huvudsak byggda m ed kreosotim pregnerade trästolpar som är nedgrävda ca 2 m eter un der m arkytan (se figur 2).
10 / 22
Figur 2. Principskiss av standardstolpe med stag för 220 kV ledningen. Stolpen är nedgrävd ca 2 meter
under markytan
Isolatorer (av glas eller porslin) hissas ner från stolparna, eventuellt "kross" samlas
upp från marken. Reglar av stål avlägsnas från stolparna och transporteras till tillfälligt upplag.
Trästolparna friläggs i markförbandet och dras upp av grävmaskin eller mobilkran.
Stolphålen fylls igen med omgivande massor. I åkermark kan återfyllnadsmassor behöva tillföras. Stolparna fraktas till tillfälligt upplag. Lagringstiden avgör om marken
skall täckas under upplagen.
Figur 3. Principskisser av standardstolpar för 220 kV-ledningar. Till vänster: ostagad B-stolpe och till
höger stagad B-stolpe.
11/22
Ett fåtal stolpar är byggda av stål m ed slipersfundam ent, se figur 3.
Rivning av stålstolpar sker genom att de kapas i delar på plats, lyfts ner m ed m obilkran och antingen körs ut m ed lastare till närm aste väg eller i un dantagsfall, om m arken är m ycket känslig eller terrängen är svårtillgänglig, transporteras bort m ed helikopter.
Stålstolpar tas i norm alfallet bort till ett djup av 0 ,8 m eter i skogsm ark sam t ängs- och
betesm ark. I åkerm ark och vall tas stolpar bort till ett djup av 1-1,2 m eter för att undvika konflikt m ed bevattnings- och dräneringssystem . Schakten görs m ed grävm askin.
På platser m ed känslig flora görs grävningen i vissa fall för hand till ett m indre djup.
Där det finns risk för att blym önja från stolpfärg sprids täcks m arken m ed duk vid
rivning för att un dvika detta.
Stålstolpar m ed stag som rivs har i regel sk jordfundam en t, se figur 4. Materialet i
jordfundam ent är i norm alfallet kreosotbehandlade träslipers. Dim ensionerna på fundam ent är beroende av de geotekniska förutsättningarna, av stolptyp och stolphöjd
sam t av avstånd till närm aste intilliggande stolpe och skiljer sig därför åt från stolpplats till stolpplats.
Figur 4. Slipersbädd av träsliprar sam m anfogade m ed stålbalkar.
12/ 22
Jordmån
Slipersbädd
Figur 5. Principskiss jordfundament med slipers bädd, avsedd för B-stolpe
Där kreosotimpregnerade fundament tas bort schaktsaneras marken kring fundamentet, i normalfallet cirka 0,4 meter kring fundamentet och 0,8 meter i djupled, för att
avlägsna förorening från mark, se tidigare studier och undersökningar kap 4.2.2 och
4.2.3. En okulär bedömning görs av miljökontrollant för att säkerställa att förorening i
mark avlägsnats så att ingen spridningsrisk kvarstår. Förorenade massor som grävs
upp transporteras till godkänd mottagningsanläggning.
Återfyllning i mark efter uppschaktade fundament sker med jordmassor som har
samma fraktion som omgivande jord. Cirka 35 kubikmeter jordmassor beräknas, i
normalfallet, behöva tillföras per uppschaktat fundament. Befintliga jordmassor (ej
förorenade) som grävs upp, separeras efter jord typ för att vid återställning kunna återföras.
3 .1
Transporter
Transporter förläggs till platser där de gör så liten skada som möjligt och i första hand
används befintliga vägar eller arbetsvägar som anlagts för byggandet av den nya ledningen. I områden där arbetsväg inte finns och där marken inte är känslig, körs fordon
direkt i terrängen. Markskydd används där det finns behov för att minimera påverkan
på marken.
4
Miljöpåverkan
Den miljöpåverkan som bedöms kunna uppkomma vid borttagande av luftledning är
fysisk påverkan på marken, spridning av förorening till mark och vatten samt spridning av luftföroreningar.
13/22
Vid borttagande av linor, stolpar och fundam ent krävs arbetsfordon som kan ha en
fysisk påverkan på m arken genom exem pelvis körskador och packning. Vid återfyllning av m assor finns risk för sättningar.
Risk för viss spridning av föroreningar till m ark finns gen om att kreosotim pregnerade
trässtolpar och träslipers för stolpfundam ent som använts sam t
att färgflagor från stolpfärg som innehåller blym önja kan spridas i naturen.
Transporter i sam band m ed rivning av ledningen har även en m iljöpåverkan genom
det föroreningsutsläpp till luften som arbetsfordonen orsakar.
4.1
Fysisk påverkan på m arken
Vid borttagande av linor, stolpar och fundam ent ställs krav på arbetsfordon och m etod
för att undvika/ m inska risk för packning och skador på m arken. Vid känslig m ark
används m arkskydd, till exem pel stockm attor. Känslig m ark kan vara åkerm ark,
sankm ark eller m ark m ed höga naturvärden. Val av tidpunkt på året, exem pelvis då
det är tjäle eller torra förhållanden, kan även m inska risk för packning och körskador.
Risken för packnings- och körskador ökar ju fler gånger m an kör över sam m a m arkyta
och ju tyngre fordonen är.
Minsta påverkan på m arken från transporter vid en stolpplats uppnås då fundam ent
läm nas kvar. Om fundam entet m åste tas upp innebär det borttransporter av fundam ent sam t dittransporter av återfyllnadsm assor. Om sanering m åste ske ökar antalet
transporter genom att förorenade m assor m åste transporteras bort och återfyllnadsm assor transporteras dit.
Risk för sättning i m arken , främ st i åkerm ark, är bland an nat beroende av jordart och
hur hårt m assorna packas. För att un dvika sättningar vid borttagna fun dam ent ska
återförda m assor vara av sam m a fraktion som om givande m assor och packas m ed
grävskopa. En överhöjning av m assor på några decim etrar utförs.
4.2
Spridning av förorening från kreosotimpregnerat trä
Kreosot används som im pregneringsm edel för trästolpar och träslipers som används
till stolpfundam ent och för vissa stolpar. Kreosot är klassificerat som cancerfram kallande och innehåller flera substanser m ed hälsofarliga egenskaper. Kreosot innehåller
polycykliska arom atiska kolväten (PAH:er), vilket är en grupp av äm nen som om fattar
flera hundra olika förenin gar som alla består av tre eller flera sam m anfogande arom atiska kolväteringar. I kreosot finns PAH:er såsom antracen, flouranten, pyren och
fenantren. Dessa äm nen har så kallade PBT-egenskaper. Det innebär att de är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackum ulerbara) och är giftiga (toxiska).
14/ 22
4.2.1 Rikt- och gränsvärden
Som stöd vid bedöm ning av förorenade om råden har Naturvårdsverket tagit fram
generella riktvärden för jord (rapport 5976). Riktvärden för olika äm nen anger den
föroreningshalt under vilket äm net inte riskerar m edföra negativa effekter på m änniskor, m iljö eller naturresurser. Överskridande av riktvärden behöver dock in te nödvändigtvis betyda att negativa effekter uppstår. Generella riktvärden finns för två typer
av m arkanvändning: känslig m arkanvändning (KM) och m indre känslig m arkanvändning (MKM).
Livsm edelsverkets har tagit fram föreskrifter om dricksvatten som redovisar gränsvärden för när dricksvatten ska bedöm as som otjänligt. Grän svärden finns bland annat för
PAH:er.
4.2.2 Tidigare studier
Ett flertal studier har utförts avseende läckage av kreosot från ledningsstolpar av trä
och fundam ent. En undersökning av kreosothalter i jorden kring kreosotim pregnerade
kraftledningsstolpar genom fördes 20 11 (J ernlås, 20 12). I denna studie tittade m an på
trästolpar som var cirka 20 år gam la och m an inriktade sig på analys av PAH:er. Slutsatsen från denna studie var att föroreningarna från de kreosotbehandlade stolparna
m inskar m ed avstånd och djup från stolpen. Cirka 0 ,4 m eter i sidled och 0 ,8 m eter i
djupled från stolpen visade sig PAH-halterna ligga un der riktvärdet för KM.
Rikard J ernlås har på uppdrag av Svenska kraftnät genom fört beräkningar för vilka
halter av kreosot som kan förväntas i m ark och grundvatten på olika avstånd från fundam ent tillverkade av kreosotim pregnerade träslipers (J ernlås, 20 13). Syftet var att
säkerställa att nya fundam en t placeras på ett säkert avstånd från vatten täkter och att
styrka att resultatet från studierna av kreosots spridning från kreosotim pregnerade
kraftledningsstolpar är överförbara till fundam ent gjorda av kreosotim pregnerade
träslipers. Beräkningar har gjorts på två kvaliteter av kreosot, färsk och åldrad. Färsk
kreosot har en annan sam m ansättning än åldrad kreosot då den innehåller m er lättlösliga kom ponenter.
J ernlås slutsats är att även om slipersfun dam entet kom m er i kontakt m ed vatten i ett
flöde nästan fördubblat jäm fört m ed vanlig nederbörd, förekom m er inte halter av
PAH:er över Naturvårdsverkets riktvärde för KM i jord i nära anslutning av fun dam entet för åldrad kreosot. Under de flesta förhållandena uppfylls kraven för känslig m arkanvändning för färsk kreosot 10 m eter från fundam entet och i sam tliga fall m axim alt
30 m eter från fundam entet. Vad gäller grundvatten uppfylls Livsm edelsverkets krav på
PAH:er i dricksvatten enligt beräkningarna redan i anslutning till fundam entet (J ernlås, 20 13).
15/ 22
4.2.3 Undersökningar utförda inför rivning av 220 kV-ledningarna
KL13 och Kl15.
Svenska kraftnät har i ett FoU-projekt (20 14) undersökt föroreningssituationen för
fundam ent längs 220 kV-ledningen Tälle - Nässjö för att klargöra när kreosotfun dam ent bör schaktas upp och n är de kan ligga kvar när en kraftledningsgata tas ur bruk.
Mark-, vatten- och sedim entundersökningar har utförts för att erhålla kunskap om hur
kreosotfun dam ent påverkar de om givningar där de förekom m er. Undersöknin gen har
utförts i tre olika typlokaler och sam m anlagt har sex fundam ent undersökts. Miljöundersöknin gar m ed borrprovtagning har utförts vid alla sex fundam enten och tre av
fundam enten har även schaktas upp och undersökts noggrannare. För de tre fundam enten som undersökts endast m ed borrprovtagning ser fördelningen av typlokal ut
så att två fundam ent tillhörde typlokal 1 och ett fundam ent tillhörde typlokal 2. Av de
tre fun dam ent som undersöktes m ed borrprovtagning och uppschaktning tillhörde
fundam enten en typlokal vardera. Provtagning gjordes på olika avstånd och djup i
m ark kring fundam enten och i grundvattnets ström ningsriktning. Typlokalerna har
baserats på olika hydrogeologiska egenskaper och in delningen har bestäm ts enligt
nedan;
>
Typlokal 1: Fundam ent beläget i våtm ark, m ossm ark, eller vattenskyddom råde där
fundam entssockeln vanligen återfinns i grun dvattenzonen under hela året.
>
Typlokal 2: Om råde m ed fin korniga jordarter och grundvattenläge generellt stående upp i eller nära fundam entsockeln, det vill säga där grundvattennivån fluktuerar upp i sockeln periodvis under året.
>
Typlokal 3: Moränm ark, eller relativt grova jordarter, m ed relativt lågt liggande
grun dvatten, där nivån generellt ligger lägre än, det vill säga under, fundam entssockeln under hela året.
Analysresultaten från de tre fundam enten som undersökts m ed borrprovtagning visar
att PAH:er och andra kreosotkom ponenter förekom m er i låga halter i analyserade
jordprover. PAH:er överskridande riktvärde för KM har påträffats m axim alt 0 ,5 m eter
under fundam entets lägsta punkt vid ett fundam ent tillhörande typlokal 1. I det an dra
fundam entet tillhörande typlokal 1 visade resultat från grundvattenprovtagning på
spår av naftalen, dock m ed god m arginal under relevanta riktvärden. Naftalen återfanns ej m ed ökat avstånd från fundam entet i grundvattnets ström ningsriktning.
Av de tre fundam enten som undersöktes och schaktades upp in dikerar resultaten på
att spridning av kreosotkom ponenter sker när fundam en tet är i kontakt m ed grundvatten. Spridningen till grundvatten bedöm s dock vara ringa då inga kreosotkom ponenter påträffats i nedström sliggande ytvatten eller sedim ent. Kreosotkom ponenter
antas binda främ st till partiklar i jord och inte lösas i vatten, vilket styrks av analyssvar. I provtagningspun kter där höga halter av PAH:er påträffats i jord har inga
PAH:er påvisats i grun dvattnet. Vid uppschaktnin g har synlig kreosotförorening på-
16/ 22
träffats m axim alt 1 m eter i sidled och 1,2 m eter i djupled. Detta fundam ent tillhörde
typlokal 1. I fundam entet tillhörande typlokal 2 sågs synlig spridning av kreosotförorening 0 ,3 m eter i sidled och 0 ,5 m eter i djupled från fun dam entet. J ord 0 ,6 m eter från
fundam entet visar dock analysresultat inga halter över laboratoriets rapporteringsgräns.
Sweco har på uppdrag av Svenska kraftnät utfört m iljökon troller i sam band m ed uppschaktning av de befintliga fundam ent som varit ett hinder vid anläggning av nya fundam ent. De fundam ent som har schaktats upp delades in i typlokaler enligt sam m a
kriterier som i FoU-studien. Schaktning runt fundam entet bedöm des behövas cirka
0 ,4 m eter kring fun dam entet och 0 ,8 m eter i djupled, i enlighet m ed resultat från tidigare studier. I sam band m ed uppschaktning observerades grun dvattennivå, jordart
sam t syn- och luktintryck. Vid förorening av kreosot i jord observerades en gråaktig
färg på jorden m ed tydlig lukt av kreosot. Resultatet från de fundam ent som schaktades upp visade att fundam ent som tillhörde typlokal 3, det vill säga fundam ent som
aldrig kom m er i kontakt m ed grun dvatten, var schaktning 0 ,4 m eter kring fun dam entet och 0 ,8 m eter i djupled under fun dam entet tillräckligt. För fun dam ent belägna i
typlokal 1 och 2, där hela eller delar av fundam entet kom m it i kontakt m ed grun dvatten perm anent eller delvis, visade un dersökningarna att kreosot spred sig längre än de
0 ,4 m eter kring fun dam entet och 0 ,8 m eter i djupled under fundam entet som tidigare
studier kom m it fram till. Utifrån detta föreslog Svenska kraftnät till berörda kom m uner att typlokal 3 kunde schaktas upp enligt tidigare angivelser m en att typlokal 1 och
2 krävde okulär bedöm ning på plats av en m iljökontrollant.
Miljöundersökningar m ed borrprovtagning har även gjorts kring ytterligare 14 fundam ent tillhörande Typlokal 1 och 2 som schaktats upp enligt det förfaringssätt och avståndsangivelser som används för typlokal 3. Efter schaktning har undersökningar
gjorts en m eter kring fundam entets fyra sidor för att kon trollera föroreningens spridning. Resultatet från dessa undersökningar visade inga förhöjda halter av PAH:er förutom kring ett fun dam ent där halten överskred riktvärdet för KM. Vid detta fundam ent
lutade m arken m ycket kraftigt och avvattning skedde m ot en våtm ark.
4.2.4
Undersökningar utförda i detta projekt
Provtagning av jord för analys av PAH:er i anslutning till 4 stolpar har genom förts m ed
hjälp av skruv på borrbandvagn. Provernas placering vid respektive stolpe presenteras
i figur 4.1 och beskrivs nedan:
•
•
•
•
Provtagning har genom förts i fyra provpunkter; åker (3 st) och vall (1 st).
1 sam lingsprov som represen terar 0 till 0 ,3 m eter un der m arkytan (m .u.m .)
på ett horisontellt avstån d till stolpen av 0 ,4 m .
1 prov på 0 ,3 m .u.m . på ett avstånd av 0 ,4 m eter från stolpen.
1 prov på 0 ,3 m .u.m . på ett avstånd av 0 ,8 m eter från stolpen.
17/ 22
•
•
•
2 prover på sam m a djup som stolpfoten vid 0 ,4 respektive 0 ,8 m avstånd från
stolpen. Dessa prov är m ellan ca 2,0 till 3,2 m .u.m . (benäm ns ”stolpfot”).
1 prov 0 ,8 m eter under stolpen (benäm ns ”Under”).
1 prov på sam m a djup som 0 ,8 m eter under stolpen och m en på ett horisontellt avstånd till stolpen av 0 ,8 m eter.
I sam band m ed provtagning har en okulär bedöm ning av jordarter sam t eventuella
syn- och luktintryck noterats.
Figur 4.1. Uttagna jordprover i undersökningen.
Resultatet av den utförda jordprovtagningen vid kreosotim pregnerade trästolpar längs
befintlig kraftledning, visar att PAH:er påträffas i jord vid sam tliga provtagningslokaler. Endast 1 av 28 jordprov (0 -0 ,3m u m y) uppvisar halter av PAH:er som överskrider
tilläm pade riktvärden.
Vidare saknas ett tydligt spridningsm önster. Vid en stolpe har PAH:er i huvudsak
kvarstannat i det allra ytligaste jordlagret (0 ,3 m eter un der m arkytan), m edan vid en
annan stolpe uppvisar PAH:er under stolpen (3,2 m .u.m .) och inget vid m arknivån.
Spridningen av PAH:er i sidled från stolparna bedöm s dock som m ycket begränsad.
Endast en stolpe uppvisar PAH:er över detektionsgräns på ett avstånd av 0 ,8 m eter
från stolpen.
18/ 22
Vid den trästolpe som hade den m est förorenade jorden hade de ”lätta” PAH:erna
(sum m a L) ökar m ed ökat djup och uppvisar m axim al halt 2,6 m g/ kg TS vid 3 m eter
under m arkytan på ett avstånd av 0 ,4 m eter från stolpen. På det horisontella avståndet
0 ,8 m eter från stolpen sam t 0 ,8 m eter under stolpen påträffas inga ”lätta” PAH:er över
detektionsgräns. De ”tyn gre” PAH:erna; sum m a M och sum m a H uppvisar därem ot
högst halter vid m arknivån. I sam lingsprovet för 0 -0 ,3 m .u.m . på ett avstånd av 0 ,4
m eter från stolpen är halten PAH-M 5,0 m g/ kg TS och PAH-H 1,3 m g/ kg TS, vilket
överskrider de tilläm pade riktvärdena för känslig m arkan vändning (3 m g/ kg TS resp. 1
m g/ kg TS).
Provtagningslokalerna som ingått i undersökningen är placerade inom jordbruksm ark
sam t om råden där svam pplockning- och jakt kan förväntas förekom m a. Övriga m arkanvändningsom råden längs ledningssträckan är av typen skogsom råde- vägom råde
och bedöm s vara av m indre känslig karaktär. Något behov av kom pletterande provtagningar inom dessa m arkanvändningsom råden bedöm s därför ej vara nödvändig.
4.2.5
Slutsatser av utförda studier och undersöknin gar
Sam m anfattningsvis visar studier och un dersökningar som utförts att kreosot spris i
liten om fattning kring trästolpar. PAH:er förekom m er i både ytliga m ullrika och djupare leriga jordlager vid trästolpar. Halterna är dock låga och bedöm s ej vara förknippade m ed betydande m iljö- och hälsorisker. Det är endast i direkt närhet (0 ,3 m eter)
och i det översta jordlager (0 -30 centim eter) som förhöjda PAH:er har på träffats.
Slutsatser om kreosots spridning i m ark från slipersfun dam ent är i huvudsak relaterade till tidigare undersökningar som utförts inför rivningen av 220 kV-ledningarna
KL13 och KL15. Vid fundam ent belägna i typlokal 1 och 2 har föroreningsspridning
okulärt kunnat konstateras längre ifrån fundam entet än 0 ,4 m eter kring fun dam entet
och 0 ,8 m eter i djupled vid vissa fundam ent. Analysresultaten visar att okulär bedöm ning vid schaktsanering av förorenad jord kring fun dam ent är tillräcklig för att riktvärdet för KM avseende PAH :er underskrids m ed god m arginal.
Spridning av PAH:er från kreosotförorenad jord till grun dvatten bedöm s vara ringa då
bindning främ st sker till jordpartiklar. Enligt de beräknin gar som utförts av J ernlås
(J ernlås, 20 13) sker spridning av PAH:er från fun dam ent till grundvatten m axim alt 30
m eter. Analysresultat av grundvatten visar dock på att spridning in te sker så långt som
30 m eter från fundam entet. Spår av kreosotkom ponenter (naftalen) har endast påvisats strax intill fundam entet.
19/ 22
5
Hantering av m ark vid trästolpar och
fundam ent vid stålstolpar
Motbakgrun d av ovan förslås inga åtgärder för att hantera jordm assor kring trästolpar
nedgrävda ca 2 m eter under m ark. Stolphålen fylls igen m ed befintliga om givande
m assor.
För hantering av fun dam ent refereras till de un dersökningar som utförts i ansökan för
upphävande av koncession för KL13 och KL 15, se 4.2.3 ovan
En avvägning m ellan hushållnings- och försiktighetsprincipen sam t skälighetensregeln
har resulterat i åtgärdsförslagen. Där fundam ent inte utgör någon risk för m änniskors
hälsa eller annat hinder föreslås att fundam entet läm nas kvar för att m inska behovet
av transporter och den m iljöpåverkan dessa m edför. Föreslagna åtgärder tar hänsyn
till de krav som ställs i 2 kap. (hänsynsregler) och 10 kap. m iljöbalken.
I projektet har olika typer av m arkanvändning identifierats (1-5) som utgör typexem pel för hur fundam ent bör hanteras. Under respektive m arkanvändning redovisas
åtgärdsförslag.
1
Närhet till yt- och grundvatten
Trots att det inte påvisats av tidigare studier kan det inte helt uteslutas att det
finns en viss risk för spridnin g av kreosotförorening till yt- och grundvatten som
utgör dricksvatten för m änniskor eller djur, eller för m atfiskars livsm iljö, som
skulle kunna m edföra en hälsorisk.
Föreslagen åtgärd: Fundam ent tas bort om :
˟
Brunn som används för dricksvatten (till djur eller m änniskor) finns inom
50 m eter.
˟
Det finns ytvatten som använ ds för dricksvatten (till djur eller m änniskor), för fiske, eller vatten som leder till ytvatten som används för
dricksvatten/ fiske inom 50 m eter.
˟
Det ligger inom vattenskyddsom råde eller grun dvattenförekom st enligt
VISS 1.
1
VattenInform ationsSystem Sverige
20 / 22
2
Åker
Fundam enten ligger på ett djup där de inte utgör fysiskt hinder för m arkbearbetning. Det kan inte uteslutas att det finns en hälsorisk för m änniskor genom att
kreosotförorening sprids i m arken vid högt och fluktuerande grundvatten och
därm ed tas upp av grödor.
Föreslagen åtgärd: Fundam ent tas bort vid:
˟
Våta m arker där fun dam entet kan antas ligga perm anent under grundvattenytan och om grundvatten ytan fluktuerar så att den tidvis är över/ i nivå
m ed m arkytan. Provtagning görs på jordm assor sam t grundvatten och om
kreosotförorening förekom m er i m arknivå (0 -0 ,5 m eter, det vill säga rotzonen) tas fundam entet bort.
˟
3
Konflikt m ed planerade drän eringssystem .
Ängs- och betesm ark
Det kan inte uteslutas att det finns en hälsorisk för m änniskor genom att kreosotförorening sprids i m arken vid högt och fluktuerande grundvatten och därm ed kan
tas upp av växter som äts av betesdjur. Fun dam enten utgör inget hin der för ängsoch betesdrift.
Föreslagen åtgärd: Fundam ent tas bort vid:
˟
Våta m arker där fun dam entet kan antas ligga perm anent under grundvattenytan och om grundvatten ytan fluktuerar så att den tidvis är över/ i nivå
m ed m arkytan. Provtagning görs på jordm assor sam t grundvatten och om
kreosotförorening förekom m er i rotzonen (0 -0 ,5 m eters djup) tas fun dam entet bort.
4
Naturvärden
Där det finns värdefulla naturvärden finns det en m iljövinst m ed att låta fundam entet vara kvar eftersom m an påverkar m arken så lite som m öjligt och fundam enten inte anses utgöra någon risk. På identifierade ställen m ed naturvärden
kom m er fundam ent således att läm nas kvar.
Rivning av ledning ska ske utan att skada värdefulla träd, buskar och/ eller m arkvegetation. Hänsyn ska tas vid rivning och de transporter som kom m er att ske för
att m inim era påverkan på m arkens naturvärden .
Föreslagen åtgärd: Fundam ent läm nas kvar vid
˟
Värdefull fältflora eller andra naturvärden . Stolpen tas bort till ett djup av
0 ,3-0 ,5 m eter. Grävning bör ske för hand i de fall m askinell grävning innebär att värdfulla arter hotas.
21/ 22
5
Skog
Markanvändningen påverkas inte av kreosotförorening och fundam enten utgör
därm ed ingen risk. Fun dam enten utgör inget hinder för skogsbruk.
Föreslagen åtgärd: Fundam ent läm nas kvar.
6
Referenser
Golders Associates, 20 14: Utredning av kreosotfundam en t.
Naturvårdsverket, 20 0 9: Riktvärden för förorenad m ark, Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976
, 20 12: Status Report on Soil Contam ination in the Proxim ity of Creosote-Treated In-Service Utility Poles in Sweden
20 13: Kalkylering av kreosots spridning i m ark från im pregnerat virke
SLVFS 20 0 1:30 : Livsm edelsverkets föreskrifter om dricksvatten, Livsm edelsverket
Sweco Environm ental AB, 20 14a: Efterbehandling av kreosotim pregnerade slipersfundam ent, SydVästlänken, delen Hallsberg – Barkeryd
Miljökontroll i sam band m ed upptagande av kreosotfundam ent, Aneby kom m un.
Sweco, 20 14b: Översiktlig m iljöteknisk m arkundersöknin g av jord i anslutning till
elstolpar längs sträckan Östansjö – Lindbacka.
22/ 22