Övning 7 – Diffraktion och upplösning Diffraktionsbegränsade

Övning 7 – Diffraktion och upplösning
Diffraktionsbegränsade system
Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små
saker man kan se av diffraktionen i linsen.
hmin (minsta särskiljbara avstånd mellan två punkter)
πœƒmin
D
l
Då gäller Raylieghkriteriet:
sin πœƒmin =
1.22πœ†
𝑛′ 𝐷
För små vinklar πœƒmin < 20° gäller att sin πœƒmin β‰ˆ
sin πœƒmin =
β„Žmin
𝑙
β‰ˆ πœƒmin i radianer.
1.22πœ† β„Žmin
β‰ˆ
𝑛′ 𝐷
𝑙
Punktspridningsfunktionen (psf)
En punkt avbildas inte till en punkt p.g.a. diffraktion i optiken. I stället ser vi en Airy Disk:
hmin
Vinkelförstoring
Kvoten mellan synvinkeln med synhjälpmedel och synvinkeln utan.
𝑀
𝑀𝛼 = 𝑀med
utan
För en lupp gäller att 𝑀𝛼 =
𝐹
4
Bländartal
Bländartalet är kvoten mellan fokallängd och aperturens diameter. Bländartalet betecknas:
𝑓 ⁄# =
𝑓
𝐷
Om bländartalet är t.ex. 10 gäller att
𝑓 ⁄10 =
𝑓
= 10
𝐷
Belysning (repetition)
𝐸𝑣 =
Φ𝑣
𝐴
46.) En TV-bild är uppbyggd av 625 linjer i höjdled. På en 29” TV är bildrutan ca 42cm hög. Hur
långt från en sådan TV måste man sitta för att slippa se linjerna? Antag rimliga värden.
Vi kollar på upplösningskriteriet:
πœƒmin
D = antag!
hmin = beräkna!
l=?
sin πœƒmin =
1.22πœ† β„Žmin
β‰ˆ
𝑛′ 𝐷
𝑙
Vad är avståndet mellan linjerna? Vi har 625 linjer på höjden 42 cm.
β„Žmin =
42
= 0.067 cm
625
Vi antar D = 3 mm
Vi antar πœ† = 550 nm
Avståndet då vi precis kan särskilja linjerna är:
π‘™β‰ˆ
𝑛′ π·β„Žmin 1 βˆ™ 0.003 βˆ™ 6.7 βˆ™ 10βˆ’4
=
= 3.0 m
1.22πœ†
1.22 βˆ™ 550 βˆ™ 10βˆ’9
Vi kan precissärskilja linjerna på 3 m avstånd! Är vi längre bort ser vi inte skillnad på dem.
47.) Ögats upplösningsförmåga är begränsad. För att kunna urskilja små detaljer behöver vi
olika synhjälpmedel. Beräkna den minsta styrka som en lupp måste ha för att vi skall kunna
särskilja detaljer med 0.01 mm avstånd från varandra. Pupillens diameter är 2 mm. Systemet är
aberrationsfritt.
Ögats upplösningsförmåga begränsas av diffraktionen i ögats pupill.
πœƒmin
D = 2 mm
hmin = 0.01 mm
Den diffraktionsbegränsade synvinkeln blir:
sin πœƒmin β‰ˆ πœƒmin =
1.22πœ† 1.22 βˆ™ 550 βˆ™ 10βˆ’9
=
= 0.33 mrad
𝑛′ 𝐷
1 βˆ™ 2 βˆ™ 10βˆ’3
Vi måste alltså se objektet med denna synvinkel när vi tittar genom luppen: 𝑀med β‰₯ 0.33 mrad.
För att se objektet med avslappnat öga placeras det i luppens fokalplan så att bilden hamnar i
oändligheten.
hmin = 0.01 mm
f
Vad blir vinkelförstoringen?
Med synhjälpmedel:
𝑀med
hmin = 0.01 mm
𝑀med =
0.01
𝑓
𝑀utan =
0.01
= 0.04 mrad
250
f
Utan synhjälpmedel:
hmin = 0.01 mm
𝑀utan
250 mm (närpunkten)
𝑀𝛼 =
250 𝐹
=
𝑓
4
Den minsta vinkeln vi kan se tydligt är πœƒmin = 0.33 mrad enligt Rayleighkriteriet. Alltså måste
synvinkeln med luppen vara 𝑀med β‰₯ πœƒmin .
Gränsen går då de är lika 𝑀med = πœƒmin .
𝑀𝛼 =
𝐹 𝑀med
πœƒmin
πœƒmin
4 βˆ™ 0.33
=
=
→𝐹 =4βˆ™
=
= 33 𝐷
4 𝑀utan 𝑀utan
𝑀utan
0.04
Styrkan på luppen måste vara minst 33 D.
48.) Ett diffraktionsbegränsat kameraobjektiv används för för att avbilda en avlägsen stjärna (et
punktobjekt). Om bländartalet ändras från f/11 till f/5.5, med vilken faktor ändras då:
(a) bildarean?
(b) ljusflödet som träffar filmen?
(c) belysningen på filmen?
Vad är bländartal?
𝑓
Kvoten mellan fokallängd och aperturens diameter. 𝑓⁄# = 𝐷 = 11 resp. 5.5
Bländartalet halveras alltså, och eftersom fokallängden för linsen är densamma, är det
aperturens diameter som har fördubblats.
(a) Hur ändras bildarean?
När vi avbildar ett punktobjekt avgörs storleken på bilden av diffraktionen. Eftersom objektet är
oändligt långt bort är inkommande strålar parallella och bilden hamnar i fokalplanet.
π‘ŸAiry Disk = β„Žmin
f
Hur stor är Airy Disk?
πœƒmin
D
π‘ŸAiry Disk = β„Žmin
l=f
sin πœƒmin =
1.22πœ†
𝑛′ 𝐷
β‰ˆ
π‘ŸAiry Disk
𝑙
,
π‘ŸAiry Disk =
1.22πœ†π‘“
𝑛′𝐷
2
Om D fördubblas, halveras π‘ŸAiry Disk. Eftersom bildarean 𝐴 = πœ‹π‘ŸAiry
Disk betyder en halvering av
radien att arean minskar med en faktor 4.
(b) Hur ändras ljusflödet som träffar filmen?
När aperturens diameter fördubblas, blir dess area 4 gånger större. (𝐴 ∝ 𝐷2 )
Det innebär att 4 gånger mer ljus kommer igenom systemet, till kamerans film.
(c) Hur ändras belysningen på filmen?
Belysning ges av ljusflöde per belyst area. Vi vet ju redan hur de har ändrats från (a) och (b)!
Bildens area har minskat från A1 till A2 = A1/4. Flödet har ökat från Φ𝑣,1 till Φ𝑣,2 = 4Ξ¦v,1 .
Från början hade vi:
𝐸𝑣,1 =
Φ𝑣,1
𝐴1
Efter förändringen har vi:
𝐸𝑣,2 =
Φ𝑣,2 4Φ𝑣,1
=
= 16𝐸𝑣,1
𝐴2
𝐴1 /4
Belysningen på filmen blir 16 gånger större.