1. No category

UNDERVISNING (S)OM
DEMOKRATI?
SKOLANS FUNKTION OCH
LÄRARES UPPDRAG.
ERIK ANDERSSON,
FILOSOFIE DOKTOR I
PEDAGOGIK
erik.andersson@his.se
Fortbildningsdag för lärare, Demokratins utmaningar, 2015-10-27
HÖGSKOLAN I SKÖVDE – WWW.HIS.SE
Bild 1
TIO MILJONER BARN: UPPFOSTRAN OCH
UNDERVISNING I TREDJE RIKET
”Jag vill att det skall bli en människa av detta barn, var
god och förstå mig, en riktig, hygglig människa, en som
kan skilja på sanning och lögn, en som vet vad frihet är
och värdighet och verkligt förnuft, inte ett förnuft som
’anpassar sig efter omständigheterna’, ett ’taktiskt’
förnuft som kan göra svart till vitt emedan det är
’livsfrämjande’. Jag vill att det skall bli en människa av
pojken, en människa och inte en nazist”
Bild 2
Mann 1939, s.15
INNEHÅLL
Vad blir skolans och undervisningens funktion i ett
demokratiskt samhälle?
1.
2.
3.
4.
Skolans uppdrag
Delaktighet som pedagogiskt förhållningssätt
Kontrovershantering i undervisningen
Undervisningsstrategier
Bild 3
1. SKOLANS UPPDRAG
Är skolans uppgift att:
•
överföra ett givet kunskaps- och värdesystem,
•
förmedla och bevara ett kulturarv,
•
fostra och utbilda sociala individer som är i harmoni med samhällets
utveckling (anpassa sig efter samhället) eller
•
skapa förutsättningar för individer att tolka samhällsutvecklingen och
förändra samhället i enlighet med demokratiska värderingar (förändra
samhället)
?
Bild 4
1. SKOLANS UPPDRAG
Skolans tre övergripande funktioner:
Socialisation:
inlemma individen i en social, kulturell och
politisk ordning
Kvalifikation:
förse med kunskap och utveckla förmågor
Subjektifikation:
utveckla självständighet, bli en person
Vilken funktion dominerar och med vilka konsekvenser för skolans uppdrag
att stärka demokratin, utveckla personlighet och relevanta kunskaper?
Bild 5
Biesta 2011
2. DELAKTIGHET SOM PEDAGOGISKT
FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Är det viktigt att…
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
demokratiska rättigheter följs,
utveckla god hälsa,
stärka den demokratiska samhällsutvecklingen,
fritt kunna uttrycka sina åsikter,
bli lyssnad på,
bli tagen på allvar,
utveckla en stark identitet, ett självvärde och egenmakt,
nå goda utbildningsresultat,
stärka det sociala kapitalet och
minska det sociala utanförskapet och dess kostnader?
…då bör delaktighet prioriteras.
Bild 6
Andersson & Sandgren 2015
2. DELAKTIGHET SOM PEDAGOGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Mottagare
Deltagare
Human becoming
Ännu icke fullvärdig
Bristfällig
Erfarenhetsfattig
Ungdomsperspektiv
Normöverföring
Inlärning/Instruerad
Human being
Fullvärdig
Kunnig
Erfarenhetsrelevant
Ungas perspektiv
Normkommunikation
Lärande/Bildad
Andersson 2015a
Bild 7
3. KONTROVERSHANTERING I UNDERVISNINGEN
ABORT
DÖDSHJÄLP
GRAFFITTI
POLITISK EXTREMISM INVANDRING
KÖTTÄTANDE
DÖDSSTRAFF
HOMOSEXUALITET
GLOBAL UPPVÄRMNING
ORGANTRANSPLANTATION
EVOLUTIONSTEORI
DJURFÖRSÖK
Bild 8
3. KONTROVERSHANTERING I
UNDERVISNINGEN
Lärare har svårt för att:
•
•
•
•
få alla elever att komma till tals,
hantera åsikter som ligger på gränsen och som strider mot
värdegrunden,
skilja på person och åsikt samt
tillåta alla att ge uttryck för sina åsikter (inte bara åsikter
som är PK).
Vilka strategier använder sig lärare av för att hantera detta?
Bild 9
3. KONTROVERSHANTERING I
UNDERVISNINGEN
”Läraren bör vara en Hitler och Führer i miniatyr
inom sina egna klasser. Han bör icke tåla någon
opposition och måste fordra blind lydnad …
Ungdomen missbrukar alltför ofta friheten, därför
bör det finnas mindre av den varan”.
Finns det fler handlingsstrategier?
Bild 10
Ziemer 1943, s.27
3. KONTROVERSHANTERING I
UNDERVISNINGEN
Bild 11
Ljunggren & Unemar Öst 2010, s.35
4. UNDERVISNINGSSTRATEGIER
Balansera skolans tre funktioner
Agera strategiskt kommunikativt, inte reaktivt
Skapa tillsammans tydliga ramar för det offentliga samtalet
Skilj på åsikt och person
Normalisera konflikt och använd klassens ideologiska diversitet
Balansera personens rätt att uttrycka sig utan att någon kränks
Var öppen för det oväntade, ge utrymme för handling och skilda
erfarenheter
Var påläst, icke dömande och perspektivinriktad
Bild 12
Andersson 2015b
SLUTSATS?
Undervisning om demokrati
Undervisning som demokrati
Bild 13
REFERENSER
Andersson, E (2015a). Situational political socialization: a normative approach to young people’s adoption
and acquisition of political preferences and skills. Journal of Youth Studies, 18(8), 967-983.
Andersson, E (2015b). Sociala medier och politiskt kontroversiella samtal. I: Ljunggren, C., Unemar Öst, I. &
Englund, T. Kontroversiella frågor – om kunskap och politik i samhällsundervisningen. Malmö: Gleerups,
s.77-94.
Andersson, E & Sandgren, S (2015). Delaktighet som pedagogik och demokratiskt värde för fullföljandet av
studier – kunskapsbidrag från ett utvecklingsprojekt. Utbildning & Lärande, 9(1), 80–101
Biesta, G (2011a). Learning Democracy in School and Society. Education, Lifelong Learning, and the Politics
of Citizenship. Rotterdam: Sense Publishers.
Ljunggren, C & Unemar Öst, I (2010). Skolors och lärares kontrovershantering. I: Skolverket. Skolor som
politiska arenor. Medborgarkompetens och kontrovershantering. Stockholm: Skolverket, 18–44.
Mann, E (1939). Tio miljoner barn. Uppfostran och undervisning i tredje riket. Stockholm: Natur och Kultur.
Ziemer, G (1943). Fostran för döden. Hur en nazist skapas. Stockholm: Natur och Kultur.
Bild 14