1. No category

14 år med samtalsgrupperna
Ellen, allan och Coolt med koll
– En sammanställning av deltagares
tankar och upplevelser
Ett stort TACK till alla er som
varit med och delat med er av
era erfarenheter från Ellen, allan
och Coolt med koll.
2015 Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund
Författare: Sofia Brännström
Projektgrupp: Carina Strandh och Mikael Daag, verksamhetsgruppen för samtalsgrupperna.
Form: Anna L Andrén
Omslagsillustration: Kenny Lindström
Foto:
Sid 5: Frida Ågren
Sid 6: Samron Dawit
Sid 9: Carina Strandh
Sid 10: Lina Hahto
Sid 12:Rädda Barnen
Sid 14:Sofie Olovson
Sid 16:Carina Strandh
Sid 17: Elin R Fransson
Sid 20:Karoline
Sid 22:Jenny Hermansson
Sid 23: Jenny Hermansson
Rädda Barnen
Rädda Barnens Ungdomsförbund
107 88 Stockholm
Box 12825
Tel: 08-698 90 00
112 97 Stockholm
Besöksadress:Besöksadress:
Landsvägen 39, Sundbyberg
Gammelgårdsvägen 38, Stockholm
www.räddabarnen.sewww.rbuf.se
kundservice@rb.serbuf@rbuf.se
Plus/Bankgiro: 90 2003-3
Vi vill också rikta ett stort tack till IKEA som under
många år har sponsrat samtalsgrupperna.
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Krafterna bakom
Ellen, allan och Coolt med koll
är en religiöst och partipolitiskt obunden barnrättsorganisation som
grundar sig på Barnkonventionen och finns i
flera länder. I dessa länder kämpar vi för alla
barns rätt att skyddas mot våld och övergrepp,
rätt att gå i skolan, rätt till sjukvård, rätt till
mat men också för barns rätt att göra sina
röster härda. Vi är även på plats i katastrofer
där insatserna handlar om att rädda liv och att
skydda barn från oroligheter som uppstår. I
Sverige arbetar vi för att politiker och andra
makthavare ska sätta barns bästa i främsta
rummet. Vi arbetar även med att stötta barn
och föräldrar i utsatta situationer. Vi lyssnar
på barn, tar ställning, sprider information
och driver fram förändringar.
R ÄDDA BARNEN
RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUND
är ett förbund där alla från 7–25 år kan vara
medlemmar. Vi är ett religiöst och partipolitiskt obundet förbund av barn och unga för
barn och unga, med verksamhet som bygger
på frivilligt engagemang. Vi är ett politiskt
förbund som anser att en måste se barn som
en viktig del av samhället. Barn är kompetenta
och unika individer som själva kan förändra
sin situation, men det krävs förutsättningar
i form av möjligheter och kunskap om sina
egna rättigheter. Barn har förmågan, men
det är de vuxnas ansvar att förutsättningarna
finns. Vi kämpar för att barn och ungas tankar, åsikter och erfarenheter ska tas på allvar
i alla lägen.
3
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Ellen, allan och Coolt med koll
Därför startades
samtalsgrupperna
Vi vet att unga har ett stort behov av att mötas
och diskutera viktiga frågor och många saknar
idag ett forum för detta. I samtalsgrupperna
Ellen och allan träffas tjejer respektive killar
och pratar om sexualitet, jämställdhet, identitet, attityder, normer, makt och utanförskap,
men det är också fritt att ta upp annat som
en funderar på, saker som är viktiga just nu.
Samma saker diskuteras i samtalsgrupperna
Coolt med koll, men där träffas tjejer och
killar tillsammans.
I slutet av 1990-talet hade Rädda Barnen i
Umeå en ungdomsgrupp, bestående av ett
tiotal tjejer. Gruppen föreläste bland annat
om Barnkonventionen på skolor och kom då i
kontakt med unga. Ibland gjorde de aktiviteter
tillsammans med ungdomar såsom teater om
Barnkonventionen, inflytande och diskriminering. Under de här mötena blev det alltmer
tydligt att det fanns många frågor som unga
behövde prata mer om men en sådan mötesplats saknades.
En av tjejerna från ungdomsgruppen fick
anställning på Rädda Barnen och lyfte då
tanken om att sammanställa ett material för
tjejgrupper baserat på sina erfarenheter från
ungdomsgruppen. Materialet blev färdigt 2001
och fick namnet Ellen efter Rädda Barnens
första ordförande, Ellen Palmstierna. 2008
kom även allan, ett material för killgrupper,
som togs fram av Rädda Barnens Ungdomsförbund. 2008 kom även materialet Coolt med
koll som utvecklades av Rädda Barnen Malmö
Södra Innerstaden.
och ALL AN är samtalsgrupper för
14-åriga ungdomar som drivs gemensamt
av Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund. Grupperna syftar till att göra
ungdomar medvetna om sina rättigheter och
att motverka könsdiskriminering.
ELLEN
drivs av Rädda Barnen.
Verksamheten består av samtalsgrupper med
ungdomar i årskurs åtta och nio med fokus
på integration och jämställdhet.
COOLT MED KOLL
Vi pratar om vad det finns för olika regler,
normer, för hur vi ska bete oss. Mest pratar
vi om hur en ska göra om en inte vill följa
de osynliga reglerna. Vi vill stärka unga att
strunta i reglerna och i stället göra egna självständiga val. Projekten syftar till att ge ungdomar möjlighet till diskussion och eftertanke
oavsett kön, sexuell läggning, etnisk, religiös
och kulturell bakgrund. Vi vet att unga vill och
kan föränd-ra sin situation och omgivning
samt orättvisor i samhället.
KORT FAKTA
Samtalsgrupper för 14-åriga ungdomar.
Samtalsledarna är unga vuxna mellan 18-30 år.
10 träffar med olika teman.
Teman som till exempel diskuteras: sexualitet, jämställdhet, makt och utanförskap.
Ingen terapi.
Anonyma träffar – allt som sägs stannar inom gruppen.
4
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Barnkonventionen
Samtalsgrupperna har sin utgångspunkt i FN:s
konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, med fokus på alla barns lika värde
och barns rätt till inflytande. Här fastslås alla
barns lika värde och rätten till liv och utveckling och utgör ett av de två perspektiv som
samtalsgrupperna arbetar utifrån – det andra
är jämställdhetsperspektivet. Den huvudsakliga idén med konventionen är att barns rättigheter är okränkbara. Det är viktigt att barn
och ungdomar själva blir medvetna om vilka
rättigheter de har, dels för att kunna förstå när
de blir felaktigt behandlade, dels för att kunna
ställa krav på vuxna. Vi vet att unga vill och
kan förändra sin situation och omgivning samt
orättvisor i samhället.
antogs 1989 av FN:s generalförsamling. Det är ett
internationellt juridiskt bindande dokument om mänskliga rättigheter för alla barn
upp till 18 år. Barnkonventionen består av 54 artiklar utan inbördes rangordning.
FN-kommittén menar ändå att de mest grundläggande principerna för konventionen
finns i fyra artiklar. Dessa fyra artiklar är:
BARNKONVENTIONEN
fastställer att alla barn har ett fullt och lika människovärde. Inget barn
får diskrimineras utifrån bland annat kön, etnicitet, religion och funktionshinder.
Ett barn får inte heller diskrimineras på grund av vårdnadshavares grupptillhörighet
eller politisk åsikt. Konventionen innefattar därmed alla barn oavsett var de föds eller
under vilka förhållanden de växer upp. Denna princip om jämlikhet kan ses som
självklar, men i realiteten bryts den ändå ständigt emot, bland annat genom att tjejer
och killar behandlas olika och har olika livsvillkor.
ARTIKEL 2
uttrycker att barnets bästa ska komma i främsta rummet. I alla åtgärder
som rör barn ska barnets bästa vara den viktigaste aspekten. Barnperspektivet
kommer ofta i skymundan då de vuxnas intressen i samhället ges mer tyngd.
ARTIKEL 3
betonar barns rätt till liv vilket innebär att den kräver skydd för överlevnad och innefattar även barns rätt till utveckling. Barn ska ha tillgång till hälsooch sjukvård, utbildning och acceptabel levnadsstandard. Barn har också rätt till lek,
vila och fritid.
ARTIKEL 6
handlar om barns demokratiska rättigheter. Den betonar barns rätt till
att göra sin röst hörd och att kunna påverka sin egen situation. Ytterst handlar artikel
12 om respekt – att bli tagen på allvar och kunna påverka sitt liv och sin omvärld
även om en inte har rösträtt.
ARTIKEL 12
5
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Därför har vi valt att göra
denna rapport
Mycket har hänt sedan 2001 och många före
detta deltagare har nu blivit vuxna. Under
årens lopp har tusentals unga från Kiruna
i norr till Malmö i söder deltagit i samtalsgrupperna. Grupperna har i sin tur letts av
ett tusental aktiva samtals- och projektledare.
projektledare att vara med i en samtalsgrupp
och prata om frågor som är viktiga för dem
själva? Utifrån dessa funderingar bestämde vi
oss för att ställa frågan till tidigare och nuvarande deltagare och ledare. Detta tyckte vi var
lämpligt då samtalsgrupperna för 14-åringar
i år fyller 14 år!
Vi har ställt oss frågan, hur har det påverkat
dem som deltagare, samtalsledare och/eller
Blivande samtalsledare på utbildning i Umeå hösten 2014.
6
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Hur har vi gått till väga?
För att ta reda på hur dessa samtalsgrupper
har påverkat så har vi skickat ut en enkät till
personer som varit deltagare, samtals- och
projektledare genom åren. Det är ett nationellt
projekt så enkäten har skickats ut till tjejer och
killar över hela landet. Vi har sammanlagt fått
in över hundra svar från deltagare och ledare i
Ellen, allan och Coolt med koll. Utöver detta
så har även fjorton intervjuer med gamla ledare och deltagare genomförts. Personerna som
blivit intervjuade fick själva bestämma över sin
medverkan. Genom åren så har det varit lättare
att rekrytera tjejer till samtalsgrupperna, både
som deltagare och ledare. Med andra ord så
har det generellt funnits mer Ellengrupper.
Detta är en av anledningarna till att det är
fler tjejer som har svarat på enkäten samt att
det endast var tjejer som ville bli intervjuade.
Av de som ställde upp på en intervju var tolv
ledare och tre deltagare. Tack vare enkäten
så har vi ändå fått en uppfattning om hur
samtalsgrupperna har påverkat deltagarna och
ledarna. Nedan ser ni fördelningen mellan de
som deltagit i undersökningen.
För att säkra anonymiteten har vissa namn
och andra identifikationsfaktorer ändrats.
För att göra det enkelt att läsa så har även vissa
språkliga justeringar gjorts. Av hänsyn till
de medverkande har vissa citat redigerats.
Vilken grupp deltog
de medverkande i?
Vilken roll hade
de medverkande?
Deltagare
6%
Cool med koll
6%
Projektledare
27%
allan
6%
Ellen
88%
Samtalsledare
67%
7
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Inledning
Samhället förändras
Samtalsgruppen Ellen har funnits i fjorton år
nu och precis som många deltagare och ledare
säger så har samhället förändrats mycket under
dessa år.
År 2001 dansade vi till LeAnn Rimes – Can’t
fight the moonlight och Shaggys – Angel som båda
låg etta på topplistorna under några veckor.
Idag, år 2014, är det housemusik som Avicii
– The days och AronChupa – I’m an Albatraoz
som toppar listorna.
En stor förändring från 2001 till 2014 är den
tekniska utvecklingen, tillgången till och
användningen av internet, mobiltelefoner och
surfplattor som ökat stort*. Framväxten av
sociala medier har satt stora avtryck, framförallt i hur vi kommunicerar med varandra.
Med tanke på att samhället har förändrats
mycket under dessa år så har även nya ungdomsproblem dykt upp. Samtalsledarna som
varit engagerade i samtalsgrupperna på senare
år nämner att det är mycket diskussioner kring
näthat och andra saker som händer på Internet. När Rädda Barnen startade upp Ellen så
hade inte Facebook grundats utan forum som
Apberget och Lunarstorm dominerade. Idag
sker väldigt mycket av vår dagliga kommunikation via just Facebook och andra sociala
medier som Snapchat och Instagram.
På följande sidor vill vi med deltagarnas och
ledarnas egna ord ge fler möjlighet att förstå
Ellen, allan och Coolt med kolls betydelse.
Exakt hur samtalsgrupperna påverkar deltagarna är individuellt.
Jag tror att tjejerna uppskattade sextemat väldigt mycket. Jag minns att de hade
mycket frågor och jag tror
inte att de hade fått chansen
att diskutera så mycket
under sexualundervisningen
i skolan. Även temat ideal
var intressant då de diskuterade skönhetsideal, bloggar
och retuscherad reklam.
– SAMTALSLEDARE
Alla medverkande har lärt sig något av samtalsgrupperna, allt från barnkonventionens
olika artiklar till hur det är att leda en grupp.
Många berättar att de har utvecklats och lärt
sig mycket om sig själva. Deltagarna beskriver
vad de minns från samtalsgruppen, vad som
var bra och vad som var dåligt och vilka teman
som diskuterades. Även om alla grupper ser
olika ut så är vissa teman återkommande som
särskilt betydelsefulla.
Du får också bland annat läsa om Lina som
var deltagare under Ellens första år samt om
Karoline som var samtalsledare för en Ellengrupp i våras.
”Ellen har betytt jättemycket! Ellen öppnade upp för
att tänka brett och i nyanser, vilket var jättepositivt!
Tack vare Ellen så började jag engagera mig inom
Rädda Barnen, där jag också fick jobb sedan.”
– SAMTALSLEDARE
* Källa: www.soi2014.se
8
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Deltagarnas röster
Deltagarnas minnen
från samtalsgrupperna
Det bästa med
samtalsgrupperna
Deltagarna har väldigt positiva minnen från
samtalsgrupperna. På frågan vad de minns
från gruppen säger nästan alla att de minns
fantastiska samtal, skratt, allvar, lek och diskussioner. Framförallt så minns de att det var
väldigt roligt! Ibland var deltagarna nervösa
till en början men det gick ofta snabbt att
känna trygghet och gemenskap i gruppen.
Flera lyfte också fram att samtalsledarna var
väldigt bra förebilder.
Deltagarna är mycket nöjda med sitt deltagande i samtalsgrupperna. Några av dem nämner
att det bästa med samtalsgrupperna är att ha
någon vuxen att prata med om saker och ting.
”Jag minns vår samtalsledare. Jag minns det som att
hon var en bra kvinnlig förebild som tog oss tjejer på
allvar.” – DELTAGARE
Jag minns att det var roligt,
tryggt och givande. Vi fick
fika varje gång. Alla fick en
present sista träffen samt
varsitt papper där deltagarna
lyft positiva egenskaper hos
en. Det var fint! – DELTAGARE
”Alltså, jag ville hellre prata med någon av mina
samtalsledare om något pinsamt än till exempel med
någon lärare eller min mamma” – DELTAGARE
Det var även väldigt uppskattat att få möjligheten att träffa och lära känna människor som
en kanske inte skulle ha kommit i kontakt med
annars. Att tillsammans med tjejer respektive
killar i samma ålder diskutera viktiga saker.
Flera deltagare nämner att det var en härlig
gemenskap i gruppen och att en hade respekt
för varandra.
”Ingen dömde, utan lyssnade, förstod och stöttade.
Det kändes som att allas åsikter räknades!”
– DELTAGARE
I samtalsgrupperna diskuteras viktiga saker
och deltagarna menar att skolan borde fokusera mer på ämnena som tas upp i samtalsgruppernas material.
”En pratar om saker som egentligen borde läras ut
i skolan för det är så pass viktigt” – DELTAGARE
9
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
INTERVJU
Vad minns du från Ellengruppen?
– Jag minns speciellt rekryteringen när samtalsledarna besökte vår skola och tog tjejerna
till ett eget rum som var väldigt mysigt. Där
bjöd de på fika och berättade om projektet och
jag och några kompisar fick ett väldigt bra första intryck. Sen minns jag också speciellt sista
träffen. På första träffen fick alla skriva någon
positiv egenskap om alla i gruppen och sista
träffen fick en dessa lappar tillsammans med en
personlig present som samtalsledarna köpt. Jag
som gillar idrott fick en lotion och dessutom
hade samtalsledarna skrivit något personligt
till var och en. Det var jätteroligt att läsa! Vi
diskuterade jättemycket och lekte fyra hörn*.
Det var väldigt tryggt att jag kände alla i gruppen sedan tidigare och dessutom ingav ledarna
förtroende. Vi var samma grupp genom hela
projektet.
Vilka teman var särskilt betydelsefulla?
– Jag minns speciellt kärlekstemat. Vi pratade
om att en har rätt att vara kär i vem en vill.
Vad minns du från gruppen? Vad var bra?
Vad var dåligt?
– Hela grejen är bra! Att ungdomar får chansen att vara med i en samtalsgrupp som Ellen.
Att en kan prata om saker som en inte pratat
med andra om eller berört tidigare som ändå
är viktigt att prata om. Alla ungdomar har inte
möjlighet att prata med sina föräldrar eller
lärare om allt och då är det bra att Ellen finns.
Jag minns att det var jättekul och att vi skrattade mycket. Jag har inget dåligt att säga.
Tack vare Ellen så började
jag engagera mig inom
Rädda Barnen, där jag också
fick jobb sedan.
Lina Hahto, 26 år, arbetar på förskola
i Boden.
Deltagare i Ellen 2001 och nyutbildad
samtalsledare.
Vad har samtalsgruppen betytt för dig?
– Ellen har betytt jättemycket! Ellen öppnade
upp för att tänka brett och i nyanser, vilket
var jättepositivt! Tack vare Ellen så började
jag engagera mig inom Rädda Barnen, där
jag också fick jobb sedan.
Vad har du lärt dig av samtalsgruppen?
– Jag har lärt mig mycket om samtal och att en
måste få tid för reflektion. Jag har också lärt
mig att använda värderingsövningar där en blir
tvingad att ta ställning. Jag är jätteglad över att
jag deltog i Ellen, mycket av det jag lärt mig
kommer jag att ha användning för genom hela
livet.
Skulle du vilja vara aktiv i en grupp nu?
– Absolut! Jag är ju för gammal för att vara
deltagare men jag skulle vilja vara samtalsledare.
* Fyra hörn är en värderingsövning där deltagarna
får ta ställning till olika påståenden och diskutera.
10
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
INTERVJU MED TVÅ DELTAGARE
Danya och Nadja, 15 år
När var ni deltagare i Ellen?
Förra sommaren, under slutet av vårterminen.
Vad var roligast?
Det roligaste var att man var en stängd grupp*,
där man kunde få prata och säga det man ville
utan att det spreds vidare. Gemenskapen med
de andra tjejerna.
Vad har ni lärt er?
Jättemycket, haha, det går inte att rabbla upp.
Man har liksom ändrat sin personlighet, man
ser saker på ett annat sätt. Vi började stå upp
för oss själva och andra.
Beskriv en typisk Ellen-träff.
Först så samlades vi, och gick igenom hur vi
mådde. Vi fikade. Sedan gick vi igenom olika
övningar och lekar.
Stängdes er Ellen-grupp någon gång?
Har ni varit engagerad inom Rädda
Barnen eller Rädda Barnens Ungdomsförbund innan?
Ja, det har vi faktiskt! Vi har varit ledare för
Barnrättsklubben, som är lek- och pratgrupper
om Barnkonventionen för tio-åringar, nästan
som mini-Ellen. Det var väldigt kul att få uppleva det, att få så stort ansvar. Man kände att
man måste vara en förebild., men det är svårt
ibland.
Jättemycket, haha, det går
inte att rabbla upp. Man har
liksom ändrat sin personlighet, man ser saker på ett
annat sätt. Vi började stå
upp för oss själva och andra.
– DELTAGARE
Efter tre träffar stängdes den. Det var bra,
så kunde man säga vad man ville mer.
* Att stänga en grupp, dvs när inga nya deltagare plockas in. Detta sker vanligtvis efter träff två
eller tre i en grupp.
11
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Hur har deltagarna
påverkats av
samtalsgruppen?
”Jag uppskattade verkligen tiden med Ellen.
Jag är glad över att ha den erfarenheten i bagaget”
– DELTAGARE
Att deltagandet i en samtalsgrupp påverkar
deltagarna i livet är de flesta överens om.
Alla vet inte precis hur, men att samtalsgruppen påverkar dem positivt är alla övertygade
om. Flera drömmer om att arbeta med något
liknande i framtiden medan vissa redan har
tagit steget ut i arbetslivet och arbetar med
liknande saker. De är väldigt tacksamma över
erfarenheterna de fått under sitt deltagande
i samtalsgrupperna.
”När jag blir stor ska jag bli som dom, samtalsledarna
alltså!” – DELTAGARE
Efter samtalsgruppens slut tar vissa deltagare
steget till att fortsätta att engagera sig i Rädda
Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund
och många utbildar sig även till samtalsledare
när de blir äldre. I samtalsgruppen lär en sig
mycket om normer i samhället och många
påpekar att de ser på samhället med nya ögon
efter sitt deltagande i gruppen.
Jag tror att tjejerna uppskattade sextemat jättemycket.
Men även teman som könsnormer och skönhet på
nätet tror jag var väldigt
uppskattat. – SAMTALSLEDARE
Vilka erfarenheter har
deltagarna tagit med sig?
Efter samtalsgruppen tar alla deltagare med
sig någon erfarenhet som de har användning
av i livet på olika sätt. Bland annat nämner de
vikten av att prata om svåra saker istället för
att försöka förtränga dem men också att våga
tro på sig själv i alla lägen!
”Alla borde på något sätt få uppleva Ellen, eller
åtminstone något liknande! En har roligt samtidigt
som en faktiskt lär sig saker som är viktigt i vardagen.
Plus att en hittar nya vänner/bekanta, vilket alltid
är en bra sak” – DELTAGARE
Materialet är ett ständigt återkommande ämne
genom hela enkäten. Nästan alla medverkande är nöjda med materialet och vissa har
haft användning för det även i efterhand. Till
exempel så använder en före detta deltagare
materialet i sitt arbete med ungdomar.
Deltagarna lär sig också väldigt mycket och
får nya perspektiv på saker och ting. I samtalsgruppen lär en sig att aldrig döma andra och
att ge alla människor en chans.
”Jag har tagit med mig många saker som är svåra att
beskriva kort. Jag är inte samma människa som innan
Ellen! Jag har förstärkt vissa egenskaper och hittat
nya egenskaper hos mig själv.” – DELTAGARE
12
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Samtalsledarnas röster
Samtalsledarnas
minnen från gruppen
Vad de flesta samtalsledare minns tydligast
från gruppen är deltagarna. Samtalsgrupperna
ser väldigt olika ut, vissa beskriver en väldigt
pratig grupp, andra en lugn och tyst. Men
i nästan alla grupper är det tjejer och killar
med ett härligt engagemang. Ibland är det
dock svårt att skapa ett intresse för norm- och
samhällskritiska frågor i allangrupperna. En
samtalsledare tror att det beror på att killarna
inte vill prata om det eller att de bara har svårt
att uttrycka sig. I dessa fall brukar diskussionerna bli väldigt ledande från samtalsledarnas
sida. Samtalsledarna beskriver hur härligt det
är att se ungdomar utvecklas och att flera av
ungdomarna brukar säga att de vill fortsätta
att träffas efter projektens slut.
”Det var fint att se hur unga tjejer först kunde vara
lite reserverade till att längre fram berätta allt och inget
för en. Vi skrattade tillsammans, grät tillsammans
och jag tror inte att någon av oss ångrade att vi var
med i detta projekt, vare sig tjejerna eller samtalsledarna. Än idag, 4–5 år senare, har jag kontakt
med vissa tjejer och har alltid känt att dom känns lite
som en ”lillasyster för en” – SAMTALSLEDARE
Vi hade så himla roligt och
deltagarna i gruppen var duktiga på att diskutera. De sa
mycket bra saker och jag tror
att många av tjejerna fann en
trygg plats i Ellen! Alla tog
med sig något när träffarna
var slut som jag tror och
hoppas fortfarande finns
kvar idag! – SAMTALSLEDARE
Metodmaterialet beskrivs som toppen och flera
samtalsledare använder det även efter samtalsgruppens slut. De olika temana är anpassade
för ungdomar och en bra grund till mycket
diskussioner.
”Det var en rolig period och jag och min samtalsledarkollega använde materialet till vårt g ymnasiearbete”
– SAMTALSLEDARE
Samtalsledarna tycker att det är intressant
att höra hur ungdomar tänker kring normer,
kärlek, vänskap osv idag. Många förvånas över
hur kloka och eftertänksamma ungdomarna
faktiskt är. Det är oftast väldigt bra diskussioner och värderingsövningar, oavsett temat på
träffen.
Flera ungdomar öppnar upp sig väldigt mycket
och det finns en fantastisk gemenskap i de
flesta samtalsgrupperna. En samtalsledare
beskriver att hon speciellt minns sin frustration när hon fick höra hur ungdomar ibland
behandlas av vuxna. Skolan är en tuff miljö
där mobbning och trakasserier tyvärr är en
del av ungdomars vardag. Därför är det bra
att samtalsgrupper som Ellen, allan och Coolt
med koll finns.
”I början var det väldigt nervöst och tyst. De teman vi
hade att arbeta med hjälpte till att skapa en struktur
och meningsfullhet. Det känns som att många tog med
sig en känsla av att ha blivit sedd och lyssnad på. Jag
hoppas det i alla fall” – SAMTALSLEDARE
Det är oregelbunden närvaro på träffarna men
de flesta grupperna är fulla hela tiden. I princip alla samtalsledare är nöjda med organisering kring projektet utom en samtalsledare.
Hen beskriver hur hen blev skickad mellan
olika människor och att ingen riktigt tog på sig
huvudansvaret. Trots det så tycker hen, precis
som de andra, att det är givande och lärorikt
att vara samtalsledare för en samtalsgrupp!
13
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Det var svårare än väntat att
rekrytera och få deltagarna
att lita på oss som samtalsledare. Det var en otroligt
fin känsla när det vände och
gänget började öppna upp
sig och visa vilka starka unga
ungdomar de faktiskt är!
– SAMTALSLEDARE
Själva rekryteringen är svårare än en tror.
Att få till samtalsgrupper är svårt, speciellt
allangrupper. Många ungdomar är i behov av
samtalsgrupper som Ellen, allan och Coolt
med koll och samtalsledarna tror att flera ungdomar väljer att avstå på grund av grupptryck.
Det är synd då alla som valt att medverka
upplever samtalsgrupperna som något givande
och lärorikt.
Flera samtalsledare uppskattar även att prata
om ungdomars rättigheter utifrån barnkonventionen. Det är väldigt lärorikt och uppskattat
av ungdomarna. Få ungdomar känner till sina
rättigheter, till exempel så blir väldigt många
förvånade över att sexuella trakasserier är
förbjudet.
Blivande samtalsledare leker Hela havet omfamnar
på samtalsledarutbildning i Lund, 2014.
14
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
INTERVJU
Karin Andersson, 25 år.
Tidigare samtalsledare för Ellen.
Finns det något som är dåligt?
Beskriv en typisk Ellenkväll.
– Hmm… just nu är det lite svårt att få ihop
folk ibland. Våra träffar är ganska flytande
eftersom att vi mest bara umgås just nu. Vi
har ingen bestämd dag då vi träffas utan vi
ses när det passar för de flesta.
– Min Ellengrupp är en specialvariant så det
är svårt att beskriva en typisk Ellenkväll.
Hur länge har ni haft grupper?
Du säger att din Ellengrupp är en
”specialvariant”, hur menar du då?
– Ellenprojektet slutade tidigare i år men vi
träffas fortfarande med jämna mellanrum
som en fortsättning på Ellengruppen. I början
träffades vi en dag i veckan och utgick från
materialet men när vi i princip gått igenom
hela pärmen så började vi göra andra saker.
Nu är det mer likt en liten fritidsgård.
Vad är det bästa med Ellengruppen?
– Att vi har så roligt tillsammans! Det är bra
att träffa folk ur olika åldrar och att en hela
tiden lär sig av varandra. En får kontakt med
människor som en aldrig skulle ha träffat
annars. Det är skönt att komma hit och bara
prata om vad som hänt under dagen eller
veckan. Tjejerna brukar säga att det är bra att
få hjälp att plugga men också att ses och prata
med någon. De uppskattar verkligen att få
prata med någon vuxen som inte är förälder
eller lärare.
– I ca tre år men det har bytts ut lite deltagare
och samtalsledare. Det har alltid varit en liten
grupp på ungefär fem tjejer. Det har kommit
nya tjejer när andra har försvunnit men det
finns en kärna som alltid kommer.
Vad har ni pratat om genom åren?
– Som sagt så utgick vi från metodmaterialet
i början och då pratade vi mycket om olika
teman som exempelvis ideal och media, vänskap, sex och kärlek. Vi har försökt prata om
vad som känns aktuellt just då. Det blir ganska
mycket prat om skola och sånt men vi brukar
göra annat än att bara prata också. Just nu är
det mycket läxläsning eftersom att tjejerna har
börjat på gymnasiet men vi har tidigare hjälpts
åt med att skriva CV:n och att söka sommarjobb.
Vad har du lärt dig av samtalsgruppen?
– En lär sig nya saker hela tiden! Både jag och
tjejerna har utvecklats jättemycket under
dessa tre år.
Det är bra att träffa folk ur
olika åldrar och att en hela
tiden lär sig av varandra.
15
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Det bästa med
samtalsgruppen
Lärorikt
”Det bästa var att se ungdomar växa! Att få möjlighet
att prata med ungdomar och höra dom uttrycka sina
åsikter och funderingar kring alla möjliga saker.
Att känna att en har en chans att hjälpa till och låta
ungdomar göra sina röster hörda och ett tillfälle att
prata om saker de kanske inte annars pratar om”.
– SAMTALSLEDARE
Att ha varit samtalsledare för en samtalsgrupp
beskrivs som väldigt utvecklande och lärorikt.
Det är inspirerande och flera berättar att de
kom underfund med att de i framtiden ville
arbeta med något liknande och är glada att de
fått den erfarenheten från Ellen, allan eller
Coolt med koll. Det är en bra merit att skriva
på Cv:t och som till och med har lett till jobb
för en del.
Citatet ovan sammanfattar ganska bra vad
samtalsledarna beskrivit som det bästa med
samtalsgrupperna. Nästan alla samtalsledare
tycker att det allra bästa med samtalsgrupperna
är att se ungdomar växa. Att få ta del av ungdomars åsikter, tankar och funderingar och
sedan tillsammans diskutera viktiga saker. Det
är ett utbyte av kunskap mellan samtalsledarna
och deltagarna och alla lär sig någonting nytt
under varje träff. De flesta menar att det är
otroligt givande och lärorikt för alla medverkande.
”Jag har lärt mig hur samhället fungerar kring normer
och ideal, utvecklat ett normkritiskt tänkande men
har även lärt mig mycket om mig själv. Samtalsgruppen fick mig att inse att jag är väldigt intresserad av
människor och vill i framtiden jobba med ungdomar.
Därför har jag nu börjat en högskoleutbildning så jag
blir socialpsykolog om tre år!” – SAMTALSLEDARE
Samhället förändrats ständigt och det har hänt
mycket på bara några år. Via samtalsgrupperna
får samtalsledarna ökade kunskaper om barns
rätt i samhället och en bild av hur det är vara
ungdom i dagens samhälle.
Jag har blivit mer medveten om hur unga idag har
det. Trots att det inte var
så länge sedan jag själv var
i deras ålder så har saker
och ting förändrats otroligt
mycket. Det är helt andra
förutsättningar för unga
idag jämfört med hur det
var för mig att växa upp
– SAMTALSLEDARE
Att fika på träffen är viktigt. Dels
eftersom deltagarna ofta kommer
direkt från skolan. Dels är det bra
att ha något att samlas vid när
träffen börjar.
16
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Brev från en samtalsledare
En samtalsledare i Östersund, Elin R. Fransson, ombads
att berätta mer om sina erfarenheter från Ellen. Resultatet
blev en berättelse fylld av värme och engagemang, kring
ungdomarnas utveckling, inom projektet.
Här är hennes berättelse:
”Vi har en stor tjejgrupp, något större än det rekommenderade antalet deltagare, men eftersom intresset på
skolan var stort kände vi att alla som ville skulle få
chansen att delta. Alla ska med! Det är trots allt en
once in a lifetime-upplevelse, eftersom tjejerna kommer
att gå i nian när nästa omgång samtalsgrupper startar.
Som samtalsledare är jag stolt över hur snabbt gruppen
har kommit in i de djupare diskussionerna, tilliten och
respekten för varandra blir tydligare för varje gång vi
ses. De är bra på att påminna varandra om kontraktet vi skrev på första träffen, om vilka regler vi ska
förhålla oss till när vi ses.
I utvärderingarna, som de får skriva på en anonym
lapp och lägga i hemliga lådan efter varje avslutad
träff, blir det tydligt hur mycket de uppskattar att
Ellen finns, även om det inte alltid uttalas högt under träffarna. Det gör att mitt arbete känns värdefullt och gör
att jag vill fortsätta att ägna min tid åt Ellen.
Många ser fram emot att få prata mer om sex, vilket jag kan förstå, men vi har strategiskt sparat den träffen till
näst sist så att alla har något att se fram emot. Relationer och sexualitet kommer upp i nästan varje träff ändå, så
vi lider ingen brist på samtalsämnen. Jag har frågat mig själv om det beror på tonårsfunderingar eller om samhället
i stort kretsar mycket kring just sex? Deltagarna har påpekat att sexualundervisningen på skolan lämnar mycket
att önska, så vi ska se till att det blir en tillfredsställande och givande träff. Inga kondomer på bananer!
Hittills har vi avverkat teman som: medias skönhetsideal, självförtroende och självkänsla, samt familjen. Värderingsövningarna är särskilt uppskattade och diskussionerna som uppstår i samband med dem är ofta mer givande än
dem jag lyssnat till i universitetslivet. Det gör mig glad att dessa tjejer får verktyg, kunskap och erfarenhet om strukturer, makt och jämställdhet. Men framförallt gör det mig glad att de vill bli mer medvetna om sina rättigheter och
blir allt skickligare i att applicera Barnkonventionen på de dilemman och frågeställningar vi lyfter under träffarna.
Tiden går fort och vi har redan kommit halvvägs, jag längtar tills vi kommer till temat ’Jag gör skillnad’ som
handlar om påverkan och inflytande. Det passar särskilt bra eftersom det övergripande huvudtemat för i år är
’åldermaktsordningen’.”
ELIN R. FRANSSON, SAMTALSLEDARE FÖR ELLEN
17
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
INTERVJU
Anonym.
Samtalsledare för Ellen 2001 och
blev sedan projektledare.
Det är häftigt att det finns
flera nivåer i projektet.
Beskriv en Ellenträff som du minns.
– Inför träffen förberedde jag och min
samtalskollega ett tema tillsammans, utifrån
metodmaterialet då. Jag har för mig att träffen var två timmar lång och vi gjorde mycket
övningar, lekte lekar, diskuterade mycket och
fikade alltid i mitten.
Vad var bra med samtalsgruppen
– Ja, vi stängde gruppen efter tre gånger. Jag
hade grupper två eller tre terminer och det var
små grupper varje gång på 5–6 tjejer. Det var
ganska lämpligt så att alla hann prata och ta
plats.
– Det var så otroligt roligt att få ta del av de
här fjortonåriga tjejernas funderingar, livssituation och tankar osv. En fick verkligen
veta hur de upplevde saker och ting, det hade
en aldrig fått veta på något annat sätt. Det var
jättekul! Jag lärde mig mycket som samtalsledare också som till exempel hur det är att
leda en grupp. Det var väldigt roligt och givande och en fick lära känna nya människor, både
tjejerna, samtalsledarna och projektledarna.
Det var berikande på flera plan!
Vad pratade ni om?
Vad var dåligt?
– Vi pratade om det som var aktuellt för tjejerna då. Tjejerna fick fundera över saker. Vi
kanske gav tjejerna nya perspektiv på saker och
ting. Jag tror att de började tänka och reflektera över saker som de inte tänkt på tidigare.
– Jag minns inget dåligt. Det tog ganska
mycket tid på ideell basis men det visste jag
innan och det var absolut värt det.
Vilka teman var särskilt betydelsefulla?
– Mitt intresse för att jobba med barn och
ungdomar växte i och med Ellen. Det öppnade
upp intresset och jag växte väldigt mycket med
den här erfarenheten. Det är en bra erfarenhet
att ha med sig livet ut!
Stängde ni gruppen någon gång?
– Jag tänker sånt som en är upptagen av att
fundera över som fjortonåring, hur en är,
självförtroende och självkänsla. Vi pratade
om jämställdhet, kroppen, relationer, vänskap
och familj. Det var viktigt för tjejerna att få
prata med varandra men också med några
unga vuxna. Att de fick möjlighet att prata om
saker som de kanske inte ville prata med sina
föräldrar om.
Det var väldigt roligt och
givande och en fick lära känna
nya människor, både tjejerna,
samtalsledarna och projektledarna. Det var berikande
på flera plan!
Vilken betydelse har samtalsgruppen
haft för just dig?
Vad har du lärt dig av samtalsgruppen?
– Jag har lärt mig att leda en grupp och allt
vad det innebär, att det är roligt att leda! Att få
ihop gruppen så att alla ska känna sig trygga.
Jag lärde mig mer om Rädda Barnen och barnkonventionen. Det var jätteroligt att ta steget
till projektledare efter att ha varit samtalsledare. Jag hade fått med mig många nyttiga
erfarenheter som var bra att ha med sig.
Skulle du vilja vara aktiv i en grupp nu?
– På ett känslomässigt plan och engagemangsplan så skulle jag kunna tänka mig det eftersom att det är roligt och givande. Nu jobbar
jag heltid med något liknande och har mycket
vid sidan så kanske inte just nu. Men intressemässigt, så JA, på något plan i alla fall, kanske
18
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
som projektledare. Jag tror att det är en vinst
att det just är tjejer i 20–25 årsåldern så att
tjejerna känner närhet. Det blir en annan sak
nu när en är äldre och färdigutbildad och har
en massa arbetslivserfarenheter. En har lärt sig
andra saker och fått andra glasögon eller vad
en ska säga. Att hålla isär att vara amatör eller
frivillig och sin professionella roll måste vara
svårt.
Har du något mer du vill tillägga?
– Jag vill bara säga att det är häftigt att det
finns flera nivåer i projektet. Syftet med grupperna är ju att ge ungdomarna ett forum att
träffas på men samtidigt så erbjuder även
Rädda Barnen unga vuxna att prova på den
här ledarrollen.
Samtalsgruppens
påverkan på
samtalsledarna
Samtalsledarna får med sig en massa erfarenheter som de använder sig av genom hela livet.
De beskriver att de ser på samhället med nya
ögon och att samtalsgruppen ger en bättre
förståelse för ungdomars situation.
”Samtalsgruppen gav mig viljan att fortsatta engagera
mig inom Rädda Barnen och att arbeta med unga
och jämställdhet.” – SAMTALSLEDARE
Att leda en grupp är en bra erfarenhet för alla,
att prova på en ledarroll som inte är auktoritär
utan att istället försöka skapa en öppen miljö
där alla kan ge och ta är nyttigt.
”Många perspektiv från tjejerna lever kvar i mig
och det kan jag ha användning av än idag, både i mitt
arbete och privat. Jag fick en god grundläggande syn
på feminism och jämställdhet som har utvecklats
ytterligare under åren. Vissa värderingsövningar kan
jag fortfarande titta på och ta tips ifrån.”
– SAMTALSLEDARE
ÅRETS JULKLAPP 2001–2014
2001 – Verktyget
2008 – En upplevelse
2002 – Kokboken
2009 – Spikmattan
2003 – Mössan
2010 – Surfplattan
2004 – Den platta Tv:n
2011 – Matkassen
2005 – Ett pokerset
2012 – Hörlurar
2006 – Ljudboken
2013 – Råsaftcentrifugen
2007 – GPS-mottagaren
2014 – Aktivitetsarmband
19
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
INTERVJU
Berätta om en Ellenkväll som du minns.
– Vi utgick från metodmaterialet och jag
minns att tjejerna uppskattade att prata om
sex och kärlek jättemycket! Sen hade vi en låda
där tjejerna anonymt fick lägga in frågor eller
ämnen som de ville diskutera. Det var jättebra
ifall någon inte vågade frågade något högt
inför alla eller så. Efter varje träff fick tjejerna
göra en liten utvärdering som de också fick
lägga i lådan, det var alltid lika kul att läsa.
Sen fikade vi ju såklart varje gång också!
Karoline, 26 år, pluggar psykologi.
Samtalsledare för Ellen våren 2014.
Kan du nämna tre saker som var bra
med projektet?
– Vi hade en lyckad rekrytering, alla tjejer ville
vara med! Det var verkligen ett stort intresse!
Det ledde till att vi hade en ganska stor grupp
eftersom att de inte ville utesluta någon. Lådan
var också guld värd! Ibland var jag och min
samtalskollega osäkra på vad tjejerna hade
tyckt om träffen, speciellt när det varit väldigt
lite diskussioner. Då var det extra spännande
att läsa utvärderingarna i lådan och då hade vi
alltid fått positiv respons! Det var jättekul att
läsa! Men det bästa av allt var att tjejerna hade
så vettiga tankar och åsikter.
Kan du nämna något dåligt med projektet?
– Ibland kändes vår grupp lite för stor. Det
blev bättre diskussioner när det inte var så
Tjejerna har jättebra
tankar och åsikter.
många på träffen. Sen så skulle materialet kunna uppdateras. Tjejerna sa att de lekt så mycket
”fyra hörn” och ”heta stolen” så de tyckte inte
att det var så spännande även om det såklart
är bra lekar. Tjejerna fick även fylla i en enkät
sista träffen och då var det flera som skrivit att
de ville prata mer om död och sorg.
Vilken betydelse har samtalsgruppen
haft för just dig?
– Det var verkligen givande att vara med!
Tjejerna hade jättebra tankar och åsikter.
Det var också givande för min kommande
arbetsroll och dessutom en jättebra erfarenhet
att ta med sig när en själv ska ha egna barn.
Det är lätt att vara snabb att döma ungdomar,
men de är medvetna och har väldigt bra koll
på mycket. Jag har alltid tänkt att jag vill jobba
med ungdomar och det stärktes efter Ellen!
Skulle du vilja vara aktiv i en grupp nu?
– Ja, absolut! Jag och en tjej i min klass håller
faktiskt just nu på att starta upp en grupp.
20
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Projektledarnas röster
Även projektledarna har goda minnen från
samtalsgrupperna. Projektledarutbildningen
får väldigt positiv kritik och vissa beskriver det
till och med som något av det bästa dem har
gjort. På utbildningen lär de sig saker som de
har användning av hela livet.
”En oerhört fin metod med en bra utbildning och tydlig
i genomförandet. Oerhört inspirerande och utvecklande
att jobba med på alla sätt!” – PROJEKTLEDARE
Många har tidigare varit samtalsledare för
samtalsgrupperna och de flesta upplever att det
är en fördel när en tar steget till projektledare.
Vissa upplever dock att det är svårt att rekrytera samtalsledare, speciellt till allangrupperna.
De är övertygade om att ingen som väljer att
engagera sig i projektet kommer att ångra sig,
vilket vi också kan bekräfta i och med den här
rapporten. Alla som svarat på enkäten är glada
över att de valt att engagera sig.
”Det var kul och lärorikt. Våra samtalsledare hade
svårt att få till några samtalsgrupper men de som
lyckades var ytterst nöjda” – PROJEKTLEDARE
Vissa nämner också att det är ganska mycket
jobb att rekrytera samtalsledare men när det
väl är gjort så är det jättekul att ses och höra
hur det går för alla. Det är väldigt lärorikt
att leda ett projekt och en lär sig mycket om
planering, rekrytering och att ta ansvar, vilket
är otroligt utvecklande!
Det bästa med projektet
Projektledarna är övertygade om att projektet
gör skillnad för tjejer och killar i fjortonårsåldern.
”Det bästa med projektet var att vi erbjöd ungdomar
en plattform att prata tillsammans om viktiga teman
med ledare som är lite vuxna, men inte för vuxna…”
– PROJEKTLEDARE
Precis som deltagarna och samtalsledarna så
uppskattar även projektledarna att få möjligheten att lära känna nya människor. Glädjen
att få byta erfarenheter och att inspireras är
återkommande genom hela enkäten.
”Jag fick lära känna jättebra människor och lärde
mig otroligt mycket!” – PROJEKTLEDARE
En projektledare för allan beskriver att det
bästa med hela projektet var att se samtalsledarna växa med uppgiften. Att det finns så
många nivåer i projektet är toppen med Ellen,
allan och Coolt med koll. Projektledarna får
testa att rekrytera samtalsledare och hålla i
utbildning och samtalsledarna får lära sig
att rekrytera och intervjua deltagare på skolor
och samtidigt vara en förebild för unga.
Det är jättebra att det finns
ett forum för ungdomar att
diskutera saker som en kanske inte kan prata med någon
annan om. Ett forum där det
inte finns några rätt eller fel.
För flera projektledare är det första gången
som de provar på att utveckla och driva ett
projekt. Erfarenheten av att dra ihop och
planera utbildningar är något de har användning för hela livet.
”Erfarenheten gav mig många intressanta
jobberbjudanden” – PROJEKTLEDARE
21
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
INTERVJU
Hur kom du i kontakt med
samtalsgrupperna?
– Det började med att jag gjorde min praktik
på Rädda Barnen i Umeå under studietiden.
Det var så jag kom i kontakt med organisationen och blev engagerad. Under praktiken fick
jag både vara samtals- och projektledare för
Ellen och allan-projektet.
Beskriv en typisk Ellenkväll som du minns.
– På en typisk Ellenkväll var det mycket lek,
vilket tjejerna uppskattade! Sen var det väldigt
mycket diskussioner, trots att träffarna var
2 timmar så räckte tiden aldrig till då det var
sju väldigt pratglada tjejer. Jag minns speciellt
sista kvällen, då hade tjejerna bestämt att vi
skulle ha ”spöktema” och diskutera andliga
saker. Vi hade släckt ner i lokalerna och tänt
massor med ljus. Tjejerna hade själva tagit
med sig fika och vi hade jättemysigt! Vi gjorde
också en ”runda” där tjejerna fick berätta
vad de lärt sig av träffarna. Jag minns att alla
tjejer var jättenöjda och ville fortsätta träffas
trots att Ellenprojektet tog slut. Tjejerna fick
dessutom fylla i en slags utvärdering som var
jättekul att läsa!
Vad minns du från gruppen? Vad var bra?
Vad var dåligt?
– Det var otroligt lärorikt, för alla! Som samtalsledare fick jag en bild av hur unga tänker
och vad som är aktuellt och viktigt att diskutera för dem. Det är jättebra att det finns ett
forum för ungdomar att diskutera saker som
en kanske inte kan prata med någon annan om.
Ett forum där det inte finns några rätt eller
fel. Jag tycker att materialet är jättebra! Det var
superbra teman som är aktuella för ungdomar
i den åldern. Att vara projektledare var roligt
men samtidigt väldigt svårt då de bygger på
ideellt engagemang. Det är svårt att ställa krav
på de som arbetar ideellt.
Vilken betydelse tror du att samtalsgruppen har haft för dig?
– Projektet har betytt jättemycket för mig!
Det var otroligt värdefullt att få en inblick
Jenny, 28 år, Socialsekreterare
i Göteborg.
Tidigare samtals- och projektledare
för Ellen.
i ungdomarnas liv och insikt i hur mycket
samhällets förändrats på bara några år. Även
tjejernas värmande ord på utvärderingen har
betytt jättemycket för mig!
Vad har du lärt sig av samtalsgruppen?
– Massor! Bland annat barnkonventionens
olika artiklar och att rekrytera samtalsledare
och deltagare. När vi skulle rekrytera samtalsledare så hörde vi av oss till både psykologoch socionomprogrammet där det fanns ett
stort intresse! Vi tog ut ett antal som fick komma på intervju och valde sedan ut ett gäng.
Det var jättekul att så många ville engagera sig
och att jag fick möjlighet att träna intervjuteknik, tyvärr var det svårt att rekrytera killar
till allangrupperna.
Vilka teman var särskilt betydelsefulla?
– Jag tror att tjejerna uppskattade sextemat
väldigt mycket. Jag minns att de hade mycket
frågor och jag tror inte att de hade fått chansen
att diskutera så mycket under sexualundervisningen i skolan. Även temat ideal var intressant
då de diskuterade skönhetsideal, bloggar och
retuscherad reklam.
Skulle du vilja bli aktiv i en grupp nu?
– Absolut! Jag funderar på att starta upp en
grupp i Göteborg men vet inte om tiden räcker
till nu när jag arbetar heltid.
22
14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A
Hur har projektledarna
påverkats av projektet?
”Projektet har peppat mig till att arbeta med förändringsarbete. Det har även gett mig självförtroende när
det gäller att leda ett jämställdhetsprojekt.”
– PROJEKTLEDARE
Samtalsgrupperna påverkar projektledarna på
olika sätt. Flera får kunskap som de har nytta
av i sitt aktiva yrkesliv. Väldigt många nämner
att de fortfarande använder metodmaterialet,
främst i deras yrken. En före detta projektledare nämner till exempel att hen använder
delar av materialet i sitt jobb som skolkurator.
Några projektledare påvisar att de blivit stärka
i deras feminism tack vare samtalsgrupperna.
”Jag har fått bra tips och material för att arbeta
feministiskt och normkritiskt” – PROJEKTLEDARE
Många projektledare lär sig att bli mer medvetna och att analysera saker ur ett mer
feministiskt perspektiv. Även normer är något
som projektledarna får lära sig mer om och
reflekterar över efter projektets slut.
Projektledarnas
erfarenheter
Erfarenheten att planera och leda ett projekt
med allt vad det innebär är något som alla
projektledare tar med sig. Konsten att ställa
öppna frågor, vara nyfiken på ett bra sätt och
att lära sig att själv inta en position som inte
påverkar de andra är inte så lätt. Utbildningar
är anpassade efter projektledarnas roll, vilket
uppskattas mycket av projektledarna.
”Det är jättefint att Rädda Barnen ger utbildning
för unga vuxna i ledarskap osv genom att utbilda
samtals- och projektledare.” – PROJEKTLEDARE
Att leda ett projekt är svårt och kräver ett stort
engagemang. Under projektets gång lär sig
projektledarna vikten av engagemang och samarbetsvilja. Det finns en stor glädje i att dela en
vision med andra.
”Rollen som projektledare är något som jag fortfarande
använder mig av. Att jobba med gruppdynamik m.m.”
– PROJEKTLEDARE
Att jobba med Ellenprojektet har varit det mest
givande jobb jag haft. Det
var en väldigt fin upplevelse
som jag aldrig kommer att
glömma och aldrig ångra.
– PROJEKTLEDARE
23
♥
Tips från deltagare, samtals- och
projektledare till de som är 14 år idag:
Läs, samtala och skäms inte. Lyssna på varandra, oavsett hur olika ni är.
Ifrågasätt normerna i samhället!
Våga ta upp sånt som du inte mår bra av som t ex kränkningar på nätet!
Släpp ibland allt som händer i sociala medier och tänk på vad du själv tycker
om att göra.
Skaffa bra förebilder!
Var snäll mot dig själv och mot andra!
Du äger! Tro på dig själv!
Du är värdefull!
Du är inte ensam och det finns ingen aning än dig själv som kan stoppa dig!
Lev livet! Du kan gå hur långt som helst!
Gå med i en samtalsgrupp!
Du måste inte klara allt själv, ta hjälp av kompisar och vuxna du litar på!
Våga vara obekväm genom att belysa det som du tycker är orättvist och obekvämt!
Ta det lugnt med alla tankar som snurrar i huvudet, allt kommer att lösa sig!
Försök påverka, skapa engagemang och ifrågasätt normer!
Att vara annorlunda betyder inte att en är sämre eller fel.
Stå på dig! Du är duktig, har viktiga synpunkter och ska ha utrymme att påverka
din samtid och framtid.
Tänk inte för mycket på framtiden.
Njut av de underbara sakerna med att vara tonåring.
Våga vara dig själv och strunta i att försöka uppfylla normen.
Rädda Barnen kämpar för barns
rättigheter. Vi väcker opinion och
stöder barn i utsatta situationer
i Sverige och i världen.
Rädda Barnen
107 88 Stockholm
Tel: 08-698 90 00
Besöksadress:
Landsvägen 39, Sundbyberg
www.räddabarnen.se
kundservice@rb.se
Plus/Bankgiro: 90 2003-3