1. No category

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 2/2012
Droger i arbetslivet
Sjukvården i fokus
Största enskilda dopningsbeslaget gjordes i Karlskrona
Ny riskstrategi ökar kraven på drogprevention
Metadonbehandlingen 50 år
Svensk narkotikagrupp besökte Rumänien
Vanligaste preparaten vid drograttfylleri
INNEHÅLL
Svenska
Narkotikapolisföreningens
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Christoffer Bohman (CB)
Lennart Karlsson (LK)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
annonser@snpf.org
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 010-562 83 53.
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
snpf@snpf.org
MANUSSTOPP:
7 maj 2012.
Utgivning v.24, 2012. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
gunnar.hermansson@snpf.org
OMSLAGET:
Ledaren............................................................................................... 2
Info från styrelsen.................................................................................3
Redaktörens spalt.................................................................................3
Tema: Droger i arbetslivet – Sjukvården i fokus................................
Missbrukande vårdpersonal – en fara för patientsäkerheten.....6
Sjuksköterska på beroendeklinik...............................................7
Allvarligt drogmissbruk inom vården........................................10
Läkare misstänkt för narkotikabrott
skrev ut sin egen narkotika......................................................12
Doktor Knark – receptförskrivare och missbrukare..................14
Notiser......................................................................................18
Dags att lagstifta om droger i arbetslivet..................................22
Karlshamn och Karlskrona
– en utmaning för Tullverkets gränsskydd..........................................26
Största enskilda dopningsbeslaget gjordes i Karlskrona....................31
Vanligaste preparaten vid drograttfylleri?...........................................34
Lagens långa arm räckte inte ända fram............................................38
McNaughton 1843 skulle ha fällt Breivik 2011....................................42
Ny riskstrategi ökar kraven på drogprevention...................................46
Rättsrutan...........................................................................................50
Info från SKL Droganalysenheten......................................................51
Notiser:Världen runt.........................................................................54
Landet runt...........................................................................55
Metadonbehandlingen 50 år...............................................................58
Jag rökte i Holland..............................................................................61
Svensk narkotikagrupp besökte Rumänien........................................64
Förebyggande arbete och nätdroger på SNPF-utbildning i Skövde...69
Sundsvallspolis på praktiktjänst i Nicaragua......................................72
Boktips...............................................................................................76
Senaste nytt om klassningar av droger m.m......................................78
Stipendierutan....................................................................................80
närmare visitation inomhus. Då får också Rogers
labrador Gebby medverka.
Denna morgon var dock lugn och varken smugglare
eller onyktra förare kunde upptäckas. De gånger man
gjort beslag av narkotika har det oftast gällt amfetamin
och i mindre mängder. Men också ett par större amfetaminbeslag har gjorts på Polenfärjan i Karlskrona.
I oktober förra året gjorde Lars Liljesson och hans
grupp ett mycket stort beslag av anabola steroider, det
största enskilda beslaget i Sverige någonsin. En lastbilsförare från Polen hade lite väl mycket alkohol i hytten
och Lars beslöt att titta lite närmare i andra utrymmen
på bilen. I ett utvändigt förvaringsfack på ena sidan
hittades ett stort antal kartonger som innehöll ampuller
och tabletter. (Läs mer om ärendet på sidan 31.)
Gränsskyddsgrupperna rör sig
över flera län
Karlshamn och Karlskrona
– en utmaning för Tullverkets gränsskydd
TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON
Till hamnarna i Karlshamn och Karlskrona anländer dagligen flera hundra långtradare
och personbilar med bilfärjorna från Litauen och Polen, två länder som genom åren
också har förknippats med smuggling av amfetamin och andra droger. Tullverkets
gränsskyddsgrupper arbetar målmedvetet med de resurser man har och lyckas emellanåt avslöja smugglingsförsök, även i större skala.
E
n gråmulen tisdagsmorgon i februari besöker jag en
av Tullverkets gränsskyddsgrupper i Stillerydshamnen utanför Karlshamn. Klockan närmar sig nio och
den dagliga bilfärjan från Klaipeda i Litauen är på väg
att lägga till vid kajen. Gruppchefen Lars Liljesson och
hans kollegor Christine, Roger, Pär och David förbereder dagens kontroll av bilar, förare och passagerare.
Enligt förhandsinformationen medför färjan idag ett
40-tal långtradare, ungefär lika många personbilar och
några passagerare utan fordon.
Måndagar är normalt sett mest hektiska och under
gårdagen hade färjan 106 lastbilar ombord. Några ska
lossa sin last i Sverige, medan andra har Norge eller
Danmark som slutdestination. I personbilarna färdas
huvudsakligen hantverkare av olika slag.
Förutom sedvanlig tullkontroll gör gränsskydds-
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2012
Droger i arbetslivet
Sjukvården i fokus
PRODUKTION OCH TRYCK:
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonstryck.se
ÅKESSON
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
KT
S
R
ISSN 1101-6817
LIC
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
Sidan 26-27
Sidan 72-73
I Blekinge finns fyra gränsskyddsgrupper som alla är
stationerade i Karlshamn. De tillhör Kompetenscenter
(KC) gränsskydd Malmö och deras arbete styrs också
från Malmö.
Förutom färjan från Klaipeda kommer en gång i
veckan en godsfärja från St. Petersburg till Karlshamn.
Till Karlskrona anlöper två gånger dagligen, morgon
och kväll, bilfärjor från Gdynia i Polen.
Eftersom Tullverkets enhet i Blekinge även ansvarar
för Kronobergs och Kalmar län, kan gränsskyddsgrupperna ibland dirigeras till någon av flygplatserna i
Växjö, Kalmar eller Ronneby, för att utföra kontroller
i samband med ankommande utrikes flyg.
Ett par gånger i månaden gör gränsskyddet nattpass
och då får gruppen åka till Lernacken eller Helsingborgs
hamn för att biträda sina skånska kollegor.
Kompetenscenter gränsskydd i Malmö
Tullverkets Kompetenscenter i Malmö omfattar således
förutom Skåne även Blekinge och de två sydliga länen
i Småland.
Michael Nelander är KC-chef och basar över ca
400 medarbetare. Han berättar att Öresundsbron är
flitigt frekventerad av smugglare och kontrollstationen vid Lernacken tar därför mycket resurser. Här
gör Tullverkets gränsskydd varje år en mer ingående
gruppen också nykterhetskontroll av fordonsförarna.
kontroll av cirka 10 000 objekt. Under 2011 gjordes
Tullverket har sedan flera år samma befogenheter och
här 1800 narkotikabeslag och totalt sju illegala vapen
samma utrustning för kontroll av utandningsluften
togs i beslag.
som Polisen har. Gruppen brukar kontrollera så många
Skåne har också några stora hamnar som flera gångbilförare man hinner med och idag får alla blåsa.
er dagligen angörs av bilfärjor från Polen, Tyskland
Numera avslöjar gruppen minst en alkoholpåverkad
och Danmark.
förare i veckan, men det var betydligt fler för några år
29 gränsskyddsgrupper, inklusive de fyra i Blekinge,
, KUTinom
, POLISEN
TEXT OCH FOTO: NIKLAS SANDELL
SUNDSVALL
sedan. De frekventa kontrollerna har uppenbarligen
arbetar
KC Malmö
med att motverka smuggling
haft effekt.
och kontrollera nykterheten på de inresande bilförarna.
Alla låntradare som dagligen kommer med färjan från
Dagens arbete fördelas så att Christine tar långtraMichael Nelander är mycket nöjd med det resultat
Klaipeda, ibland fler än etthundra, måste passera tullgränsen
är omgärdat
av en stor mur med lärosalar,
darkontrollen, David och Roger, som också är
hundfö- stod han där gränsskyddet
Plötsligt
vid grindenuppnår,
och ville
men hanområdet
är bekymrad
över den
och samtala med en tullinspektör innan färden kan gå vidare
verkstadslokaler
aula samt
matsal och en basketrare, tar personbilskontrollen medan Lars och
Pär tarin. Hans tuffa blickhöga
komma
veksnittåldern
sig inte när
hanår. När
på 52
Tullverket föroch
några
in i landet.
plan. Mellan
100-200 ungdomar kommer dagligen
emot ett tjugotal passagerare som reser in utan
fordon. varför han kommitåroch
berättade
genom
hansenattityd
sedan
gjorde
drastisk minskning
av personalen,
till centret
vid halvåttatiden på morgonen.
De hämtas med buss vid färjan och får passera
genom
kunde
man utläsa att han under
lång tidmånga
varit tvungen
försvann
av dem somi bussar
då tillhörde
de yngre
Förutom
deltagande
i undervisning
och sportaktiviteter
ett tullfilter i terminalbyggnaden.
att sätta sig i respekt för attinom
överleva.
Han var och
kort det syns
gränsskyddet
nu som
ett glapp
i
så genomsyras dagarna av disciplin i form av regelforts s 30
Fem-sex personbilar och en långtradare och
tas ut
förtill växten, klädd i t-shirt,
tunn
säckiga jeans och
ålderskurvan.
bundna uppställningar och gemensamma marscher till
stora gymnastikskor. På ryggen bar han en ryggsäck.
och från lektioner och matuppehåll.
Trots att han bara var 23 år så vittnade ögonen och
Pedro Rodriguez
(polisen i mitten på fotot) talar till ungdomarna. Denna morgon blev han tyvärr tvungen att meddela att en
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
2-2012
27
Respekt mot sina medmänniskor är SVENSKA
något som
de
kroppsspråket om ett långtgående narkotikamissbruk.
av ungdomarna, som uteblivit under några dagar, hittades död i hemmet. Dödsorsaken var intag av stora mängder av alkohol.
ungdomar som först kommer till centret saknar men
Vi kan kalla honom Jorge och han är en i mängden
bygger upp här. Det är också stor variation på ungdoav alla de gängledare som sprider skräck i kvarteren,
marna. Vissa har bestående skador från drogmissbruk
som på spanska heter los barrios, runtom i Nicaraguas
Hur gick det för Jorge då? Jo, eftersom man
Det jag fick med mig från Nicaraguas natiooch har svårt att hålla sig vakna en timme i lärosalen.
huvudstad Managua. Jorge hade kommit till oss för att
måste söka sig till utbildningarna på centret och bli
nella poliskår hem till Sverige är att de är en otroligt
Vissa andra verkar ha hamnat på helt rätt ställe och har
få hjälp med att bryta med sitt kriminella liv på gatan.
antagen, dessutom vara fri från droger, så sattes Jorge
stolt poliskår där man har kommit mycket långt inom
funderingar och idéer om det mesta och håller långa
Och han hade bestämt sig den här gången.
i en bil tillsammans med en polis och en sociolog för
vissa områden. Dessa områden är främst arbetet mot
filosofiska utläggningar för sina kamrater. Under och
transport till ett behandlingshem. Jag fick under den
ungdomar och arbetet inom våld i nära relation.
mellan lektionerna förs ett ovårdat språk som lärarna
här resan på knappt en timme möjligheten att prata
Förutom min tid på polisens ungdomscenter utanför
Den här historien utspelade sig i Managuas
hela tiden försöker stävja. Trots detta är stämningen
med
honom
och
han
var
mycket
öppen
mot
mig.
Jorge
Managua så fick jag mycket insyn i arbetet mot just
utkant på Polisens Center för Utbildning och Utveckling
oftast god och det skrattas mycket. Vissa mindre bråk
berättade att han fram till helt nyligen ledde ett mindre
våld i nära relation. Jag gjorde flera besök runt om i
av Ungdomar (Centro de Formación y Desarrollo
uppstår dock ibland men detta är inget man gör någon
gäng i ett av Managuas kvarter. Jorge och hans gäng
landet på polisstationer och på varje polisstation finns
Juvenil). Jag fanns där och fick följa Jorges första dag
stor sak av – man måste ju komma ihåg att merparten
ägnade sig dagligen åt personrån och våldsbrott för att
också ett ”Comisaría”, som arbetar mot våld i nära
då han beslutat sig för att ta tag i sitt liv. Han hade
har slagits och missbrukat hela sina liv. Klockan 17
dra in pengar. En del av pengarna finansierade gängets
relation. På ”Comisaría” finns poliser, socialarbetare
nämligen fått höra talas om centret genom snacket på
bussas ungdomarna tillbaka till Managua till sina reskokainmissbruk.
Jorge
hade
under
fl
era
år
missbrukat
och psykologer. Man arbetar efter en speciell ”ruta”
gatan. Detta tack vare polisens uppsökande verksampektive hem för att återkomma nästa dag igen.
kokain, som tillsammans med marijuana dominerar.
där offret träffar de olika funktionerna i tur och ordhet runtom Managuas kvarter, där man aktivt vistas i
Ett gram kokain på gatan i Managua kostar 100-200
ning för att till sist väl uppbackade och förberedda ska
gängområdena och tar kontakt och pratar med ungdosvenska kronor. Amfetamin är dyrare än i Sverige vilkunna vittna mot sina förövare i en rättegång. Bra eller
Man kan ju undra hur en svensk polisman
marna. Verksamheten sker inom en av den nationella
ket innebär att det är ganska ovanligt. Likaså heroin,
dåligt? Ja det verkar i alla fall fungera.
lyckas nästla sig in hos polisen i Nicaragua. Ja, det var
polisens specialiteter, avdelningen för ungdomsfrågor
som
är
klart
mycket
dyrare
i
Managua
än
i
Sverige,
En sak till jag tyckte de gjorde bra var att de höll
inte
så
svårt
egentligen
eftersom
svensk
och
nicaragu(Dirección de asuntos juveniles).
finns nästan inte alls. Detta drogförhållande kan säkert
koll på frigivningar. Det vill säga att när det blir dags
ansk polis har haft samarbete under många år på flera
Centret är relativt nybyggt och ligger strax utanför
förklaras av drogernas ursprung.
för frigivning av en dömd misshandlare så åker polisen
nivåer. Ett tidigare projekt, ”Nicaraguaprojektet”, som
Managua, i sydöstra hörnet närmare bestämt. Hela
Nicaragua är ett transitland för kokain från
hem till kvinnan och säger att hennes man eller sambo
under flera år leddes av Mats Palmgren från Göteborg,
Sydamerika till Guatemala och Mexico för vidaär på väg ut från fängelset och att hon kan ringa om
har arbetat upp mycket bra kontakter inom landets pore transport norrut till USA. Kokainet transportehan dyker upp. Därefter sker fortsatta kontakter vilket
lis och även inom andra myndigheter. Sen handlade det
ras i båtar utanför Stillahavskusten i väster och
ger kvinnorna en ökad trygghet.
mycket om rätt tajmning i mitt fall. Via Kim Nilvall på
Atlantkusten i öster och i lastbilar genom landet eller
RKP fick jag höra talas om projekten och samarbetena
till någon av landets hamnstäder för vidare transport
med polisen i Nicaragua. Jag var vid det tillfället myckOm någon är intresserad av att åka till Nicaragua
med båt norrut. I vissa fall flygs också kokainlaster
et intresserad av att utveckla mina nyvunna kunskaper
för att bättra på sin spanska och/eller lära känna koli mindre flygplan över landet vilka polisen ibland
i spanska och såg nu en chans i att samtidigt få ut lite
legor i en annan världsdel så rekommenderar jag varmt
ingriper mot då de landar för att tanka. Naturligtvis
mer av en resa även arbetsmässigt. Jag tog kontakt med
att ta kontakt med Mats Palmgren i Göteborg eller
finns också en inhemsk marknad i Nicaragua med
Mats som nappade på idén och med hjälp av General
undertecknad. Mina intryck av de kollegor jag träffade
enskilda importörer. Jag snappade upp tre händelser
Mercedes Ampie, som är chef för en av den nationella
”därborta” är att de har en väl utvecklad polishumor
under mina två månader i landet. Vid dessa tillfällen
Nicaraguanska polisens specialiteter – avdelningen för
likt vår egen och att människorna överlag är otroligt
handlade det om partier i storleksordningen 500-600
våld mot kvinnor och barn – utformades ett program
gästfria och varma. Alla bjöd in mig i sina hem och tog
kilo kokain som beslagtogs i lastbilar vid olika platser.
för mitt besök. Under två månader skulle jag få lära
med mig på saker vilket gjorde att dessa två månader
Vid ett tillfälle försökte också sex colombianer fly med
känna den nationella polisen samtidigt som jag skulle
Dagligen efter ankomst i de gula ”skolbussarna” och uppgick otroligt fort. Och maten... mmm den är suverän!
kokain i båt utanför norra ostkusten varpå några sköts
få privatundervisning i spanska och lära känna nya
ställning på gården så går ungdomarna en och en igenom en
Tack till SNPF som bidrog med ett litet resestipendium!
ihjäl av polisen.
människor och en ny kultur.
visitation i huvudbyggnaden.
Sundsvallspolis på
praktiktjänst i Nicaragua
☞
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2012
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2012
73
2/12 Årgång 25
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
1
Ledaren
Debatten om drogtester
i arbetslivet fortsätter
Det initiativ SNPF tog i detta forum kring kravet att
poliser bör drogtestas, fick inte helt oväntat stor uppmärksamhet i media. Att vi är rätt ute förstår vi på
det sätt kravet har blivit bemött. I sakfrågan kan man
inte tolka det på annat sätt än att det råder konsensus
då ingen tyngre instans framfört argument som talar
emot. Uttalanden har gjorts i media av representanter
från Rikspolisstyrelsen, Arbetsgivarverket och Justitieutskottet. I radions P1 Morgon tog RPS och Polisförbundet helt förståeligt upp frågan om möjligheterna till
slumpmässiga tester och en undran kring vad i omvärlden som föranlett SNPF till initiativet att drogtesta. Ett
kort svar och exempel blir att England har implementerat regelverket och testandet sedan 2007. En jämförbar kategori poliser borde kunna vara Scotland Yard
och Metropolitan Police. 2009 testade 11 poliser från
Scotland Yard positivt på kokain, heroin och cannabis, Metropolitan Police hade 10 fall, samtliga genom
slumpmässigt urval. I det internationella nätverk SNPF
ingår, delas uppfattningen och erfarenheten när vi både
formellt och informellt talar med varandra att riskerna
för polisers drogbruk både har ökat och kommer att
öka. Nu återstår det att bereda frågan vidare för att så
småningom implementera en ny drogpolicy för polisen.
Polisen är inte det enda samhällssegmentet som behöver se över sin drogpolicy och införa drogtester. Det
bör gälla alla verksamheter där liv och hälsa för tredje
man står på spel. Vi lever i ett samhälle som har en
väl utvecklad förmåga att hjälpa och rädda i allehanda
utsatta situationer som människor frekvent hamnar i.
Framgångsfaktorerna är bland annat yrkesskicklighet
och avancerad teknik. Vi lägger mycket resurser på
kvalitetskontrollen av utrustning, metoder och kompetens. När det ändå går fel finner man ofta den mänskliga faktorn som förklaring, vilket är högst mänskligt
då vi alla oavsiktligt begår misstag.
Det får dock inte vara så att det är andra faktorer,
som narkotikamissbruk, som är orsaken till att någon
inte klarar en livsviktig arbetsuppgift.
Till sjukvården kommer människor som råkat illa ut
genom sjukdom eller olyckshändelser med en rättmätig
förhoppning om yrkesskickliga insatser för ett tillfrisknande. Det ställs stora krav på förmågan inom vården
att i en stressig miljö kunna hantera sina resurser med
2
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
högteknologiska instrument, bedöma symptom, ställa
diagnoser, utföra kirurgiska ingrepp och identifiera de
rätta doserna för medicinering. I tillägg till detta även
ha förmågan till empati och medmänsklighet i kontakterna med patienten. Det nämnda kräver personal som
är vid sunda vätskor med koncentrationsförmåga och
alert beteende. Så är det naturligtvis i regel, men undantagen finns med dem som tjänstgör påverkade.
Sjukvården är en speciell riskmiljö där narkotikaklassade preparat ständigt finns exponerade och utgör
en lockelse för de bland personalen som av skilda skäl
efterfrågar dem för eget bruk. Där det inte råder strikt
kontroll av preparaten är det allför lätt att förse sig och
komma in i ett missbruk som det kan ta tid att upptäcka. Vederbörande fortsätter med ansvarsfulla uppgifter och kollegorna förstår efter en längre tid hur illa
det är ställt. Under den tid det pågått innan upptäckt
kan mycket ha riskerats för patienterna och deras anhöriga. Personen kan under hög narkotikapåverkan ha
utfört eller medverkat vid avancerade operationer, eller nattetid ensamt burit stort ansvar för en avdelning.
Personen själv blir efter kontroll misstänkt för omfattande stölder av narkotiska preparat och det hela leder
till avsked.
Sjukvården har allt emellanåt den här typen av personalproblem. Men det är en trovärdighetsfråga och en
säkerhetsfråga att sjukvården gör mer för att förhindra
att patienter behandlas av någon som är narkotikapåverkad. Det är svårt att se annan lösning än att sjukvården ser över sin drogpolicy och inför drogtester.
En annan aspekt av droger i arbetslivet är de konsekvenser som kan uppstå med epidemisk spridning på
samma sätt som i skolmiljön. Är det en stark personlighet som hamnat i missbruk, vill vederbörande gärna ha
med sig fler på vagnen. Det kan på en arbetsplats bli
socialt accepterat att bruka narkotika och ett sådant
förhållande nyttjas gärna av den som behöver finansiera de egna ovanorna med inkomster av försäljning till
arbetskamraterna. Det heter gärna att det är tjänster
man fixar för att man är hygglig. Vi har som poliser genom åren träffat på verkliga skräckexempel på diverse
arbetsplatser i samhället där narkotika blivit en gemensam nämnare. Följderna blir katastrofala för både personal och arbetsgivare när det gäller säkerhetsriskerna.
Info från styrelsen
SNPF fyller 25 år
I år firar Svenska Narkotikapolisföreningen 25-årsjubileum i samband med utbildningskonferensen i Göteborg,
som är den 26:e i ordningen sedan starten i Hindås
1987.
Redaktörens
spalt
Årets konferens blev liksom förra årets fullbokad redan
någon vecka innan anmälningstiden gick ut.
Antalet deltagare är i år begränsat till drygt 650 och vi
hälsar alla er välkomna till Göteborg. Vi öppnar registreringen den 4 maj på Gothia Hotel kl 11.00 och invigningen börjar kl. 14.00
Kom i tid för att inte missa några aktiviteter.
SNPF:s årsmöte
hålls lördagen den 5 maj 2012 kl 16.00 direkt efter
dagens sista föreläsningar i Svenska Mässans lokaler.
Bli Stödmedlem!
Till dig som inte kan bli ordinarie medlem i SNPF
(anställd inom rättsväsendet), men ändå vill få tidningen i
brevlådan fem gånger per år, bli Stödmedlem!
Besök www.snpf.org och läs mer om stödmedlemskap.
Du är mycket välkommen med din ansökan.
Vi saknar fortfarande några e-postadresser
till vårt medlemsregister
Vi vänder oss till er som nyligen bytt mailadress eller
kanske inte tidigare anmält er e-postadress till oss.
Gör det via adressändring på hemsidan så underlättar
det när vi behöver kontakta er.
Finns det tillgång till varor i företaget som kan avyttras svart så är lavinen igång. Man får inkomster dels till sitt missbruk, men girigheten leder
till en uppåtgående spiral där man fartblint vill var med och roffa år sig
delar av verksamheten så att andra inte får större fördelar. När kaoset
lagt sig blir facit uppsägningar, ett företag med förlorad kompetens och
därtill ekonomiska skador.
Globalt är narkotika en av våra mest angelägna miljöfrågor. I vår vardag är narkotika en högst påtaglig arbetsmiljöfråga. n
Anders Stolpe
Vice ordförande i SNPF
I sjukvårdens medicinskåp och lager
förvaras gigantiska mängder narkotikaklassade och beroendeframkallande läkemedel. Preparaten levereras
från apoteken som i sin tur lagrar stora mängder narkotika i sina butiker.
Det är därför inte ologiskt att
missbruk av beroendeframkallande
läkemedel är mycket utbrett och ständigt ökar. Missbruket finns givetvis
även bland personal som arbetar i
vårdsektorn.
Från vissa håll brukar man påstå
att läckaget av narkotika från sjukvården och apoteken är en mindre del
och att istället smuggling i huvudsak
förser den illegala marknaden.
Vad sägs då om läkaren i Stockholm som nyligen dömdes till flera
års fängelse för att ha förskrivit ca
178 000 narkotiska tabletter till missbrukare under drygt nio månader.
Det verkliga antalet tabletter var troligen uppåt en kvarts miljon, vilket är
mer än var polisen brukar ta i beslag
under ett år i hela landet. Den läkaren
är heller inte ensam om sitt tilltag.
Läs mer om detta och missbruksproblemen inom sjukvårdssektorn i
tidningen.
SNPF beviljar varje år ett antal
ansökningar om resebidrag från medlemmar som har en önskan om att
besöka kollegor utomlands. Vi vill i
gengäld bara ha en artikel om lärdomar och erfarenheter från resan för
publicering i tidningen.
I detta nummer kan ni läsa om
narkotikagruppen i Lidköping som
besökt den nordiske sambandsmannen i Bukarest. Ni hittar också en
intressant skildring om hur en polis
från Sundsvall deltog i arbetet på
Polisens Center för Utveckling och
Utbildning av Ungdomar i Managua
i Nicaragua.
gunnar hermansson
070-751 53 71
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
3
Droger i arbetslivet
Missbrukande vårdpersonal
- en fara för patientsäkerheten
Vem vill söka hjälp för sina hälsoproblem hos en läkare som kanske är påverkad av
alkohol eller narkotika?
P
roblemet med drogmissbrukande vårdpersonal
har vid flera tillfällen berörts i media under senare
år. Socialstyrelsen (SoS) har också påtalat problemet,
bland annat i rapporten ”Överförskrivning av narkotiska läkemedel” 2011, då man ansåg att läkare som
förskriver narkotika till sitt eget missbruk är riskindivider och ett hot mot patientsäkerheten. Man kan inte
garantera att dessa läkare inte är påverkade i tjänsten
och det bör övervägas om egenförskrivning av narkotiska läkemedel ska vara tillåten, enligt rapporten.
Idag finns inga bestämmelser som förhindrar att läkare
förskriver narkotika till sig själv, men det anses vara
olämpligt och ska i svårare fall anmälas av apotekspersonal till Socialstyrelsen.
Tillsynschefen på Socialstyrelsen, Per-Anders
Sunesson, uppgav i en TT-intervju som publicerades
i medierna i november 2011, att man nu upptäcker
allt fler missbrukare bland
vårdpersonalen. Närmar
ett hundratal ärenden som
hade samband med missbruk av alkohol och narkotika var under utredning, betydligt fler anmälningar än under tidigare
år.
Detta kunde, enligt Per-Anders Sunesson, höra ihop
med den patientsäkerhetslag som började gälla den 1
januari 2011. Arbetsgivarna är numera skyldiga att
anmäla alla fall av missbruk bland vårdpersonal, vilket har resulterat i en ökning av antalet ärenden hos
Socialstyrelsen.
Tidigare var det så att varken kollegor eller chefer
reagerade och ingrep mot missbrukande läkare, enligt
en artikel i Läkartidningen nr 43, 2007. En läkare i
artikeln kallar det för ”tystnadens konspiration” att
läkare med missbruksproblem kan fortsätta att arbeta
utan att någon reagerar öppet.
I en annan av artiklarna i Läkartidningen uppskattas
antalet alkohol- och narkotikamissbrukande läkare i
landet till 1500, och att dessa individer utgör en påtaglig fara för patientsäkerheten.
När en läkare förskriver narkotika till sig själv eller
till annan person för sitt eget missbruk eller andras
missbruk, är detta mycket sällan att betrakta som ett
brott mot svensk lag och alltså inte ett fall för rättsväsendet. (Ett undantag redovisas på sidan 14.)
Utredningar om läkares olämplighet görs istället
av Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter i Malmö,
Jönköping, Göteborg, Örebro, Stockholm och Umeå.
SoS inspektörer har rollen av både polis och åklagare,
men arbetet är omgärdat av en betydande byråkrati
som polisen slipper. Utredningarna och besluten skickas till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)
som fungerar som domstol.
Även om läkare med missbruksproblem riskerar
att förlora sin legitimation eller åläggas prövotid,
ofta kombinerad med indragen förskrivningsrätt, är
den risken väldigt liten i praktiken. Det finns många
hinder på vägen från att en anmälan inkommer till
Socialstyrelsen och till ett beslut i HSAN. Den sammanlagda utredningstiden är numera minst ett och ett
halvt år och under tiden har den anmälde läkaren i
regel möjlighet att tjänstgöra.
Socialstyrelsens högsta ledning har vid flera tillfällen
försäkrat att individtillsynen
är ett prioriterat område, men
resultaten visar något annat.
De ärenden som redovisades
till HSAN 2011 minskade till
en tredjedel mot åren innan.
De enda som vinner på detta
är naturligtvis alla läkare och
annan sjukvårdspersonal som missbrukar narkotiska
läkemedel och andra droger utan påföljder.
Handläggarna av tillsynsärenden är oftast högt
medicinskt utbildade och många gör ett gediget och
grannlaga arbete. Men utredningsprocessen är mycket
tungrodd och i många fall ineffektiv.
Stränga sekretessregler verkar hämmande på arbetet.
När grundutredningen är klar ska den dessutom granskas av jurister i olika led, först på den egna enheten
och därefter på SoS huvudkontor i Stockholm, innan
ledningen fattar beslut och överlämnar till HSAN för
ny utredning och slutligt beslut.
Läkemedelsmissbruk är idag ett växande samhällsproblem, inte bara bland hälso- och sjukvårdens personal. Tillsynsenheterna är viktiga kuggar i kampen
för ett drogfriare samhälle och de måste därför ges tillräckliga resurser att stävja det omfattande läckaget av
narkotiska läkemedel till den illegala marknaden och
motverka missbruk bland vårdpersonal. Byråkratin
måste minska och samverkan med polisen göras till
rutin.
n
” ”
Arbetsgivarna är numera skyldiga att anmäla alla fall av
missbruk bland vårdpersonal
6
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Gunnar Hermansson
Droger i arbetslivet
Sjuksköterska på beroendeklinik:
– Jag har behandlat många
drogberoende kollegor
– Läkemedelsberoende bland sjukvårdspersonal är ganska vanligt förekommande
och enligt vad jag har hört skulle det kunna röra sig om ca 10 procent, säger Ingrid
Olsson, sjuksköterska på beroendekliniken i Linköping. Hon kan inte verifiera uppgiften, men med sin drygt 40-åriga erfarenhet som sjuksköterska, varav 34 år inom vård
och behandling av människor med beroende/missbruk, tror Ingrid Olsson att siffran 10
procent kan ligga nära sanningen.
E
n av anledningarna till det utbredda beroendet/
missbruket inom vården kan vara att en sköterska
har tillgång till medicinskåpet där narkotikaklassade
och beroendeframkallande läkemedel förvaras. Denna
tillgång har inte läkarna, men en läkare kan å andra
sidan skriva ut preparat till sig själv.
För vissa personer kan det då vara frestande att
ta de möjligheter som ligger nära till hands för att
självmedicinera i samband med en psykiskt jobbig
period i livet eller vid smärta. Sömnmedel och lugnande
medel används mycket inom vården och de har en
stor missbrukspotential. Kodeinpreparat som Citodon,
TreoComp m.fl. är ofta en inkörsport till missbruk av
morfin och andra tyngre opiater. Kodeintabletter har
inte förrän helt nyligen blivit klassade som narkotika
och därför varit lättare att komma över.
Ingrid Olsson har erfarenhet, eftersom hon
under sina 18 år på beroendekliniken har behandlat
ett flertal sjuksköterskor men även läkare som fastnat
i ett beroende.
Just nu genomgår 3-4 sjuksköterskor och någon
läkare behandling på beroendekliniken. En av sjuksköterskorna till och med tjänstgjorde på beroendekliniken när hennes beroende avslöjades. Hon hade blivit
beroende av Citodon och det gick ganska lång tid
innan detta upptäcktes av hennes kollegor.
– Det är svårt att upptäcka missbruk hos personal
inom vården, säger Ingrid Olsson. Det som kan avslöja
är att minnet blir sämre och arbetet går långsammare.
Men oftast upptäcks missbruket inte förrän det börjar
försvinna tabletter.
Ingrid Olsson nämner ytterligare några av de fall där
hon haft kollegor som patienter under senare år. Det
har varit sjuksköterskor från operationsavdelningen,
akuten och intensiven på det närbelägna sjukhuset.
En sjuksköterska på en vårdavdelning fick opiater förskrivna av fyra olika läkare.
För några månader sedan blev en sköterska på sjukhuset häktad för stöld och narkotikabrott sedan hon
stulit fentanyl i injektionsform, sammanlagt flera
liter. Den knappt 30-åriga
kvinnan hade börjat använda Citodon som medicin
mot smärta. Hon märkte
att hon mådde bra av kodeinet och fortsatte efter en tid
att missbruka morfin och
senare fentanyl, som är ett
mycket potent opiatläkemedel. Den unga kvinnan, som Ingrid Olsson
också är gravid, vårdas nu
på ett behandlingshem i avvaktan på rättegång.
Risken att utveckla ett läkemedelsberoende av lugnande och sömnmedel är relativt hög
och drabbar upp till hälften av patienterna redan efter
kort behandlingstid. Det är enligt Ingrid Olsson sjukvården som i stor utsträckning är orsak till att människor drabbas av ett läkemedelsberoende och det är
läkarnas ansvar som förskriver läkemedlen att se till att
förskrivningen begränsas till enbart kortare perioder.
Hon har noterat att 95 procent av dem som kommer
in för behandling av sitt beroende av bensodiazepiner
fått läkemedlet i en krissituation och fortfarande efter
20 år får preparaten förskrivna av sin läkare.
Ingrid Olsson menar att alltför många läkare inte
informerar sina patienter om beroenderisken. I synnerhet äldre läkare fortsätter att förskriva utan att
reflektera och i många fall tycks de inte vara medvetna
om beroenderisken och det verkar inte heller som om
de är särskilt intresserade av att lära sig mer om detta.
För opiatpatienter kan det gå fort att bli beroende.
Detta gäller också för dem som tar tramadolpreparat,
vilket kan leda till ett missbruk som är mycket svårt att
avgifta och komma ur.
n
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
7
Droger i arbetslivet
Allvarligt drogmissbruk inom vården
– Några typfall från Socialstyrelsens utredningar
På vårdinrättningar hanteras begärliga narkotiska preparat, vilket får ses som en av
anledningarna till att missbruk förekommer och dessutom tycks öka bland vårdpersonal.
Här nedan beskrivs några slumpmässigt utvalda fall som anmälts till Socialstyrelsen.
Den 53-årige manlige kirurgen anmäldes till
Socialstyrelsen av ett landsting eftersom han inte ansågs
kunna utöva sitt yrke tillfredsställande. Anledningen
var läkarens missbruk av alkohol och narkotika och
att han vid tre tillfällen stulit Ketogan-ampuller (starkt
morfinliknande opiatläkemedel) på sin arbetsplats.
Stölderna var polisanmälda och han hade vid förhör
erkänt tillgreppen.
Enligt anmälaren hade läkaren inte uppträtt synbart
drogpåverkad i tjänsten och inga patienter ansågs ha
kommit till skada, trots att missbruket visade sig ha
pågått i 17 år.
Socialstyrelsen startade en sedvanlig utredning,
begärde in och gick igenom journaler och andra
relevanta handlingar och kallade även in läkaren för
samtal.
Hans missbruk inleddes i samband med behandling
efter en trafikolycka. Han var då 36 år och missbruket
har sedan dess skiftat i intensitet mellan stora mängder
alkohol och/eller läkemedel till inga droger alls.
När ett apotek för några år sedan reagerade på att
läkaren skrev ut större mängder kodein och Ketogan
till sig själv, ledde detta till en terapeutisk kontakt med
psykiatrin.
Även arbetsgivaren reagerade och läkaren kallades
till ett samtal med sina chefer. Efter detta skrev inte
kirurgen ut någon narkotika till sig själv under åtta år.
Alkoholkonsumtionen ökade istället.
Efter några år började han åter missbruka opiater.
Han manipulerade sjuksköterskorna på olika sätt
för att komma över Ketogan. Kirurgens överdrivna
hjälpsamhet att hjälpa till vid injektioner gjorde dem
fundersamma. Han har bytt ut etiketter på sprutor som
varit avsedda för patienter, som då löpte risk att få
koksalt istället för Ketogan. Läkaren gick så långt att
han gjorde inbrott i ett medicinskåp med en peang för
att komma åt Ketogan-ampuller.
Själv ville han tona ner omfattningen och allvaret i
sitt alkohol- och läkemedelsmissbruk, som tidvis hade
varit desperat och gravt. Att per dag och på en gång inta
8-10 Citodon (kodein) och 15 Ketogan-tabletter ansågs
av Socialstyrelsen som mycket anmärkningsvärt.
Ärendet är ännu inte avgjort och läkaren har kvar
sin legitimation. Han är avstängd från sin senaste
anställning, men har möjlighet att söka ny tjänst via
bemanningsföretag.
10
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
32-årig manlig sjuksköterska
anmäldes av
en kommun eftersom han varit drogpåverkad under
arbetet på ett korttidsboende. Han blev också polisanmäld för stöld av tre ampuller Morfin och tre ampuller
Midazolam (en bensodiazepin). Han togs in på beroendeklinik sedan urinprov visat på intag av morfin och
bensodiazepin.
Socialstyrelsen utredde saken och hade ett samtal
med sjuksköterskan. Han hade tidigare vistats på olika
vårdinrättningar för sitt missbruk som pågått i olika
former sedan han var 15 år. Mannen hade prövat en
rad olika sorters narkotika som marijuana och hasch,
heroin, amfetamin, LSD, Propofol, Xanor och andra
bensodiazepiner, Oxycontin, Fentanyl, Morfin, allt
efter tillgång. Han hade rökt, injicerat och intagit drogerna som tabletter och ibland delat sprutor med andra
missbrukare.
Sjuksköterskan är sedan tidigare dömd för narkotikabrott, varusmuggling och anstiftan till mened. Han
hade hållhakar på andra personer som han utpressade
till att ge honom läkemedel och annan narkotika.
Socialstyrelsen utreder en 30-årig kvinnlig
sjuksköterska sedan hon anmälts av två vårdföre-
tag för missbruk och misskötsel av arbetsuppgifter.
Den unga kvinnan blev legitimerad sjuksköterska
2011 efter att ha arbetat som sjukvårdsbiträde och
undersköterska några år. Hennes missbrukskarriär
sträcker sig också många år bakåt i tiden och det verkar
obegripligt att hon lyckats avancera till sjuksköterska
med tanke på vad som kommit fram i SoS utredning.
Den ena arbetsgivaren anmälde att sjuksköterskan
uppträtt egendomligt och okoncentrerat. Hon missade
att anteckna under rapportering, skrev på fel patient,
somnade, kunde inte dela ut medicin och inte heller
logga in på datorn. Hon iordningställde insulin till
patienter som redan fått detta och vid samtal med
arbetsgivaren hade hon alltid en massa bortförklaringar.
Sjuksköterskan drogtestades och trots att tester
påvisade narkotiska läkemedel i urinen, förnekade hon
missbruk både nu och tidigare.
En tidigare arbetsgivare kunde bekräfta att den
kvinnliga sjuksköterskan missbrukat narkotikaklassade läkemedel och att hennes beteende i tjänsten gjorde
Droger i arbetslivet
att hon avstängdes. Trots flera drogtester som påvisade
opiater och bensodiazepiner, förnekade kvinnan missbruk och hade alltid bortförklaringar.
En annan anmälare uppgav att kvinnan uppträtt
märkligt under ett semestervikariat. Hon sov över
på sjukhuset för att kunna öppna mottagningen på
morgonen, men hon sov fortfarande och var mycket
svårväckt när ordinarie personal kom.
I narkotikapärmen fanns anteckningar om uttag
för påhittade patienter med fingerade personnummer.
Andra patienter som varit på besök på mottagningen
hade noterats för läkemedel som de inte blivit ordinerade. Den 30-åriga sjuksköterskan hade signerat alla de
påhittade uttagen, vilket hon nekade till.
Man konstaterade ett svinn av narkotiska läkemedel på mottagningen som omfattade 29 ampuller
morfin, 27 zopiklontabletter, 20 Ketogantabletter, 5
Stesolid suppositorier, 3 ampuller Stesolid, 2 tabletter
Oxascand och 5 fentanylplåster. Svinnet polisanmäldes
som stöld.
Fyra dagar senare drogtestades sjuksköterskan och
var då positiv på opiater och bensodiazepiner i urinen.
Hon förnekade stöld och hade som vanligt många förklaringar till sitt beteende.
Socialstyrelsens utredning redovisar ett flerårigt missbruk av narkotikaklassade läkemedel som kvinnans
arbetskamrater och arbetsgivare noterat. Läkemedlen
hade hon oftast tagit på sina arbetsplatser, men också
handlat ”på gatan och på nätet”. Det har kommit fram
att hon också rökt heroin och andra opiater under
flera år och andra illegala droger som kokain, ecstasy
och amfetamin finns i hennes missbrukskarriär, liksom
ett alkoholmissbruk sedan minst åtta år. Hon drack
mycket på fester och blev så oregerlig att värden vid ett
tillfälle ringde polisen som tog kvinnan till en beroendeklinik. Då hade hon 2,61 promille alkohol i blodet.
Läkaren remitterades till avgiftning på en beroendeklinik, som i journalen dokumenterade att narkosläkaren under ett och ett halvt år tagit 37-50 tabletter
Temgesic varje vardag och 50-75 tabletter per dag
på helgerna. Det var betydligt mer än han uppgett till
Socialstyrelsen.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)
beslutade om tre års prövotid på Socialstyrelsens
yrkande. Redan efter sju månader återkallades läkarens legitimation, sedan Socialstyrelsen uppdagat fortsatt missbruk. Läkaren överklagade men Länsrätten
avslog.
Läkaren ansökte ganska snart hos HSAN om
att återfå sin legitimation, men Socialstyrelsen och
Länsrätten avstyrkte.
Efter ett och ett halvt år utan legitimation ansökte
läkaren på nytt om att återfå sin behörighet. HSAN
beviljade nu detta trots att Socialstyrelsen avstyrkte.
Socialstyrelsen ansåg att fem års dokumenterad drogfrihet borde krävas, medan HSAN tyckte att det räckte
med den tid som gått.
Den 43-årige narkosläkaren
skrev ut stora
mängder Temgesic (ett narkotikaklassat opiatläkemedel) till en anhörig på annan ort. Ett apotek reagerade
på att läkaren själv hämtade ut tabletterna och man
kontaktade Socialstyrelsen. Nu gjordes kontroll av
läkarens förskrivningar och det visade sig att han
under 70 dagar skrivit ut 1400 Temgesic 0,4 mg till den
anhöriga, vilket var fem gånger mer än ordinationen.
Han förde inte heller journal över de förskrivningarna.
Efter några krystade förklaringar om den komplicerade behandlingen av den anhöriga, berättade
narkosläkaren för Socialstyrelsen att han själv använt
alla tabletterna. Han hade sedan 6-7 år missbrukat
opioider som Citodon, Panocod och Dexofen. Efter
några år gick han över till Temgesic – som innehåller
buprenorfin, samma substans som i Subutex.
Under ett och ett halvt år missbrukade han Temgesic
utan att ha kontroll, tills han avslöjades.
Läkaren ansåg att han kunnat sköta sitt arbete trots
missbruket.
Socialstyrelsen tog kontakt med 43-åringens verksamhetschef, som ansåg att läkaren hittills skött sin
tjänstgöring och skulle därför få fortsätta arbeta.
Temgesic är ett smärtstillande opioidläkemedel som innehåller 0,2 eller 0,4 mg av den verksamma substansen buprenorfin. Samma substans ingår i Subutex, men då är styrkan upp
till 8 mg per tablett.
53-årig sjukhusläkare på akutklinik
anmäldes av sin arbetsgivare till Socialstyrelsen. Orsaken var
läkarens fleråriga missbruk av kodein och morfin och
på senare tid fentanyl.
Läkaren berättade för SoS inspektörer att han börjat
missbruka kodein redan under läkarutbildningen och
att han nu missbrukat opiater i 20-30 år med två års
uppehåll under en period. Han ansåg också att han
mått bra av opiaterna.
De senaste två åren har läkaren använt fentanylplåster som han klippt i bitar och missbrukat genom att
tugga på bitarna. Plåstren har han kommit över efter
att en gång ha skrivit ut till sig själv och vid 5-6 tillfällen till sin hustru. Han tog själv hand om och missbru-
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
11
Droger i arbetslivet
kade hälften av hennes plåster, dvs. 10-30 plåster per
uttag.
Läkaren berättade att han också utnyttjade andra
anhöriga och släktingar som bulvaner för att komma åt
fentanylplåster. En svåger har vid 8-10 tillfällen hämtat
ut 30-60 plåster per gång. Svärdotterns far har vid 2-3
tillfällen fått 30 plåster förskrivna. Dotterns sambo
fick vid ett par tillfällen recept på plåster. Alla dessa
närstående lämnade de uthämtade fentanylplåstren till
läkaren som använde dem själv i sitt missbruk.
Hans missbruk eskalerade och det förekom svåra
avtändningar som han själv behandlade med bensodiazepiner. Under en kort tid var läkaren inne på en
beroendeklinik där han behandlades med Subutex.
Han kände ingen effekt av Subutex och hoppade av
behandlingen. Samma sak hände under ett försök med
Metadonbehandling.
Läkaren gick med på avgiftning och behandling för
att familjen led av hans missbruk och att arbetsgivaren
krävde det. Själv hade han egentligen ingen önskan om
att leva ett drogfritt liv.
Socialstyrelsens utredning resulterade i att HSAN
beslutade om prövotid 3 år och indragen förskrivningsrätt för narkotikaklassade läkemedel.
Genom läkarens förslagenhet att köpa tillbaka
och missbruka de fentanylplåster som han skrivit
ut till anhöriga och släktingar, kunde han enligt
Socialstyrelsen misstänkas för att ha gjort sig skyldig
till narkotikabrott och att åtal borde övervägas. En
polisutredning inleddes men lades senare ner då brott
inte ansågs kunna styrkas.
n
Gunnar Hermansson
Läkare misstänkt för narkotikabrott skrev ut sin egen narkotika
I juni 2011 fick tunnelbanepolisen i Stockholm åka till
Centralstationen och möta upp ett tåg från Uppsala.
Tågpersonal misstänkte att en av de resande hade tagit
en överdos.
När poliserna kom till platsen så möttes de av en
tågvärd som berättade att det i en av vagnarna satt
en man som inte gick att väcka. Mannen, som var i
35-årsåldern, sov och var helt frånvarande. Det rann
saliv ur munnen.
Poliserna klev ombord på tåget för att kontrollera
mannen. Vid kontroll så visade det sig att mannen inte
svarade på tilltal. Poliserna försökte att väcka mannen
men han reagerade inte. De försökte också att stimulera vissa smärtpunkter i syfte att väcka mannen. Det
hjälpte inte heller. Poliserna beslutade då att tillkalla
ambulans. I väntan på ambulans vaknade dock mannen till liv. Xanor innehåller alprazolam, den mest missbrukade bensosubstansen i Sverige.
12
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Mannen berättade omedelbart att han hade ätit
en stor mängd Xanor-tabletter. Han kunde dock inte
redogöra adekvat för omständigheterna kring sitt
tablettintag varför han kom att bli misstänkt för narkotikabrott. Vid kontroll av mannens väska anträffade
poliserna narkotika. I väskan fanns 490 Oxycontintabletter och 97 Xanor-tabletter. Där fanns också kanyler, bränd tesked och rem. Poliserna var nu övertygade om att de hade en vanlig missbrukare framför
sig. Men nästa fynd skulle förändra en del.
I väskan fanns också ett receptblock som var delvis
ifyllt. Poliserna trodde först att blocket var stulet.
Det visade sig dock att den man som poliserna hade
framför sig var läkare. Han hade själv fyllt i recepten.
Narkotikan som han hade med sig var dock märkt
med en annan persons namn. Poliserna reagerade på
alla oklarheter och bestämde sig för att gripa läkaren.
Det tog några timmar för läkaren att kvickna
till så pass att det gick att genomföra förhör med
honom. När läkaren senare förhördes så förnekade
han narkotikabrott. Han sa att han för tillfället inte
praktiserade men att han hade förskrivningsrätt. Han
menade att han därmed också hade rätten att skriva
ut sin egen medicin.
Ärendet redovisades till åklagaren som valde att
inte väcka åtal. Anledningen till detta var att läkaren
redan åtalats för och dömts för narkotikabrott. En
och en halv månad tidigare hade han gripits med 0,8
gram heroin på en offentlig toalett.
Heroininnehavet kunde inte förklaras bort med
förskrivningsrätten. Läkaren dömdes då till skyddstillsyn. Socialstyrelsen utreder läkarens förskrivningsrätt.
n
Lennart Karlsson
Droger i arbetslivet
Doktor Knark
- receptförskrivare och missbrukare
text och foto: lennart karlsson
För första gången har en läkare i Sverige dömts för grovt narkotikabrott för att ha förskrivit narkotikaklassade läkemedel.
”Jag ska icke ge någon gift om man ber mig därom…”
Citatet är en del av en 2400 år gammal skrift. Skriften
tros vara författad av Hippokrates som anses vara läkekonstens fader. Skriften brukar kallas för Hippokrates
ed eller läkareden. Redan de gamla grekerna förstod
tydligen att det finns en fara i att självdestruktiva individer kommer till läkare och ber om gift. Tyvärr finns
idag en hel del läkare som tycks ha glömt de gamla grekernas råd. I början på januari 2012 dömdes en läkare
i Stockholms tingsrätt för grovt narkotikabrott. Påföljden blev 3 år och 8 månader. Det här är berättelsen om
doktor Knark.
Omfattande tablettförsäljning
Redan 2009 börjar poliser på Plattangruppen irritera
sig på en viss läkare. Anledningen är enkel. Läkarens
namn dyker ständigt upp som förskrivande läkare av
narkotikaklassade tabletter. Tabletter som säljs vidare
i stor omfattning av de mest ökända narkotikasäljarna
på Sergels Torg.
Poliserna arbetar frustrerat vidare i några år med
förhoppningen att deras insatser på gatunivå ska
minska trycket. Det finns dock inga tendenser att
förskrivningen minskar, tvärtom tycks den bara öka.
Upprepade anmälningar till Socialstyrelsen ger inte
heller någon effekt. Efter sommaren 2011 tar tålamodet hos inblandade poliser slut. Doktor Knark måste
bort!
Spaning med hemliga tvångsmedel
Poliserna kontaktar åklagaren Gunnar Fjaestad och
för ett resonemang om läkaren skulle kunna anses som
skäligen misstänkt för grovt narkotikabrott. Trots läkarens legala rätt att skriva ut narkotika är det enligt
poliserna så uppenbart att förskrivningen inte handlar
om behandling. Det finns starka skäl att tro att förskrivningen sker med uppsåt att tjäna pengar.
Åklagare Fjaestad tittar på polisernas hittills samlade bevisning och gör bedömningen att det hela räcker
för skälig misstanke. Tingsrätten beviljar spaningar
med hemliga tvångsmedel. Spänningen är stor när telefonavlyssningen inleds. Alla inblandade inser naturligtvis att det normalt integritetskränkande tvångsmedlet
avlyssning kan spetsas till ytterligare när man avlyssnar
en läkare. Nästan omgående visar dock avlyssningen
att läkaren inte har några förtroliga patientsamtal på
telefon. Istället kan det rätt och slätt konstateras. Han
säljer knark.
Kvinnliga medhjälpare
Hos en av medhjälparna anträffades fentanylplåster som
klippts isär för att användas som missbruksdoser.
14
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Vid fortsatta spaningar så framträder en tydlig bild.
Läkaren säljer recept som hämtas ut av kända narkotikamissbrukare. Kön till läkarens bostad, från vilken
han bedriver sin verksamhet, är lång. Till sin hjälp har
läkaren två kvinnor. Båda är välkända missbrukare av
bensodiazepiner. Vill man raljera så kan man påstå att
de båda fungerar som läkarsekreterare.
Läkaren och hans sekreterare ser till att receptblanketterna skrivs ut i en aldrig sinande ström. Spanarna
följer mottagare av recept direkt från läkarens lägenhet. Recepten expedieras och tabletter hämtas ut.
Droger i arbetslivet
Beslag av ett stort antal tabletter och recept gjordes vid gripanden och husrannsakan hos de misstänkta.
Tabletter hamnar sedan på Sergels Torg där de säljs
utan urskiljning. Den kriminella cirkeln är sluten.
Ofattbar omfattning
När åklagare Fjaestad anser bevisningen tillräcklig
grips doktor Knark. Den bild som nu framträder är att
läkaren är en man som fulltständigt har tappat greppet.
Lägenheten/kontoret framstår som en knarkarkvart.
Det är uppenbart att läkaren själv är grav missbrukare
av bensodiazepiner. Hans fysiska status är så pass dålig
att det initialt finns en oro att avtändningen på bensodiazepiner ska hota hans liv. De eventuella journalanteckningar som en gång har funnits ligger utspridda
bland sopor och klädhögar i lägenheten.
Den utredning som nu följer visar en skrämmande
bild. Under den period som åtalet avser har läkaren
skrivit ut hela 177 255 narkotikaklassade läkemedel
– 12 400 OxyContin, 491 fentanylplåster och resten
bensodiazepiner såsom Flunitrazepam, Xanor, Sobril,
Iktorivil, och Imovan - med stöd av 1095 recept. Då
ska man veta att detta är under en begränsad tidsperiod, 1 januari – 18 oktober 2011, och att utredare
och åklagare har valt att göra ett ordentligt ”säkerhetsavdrag”. Mängden narkotika som doktor Knark
har ställt ut till den illegala marknaden är enorm. Bäst
beskrivs det av överläkaren Britt Wikander som vittnar
i rättegången. Hon menar att den mängd narkotika
som läkaren skrivit ut dagligen ”skulle räcka till ett
helt sjukhus”.
Uppsåtligt brott?
Den centrala frågan i utredningen och rättegången blir
självklart om läkaren har haft uppsåt. Läkaren själv
uppger att han har varit ett offer för omständigheterna.
Han anger till sitt försvar att han närmast har blivit
hotad och tvingad av missbrukarna att skriva ut recept.
Bevis i spaningarna ger dock en annan bild. Läkaren
har tydligt varit medveten om att de narkotikaklassade
läkemedlen säljs vidare. Centrala bevis för uppsåtet blir
främst överhörda och avlyssnade samtal. Där framgår
att läkaren känner till att ”patienterna” säljer tabletter
vidare. Han använder även denna kunskap när han förhandlar med vissa missbrukare om deras betalning för
recepten. En annan omständighet som styrker uppsåtet
är att läkaren har hanterat recepten mycket vårdlöst.
Han har lämnat ut recept in blanco. Recept som sedan fylls i av missbrukarna och expedieras. Läkarens
försvar om att han känt sig hotad av missbrukarna underkänns av rätten. Uppsåtet avseende grovt narkotikabrott anses styrkt.
Även medhjälparna döms för narkotikabrott, även
om påföljden inte blir lika allvarlig som för läkaren.
De döms för att ha skaffat fram kunder, förmedlat och
fyllt i recept. En av medhjälparna har agerat ”förlängt
kontor” i perioder då trycket av missbrukare har varit
för hårt vid läkarens lägenhet.
Ett ärende av prejudicerande karaktär
Läkaren döms för grovt narkotikabrott i tingsrätten.
Utredningen och domen är till viss del unik i svensk
rättshistoria. Tidigare har man i princip hållit slarvande och vårdslösa läkare utanför rättsystemet. I detta
fall var är det dock så uppenbart att det handlar om
rent kriminell verksamhet som döljs bakom en läkarlegitimation. Utredningen visar också att läkarnas förskrivningsrätt inte friskriver dem från ansvar jämlikt
narkotikastrafflagen, när uppsåtet kan bevisas.
Läkaren överklagade tingsrättens dom och förhandlingen i Svea hovrätt hölls vid denna tidnings pressläggning.
Följderna av detta ärende kommer att bli tydliga.
Fler läkare kommer att bli dömda för narkotikabrott. I
skrivande stund sitter ännu en Stockholmsläkare häktad för grovt narkotikabrott. Utredningen och rättsliga
prövning i det ärendet kommer att redovisas i senare
nummer av SNPF-tidningen.
n
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
15
Droger i arbetslivet
Läkarlegitimationen indragen efter
avslöjande i media
En läkare i Norrbotten har fått legitimationen indragen sedan han trakasserat och pressat två kvinnliga patienter att i utbyte mot sexuella tjänster få
narkotikaklassade läkemedel utskrivna. HSAN ansåg att läkaren ”på ett allvarligt sätt brustit i omdöme. Hans agerande får anses innebära att han visat
sig uppenbart olämplig att utöva yrket som läkare”
Beslutet bygger också på omfattande överförskrivningar till missbrukare, där mängderna varit
så pass stora att de sålts vidare. Att det sen skett
för att utverka en motprestation anser HSAN vara
synnerligen anmärkningsvärt.
Bakgrunden är att två journalister vid
NorrbottensKuriren, Johanna Hövenmark och
Peter Johansson i oktober 2011 avslöjade att en
läkare i december 2009, då anställd vid en vårdcentral i Norrbottens Läns Landsting, via e-post
och sms försökt pressa en kvinna och hennes
väninna att sälja sexuella tjänster. Som betalning
erbjöd läkaren narkotikaklassade läkemedel.
Uppgifterna i Kuriren kom som en överraskning
för Socialstyrelsen trots att myndigheten utrett
läkaren i ett och ett halvt års tid.
Läkaren har under pågående utredning arbetat
för två olika bemanningsföretag samt vid en vårdcentral i Västerbotten.
HSAN:s generaldirektör Aud Sjökvist medgav
för Kuriren att det var tidningens granskning som
lett fram till att läkaren miste sin legitimation. Hon
ansåg också att Socialstyrelsens handläggningstid varit alldeles för lång. Under de två åren av
utredning har läkaren kunnat tjänstgöra på flera
olika ställen och har då varit en potentiell fara för
patientsäkerheten.
Åsa Dahlberg
Överförskrivning
– dödliga överdoser – livstidsstraff
Två fall i USA indikerar hårda tag mot läkarnas
langning.
Chicagoläkaren Paul H Volkman, 64, dömdes till
livstids fängelse fyra gånger om för att illegalt ha
förskrivit och tillhandahållit opiatläkemedel och
andra beroendeframkallande läkemedel, vilket
orsakat fyra personers död genom överdoser.
De förskrivna medlen avsåg miljontals preparat
av bl.a. diazepam, alprazolam, hydrokodon, oxikodon och karisoprodol.
Volkman hade praktik på fyra ställen i Ohio
innan DEA:s utredning stoppade verksamheten.
Kunder betalade kontant mellan 125 och 200
USD per besök.
Klinikerna öppnade sitt eget dispensary,
utskänkningsställe, sedan de lokala apoteken vägrat att expediera recept Volkman förskrev.
Lisa Tseng, 42, läkare i Rowland Heights i Los
Angeles, häktades nyligen och utreds nu av LA
County District Attorney´s Office för att hennes
förskrivningar av narkotiska läkemedel orsakat
tre dödliga överdoser. Doktor Tseng är anklagad
för mord av andra graden och ytterligare några
brott.
De tre avlidna männen, som var mellan 21 och
29 år, fick mycket stora mängder läkemedelsdroger förskrivna av Lisa Tseng. Om hon döms för de
brott hon anklagas för, kan straffet bli upp till 45
års fängelse eller livstid.
Förutom mord är läkaren misstänkt för ett fall
av förfalskning och tjugo fall av förskrivning utan
laglig grund. Tre av förskrivningarna gällde de
tre avlidna männen och de övriga avsåg patienter
som överlevde överdoser eller förskrivningar till
undercover-poliser.
En talesman för DEA sade att missbruk av läkemedel har ökat till alarmerande nivåer och har
en förödande effekt på familjer och på samhället.
Dödliga överdoser av förskrivna droger har tagit
epidemiska proportioner och är nu fler än dödsfallen i trafiken.
Källa: Drug Enforcement Administration, DEA.
Läkarstudenter och bruk av narkotika
Var sjätte student på Läkarprogrammet i Uppsala har
använt narkotika under sin studietid, enligt en enkät
som SR Upplandsnytt gjorde hösten 2010.
Hälften av de närmare 900 läkarstudenterna i
Uppsala svarade på enkäten. De flesta som prövat
narkotika är män och den vanligaste drogen är hasch
eller marijuana.
18
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Kokain, amfetamin och oklassade nätdroger var
inte helt ovanliga och även ecstasy, mefedron och
heroin förekom.
Fem procent av studenterna ansåg att cannabis
bör legaliseras.
GH
Droger i arbetslivet
Dags att lagstifta om
drogtester i arbetslivet?
M
issbruk av narkotika, hälsofarliga varor, dopningsmedel m.m. har blivit ett allvarligt problem
i många yrkesgrupper. Missbruk förekommer även i
grupper som i sin professionella verksamhet hanterar
narkotika eller möter narkotikamissbrukare, såsom
sjuksköterskor eller kriminalpoliser.
Ett sätt att på ett tidigare stadium fånga upp missbruk (icke-medicinskt bruk) är att genomföra drogtester. Sådana bygger på att droger eller drogrester
(metaboliter) finns kvar i kroppen eller utsöndringsprodukter (urin, svett, saliv eller hår) under en viss tid
(dagar – veckor). Genom att ta ett prov kan man påvisa
drogintag även om man inte kan se att
personen är påverkad just vid provtagningstillfället.
Vid svenska drogtester i olika
arbetsverksamma grupper har man
hittat positiva svar (visande förekomst
av droger eller drogrester) i omkring
2 – 4 procent av fallen.
Tunga skäl emot – och för
Krav på testförfarandet
Eftersom resultatet av ett drogtest kan få långtgående
konsekvenser måste formerna för hanteringen och analysen av ett prov regleras noga. I lagen eller motsvarande förordning bör man införa bestämmelser om bl.a.:
1. Grunder för drogtester, t.ex. vid
anställning, slumpmässigt, vid misstanke eller i samband med behandling.
2. Beslutsprocedurer, alltså vem
som skall fatta beslutet om att genomföra ett test eller en serie tester.
3. Tekniska krav på testproceduren, alltså identitetskontroll, former
för tagande och övervakning av provet, säkerställande av fortsatt hantering m.m.
4. Certifiering av laboratorier m.m.,
så att testproceduren har samma
forensiska kvalitet som exempelvis kriminaltekniska
eller rättskemiska analyser.
5. Åtgärder vid vägran. Eftersom testet genomförs
inom ramen för en civilrättsligt reglerad anställning
kan det inte bli fråga om fysiskt påtvingade tester som
vid trafiknykterhetskontroller. I stället får man diskutera andra åtgärder, t.ex. att vägra anställning eller att
säga upp den anställde.
6. Informationsplikt och sekretess. Uppdagande
av narkotika- eller annat missbruk kan påverka bl.a.
innehav av behörigheter som körkort men även tjänstbarheten i trafik. Många instanser kan vilja ha del av
informationen.
För att skapa enhetliga regler över hela arbetsmarknaden bör lagen vara indispositiv, d.v.s. den bör inte gå
att förhandla bort.
Frågan om drogtester i arbetslivet har varit föremål
för diskussioner och modellprojekt i mer än ett kvartssekel. Med hänsyn till frågans vikt bör den snarast bli
föremål för lagstiftning. n
§?
Hittills har argumenten mot lagreglerad drogtestning dominerat debatten.
Här har man sagt att det i svensk arbetsmarknadstradition ligger att parterna själva skall
reglera frågor som denna. Man har också sagt att det
är ett kraftigt intrång i den personliga integriteten att
bli påtvingad ett test. Vidare har det hävdats att frekvenserna av aktivt missbruk är så låga att det är ett
ineffektivt sätt att spåra missbruk. Några försök (bl.a.
2002) har gjorts att lagstifta utan resultat.
Under tiden har argumenten för lagreglerad drogtestning blivit starkare. Allt fler sektorer, bl.a. tung
industri och värdetransporter, har avtalsreglerade tester. Därmed håller tanken på allmänna tester att vinna
allt större acceptans. Men det finns viktiga grupper
som står utanför allmänna testsystem. bl.a. vårdpersonal. På den svenska arbetsmarknaden finns sedan
EU-inträdet allt fler aktörer som inte har svenska
kollektivavtal. En stor svensk koncern lånar ibland in
personal från ett dotterbolag i Nederländerna. Där är
det tillåtet att röka cannabis, vilket en del medarbetare
också gör under veckosluten hemma. När de kommer
till Sverige under arbetsveckorna använder de det s.k.
Christiania-försvaret, nämligen att man rökt på utomlands där det inte är straffbart. Med nuvarande regler
är de svåra att stoppa.
22
Utökade drogtester motiveras ytterst av att missbruk är en viktig säkerhetsfråga. Missbruk kan vålla
olyckor, stillestånd, konflikter, hot m.m. Det är därför
angeläget att förebygga, upptäcka och hejda missbruk
så tidigt som möjligt, t.ex. genom allmänna drogtester.
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Jonas Hartelius
Karlshamn och Karlskrona
– en utmaning för Tullverkets gränsskydd
text och foto: gunnar hermansson
Till hamnarna i Karlshamn och Karlskrona anländer dagligen flera hundra långtradare
och personbilar med bilfärjorna från Litauen och Polen, två länder som genom åren
också har förknippats med smuggling av amfetamin och andra droger. Tullverkets
gränsskyddsgrupper arbetar målmedvetet med de resurser man har och lyckas emellanåt avslöja smugglingsförsök, även i större skala.
E
n gråmulen tisdagsmorgon i februari besöker jag en
av Tullverkets gränsskyddsgrupper i Stillerydshamnen utanför Karlshamn. Klockan närmar sig nio och
den dagliga bilfärjan från Klaipeda i Litauen är på väg
att lägga till vid kajen. Gruppchefen Lars Liljesson och
hans kollegor Christine, Roger, Pär och David förbereder dagens kontroll av bilar, förare och passagerare.
Enligt förhandsinformationen medför färjan idag ett
40-tal långtradare, ungefär lika många personbilar och
några passagerare utan fordon.
Måndagar är normalt sett mest hektiska och under
gårdagen hade färjan 106 lastbilar ombord. Några ska
lossa sin last i Sverige, medan andra har Norge eller
Danmark som slutdestination. I personbilarna färdas
huvudsakligen hantverkare av olika slag.
Förutom sedvanlig tullkontroll gör gränsskydds-
26
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
gruppen också nykterhetskontroll av fordonsförarna.
Tullverket har sedan flera år samma befogenheter och
samma utrustning för kontroll av utandningsluften
som Polisen har. Gruppen brukar kontrollera så många
bilförare man hinner med och idag får alla blåsa.
Numera avslöjar gruppen minst en alkoholpåverkad
förare i veckan, men det var betydligt fler för några år
sedan. De frekventa kontrollerna har uppenbarligen
haft effekt.
Dagens arbete fördelas så att Christine tar långtradarkontrollen, David och Roger, som också är hundförare, tar personbilskontrollen medan Lars och Pär tar
emot ett tjugotal passagerare som reser in utan fordon.
De hämtas med buss vid färjan och får passera genom
ett tullfilter i terminalbyggnaden.
Fem-sex personbilar och en långtradare tas ut för
närmare visitation inomhus. Då får också Rogers
labrador Gebby medverka.
Denna morgon var dock lugn och varken smugglare
eller onyktra förare kunde upptäckas. De gånger man
gjort beslag av narkotika har det oftast gällt amfetamin
och i mindre mängder. Men också ett par större amfetaminbeslag har gjorts på Polenfärjan i Karlskrona.
I oktober förra året gjorde Lars Liljesson och hans
grupp ett mycket stort beslag av anabola steroider, det
största enskilda beslaget i Sverige någonsin. En lastbilsförare från Polen hade lite väl mycket alkohol i hytten
och Lars beslöt att titta lite närmare i andra utrymmen
på bilen. I ett utvändigt förvaringsfack på ena sidan
hittades ett stort antal kartonger som innehöll ampuller
och tabletter. (Läs mer om ärendet på sidan 31.)
Gränsskyddsgrupperna rör sig
över flera län
I Blekinge finns fyra gränsskyddsgrupper som alla är
stationerade i Karlshamn. De tillhör Kompetenscenter
(KC) gränsskydd Malmö och deras arbete styrs också
från Malmö.
Förutom färjan från Klaipeda kommer en gång i
veckan en godsfärja från St. Petersburg till Karlshamn.
Till Karlskrona anlöper två gånger dagligen, morgon
och kväll, bilfärjor från Gdynia i Polen.
Eftersom Tullverkets enhet i Blekinge även ansvarar
för Kronobergs och Kalmar län, kan gränsskyddsgrupperna ibland dirigeras till någon av flygplatserna i
Växjö, Kalmar eller Ronneby, för att utföra kontroller
i samband med ankommande utrikes flyg.
Ett par gånger i månaden gör gränsskyddet nattpass
och då får gruppen åka till Lernacken eller Helsingborgs
hamn för att biträda sina skånska kollegor.
Kompetenscenter gränsskydd i Malmö
Tullverkets Kompetenscenter i Malmö omfattar således
förutom Skåne även Blekinge och de två sydliga länen
i Småland.
Michael Nelander är KC-chef och basar över ca
400 medarbetare. Han berättar att Öresundsbron är
flitigt frekventerad av smugglare och kontrollstationen vid Lernacken tar därför mycket resurser. Här
gör Tullverkets gränsskydd varje år en mer ingående
kontroll av cirka 10 000 objekt. Under 2011 gjordes
här 1800 narkotikabeslag och totalt sju illegala vapen
togs i beslag.
Skåne har också några stora hamnar som flera gånger dagligen angörs av bilfärjor från Polen, Tyskland
och Danmark.
29 gränsskyddsgrupper, inklusive de fyra i Blekinge,
arbetar inom KC Malmö med att motverka smuggling
och kontrollera nykterheten på de inresande bilförarna.
Michael Nelander är mycket nöjd med det resultat
gränsskyddet uppnår, men han är bekymrad över den
höga snittåldern på 52 år. När Tullverket för några
år sedan gjorde en drastisk minskning av personalen,
försvann många av dem som då tillhörde de yngre
inom gränsskyddet och det syns nu som ett glapp i
ålderskurvan.
Alla låntradare som dagligen kommer med färjan från
Klaipeda, ibland fler än etthundra, måste passera tullgränsen
och samtala med en tullinspektör innan färden kan gå vidare
in i landet.
+
forts s 30
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
27
Tullverket har långtgående befogenheter att kontrollera inflödet av varor till Sverige, men i ett avseende har
utvecklingen försämrat förutsättningarna för tullens
arbete. Idag får inkommande brev- och paketförsändelser endast kontrolleras på de utväxlingspostkontor där postförsändelserna först anländer till landet,
dvs. Arlanda flygplats och Postterminalen Toftanäs i
Malmö.
Michael Nelander skulle gärna se en översyn av
lagstiftningen som ger Tullverket samma möjligheter
att även kontrollera den ökande mängden brev och
paket som fraktas in i landet av olika små och stora
kurirföretag. Tulltjänstemännen får idag inte göra kontroller av försändelser i företagens egna terminaler inne
i landet, utan man är hänvisad till att göra kontrollen
vid gränsen.
Kameraövervakning vid gränsstationerna och bättre
möjlighet till ID-kontroll av inresande är ytterligare ett
par hjälpmedel som Michael Nelander har på önskelistan över åtgärder som skulle effektivisera Tullverkets
arbete.
Ett par beslagtagna skåpbilar som använts vid spritsmuggling
står uppställda i terminalen.
30
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Christine räcker över alkotestaren till en lastbilschaufför.
Idag får alla blåsa och alla klarade testet.
De som anländer i personbilar och minibussar från Litauen är
oftast hantverkare på väg till Sverige, Norge eller Danmark.
Labradoren Gebby undersöker en personbil tillsammans med
hundföraren Roger.
Största enskilda dopningsbeslaget gjordes i Karlskrona
Måndagen den 17 oktober 2011 kl. 08.00 anlände bilfärjan Stena Spirit från Gdynia
i Polen till Verköhamnen i Karlskrona. Linjen trafikeras två gånger per dag och just
denna morgon hade gruppchefen Lars Liljesson och hans gränsskyddsgrupp uppdraget att kontrollera de ankommande fordonen och passagerarna.
Som vanligt en måndagsmorgon fanns mer än 100
långtradare ombord. En av dessa var en polskregistrerad kyl/frystrailer. När Lars Liljesson frågade föraren
om han hade något att förtulla blev svaret nekande.
Frakthandlingarna visade att lasten bestod av IKEAmöbler, huvudsakligen sängar, madrasser och fåtöljer,
som skulle levereras till ett IKEA-varuhus i Oslo.
Vid en titt i lastbilshytten konstaterade Lars Liljesson
att där fanns några spritflaskor och en del öl, lite mer
än vad som var brukligt. Han beslöt då att kontrollera
de olåsta yttre förvaringsfacken på trailern. I det högra
facket fanns några lastpallar och en svart plast som
dolde tolv större paket inslagna i brunt papper.
Då chauffören tillfrågades om vad detta var, ställde
han sig ovetande och visade heller inget intresse för
paketen. Ekipaget togs då ut för närmare kontroll.
I kyltrailern sidofack förvarades smuggelgodset…
Rekordstort beslag av anabola steroider
De tolv paketen visade sig innehålla en mycket stor
mängd anabola steroider i form av 22 000 tabletter och
ca 8000 ampuller i storlekarna 1 ml och 10 ml. Där
fanns också 500 ampuller tillväxthormon. Den beslagtagna mängden motsvarar drygt 1.6 miljoner enheter
á 5 mg verksam substans, en rekordstor mängd som
troligen inte tidigare förekommit i ett enskilt beslag.
Den 48-årige polske chauffören var helt lugn och
sade sig vara helt ovetande om hur den illegala lasten på drygt 100 kilo hamnat i hans fordon. Tullens
utredare, tullinspektörerna Josefine Runesson och
Margareta Persson, fann dock ingen rimlig förklaring
till hur paketen skulle ha hamnat i trailerns förvaringsfack utan chaufförens kännedom. Han häktades
misstänkt för grov smuggling och satt häktad fram till
rättegången den 13 mars.
… tolv paket som vägde sammanlagt 109 kilo…
Chauffören frigavs och åtalet ogillades
Efter rättegången försattes den polske chauffören på fri
fot. Tingsrätten ogillade åtalet eftersom det inte gått att
styrka att chauffören varit delaktig i smugglingen.
Åklagarens argument för chaufförens delaktighet
var bl.a. att resrutten inte var planerad långt i förväg
och inte var känd av utomstående. Detta talar emot att
okända personer skulle ha kunnat lasta trailern med
109 kilo smuggelgods till ett värde av ca 2 miljoner
kronor i användarledet och riskera att partiet inte gick
att återta.
Tingsrätten valde att hellre fria beroende på att indicierna inte var övertygande och att chauffören tidigare
…och innehöll anabola steroider i form av ampuller och
tabletter, samt tillväxthormon.
var ostraffad, levde under normala förhållanden och
uppträdde lugnt och förtroendeingivande i rätten.
Kammaråklagare Eva Pihl från internationella åklagarkammaren i Malmö kommer troligen inte att övern
klaga tingsrättens beslut.
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
31
Vanligaste preparaten vid
drograttfylleri?
Sedan 1999 är det som bekant olagligt att framföra motorfordon om föraren har ett
narkotikaklassat ämne i blodet. Avslöjade fall av drograttfylleri har nu blivit näst intill
lika många som vanligt rattfylleri, trots att polisen måste ha en skälig misstanke om
drogpåverkan för att få ta blodprov på den misstänkte föraren.
Vid olyckor, vårdslös körning eller tips har man i regel
tillräckligt starka skäl för att undersöka nykterheten
även avseende andra droger än alkohol. Men för blodprovstagning i samband med en vanlig trafikkontroll
vid vägkanten, krävs att polismannen först uppfattar
tecken på drogpåverkan och bekräftar denna misstanke
genom en ögonundersökning..
En utbredd uppfattning i Sverige är att amfetamin
och cannabis är de droger som oftast förekommer vid
drograttfylleri. En anledning till detta kan vara att när
Rättsmedicinalverkets Rättskemiska avdelning (RMV)
i Linköping analyserar blodprov där polisen misstänker drograttfylleri, avbryts analysarbetet när en narkotikaklassad substans är påvisad. Sedan 2005, samma år
som varningstriangeln togs bort på förpackningar med
narkotikaklassade läkemedel, har RMV och Polisen en
överenskommelse att sökandet efter narkotikaklassade
ämnen i proverna ska göras i en viss ordning; opiater
(heroin), amfetamin, cannabis, kokain, metamfetamin,
bensodiazepiner, buprenorfin, ecstasy. När en av dessa
narkotikaklassade substanser har påvisats, undersöker
man alltså inte om blodprovet kan innehålla fler substanser. Eftersom läkemedel kommer bland de sista i
analysordningen, innebär det att de blir underrapporterade i statistiken
Detta framgår av de analyser som RMV gjorde
under 2010 av de 12 900 blodprov som polisen skickat
in. Man fann flest fall med amfetamin (43 %), THC
(19 %), metamfetamin (17 %) och därefter bensodiazepiner i ordningen diazepam (5 %), alprazolam (2 %),
klonazepam (2 %), nitrazepam (0,4 %) och flunitrazepam (0,3 %). Av opiatläkemedel påvisades morfin,
kodein, tramadol, buprenorfin och metadon i fallande
skala från 4 – 1 procent.
Förutom dessa siffror, som finns att läsa i FASS
ang. Trafik och läkemedel, har nästan inga liknande
studier gjorts i Sverige sedan drograttfyllerilagen kom
till. I FASS-texten hänvisas till utländska studier, bland
annat i Skottland, som visat att förare som intagit
bensodiazepiner och liknande medel löpte upp till fem
gånger större risk att råka ut för olyckor.
(Det bör påpekas att bensodiazepiner, dvs. sömn-
34
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Varningstriangeln på förpackningar med narkotikaklassade
läkemedel togs bort 2005.
medel och lugnande, ångestdämpande och muskelavslappnande medel, påverkar GABA-receptorn i hjärnan och verkar dämpande på centrala nervsystemet, på
liknande sätt som alkohol.)
I Norge har man forskat betydligt mer på läkemedel och
andra droger i trafiken. I studien Frequent detection
of Benzodiazepines in Drugged Drivers in Norway,
Christoffersen/Mørland 2008, påvisades förekomsten
av bensodiazepiner och andra narkotikaklassade ämnen i blod hos bilförare som den norska polisen gripit
för drograttfylla. Studien omfattade åren 2001-2005,
då mellan 4000 och 5000 prover undersöktes varje år.
Oftast hittas två, tre eller fler droger i samma provmaterial. Under 2005 var de vanligaste påvisade drogerna bensodiazepiner (46,2 %), amfetamin (33,4 %),
THC (30,3 %), morfin (6,8 %) och kodein (4,4 %).
Vid misstanke om drogpåverkan får polisen vid trafikkontroller göra ögonundersökning på föraren för att eventuellt kunna gå
vidare till blodprovstagning.
Kokain och ecstasy förekom i mindre än 3 procent av
fallen.
Bensodiazepiner har varit den oftast påvisade droggruppen, ofta i kombination med andra droger, i samband med drograttfylleri i Norge under flera år och
man har sett en ökning sedan år 2000.
Förhöjda koncentrationer av bensodiazepiner i blod
påvisades i ett stort antal fall i studien. Till exempel
under 2004 uppmättes mängder som översteg en terapeutisk dos för flunitrazepam i 82,4 procent av fallen,
för alprazolam i 67,7 procent och för nitrazepam i 46,2
procent av fallen. Tendensen var densamma över hela
perioden, vilket indikerar att majoriteten av de bensodiazepinpositiva fallen inte representeras av patienter
som följer läkarens ordination. I många fall är det
snarare frågan om ett missbruk av läkemedel inköpta
på den illegala marknaden. Studien visade också att i
de fall koncentrationen motsvarade en ordinerad dos
så var det hos förare över 50 år.
Slutsatsen som forskarna drog av studieresultaten
var att de som kör bil med bensodiazepiner i blodet
inte representerar den patientgrupp i landet som får
bensodiazepiner förskrivna av läkare. Den stora mängden benso-positiva prover visar på ett behov av att
inkludera dessa substanser i alla analyser av blodprov
från misstänkt drogpåverkade förare och för att kunna
studera drogers inblandning i trafikolyckor och risktagningar i trafiken.
En färsk norsk studie, Trends in amphetamine and
benzodiazepine use among drivers arrested for drug
impaired driving in Norway 2000-2009, S. T. Bogstrand et al, presenterades i slutet av 2011.
Syftet med studien var att undersöka påverkan av
amfetaminer och bensodiazepiner hos norska bilförare
under åren 2000 – 2009, och jämföra resultaten med
beslagsstatistiken av dessa droger under de aktuella
åren. Blodprover från närmare 40 000 bilförare ingick
i studien.
Forskarna fann att bensodiazepiner förekom i 40
procent av proverna år 2000 och ökade till 63 procent 2002. Det året var flunitrazepam (Rohypnol) en
mycket vanlig drog på den illegala marknaden, vilket
också syntes i all statistik. Efter 2002 har förekomsten
av bensodiazepiner varierat mellan 52 och 57 procent bland alla kontrollerade förare. Det har påvisats
stora variationer mellan olika benso-substanser, vilket
motsvarar variationen i de beslag av bensodiazepiner
som polisen gör. Flunitrazepam har minskat kraftigt,
medan alprazolam, diazepam och i synnerhet klonazepam har ökat. Prover med mer än en bensodiazepin
ökade kraftigt under perioden.
Amfetaminer (amfetamin och metamfetamin) har
förekommit i 35 – 43 procent av proverna under tioårsperioden. En förskjutning har skett från övervägande amfetamin i början av perioden till metamfetamin i
slutet. Två tredjedelar av alla förare som var positiva
på amfetaminer var också positiva på en eller flera
bensodiazepiner.
Den typiske drogpåverkade bilföraren är en man,
20-35 år. Han kombinerar ofta illegala droger, läkemedelsdroger och alkohol. Koncentrationen av läkemedelsdroger i blodet är oftast högre än vad som
förväntas av ordinerade doser.
En jämförelse mellan statistik över användare av
förskrivna bensodiazepiner och benso-påverkade bilförare visade en skillnad i ålder mellan de två grupperna.
Majoriteten av bilförare med bensodiazepiner i blodet
var mellan 20 och 40 år gamla, medan majoriteten av
norrmännen som fått bensodiazepiner förskrivna av
läkare var över 50 år.
Studien visade alltså att de droger som påvisades
i blodprover från gripna bilförare matchade polisens
beslag av narkotika. Man kunde också påvisa att amfetamin och bensodiazepiner är en vanlig kombination
hos drogpåverkade bilförare.
n
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
35
Lagens långa arm räckte inte ända fram
44-årige P. S. dömdes i Stockholms tingsrätt i december 2011 till tio års fängelse och
livstids utvisning. Han hade enligt tingsrätten gjort sig skyldig till grovt narkotikabrott
2002 och därefter lämnat landet. Efter gediget polisarbete kunde han gripas i USA nio
år senare.
80 kilo amfetamin sommaren 2002
Hela ärendet startade sommaren 2002 då Citypolisens
narkotikaspanare hade fått säkra uppgifter om att både
narkotika och vapen förvarades i en lägenhet vid Fridhemsplan i Stockholm. Piketen hjälpte till med inbrytning den 27 juni. Vid husrannsakan fann man hasch,
en pistol, falska passhandlingar och en magnetnyckel.
Ganska snart kunde nyckeln spåras till Safe
Minilager i Solna. I lagret förvarades tre kartonger
som innehöll sammanlagt 68 kilo amfetamin förpackat
i mindre foliepaket. Av texten på paketen framgick att
de innehöll någon form av läkemedel.
Lagerlokalen var hyrd två veckor tidigare av en
20-årig f.d. bosnier som bodde hemma hos sin mamma
i Bandhagen. Vid husrannsakan där hittades ytterligare
12 kilo amfetamin.
Omfattande kartläggning av telefontrafik
Genom fingeravtryck kunde en 22-årig serbisk medborgare bindas till narkotikapartiet i lagret. 22-åringen
hade befunnit sig i den lägenhet vid Fridhemsplan där
magnetnyckeln hittades av City-poliserna. Teknikerna
fann vidare handflateavtryck på tejp på en av kartongerna som innehöll narkotika. De avtrycken härrörde
från den serbiske medborgaren P.S. som dömts flera
gånger tidigare för brott i Sverige. Det visade sig att
han nyligen hade lämnat landet.
Citypolisens utredare Bertil Lundström gick igenom
och analyserade telefontrafiken mellan de inblandade
personerna. P.S. och den 20-årige bosniern hade haft
telefonkontakt sedan april 2002. I juni var kontakten
intensiv. P.S. hade fyra olika telefonnummer och fem
telefoner. Han använde numren i tur och ordning vid
sina kontakter med bl.a. 20-åringen.
Den 10 juni 2002 åkte P.S. och en annan person i
sambons bil till Hamburg. Han ringde efter någon dag
från en telefonkiosk i Hamburg till 20-åringen. Denne
åkte kort därefter med sin bil till Lund.
P.S. återvände från Hamburg, vilket bekräftats bl.a.
av att bilen blev fotograferad vid Lernacken. Enligt
20-åringen träffades han och P.S. i Lund och där hade
de också kontakt med en irländsk långtradare.
Vid förhör har 20-åringen senare berättat att P.S.
instruerat honom att träffa en långtradarchaufför på en
plats i Lund och där hämta några kartonger som skulle
tas till Stockholm.
20-åringen fick med sig tre kartonger som innehöll
80 kilo amfetamin. Han tog dem till sin bostad, men
P.S. uppmanade honom att istället skaffa ett lagerutrymme i Solna. Han hyrde då ett utrymme på Safe
Minilager och placerade de tre kartongerna med narkotikan i tre flyttkartonger. Två veckor senare hittade
polisen narkotikan.
Den irländske långtradarchauffören identifierades,
greps i sitt hemland och fördes till Sverige. I februari
2003 dömdes han för grov narkotikasmuggling till tio
års fängelse. Enligt tingsrätten hade irländaren smugglat in narkotikan i sin lastbil på uppdrag av P.S.
20-åringen och 22-åringen fick också 10 års fängelse för grovt narkotikabrott. Hovrätten fastställde
domarna och ökade på med livstids utvisning för
chauffören och 22-åringen.
P.S. förmodades uppehålla sig i USA
I det obemannade lagerhotellet hittade polisen tre kartonger
som innehöll 68 kilo fuktigt amfetaminpulver. Foto: Polisen
Stockholm.
38
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
P.S. hade kontakter i USA och det var dit han troligen
tagit sin tillflykt. Han efterlystes i slutet av september
2002 och utredarna fortsatte sina försök att spåra honom. Under den första tiden bodde han troligen i Toronto i Kanada, där han försörjde sig som byggnadsarbetare.
2005 kunde P.S. knytas till samtalstrafik mellan
Chicago och Sverige. Men eftersom han vistades illegalt i USA använde han falska ID-handlingar och spåren efter honom var få.
Det var först när utredaren Bertil Lundström fick
hjälp av Rikskriminalpolisen och deras nya Fugitive
Active Search Team, FAST, som man fick fram säkra
uppgifter om att P.S. fanns i USA.
En MC-annons på internet bidrog till att lokalisera
P.S. i Phoenix, Arizona.
Samtalstrafiken över Atlanten undersöktes nu mer
ingående och det var särskilt två mobiltelefoner och ett
fast abonnemang i USA som visade sig vara av särskilt
intresse. Personen bakom telefonnumrena hade en
mängd annonser ute på köp- och säljsidor på internet
och sålde där mobiltelefoner, bilar och motorcyklar.
I en annons låg en Suzuki MC ute till försäljning på
ett MySpace-konto registrerat på en kvinna i Phoenix,
Arizona. En e-postadress kopplad till annonsen gick till
ett aliasnamn som P.S. var känd för att använda.
Bertil Lundström begärde rättshjälp från USA för
att lokalisera PS. Fler indikationer kom nu fram som
styrkte att P.S. vistades i Phoenix. Han var gift med
kvinnan bakom MySpace-kontot och de hade barn tillsammans och deras bostadsadress var nu känd.
Bertil Lundström och en utredare från
Rikskriminalpolisen besökte US Marshals och FBI i
Washington för att planera en insats. Det visade sig
då att efterlysningen på P.S. inte längre var giltig. Det
krävdes en ny formell begäran och först när alla papper
var i ordning kunde US Marshals gripa P.S. i Phoenix
i juni 2011.
Han fördes till Sverige i september och dömdes av
Stockholms tingsrätt till 10 års fängelse i december.
Tingsrätten ansåg att det var uteslutet att någon annan
än P.S. ringt de samtal som enligt listorna ägt rum från
hans telefoner och som indikerade att P.S. följt narkotikan på vägen till Sverige. Det avgörande för den
fällande domen var P.S. handflateavtryck som fanns
på narkotikapartiet och därmed var det bevisat att P.S.
varit inblandad i amfetamintransporten.
Hovrätten friade helt oväntat P.S.
Tingsrättsdomen prövades av Svea hovrätt i februari
2012. P.S. försattes helt oväntat på fri fot efter förhandlingen, vilket indikerade en friande dom. Hovrätten valde att ogilla åtalet, trots att man ansåg att flera
omständigheter var graverande för P.S. Men domen var
inte enhällig. Juristerna friade medan de två nämndemännen ville att tingsrättens dom skulle fastställas.
Kammaråklagare Sara Lindqvist vid Internationella
åklagarkammaren är mycket förvånad över hovrättens
friande beslut. Tingsrätten hade ett par månader tidigare varit mycket övertygad om P.S. inblandning i det
grova narkotikabrottet och samma bevisning spelades
upp i hovrätten.
En tänkbar förklaring kan enligt Sara Lindqvist vara
att P.S. bytt försvarare och företräddes av Peter Althin
i hovrätten. Althin lyckades göra rätten osäker genom
att trycka på att det förflutit lång tid sedan brottet,
bevisningen var skakig och det ställdes mycket höga
beviskrav för att döma någon till tio år efter så lång
tid. Han ifrågasatte om rätten verkligen vågade ta ett
sådant beslut. De tre männen som tio år tidigare dömts
till tio år och utvisning i två fall, hade redan avtjänat
sina straff och gick heller inte att få tag i för att höras
i rätten.
Hovrätten hade att välja mellan att fastställa tingsrättens dom på tio års fängelse eller att fria. Man tog
det säkra före det osäkra.
n
Gunnar Hermansson
Långa straff för amfetaminsmuggling
De fem män som för några månader sedan greps
för amfetaminsmuggling i ett samordnat tillslag i
flera europeiska länder, har nu fått sina domar i
Malmö tingsrätt.
Männen, mellan 45 och 62 år, ingick i en
liga som smugglade amfetamin till bl.a. Sverige.
Narkotikan tillverkades i illegala laboratorier i
Bulgarien.
Två av de dömda är tyskar som smugglade in
20 kilo amfetamin till Malmö i ett lönnfack i en
Mercedes. De dömdes till tio respektive åtta års
fängelse och utvisning.
Huvudmannen i Malmö dömdes till fängelse i
tio år för bl.a. grovt narkotikabrott, grovt vapenbrott och häleri. Den 57-åring som tog emot partiet
i Malmö, men stoppades av polisen, dömdes till
fängelse i fyra år. Den femte av de åtalade friades.
Tidigare har två män i samma härva dömts i
Malmö till långa fängelsestraff för smuggling av
9,6 kilo amfetamin.
Källa: Sydsvenskan
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
39
McNaughton 1843 skulle
ha fällt Breivik 2011
Ett klassiskt engelskt kriterium för tillräknelighet skulle skapa större klarhet i många
brottmål.
Skott på öppen gata
Vid fyratiden den 20 januari 1843 gick den brittiske
premiärministern Robert Peels privatsekreterare Edward Drummond på en gata i centrala London. En man
hann ifatt honom och sköt honom bakifrån med pistol
på nära håll. Drummond avled efter fem dagar.
En polisman, som hade stått på andra sidan gatan,
rusade fram och grep skytten, som senare identifierades
som skotten Daniel McNaughton. Denne visade sig
vara en särling med föga av sociala kontakter.
McNaughton häktades misstänkt för mord. Hans
psykiska hälsa blev direkt föremål för diskussion,
och rättegången uppsköts för att hans tillstånd skulle
kunna utredas. Vid rättegången mönstrade försvaret en
rad psykiatrer som vittnade om att McNaughton led
av vanföreställningar med förföljelseidéer. Åklagaren
återkallade under slutpläderingen i praktiken sin talan
om ansvar för mord. Juryn gick inte ens ut rättssalen
innan de meddelade sin dom: ”icke skyldig på grund
av sinnessjukdom”. McNaughton överlämnades till
”Hennes Majestäts gottfinnande”, d.v.s. psykiatrisk
vård. Han fördes Bethlehem Hospital och senare till
Broadmoor, där han avled 1865 i en ålder av 53 år.
Utslaget orsakade häftig debatt om reglerna för
tillräknelighet. Justitielorderna (höga domare som var
ledamöter av Överhuset) svarade i juni samma år på
specifika frågor om vad som gällde enligt lagen i fråga
om tillräknelighet (Storbritannien hade vid denna tid
fortfarande betydande del av lagstiftningen genom sedvanerätt). Svaren kom att bli kända som McNaughtonreglerna eller McNaughton-kriterierna. De har haft
stor betydelse för hela den internationella debatten om
tillräknelighet.
McNaughton-kriterierna
Justitielorderna skrev att
”I syfte att förebringa ett försvar baserat på sinnessjukdom [insanity] måste det bevisas tydligt
att den åtalade vid tidpunkten för begåendet av
gärningen besvärades av en sådan brist i förnuftet, orsakad av sinnessjukdom, att han inte kände till sin gärnings väsen eller beskaffenhet eller
om han gjorde det, att han inte visste att det han
gjorde var fel [i lagens mening]”.
42
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
McNaughton-kriterierna kan också sammanfattas i
två frågor.
1. Visste den åtalade vad han gjorde?
2. Visste han att det han gjorde var fel i lagens
mening (alltså brottsligt)?
Det räcker inte med att personen lider av psykisk
sjukdom eller störning – han måste sakna insikt i sitt
handlande för att betraktas som icke-tillräknelig.
Under McNaughton-kriterierna kan en domstol
bedöma en person som icke-tillräknelig om personen
lider av svår sinnessjukdom (t.ex. schizofreni) eller
kroppslig sjukdom som nedsätter personens tillräknelighet (t.ex. svår åderförkalkning i hjärnan).
Kriterierna ger däremot inte grund för att bedöma
personer som fortfarande har viss kontakt med verkligheten, t.ex. psykopater eller politiskt besatta våldsverkare, som icke-tillräkneliga.
McNaughton-kriterierna utgör de snävaste eller
strängaste kriterierna inom västerländsk rättspsykiatri.
Med dem som måttstock kommer det lägsta antalet
psykiskt störda personer att förklaras som icke-tillräkneliga.
McNaughton-kriterierna har fortfarande stor betydelse i anglosachsiska länder. De har aldrig varit del av
den rättspsykiatriska doktrinen i Sverige eller övriga
Skandinavien.
Kan operationaliseras
McNaughton-kriterierna kan operationaliseras, d.v.s.
omsättas i praktiska steg. Men det kräver att polisen eller åklagaren påvisar eller rekonstruerar en rationalitet
i handlandet före, under och efter ett brott.
Om polisen och åklagaren kan visa att en misstänkt
i samband med ett brott uppträtt så att det framgår att
personen insett att andra, d.v.s. samhället, betraktat
gärningen som ett brott då skall han anses vara tillräknelig. Stöd för en sådan slutsats kan vara att den
misstänkte gjort upp detaljerade planer, införskaffat
utrustning för brottet, kopplat ur en larmanläggning
eller sopat undan spår och förstört annan bevisning.
Därmed kan förundersökningen få lika stor betydelse för bedömningen av tillräkneligheten som en rättspsykiatrisk undersökning. Samtidigt ökar kraven på att
inhämta, sammanställa och presentera bevisningen så
Breivik tillräknelig enligt McNaughton
Daniel McNaughton (1813 – 1865) var en skotte som led av
förföljelseidéer. En januaridag 1843 sköt han på öppen gata
den brittiske premiärministerns privatsekreterare och greps
omedelbart. Han åtalades för mord, förklarades icke-tillräknelig och överlämnades till psykiatrisk vård. Efter utslaget
tillkom de s.k. McMaughton-kriterierna för att avgöra om en
brottsling är tillräknelig. Teckning från London Illustrated
News, mars 1843.
att det framgår att den misstänkte gjort medvetna val,
kanske i flera led.
Det var med sådan bevisning som åklagaren Vincent
Bugliosi i Californien 1971 lyckades få Charles Manson
och hans ”familj” fällda för morden på Sharon Tate
(hustru till filmregissören Roman Polanski) och andra.
I det målet sökte försvaret göra gällande att Manson
m.fl. led av psykisk sjukdom till följd av omfattande LSD-missbruk och därför inte var tillräkneliga.
Åklagaren pekade på att de misstänkta hade uppträtt
rationellt vid brottet, bl.a. klippt av telefontrådar till
offrens avlägset belägna villa för att minska offrens
möjligheter att slå larm. Manson och flera ur ”familjen” dömdes till döden, men straffet omvandlades
1972 till livstids fängelse då Californiens domstol
avskaffade dödsstraffet.
McNaughton-kriterierna bör också kunna göra det
lättare för rättspsykiatrerna att komma till en gemensam slutsats i ett ärende. Det skulle minska risken att
det vid en rättegång, där experterna är djupt oeniga om
en misstänkts tillräknelighet, skulle uppstå tvivel bland
journalisterna om det finns mer än en person i rättssalen vars psykiska tillstånd kan ifrågasättas.
Norrmannen Anders Behring Breivik (f. 1979) förövade den 22 juli 2011 två grova våldsattentat i Osloområdet. Inne i regeringskvarteren lämnade han en bil med
950 kilogram egenframställda sprängmedel. Genom
den tidsutlösta detonationen dödades åtta personen
och skadades många. Den materiella förödelsen blev
stor. En regeringsbyggnad måste rivas. Senare samma
dag sköt han ungdomar på Arbeiderpartiets läger på
Utöya. På ön mördades sammanlagt 68 och skadades
många. Breivik lade sedan ner vapnen och lät sig gripas
av polis.
Breivik åtalades för mord och terrorism. Efter en
rättspsykiatrisk undersökning under hösten förklarades han lida av paranoid schizofreni och ha varit
psykotisk vid angreppen. Psykiatrerna ansåg honom
därmed inte vara tillräknelig, varför han enligt norsk
lag inte skulle kunna dömas till fängelse. Det framkom
även att han hade konsumerat betydande mängder
dopningsmedel, att han såg sig själv som en kämpe i
försvaret av Europa mot islam samt att han skrivit ett
långt manifest, som senare visade sig huvudsakligen
vara hopklippt från andra källor.
Rättspsykiatrernas bedömning vållade kontrovers.
I början av januari 2012 redovisade en grupp andra
psykologer och psykiatrer att de ansåg Breivik tillräknelig. Vid mitten av januari beslöt Oslo tingsrätt
att en ny utredning skulle göras. I början av mars
meddelade norska Rigsadvokaten (motsvarar svenska
Riksåklagaren) att man skulle kräva att Breivik döms
till sluten psykiatrisk vård.
Om McNaughton-kriterierna skulle tillämpas på
Breivik skulle åklagarna ha kunnat peka på ett helt system av kyligt överlagda och ändamålsenliga åtgärder
inför båda angreppen. Breivik hyrde en gård för att ha
en ursäkt för att köpa konstgödsel, som han använde
till sin bomb. Han körde bomben i bil till platsen,
ställde den där och avlägsnade sig. Detonationen var
tidsutlöst. Det var således inte fråga om en stundens
ingivelse att exempelvis sticka ett hus i brand. Han
skaffade automatvapen inför angreppen på Utöya, han
svepte systematiskt av ön och letade efter offer. Han
försökte kommunicera med polisen för att ge upp. Och
han lade slutligen ner vapnen och lät sig gripas. Det
var således inte frågan om ett hastigt angrepp mot en
enstaka person eller liten grupp under sinnessjukdom
eller tillfällig sinnesförvirring. Före det första angreppet hade han intagit efedrin för att komma i rätt sinnesstämning. Breivik visste mycket väl vad han gjorde
och att angreppen var brottsliga. Han var därigenom
tillräknelig enligt McNaughton-kriterierna.
n
Jonas Hartelius
Referenser
Bugliosi, Gentry (1974): The Manson Murders.
West, Walk (1977): Daniel McNaughton.
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
43
Ny riskstrategi ökar
kraven på drogprevention
Polisens erfarenheter av att upptäcka och hejda missbruk kan få ökad betydelse för
att förebygga och utreda drogrelaterade arbetsplatsolyckor.
Klassisk riskspridning
Den moderna försäkringsindustrin växte fram på basen
av en strategi som kallas ”rikspridning”. Sannolikheten
att en enskild bondgård skulle brinna var ganska liten,
men när branden kom kunde skadorna bli förödande.
Genom att många gårdar betalade en låg riskpremie
varje år kunde ett försäkringskollektiv ta över riskerna
och betala ersättning vid skada. Systemet kräver beräkningsbara risker, klara regler om försiktighet samt
uteslutande av egna angrepp, såsom anlagd brand på
egen fastighet.
Erfarenheten visade emellertid snabbt att personer
med försäkringar kunde bli mindre varsamma med sin
egendom, eftersom ”försäkringen täcker förlusten”,
eller t.o.m. skada denna för att få ut försäkringsersättningen. Problemet kallas ”moralisk risk” (eng. ”moral
hazard”). Eftersom kostnaden för en enskild skada
sprids (pulvriseras) på kollektivet märks den inte så
mycket – just då.
Allvarliga problem uppstår när allt fler börjar
kräva ersättning för allt fler skador. Andra orsaker
till försäkringsbolagens skadeproblem kan vara att det
kommer in nya företeelser som man inte räknat med
inom givna definitioner, t.ex. ADHD eller AIDS som
sjukdomar, eller att de yttre riskerna, t.ex. för brott,
blir alltför stora. Det senare har varit fallet med bl.a.
stöldförsäkringar för butiksinnehavare i hårt drabbade områden. För att begränsa kostnaderna blir listorna med undantag allt längre i vanliga försäkringar.
Premierna sätts också allt mer individuellt, med hänsyn
till bl.a. ålder och bostadsort.
Mot slutet av 1900-talet började dock de samlade
kostnaderna för försäkringsskador att bli så stora att
riskspridningsstrategin inte längre fungerade. Många
typer av premier blev orimligt dyra.
Här är det viktigt att komma ihåg att det är försäkringskollektiven som är motpart, inte bolagen. Om
en person eller ett objekt med dålig riskprofil (s.k.
motutvalsrisk) kommer in i en försäkring drabbar
kostnaderna de andra i kollektivet. Eftersom försäkringsbolagen inte utövar välgörenhet eller har beskattningsrätt, avskaffar de i stället försäkringstyper som
kunderna inte vill betala tillräckliga premier för, under
senare år bl.a. vissa privata sjukförsäkringar.
46
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Modernt riskomfamnande
För att hantera de skenande kostnaderna utvecklade
försäkringsbolagen en ny försäkringsstrategi: ”riskomfamnande” (eng. ”embracing risk”). Kort sammanfattat går den ut på att den som har ett riskutsatt intresse
(t.ex. ett hus eller en arbetsplats) måste göra vad som
rimligen står i hans makt för att skydda detta innan
han kan teckna en försäkring. Specifikationerna kan bli
mycket detaljerade. Åtgärderna kan omfatta bl.a. lås,
larm, sprinklers, alkolås, bakgrundskontroll av arbetssökande, utbildning i brandskydd, tredjepartskontroller (ISO standarder m.m.). Genom sådana åtgärder kan
ägaren minska den totala risknivån och därmed även
sina premier. Samma tänkande har sedan tidigare funnits kring objekt som kallas ”highly protected risks”
(HPR, ”höggradigt skyddade risker”). Där började
bolagen ge premiereduktion till ägare som hade extra
skydd för sina anläggningar, t.ex. sprinklers, men även
till dem som var beredda att acceptera en högre självrisk.
Riskomfamnande bygger på en omfokusering till
ökat personligt ansvar. En politisk konsekvens av den
nya strategin är att den innebär en återgång till vad den
tyske sociologen Ulrich Beck kallat ett ”risksamhälle”.
Där är individen tvungen att på egen hand sköta större
delen av sin egen riskhantering, samtidigt som det
offentliga försäkringsskyddet är minimalt.
Drogproblem och risker
Drogmissbruk är associerat med risker på många sätt:
allt från trafikolyckor till svår sjukdom och förtida
död. Kommersiella försäkringar gäller emellertid inte
för egna skador som uppkommit i samband med egen
påverkan av alkohol eller narkotika. Till stor del har
dessa risker hanterats genom offentliga försäkringar,
och premierna har bekostats via skattsedeln.
Chefen för Bank of England har påpekat det orimliga i att bankerna idag betalar omkring fem procent
av riskpremien för viktiga värdepapper men att de
får 100 procents täckning om det blir betalningsinställelse. Samhället bär 95 procent av kostnaden.
Riskfördelningen är ohållbar men har ändå tolererats,
då bankerna har en avgörande positiv funktion i
samhället. För narkotikaskador är fördelningen ännu
ställa sig en ökad efterfrågan på bl.a. följande typer av
skevare: missbrukaren betalar noll procent av de speinsatser från polisens sida:
cifika missbruksrelaterade skadorna, samhället 100
• Detaljerad information om risker och riskdriprocent. Missbruk har ingen avgörande positiv betyvande processer vid missbruk av narkotika m.m.
delse för någon vital samhällsfunktion. De missbruInformationen kan behöva anpassas till olika grupper,
kare som har mest skadeintensivt drogintag, nämligen
t.ex. trafikförare eller IT-konsulter.
injektionsmissbrukare, betalar erfarenhetsmässigt lite i
• Utbildning av arbetsledare m.fl. om möjligheter
skatt, så de gör knappast heller några kontributioner
och metoder att upptäcka missbruk, bedöma farliga
av annat slag till samhällets kassor. Bejerot (1969, s.
situationer med påverkade klienter m.m.
77) uppskattade att ”en enda definitivt utslagen ung
• Forensiska åtgärder på plats för att säkra drogprov
narkoman kostar samhället omkring 2 miljoner kronor
från inblandade i samband med exempelvis arbetsi utebliven arbetsinsats, vårdkostnader, sjukpengar,
platsolyckor där ”den mänskliga faktorn” kan ha
förtidspension, kriminalitet etc.” Numera torde motinverkat. Frågan om drogtester bör finnas med på alla
svarande kostnad vara i storleksordningen 15 miljoner
relevanta checklistor för utredningar.
kronor. Idag kan tjugoåriga narkotikamissbrukare bli
• Sammanställningar av fall eller serier där missbruk
förtidspensionerade p.g.a. sitt missbruk. Situationen
varit en viktig brotts- eller skadedrivande faktor för att
accentueras av ett tilltagande läkemedelsmissbruk, som
tjäna som underlag för förebyggande insatser, beräktill stor del försörjes från medicinsk förskrivning.
ning av försäkringspremier m.m.
Tillämpad på en verksamhet där missbruk av nar• Ökad egen vaksamhet och fördjupad professionell
kotika, dopningsmedel och liknande substanser kan
kunskap om betydelsen av droger som risk- eller skadeutgöra en påtaglig risk, kommer strategin med riskomfamnade att tvinga fram nya insatser för att någon
faktor i händelseförlopp som är föremål för brottsskall kunna teckutredningar, t.ex.
na försäkringar.
arbetsplatsolycDen kommer att
kor. Det kan bli
kräva bl.a. ökad
aktuellt att anlita
kontroll av perforensiska och
sonal och klientekniska experter
ter för att minska
på missbruk och
risken för olycmissbruksrelatekor, konflikter,
rade beteenden
stillestånd m.m.
vid rekonstrukDen kommer att
tionen av förkräva drogtester
lopp vid olyckor
i fler sammanoch brott för att
hang men även
i detalj utröna
mer bakgrundsinverkan av droginformation som
missbruk.
journal- och regiEftersom polisterutdrag. Den
sen ofta är den
kommer att kräförsta
instans
va utredning av
som får kunskap
drogpåverkan
om nya droger,
som misstänkt
nya missbruksskadeorsak.
former, nya risÄven skyddet Den moderna försäkringsdoktrinen med fokus på att ”omfamna risk” innebär
ker med droger
mot konsekven- att det som vill försäkra en verksamhet måste vidta långtgående skyddsåtgärder.
m.m. men även
ser av missbruk I dessa kan ingå drogtestning av personal i riskutsatta positioner. Byggindustrin
tvingas rycka in
bland allmänhe- är en riskutsatt sektor som kan komma att behöva införa drogtestning för att
när andra instanten kommer att uppfylla försäkringsnormerna. (JH)
ser inte klarar
behöva stärkas,
sina problem är
t.ex. genom säkdet
naturligt
att
polisen
får
fler
och
mer krävande
rare kassahantering som en del av det fysiska skyddet
uppgifter
då
det
gäller
att
omfamna
och
utreda risker
mot drogpåverkade rånare. Här öppnar sig ett nytt,
relaterade
till
missbruk.
n
stort fält för rättslig reglering av risker, upplysningsplikt, integritet m.m.
Jonas Hartelius
Konsekvenser för polisens arbete
Fokuseringen på att omfamna risker i stället för att
sprida risker kommer att påverka polisens arbete med
olycksutredningar men även polisens specifika arbete
mot narkotika, dopningsmedel m.m. Man kan före-
Referenser
Baker & Simon (red.) (2000): Embracing Risk,
University of Chicago Press.
Beck (1992): Risk Society, Sage.
Bejerot (1969): Narkotika och narkomani, Aldus.
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Hur stora värden blir rent faktiskt förverkade?
Under några dagar i början av februari höll National
Narcotic Officers’ Associations’ Coalition (NNOAC) sitt vintermöte i Washington D.C. En av dagarna ägnade delegaterna åt lobbyverksamhet uppe
på kullen. Syftet var att övertyga kongressledamöterna, från delegaternas respektive hemdistrikt, om
att det är helt nödvändigt att fortsatt satsa pengar
och resurser på bekämpning av narkotikabrottsligheten, trots det kärva ekonomiska läget i USA.
Dagen efter lobbyinsatsen talade kongressledamoten Ted Poe på NNOAC:s möte. Han betonade att brottsbekämpningen självklart hade hög
prioritet även i tider när de ekonomiska ramarna
är snäva. Ansvaret för finansieringen låg emellertid inte enbart på de folkvalda representanterna.
Möjligheten att få ekonomiskt stöd eller utrustning
stod också att finna i systemet med förverkande av
brottslingars tillgångar. Han nämnde exempel på
en sheriff som den vägen kommit över fordon, vilka
sedan användes i den brottsbekämpande verksamheten. I det aktuella fallet hade sheriffen också låtit
måla flammor på bilarna och tydligt markerat att
det var egendom som hade förverkats från brottslingar. Ted Poe uppmanade delegaterna att åka hem
och genast ansöka om bidrag till verksamheten.
Själv skulle han arbeta för att korta handläggningstiden. För närvarande kunde det dröja upp emot ett
halvt år efter ansökan innan beslut om fördelning
fattats och verkställts. U.S. Marshals Service redovisade på sin hemsida den 15 april 2011 att man
vid den tidpunkten hanterade förverkade tillgångar
till ett sammanlagt värde av 3,9 miljarder dollar.
U.S. Marschals Service fördelar pengar och annan
egendom som staten åtkommit genom förverkande
av tillgångar som härrör från brottslig verksamhet.
Att förverkad egendom på det här sättet direkt
återgår till de myndigheter som har varit aktiva i
beslags- och förverkandehanteringen är naturligtvis
inte invändningsfritt ur ett rättssäkerhetsperspektiv.
Syftet med att ta egendom i beslag och vidta åtgärder för att få den förverkad från misstänkta personer får ju inte vara eller uppfattas vara att berika
myndigheten.
§ Rättsrutan §
50
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Min företrädare som redaktör för Rättsrutan,
Hans-Jörgen Hanström, skrev redan i nummer
två 2008 om den då kommande bestämmelsen i
brottsbalken om förverkande av egendom som kan
ske, om det framstår som klart mera sannolikt att
egendomen utgör utbyte av brottslig verksamhet än
att så inte är fallet (36 kap 1b § brottsbalken som
trädde i kraft den 1 juli 2008).
Åklagarmyndigheten har i sin årsredovisning
2011 angett att det under året har framställts 183
yrkanden om förverkande till ett sammanlagt värde
av 105 miljoner kronor. Detta säger emellertid
väldigt lite om hur stora värden som rent faktiskt
har förverkats. Ekobrottsmyndigheten har t.ex. i
sin årsredovisning 2010 angett att man under 2009
hade framställt yrkanden om förverkande och företagsbot motsvarande 189 miljoner kronor varav
123 miljoner kronor avsåg yrkanden i ett mål som
sedan ogillades av tingsrätten under 2010.
Att använda antalet framställningar om förverkande eller det sammanlagda beloppet som
en kvalitets- eller framgångsfaktor, är inte heller
invändningsfritt. Avgörande för ett yrkande om
förverkande måste alltid vara och uppfattas vara
den bedömda sannolikheten att nå framgång, med
hänsyn taget till de legala förutsättningarna för
förverkande och den föreliggande bevisningen.
Ingenting annat. Detta gäller självklart såväl på
myndighetsnivå som på individuell åklagarnivå.
Jag ser fram emot redovisningar av de belopp som
rent faktiskt genom en dom
har förklarats förverkade från
brottslingarna och gärna i förhållande till det sammanlagda
värdet av de yrkanden om förverkande som har framställts.
Joakim Zander
Internationella
åklagarkammaren
Malmö
§ Rättsrutan §
Info från SKL,
Droganalysenheten
Nytt instrument ger snabbare utredningar
Droganalysenheten vid SKL har utökat instrumentparken med ett nytt kraftfullt analysinstrument – en NMR. Instrumentet gör att SKL snabbare kan identifiera nya missbrukssubstanser, vilket i sin tur kan påskynda processen att klassa
dessa som narkotika eller hälsofarlig vara. Det nya
analysinstrumentet, en så kallad NMR (Bruker
400 MHz), bygger på kärnmagnetisk resonansteknik. NMR-tekniken är ett avancerat verktyg
som bland annat kan användas för att identifiera
organiska föreningar och få detaljerad strukturell
information om dem. Tekniken är också väldigt
användbar vid haltbestämning av olika substanser.
– Det nya NMR-instrumentet kommer att ge
oss snabbare information i strukturutredningar av nya substanser på missbruksmarknaden,
säger Anna Stenfeldt Hennings, enhetschef vid
Droganalysenheten på SKL.
SKL har sedan länge använt NMR-analyser
vid dessa utredningar, men har då anlitat externa
aktörer som Läkemedelsverket och Linköpings
Universitet.
– Att vi nu har ett eget NMR-instrument ger oss
möjlighet att snabba på processen med att identifiera nya missbrukssubstanser som förekommer i
de beslag som vi analyserar, säger Anna Stenfeldt
Hennings.
SKL tror att tiden för utredningar kommer att
kortas ner med 7 till 10 dagar när implementeringsfasen är över, förmodligen under hösten 2012.
– Vårt mål har tidigare varit att utföra cirka en
utredning i månaden men nu ser jag en möjlighet
till en utredning per vecka om behovet finns, säger
Anna Stenfeldt Hennings.
Identifiering av nya substanser är det första
steget i processen med klassificering av substanser som narkotika eller hälsofarlig vara. Kortare
utredningstider innebär
framförallt att Statens
folkhälsoinstitut, som
tar fram klassificeringsunderlag till regeringen,
får snabbare information
om de nya missbrukssubstanserna som förekommer på marknaden.
Installationen
av
instrumentet har fungerat enligt planerna och Anna Stenfeldt Hennings,
just nu pågår arbete med enhetschef vid Droganaatt ”lära känna” instru- lysenheten på SKL.
mentet och dess mjuk- Foto: Marcus Andrae
vara tillsammans med leverantören, samt med
metodutveckling och med att ta fram kvalitetsdokument för utredningar med NMR-tekniken.
Lina Engström, SKL
Artikeln är hämtad ur Kriminalteknik nr 1 2012.
Oklassade Spice-produkter
dominerar
Den vanligaste syntetiska cannabinoiden
under den senaste tiden har varit AM-2201.
Under årets två första månader har denna
oklassade syntetiska cannabinoid förekommit i cirka 90 procent av Spiceärendena som
analyserats på SKL. AM-2201 har förekommit
ensam eller tillsammans med andra syntetiska
cannabinoider som AM-694 och AM-2233.
Den vanligaste Spicesorten på SKL är för
närvarande ”Haze” men även den snarlika
inSence har börjat dyka upp.
Maria Wallberg, SKL.
Det nya analysinstrumentet NMR som väntas korta ner utredningstiden. Foto: Marcus
Andrae
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
51
Världen runt
Rekordstora hasch- och tablettbeslag av norska tullen
Under några vintermånader har norska tulltjänstemän i Svinesund och Oslo beslagtagit 181 750 narkotikaklassade tabletter och 137 kilo hasch.
Tabletterna som togs vid flera olika tillfällen är av fabrikatet Rivotril, en bensodiazepin
som i Sverige heter Iktorivil med den verksamma
substansen klonazepam. Dessa tabletter som är
populära i Sverige och mycket efterfrågade på
missbruksmarknaden i Norge, tycks ha tagit över
en stor del av Rohypnolmarknaden i Norge. De
kommer också från samma tillverkare, läkemedelsföretaget Roche i Schweiz.
Rivotrilbeslagen gjordes vid sex tillfällen mellan
den 5 december 2011 och 3 mars 2012. Det var
ensamma resenärer som kom med tåg, buss eller bil
och hade mellan 20 000 och 42 000 tabletter i sitt
bagage. Tre av smugglarna var ungrare som kom i
olika bussar från Prag och Köpenhamn via Sverige.
Ett haschbeslag på 123 kilo gjordes i en husbil i Svinesund den 16 januari. Den tyskregistrerade bilen med tre marockanska medborgare
stoppades en tidig morgon efter att ha passerat
Svinesundsbron. En hund markerade i husbilens
bakparti och bilen skannades.
Tre veckor senare hittade tullen i Svinesund
ytterligare 14 kilo hasch i en bag i bagageutrymmet
på en bil som kördes av en dansk man.
Brandfarlig tillverkning av metamfetamin i plastflaskor
En ny metod att tillverka metamfetamin i USA har
lett till att många svårt brännskadade vårdas på
sjukhus. Upp till en tredjedel av patienterna på
brandskadekliniker har skadats vid narkotikatillverkning, enligt flera amerikanska nyhetsmedier.
Anledningen är att drogen tillverkas enligt
shake-and-bake-metoden i en tvåliters plastflaska.
De kemikalier som blandas i flaskan kan lätt
explodera och ta eld när flaskan skakas.
De nödvändiga ingredienserna kan vem
som helst enkelt köpa i den öppna handeln.
Grundsubstansen är pseudoefedrin som ingår i
förkylningsmedicin som Sudafed och säljs receptfritt i USA.
Myndigheterna har sedan några år begränsat
den mängd Sudafed som man kan köpa vid ett
tillfälle. Därför har meth-laben minskat till praktiska tvåliters flaskor som fylls med några gram
pseudoefedrin och ytterligare några kemikalier.
Flaskan skakas och luftas. Om det görs på rätt
sätt blir resultatet några gram metamfetamin. Gör
man fel blir flaskan en brandbomb.
GH
20 000 Rivotriltabletter
smugglades i en bag.
Foto Tollvesenet Norge
I husbilens bakre vägg hittades 123 enkilos
haschkakor. Foto: Tollvesenet Norge
En låda med de ingredienser som behövs vid tillverkning
av metamfetamin i liten skala.
Subutex-charter till Belgien
En man från Bergen i Norge har sedan 2008 organiserat bilresor till Belgien där hans ca 150 kunder
kan uppsöka en viss läkare som skriver ut Subutex.
Det är tillåtet att ta hem tabletter för en månads
eget bruk.
Efter hemkomsten till Norge har kunderna sålt
en stor del av tabletterna till missbrukare och
allt fler, även riktigt unga, har blivit beroende av
Subutex och tvingas söka hjälp.
GH
54
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Landet runt
Tom stol i domstol
För varje år blir alltfler rättegångar inställda eftersom den åtalade eller ibland vittnen inte inställer sig. Det kan bero på att man inte lyckats få
tag på dem på hemadresserna eller att de lämnat
landet.
Ibland vågar inte vittnen ställa upp och vissa
har helt enkelt inte lust. Att utdöma viten hjälper
inte heller alla gånger eftersom denna kategori
oftast inte kan betala.
Inställda rättegångar har ökat med 75 procent
under de senaste fem åren. Kostnaderna för samhället blir stora. En rättegång som ställs in samma
dag kostar ca 11 000 kronor. Riksrevisionen har
funnit att inställda rättegångar i storstädernas
tingsrätter under två veckor 2010 kostade samhället 1,2 miljoner kronor.
För att vända trenden utreder regeringen
bland annat att göra det lättare att genomföra
rättegångar utan att de åtalade finns i salen.
Källa: DN.se 2012-01-23
Narkotikahundar i skolan i
Landskrona
Även Landskrona ansluter sig till de kommuner
som inleder avtal med polisen om att göra narkotikasök i skolor. Projektet ska pågå ett år då polisens
narkotikahundar besöker främst gymnasieskolor
för att söka efter narkotika i skolornas allmänna
utrymmen, t.ex. toaletter och korridorer. Åtgärderna ska göras under lektionstid då eleverna är i
klassrummen. Någon från skolledningen är också
närvarande vid söktillfällena. Efteråt får eleverna
tillfälle att prata med polisen och ställa frågor.
– Vi tar nu ytterligare ett steg i vårt samarbete
med polisen. Droger ska inte finnas i skolan och vi
vill förebygga det. Detta kan minska droganvändningen bland våra ungdomar i staden, säger Torkild
Strandberg, kommunstyrelsens ordförande.
Hundsök i skolor tillämpas sedan förra året
i Östersund och polisen i Landskrona är först i
Skåne med detta samarbete.
Källa: www.Landskrona.se
Polisinsats identifierade 80 unga
missbrukare
Polisen i Västerort ledde under tre veckor i februari en lyckad insats mot ungdomsmissbruk
i Stockholms norra länsdelar. Insatsen kallades
Nordsam 1 och syftet var att identifiera unga
missbrukare och att hitta överlåtarna. Man har
på senare tid sett ett ökat drogmissbruk bland
unga.
Insatsen delades upp i tre faser. I den första
identifierade KUT och närpolisen unga missbrukare som inte var kriminella eller tidigare
kända av polisen. Ungdomarna var i början av
sitt missbruk och de vuxna i deras omgivning
anade inget.
Polisen
tillämpade
i
andra
fasen
Linköpingsmodellen som går ut på att man gör
hembesök i familjen när man fått misstanke om
att en ungdom mellan 15 och 18 år missbrukar
narkotika. Man pratar med den unge misstänkte
missbrukaren i hemmet i närvaro av vårdnadshavare.
Under den lyckade insatsen identifierades 30
unga och tidigare okända missbrukare. 19 av
dem var under 18 år och två var inte äldre än
14 år.
I den tredje fasen, som gällde att identifiera
överlåtare, fick man tre personer häktade för
grovt narkotikabrott och en person misstänktes
för narkotikabrott av normalgraden.
Källa: ActNow
Läkare dömd för narkotikasmuggling
En läkare som beställt bensodiazepiner via internet dömdes i mitten av mars till dagsböter för narkotikasmuggling. Tullen på Arlanda beslagtog en
försändelse till läkaren som innehöll 70 tabletter
diazepam och zopiklon.
Den 60-årige läkaren var medveten om att
beställningen inte var laglig och han förklarade
sitt handlande med att hans ordinarie läkare var
på semester och att tabletterna var slut.
Domen blev 90 dagsböter på närmare 25 000
kronor. Dessutom fick 60-åringen betala hela försvarskostnaden på drygt 1300 kronor.
Läkaren är tidigare dömd till villkorlig dom för
våld mot tjänsteman i samband med att han skulle
omhändertas i berusat tillstånd.
GH
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
55
Metadonbehandlingen 50 år
När de amerikanska forskarna Vincent Dole och Marie Nyswander fick ett anslag att
studera problemen med opiatberoende 1962, blev det starten för det första metadonprogrammet.
Professor Lars Gunne startade Sveriges och Europas första metadonprogram 1966
vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala.
I
ntravenöst missbruk av heroin introducerades i Sverige på 1970-talet. Det vita heroinet från Sydostasien
spred sig över landet och missbrukare fastnade lätt i ett
tungt missbruk.
Senare fick även brunt heroin, s.k. rökheroin, fäste
och sedan många år är marknaden i grova drag uppdelad, eftersom vitt heroin och brunt heroin smugglas in
av olika ligor. Det vita heroinet har till exempel varit
förhärskande i Stockholmsområdet, medan det bruna
har spridits i Skåne och längs västra Sverige upp mot
Göteborg.
Sedan 3-4 år har antalet heroinmissbrukare minskat
i Sverige, liksom tillgången på heroin. I många svenska
städer, där heroinmissbruk tidigare varit ett problem,
rapporterar nu polisen att heroinisterna så gott som
försvunnit. Istället har olika opiatläkemedel tagit över
den illegala missbruksmarknaden.
På många håll, oftast omkring orter där metadonoch Subutexprogram finns, är den illegala tillgången
på Subutex stor och även illegalt missbruk av metadon
förekommer. På andra håll har morfin och morfinliknande läkemedel blivit dominerande. Injicering av upplösta Dolcontintabletter har medfört ett antal dödliga
överdoser i Norrbotten under 2011 och rapporter om
ökat missbruk av OxyContin och OxyNorm kommer
från de flesta län.
Missbruk av fentanylplåster är den senaste trenden.
I Halland har åtta missbrukare dött av fentanylöverdoser under ett år. Fentanylmissbruk rapporteras också
från Stockholm, Uppsala och andra platser. Missbruk
och beroende av tramadoltabletter är också ett relativt
nytt problem som nu etablerats i stor skala över hela
landet.
Första metadonprogrammet startade i USA
I början av 1960-talet började man i USA forska fram
metoder för att behandla heroinister. Det var genom behandling med den långtidsverkande opioiden metadon
på 22 patienter som forskarna kunde visa bra resultat.
Patienter uppgav att heroinsuget upphörde när de fått
metadon. De återföll heller inte i heroinmissbruk och
14 av de 22 patienterna kunde börja arbeta.
Nyheten om de goda resultaten spred sig och i
Sverige startade metadonbehandling redan 1966 på
58
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Vid den tiden hade heroinet inte kommit till Sverige, utan behandlingen riktade
sig till patienter som hade blivit beroende av opiatläkemedel som till exempel morfin.
1972 gav Socialstyrelsen ut de första föreskrifterna
om hur metadonbehandling skulle ske på försök i
Uppsala. Samtidigt började en våldsam debatt om
metadonbehandling i massmedia. Protestlistor cirkulerade i landet och krav restes på att metadonprogrammet omedelbart skulle stoppas. Metadonbehandlingen
ansågs vara destruktiv och den tvingade patienterna in
i en social kontroll.
Idag fortsätter kritiken på samma sätt. Metadon
är trots allt ett beroendeframkallande preparat som
är narkotikaklassat. Många kritiker vill istället se en
drogfri behandling.
Metadonprogram finns nu över hela
Sverige
1979 beslöt man stoppa nyintagning till programmet i
Uppsala och vänta in nya direktiv.
Socialstyrelsen kom 1981 med en rapport som ingen
kunde tolka. Efterhand godkände Socialstyrelsen behandling av högst 150 patienter på Ulleråker.
Fram till 1990 hade kliniken i Uppsala ansvar för all
metadonbehandling i Sverige.
När hiv/aids några år tidigare blev ett problem
som kunde kopplas till intravenöst drogmissbruk, fick
metadonbehandlingen ökat stöd. Nya program inrättades i Stockholm, Lund och Malmö.
Därefter har metadonbehandling spridits över landet
och 2011 erbjöds vård på 65 platser. 1800 patienter behandlades i metadonprogram och ungefär lika
många ingick i Subutexprogrammen.
Metadonprogrammet i Uppsala ingår numera i Beroendekliniken vid Akademiska sjukhuset. Leif Grönbladh
är programchef för metadonprogrammet. Han berättar
att man idag har ca 300 patienter från Uppsala län och
angränsande län i mellersta Sverige och norrut. Sex patienter kan vårdas på kliniken på heltid. Behandlingen
pågår i sex veckor och därefter är de redo att slussas ut
i samhället med bostad och helst arbete för en ordnad
ekonomi.
med sig hem och risken för läckage är uppenbar.
Polisens beslag i missbruksmiljöer bekräftar detta.
Metadon livet ut för många
Vid substitutionsbehandling ges initialt 10-30 mg metadon
per dag. Efter fyra veckor är dosen 60-120 mg och högst 150
mg dagligen. Kostnaden för 120 mg som drickfärdig lösning
är ca 100 kronor. Foto: Science Photo Library/IBL
25-30 patienter från närområdet kommer dagligen
till kliniken för att ta sin medicin i metadonlösning eller
Subutex/Subuxon. Detta ska enligt Socialstyrelsens
föreskrifter ske i sex månader under övervakning. Ett
par tre gånger i veckan tas urinprov för att kontrollera
att inte patienterna tar andra droger. De närmare 200
patienterna som tillhör metadonprogrammet i Uppsala
men bor på annan ort, får där sin dagliga dos på en
vårdcentral eller beroendemottagning
Om allt sköts på rätt sätt får patienterna efter ett
halvår börja med hemdoser för ett antal dagar och
slipper komma till kliniken eller annat utlämningsställe
varje dag.
Ett hundratal av patienterna i metadonprogrammet
behandlas för ett opioidberoende orsakat av läkare
eller sjukvården, s.k. iatrogent beroende. Det är patienter med långvariga smärttillstånd som har fått smärtlindring med morfin eller andra starka opioider och
efterhand utvecklat ett beroende. Denna patientgrupp
har ökat under senare tid.
När metadonprogrammets smärtpatienter börjar
anförtros hemdoser kan det i vissa fall vara i form av
metadontabletter.
Föreskrifterna följs inte överallt
Leif Grönbladh betonar att man följer föreskrifterna
mot patienter som missköter sig. Den som avslöjas
vid urintester med att missbruka andra narkotika eller
som säljer tilldelat metadon, blir oftast urtagna ur programmet. I Uppsala har man lång erfarenhet och när
man hade monopol på metadonbehandling i landet var
överblicken god. Tyvärr sker kontrollen och säkerheten
inte alltid enligt Socialstyrelsens föreskrifter vid alla de
nya behandlingsställen som tillkommit i landet och det
bekymrar Leif Grönbladh.
Läckaget av metadon och i synnerhet Subutex/
Subuxone från de läkemedelsassisterade behandlingarna ökar i takt med att fler skrivs in i programmen.
Patienter får höga doser för flera dagars förbrukning
Kravet för att erbjudas metadonbehandling är att den
sökande har ett konstaterat opioidberoende om minst
ett år och är minst 20 år gammal. För sökande med ett
blandmissbruk erbjuds metadonbehandling endast om
opioidmissbruket är det dominerande.
Idag blir alltfler beroende av Subutex som köps på
den illegala marknaden. För att få tillgång till metadonbehandling måste en patient som är beroende av
Subutex också vara starkt beroende av heroin.
Från början var avsikten med metadonbehandling
att den skulle vara tidsbestämd och kunna avbrytas
när patienten var i balans. Nu har forskning visat
att opioidberoendet i många fall aldrig försvinner på
grund av de skadliga förändringar missbruket orsakat
i hjärnans belöningssystem. Ett fåtal patienter klarar
att sluta helt, men för flertalet blir den läkemedelsassisterade behandlingen livslång. De flesta som avbryter
behandling får göra det på grund av misskötsamhet.
Metadon både dödar och räddar liv
De doser metadon eller buprenorfin som ges till opioidberoende personer i behandlingsprogrammen är livsfarliga för dem som inte är tillvanda och har utvecklat
en tolerans. Dödliga överdoser orsakade av metadon
har ökat under de senaste åren och 2010 kunde man
notera 94 sådana fall.
Trots all kritik som riktas mot substitutionsbehandling är det fler heroinister som överlever i programmen
jämfört med utfallet av drogfri behandling, enligt Leif
Grönbladh. Upp till 90 procent slutar ta heroin, kriminaliteten minskar med 87 procent och prostitutionen
försvinner helt bland de kvinnliga heroinmissbrukarna
som stannar i metadonprogrammet i Uppsala.
n
Gunnar Hermansson
Läckaget av metadon och Subutex
undersöks
Två forskare vid Malmö folkhögskola studerar
”Läckage och icke-medicinskt bruk av metadon
och buprenorfin i Sverige”. Projektet ska kartlägga
omfattningen genom intervjuer med patienter i underhållsbehandling och med droganvändare utanför behandling.
Man intervjuar också poliser och socialtjänsten för att få en uppfattning om vad som sker
på gatan och om preparaten når nya grupper av
missbrukare. Från många håll rapporteras om att
ungdomar debuterar i missbruk med Subutex, men
omfattningen är inte tidigare kartlagd.
GH
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
59
”Jag rökte i Holland”
Denna bortförklaring har ofta skapat frustration hos utredare och operativ personal då
vi utreder misstanken om eget bruk, men det ska inte vara så lätt att slippa åtal genom
att skylla på att man rökt i annat land. Den ofta förekommande bortförklaringen om
intag av narkotika i annat land går att utreda.
F
ör att kunna döma någon i svensk domstol för ett
brott som begåtts i annat land så måste själva gärningen vara kriminaliserad i både det land där gärningen begicks samt i Sverige. Den juridiska möjligheten
hittar vi i BrB 2 kapitlet andra stycket som behandlar
dubbel straffbarhet. En person kan dock inte dömas
strängare än vad straffet är i det land där brottet begicks. NJA 1991 sid 332
Det är totalt ointressant vad det aktuella landet
brukar utdöma för straff för det aktuella brottet utan
vad som är av vikt är kriminaliseringen och att brottet
har ett straff. Att man i Holland ger åtalsunderlåtelser
i de flesta fall gällande ringa innehav är således helt
irrelevant.
Så om en person tas in för narkotikabrott genom
eget bruk i t.ex. Jönköping, och det framkommer att
personen rökt i Prag, så måste det vara kriminaliserat
att inta narkotika enligt tjeckisk lag för att svensk
domstol skall kunna döma personen för eget bruk i
Sverige. Eftersom det inte är förbjudet i Tjeckien, måste
vi angripa detta på ett annat sätt. De flesta länder i
Europa har kriminaliserat brottet innehav (även ringa
innehav) och det är just den brottsrubriceringen vi ska
sikta på. Då en person uppger intag av narkotika i ett
annat land så skall vi ställa väldigt ingående frågor om
hur detta intag har gått till. Följande frågor är viktiga
att ställa:
•
•
•
•
•
•
•
Köpte personen narkotika eller blev han/hon bjuden?
Priset?
Mängden?
Vart köptes det?
När köptes det?
Varför köptes det?
Hur länge innehade personen narkotikan innan han/
hon intog det?
I stället för att försöka döma personen för det egna
bruket så använder vi den dubbla straffbarheten gällande innehav. Därför blir sista frågan mycket viktig. Vi
måste fortfarande kroppsbesikta personen då ett positivt analysbesked styrker innehavet. Anledningen till att
den sista frågan är så viktig, hittar vi bl.a. i NJA 1983
sid 887 där man gör gällande att en kort rådighet över
en viss mängd narkotika som i nära anslutning intas
ej är att anse som ett innehav. Exempel på detta är då
någon tar emot en joint, röker på den för att sedan ge
den vidare. I detta fall är rådigheten så liten och kort att
det ej är att anse som ett innehav.
I NJA 1986 sid 736 dömdes en man efter att ha
blandat ut sitt amfetamin, dragit upp det i en spruta
och gått till ett annat rum för att sedan inta det. Där
kom domstolen fram till att personen haft sådan rådighet över mängden narkotika att det ansågs vara ett
innehavsbrott.
Det är alltså viktigt att försöka klargöra om personen haft narkotikan en längre stund och om personen
transporterat den, även om det bara handlar om en
kort bit.
Detta sätt att förhålla sig på mot den misstänktes
redogörelse om intag i ett annat land har vunnit mark
i svensk domstol. I B 396-11 dömde Hovrätten Skåne
en man för innehav av narkotika utan beslag och på
hans egna uppgifter om intag i Danmark. Enligt dansk
lagstiftning så är det förbjudet att inneha narkotika
och brottet är ”besiddelse”.
Sammanfattning:
Om era misstänkta uppger intag i annat land, så förhör
personen ingående. Framkommer information om ett
innehav innan intaget, så delge misstanken innehav.
Ett annat bra tips som man kan pröva i dessa fall har
inkommit från länskriminalens ungdomsgrupp (RAVE)
och från Eskilstuna. I ett ärende där en tjej och en kille
blev misstänkta för eget bruk, uppgav de båda att de
varit i Holland helgen innan och att de intagit narkotika där. Vid husrannsakan påträffades jointfimpar, vilket fick killen att backa men tjejen stod på sig. Vid analysbeskedet framgick det att hon hade ett värde på över
1.0 THC. RMV gjorde en analys utifrån hennes förhör
och menade att hennes uppgifter inte kunde stämma
med bakgrund mot hur snabbt kroppen gör sig av med
THC.
Ibland är det bra att göra husrannsakan på eget bruk,
då förutsättningarna finns, för att söka efter föremål
som kan antas ha betydelse för utredning av brottet och
inte glömma bort att vi kan få hjälp av RMV. n
Christoffer Bohman
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
61
Svensk narkotikagrupp
besökte Rumänien
text och foto: lars-åke ehn, peter sundblad, håkanlindh, benny stridh
Fyra SNPF-medlemmar från narkotikagruppen i Lidköping besökte i början av april
2011 Bukarest i Rumänien för att på plats studera hur narkotikasituationen ser ut i
landet.
Kontakter och besöket möjliggjordes genom att gruppens ”5:e hjul” Adrian Lucaci
sedan tre år tillbaka arbetade som Nordisk Sambandsman i Rumänien och Moldavien.
Bukarest, Rumänien
Rumänien har officiellt 22 miljoner invånare varav ca
2 miljoner bor i Bukarest. Problemet är att ingen kan
ge ett bra svar på invånarantal då många personer är
papperslösa.
Första dagen i Bukarest började med ett hembesök
hos en mycket fattig fyrabarnsfamilj i en av Bukarest
utkanter. Besöket hos denna familj kunde genomföras
då Adrians sambo, Viktoria, frivilligt arbetar med ett
projekt för att hjälpa en del av de utsatta. Till sin hjälp
hade Viktoria en man vid namn George som arbetar
tillsammans med en organisation i Sverige som skickar
hjälp till Rumänien. Det finns ingen fungerande socialtjänst utan allt hjälparbete görs av ideella organisationer
När vi träffade familjen så visade det sig att sex
barn och två vuxna bodde i ett rum på ca 12 kvadrat.
Familjen var ”papperslösa”, dvs. har inga personnummer och ”existerar” därför inte i juridisk mening.
Inget rinnande vatten fanns och behoven fick utföras
på bakgården utomhus. Mamman berättade att några
av barnen nu var hemma på grund av de för tillfället
inte hade pengar till att betala alla barnens skolgång.
Vi lämnade familjen med lite kläder och en klump i
bröstet.
George hade tidigare arbetat mycket med de människor som lever och bor i kloakerna i Bukarest. Nu
tog han oss till missbrukare som lever och bor i parken
utanför centralstationen Nord i Bukarest. Samtliga var
i mycket dåligt skick och med en blick som tydde på
ett rejält bruk av flyktiga lösningsmedel. De inhalerade
lösningsmedel helt öppet.
Senare på förmiddagen besökte vi den svenska
ambassaden där Adrian tog emot oss och visade oss
runt. Vi fick beskrivet för oss vilka svårigheter man har
och har haft vad gäller arbetet på plats. En polisman
i Rumänien tjänar cirka 5000 svenska kronor netto i
månaden och priset på en liter bensin har nu passerat
12 kronor, så man kan förstå att det finns risk för korruption. Adrian berättade vidare att mycket av hans
64
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
arbete rörde områdena trafficking, skimmning samt
narkotikasmuggling.
Besök på den nationella narkotikaavdelningen i Bukarest
Andra dagen i Rumänien besökte vi Narkotikaavdelningen som sorterar under Organized Crime (OC), som
består av 5 avdelningar; narkotika, människohandel,
skimmning, penningtvätt samt terrorism.
På narkotikaroteln togs vi emot av chefen Claudiu
Cucu samt en av hans gruppchefer. De berättade att
Rumänien är uppdelat i 14 polisområden och att dessa
sedan i sin tur är uppdelade i ytterligare underområden. På enheten i Bukarest arbetade ca 70 poliser och
de ansvarade för Bukarest och fungerade som en internationell och nationell resurs.
På grund av det geografiska läget så har man
i Rumänien idag störst problem med att rumäner
används som kurirer för kokain samt heroin åt utländska narkotikasyndikat samt att landet används som
ett transitland då Rumänien gränsar mot EU:s ytterområden. Det kommer in större och större mängder
narkotika via Svartahavs-hamnen i Constanta och man
har gjort flera beslag på ca 1 ton av kokain de senaste
åren. Av det kokain som smugglas till Rumänien så är
det mycket lite som stannar i landet.
På fråga svarar Cucu att de inte har några större
problem med bensodiazepiner. Det är istället hasch
och, de hos oss så kallade internetdrogerna, som utgör
de största problemen. Dessa säljs dock inte via internet
utan i små butiker liknande coffe shops. De flesta av
dessa droger importeras från Kina. Det importeras
också tomma påsar som fylls på med olika preparat
och dessa svetsas sedan ihop på plats i Rumänien. De
berättar vidare att det nu florerar ett preparat som säljs
i gödningspåsar. Detta preparat har en amfetaminliknande effekt och utgör ett stort hot och är och kommer
att bli ett alltmer växande problem.
Vi besöker centralstationen i Bukarest där vi samtalar med missbrukare som bor vid statyn.
Besök på den lokala narkotikaenheten i
Ploiesti
Tredje dagen åkte vi till Ploiesti som är en stad som
ligger ca 5 mil norr om Bukarest där det bor cirka
220 000 invånare. På narkotikaenheten arbetar ca 10
poliser. Mr Furtuna, som är chef för hela Organized
Crime-avdelningen i Ploiesti, berättade att de drogproblem man har rör hasch och de droger som vi benämner internetdroger.
Samtliga på gruppen i Ploiesti arbetar ute på fältet,
där också cheferna deltar vid tillslag och dylikt. De driver själva sina källor och informatörer via sina privata
telefoner (som de får bekosta privat). När gruppen får
tag i information om något av intresse så dras detta
för åklagaren som är knuten till narkotikaenheten.
Åklagaren, som är mycket operativ, lägger sedan upp
strategin tillsammans med poliserna. Åklagaren har
en mycket aktiv roll vid de tillslag, gripanden och
förhör som görs i ärendet. Vid dessa åklagarledda
ärenden håller åklagaren även förhören själv med de
misstänkta.
Vid en husrannsakan i Rumänien skall det finnas två
civila utomstående vittnen. Dessa brukar man plocka
upp i närområdet runt den adressen man gör husrannsakan på. Vittnena får sedan vara med när beslag och
plomberingar görs. Att ställa upp som vittne är en skyldighet enligt lag. Mr Furtuna berättar om ett tillfälle
då man i en fastighet skulle göra 50 husrannsakningar.
Han tillägger att det blev en del problem då det skulle
ordnas med 100 civila vittnen.
De största problemen för de rumänska kollegorna
rör dock ekonomin. När vi träffar Mr Furtuna berättar
han att de är ganska lyckligt lottade då de fått ta över
en gammal Stasibyggnad. Detta gör att deras HQ är i
förhållandevis ganska gott skick. Han berättar vidare
att de nyligen målat om och renoverat inne i huset och
att de anställda själva utfört jobbet och stått för materialkostnaden.
Mr. Furtuna tillägger att de idag har 100 liter bensin
per bil och månad. När bensinen är slut så är den slut,
om de inte själva betalar för mer bensin. Vi förstår att
han menar det han säger då vi ser en av de rumänska
kollegorna komma mot en skrivare i korridoren med
ETT papper i handen som han sedan stoppar i en tom
skrivare och därefter får han sin utskrift (de köper
papper själva). De fordon som gruppen har tillgång till
är Volkswagen Passat( 2004), Dacia och Volkswagen
Vento (tidigt 90 tal) som är i skick därefter. Istället för
att byta bilar så har de möjlighet att byta registreringsskyltar.
Mr Furtuna berättade att straffet för t.ex. innehav
av narkotika var klart högre än i Sverige. För att ta ett
exempel så är straffvärdet på 2 kg cannabis runt 8 år
i Rumänien. Bruket är inte kriminaliserat om du inte
samtidigt gör dig skyldig till ett innehav.
Efter mötet i Ploesti så blev vi inbjudna till Mr
Furtunas födelsedagsfest som skulle hållas på kvällen
några mil utanför staden. Det blev en mycket trevlig
tillställning i rumänsk anda med kollegor, åklagare,
mat, sång och inte minst ”födelsedagsbarnets” egenhändigt tillverkade nationaldryck Palinka (plommonbrännvin). De rumänska kollegorna ville ha bevis på att
vi svenskar kunde sjunga och som tur var hade vi med
vår ”ålderman” Håkan Lindh, som med bravur utförde
ett uppskattat sångstycke för födelsedagsbarnet.
Transsylvanien med den lokala källdrivningsgruppen.
På vår fjärde dag åkte vi upp till Brasov, som är en stad
uppe i Karpaterna, där vi skulle träffa en kollega vid
namn Marius som jobbar på den lokala källdrivningsgruppen.
På morgonen så hade Marius fixat fram fyra äldre
4-hjulsdrivna jeepar som stod till vårt förfogande. Med
guidning av en bekant till Marius, begav vi oss upp
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
65
Efter ett besök på narkotikaroteln i staden Ploiesti blev vi inbjudan till chefens födelsedagsfest och
de rumänska poliserna stoltserar i svenska poliskläder.
mot en bergstopp 1800 m.ö.h. Vägen upp var rejält
brant, lerig och krokig och vi fick verkligen pressa
bilarna till det yttersta för att ta oss upp. Väl uppe på
toppen så möttes vi av en vidunderlig utsikt över de
snöbeklädda Karpaterna.
När vi sedan var på väg ner från berget möttes vi
av ett 15 tal buskiga män som kom ridandes barbacka
på hästar. I sina händer höll männen yxor av modell
större. Guiden berättade att det var ”Gipsys” som var
på väg upp för berget för att ta ner träd som de sedan
drog nerför berget med hjälp av sina hästar. Enligt
Marius vågade inte markägarna och den lokala polisen
göra någonting åt detta eftersom dessa grupperingar
kunde vara mycket våldsamma.
Dagen efter var det dags för transport tillbaka mot
Bukarest och på vägen tillbaka hann vi med att besöka
Draculas slott och även rumänska IPA´s museum där
det fanns massa smått och gott att titta på.
De rumänska kollegorna tillhandahöll några jeepar som vi
givetvis lyckades sätt fast uppe på berget. En lång promenad
tillbaka blev det! 66
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Fängelset Jilava i Bukarest
På vår sjätte dag i Rumänien var det inplanerat ett fängelsebesök. Vi körde mot Bukarests stadsfängelse Jilava
som ligger i utkanten av Bukarest. Fängelset, som i
dagsläget har ca 1300 interner, hade under Ceausescus storhetstid upp till 4000 interner. Fängelset vi fick
besöka var inte för grovt kriminella utan mer som ett
utslussningsfängelse innan frigivning. Det var således
ett ganska bra fängelse sett med rumänska mått mätt.
Inne på fängelset Jilava noterade vi att cellernas
storlek och antalet interner i dem varierade markant.
I de celler vi fick besöka kunde de intagna till antalet
vara allt från 6-32 stycken. I en cell på ca 30 kvm
fanns det 20-24 intagna. De sov i våningssängar, med
gamla tagelmadrasser, som var tre eller fyra på höjden. Toaletten, som de delade på, bestod av ett litet
rum med ett hål i golvet där man gjorde sina behov.
I hålet satt en gammal cola-flaska som stoppade den
värsta lukten från att sprida sig i cellen. Duscha fick de
intagna göra en gång i veckan. Övrig hygien sköttes i
cellen där det fanns en vattenkran och en vattenhink.
I en av cellerna fick vi möjlighet att samtala med en
intern. Det visade sig att världen är liten och att han
tidigare bott i Örebro och även avtjänat en kortare
”volta” i svenskt fängelse. Han berättade vidare att
han fortfarande hade familj och släkt i Örebrotrakten.
På fråga uppgav han att ett svenskt fängelse var som en
”All Inclusive-semester” i jämförelse med ett rumänskt
dito.
Veckan i Rumänien var mycket givande och intressant ur alla aspekter och vill vi passa på att tacka
SNPF som gjort detta studiebesök möjligt genom
resebidraget. Vill även tacka sambandsmannen Adrian
Lucaci med familj för att de tog hand om oss under
tiden i Rumänien.
n
B
Fredag den 24 februari gick SNPF:s första utbildningsdag för året av stapeln i Skövde stadshus. Dryga 50
deltagare kom av det 70-tal som var anmälda. Gäster
kom bl.a. från tullen vid Arlanda och polisen i Sala och
Norrköping vilket är roligt för arrangörerna då det visar på ett intresse, när man reser så långt för att komma
till föreningens seminarier. Ansvariga för seminariet var
Björn Landsten (SNPF) med samverkanspartner Pirjo
Svegréus drogförebyggare vid socialtjänsten i Skövde
kommun.
På programmet stod bl.a. lokala drogförebyggande
åtgärder i Skövde. Dopingfritt Falköping, Krogar mot
knark och nätdroger.
Drogförebyggande åtgärder i Skövde
Först ut var Pirjo och situationen i Skövde kommun.
Hon berättade att i Skaraborg finns fyra stycken drogförebyggare. Dessa jobbar mycket med ungdom och
deras vanor till alkohol.
Man har bl.a. startat en LOCUS som är en öppenvård för ungdom. Man hamnar då inte i socialens
”papper” vilket många tycker kan vara besvärande. I
LOCUS är man anonym. Man har även en SANT som
står för Sniffning-alkohol-narkotika-tobak. Är man
medlem i SANT har man vissa förmåner i kommunens
aktiviteter som fritt inträde på disco, där t.ex. Lions
går in som sponsor.
Matfestivalen i Skövde har i många år haft problem
med fylleri. Nu har ungdomar själva fått vara med och
påverkat arrangemanget, vilket har renderat i att alla
som vill in på ett visst område som kallas alkoholfri
zon måste blåsa. Även artister som ska uppträda är
tvingade att blåsa för att få komma upp på scenen.
Detta har inneburit att omhändertagande för LOB har
minskat.
Ett dopingfritt Falköping
Drogförebyggare Bengt Nilsson, Falköping, berättade
om hur man arbetar mot gym och problemet med AAS.
I Skaraborg, som på
de flesta håll i landet,
är problemet med AASmissbruk på gym stort.
Nilsson berättade om en
Drogförebyggare
Bengt
Nilsson, Falköping, informerade om arbetet mot
AAS-missbruk på gym.
missbrukare som hade
kraftiga humörsvängningar och misshandlat
sin mor och syster haft
ett stort kontrollbehov
och stor svartsjuka på
sin flickvän. Vid samtal
med gym i länet har
det framkommit att ca
50-70 personer missbrukar AAS.
Ett avtal mellan
polis,
socialtjänsten
och dopingjouren har
upprättats mellan gym
samt de som tränar på
dessa. Avtalet består av
att kontroller kan ske
oanmälda och att stickkontroller kan ske på
de som tränar.
R
UT
IL
text och foto: jan westling snpf
DA
RA
SVENSKA
N
IKAPOLI
SF
KOT
AR
INGEN
EN
ÖR
Förebyggande arbete och nätdroger
på SNPF-utbildning i Skövde
R & INFOR M
E
Håkan Börjesson och Karin
Breding berättade om hur polisen bekämpar handel med droger på internet.
Krogar mot knark
Lennart ”Länsman” Johansson från Göteborg berättade om projektet Krogar mot knark som i dag är
nationellt. 40 kommuner är med i krogar mot knark.
Personal som jobbar i krogsfären ska ha fem timmars
utbildning i bl.a. preparatkännedom och lagstiftning.
Detta är idag ett mer eller mindre självgående projekt. Även om polisen har dragit ner på resurserna i
Göteborg och Malmö när det gäller särskilda krogpoliser.
Huvudkomponenterna i arbetet är
•Nolltolerans gällande både personal och gäster
•Högre polisiär närvaro
•Förbättra samarbetet mellan branschen och myndigheter
•Intern utbildning för krogpersonal om narkotika
•Förändra attityder
Nätdroger
Håkan Börjesson och Karin Breding båda från Länsnarkotikaroteln i Göteborg berättade om alla droger
som idag finns ett knapptryck från pojke/flickrummet.
Detta utan att man behöver vistas i miljöer där det
finns missbrukare eller andra ”otäcka” personer.
Hemsidorna byter ofta namn. Nya sidor dyker hela
tiden upp. Drogerna som köps på nätet är ibland dödliga. Användare är ofta ungdom och unga vuxna mellan 16-30 år.
n
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
69
Sundsvallspolis på
praktiktjänst i Nicaragua
text och foto: niklas sandell, kut, polisen sundsvall
Plötsligt stod han där vid grinden
och ville
komma in. Hans tuffa blick vek sig inte när han
berättade varför han kommit och genom hans attityd
kunde man utläsa att han under lång tid varit tvungen
att sätta sig i respekt för att överleva. Han var kort
och tunn till växten, klädd i t-shirt, säckiga jeans och
stora gymnastikskor. På ryggen bar han en ryggsäck.
Trots att han bara var 23 år så vittnade ögonen och
kroppsspråket om ett långtgående narkotikamissbruk.
Vi kan kalla honom Jorge och han är en i mängden
av alla de gängledare som sprider skräck i kvarteren,
som på spanska heter los barrios, runtom i Nicaraguas
huvudstad Managua. Jorge hade kommit till oss för att
få hjälp med att bryta med sitt kriminella liv på gatan.
Och han hade bestämt sig den här gången.
Den här historien utspelade sig
i Managuas
utkant på Polisens Center för Utbildning och Utveckling
av Ungdomar (Centro de Formación y Desarrollo
Juvenil). Jag fanns där och fick följa Jorges första dag
då han beslutat sig för att ta tag i sitt liv. Han hade
nämligen fått höra talas om centret genom snacket på
gatan. Detta tack vare polisens uppsökande verksamhet runtom Managuas kvarter, där man aktivt vistas i
gängområdena och tar kontakt och pratar med ungdomarna. Verksamheten sker inom en av den nationella
polisens specialiteter, avdelningen för ungdomsfrågor
(Dirección de asuntos juveniles).
Centret är relativt nybyggt och ligger strax utanför
Managua, i sydöstra hörnet närmare bestämt. Hela
Dagligen efter ankomst i de gula ”skolbussarna” och uppställning på gården så går ungdomarna en och en igenom en
visitation i huvudbyggnaden.
72
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
området är omgärdat av en stor mur med lärosalar,
verkstadslokaler och aula samt matsal och en basketplan. Mellan 100-200 ungdomar kommer dagligen
i bussar till centret vid halvåttatiden på morgonen.
Förutom deltagande i undervisning och sportaktiviteter
så genomsyras dagarna av disciplin i form av regelbundna uppställningar och gemensamma marscher till
och från lektioner och matuppehåll.
Respekt mot sina medmänniskor är något som de
ungdomar som först kommer till centret saknar men
bygger upp här. Det är också stor variation på ungdomarna. Vissa har bestående skador från drogmissbruk
och har svårt att hålla sig vakna en timme i lärosalen.
Vissa andra verkar ha hamnat på helt rätt ställe och har
funderingar och idéer om det mesta och håller långa
filosofiska utläggningar för sina kamrater. Under och
mellan lektionerna förs ett ovårdat språk som lärarna
hela tiden försöker stävja. Trots detta är stämningen
oftast god och det skrattas mycket. Vissa mindre bråk
uppstår dock ibland men detta är inget man gör någon
stor sak av – man måste ju komma ihåg att merparten
har slagits och missbrukat hela sina liv. Klockan 17
bussas ungdomarna tillbaka till Managua till sina respektive hem för att återkomma nästa dag igen.
Man kan ju undra hur en svensk polisman
lyckas nästla sig in hos polisen i Nicaragua. Ja, det var
inte så svårt egentligen eftersom svensk och nicaraguansk polis har haft samarbete under många år på flera
nivåer. Ett tidigare projekt, ”Nicaraguaprojektet”, som
under flera år leddes av Mats Palmgren från Göteborg,
har arbetat upp mycket bra kontakter inom landets polis och även inom andra myndigheter. Sen handlade det
mycket om rätt tajmning i mitt fall. Via Kim Nilvall på
RKP fick jag höra talas om projekten och samarbetena
med polisen i Nicaragua. Jag var vid det tillfället mycket intresserad av att utveckla mina nyvunna kunskaper
i spanska och såg nu en chans i att samtidigt få ut lite
mer av en resa även arbetsmässigt. Jag tog kontakt med
Mats som nappade på idén och med hjälp av General
Mercedes Ampie, som är chef för en av den nationella
Nicaraguanska polisens specialiteter – avdelningen för
våld mot kvinnor och barn – utformades ett program
för mitt besök. Under två månader skulle jag få lära
känna den nationella polisen samtidigt som jag skulle
få privatundervisning i spanska och lära känna nya
människor och en ny kultur.
Pedro Rodriguez (polisen i mitten på fotot) talar till ungdomarna. Denna morgon blev han tyvärr tvungen att meddela att en
av ungdomarna, som uteblivit under några dagar, hittades död i hemmet. Dödsorsaken var intag av stora mängder av alkohol.
Hur gick det för Jorge då? Jo, eftersom man
måste söka sig till utbildningarna på centret och bli
antagen, dessutom vara fri från droger, så sattes Jorge
i en bil tillsammans med en polis och en sociolog för
transport till ett behandlingshem. Jag fick under den
här resan på knappt en timme möjligheten att prata
med honom och han var mycket öppen mot mig. Jorge
berättade att han fram till helt nyligen ledde ett mindre
gäng i ett av Managuas kvarter. Jorge och hans gäng
ägnade sig dagligen åt personrån och våldsbrott för att
dra in pengar. En del av pengarna finansierade gängets
kokainmissbruk. Jorge hade under flera år missbrukat
kokain, som tillsammans med marijuana dominerar.
Ett gram kokain på gatan i Managua kostar 100-200
svenska kronor. Amfetamin är dyrare än i Sverige vilket innebär att det är ganska ovanligt. Likaså heroin,
som är klart mycket dyrare i Managua än i Sverige,
finns nästan inte alls. Detta drogförhållande kan säkert
förklaras av drogernas ursprung.
Nicaragua är ett transitland för kokain från
Sydamerika till Guatemala och Mexico för vidare transport norrut till USA. Kokainet transporteras i båtar utanför Stillahavskusten i väster och
Atlantkusten i öster och i lastbilar genom landet eller
till någon av landets hamnstäder för vidare transport
med båt norrut. I vissa fall flygs också kokainlaster
i mindre flygplan över landet vilka polisen ibland
ingriper mot då de landar för att tanka. Naturligtvis
finns också en inhemsk marknad i Nicaragua med
enskilda importörer. Jag snappade upp tre händelser
under mina två månader i landet. Vid dessa tillfällen
handlade det om partier i storleksordningen 500-600
kilo kokain som beslagtogs i lastbilar vid olika platser.
Vid ett tillfälle försökte också sex colombianer fly med
kokain i båt utanför norra ostkusten varpå några sköts
ihjäl av polisen.
Det jag fick med mig från Nicaraguas natio-
nella poliskår hem till Sverige är att de är en otroligt
stolt poliskår där man har kommit mycket långt inom
vissa områden. Dessa områden är främst arbetet mot
ungdomar och arbetet inom våld i nära relation.
Förutom min tid på polisens ungdomscenter utanför
Managua så fick jag mycket insyn i arbetet mot just
våld i nära relation. Jag gjorde flera besök runt om i
landet på polisstationer och på varje polisstation finns
också ett ”Comisaría”, som arbetar mot våld i nära
relation. På ”Comisaría” finns poliser, socialarbetare
och psykologer. Man arbetar efter en speciell ”ruta”
där offret träffar de olika funktionerna i tur och ordning för att till sist väl uppbackade och förberedda ska
kunna vittna mot sina förövare i en rättegång. Bra eller
dåligt? Ja det verkar i alla fall fungera.
En sak till jag tyckte de gjorde bra var att de höll
koll på frigivningar. Det vill säga att när det blir dags
för frigivning av en dömd misshandlare så åker polisen
hem till kvinnan och säger att hennes man eller sambo
är på väg ut från fängelset och att hon kan ringa om
han dyker upp. Därefter sker fortsatta kontakter vilket
ger kvinnorna en ökad trygghet.
Om någon är intresserad av att åka till Nicaragua
för att bättra på sin spanska och/eller lära känna kollegor i en annan världsdel så rekommenderar jag varmt
att ta kontakt med Mats Palmgren i Göteborg eller
undertecknad. Mina intryck av de kollegor jag träffade
”därborta” är att de har en väl utvecklad polishumor
likt vår egen och att människorna överlag är otroligt
gästfria och varma. Alla bjöd in mig i sina hem och tog
med mig på saker vilket gjorde att dessa två månader
gick otroligt fort. Och maten... mmm den är suverän!
Tack till SNPF som bidrog med ett litet resestipendium!
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
73
Boktips
Fallet Vincent
Franke
Fallet Vincent Franke räknas
till crime noir-genren och lånar sina stilideal från amerikanska förebilder, inkluderande ett antal smarta metaforer.
Titelgestalten, tillika berättarjaget, är en före detta
litteraturstudent som har
gått på morfin sedan tonåren, då han fick den första
dosen av pappa läkaren.
Nu är han ordentligt på dekis, försörjer sig på langning och sitter fast i det kriminella nätverk i Stockholm
som sköter knarkhandeln. Berättelsen är mörk, tung
och människorna i boken är alla skadade på det
ena eller andra sättet. Trasig barndom, fattigdom eller
ett behov av att vara annorlunda. I boken möter vi
Pastorn, en hård och kall ledare i under världen. Vi
möter kvinnor som tvingas till prostitution, vi möter
grova missbrukare. Och vi får också träffa på Mika
som är en smart ung tjej som valde den brottsliga
Rött spår
Den melankoliske rysk-judiske
New York polisen Artie Cohen
är tillbaka.
Det är söndag och sensommar i centrala New York City.
Tre år har gått sedan 11:e
september och republikanska
partiet ska hålla sitt nationella
konvent samtidigt som Artie
Cohen precis gift sig med
Maxine Crabbe.
När Artie ser solen gå upp över East River känner
han sig nöjd med livet. Det är 25 år sedan han kom till
New York från Ryssland, via Israel, och han tycker att
han klarat sig bra.
Artie skall just ge sig iväg på smekmånad när två
händelser inträffar som tvingar honom att stanna kvar.
En gammal vän Sid Mc Kay hör av sig och ber Artie
komma ut till det gamla hamnområdet Red Hook i
Brooklyn.
Väl på plats hittar Artie en död man liggande i
hamnbassängen men ingen Sid.
Den som börjar tröttna på kriminalromaner kan
varm rekommenderas denna. Den har verkligen allt
från spänning till en lysande skildring av staden New
York.
Författare: Reggie Nadelson
Bokförlag: Norstedts
76
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
banan, för där skulle hon kunna nyttja sin intelligens så
mycket bättre. Men där finns också en kärlekshistoria,
en rätt så naken och trasig kärlekshistoria, mellan två
trasiga människor, Vincent och Maria. Två utstötta.
Eller som Vincent Franke själv uttrycker det ” De två
ensammaste människorna i Sverige”.
När Vincent Franke får i uppgift att bevaka en
vacker ukrainska som importerats som traffickingvara,
vaknar dock livsandarna. Han enleverar ukrainskan
och ger sig iväg på en hopplös flykt undan sina hänsynslösa och mäktiga förföljare. Utgången ska inte
avslöjas här, Författaren Christoffer Calsson är doktorand i kriminologi så det kan vara ett av skälen att han
har skrivit en mörk spänningsroman som huserar i den
undre världen i Stockholm.
Debutanten Christoffer Carlsson skriver poetiskt
med sårbara, ibland grova meningar. Vincent Franke
släcker inte sina cigaretter, han dödar dem. Språket är
enkelt, inga krusiduller inte omskrivningar. Enkelt och
poetiskt. Ibland vackert, ibland grovt.
Författare: Christoffer Carlsson
Bokförlag: Pocketförlaget
Babylon
Samma dag som kriminalkommissarie Christian Tell och hans
flickvän Seija Lundberg skall
åka på en efterlängtad semester,
hittas den manipulative slarvern
Henrik och hans älskarinna,
forskaren i arkeologi AnnMarie, mördade i Ann-Maries
lägenhet i de finare kvarteren i
Göteborg. Misstankarna riktas ganska snart mot studenten
Henriks flickvän som har en dokumenterad historia om våldsam svartsjuka. Samtidigt
börjar uppgifter komma in som pekar på olaglig handel med antika föremål närmare bestämt flera tusen år
gamla föremål. Vissa av föremålen är stulna från museet i Bagdad under den amerikanska invasionen. Boken är en kriminalroman om Göteborgskommissarien
Christian Tell, som leder arbetet med styrka och integritet. En sedvanlig deckare alltså, lite stelt och finstilt.
Varje kapitel känns genomarbetat och karaktärerna
trovärdiga och intressanta men i ärlighetens namn är
författaren Ceder mer intresserad av relationerna och
människorna än brottet.
Författare: Camilla Ceder
Bokförlag: Månpocket
Recensioner: Åsa Dahlberg
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
ror ger en
oramat. För
mband med
uk. Fylliga
nska termer.
parat, miss­
miljöer.
om härmed
utbildning,
ra grupper
har utgivits
r ges ut av
otikapolis­
ing:
snpf.org
npf.org
ediahuset.se
78-91-87514-36-4
Upplaga 11.1
Ny upplaga
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
narkotika
det aktuella svenska missdopningsmedel och
11.1
h ä l s o fa r l i g a va r o r
brukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs
skador i samband med missbruk samt metoder för att
upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.
Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges
ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotika-polisföreningen.
Den idiotiska
klubben
En bok av Göran Bohlin
Den idiotiska klubben kom ut
första gången våren 1995 och
är nu uppdaterad och utökad
med 80 sidor. Boken kan ses
som en resa från mitten av
1950-talet och fram till 2006
och där ges under resans gång
exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken
skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde
m.m.
Anabola Androgena Steroider 2.1
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 2.1
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ.
Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den
illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer.
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt,
illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder.
Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena
Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl
för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Mandom, mod
och morske män
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
77
Senaste nytt om klassningar av droger m.m.
Sex nya droger är på gång att klassas som narkotika
Folkhälsoinstitutet föreslog i mitten av februari i
år att sex nya droger skulle klassas av regeringen.
Det gäller tre syntetiska cannabinoider och tre hallucinogena droger som säljs flitigt och lagligt på
internet.
De syntetiska cannabinoiderna har beteckningarna AM-2201, AM-694 och RCS-4 Ortho
Isomer. De två förstnämnda är sedan en tid mycket vanligt förekommande i beslag som skickas till
SKL.
Substanserna 5-MEO-DALT och 4-HO-MET
tillhör gruppen tryptaminer, dvs. syntetiska hallucinogener med effekt som liknar den man får av
magiska svampar.
Metoxetamin är en drog som funnits på nätet
sedan 2010. Drogen påminner om Ketamin och
ger således starka hallucinogena effekter. Redan i
början av 2011 larmade Giftinformationscentralen
om att man fått in ett flertal samtal om unga användare som drabbats av allvarliga förvirringssymtom, hjärtklappning och smärta av metoxetamin.
Drogen är mycket populär och kan omhändertas
när den anträffas med stöd av Förstörandelagen.
Men Peter Hultén på Giftinformationscentralen
är inte nöjd med den långa handläggningstiden.
Eftersom drogen är hälsofarlig och vanligt förekommande borde den ha varit förbjuden för länge
sedan, anser han och tillägger att den nödvändiga
dokumentationen redan finns.
Fram till den 26 mars 2012 hade inget beslut
om narkotikaklassning fattats av regeringen.
GH
Metoxetamin är en av de mest populära RC-drogerna
som sedan mer än ett år kunnat köpas lagligt på
internet.
78
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Tramadoltabletter är nu narkotika
Den 15 mars 2012 började nya regler gälla för tramadol, då även alla tabletter som innehåller tramadol klassade som narkotika.
Substansen tramadol narkotikaklassades redan
den 1 december 2007. Men man gjorde då undantag för vissa beredningar avsedda för medicinskt
bruk, dvs. tabletter med varunamnen Tradolan,
Tramadol, Nobligan med flera.
Regeringen har nu beslutat att undantaget ska
upphöra, eftersom missbruk av tramadoltabletter
har ökat dramatiskt de senaste åren.
De nya reglerna innebär att olaga innehav
blir narkotikabrott, om inte innehavaren har fått
tabletterna förskrivna av läkare. Polis och tull
kan beslagta tabletter som innehåller substansen
tramadol.
Det blir också olagligt för privatpersoner att
köpa läkemedel med tramadol från andra länder
och föra in tabletterna med posten eller andra
transportföretag till Sverige.
De administrativa undantag som fortfarande
finns kvar för tramadol gäller enbart hanteringen
för lagliga medicinska ändamål.
Källa: Läkemedelsverket
Förslag om förenklade regler för
hantering av sprutor och kanyler
Regeringen har i en proposition (2011/12:112) till
riksdagen lämnat förslag om att reglerna för införsel och handel med sprutor och kanyler anpassas
till EU-rätten och att reglerna förenklas. Ändringarna ska däremot inte underlätta hanteringen av
sprutor vid drogmissbruk.
Enligt den nu gällande förordningen från
1968 krävs tillstånd för att föra in och handla
med sprutor och kanyler, vilket kritiserats av
EU-kommissionen.
I lagförslaget upphävs kravet på tillstånd och
istället införs anmälningsplikt för handel.
Privat införsel av sprutor och kanyler kan til�låtas om det är för egen eller anhörigs medicinska
användning eller ”annat lovligt ändamål”.
Den legala införseln av sprutor och kanyler
antas vara stor och 2010 stoppade Tullverket
43 000 kanyler och 23 000 sprutor i tullkontroller
då tillstånd saknades.
Eftersom tillståndsplikten upphör måste privatpersoner i fortsättningen kunna visa för tullpersonal att sprutorna behövs av medicinska skäl.
Otillåten import kan även i fortsättningen beivras
som smugglingsbrott.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli
2012.
Källa: Drugnews.nu 2012-03-20
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 3/2012
I nästa nummer
som kommer ut i mitten av Juni
Cannabis-tema
Droger i nöjeslivet
Utbildningskonferensen i Göteborg
med mera
Stipendierutan
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande
mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
svenska narkotikapolisföreningen 2-2012
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium
Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera
poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan
och den narkotikarelaterade brottsligheten.
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org