1. No category

/4e'-. /a*1
/iaL'.tu'l,
vavnl
I
tff
Jt
f,..
r
I
I
$ii0ftA
Tretton l<ursdeltagare
har under veckansoni
gett vaw Wg av ull fr&n
alln'nogef*rpe nfrora
folktrdlgskola"
- Det #ir s€rmysigt at't
g8 hela v6gen frin f6rskdrtsel till
-
niskbearbetningfitrtardesig
och fastnar i varandr4 s5ger
Kerstin Danieison,styreiseledamoti f<lreningenSvenska
allrnogefir, sorn ancrdnar
kurse.n tillsarnmans ireed
fotrkhti,gskolan.
Hon herattar att det varit
dukt,
Eirgitta fNilsson,fr&n
Grurns,
-
@
:9.
Kursens ldrare, Eerit
Zetterqvist, undersdker
vilken teknik sorn anvSntsvid
vdvlringenav en blStriija frin
Oredrdkten, tiilsamnnansnred
Margareta Djos, Skansens
textilkarn!'flare, och Kerstir.r
Danielson,fdrenlngen
Svenskaallmogefir.
@
- ( A
,
@
r o
r 4
f o
i x
i
-
, F ,
l d i
: 6
Birgitta Nilsson,frin Grums iV5rmland, vdver handspunnen
ull frin sina egna Virmlandsfir.
FOTO: DAN HAVEMOSE
Margareta Djos tycker det Eir
Iivsviktigt att [<unskapenom
det gamla hantverket lever
vidare.
flestavAvttyg avuli fr6n sina
eg:nafir.
- Vi vdver nlstan dygnet
Deitagarna har komndt rrTen runt hiir. De sista la sig iralv
Skine i socier, till Hiilsingfyra p5.morgonen och de fdrland i norr.
sia i morse var uppe kiockan
- Jaghar haft fir en liirrg- sex, sdger hon.
re tid. Just det hiir iir uitr fran
Iinder veckan har resuitaViirmlandsfir. Ndr jag hrlrde
tet av olika ullsorter och vdvtalas orn det hiir, kiindes det
tekniker
dokurnenterats.
perfekt att hdnga p5. Jag har
Kerstin Danielson iiknar det
veiat iiira inig clet liiir liinge,
siig'erBirgitta Nilsson.
tlon berEttar att hon tycker det dr viktigt ati det gamla hantverket bevaras, nirgot
som Margareta Djos, frin
Skansens textilkarnmare, instdrnmer i ndr hon under fredagen bes6i<erkursen.
- Det dr livwiktigt att det
hiir lever krzar, sd.gerhon.
Kursdeltagarna har som
mi.l att viiva tio meter tygva!
tyg som vdvs samman gles!
med mycket
luft,
infdr
stamnninsen som sker vrd
Sandsjoan i Orsa finnmark
sista helgen i augusti. Det iir
i denprocessen tyget fir den
siitstarka vadmalskaraktiiren, ndr ullfibrerna pressas
sarnrnan och fiister il,arandra- Alla ullfibrer ser ut ungefdr som en grankotte. Ndr de
utsdtts fdr vdrme och meka-
Vi v6ver
niistandygnet runt
h5r"DesistaIasig
halvfyra p&morgonenoch de forLippeklockansex.
K E R S T I ND A f i I I E L S O N
vid ett litet forskningsprojekt soir, kornmer ait fortsatta nd-i' tygerna stampas
i siutet av minaden.
Dan F{avemose
a250-592424
dan havemose@dtse
Atdresvenskf&rras
F Allnrogefir Sr ett samlingsnamnfcir ofdridlade resterav
ildre svenskafirtyper vilka
man genorn otika stdditgdrder vill bevarafdr att bibehAlla
den biologiskamAngfalden.
b' Tfll gruppen allmogefirr hdr DalapAlsfir,Asenf&r,SviirdsjrifAr,G€strikefer,
HelsingefAr,KlovsjtifAr,
RoslagsfAr
och VdrmlandsfAr.
Slitstarkttyg
F Vadmal ir ett kraftigt valkat, slitstarK, ganSkatjockt
tyg, vdvt a'r kardgarn,
b Vadmal tillverltades ursprungligenenbart av ull men
kan numera ocksAha syntetfiberinblandning.
ts Det frr en gammal nordisk
tygsort, som kundetillverkas
av denrelatiw grovainhemskaullen.
rwVadmal ftirekommer
i frirhistoriskafynd,och omndrnnsi svenskaskrifter frAn
1292.
F Underirhundradenvar
vadmalallmogenstyg, medan det finare,ofta irnporterade kliidet fdrbeh6lls
herrskapet.
KALLA: NAT'ONALENCYKLOPEOIN