Tidskrift för fakta, debatt och utveckling kring synskaderehabilitering a y n Nr 4 2010 Synpedagogkurs på 70-talet – hur blir framtiden? sid 3 Kultur på Forum Vision, s 9 Ansikten i Dortmund, s 17 nya Ges ut i samarbete mellan Synskadades Riksförbund – SRF, Föreningen För Synrehabilitering – FFS och Specialpedagogiska Skolmyndigheten, Resurscenter syn i Stockholm och Örebro. Redaktion: Jan Wiklund, tel 08-39 92 98 Sune Olsson, tel 08-39 92 78 Lena Söderberg (ansv.utg) tel 010-486 96 63 Postadress: Nya Synvärlden SRF, 122 88 Enskede Fax: 08-39 93 22 e-post: nyasynvarlden@srf.nu 2010 kommer Nya Synvärlden ut med fyra nummer Manusstopp 31 januari 2011 Tidningen kommer ut på svartskrift, daisy och epost. Adressändringar och nya prenumerationer anmäls till registret@srf.nu. OBS! För prenumeranter som vill ha tidningen till hemadress krävs uppgift om personnummer. Skicka gärna ditt bidrag – artikel eller annons – till tidningen på epost. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera insänt material. Annonser går givetvis in obeskurna. Artiklarna läggs dock oftast in oredigerat och författaren ansva rar själv för innehållet. OBS att digitalbilder kräver hög upplösning. Redaktionen skickar ett varmt tack till alla som medverkat med material i detta nummer! ISSN 1401-4742 2 Innehåll Inledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Utbildningsbehovet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Syncentralschefer vill ha praktiker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 ... och det vill även SRF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Synutbildning vid Stockholms universitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Behövs en kurs i grundläggande optisk och medicinsk synrehab? 7 Stolta traditioner med framtidsoro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Forum Vision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Skyltar, teknik och kultur på Forum Vision . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Landet runt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Ändringar i klassifikation av synnedsättning . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Noter i punktskrift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Näthinneproteser dröjer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Synutblickar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Akademiskt och praktiskt i Valladolid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Känna igen ansikten i Dortmund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Daisyboksproduktion i Indien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 FFS-nytt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 FFS-konferens 23-24 mars . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 FFS — Föreningen För Synrehabilitering Ordförande: Lena Söderberg tel 010-486 96 63, epost lena.soderberg@arbetsformedlingen.se Kansli: c/o Optikbranschen, Karlbergsvägen 22, 113 27 Stockholm Kanslist: Gunilla Dagerman tel 08-612 89 60, fax 08-612 56 90 epost ffs.kansli@telia.com - webbadress www.ffsa.se Kom ihåg att betala in medlemsavgiften! För att bli medlem gå in på www.ffsa.se och länken ”bli medlem!”. Fyll i formuläret så kommer en faktura på medlemsavgiften 250:Organisationsnummer 85 72 05 – 8199 INLEDARE Vi måste mobilisera styrkorna för att rädda synpedagogiken! Det står allt som oftast att läsa i massmedia om utrotningshotade arter både inom växt- och djurriket. Artikelförfattarna vill skapa opinion för att allmän heten ska reagera och agera innan det är för sent. Det är precis vad jag också vill men nu gäller det en yrkeskår – synpedagogerna. De första synpedagogerna utbildades i slutet av sjuttio talet. På den tiden var det upp delat så att anpassningslärare arbetade med gravt synskadade och de kompensatoriska trä ningsmetoder som behövs (käppträning, punktskrift mm) medan synpedagoger arbetade med dem som hade synrester och kunde tränas i att använda dessa, med och utan optiska hjälpmedel. Utbildningen av dessa två yrkesgrupper slogs sedermera samman och kurs tiden utökades till att omfatta 1½ år på helfart. Jag vill påstå att det var en mycket bra utbild ning som gav gedigna kunskap er både teoretiskt och praktiskt inom allt som rör synrehabilite ring. På sjuttio- och åttiotalet hade Sverige ett mycket gott rykte internationellt inom området synrehabilitering. I dag är tyvärr läget ett helt annat. Jag vet inte om alla är medvet na om att det faktiskt inte finns någon möjlighet att i dagsläget utbilda sig inom specialområdet synpedagogik. De studenter som senast påbörjade utbildning på Lärarhögskolan i Stockholm är nu inne på termin tre. Det skulle börja en ny utbildning i höstas men underlaget var för litet. Vad beror då detta på? Det är ju knappast så att det inte finns behov ute i verksamheterna av nytillskott. Den största orsaken till det svikande underlaget tror jag är att utbildningen är lagd över alldeles för lång tid och är för teoretiskt- och forskningsin riktad. Det är orealistiskt att läsa 4½ år som påbyggnad till en tidigare högskoleutbildning både från arbetsgivarhåll och som student. De flesta syncentralerna startades i slutet av sjuttiotalet och vi som var med då börjar närma oss pensionsåldern. En kätundersökning som gjordes för några år sedan visade att under den närmsta 5-10 års perioden finns det ett stort behov av rekrytering – hur löser vi det? Det vanligaste idag är nog att man utlyser en tjänst som syn pedagog, inte får någon behörig sökande, anställer en arbets terapeut. Inget fel i det så länge man har klart för sig att även om arbetsterapeuterna har en gedigen rehabiliteringsgrund så har de en klart begränsad kun skap inom synområdet. Utifrån olika grundutbildningar kan man ge fortbildning och ”bygga ihop” en synpedagog men varför ska det vara så krångligt? Varför finns det inte en utbild ning att söka direkt efter gym nasiet på liknande sätt som till logoped, audionom, dietist eller vad som helst? Varför måste man först bli ”något annat”? Visst, det är ett smalt område och behovet kan bli mättat efter en tid men det finns behov av rekrytering både från syncen traler, arbetsförmedling, SPSM och folkhögskolor. En risk som jag ser nu är att dessa olika huvudmän kommer att utbilda synpedagoger var och en på sitt sätt och det kommer att leda till en utarmning av den specifika yrkeskunskapen. I det här numret av Nya Synvärlden vill vi ge en bild av hur läget är och hur situationen upplevs i olika verksamheter ute på fältet. Vi hoppas få igång en konstruktiv diskussion som leder till praktiska lösningar kring hur kvaliteten på synre habilitering ska kunna bibe hållas. Det vore sorgligt om man i framtiden ska säga att ”syn pedagoger var något som fanns under en trettioårsperiod och sedan försvann”. Gun Olsson SC-chef och synpedagog i Kalmar 3 UTBILDNINGSBEHOVET Syncentralschefer vill ha praktiker Korta kurser eller lång utbildning? Därom skiljer sig uppfattningen bland syncentrals cheferna, som dock verkar eniga om att det inte skulle löna sig att vända sig direkt till gymnasister. Vi ringde runt några syncentraler och fick de här svaren. – Vi har diskuterat detta en del på våra chefsträffar, säger Margareta Eriksson i Eskils tuna. Jag tror på idén att man kan plocka korta kurser så att man kan komplettera den utbildning man redan har. Idag är det svårt att begära att den som redan har en högskole examen ska gå flera år till. Lena Hamrin i Norrköping instämmer: – Vi har reagerat på att utbildningen blev alldeles för lång. Ingen klinik har råd att utbilda sjuksköterskor eller arbetsterapeuter så länge. Och ungdomar som skulle söka en utbildning vet inte vad den består av, de som söker har oftast redan en anknytning till synvärlden. – Om man redan har gått i högskola är det lagom med ett eller ett och ett halvt år. En sådan utbildning borde gå på halvfart så att man kan jobba under tiden och slippa studielån. 4 – Man borde ha kortare fristående poängkurser med specifika ämnesinnehåll, tycker avgående syncentralschef Carina Henriksson i Västerås. Då skulle man kunna komplette ra med vad man behöver med hänsyn till den grundutbildning man har. Detta kunde också vara en möjlighet för de som har arbetat under flera år och behöver uppdatera sig eller komplettera sina kunskaper för att kunna arbeta med flera brukargrupper. – Nu är det vanligt att man anställer arbetsterapeuter till de vakanser man har och försöker ge dem de kompletteringar de behöver. Arbetsterapeuter har en bra bas att utgå ifrån, de har ett brett rehabtänk, men de behöver komplettera med flera områden inom synkunskapsområdet. – Den nuvarande utbildningen är lång, det kan också vara en svårighet att få tidigare studier tillgodoräknat så tillvida att man upplever att man måste lägga tid på att “göra samma sak igen”. Man kan heller inte delta i vissa delar av utbildningen, som en fristående kurs. – För närvarande ser det ut som att det är omöjligt att få någon att gå den kurs som har funnits, säger Viveca Frändberg i Uppsala. – I framtiden måste vi nog satsa på att folk som har en grundutbildning, till exempel som arbetsterapeut, lärare eller ögonsköterska, kompletterar med ämnen som till exempel optik, data eller mobility. Det kan ju vara lämpligt att för skollärare med synutbildning arbetar med barn. – Därmed kanske vi måste fundera på om det ska heta synpedagog, även om jag inte har något bra förslag. Eva Hedström i Umeå är enig i att en fyraårig kurs är för lång och har en kritisk synpunkt till: – Det är en jättebra utbild ning, men den är väldigt teore tisk och forskningsinriktad. Man behöver hitta en bättre balans mellan praktik och forskning. Man måste visserligen kunna leta efter vilka vetenskapliga artiklar som finns publicerade, och man måste kunna göra egna arbeten, men det praktiska arbetet är ändå det viktigaste. Den enda i den låt vara slump mässiga rundringningen som försvarar ett ambitiöst traditio nellt upplägg är Gudrun Näslund i Sundsvall: – Vi har redan tappat kun skap, säger hon. Det är föröd ande för kåren att det inte finns en yrkesutbildning. – Jag gick en lång utbildning och jag skulle inte ha velat jobba utan den. Med kortkurser ... och det vill även SRF tappar man det praktiska. Det blir teoretiskt och överpeda gogiserat. Tidigare fick man till exempel testa hur det var att vara blind i en vecka, men nu är den mobilitykunskapen helt teoretisk. Därmed lägger man ett stort ansvar för inskolning på syncentralen. – Jag skulle vilja ha en ut bildning på 60 poäng på plats, som en påbyggnad på en para medicinsk alternativt pedagog isk utbildning. Fem år är inte särskilt någon särskilt lång utbildning idag. Svensk synrehab/hab står inför en stor utmaning. Ska vi kunna utveckla och bibehålla verksam het och kvalitet, måste den framtida personaltillgången garanteras. Nuläget, vad gäller utbildning och utveckling, känns kritisk. Hur ska kommande pensions avgångar fyllas? SRF fick tyvärr inte medverka i diskussionen och framtagandet av den nuvarande utbildningen. Vi kände vissa farhågor med det framtagna konceptet. Svensk synrehab behöver JW karriär- och utvecklingsmöjlig heter, bland annat genom möj lighet till utvecklings- och forskningsvägar. Dock visar den nuvarande situationen, att verk samheten inte endast kan bygga på denna utbildningsinriktning. Sveriges synskadade behöver duktiga yrkeskvalifi cerade rehabilitatörer. Alla dessa är inte forskningsintres serade, utan har ett intresse för arbete inom rehabområdet. Även denna möjlighet måste skapas, men självklart med kompetens för yrket. SRF har länge förespråkat team-arbete för att nå en hel hetssyn på individens behov av habilitering alt rehabilitering. Detta förutsätter dels olika personalkategorier och att dessa ses som jämbördiga aktörer. Detta innebär att vi förespråkar en utbildning för olika personal kategorier, med spetskompetens kring alla aspekter av funktions nedsättningen syn och syn i kombination med andra ned sättningar. Vi anser att ”expertkompe tensen” är viktig, men efterlyser mer dialog och erfarenhetsöver föring med brukarperspektiv. Att få och leva med en synned sättning innebär inte bara behov av kompensatorisk optisk och pedagogisk träning – utan även jag-stärkande verksamhet, stra tegier för ett delaktigt liv, syn förlust ur ett kroppsligt och psykiskt perspektiv samt behov av förebilder. Frågor som bör diskuteras är: * Hur ska den framtida utbild ningen se ut. (bör KY-utbild ning, kvalificerad yrkesut bildning, prövas) * Hur ska utvecklings- och forskningsvägar utformas. * Bör de specialpedagogiska och de rehabiliterande utbildningarna särskiljas. * Hur ska brukarinflytandet utvecklas inom verksam heten. Dags för förutsättningslös dialog Urban Fernquist Verksamhetsledare SRF 5 UTBILDNINGSBEHOVET Synutbildning vid Stockholms universitet I den här artikeln vill vi infor mera om och diskutera den roll som Stockholms universitet har för att genomföra utbildningar inom synområdet i Sverige. I första numret av Nya Syn världen 2010 informerade vi om den masterutbildning i special pedagogik med inriktning mot synpedagogik och synpedagog iskt arbete som höstterminen 2009 startade vid Specialpeda gogiska institutionen, Stock holms universitet. Masterutbildning är en 2-årig påbyggnadsutbildning ovanpå kandidatnivå. Masterutbildning har inte tidigare funnits i Sve rige utan infördes vid svenska universitet i samband med den så kallade Bolognareformen. Syftet med den reformen var är skapa en enhetlig struktur på den högre utbildningen i Europa samt att höja kvalité på utbild ning och forskning så att Euro pa som helhet skulle kunna matcha USA som utbildningsoch forskningsnation. Det är en hög ambition och reformen har kallats den största högskolere formen någonsin. Under de 3 år som universi tetet arbetat enligt denna modell har vi sett hur målet gradvis kommit närmare och kvalitén på undervisning, examination och examensarbeten successivt har höjts. Men vi har också 6 mött svårigheter, särskilt med just masterprogrammen. Många institutioner har märkt av för få sökande till programmen och fått ställa in planerade kursstart er, kurserna har varit dyra att genomföra och flera institution er har startat likartade program. Så, situationen är inte unik för masterutbildningen i syn. Det finns ett stort behov av högskoleutbildning inom syn området både vad gäller person al inom syncentral, habilite ringsverksamhet och skolområ det, det är vi nog alla överens om. Till första omgången av mas terprogrammet inriktning syn som startade 2009 sökte 25 per soner, 12 tackade ja och 8 går nu utbildningen. Av dessa har 2 lärarutbildning, 3 har arbetstera peutexamen, 2 är ögonsjuksköt erskor och 1 är optiker. År 2010 sökte 22 personer, 6 tackade ja och specialpedagogiska institu tionen bestämde då att ställa in den kursomgången. Att driva en programutbildning under 4 år på halvfart med en så liten grupp är inte genomförbart. Det finns ett stort behov av vidareutbildning av lärare som kan arbeta med barn med syn nedsättning dels i skolan dels i den kommunala och regionala stödverksamheten. Masterut bildningen har inte lockat denna grupp. I den nya examensord ningen för högskolan som kom mer i dagarna blir förslaget sannolikt att speciallärarexamen skall utökas med flera inrikt ningar, varav en kan bli syn. Om detta blir verklighet är det troligt att specialpedagogiska institutionen kommer att inrätta en speciallärarutbildning med inriktning syn, där delar skall samköras med de andra inrikt ningarna inom programmet. På detta sätt kan vi uppnå en litet bättre volym och en ökad stabilitet i utbildningen. Så sammanfattningsvis ser vi flera orsaker till det låga deltag andet i masterprogrammet: dels den trend som finns i det högre utbildningsväsendet, totalt sett, som innebär att många personer söker många utbildningar sam tidigt, dels att det finns många utbildningsanordnare inom hög skolan, dels att det blivit betyd ligt svårare att få arbetsgivaren att bevilja ledigheter för att gå långa programutbildningar på betald arbetstid. Men, troligtvis också, att masterutbildningen, som ju är en ny företeelse i högskolevärlden och i stora stycken en forskningsförbered ande utbildning, ännu inte har uppnått tydlig status i vårt land och ej heller ger en specificerad yrkesexamen. Men, från universitetets sida arbetar vi, som ovan beskrivits, vidare på två parallella spår för Behövs en kurs i grund läggande optisk och medicinsk synrehabilitering? Sedan 2004 har jag varit kurs ansvarig för vidareutbildningen i Optometrisk rehabilitering för optiker. Kursen sker på distans och det mesta materialet som används ligger på en lärplatt form på Internet där all inhäm tad kunskap redovisas. Men för att skapa gemenskap och förmedla även mjuk fakta och erfarenheter genomförs tre träffar under terminen om två halvdagar för att minimera bortavaron från hem och arbets plats. Nu sedan två år tillbaka finns även synpedagoger med i kurs en, detta har visat sig ge en bra dynamik i gruppen. För att kunna komma in på denna fri stående kurs måste man ha arbetat som optiker eller synpe dagog i minst två år. Denna kurs är på avancerad nivå och man måste alltså varit utbildad till och vara verksam som optiker eller synpedagog under minst två år. De senaste åren har jag fått att säkra utbildningen för den viktiga grupp av personer som skall arbeta med barn, ungdom ar, vuxna och äldre med syn nedsättning eller blindhet. I detta arbete välkomnar vi och förfrågningar om vi kan hjälpa till med att utbilda de arbets terapeuter som flera syncen traler anställt i brist på utbildade synpedagoger. Jag gjorde därför en förfrågan till syncentralerna under förra året, men responsen blev svag så vi kunde inte starta planeringen för den tänkta kurs en i ”Synrehabilitering – grund läggande medicinsk och optik” på 30 högskolepoäng på halv fart. Men fortfarande får jag frågor om varför detta inte blev av, svaret är enkelt; vi måste mer säkert veta att det finns minst 20 personer som vill/kan gå en sådan utbildning. Nedan följer den populärvet enskapliga beskrivningen av kursen; Målsättningen är att ge grundläggande kunskaper om optik, synpedagogik och ögon medicin för att kunna arbeta inom synrehabiliteringen. Kursen vänder sig i första hand till arbetsterapeut, ögonsjuk sköterska eller personal med liknande utbildning. Områden som behandlas är ögats anatomi/ fysiologi, ögonsjukdomar, är vi beroende av en pågående dialog med alla er som finns inom området! svagsynundersökning, förstor ingsprinciper, hjälpmedel, träning m.m. Auskultationer på syncentraler (eller motsvarande) ingår i kursen. Tanken med detta försök var alltså inte att skapa en ny syn pedagogutbildning, utan ett sätt att hjälpa till med mer grund läggande kunskap hos de som redan finns verksamma på syncentraler, eller hjälpa de som vill börja att få en bättre grund att stå på. Var det fel på upplägg eller studietakt finns alla möjlig heter att göra ett annat upplägg. Så, frågan i rubriken finns fortfarande behov av en kurs i grundläggande optisk och medicinsk synrehabiltering? Har du intresserade eller är själv intresserad sänd ett E-mail till mig på: jorgen.gustafsson@lnu. se Jörgen Gustafsson Docent i optometri Sektionschef - Sektionen för Optometri och synvetenskap Institutionen för naturvetenskap Linnéuniversitetet, Kalmar Ulla Ek professor Inger Berndtsson, universitetslektor Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet 7 UTBILDNINGSBEHOVET Stolta traditioner med framtidsoro 1976 satt psykologen Kajsa Dellgren tillsammans med Örjan Bäckman i mitt rum på Landaskolan i Kristinehamn. Vi diskuterade hur vi skulle kunna få till den utbildning som Örjan och jag skrivit ihop tillsammans i utredningen om Synhjälpcen traler som kom samma år. Kajsa Dellgren, salig i åminnelse, var då ansvarig för utbildningen vid Lärarhögskolan i Stockholm. Hon– ja, jag tror det var hon – föreslog att hon kunde ta fyra av åtta anpassningslärarplatser och kalla dem synpedagoger. Så gick det till på den gamla tiden, och de fyra första jobbar fortfarande kvar och heter Holm, Löfgren, Mårtensson och Brandt. Problemet var att på åtta plat ser hade man redan kommit igång och rekryterat åtta väldigt bra personer lokalt som brann för sin uppgift. Det var namn som Nilsson, Cedermark, Olsson och så vidare. Vi gjorde en snabb utbildning för dem och jag tror de träffades ett par tre gånger på LHS och fick sina teoretiska kunskaper och gjorde sedan egna uppgifter på hem maplan. Då blev dom tolv, utan att jämföra med lärjungarna. När jag skriver så sitter jag i Det Heliga Landet och jämför elsen svindlar. I morgon startar den tredje kursen i Vision Re habilitation vid German Jordan ian University och Åsa Hammarsten och jag är här för 8 att ta hand om två veckors optometri och synpedagogik. Studenterna kommer bl a från Egypten, Kamerun, Palestina och Jordanien. Hela kursen är på tre månader och de blir mer utbildade än flertalet i motsva rande länder. I Sverige jobbar idag cirka 345 personer heltid på syncen tralerna, varav ett 80-tal i Stockholm. Många säger, att de unga arbetsterapeuterna är mycket duktiga men att de utan synkunskaper ganska snart slutar och jobbar med sådant de fått mer utbildning inom. Så är det nog också – utan kunskap har man ju inte så mycket att ge – och få. En dag för ett antal år sedan uppvaktade vi från FFS och SRF utbidlningsdepartementet som tillsköt 700 000 kronor för att utveckla en ny synpeda gogikutbildning. De pengarna ledde till en Bologna-anpass ning av universitetsutbildningen och jag vet inte vem som gjorde vad och hur det kom sig. Men att erbjuda en fyraårig utbildning på halvtid är som att köra bil med bromsen i samtid igt som man kräver fullständig kunskap om motorns funktioner. Det som behövs är en vidare utbildning av personer med en grundutbildning som innehåller syn- och blindpedagogiska moment. Det Gun Olsson beskriver från förr är en treårig utbildning på halvtid, och jag tror att även det i dagens läge är för långt. Universitets roll är att i sitt tredje uppdrag vid sidan av utbildning och forskning få fram dugliga praktiker som står på en god teoretisk grund. Vi måste också samarbeta mellan alla dem som utbildar, utvecklar och utvinner resurser. Kurserna i Örebro, Kalmar och Stock holm skulle säkert kunna mark nadsanpassas och göras attrak tiva för fler. Vi skulle behöva ha några framtidstänkare som satte sig ner på ett kontorsrum och sa, nu gör vi så här. Vilka är dessa goda krafter som ser till att framtiden inte blir orolig för främst alla de patienter som vill att Sveriges ställning ska behållas på en hög och empatisk nivå. Med folk som vet vad dom gör och svara på frågorna: Vad gör jag här? För vem är jag här? Varför kommer dom hit? Mitt svar är: för att träffa pro fessionella synarbetare som kan, vet och förstår. Krister Inde Synpedagog – innan det fanns FORUM VISION Skyltar, teknik och kultur på Forum Vision Forum Vision har nu haft sin 5e nationella konferens där årets tema var Tillgänglighet 2010 och inriktades på demokrati, medborgar skap, läsning och orien tering och förflyttning. Det var två mycket givande dagar på Forum Vision i år. Det var ett program med tradition ella föreläsningar blandat med brukares egna perspektiv på tillgänglighet. Konferensen började med en presentation av konferensens tema av Ulf Stenevi, Inger Berntsson och Lisbeth Axelsson Lindh. Kultur kräver tillgänglighet men aldrig utan ansträngning, sa Bengt Göransson. Det finns hur mycket information som helst i dagens samhälle, men att det gäller att välja ut det som är viktigt. Kunskapsmängden har ökat sägs det, men han har synpunkter på att det gäller att skaffa sig bara den information som är viktig för att nå det mål man vill och att man då är i behov av att sålla bort det som är oviktigt. Kunskapen i världen är konstant. Han ställde frågan vad kvali tet är. Det finns inga normer, varje människa måste själv skaffa sig ett kvalitetsbegrepp och det är olika för varje människa, kulturen måste ha en stor öppenhet. Han sa fortsätt Gunvor Wilhelmsen talade på Forum Vision, se nedan ningsvis att kultur är gemen samt, finns ingen enmanskultur. Han avslutade med att ta upp skolans viktiga uppgift att ta reda på vad skolan har för syn på kultur och att livsarvet ska föras vidare av skolan och att det är en stor uppgift för dem. Eva Lisskar – Dahlgren, kansliråd Socialdeparte mentet pratade om regering ens genomförande av konven tionen om rättigheter för perso ner med funktionshinder. Konventionen är ganska omfattande och samtidigt som den är generell är den mycket detaljerad i vissa delar. Att handikapprörelsen har funnits med i arbetet inom FN är nog förklaringen till att konven tionen är så omfattande och har fått ett så konkret innehåll. Konventionen trädde i kraft för Sveriges del i januari 2009. Handikappspolitiken eller funktionshinderspolitiken som det heter nu är i omvandling. - Den gamla 10-åriga nation ella handlingsplanen som skulle göra Sverige tillgängligt senast 2010 går i mål i år. - Metoderna som använts för att förverkliga målen i hand lingsplanen har nyligen utvär derats! - En ny politik håller på att formas! 9 FORUM VISION - Regeringen har rapporterat resultaten av utvärderingen för riksdagen och redogjort för hur regeringen tänker sig att strate gin ska dras upp inför fram tiden. För att insatser som syftar till att ge människor med funk tionshinder stöd ska leda till delaktighet i samhället så måste arbetet präglas av förbättrad tillgänglighet och användbarhet i människors vardag, resonerar regeringen. Individuellt stöd är ofta en förutsättning för deltagande även om ett tillgängligt sam hälle ibland är tillräckligt för att personer med vissa funktions nedsättningar ska kunna ta del och leva som de själva valt och vill. I arbetet med mänskliga rättigheter ska även olika indi viduella stöd ses som en viktig del i arbetet för att förebygga diskriminering och skydda de individuella rättigheterna. Eva berättar att det är viktigt att komma ihåg att stöd är ett kom plement och aldrig kan vara ett sätt att avstå från lösningar som är så tillgängliga som möjligt för alla. Under första dagen fick vi också en föreläsning ”Myter och sanningar om läsning, Några tankar om tillgänglighet av multimodala texter” av Jana Holsanova Det finns inte mycket forsk ning på hur läsaren kopplar ihop information från bildliga källor och språkliga källor och hur personen tar in information och skapar en mening i den. Jana Holsanova har gjort en undersökning för att följa läs 10 processen, hon har använt sig av avancerad mätteknik (ögon rörelsemätning) kombinerat med intervjuer och enkäter. Myter kring läsning: ex ”jag läser inget” och då tänker man oftast på att man inte läser böcker men vi läser mycket som vi inte registrerar t.ex., reklamblad och på nätet. Hon har även undersökt snabbläsningsmyten, där hon undersökte innan och efter en snabbläsningskurs, men fann ingen snabbare läsning i att deltaga i en sådan kurs men läsaren trodde själv på att läs ningen gick fortare. Hon har också kommit fram till att det inte alltid är enklare att förstå bilder och grafer än text. Man måste kunna tolka och förstå en bild för att få ett sammanhang. Jag hade möjligheten att få lyssna på Gunvor B. Wilhelm sen vid två tillfällen under dessa dagar, den första föreläs ningen hette ”Synspedagogiske metoder i rehabilitering og opplearing”. Gunvor började sin föreläs ning med en genomgång av den synfysiologiska grunden för synupplevelse i hjärnan och hur detta tolkas. Alla synkompo nenter behövs i dagens sam hälle, det ställs stora krav på synen. Vi bombarderas av visuella intryck idag. Små detaljer som ska kunna bli en helhet om vi ska få ett sammanhang och förstå, hon visade bl.a. en bild på en storstad i mörker med mycket blinkande neonskyltar. Här behövs att alla synfunk tioner fungerar för att vi ska kunna tolka och förstå det vi ser. Det är inte alltid visus är sämre vid ex en stroke som lett till en heminaopsi. Vi förhåller oss till en mittlinje när vi ex läser eller orienterar oss i ett rum. Det är viktigt att medvet andegöras detta för ex patienter vid stroke som lett till hemin opsi. Även vid synfältsbortfall är detta viktigt, hon berättade att det inte blir ett svart hål vid bortfallet utan hjärnan försöker kompenserat upp det och detta behövs medvetandegöras hos patienterna. Gunvor gav även en bra workshop där hon pratade mycket om barn och deras syn funktioner. Hon har vid båda tillfällena pratat mycket om att det går att träna vissa synfunk tioner. Dels när någon syn funktion är nersatt och även när hjärnan blivit skadad vid ex en stroke. Emma Newman gav en före läsning ”Att vara blind på passage och perrong – som en resa utan skyltar och signaler” Emma har gjort en studie med personer som är totalt blinda hur de identifierar varn ingsytor med hjälp av teknik käpp. Hon har bl.a. studerat gångpassager och perronger och hur man som blind ska kunna följa en perrong som blind. Hon kom fram till att struktu ren på underlaget var viktigt. Kupolplatta och gummi yta var bra att hitta och stanna vid. Kapade kupoler var det bästa för att uppmärksamma en varning tyckte de som prövat. En fråga som kom upp var hur dessa underlag fungerar på vintern. Camilla Ryhl: ”Tilgaenge lighed og universelt design – betydning og relevans för arki tektur og det byggede miljö” I Danmark har den fysiska tillgängligheten diskuterats. Vilka krav ska ställas? Design för handikappade kommer fram sent, ibland för sent. Det räcker inte med att designen är bra t.ex. ljuset om ljudet är sådant att man inte kan vara där som hörselskadad. Viktiga saker att tänka på vid byggnation är hur det upplevs när man är i rummet. Det är svårare att orientera sig med teknikkäpp om rummet är för stort. Det räcker inte med att en person med synnedsättning kan orientera sig. Det behövs också att personen i fråga ska kunna uppleva en inre bild om hur rummet ”ser ut”. Det har fram kommit att akustiken är viktig. Camilla har studerat personer med syn eller hörselnedsättning i hemmamiljö. Att med ord försöka sam manfatta Maria Wemme och hennes föreläsning ”En brukares reflektioner med avstamp i sam hällets tillgänglighetsarbete” är inte lätt, henne ska man lyssna på. Hon började med en härlig inledning om situationer hon varit med om som synskadad men det fanns samtidigt en underton av allvar i detta. Hon tycker att forskningen har varit för mycket fokuserad på rullstolen när det har varit frågor om tillgängligheten. Hon säger också att erfarenheter finns hos de synskadade men att det inte finns sammanställt på ett sånt sätt att myndigheter tar detta till sig. Hon tar fram posi tiv teknisk utveckling så som daisy och att hon njuter av detta. Hon menar också att det är mycket frågan om vad vi har för attityder till funktionshinder för att få samhället mer tillgängligt. Sen följde tre kortare förel äsningar om att ”förbereda per soner att nyttja tillgänglighet”. Av Kristina Holmberg, leg arbetsterapeut, Syncentralen Falun. John Sundholm, leg sjuk gymnast, Syncentralen Stock holm. Marianne Lerenius, data pedagog Syncentralen Stock holm Kristina Holmberg, började med en föreläsning om hur hon arbetar med orientering och förflyttning. Hon tycker att man ska an vända sig av den Nationella standarden för att lära ut mobil ity. Det ser olika ut på syncen tralerna runt om i Sverige hur man använder sig av de riktlin jer och råd som finns. Hon erbjuder sina brukare att träna med bl.a. markeringskäpp i grupp. Hon väljer rutter där det går att använda sig av natur liga ledstråk. Viktigt också att man för en diskussion med brukaren om bl.a. tillgänglighet. Johan Sundholm, leg sjuk gymnast från syncentralen i Stockholm hade en kortare före läsning om ”Att kunna hantera sin mobiltelefon”. Han anser att man kan ut nyttja mobiltelefonen för att förenkla sin vardag. Han arbetar på grupprehab i Stockholm där han introducerar och lär ut in ställningar och genvägar i mobiltelefonen för att person erna i fråga ska kunna hantera sin telefon så effektivt som möjlig. Vi fick även ta del av en checklista för mobiltelefonut bildning. Marianne Lerenius höll en presentation om ”Datorn som redskap för till tillgänglighet.” Marianne arbetar som datapeda gog på grupprehab där hon dels utbildar i de olika anpassning arna till datorer som finns för synsvaga och även att hitta olika lösningar för att kunna använda datorn optimalt. Hon menar att det inte är alltid anpassningarna hänger med på internet och att det ibland är knepigt att få till rätt. Hon kom med förslag att när man t.ex. ska läsa en tidning på internet så kan man använda sig av en genväg till tidningens mobiltelefonsida istället för den vanliga webbsidan. Det är enklare för att många bilder är borttagna och det finns en lista som man kan välja ur. Hon berättar också att det är den som gör hemsidan som bestämmer hur den ska se ut men att det finns riktlinjer. Det är gjort en undersökning och det fungerar relativt bra på myndig heters hemsidor. Mycket bra dagar från Forum Vision, gå gärna in på deras hemsida. Mia Karlsson Synpedagog Syncentralen Västervik 11 LANDET RUNT Ändringar i klassifikation av synnedsättning Socialstyrelsen har per den 1 januari 2010 presenterat förändringar i klassifikationen av sjukdomar och hälsoproblem från 1997. Synnedsättning inklusive blindhet används som ”paraplybegrepp”. Därunder finner vi definitioner av sex olika kategorier. Om hänsyn tas till synfältets 0 1 2 3 4 5 Lindrig/ingen nedsättning: > 0.3 Måttlig synnedsättning: 0.3 – 0.1 Svår synnedsättning: 0.1 – 0.05 Blindhet: 0.05 – 0.02 Blindhet: 0.02 – Ljusperception Blindhet: Ingen ljusperception storlek ska patienter med synfält ej större än 10 grader runt centrum i det bästa ögat placeras i kategori 3. Källa: www.socialstyrelsen. se/klassificeringochkoder/ Documents/KSHandr2010.pdf Noter i punktskrift – Musikens grunder Boken är en handledning och en lärobok i hur man läser och skriver punktskriftsnoter. Den omfattar svartskrift och punkt skrift i samma bok vilket gör att den kan användas både som handledning för en pedagog och som kompletterande lärobok för eleven. Boken förklarar på ett lättbe gripligt sätt grunderna i musik teori och framför allt hur man läser och skriver punktskrifts noter. Noter i punktskrift börjar från grunden och ökar succes sivt i svårighetsgrad. Den tar upp moment så som tonhöjd, notvärden, oktaver, taktarter, klaver, repriser, intervall, ackordanalys m.m. Boken utgår ifrån punktskrif ten men som också vill ge punktskriftsläsaren en förståelse för hur svartskriftens notsystem fungerar vilket även underlättar i en inkluderad undervisnings 12 miljö. Texten är varvad med notexempel samt teckenöver sikter, allt upplagt enligt model len svartskrift på vänsterupp slaget och punktskrift på höger uppslaget. Noter på punktskrift riktar sig till alla som vill lära sig punkt skriftsnoter, punktskriftsläsande musikelev i grundskola, gym nasium, kulturskola eller andra undervisningsformer, musikpe dagoger som undervisar punkt skriftsläsande elev, föräldrar och kamrater. Boken är inte en kom plett lärobok i musikteori. Den är ett hjälpmedel som fungerar mycket bra som ett komplement till ordinarie undervisningsmate rial i musik. En bok för dig som vill vara med på noterna 2010. Författare Gunilla Lillbacka och Sara Backström Lindeberg. Reliefbilder Annika Norberg. För elever med synnedsättning år 7–Gy. A4 enkelsidig tätskrift, wire-o inbindning, sv/v, svartskrift och punktskrift på samma uppslag 119 s, Beställ direkt från Butiken på www.spsm.se eller order@spsm.se. Tel. 020-23 23 00, 090-13 75 30 Nominera 2011 års FFS-are! Vem tycker du har gjort en alldeles särskilt betydande insats i sitt arbete för personer som har en synnedsättning? Förslag, med motivering, lämnas senast den 15 februari 2011 till anita.sjoberg@ gotland.se. TEKNIK Näthinneproteser dröjer I början av november rapporterade Veten skapsradion att ett implantat i näthinnan “får blinda att se igen”. Som vanligt fanns det något lite överdrift i presentationen, berättar Lars Bergqvist, styrelse ledamot i RP-föreningen som har träffat Eberhart Zrenner, den forskare från Universitetet i Tübingen som ligger bakom tekniken. Metoden är inriktad på att lindra synnedsättningar hos män niskor med ärftlig näthinnedege neration. Den kan bara användas när fotoreceptorerna är intakta. Metoden fungerar så här: Ljuskänsliga mikrochips med mikrofotodioder, förstärkare och elektroder placeras under nät hinnan vid gola fläcken hos blinda retinnitiker. Till mikro chippet kopplas fotoceller som överför deet ljus som faller in i ögat till elektricitet som sen stimulerar nervcellerna i nät hinnan och förs vidare till syn nerven. Försökspersonerna har av detta fått så pass god syn att de kan identifiera föremål av unge fär samma storlek som bok stäverna i en rubrik. Det är fråga om forskning, inte behandling, säger Caisa Ramshage på RP-föreningen som tonar ner forskarnas egna förhoppningar om att ha meto den på marknaden om några år. Men Zrenner menar att andra metoder som t.ex. genteknologi, transplantationer och tillväxt faktorer kommer att ta ännu längre tid. JW Rättelse nr 3/10 Den norska synpedagogen Kari Opsal från Huseby ringde idag och sa att jag har skrivit fel i artikeln om Nystagmus. Man ska vid läsning med rör ligt läsplan föra texten från vänster till höger och huvudet från vänster till höger och sedan snabbt tillbaka igen. Inte tvärtom. Takk, Kari, for dine hurtige og gode øyne! Krister Inde Den som vill ha artikeln i elek troniskt format kan höra av sig till mig krister@inde.nu Vill du göra pedagogiska anpassningar i läromedel för elever med synnedsättning? Vi producerar anpassade för lagsutgivna läromedel för elev er med synnedsättning i grund skolan och gymnasieskolan, komvux, Sfi och särvux. Anpassade läromedel är viktigt för att skapa delaktighet och lärande på lika villkor, för elever med synnedsättning i skolan. Vi söker nu ett antal frilansare som helst är peda goger/ ämneskunniga med erfarenhet av att arbeta med elever med grav synnedsätt ning i grundskola och gymna sieskolan. Titta gärna på vår webbplats för information om våra anpassade läromedel. www.spsm.se Verkar det intressant? Skriv några rader om dig själv och dina erfarenheter. Vi vill ha ditt mail senast den 31 januari 2011. e-post anpassningsfunktionen@spsm. se Kontakter för mera upplysningar: Anna-Karin Andersson, e-post: anna-karin.andersson@spsm.se Catarina Hägg, e-post: catarina.hagg@spsm.se 13 SYNUTBLICKAR Akademiskt och praktiskt i Valladolid Mellan den 22 och 24 oktober arrangerades något som kallades för den första europeiska konferensen inom low vision. Det stämmer nog inte helt, eftersom man inom ett EUprojekt 1998 arrangerade ett möte i Varese, Italien med dr Mario Broggini som tillskynda re. Men något egentligt europe iskt möte blev det inte i Valla dolid som ligger cirka 20 mil från Madrid – snarare en spansk-amerikansk tillställning med inslag från Tyskland, Eng land, Holland och i viss mån även Sverige. Det är märkligt hur amerikan er kan få en europeisk tillställ ning att verka som vilket inter nationellt möte som helst. Där fanns alla de som vi lärt känna från ett antal möten: Duane Gurash som är redaktör för Journal of visual Impairment and Blindness och är en käpp lärare på forskarnivå. (Mellan fem och sju nu på morgonen åkte han och jag bil från Valla dolid till Madrids flygplats Barajas. Han är säkert lika trött som jag… men genom att skriva det här håller jag mig vaken…) Där var också Bob Massouf som jag aldrig riktigt förstått vad han forskar om men eftersom han kommer från Värmland på mödernet så stiger 14 han i min aktning. Den alltid like trevlig Aries Arditi har nu lämnat New York Lighthouse och är egen konsult, bland annat ör det intressanta Secound Sight i Kalifornien. Mary Lou från Boston och Eli Peli från samma plats hade sina stora föreställ ningar, dels om ögonläkarut bildning om synrehabilitering och dels om prismaglas vid hemianopsi. Man måste också nämna Bruce Rosenthal som är den optiker som har flest känd isar som patienter i världen. Han är väl känd för att hans patienter är kända. Till skillnad från de två klass iska tillskaparna av Bailey-Lovi Chart, en synprövningstavla som är ett måste inom low vision. Ian Bailey kommer ald rig att sluta och även Jan LoviKitchin är pensionerad i Austra lien, men det innebär inte att hon slutat… Michael Crossland och Gary Rubin irriterade mig oerhört, eftersom man gjort en samman ställning över dem som arbetat med och dokumenterat excent risk fixation, men nämner var ken mig eller Örjan Bäckman. Bara angloamerikaner som skrivit artiklar i forsknings skrifter. Till vilken nytta är forskning som inte betraktar verkligheten? Bara sin egen lilla värld av förträflighet? Att det började med oss och Dee Quill man är ju en del av historien, men låt dom leka på sin egen fina gård. Vi fortsätter utveckla mervärden så länge. Det intressanta med det här mötet var alltså företaget Sec ond Sight som nu presenterar sin synprotes, som kan få fram syn på konstgjord väg. Men inte ser man mer än skuggor och kontraster, men man utger sig inte heller för att ha kommit längre och man är mycket ärlig och inte mirakelförkunnande i sin presentation. Det svenska inslaget bestod av min egen presentation A - B - SEE där A står för A book about emotional aspects of vision loss” och B står för Born with visual impairment och SE MER-projektets material. SEE handlar följaktligen om SEEnior som intresserade väldigt många. Man kommer att göra en spansk översättning av Se Dåligt Må Bra och en spansk version av KOM NÄRMARE ur SEniormaterialet. Multilens represen tant i Spanien är företaget Recoletos och den alltid lika entusiastiska optikern Maria Clavero. När bland annat Anna Nilsson och jag själv var i Spanien 1985 och utbildade synpedagoger då mötte vi Manolo Cesudo, Maria Jesus, Maria Theresa och Angel Baranonos. Alla är kvar inom synrehabiliteringen i Spanien och det känns som att besöka gamla vänner! T.V: Aries Arditi från New York visar intresse för SEnior-projektet. T.h: Ett internationellt möte mellan Dr Natividad Alcón (AIDO Institute, Spanien, projektledare flera latin- och europeiska project inom low vision), Francis Huszar (optometrist, Brasilien), Maria Clavero, Recoletos, Spanien (säljer Multilens och utbildar personal), Krister Inde, Eider Gutierrez Zubizarreta (optometrist, från Eider Baja Visión i San Sebastian, Spanien), Demea Horea (optometrist, Rumänien), och Mario Broggini (ögonläkare Italien) Även om de bytt roller så finns de där. ONCE har nu 44 centra över hela landet och det är trevligt att se att det vi från LVI gjorde från LVI på den tiden gav en sådan utdelning. Nu finns även centra som tar emot patienter som ser mer än 0,1, och de finns både på uni versitet, hos privata optiker och ögonkliniker. I början av veckan besökte Jörgen Gustafsson och jag Regensburg i Tyskland, och det finns en helt annan situation. Där är optiker fortfarande på en mycket lägre akademisk nivå jämfört med ögonläkare och de senare prioriterar inte synrehabi litering. En halvtids optiker är allt som finns på den stora universitetskliniken i en stad på 150 000 invånare. Men ögonläkaren Susanne Trauzettel-Klosinski finns alltid där man diskuterar ögonforsk ning i relation till synsvaghet. Hon är ögonläkare och utgår från Tübingen nära Stuttgart. Susanne har nu utvecklat ett träningsprogram som heter Vision Coach och det har ge nomgått den vetenskapliga skärselden som kallas evidens baserade studier. Vision Coach kommer att översättas och intro duceras i Sverige efter års skiftet. Det ska testas, översättas och anpassas till svenska för hållanden genom teamen på Olivia Rehab i Danderyds sjukhus. Det andra svenska inslaget var Ulla och Sven Erik Nilsson. Man kan inte annat än beundra den snart 80-årige Sven Erik som på sitt pedagogiskt övertygande och sakkunniga sätt presenterar forskningsresul taten från Linköping. De får Sverige att framstå som landet där excentrisk fixation fixas och används av patienter med cen trala scotom vid våra syncen traler. Det stämmer väl inte alltid, men det var här det började och därför är det ju helt onödigt att det upphör, eller hur? Nu är hjälpmedlen annorlunda och metodiken kan utvecklas - men kunskapen finns fortfarande levande. Avslutningsvis möttes en ut vald skara människor för att se om det fanns förutsättningar för 15 SYNUTBLICKAR att bilda European Society for Visual Impairment. Det märk liga var, att inte alla var väl komna in på mötet och att styr elsen var utsedd av en ögon läkare från Spanien i förväg. Vi är något ovana vid top-downbeteenden som dessa. Men ESVI finns nu på papperet, och min insats bestod i att jag ansåg och anser, att organisationer som FFS i Sverige, VISIO i Holland och ASPHERI i Spa nien med de professionella organiserade, skulle beredas tillfälle att bara medlemmar så att det inte bara blir en forsk ningsorganisation för inbördes begrundan. Meningen är att de håller möte var 18:e månad och att de läggs i olika delar av Europa. En annan insats kunde vara att tillskapa EU-projekt. Ett sådant startar nu utan svenskt deltagande när det gäller att testa optiska hjälpmedel på rik tiga patienter. Sådant förekom mer ju inte så ofta någonstans i världen, och därmed har vi och forskningen svårt att hävda att hjälpmedel i sig är evidens baserade – men utan förstoring stannar världen, och vi är inte längre så unika jämfört med länder som Spanien och Hol land. Men jämfört med länder som Storbritannien och Frank rike står vi oss bra i konkurren sen. Jo det var så sant: det fanns människor från Frankrike där, liksom Irland, Argentina, Ung ern, Portugal, Brasilien och … nej, ingen mer från Skandina vien. Här finns volym och kvantitet när det gäller patienter och hjälpmedel, men kvalitativa studier och engagemang – var är dessa egenskaper och dess budbärare? När man frågar hur 16 yrkesrehabiliteringen ser ut i Holland, så erbjuder man 18 veckors kurser – här finns inget för anställda i aktiv ålder kvar. Det är bedrövligt. I Holland och Belgien är det nu tillåtet att köra bil med låg synskärpa och begränsat synfält – det är också bedrövligt. Men det är kanske jag som inte hänger med i svängarna och tycker saker utan att veta – i Holland tycker man det funge rar bra. Fant trot. Summa summarum: det händer mycket och det spekule ras ännu mer. Till exempel om ISLRR-mötet i Kuala Lumpur kommer att bli av. Man kan också tillskriva organisationen i Valladolid, inklusive universi tetets verksamhet IOBA, att de gjort ett fantastiskt arbete och visat oerhörd generositet. Viva España. Min rekommendation är att åka på den här typen av möten. Det är jobbigt att hänga med i allt avancerat tal på eng elska, men det är oerhört läro rikt och stimulerande att vara med framkanten så att man kan ge ännu mer till sina patienter och i teamet på sin arbetsplats. Krister Inde 10th International Conference on Low vision äger rum 20-24 februari i Kuala Lumpur. Information och anmälan på www.klvision2011.org.my Kalender 2011 – en fin julklapp som ger stöd En vacker väggalmanacka med fina bilder och infor mation om Synskadades Riksförbunds arbete har spritts till 600.000 svenska hushåll. Vi hoppas att den kommer att pryda hemmet och öka kunskapen. Ge ditt stöd du med, till pg 900210-6 och ange Kalender som referens. Vill du beställa? Ring oss på 08-399 399 eller skicka e-post till kalender@srf.nu så hjälper vi dig. Du kan också beställa på www.srf.nu/kalender Känna igen ansikten i Dortmund CVI hos barn med hjärnskada – Inter disciplinär konferens i Dortmund, Tyskland Februari 2010 startades forsk ningsprojektet Pro-VisIoN (“Processing Visual Information in childreN”) vid Dortmunds Tekniska Universitet, som har Europas största institution för synrehabilitering och synpeda gogik. Projektet leds av Prof. Renate Walthes. I hennes team ingår bland andra Prof. Lea Hyvärinen. Projektet finansieras av Heidehofstiftelsen och kom mer att pågår under 8 – 10 år. Teamet kring Prof. Walthes startar just nu upp ett interdis ciplinärt kompetenscenter med följande arbetsområden: – Forskning om visuellt pro cessande/CVI (cerebral visual impairment) – Synutredningar/fallstudier – Föreläsningar, workshops och kurser – Organisera internationella konferenser för att främja samarbete och kommunikation kring CVI Mer information om projektet finns på www.pro-visiondortmund.de. Den 10 – 11 september 2010 ägde Pro-VisIoNs första interna tionella konferens rum i Dort mund: Visual problems in children with brain damage. What is new? (Visuella svårigheter hos barn med hjärnskada. Vad är nytt?) Konferensen var även en hyll ning till Prof. Lea Hyvärinen som har fyllt 70 år. ”La grande dame de low vision”, som hon kallades, tog inte bara emot otaliga lyckoönskningar och tacksägelser utan höll även själv en föreläsning om ”synprofilens potential att vara informations bärare mellan pedagogik, medicin och sociala tjänster”. Förutom Lea hade konferens en lyckats engagera ett flertal stora namn inom synvärlden, som till exempel Prof. Amanda Hall Lueck från USA som var ordförande för konferensen och neurologen Prof. Elisa Fazzi från Italien som gav en över blick över synnedsättning på grund av hjärnskada. Dr. Namita Jacob från Perkins School for the Blind, Indien, höll en inspirerande föreläsning om synutredningar inom Early Intervention. Intervention betyder för henne att utveckla barnets förmågor så att hon/han når sin (egen) potential. Synen är ofta det primära sinnet för att tillgodogöra sig information om sin egen kropp, om föremål, om människor och kommunikation, om rum och miljöer och om händelser. Synen för sig själv kan dock aldrig ge tillräcklig information om världen; barnet behöver använda sig av alla sinnen för att lära känna och förstå sin omvärld. Det viktig aste när man jobbar med barn med synnedsättning och flera funktionsnedsättningar är enligt Namita Jacob att väcka och upprätthålla deras nyfikenhet och motivation, och att upp muntra dem att utforska med alla sinnen. Lika viktigt är det att stödja barnen i att utveckla sin förmåga att påverka sin omvärld. Ur ett pedagogiskt perspektiv ser Namita männi skor som bästa redskap i arbetet med dessa barn då människor är större än många föremål, luktar och låter, rör sig och ger feedback. Prof. Gudrun Schwarzer från Giessens universitet i Tyskland har forskat kring barns igenkän nande av ansikten. Det finns två olika sätt att känna igen ansikten: a)analytiskt: oberoende bear betning av delarna i ansikten (ögon + näsa + mun) b)konfiguralt: interaktiv bear betning av delarna i ansikten (helhetsintryck av ansiktet) I en första studie har Gundrun Schwarzer med team visat kända ansikten för fyra, sex och tio månaders gamla bebisar, där teamet har bytt olika ansikts delar mellan de kända ansikten, samt visat ett helt nytt ansikte. 17 SYNUTBLICKAR Daisyboksproduktion i Indien En av anledningarna till besöket var att träffa de leverantörer som blivit valda i den Nordiska upphandlingen av tjänster för att märka upp böcker i XML format. De upphandlande organisa tionerna från Norden var Celica från Finland, Nota från Dan mark, Norsk lyd- og blinde skriftsbibliotek (NLB) från Norge samt Talboks- och punkskriftsbiblioteket (TPB) och Specialpedagogiska skol myndigheten(SPSM) från Sverige. De leverantörer som fått avtalen var AEL Data från Chennai som varit leverantör till TPB och SPSM tidigare, Suntec från New Dehli som varit leve De fyra månaders gamla barnen reagerade bara på det nya an siktet och inte på nya ansikts konstellationer av kända an siktsdelar, medan de tio måna ders gamla barnen reagerade på alla förändringar som någonting nytt. Sex månaders barnen be fann sig i en övergångsfas mellan dessa två bearbetnings sätt. Utvecklingen går alltså från analytisk till konfigural bear betning av ansikten. En studie med barn mellan tre och tio år visade också att övergången mellan analytisk och konfigural sker senare ju mer komplex för ändringarna i ansikten är. I en annan studie kom teamet fram till att känslouttryck i ansikten underlättar igenkännande. Under konferensens första dag fick även de fyra doktoran der som ingår i ett stipendie program för unga forskare vid institutionen chansen att pre sentera sina arbeten. Verena Petz har utvecklat ett instrument för hur förskoleper sonal kan observera barns syn användande under speciellt utvecklade lekar i grupp. Både barnen och personalen i studien tyckte att lekarna var roliga. Lekarna testade bland annat barnens förmåga att tolka an siktsuttryck, uppfatta riktningar och att konvergera. Målet är inte att förskollärare ska lära sig att testa barns syn utan att vara observanta på barnens utveckling. Laurent Dura gör en studie på 30 barn med utvecklingsstör ning i 8 till 9-års ålder. Laurent fick tillgång till alla barns medi cinska journaler och kunde då utläsa att 79 % av dessa hade bedömds som ej utredningsbara när det gällde synförmågan. Han genomförde en synbedöm ning där barnen ett i taget testades i ett lugnt rum i sin skola. I genomsnitt tog synbe dömningen 40 min/barn. Laurent lyckades i de olika testmomenten få fram resultat för 63 – 97 % av barnen. Han rekommenderar: – Ge barnen tid – Visa dem hur de ska göra en uppgift – Upprepa instruktioner och repetera uppgiften Ortoptisten Stefanie Holz apfel skriver sitt doktorsarbete om grundskolebarns användan de av förskrivna synhjälpmedel och Henner Frebel gör en kvali tativ studie där han intervjuar föräldrar till barn med CVI om deras upplevelser, förklaringar och strategier. Doktorsarbeten kommer att finnas tillgängliga på tyska från 2011/12. För mer information om doktoranderna och deras arbeten, maila till verena.petz@ tu-dortmund.de. 20 -30 oktober 2010 besökte Specialpeda gogiska Skolmyndig hetens personal Calcutta och New Dehli i Indien. 18 Ett abstracthäfte från konfe rensen finns att ladda ner under www.pro-vision-dortmund.de/ sites/default/files/Abstractbook. pdf. Facit: En riktigt bra och väl organiserad konferens med workshop där olika professioner från hela världen möttes för att tillsammans jobba för en för djupad förståelse för och sam arbete kring barn med synned sättning på grund av hjärnskada. Håll utkik efter ProVisions nästa event! Judith Cederhag Specialpedagog, Resurscenter Syn Örebro Hos Planmans i New Delhi. rantör till TPB, Planman från New Dehli som varit leverantör till både TPB och SPSM tidig are, samt Technofunda i Cal cutta som var en ny leverantör för oss alla. Anna-Karin Andersson och Krister Näselius från SPSM reste från Sverige till Calcutta och ägnade efter en natts sömn, de första två dagarna åt arbets möten med personal från den nya leverantören Technofunda. Efter denna inledande pre sentation av respektive upp handlande organisation och Technofunda hölls ett två dagars workshop. De nordiska enhet erna gick då igenom de moment som upphandlats och pekade på var det kunde finnas svårigheter i till exempel skolböcker och i de fall man skall märka upp ASCIMath som både Celica och SPSM hade. En del av personalen på Technofunda deltog i en presen tation angående vilka krav som ställs på en leverantör av eng elska bildbeskrivningar, tjänster som TPB har upphandlat. Under besöken i Calcutta besökte den nordiska gruppen också Technofundas lokaler och fick en viss inblick i hur de arbetade. I samband med del tagandet i DAISYkonferensens tekniska del träffade man också de Dehlistationerade leveran törerna Suntec och Planman och besökte deras lokaler. AEL Datas representanter träffade den nordiska gruppen vid ett möte på hotellet. Den andra anledningen till besöket i Calcutta var att delta i DAISY Board Meeting och i en teknisk DAISY konferens. SPSM är associativ medlem i DAISYkonsortiet vilket innebär att man får vara med på mötet men inte delta i omröstningar. De viktigaste diskussions ämnena var global utlåning av anpassade media samt utveck lingen av nästa version av DAISY. DAISY-utvecklingen påverkas mycket av annat utvecklingsarbete som exem pelvis HTML 5 och ePUB. DAISY-konsortiet är medlem i IDPF som tar fram ePub och har haft möjlighet att till stor del påverka utvecklingsarbetet. ePUB är det vanligaste formatet för kommersiella e-böcker och håller på att anamma många av de egenskaper som finns i DAISY. Det öppnar för möjlig heten att många fler e-böcker kommer att vara tillgängliga redan från början och att det blir lättare att komplettera dem med ytterligare anpassningar. Den tekniska DAISYkonfe rensen varade i två dagar. Björn Nyqvist från SPSM och Kjell Hansson från TPB höll en presentation om material för personer med dyslexi. Ytter ligare ett par nordiska presenta tioner hölls på konferensen. Deltagarna kom från hela världen och det var intressant och lärorikt att höra om både skillnader och likheter mellan olika länder. Några punkter: • Utvecklingen av DAISY och ePub • Mer och mer sker online. On linesökning, onlinedistribution mm. • Det globala biblioteket. DAISYkonsortiet jobbar för att förändra upphovsrättslagstift ningen för att underlätta utlån ing mellan olika länder av anpassat material. • I utvecklingsländer är det viktigt med låga priser på pro dukterna, att de är robusta och att de går att reparera. Krister Näselius och Björn Nyqvist Läromedelsavdelningen, SPSM 19 FFS-NYTT FFS-konferens 23-24 mars 2011 på Scandic CH Gävle: ”Mångfald inom Synrehabiliteringen ” Mångfald i vårt samhälle berör oss alla och påverkar också de aktiviteter vi bedriver inom vårt yrkesområde - rehabilitering och habilite ring för personer med synnedsättning. FFS har valt att arrangera denna konferens för att i föreläsningar och presentationer försöka belysa vad som är likt, olikt och unikt. Konferensen syftar till att stärka kunskapsutvecklingen för oss som arbetar inom synområdet och vänder sig till alla som arbetar med personer med syn nedsättning i olika åldrar – barn, vuxna och äldre inom landets olika verksamheter. Välkomna! Preliminärt Program Onsdag 23 mars 09.00 Registrering Kaffe 10.00 Inledning, Lena Söderberg Ordförande FFS 10.15 ”Från mitt perspektiv” Kamal Suleimani Möt Kamal som flydde från krigets Iran, där han på grund av en handgranat miste synen. 11.00 Vad kan vi lära oss från USA? Lisa Marklund, Syncentralen Östersund. Presentation från en studieresa i april 2010 med berättelser och fotovisning från bland annat ”Low-vision-clinics”, skolor, helgläger, en klockfabrik och privata organisationer. 11.45 Lunch & Utställning 13.30 Utländsk bakgrund i ett mångkulturellt samhälle. Denho Özmen, föreläsare, skribent, projektansvarig och rådgivare, Specialpedaogiska Skolmyndigheten. Kultursyn, på vård och funktionshinder allmänna bemötandefrågor kring äldrevård och funktionshindrade presentation av idéer och praktiska erfarenheter. 14.30 Punktskriftsundervisning. Kerstin Jansson, Kristina Dahlin, Syncentralen Gävleborg. En presentation av hur enskild rehabilitering i punktskrift i grupp för 20 vuxna kan bedrivas i Syncentralens regi. 15.00 Sociala medier & ny kommunikation I denna föreläsning får du ta del av hur hjälpmedel fungerar med bloggar, twitter, facebook, MSN mm. 15.30 Ny teknik & hjälpmedel, Utställarna presenterar 16.00 Utställning & kaffe 16.45 FFS´ Årsmöte, Presentation av Årets FFS:are 19.30 Mingel & Middag Torsdag 24 mars 08.30 “Startset för Flexiboardanvändare - för blivande punktskriftsläsare”. Åsa Karlsson Lundqvist och Lena Lindbom, RC Syn Stockholm 09.00 ”Att känna bilder” Certec, Lunds Universitet, SRF Skåne, Horisont AB, Got IT resurscenter. Hipp som står för ”Haptik i pedagogisk praktik” har som mål att elever med synnedsättning ska kunna känna på och skapa eget digitalt bildmaterial samt gynna samarbete mellan elever. 09.30 Minipresentationer ”Abakus – Något att räkna med?” Marianne Eng, RC Syn Stockholm. Pre sentation av 35 lärares tankar kring an vändning av abakus. Det är främst lärarens inställning och kunnande i abakus som har betydelse för om den används eller ej. OPTIC-projektet , Judith Cederhag, RC Syn Örebro, Catarina Reinestam Nelander, Ekeskolan Örebro. Ett europeiskt sam arbetsprojekt kring hur en optimerad skolmiljö för elever med synnedsättning kan underlätta inkludering. 88 goda praktiska exempel. ”Sius – en modell som fungerar” Katarina Söderqvist, Ann-Christine Englund. För personer med funktionsnedsättningar kan vägen till arbete vara onödigt lång och svår. Arbetsförmedlingen har utökat sina tjänster med ett lyckat koncept. 10.15 Kaffe & Utsällning 10.45 Syntest för barn. Thomas Ragnarsson, SPRIDA. Göran Cedermark, RC syn Örebro. SeBra-Datasynlek är ett alldeles nytt dataprogram, framtaget för att testa barn med synnedsättningar från c:a tre år och uppåt. Det innehåller en speldel och en testdel. Det är i första hand tänkt att användas av personer med synutbildning. 11.30 Mångfald inom ögonmedicin (Föreläsare meddelas senare) 12.30 Lunch & Utställning 13.30 Hur fungerar barn och ungdomar med LMBB? Ditte de Leeuw. Presentation av en ny studie kring förekomst av autism spektrumstörning hos barn och ungdomar ungdomar med Laurence-Moon-BardetBiedls syndrom. 14.30 Unga Synskadade Marie-Louise Junge lin, Organisationssekreterare, Unga Synskadade. Presentation från Unga Synskadade kring hur de gör för att nå ut till olika medlemsgrupper som t ex personer med flerfunktionsnedsättning och personer med svenska som andraspråk. 15.00 Plus och Minus PO Edberg, Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor & Cecilia Joge Johansson presenterar en rykande färsk studie kring omställnings processen för förvärvad dövblindhet som bygger på kvalitativa intervjuer med över 20 personer . 16.00 Avslutning Konferenskostnad 3495:- FFS medlemmar inklusive kost & logi 1 natt + festmiddag onsdag 3795:- Ej medlem inklusive kost & logi 1 natt + festmiddag onsdag 995:- Dagkonferens/dag inklusive kaffe & lunch Boka tidigt rabatt: 300:- dras av från konferenskostnaden om du betalar före 31/12 2010 Sista anmälningsdag: 15 februari 2011 Extranatt (betalas separat) och utställare: uppge kod #FFS230311 vid bokning av rum på Scandic CH. Konferensinfo, anmälningsformulär samt program hittar du på www.ffsa.se Är du inte redan medlem i FFS kan du bli det för 250 kr/år genom att fylla i ett formulär på www. ffsa.se . Klicka på länken ”bli medlem!” Nya Synvärldens redaktionsråd Margret Grönkvist, FFS Anki Bergström, SPSM Catarina Reinestam-Nelander, Rc syn Harry Svensson, Rc syn Gun Olsson, Kalmar syncentral Bertil Sköld, SRF Sune Olsson och Jan Wiklund, redaktionspersonal 21 FFS-NYTT Anmälan till FFS Konferens 23-24 mars 2011 Gävle Namn: Arbetsplats: Adress: Telefon: E-post: Fakturaadress (om annan än ovanstående) Konferensavgift ange ditt val med x 3495: FFS medlemmar inklusive kost & logi 1 natt + festmiddag onsdag 3795: Ej medlem inklusive kost & logi 1 natt + festmiddag onsdag 995: Onsdag/dagkonferens inklusive kaffe & lunch 995: Torsdag /dagkonferens inklusive kaffe & lunch Boka tidigt rabatt: 300:- dras av från ordinarie konferenskostnaden om du anmäler dig före 31/12 2010 Övriga behov (t ex hörslinga, punktskrift, specialkost) Anmälan är bindande men kan överlåtas. Sista anmälningsdag är 15:e februari 2011. Betalning sker via faktura som skickas ut från vårt kansli. Eventuell extranatt (exempelvis dagen före konferensen börjar) bokas och betalas av dig direkt till hotellet: uppge kod #FFS230311 vid bokning Skicka, faxa eller e-posta din anmälan till ffs.kansli@telia.com FFS c/o Optikbranschen Karlbergsvägen 22, 113 27 Stockholm Tel: 08-612 89 60 Fax: 08-612 56 90 www.ffsa.se 22 Syn – Kommunikation i Örebro den 27-28 oktober 2011 Syn – Kommunikation, en nordisk mötesplats för 12:e gången i Örebro Årets tema: Tema och programutkast kommer i januari 2011 Innehåll: Föreläsningar, seminarier, utställningar, mm. Kostnad: 2 900:- (exkl. moms.). I priset ingår kaffe och lunch båda dagarna samt middag med underhållning Samarrangemang mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Primärvård, psykiatri och habilitering, Örebro läns landsting (ÖLL) Föreningen för synrehabilitering (FFS) Fortlöpande uppdateringar: www.spsm.se och www.ffs.a.se Frågor: owe.lindquist@spsm.se 23 Posttidning A Kalendern 2011 20 - 24 February 10th International Conference on Low Vision, Kuala Lumpur (Malaysia) www.klvision2011.org.my/ 5 - 6 mars 7:e Nordiska Handikapp histotiska konferensen, Oslo www.isp.uio.no/ handikaphistorie 22 - 27 mars CSUN - 26th Annual Inter national Technology & Persons with Disabilities Conference, San Diego (USA) www.csunconference.org 23 - 24 mars FFS studiedagar, Gävle www.ffsa.se 18 - 22 maj ICEVI EUROPE Teacher Training Conference, Graz (Austria) www.icevi-europe.org 27 - 30 september Braille 21:World Congress of Braille in the 21st Century, Leipzig www.braille21.net/ 27 september - 1 oktober Deafblind International XV World Conference, São Paulo www.dbi2011.com.br 27 - 28 oktober Syn - kommunikation, Örebro 2012 13 - 17 februari IMC 14, International Mobility Conference, Palmerston North (New Zealand) www.imc14.com 21 - 23 maj Nordisk Kongress i Syns pedagogikk, Kolding www.syndanmark.dk/nordisk_ kongres 27 - 28 maj 11th Nordic Network on Disability Research Conference, Reykjavik http://www.yourhost.is/ nndr2011/nndr-and-nationalnetwork-conferences.html 24 En utförligare version samt länkar till de flesta konferenserna finner du på Internetversionen av kalendern http://home.swipnet.se/macula-lutea/kal.html