1. No category

KUNGÖRELSE
2014-05-07
Kommunfullmäktige i Härryda sammanträder i Landvetters kulturhus
måndagen den 18 maj 2015 kl 18.00
Ärenden
1. Upprop och val av protokolljusterare samt kungörande av tid och plats för
justering.
ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND KL 18.00 – 18.30
I anslutning till sammanträdet kommer kommunfullmäktige att ha en frågestund för allmänheten. Frågorna skall vara av allmän karaktär och handla om sådant som fullmäktige
normalt behandlar. De skall formuleras så att de kan besvaras direkt på mötet. Frågor som
handlar om enskild persons situation får inte ställas.
2. Information från kommunens revisorer (sid 1).
3. Antagande av detaljplan för Hulebäck 1:608, m fl Gärdesområdet i Mölnlycke (sid
2).
4. Utredning om gatukostnader inom detaljplan för Hulebäck 1:608, m fl
Gärdesområdet i Mölnlycke (sid 31).
5. Godkännande av riktlinjer för markanvisningar (sid 71).
6. Godkännande av riktlinjer för exploateringsavtal (sid 76).
7. Revidering av förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund GR (sid
81).
8. Besvarande av motion om Villa Roskullen (sid 96).
9. Besvarande av motion om förvärv av eller samverkan kring Tyringehemmet (numera Tyringegården) i Hindås (sid 100).
10. Besvarande av motion angående folkomröstning om cykelväg mellan Landvetter
och Mölnlycke (sid 105).
11. Bordlagt ärende:besvarande av interpellation om systematiskt arbetsmiljöarbete (sid
109).
12. Inkomna interpellationer (sid 111).
13. Remittering av inkomna motioner (sid 114).
14. Remittering av inkomna medborgarförslag (sid 118).
15. Ärenden för fullmäktiges kännedom (sid 121).
HÄRRYDA KOMMUN
Maria Kornevik Jakobsson
Ordförande
Lena Magnusson
Sekreterare
HÄRRYDA KOMMUN
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
Sida
2015-05-18
2
ÄneruDÊ.2
INFORMATION FRÅN KOMMUNENS REVISORER
Kontakten och dialogen mellan revisorerna och fullmäktige är mycket viktig
für ömsesidig lorankring och utbyte av information. Bestämmelser om revisorernas information till fullmäktige och återkommande överläggningar mellan revisorerna och fullmäktiges presidium ingår därfor numera i revisorernas
reglemente och utgör ett viktigt led i att fä en bra hantering av ansvarsprövningen i fullmäktige.
Signatur
Utdragsbestyrkande
1
SAM i'IANTRÄDES PROTOKOLL
HÄRRYDA KOMMUN
Sammanträdesdatum
201 5-05-1 8
Kommunfullmäktige
ARENDE 3
Dff
Sida
J
2012KS388 214
ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR HULEBACK 1:608, M FL
GARDESOMRÅDET I MÖLNLYCKE
Sektorn har tagit fram ftirslag till detaljplan ftir Gärdesområdet. Planens huvudsyfte är att möjliggöra fi)r kommunalt huvudmannaskap ftir allmän platsmark i området. Detta är en foljd av kommunens strategi flor övertagande av
enskilda vägar inom tätorter.
Planlorslaget innebär att planbestämmelserna även i andra avseenden blir mer
ändamålsenliga lor dagens forhållanden. Framlorallt anpassas byggrättema
for bostadshusen. Planen innebär inga större ändringar i markanvändning eller exploateringsgrad.
Förslaget har varit utställt ftir granskning i enlighet med 5 kap 18 $ plan- och
bygglagen (2010:900) PBL under tiden 19 november- 14 december 2014.
Antagandehandlingarna stämmer överens med granskningshandlingama med
vissa undantag.
Vad gäller stickgatorna på Kyrkvägen 4-6 och Trädgårdsvägen 7 har sektorn
ätergårtt till samrådsftirslaget där dessa gator bildar gemensamhetsanläggning
på kvartersmark och alltså inte tas över av kommunen. Granskningsforslaget
som innebar att kommunen skulle ta över även dessa gator och atttvâ av
stickgatorna skulle byggas ihop, mötte protester från de boende i området.
Förslaget är florenligt med gällande översiktsplan, OP 2012, och med en från
allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt Miljöbalken 3 kap. Förslaget medfor inte att någon miljökvalitetsnorm enligt
Miljöbalken 5 kap överträds.
Från sektorn lor samhällsbyggnad floreligger skrivelse av den 17 mars 2015
Kommunsfyrelsens fÌirslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 138/201s)
Kommunfullmäktige antar detaljplan for Hulebäck 1:608 m fl, GÄRDESOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun enligt foreliggande forslag.
På grund av
jäv deltog inte Roland Jonsson (MP) i handläggningen av detta
ärende.
justerande
2
N
v
HARRYDA
r (2)
KOMMUN
2015-03-t7
Dnr 2012KS388 214
Sektorn för samhällsbyggnad
Anna-Karin Ljungman
Kommunstyrelsen
ANTAGANDE AV DETALJPLAN FOR HULEBÄCK 1:608 M FL,
GÄRDESoMRÅDET I MöLNLYCKE
Uppdrag och bakgrund
Sektorn har tagit fram förslag till detaljplan flor Gärdesområdet. Planens huvudsyfte är
att möjliggöra för kommunalt huvudmannaskap för allmän platsmark i området. Detta
är en ftiljd av kommunens strategi för övertagande av enskilda vägar inom tätorter.
Planförslaget innebär att planbestämmelsema även i andra avseenden blir mer ändamålsenliga för dagens ftjrhållanden. Framförallt anpassas byggrättema för bostadshusen. Planen innebär inga större ändringar i markanvändning eller exploateringsgrad.
Förslaget har varit utställt för granskning i enlighet med 5 kap 18 $ plan- och bygglagen
(2010:900) PBL under tiden 19 november - 14 december 2014. Antagandehandlingarna
stämmer överens med granskningshandlingarna med vissa undantag. Vad gäller stickgatorna på Kyrkvägen 4-6 och Trädgårdsvägen 7 har sektorn återgått till samrådsforslaget där dessa gator bildar gemensamhetsanläggning på kvartersmark och alltså inte tas
över av kommunen. Granskningsflorslaget som innebar att kommunen skulle ta över
även dessa gator och att två av stickgatorna skulle byggas ihop, mötte protester från de
boende i området.
Förslaget är forenligt med gällande översiktsplan, Op ZOLZ och med en från allmän
synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt Miljöbalken 3 kap.
Förslaget medför inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken 5 kap överträds,
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har upprättats och bifogas ärendet.
Förslag
till beslut
Kommunfullmäktige antar detaljplan för Hulebäck 1:608 m fl, GARDESOMRÅDET i
Mölnlycke, Härryda kommun enligt föreliggande förslag.
SEKTO
FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD
Håkan J
S
gnadschef
Verksamhetschef plan- och bygglov
3
2 (2)
Bilagor:
Antagandehandlingar
Bamkonsekvensanalys
4
HÄRRYDA
Antagandehandling
KOMMUN
februari 2015
Detaljplan för Hulebäck l:608 m fl
GÄRDESOMNNOCT
i Mölnlycke
l'L-
,
J
ir1
ì
a,
¡:
t; li I
I
a
a
t
kulle
1:43>
1
1:2(
\l
I
l.
,,
lr.
-
tÉ.
.iìt
ri
t'a
a
t
lì
tt
I
NFsøþtnan
)
aa ;a
l¡'
Õ
t
a
ANTAGANDEHANDLINGAR:
a
Plankarta med bestämmelser
Planbeskrivning
5
HARRYDA
Antagandehandling
KOMMUN
februari2015
Detaljplan fór Hulebäck l:608 m fl
GARDESOMNÄOET
i Mölnlycke
PLANBESKRIVNING
Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd
samt att redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Planbeskrivningen
har ingen rättsverkan.
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Planens huvudsyfte är att möjliggöra för kommunalt huvudmannaskap för allmän
platsmark i Gärdesområdet. Detta är en följd av kommunens strategiför övertagande av enskilda vägar inom tätorter. Planförslaget innebär att planbestämmelserna
även i andra avseenden blir mer ändamålsenliga för dagens förhållanden. Framför-
allt anpassas byggrätterna för bostadshusen. Planen innebär inga större ändringar
i
markanvändning eller exploateringsgrad.
PLANDATA
Läge och avgränsning
Planområdet ligger strax nordost om
centrala Möl nlycke. Området avgränsas i öster av Wendelsbergsparken,
i
norr av Hulebäckens fåra och i söder
ligger en idrottsplats, Massetjärn
och Hulebäcksgymnasiet. Väster
om Gärdesområdet finns Allén och
Mölnlycke centrum.
6
Areal
Planområdets areal är cirka 12 hektar.
Markägare
Eftersom Gärdesområdet är ett befintligt bostadsområde med villor och radhus
finns en mängd fastighetsägare. Kommunen äger Gärdesskolan belägen i planområdets norra del, samt huvuddelen av gatumarken och grönområdet längs Hulebäcken. Fastigheter med radhus ägs av bostadsrättsföreningar och fastigheter med
enbostadshus har privata ägare. Det finns även en transformatorstatíon i planområdets västra del som ägs av Härryda Energi AB.
TI DIGARE STALLN I NGSTAGAN DEN
Oversiktsplan för Härryda kommun
-
OP 2012
Gärdesområdet är markerat som befintligt bostadsområde i OP 2012. Delar av Gär-
desområdet ligger innanför en radie på 600 meter från större kollektivtrafikplats,
det vill säga Mölnlycketerminalen. lnom den radien ses förtätning som särskilt
positivt. Förtätníng kan ske genom ändrad användning, byggnation av lucktomter
och genom en mer yteffektiv bebyggelse.
Hulebäckens fåra, området kring Masset-
järn samt delar av Wendelsbergsparken är
utpekat som fokusområden för grönytor.
Wendelsbergsparken är även markerad som
värdefull kulturmiljö. I naturvårdsplanen
ingår Gärdesområdet i ett lövskogsrikt tät-
ortsområde som är markerat som "värdefullt
landskap".
Gällande detaljplaner
Utsnitt ur översiktsplanen från 2012.
Gärdesområdet omfattas till övervägande
del av detaljplan B-1 från 1947. Några mindre
tr
Gräns för planområde
600 m avstånd från större kollektiv-
trafikplats
detaljplaner har gjorts efter 1947. 8-6 upprättades 1952för transformator- och ställverksbyggnaden i korsningen mellan Kyrkvägen
och Hulebäcksvägen. B-2 tillkom 1954 för att
2
7
möjliggöra uppförandet av kedjehusen på Kyrkvägen. DetaljplanP-91/6 från 1991
gör det möjligt att dela fastigheten Hulebäck 1:526 och bygga ytterligare ett bostadshus på den. Detta har dock inte genomförts. För Wendelsbergsparken gäller
S-85. Längs Hulebäcken finns en smal remsa där detaljplan B-34 gäller, vilket
troli-
gen är en rest från när B-34 ¡ övrigt ersattes av P94/6.
Strategi för övertagande av enskilda vägar inom tätorter
Kommunfullmäktige fattade 2012-01-30 beslut om att ta över huvudmannaskapet
för enskilda vägar som ligger inom tätorterna. Eftersom detaljplaner reglerar huvudmannaskapet för vägar behöver de ändras för att ett formellt övertagande ska
vara möjligt. Detta ska enligt strategin göras genom modernisering av detaljplaner
och beaktande av helhetssyn. Gärdesområdet ingår i de områden där kommunen
ska ta över enskilda vägar.
Utredningar
En karaktärisering av Gärdesområdet har upprättats. Den beskriver områdets his-
toria och dess arkitektoniska särart samt karaktär. Fokus ligger på de kvaliteter som
finns och som är värda att bevara för framtiden.
bedömning av gatornas standard har genomförts av kommunen. Gatorna anses
generellt som tillräckligt breda, förutom delar av Gärdesvägen, men vändmöjligheEn
ter saknas på några ställen. Det saknas en gångyta som är skild från biltrafik längs
med Kyrkvägen och Wendelsvägen, på sträckan Kyrkvägen och söderut. Dessutom
behövs en säkrare trafiklösning för cyklister på Wendelsvägen.
Det är sedan tidigare känt att vatten- och avloppsledningarna i området behöver
bytas och på sina ställen även flyttas då de ligger tvärs över privata fastigheter.
rönursÄrrNrNcAR ocH rönÄN
oRr NGAR
Bostadsbebyggelse
Området är ett befintligt bostadsområde. Av ett hundratal bostäder är cirka hälften
friliggande villor och andra hälften består av par-, kedje- och radhus. Gällande plan
tillåter en tomtstorlek på 1000 kvadratmeter och under särskilda omständigheter
ned till 800. Planförslaget medger en minsta tomtstorlek på 800 kvadratmeter
vilket kan medföra några få avstyckningar, men med hänsyn till befintlig karaktär
kommer området inte att förtätas ytterlígare.
3
8
Karaktären iområdet
I
Gärdesområdet är bebyggelsen varierande och från många olika tidsepoker. Det
finns ingen tydlig röd tråd vad gäller husens gestaltning utan det karaktäristiska för
Gärdesområdet ligger snarare i de lummiga gatorna, de stora trädgårdarna och hur
husen placerats iförhållande till varandra och till gatan.
Värdefull bebyggelse
Flera hus bedöms som särskilt viktiga att värna om, då de utgör exempel på sin
-'\
tids arkitekturideal. Kvarnströms kedjehus med sina
_
ljusa putsfasader söder om Kyrkvägen är ett exempel. De föreslås få beteckningen k, med följande
betydelse: Fasaden på huvudbyggnad samt garage
beläget mellan två huvudbyggnader ska vara
ivit
puts. Taket på huvudbyggnad ska ha takpannor
som ej är glaserade. Nockhöjd och takvinkel ska
behållas.
"solgården" som är en nationalromantisk villa
på
Kedjehus från 1951' signerade Kvarnstöm
Trädgårdsvägen med stor uppvuxen trädgård är ett
annat exempel som beskrivs under egen rubrik nedan.
Nämnas bör även parhusen itegel på Trädgårds-
vägen och Kyrkvägen. De var bland de första som
Kvarstöm ritade i Mölnlycke och han bodde själv
i
ett av dem. De hade för sin tid mycket modern
utformning och nya idéer. De föreslås få beteckningen k, med följande betydelse: Den röda tegelfasaden ska behållas.
Det finns även två villor på wendelsvägen
signe-
rade Kvarnström som föreslås få beteckningen
De är byggda på 50-talet
(.
parhus iteget på Trädgårdsvägen.
itegel eller betongblock
samt trä och har lätt sluttande tak. Beteckningen
(
har betydelsen: På huvudbygg-
nad ska taklutning och byggnadshöjd behållas. Tak ska vara svarta eller mörkgrå.
4
9
Solgården
"Solgården" är en nationalromantisk villa
som stod klar 1923. Första ägaren var
Josef ¿
Johansson som egenhändigt byggde huset
och det har sedan dess ägts av samma
familj. Det är ett mörkbrunt trähus med blå
dörr och blå knutar och vindskivor. Fönstren har vitmålade spröjs och den mörkbruna fasadfärgen fås av tjära blandat med
olja. Byggnaden uppfördes itvå
lin-
våningar,
Nationalromantisk viila från 1923, kailad
sotsården.
en lägenhet på varje våning. Huset kallades
för Peking på grund av de utsvängda vind
skivorna, men det var snarare Dalarna med dess byggnadstradition som inspirerade
Josef Johansson. Svarvade snickerier löper utmed fasaden på burspråket. Balkong-
räcket är iträ med utsågade hjärtan där insidan på hjärtat var rödmålat en gång
i
tiden. Detta håller på att återställas. Numera är köket på ovanvåningen borttaget
och ovanvåningen har istället tre rum. En utbyggnad åt väster gjordes på 1990-talet
av nuvarande ägare för att göra köket på bottenvåningen större.
Både de första och nuvarande ägarna har haft ett stort trädgårdsintresse och
i
trädgården finns många sorters perenner, rosor, buskar och fruktträd typiska för
1920-talet. Det finns även en trädgårdsdamm och flera stenskulpturer och stenmurar som är från när huset byggdes. En pelarpoppel och en stor blodbok syns från
långt håll och bildar karaktär för hela området.
Huvudbyggnaden föreslås i detaljplanen få beteckningen "q" med följande betydelse: Byggnaden får ej rivas. Utformning av och material på tak, fasad, ytterdörrar
och fönster ska bevaras. Fasaden ska ha en mörkbrun kulör. Fönsterbågar ska vara
vita. Fönster
ska vara spröjsade
enligt ursprunget. Tillbyggnader eller andra yttre
ändringar ska ske med stor varsamhet och anpassning till ursprunglig utformning.
Ovrig bebyggelse
Förutom bostäder finns en gammal skola, Gärdesskolan, som idag hyrs ut till social
verksamhet. Detaljplanen föreslår här skola, förskola och kontor som användning.
Transformatorstationen utgörs delvis av expedition samt personalutrymmen. Den
nya deta ljplanen föreslår transformatorstation och kontor.
5
10
Naturmiljö och topografì
Gärdesområdet ligger på en svagt sluttande kulle. Från nordväst till sydväst rinner
Hulebäcken. Den nordvästra delen av fåran
sluttar brant nedåt från bostadsområdet.
Naturområdet som omgärdar bäcken här är
med som fokusområde i Grön Plan. Några
fastigheter går en bra bit ned mot bäcken
trots att de inte är byggbara eftersom
det
Ek
vid vägen utanför Gärdesskolan.
är så brant. För att säkerställa naturområdet
föreslås delar av ytorna som naturmark eller, där marken är privatägd, som prickmark (område där byggnad ejfår uppföras). Vidare förses kvartersmarken med a,
vilket betyder att marklov krävs för att fälla träd som är större än 0,5 meter i diameter.
Härryda kommun har mätt in alla träd i kommunen som har ett stamomfång som
överstiger 2,5 meter. Dessa kallas för skyddsvärda träd. Några sådana finns i Gärdesområdet och står då på privata tomter. Utöver dessa finns flera andra stora
uppvuxna träd som är värda att bevara. Ett av dem är en stor ek som står precis vid
vägen utanför Gärdesskolan och ger en stark karaktär till gaturummet där. Den del
av skoltomten som är närmast trädet är prickad och försedd med arvilket betyder
att marklov krävs för all typ av schaktning eller grävning. Detta är för att skydda
trädets rötter.
Framtida gångstråk längs Hulebäcken
Kommunen har planer på att eventuellt iframtiden utveckla ett allmänt gångstråk
längs med bäcken på den sidan där Bäckvägen går. Därför är det viktigt att bebyggelsen på andra sidan bäcken inte kommer för nära bäcken. Marken är prickad
(område där byggnad ej får uppföras) en bit in på fastigheterna på andra sidan.
Offentlig service
Närmaste skola för elever i årskurs 1-5 är Säteriskolan som ligger cirka en kilometer västerut, medan närmast belägna skola för årskurs 6-9 är Ekdalaskolan ett par
hundra meter bort. I anslutning till planområdet ligger två förskolor. lnom plan-
området ligger gamla Gärdesskolan som idag hyrs ut till social verksamhet. Planen
medger att skola eller förskola kan anordnas där om det skulle behövas iframtiden
6
11
Kommersiell service
Ett komplett serviceutbud finns i Mölnlycke centrum som ligger ett par hundra
meter från planområdet.
Fornlämningar
På
riksantikvarieämbetets fornminneskarta finns inga markeringar i området.
MARK
Geoteknik
Någon övergripande geoteknisk utredning har ej gjorts eftersom området sedan
länge är bebyggt.
Radon
Radonmätning har inte gjorts. Enligt kommunens radonriskkarta är större delen av
planområdet normalriskområde för radon. Huruvida ny bebyggelse skall ha radonskyddande grundkonstruktion regleras i Boverkets byggregler, BBR.
Risk
för skred och höga vattenstånd
Hulebäcken som rinner förbi området bedöms inte ha så höga vattennivåer att det
riskerar att skada bebyggelsen. Det finns heller inga dokumenterade uppgifter om
att området bedöms vara utsatt för skredrisk. Detta har dock ej undersökts. Området närmast bäcken är prickat på grund av eventuella planer på gångstråk på andra
sidan bäcken och närmaste byggrätt ligger någon meter högre än vattennivån i
bäcken.
GATOR OCH TRAFIK
Gator
Från väster har planområdet tillfart från Allén via Kyrkvägen och från norr och söder
via Wendelsvägen. Härryda kommun avser ta över ansvaret för gatorna inom plan-
området, vilket innebär ett framtida ansvar för drift och underhåll. I samband med
övertagandet kommer gatornas beskaffenhet inklusive dess avvattning ses över.
Dagvattenledningar som skall ta hand om de asfalterade ytornas regnvatten grävs
ned i delar av vägnätet för att säkerställa en förbättrad avvattning. Vissa sträckor
med befi ntl íga dagvatten led
ni n gar kom
pletteras med nya dagvatten brun nar.
7
12
I
samband med nedgrävning av ledningar utförs en förstärkning av vägkroppen för
att få en ökad bärighet på gatorna på de sträckor där den inte är tillräcklig.
Vägområdet är delvis för smalt och behöver breddas. Den asfalterade körbaneytan
på lokalgatorna kommer att få en bredd på 5 meter. Undantag görs för en sträcka
på Gärdesvägen där det inte är tekniskt möjligt att åstadkomma breddningen på
grund av närliggande fastigheter. Någon gata kommer även att justeras i sidled och
det gäller där gatan idag går in på privata fastigheter.
För att få en ökad säkerhet för fotgängare och cyklister kommer gång- och cykelvä-
gar byggas, samt olika hastighetsdämpande åtgärder att utföras.
Gatubelysningen i området ses över och kompletteras där behov finns av ytterligare belysningspunkter.
Wendelsvägen är klassad som en huvudgata och förblir så även efter övertagande.
Övriga gator i planområdet kommer att klassas som lokalgator.
lnom gatumarken finns extra utrymme kring entrén till Wendelsberg för att even-
tuellt iframtiden kunna markera entrén till Wendelsberg med trädplantering. Det
finns även utrymme vid "snikens torg" för att anlägga plantering eller liknande.
Gång- cykel- och mopedtrafìk
Kommunen avser i samband med övertagandet av vägarna att anlägga en separat
gång- och cykelväg längs Wendelsvägen, från Kyrkvägen och söderut. Breddningen
av vägområdet sker österut. Stenmuren mot parken behöver flyttas in
ett par meter
och en del träd måste tas ned. Se principskiss på nästa sida.
På Kyrkvägen anläggs en
yta i körbanan som iförsta hand är avsedd för gående
och cyklister. För att möjliggöra denna yta kommer det att på några delar längs
Kyrkvägen medföra intrång på privata fastigheter. På andra delar görs vägbanan
smalare där mötande fordon får köra en i taget och invänta mötande trafik.
Parkering
Friliggande villor har parkering på egen tomt. Radhusen på Kyrkvägen har garage
och parkering med utfart direkt mot gatan. Besökare i området hänvisas till en
I
13
)
(
)
)
\\.-
/
_(
)
)
t-\
(*-
muren flyttas in i parken
ett par meter
och några träd
kommer att behöva tas ned.
u
<*
.z'"
Principskiss som vi-
<--\
sar trafiklösningen
på Wendelsvägen.
På Kyrkvägen blir
det ingen separat
körfält 5 m gång- och cykel-
Wendelsbergsparken
väg 2,5 m
ny väg-
kant
befintlig
vägkant
gång- och cykelväg
utan en yta som i
första hand är till
för gående och
cyklister men som
även kan nyttjas av
mötande bilar.
kommunal parker¡ng som l¡gger m¡ttemot grindarna tillWendelsberg med infart
från Gärdesvägen.
TEKNTSK FÖRSÖRJNtNG
Vatten och avlopp
Hela området är anslutet
till kommunalt vatten och avlopp. Kommunen planerar att
lägga om VA-ledningarna i området då de är gamla och uttjänta. Dessutom avser
kommunen att anlägga ledningarna, så långt det är möjligt, i gatan med en serv¡s
till varje fastighet. I dagsläget är ledningarna på en del ställen dragna tvärs över privata tomter. På några ställen är dock ledningsservitut att föredra eftersom höjdskillnader gör att ledningarna inte kan läggas i gatan eller så medför ny ledningsdrag-
ning allt för stora ingrepp på den enskilda tomten.
Dagvatten
Området har traditionella dagvattenledningar och det ställs inga krav på att anlägga fördröjningsmagasin inom varje tomt. Fastighetsägare får dock inte koppla
förbi befintliga fördröjningsmagasin, till exempel stenkistor, för att koppla direkt till
9
14
kommunal dagvattenledning.
Framtida väghållare, det vill säga kommunen, ansvarar för att dagvatten inom väg-
området omhändertas.
Värme och el
Fjärrvärmeledningar går längs Kyrkvägen. Härryda Energi AB svarar för elförsörjningen i området. Det finns en befintlig transformatorstation som ligger vid korsningen Kyrkvägen-Hulebäcksvägen.
Avfall
Plats för kärl för insamling av brännbart samt matavfall ska anordnas inom fastig-
heterna. Dessa skall vara i direkt anslutning till uppställningsplats för hämtningsfor-
don. Alternativt ska gemensam uppställningsplats anordnas.
På de smala
stickgator som ansluter till Kyrkvägen och Trädgårdsvägen har sopbilen
inte möjlighet att köra in och vända. Fastigheter på Kyrkvägen 6 A-C kan om behovet uppstår ha sopkärl på andra sidan tomten medan övriga stickgator på Kyrkvägen får samordna lämplig uppställningsplats nära korsningen där sopbilen kör förbi
alternativt köpa ett abonnemang där dragväg ingår. Skulle lämplig uppställningsplats inte gå att hitta utan att det stör framkomlighet och trafiksäkerhet på Kyrkvägen finns möjligheten att ordna med uppställningsplats eller gemensamt sophus
vid parkeringen på Gärdesvägen. Mer information om vad som gäller för hämtning
av hushållsavfall finns på kommunens hemsida www.harryda.se.
Tele och bredband
Ledningar för tele finns längs alla gator. Bredband finns draget i Kyrkvägen. Ny fiber
kommer att läggas ned.
KONSEKVENSER
Avvägningar enligt Miljöbalken
Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller
andra allmänna intressen. Användningen är därmed förenlig med Miljöbalken ka-
pitel 3. Detaljplanen kommer lokalt inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm
enligt Miljöbalken kapitel 5 överskrids.
t0
15
M
iljökonsekvensbeskrivning och
M
iljöbedömning
en
ligt
M
KB-förord-
ningen
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB)ska,
enligt Plan- och Bygglagen upprättas
'bm detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser". Detaljplanen omfattar ett befintligt
område centralt i ett samhälle med utbyggd infrastruktur som gator, vatten- och
avlopp, elförsörjning och kollektivtrafik. Planen innebär ingen betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs därför inte. Planen avser
ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i MKB-förordningens
bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter enligt MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Någon miljöbedömning av planen behövs därför inte.
Länsstyrelsen instämde i kommunens bedömning vid samråd 15 maj 2013.
HALSA OCH SÄKERHET
Buller
Området är befintligt med befintliga vägar och bebyggelse och planen medför
inga ändringar i trafi kmängd.
Riksväg 40 ligger knappt 700 meter från planområdet och däremellan finns både
bostadsbebyggelse och industriområde som fungerar bullerdämpande. Även topografin hjälper till att dämpa buller från motorvägen.
Drygt 400 meter söder om planområdet går järnvägen. Den ligger på ungefär
samma höjdnivå som Gärdesområdet men mellan området och järnvägen finns annan bebyggelse och parkmiljö.
Varken motorväg eller järnväg bedöms därför påverka planområdet. Den lokala
trafiken bedöms vara dimensionerande vad gäller buller. Wendelsvägen med cirka
800 fordon per dygn är den väg inom området som är mest trafikerad. Enligt de-
taljplanen föreslås en gång- och cykelväg närmast bostadshusen vilket kommer att
göra att bilvägen förskjuts något bort från husen. Detta kan eventuellt ha en positiv
effekt på de bullernivåer bebyggelsen utsätts för. De riktvärden som fastslagits av
riksdagen bedöms inte överskridas.
16
Brandförsvar
Vägarna i området uppfyller kraven på tillgänglighet för brandfordon.
Miljömål
Exploateringen är förenlig med de nationella och regionala miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Med områdets centrala läge
i
ett befintligt samhälle finns goda möjligheter för många att utnyttja kollektivtrafiken för miljöanpassade och resurssnåla transporter.
ORGAN I SATO RI SKA FRAGOR
Tidplan
Samråd genomfördes i maj-junt2c.14 och granskning i november-december 2014.
Kommunfullmäktige beräknas kunna anta detaljplanen under våren 2015. Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft.
Huvudmän
Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Ansvaret för planens
genomförande är fördelat enligt nedan:
Härryda kommun
- dricks- och spillvatten inom planområdet
- gator och gång- och cykelvägar inom allmän
platsmark
- naturmark
- park
Fastighetsägarna inom
- kvartersmark
planområdet
Härryda EnergiAB
FASTI G H ETS RÄTTS
- elförsörjning
LIGA FRAGO R
G e mensamhetsan läggn i ngar/samfäl
I
igheter
Härryda kommun står som huvudman för allmänna platser i detaljplanen och ska
därmed ta över vägarna inom planområdet. En lantmäteriförrättning behöver göras
för omprövning av Mölnlycke ga:8. I förättningen ska Wendelsvägen, Hulebäcks-
t2
17
vägen, Trädgårdsvägen, Gärdesvägen samt del av Kyrkvägen utgå ur Mölnlycke
vägförenings väghållningsansvar. Kommunen svarar fortsättningsvis för drift och
underhåll av dessa gator. Kommunen ansvarar för att denna lantmäteriförrättning
begärs.
lnom planområdet finns idag även en gemensamhetsanläggning, Hulebäck
ga:11
belägen på Hulebäck s:19 som avser en stickgata som går tillfyra fastigheter. Även
denna väg kommer övergå till en kommunal gata. För detta krävs en lantmäteriför-
rättning som kommunen ansvarar för att söka.
Mark för gemensamhetsanläggning
Vägar
lnom Mölnlycke ga:8 finns tre stickvägar som föreslås att inte bliallmän platsmark
gata utan i stället kvartersmark med gemensamhetsanläggning för gata. Anledningen till att dessa inte tas över av kommunen är att de i sin karaktär är infarter. De
är smala, utan vändplan och servar enbart tre fastigheter. I samråd och granskning
har det kommit fram att de boende vill behålla gatornas utformning som den är
och då finns ingen möjlighet för andra än boende att använda gatorna. Dessa stickvägar servar idag fastigheterna Hulebäck 1:2'16, 1:565-570,1:857 och 1:858. Det är
lämpligt att dessa tre stickvägar bildar tre separata gemensamhetsanläggningar för
väg som var och en ansvarar för drift och underhåll av vägarna. Kommunen ansvarar för att söka erforderlig lantmäteriförrättning.
Sophämtning
lnom Hulebäck 1:610 reserveras mark för gemensam sophämtning för Hulebäck
'l:496, 1:497,'l:.610,1:569 och 4:41. För att sköta detta område kan en gemensam-
hetsanläggning bildas. Fastighetsägarna ansvarar för att söka och bekosta erforderI
ig lantmäteriförrättni ng.
Markintrång
En stor del av den mark som i planen är allmän plats ägs redan av Härryda kom-
mun. Mark som i detaljplanen är allmän plats och som inte ägs av kommunen ska
förvärvas av kommunen som avser att sköta den. Detta gäller både för de områden
som är angivna som"NATUR" och för de som är "GATA" i planen. Vägbredden blir
i
princip densamma som idag men några justeringar görs vilket medför intrång på
privata fastigheter.
t3
18
lntrång på fastigheter, angett i kvadratmeter
1:47
Hulebäck 1:298
Hulebäck 1:495
Hulebäck 1:496
Hulebäck 1:608
Hulebäck 1:610
Hulebäck
40
25
790
15
2835
340
lntrång på följande samfälligheter
Hulebäck s:9
Hulebäck sf 0
Hulebäck sl1
Hulebäck s:12
Hulebäck s:l3
Hulebäck sf 4
Hulebäck sf 5
Hulebäck s:16
Hulebäck sf 9
Wendelsberg s:3
Wendelsberg s:4
Ledningsrätter
lnom u-områdena avser kommunen att lägga ned nya eller behålla gamla vattenoch spillvattenledningar. Ett u-område ger inte kommunen automatiskt rätt att
lägga ned ledningar. Kommunen avser att iförsta hand teckna avtal med berörda
fastighetsägare. Skulle detta inte vara möjligt har kommun möjlighet att ansöka om
ledningsrätt hos lantmäteriet.
Följande fastigheter belastas av u-områden i detaljplanen:
Hulebäck 1:49
Hulebäck
1:141
Hulebäck 1:143
Hulebäck 1:144
Hulebäck 1:145
Hulebäck 1:146
Hulebäck 1:203
Hulebäck 1:298
Hulebäck 1:528
t4
19
Hulebäck
1:571
Hulebäck 1:572
Hulebäck 1:573
Hulebäck 1:605
Hulebäck 1:607
Hulebäck 1:618
Hulebäck 4:7
Hulebäck 4:89
Avstyckning av nya fastigheter
Planförslaget innebär att följande fastigheter är möjliga att stycka av:
Hulebäck 1:142
Hulebäck 1:197
Hulebäck 1:219
Detta innebär att det är möjligt att stycka av en ny bostadsfastighet och på den
uppföra ett nytt bostadshus.
Ändring av byggrätt
För fastigheter med
friliggande bostadshus samt parhus gäller att byggrätten ökas
från att en femtedel av fastighetens yta får bebyggas till att en färdedelfår bebyggas. Mínsta tillåtna fastighetsstorlek blir 800 kvm istället för 1000 kvm. För radhus
gäller att avstyckning till mindre fastighet får göras.
Hulebäck 1:526 kunde tidigare styckas av och bebyggas med ytterligare ett bostadshus. Detta blir ej längre möjligt.
Hulebäck 1:206 har påförts en skyddsbestämmelse vilken kan ge rätt till ersättning.
Ersättning ska krävas inom två år från den dag planen vinner laga kraft.
EKONOMISKA FRAGOR
Gatukostnader
Gatorna behöver byggas om till en tillräckligt god standard för att kommunen ska
kunna ta över dem. En gatukostnadsutredning har tagits fram som visar hur stora
kostnaderna beräknas bli och hur dessa ska fördelas. Gatukostnadsutredningen
samråds separat samtidigt som planförslaget.
t5
20
Ersättning
fór mark som löses in
Mark som anges som allmän plats i detaljplanen ska förvärvas av kommunen som
avser att sköta den. Detta gäller både för de områden som är angivna som "NATUR"
och för de som är "GATA" i planen. Grundregeln vid ersättning är att kommunen
ersätter fastighetens marknadsvärdemi nskning.
Lantmäterikostnader
Uppgift om kostnader för lantmäteriförrättning, t ex avstyckning eller fastighetsreglering (gränsjustering), kan fås från lantmäteriet.
Kommunens ekonom¡
Det blir en merkostnad för kommunen för standardhöjning som är utöver det som
tas ut i gatukostnad. Kommunens utgifter för planläggning ligger inom budgetramen.
ADMINISTRATIVA FRAGOR
Planens genomförandetid är 15 år från det datum då detaljplanen vinner laga kraft.
Under genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att få bygga i enlig-
het med planen. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men
kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersätt-
ning för förlorad byggrätt.
Mölnlycke i februari 2015
RN FÖR SAMHALLSBYGGNAD
eten, Mark- & Bostadsenheten
haela Kleman
Verksamhetschef plan och bygglov
Anna-Karin Ljungman
Planarkitekt
Genomförandefrågor:
alck
Mark- och exploateringsingenjör
t6
21
HÄRRYDA
KOMMUN
Antagandehandling
februari 2015
Sektorn för samhällsbyggnad
Detaljplan för Hulebäck 1:608 m fl
GÄRDESOMRADET
i Mölnlycke, Härryda kommun
Utlåtande
Detaljplanen har varit tillgänglig ft)r granskning i enlighet med 5 kap 18 $ PBL under
tiden 19 november - 14 december 2015. Antagandehandlingama överensstämmer till
stor del med granskningshandlingarna med undantag av en ändring vad gäller stickgatorna på Kyrkvägen 4 och 6 samt TrädgårdsvagenT där huvudmannaskapet återgår till
samrådsförslaget. Utöver detta är det endast små ändringar.
Förslaget är ñrenligt med gällande översiktsplan, öp ZO|Z och går att förena med en
från allmän s¡mpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt Miljöbalken kap 3. Förslaget medför inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kap 5
överträds.
SAMMANFATTNING
Det har kommit in protester på föreslagen rundkörning mellan två stickgator på Kyrkvägen 6 och TrädgårdsvagenT, varför planen justeras i enlighet med det ft)rslag som
skickades ut i samrådet. Det innebär att stickgatorna ftireslås vara kvartersmark. Som en
följd av detta tillåts uppställningsplats för sopkärl på parkeringsytan på Gärdesvägen.
Ett fätal har även synpunkter pä att Wendelsvägen benämns som huvudgata. Det har
även kommit in synpunkter på gatukostnadsutredningen och en sammanställning av
dessa görs i ett separat utlåtande för gatukostnadsutredningen.
Inkomna synpunkter:
Länsstyrelsen
Räddningstjänsten Storgöteborg
Härryda energi
Lantmäteriet
Rådet för fuktionshindersfrågor
Hulebäck I:216
Hulebäck 1:565
Hulebäck 1:566
Hulebäck 1:857
Alla nio fastigheter som berörs av byggnation av lokalgata med rundkörning
Hulebäck l:607
Wendelsberg I:43
Hulebäck 1:509
Hulebäck 4:7 och I:143
BRF Gärdet, Hulebäck l:592
Boende på Gärdesvägen 14 B
1(7)
22
YTTRANDE FRAN LÄNSSTYRELSEN
Yttrande daterat
201 4-12-Og
Bedömning enligt 11 kap l0 $ PBL
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 1l kap 10 $ PBL och nu
kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av
Länsstyrelsen om den antas.
Motiv fär bedömningen
Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att
skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt
miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med
gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors
hälsa eller säkerhet eller till risken for olyckor, översvämning eller erosion.
Synpunkter på fìirslagshandlingen
De synpunkter som tidigare framförts i ärendet har i allt väsentligt beaktats.
Beredning
Ärendet har handlagts av Per Carlberg och granskats av Roger Lind. Vad som angivits
ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en awägning mellan olika
framforda synpunkter.
Kommentar : Synpunkterna noteras.
Härryda Energi, yttrande daterat 2014;12-05
Härryda energi planerar att byta ut delar av sitt kabelnät samt att komplettera med
nya kablar längs Wendelsvägen i samband med att VA läggs om i Gärdesområdet.
De önskar därftir en samordning med kommunen.
Kommentar: Kontakt tas i samband
med
projekteringen.
Remissinstanser som ¡nte har något att erinra:
o
o
o
o
Räddningstjänsten
Lantmäteriet
Pensionärsrådet
Rådet för funktionshindersfrågor
2(7)
23
SYNPUNKTER FRAN SAKÄGARE
Agarna till Hulebäck 1 :565, 1 :566, 1 :567, 1:568, 1 :569, 1:570, 1:857,1 :858
och 1=216, yttrande daterat 2014-12-12
Vi är positiva till att man sedan samrådsskedet låter samtliga gator inom detaljplaneområdet övergå i kommunal regi. Vi är dock kraftigt emot de föreslagna planerna på att
bygga samman stickgatorna Kyrkvägen 6 och TrädgårdsvagenT till en genomfartsgata.
Förslaget innebär en fara för våra barn och avsevärt försämrad boendekvalitet. Genomfartsgatan motiveras med en lösning på sophantering som är ogenomtänkt och olämplig
Alternativa lösningar finns och vårt förslag ãr attman i samråd med oss boende kommer
fram till en lösning som kan accepteras av allautan att inverka på boendemiljön.
Samlat svør tíll detta och kommønde fyra yttranden (Hulebäck 1:216, 1:565, 1:566
och 1:857): I samrådet Jöreslogs att stickgatorna skulle vara kvartersmark och alltså
inte tas över av kommunen. Skälet var att stickgatorna är smala infartsgator till endast
tre kedjehus och det finns ingen möjlighet fòr fordon som sopbil och snöröjning att köra
in och vcinda drir då vändplan salcnas. Mot dettaförslagframfi)rde de boende synpunkter. Dcirþrföreslogs i granslmingshandlingen att två av stickgatorna skulle byggos
ihop för att skapa möjlighet för exempelvis sopbilen att krira igenom och nå sopkcirl
frånfastigheterna på Kyrkvägen 4 och 6 och Trtidgårdsvägen 7. Detta mòtte protester
då de boende vill behålla gatorna som de rir med sin innergårdskaraktcir utan trafik och
att endast boende ska nyttja gatorna. Kommunen förslår drirfòr att återgå till det förslag som presenterades i samrådet där gatorna cir kvartersmark. Om endast boende ska
nyttja stickgatorna och driftfordon eller annan trafik inte kan köra in cir det enligt
kommunens bedömning heller ingen kommunal gata. För att lösa sophdmtningfarfastighetsägarna dra ut tunnorna på hdmtningsdagen till ldmplig plats nrira korsningen
där sopbilen körförbi alternativt teclnta ett abonnemang där dragvdg ingår. Skulle
lömplig uppställningsplats inte gå att hitta utan att det störframkomlighet och trafil<säkerhet på Kyrkvcigenfinns möjligheten att ordna med uppställningsplats eller gemensamt sophus vid parkeringen på Grirdesvrigen. Tad gäller snöröjning handlar det om
l0-I5 meter infart per fastighet på en tre meter bred gata vilket kan anses rimligt att
snöröja på egen hand.
Agaren till Hulebäck1:216, yttrande daterat 2014-12-13
Vänder sig mot den föreslagna lösningen där Trädgårdsvägen7 binds ihop med Kyrkvägen 6. Beskriver olika lösningar för sophantering och vill att kommunen hittar en lösning i samråd med de boende. Vill att stickgatorna även i framtiden endast nyttjas av de
boende.
Kommentør: Se samlat svar ovan
Ägaren till Hulebäck 1:565, yttrande daterat 2014-12-12
Vänder sig mot den foreslagna lösningen där Trädgårdsvägen7 binds ihop med Kyrkvägen 6 och hänvisar till barns säkerhet, boendemiljö och att gatans bredd ändå inte är
tillräcklig för sopfordon. Beskriver olika lösningar för sophantering och vill att kommunen hittar en lösning i samråd med de boende.
Kommentar:
Se samlat svar ovan.
3(7)
24
Ägaren till Hulebäck 1:566, yttranden daterade 2014-12-07 och 2014-12-14
Vänder sig mot den föreslagna lösningen där TrädgårdsvagenT binds ihop med Kyrkvägen 6 och hänvisar till barns säkerhet och den innergårdskaraktar som präglar gatorna
idag. Är även emot förslaget att Kyrkvä gen 4 skulle ha sina soptunnor på andra sidan
tomten p g a lukt. Vill helst att stickgatornas utförande och sophantering behålls som det
är idag men beskriver även andra lösningar für sophanteringen.
Har synpunkter på utformningsbestämmelsen k¡ som bland annat handlar om att glaserade taþannor inte ska tillåtas. Vill att bestämmelsen om just takpannor tas bort alternativt ändras så att dispens ges till de som redan har glaserade taþannor och alltså endast ska gälla nyläggning av tak.
Kommentar: Vad grillerförslaget att stickgator byggs ihop, se somlat svar ovan.
Grillande bestcimmelsen ks: En planbestämmelse tillcimpas i samband med att bygglov
medges och tillåter alltså att befintliga takpannor behålls tills de ska bytas ut. Först ncir
en ändring som kräver bygglov görs, gdllande talcpannorna, träder lcravet att ej ha glaserade pannor in.
Agaren till Hulebäck 1:857, yttrande daterat 2014-12-12
Vill
att kommunen ska göra Wendelsvägen
till
lokalgata samt att slopa rundkömingen
Trädgårdsvägen - Kyrkvägen. Framför vidare atthan inte ñtt ställa frågor vid ett öppet
hus som hållits under samrådstiden.
Kommentur: Angående rundkörning Trridgårdsvrigen - Kyrkvrigen, se samlat svar
ovan. Wendelsvdgenfungeror som huvudgata redan idag och det är enfunktion kommunen onser ör lämplig och vill bibehålla. Angående öppet hus under samrådstiden och
granskningstiden har alla som besökte tjdnstemännen vid dessa tillfrillenfått svar på de
frågor som stdllts. Kanfastighetscigaren ha menat en kommundelsstrimma? Kommundelsstcimmor är ett annat forum och är inte samma sak som samrådsmöten för en specifik detaljplan.
Ägaren till Wendelsberg 'l:43, yttrande daterat 2014-12-12
Wendelsbergs folkhögskola vill såsom ägare av fastigheten Wendelsberg l:43\ämna
ftiljande synpunkter. Vi motsätter oss inte breddningen av Wendelsvägen och byggandet
av en gång- och cykelbana. Vi förutsätter dock att stenmuren längs vår tomtgräns läggs
om, och då gäma med cement i muren, så att man inte, såsom nu sker, kan stjäla stenar
ur muren. Dessutom bör muren läggas om hela vägen från rundeln vid våra grindar för
att det skall bli en ny, rak linje. Ny häckplantering innanför muren kommer också att
behövas. Grindhålet, där en gångväg nu kommer ut i ned nedre svängen kommer ft)rstås
att behöva flyttas, och gångvägen anpassas. Vi förutsätter att vi kan träffas på plats för
samråd, innan arbetena kommer igång,
Kommentør: Synpunkterna noteras inför genomfòrandet av planen.
Ägaren till Hulebäck 1:607, yttrande daterat 2014-11-23
Anser att huvudgata dr en olämplig användning för Wendelsvägen och att gatan bör
utformas så att trafiken minskar, bl a med hänvisning till mängden grodor som rör sig
över gatan längre österut. Kommunen bör belysa konsekvenserna av att ha'Wendelsvägen som huvudgata med mer trafik på an de som benämns lokalgata. Anser även att
4(7)
25
kommunen bör belysa konsekvenserna av att bredda gatan österut genom att flytta
stenmuren mot Wendelsberg och ta ned ett antal stora träd. Kommunen bör även kompensera förlusten av träden.
Kommentør: Bencimningen huvudgata innebcir att gatan går mellan två områden till
skillnadfrån en lokalgata som cir en gata inom ett område. Det handlar mer om en
funktion på gatan cin om mringden trafik. Wendelsvrigenfungerar som huvudgata redan
idag och det rir enfunktion kommunen anser är kimplig och vill bibehålla.
Konsekvenserna av att fòrskjuta gatan åt öster beslcrivs noggrannare i planbeskrivningen inför antagande.
Ägaren till Hulebäck 1:509, yttrande daterat 2014-12-01
Vill att gatan förskjuts västerut istället för att laggas i fastighetsgräns
på östra sidan. Är
oroliga att det arìnars inte finns plats lor biluppställning utanför deras garcge.
Kommentar: Agaren harfått svar under granslvtingstiden. Kommunenföreslår i
granskningshandlingen att gatanförskjuts vristerut iförhållande till befintligt kige. Idag
går gatan en bit in påfastigheten Hulebcick l:509 så i praktiken blir det mer plats till
biluppstcillning rin vad det är idag.
Agaren till Hulebäck1:.47 och 1i143, yttrande daterat 2014-11-21
Tycker inte att gatorna ska vara bredare än 4 meter på grund av såväl trafiksäkerhet som
framkomlighet. Anser heller inte att Wendelsvägen ska vara huvudgata utan att den
istället ska smalnas av till ett körfÌilt med mötesplatser mellan Wendelsberg och Hulebäcksvägen.
Kommentar:
På en dubbelriktad 4-meters gata kan knappt två personbilar mötas och är ett avþrdonen en lastbil blir det omöjligt. Det cir ingen godtagbar standard vare sig det griller
trafilcsäkerhet ellerframkomlighet. Ilendelsvrigen rir en viktig länk i Mölnlyckes vcignrit
ochfungerar som huvudgata redan idag. Se kommentar till Hulebrick l:607 ovan.
Agaren till Hulebäck 1:592, Brf Gärdet, yttrande daterat 2014-12-14
De boende i föreningen vill inte att Gärdesvägen breddas då de är rädda att det kommer
att leda
till
att bilister kör fortare än idag.
Kommentar: Grirdesvägen kommer inte att Jå en generell breddning. Idag varierar gatubredden mellan tre och sju meter och det kommunen vill scikerstcilla tir ett minsta
breddmått på 4,5 meter. Kommunens bedömning är att dessa åtgrirder inte kommer att
Ieda till höga hastigheter i området.
Boende på Gärdesvägen 14 B, yttrande daterat 2014-12-14
Undrar varför det ska byggas cykelväg på Gärdesvägen och vem som ska snöröja den.
En breddning av gatan kommer att medfüra att blomlådor sätts ut för att minska farten.
Kommentør: Kommunen planerar inte att bygga cykelvrig på Gdrdesvdgen. Kommunen
vill scikerstcilla ett minsta breddmått på Gdrdesvrigen på 4,5 meter och tror inte att det
kommer att leda till höga hastigheter i området.
s(7)
26
SYNPUNKTER SOM KVARSTAR FRAN SAMRADET
Synpunkter som kvarstår från samrådet gäller framftirallt Wendelsvägens och Kyrkväi planen, att Gärdesvägen ska
breddas samt att några stickgator förslås bli kvartersmark. Nedan finns en sammanställning.
gens utformning, att'Wendelsvägen benämns huvudgata
SAKAGARE SOM ¡NTE FATT SINA SYNPUNKTER TILLGODOSEDDA
(samråd och granskning)
Fastighet
Namn
Synpunkter på detaliplanen
Hulebäck 1:143
lns-Britt Siöstrand
G
Hulebäck 1:202
Anna och Jonas
Claudelin
atu
b
re d d
och
We n del svä,g e n
Vill ha gångfartsområde iGär-
desområdet
Hulebäck 1:216
Anna och Erik ötj"mark
Stickgatorna
Hulebäck 1:217
Regina Sfrömsfen
Vill att 1:152 ska vara park istället
för gata i planen och att skärmtak
får anläggas utöver bvggarean.
Hulebäck 1:219
Patrik Súrömsfe n och
Sfrömsúen lnvest AB
Vill att 1:152 ska vara park istället
för gata i planen och att skärmtak
får anlägqas utöver bvqqarean.
Hulebäck 1:495
Nina och Howard
Thomas
Soph a nte ri ng, We n d el sväge n,
Kyrkvägen och ekarna pä Kyrk-
vägen.
Hulebäck 1:536
Michael och Agneta
Ehrenborg
Planbestämmelsen kz
Hulebäck 1:541
Lars och Lena Loftäng
Wendelsväqen
Hulebäck 1:565
Johanna Engman och
Tomas Wannerud
ekarna på Kvrkvägen
Sti ckg ato rn
a, We nde I sväg e n,
Hulebäck 1:566
Veronica och Fredrik
Osla
Stickgatorna
Hulebäck 1:567
Greta Rohdin
Stickgatorna
Hulebäck 1:570
Gottie Tim-Karlsson
Sti ckg ato rn
a,
We
n
de I sväg e n,
Kvrkvägen, ekarna pët Kvrkväqen
6(7)
27
Hulebäck 1:592
Brt Gärdet
Breddning av Gärdesväqen
Hulebäck 1:596
Anders och Annelie
Thorén
Prickmark längs Hulebäcken
Hulebäck 1:607
Per och Carolin Folkesson
Wendelsvägen och u-område
Hulebäck 1:618
Jan Staffas
Wedelsvägen
Hulebäck 1:857
Ulla och Sigfrid AImgren
Kyrkvägen
Stickg atorn a, We nde I sväg e n och
Hulebäck 1:858
Karin och Fredrik Helg/esson
Hulebäck 4:7
Agneta Erílrsson Sjöstrand och Jan Eriksson
Boende pà Gärdesvägen 12A
Maria Welin
Gatubredd på Gärdesv
Boende pâ Gärdesväsen 12F
Jan Frankenfelt
Gatubredd på Gärdesv
Boende på Gärdesväsen 14 B
Kristina Eriksson
Gatubredd på Gärdesv
Boende på Gärdesväsen 14 C
Malle Neem
Gatubredd på Gärdesv
Boende på Gärdesväsen 14E
Juliusz Brzezinski
Gatubredd på Gärdesv
Mölnlycke vägförening
Stickgatorna
G
atu b redde r
och
We
nde
I
sväge n
Gatubredder
Mölnlycke i februari 2015
SAMHÄLLSBYGGNAD
Michaela Kleman
Verksamhetschef plan och bygglov
Anna-Karin Ljungman
Planarkitekt
7(7)
28
UPPGIffi
i
".r/
t,'
OM
PI.ANBESTAMMELSER
GFUTDWTAN
Följands gdlsr lnom omràdsn msd ndanúende bdêcknlngar Dår
bdsckn¡ng sknæ 9äll€rbdmmdsn inom helaplanomdd€t Endd
angMn anÊndning och tumn¡ng ïlilhen
uppdk 00ioñ uldÉg !rkoúmunens Þdnãda
Fæüffi dúnlngú
trel 20141æ1
eordrnôFsm lpþnr SrenÊF æ 12 @
cFÀtsBfficwNtr
,l
PtangÉns
--!-
BftCNIreAâ
AMndn¡ng*Ëns
MffiffivÀNDNttc
Allh¡n
Ll2<tE
,4
Þlü
Fwwaül
fAa¡o¡nl
TÉflk msllan områd€n
lcilre_-]
Gång- och
ffi-,ir
-l
æ
qkeMg
ffi=li¡
f s
Ê.-
I
ha¿er
bdor
Skola, tõEkola,
rÉnromabeton,b¡ro,
E
fT-__l
Upp#ilnlnssph l& sopkåi lnk
dank/ra@ dêmdú m¡ndrc ephwlár upp6ë
Pârkedns.
frFOFMNING AVAUAN PUre
Gång- æh qk€lvãg
scËs
shanddnæ.
UNMJAilDEGFÆ
or
FORTS. PLANBESTAMMELSER
kr
skahfdnhg æh
Pä huwdbyggnad
skawEsvfr eter mó*9¿
rtoaleg6feód sþ behållæ
behällæ Taksñ
k2
Oen
k3
e2
æh ñdlanbregt
sm
ej
ftglæeEde
huwdbEqnad
sþ
Nockhôld
bôhâllæ
Tdd æ % âv 8¡gh€16n tà beÞreg4, dock högl & m,
Huvudbyggnad f& inrma L2 ffider
bmpléñênlbyggñâdàiå¡ uppföÉs üt É. bÞl yb âv S m?,
ônsk¡ld bregnad Era mdS d.
6mpl€mênlbyggnâd ft lnle l¡rcdæsm bdad
docllår€n
ochl*ú¡kel
40 % av ta$ghd€n h bebyggæ
3 S % av 6¡9hd€n Ér bsbyggas, dock hqr 37s d
eN S06Þ tllläna byggnadsarca p€r Gdhue och diêhutumt,
ê
på
l&€j ilvæ Utunlngavoch ñal€ilal
på B, lsad, yHerdöftar æh lhssr ska bæ€s
Fæaden sþhaên mórkbrun ku& Föndeó&ar
sþ vaÉúa Fónrsrska €Esprõisd€ snllgt
uFprungd lllbregnâder eller andÉ yn€
äñd¿ngrr ska skê mêd dtrErsmheL æh
Bregnadon
FASIIGHÍSOFLEX
Miñle lodekpá fdlgh€tsb €ra
BEGFANSTINGAF
AV
-.'//
tudråd
€j
u
g
Marken ska varallllgångllg
Marken
*a%ra
PLACERING, qFOFMTING,
p1
sn
lamd¡amær
Huvudbyggnad ræp6Kl€ komplm€nbyggnad ska plaæ6
m¡nd 4 rspêHþs 1,5 M€r tràn ldlghsbgr&s Fad& lnÞd
llll garagê/€rpod skaÍn.æ utrymme 16/ upFtälnlng av þjl m
m¡ns6 mdêr Fad- och parhus ärvaEsmmaÞregdai
fõr fril¡ggand€ hus.
Mnsynllll [ådr&er
âr íián
ddddum ddd¡plansn
krd
Ulomnld
l,ll
€dhus
kdiehus
HögraTllåhaantaldnìngârÛhuwdbyqgnad
Eñdd rdhus
Eñddkdjoh6
hvå¡a högr
Kompþmêntbygg¡âd
f1
Planhandl¡ngarna
6r
UFOBilE
a2
GenomlöGnddide¡ år15
lðr dlhãnnâ underjodbþ ldnlngar
Lillgångllg lórgemensamhæanlåggnlng
upplálñ¡ns avsopEd
loEtK
Mâdov káÉ br afrlãlla rãd m€d
õ8r0,5 md€r
vunntr laga
upptõ6
Þlå6drr
ÐMINIÍMNVÀ BESTflTEEEF
a1
k
Mark€n å¡ edætb€byggås mêd dhusoch gaÉgê
Fù bddl¡ga bwgnada som üd plan€ns ibahrtoañd€
rdder md placêr¡nqe och dormn¡ngsffi mm€ls¡nã
skallplan€ns hsámñsr dllåmpas úd ÍllbyqEnâd 6lltr
Om byggnad€¡ lõdõß g€nm olFkaÉrden
åtsruppföræ ned ußprunSlig plaædñg d utonniñg
)
8@ m? oækfáreErycknlngtll
MÆKilS NMJNOE
Byggnad
ÄþruÞÞiöBrds
består av:
Fã€Stnlng
ên
dnlng ochÊr€j lnrcdæ.
och mar€ild
päbd æhÞkska
Antagêndehandlìng
Plankarta med bestämmelser
Daum
UppdEg
Vun¡il bgâ
KS
kd
I
S€Kom &smhàllsbregnad
l€bruâd 20rs
H/\RRYDA
KOMMUN
æ12¡m
Dehl¡pla¡ fôr Hulebãck 1:608
m fl
RÂDET
I
Hãrryda kommun
oo
V€rbamhñchd
da
29
och bysslry
A.nâ-&iln Ll!ngman
N
v
BARNCHECKLISTA
HARRYDA
KOMMUN
20rs-03-17
Dnr 2012KS388 214
BARNCHECKLISTA FOR HARRYDA KOMMUN
Barnchecklistan skall användas som ett redskap i Hänyda kommuns strävan att tillämpa
principerna i FN:s barnkonvention då det bedöms relevant med en särskild
barnkonsekvensanalys under beredningen av ärenden. Checklistan bifogas ärendet som
bilaga. Alternativt kan svaren på frågorna inarbetas direkt i ärendet.
1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet?
Xru IN"j
På
vilket sätt? lVarför inte?
Detaljplanen medger fortsatt småskalig blandad bostadsbebyggelse nära natur och
service. Planen möjliggör även förbättrad trafiksäkerhet på gatorna i Gärdesområdet
Bl a planeras ftjr en gång- och cykelväg längs Wendelsvägen samt en yta längs
Kyrkvägen som är särskilt avsedd für gående och cyklister.
2. k beslutet belyst ur barnets perspektiv?
Xru IN"j
På
vilket sätt? / Varfür inte?
Ny gång och cykelväg planeras längs Wendelsvägen samt en yta avsedd for
och cyklister längs Kyrkvägen. Båda fungerar som skolväg för barn.
gående
3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl. a. kön,
etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning?
Xlu
På
IN.j
vilket sätt? lVarfor inte?
Ingen kommer att exkluderas p g a kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro
eller social ställning. Området kommer att exploateras med god tillgänglighet.
4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening?
Xlu
På
EN.j
vilket sätt? lVarftir inte?
Handläggning av detaljplanen sker enligt reglema i Plan- och bygglagen. Enligt
lagen skall myndigheter, fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster inom
och angränsande till planområdet samt sammanslutningar av enskilda och i övrigt
som kan ha ett väsentligt intresse av planen beredas tillftille till samråd. Annonsering
har skett i dagspressen. Berörda har beretts tillftille att lämna synpunkter under
samrådstiden och granskningen.
30
HARRYDA KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2015-05-18
ARENDE 4
4
Dnr 2012KS388 214
UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM DETALJPLAN FÖR
HULEBÄCK 1:608 M FL, GÄRDESOMR.Ä.DET I MÖLNLYCKE
Sektorn ftir samhällsbyggnad har upprättat forslag till gatukostnadsutredning
ftir planområdet Hulebäck 1:608 m fl, Gärdesområdet i Mölnlycke. Utredningen har upprättats med stöd av reglerna i Plan- och bygglagen samt beslut i
kommunfullmäktige i $ 50/1982 att tillämpa gatukostnadsregler och att fortlöpande göra gatukostnadsutredningar.
Utredningen har, tillsammans med detaljplaneflorslag lor området, varit utställt
f,or granskning under tiden 1 9 november - 1 4 december 2014. Under utställningstiden har elva yttranden inkommit som helt eller delvis berör gatukostnaden. De inkomna synpunkterna avser i flera fall att kostnaden for utbyggnad av
gator inte ska belasta fastighetsägama i form av gatukostnader, utan istället
skattefinansieras.
Från sektorn ftir samhällsbyggnad foreligger skrivelse av den 18 mars 2015.
Kommunstyrelsens fürslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 139/20ts)
Kommunfullmäktige beslutar attuttagav gatukostnader inom forslag till detaljplan ftir Hulebäck 1:608 m fl, Gärdesområdet i Mölnlycke ska ske enligt foreliggande forslag.
På grund av jäv deltog inte Roland Jonsson (MP)
i handläggningen i detta
ärende.
31
HARRYDA
I (l)
KOMMUN
2015-03-18
Dnr 2012KS388 214
Sektorn för samhällsbyggnad
Karl Falck
Kommunstyrelsen
UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM DETALJPLAN FöR
HULEBÄCK 1:608 M FL, GÄRDESOMRÅDET I MÖLNLYCKE
Uppdrag och bakgrund
Sektorn för samhällsbyggnad har upprättat ftirslag till gatukostnadsutredning för planområdet Hulebäck 1:608 m fl, Gärdesområdet i Mölnlycke. Utredningen har upprättats
med stöd av reglerna i Plan- och bygglagen samt beslut i kommunfullmäktige i $
5011982 att tillämpa gatukostnadsregler och att fortlöpande göra gatukostnadsutredningar.
Utredningen har, tillsammans med detaljplaneförslag ft)r området, varit utställt ftir
granskning under tiden 19 november - 14 december 2014. Under utställningstiden har
elva yttranden inkommit som helt eller delvis berör gatukostnaden. De inkomna synpunkterna avser i flera fall att kostnaden för utbyggnad av gator inte ska belasta fastighetsägarna i form av gatukostnader, utan istället skattefinansieras.
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något
barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan.
Förslag
till beslut
Kommunfullmäktige beslutar att uttag av gatukostnader inom ftjrslag till detaljplan for
Hulebäck 1:608 m fl, Gärdesområdet i Mölnlycke ska ske enligt upprättat förslag till
gatukostnadsutredning daterat mars 20 1 5.
SEKTORN
Håkan J
ön snvrHÄr,rsgvccNAD
bsson
Kristina Englund
Mark- och bostadschef
Bilagor:
Lägeskarta
Gatukostnadsutredning Gärdesområdet
Samrådsredogörelsen
Granskningsutlåtande
32
xiL55,944.L66013,
6 394 777 .65511.s
Grustäkt
2:62
SOLSTEN
S,gþtens
1:98
1.97
1:1
1.1
1.1
1:95
rFd"
rhem
1:588
a
'l:69
1 102
Mölnly c
1:17
2:5
NE K
HU
1 18
1 354
1 269
rp
x:I57 ,790.]-66013
| 200m
I zoort
I
I
Aprl07 12075
Skala 1:10000
6,392,188.6s5115
Sektorn för Samhällsbyggnad, Härryda kommun. Kartan har ej
ràttsverkan. Fastighetsgränser kan ha ett ungefärligt läge i kartan
33
HARRYDA
KOMMUN
UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM FORSLAG TILL
DETALJPLAN FÖR GÄRDESOMRÅDET, MÖLNLYCKE, HÄRRYDA
KOMMLIN
ANTAGANDEHANDLING
ORIENTERING
Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudman for allmänna platser skall
kommunen svara ftir utfiirande, drift och underhåll av gator och andra allmänna platser.
Kommunen har enligt plan- och bygglagen (PBL) möjlighet att kompensera sig for
anläggningskostnaderna genom ersättning från fastighetsägarna, en ersättning som i
PBL kallas ftir "gatukostnad". De framtida drifts- och underhållskostnaderna svarar
dock kommunen ftir.
Enligt beslut av kommunfullmäktige 1982-04-05, $ 50, skall kostnader flor gata och
allmän plats uttagas av fastighetsägarna enligt byggnadslagens regler. Dessa regler har
överforts till PBL som sedan 1987-07-01gäller istället for byggnadslagen.
Denna utredning är avsedd attligga
till
grund ftir kommunens beslut om ftirdelning av
gatukostnader inom planområdet.
Utredningen innehåller tre huvudavsnitt:
o
avgränsningen av de fastigheter som bedöms ha nytta av anläggningarna och som
tillsammans bildar fordelningsområdet
o kostnader lor anläggningarna
o
sättet att fordela kostnaderna
FÖRDELNINGSOMRÅDET
Huvudregeln i PBL är att gatukostnadema enligt 6:24PBL skall flordelas områdesvis
mellan ersättningsskyldiga fastighetsägare.
Detaljplaneområdet
Wendelsvägen. Det
detaljplaneområdet,
av Hulebäcksvägen
karta, bilaga2.
är väl avgränsat och inrymmer lokalgator samt del av
är därflor naturligt att lordelningsområdet är detsamma som
med undantagav de fastigheter som har direktutfart mot ilen delen
som i dagär kommunal. Fördelningsområdets gränser redovisas på
KOSTNADER FÖR MARK OCH ANLÄGGNINGAR
Samtliga anläggningar som tillgodoser områdets behov av gator och andra allmänna
platser skall ingå i kostnadsunderlaget som ftirdelas mellan fastighetsägarîa.
34
2
I kostnadsunderlaget ingår markkostnader, kostnader for vägbana och övriga
anordningar som behövs for gatans bestånd, brukande eller drift, samt grönytor som
behövs ftjr området. Ersättningen grundas på beräknade kostnader.
Kostnadssammanställning f<ir gatuanläggningarna inom området har upprättats, daterad
2015-03-10,bilaga 1. Beräknadkostnad àr2284 000 kronor.
Markkostnaderna inom området utgörs av tidigare samt planerade lorvärv och har
bedömts. I markkostnaden ingår ersättning lor mark som skall ianspråktas lor allmän
plats och intrång i övrigt på grund av gatu-utbyggnaden samt fastighetsbildnings- och
admini strationskostnader.
Markkostnaderna och övrigt har tillsammans uppskattats
till
238 000 kronor
KOSTNADS SAMMANSTÄLLNING
Anläggningskostnad, gator, gc-väg, gatubelysning samt
iordningställande av allmän plats och grönytor
Markkostnad
TOTAL SUMMA ATT FÖRDELA
2 284 000 kronor
238 000 kronor
2 441 000 kronor
Alla kostnader avser prisnivån j arr'¡an 2014
KOMMI-INALT BIDRAG
Hänyda kommun har beslutat att lämna ett bidrag inom ramen flor strategin lor
vägövertagande. Bidraget ges for att utjämna de ekonomiska olikheterna områdena
ernellan. I Gärdesområdet ges bidraget lor att bekosta bland annat cykelvägen längs med
Wendelsvägen. Bidragets storlek uppgår till 918 000 kr
KOSTNADSSAMMANSTALLNING INKLUSIVE, BIDRAG
Anläggningskostnad, gator, gc-väg, gatubelysning samt
iordningställande av allmän plats och grönytor
Markkostnad
Utjämningsbidrag
TOTAL SUMM ATT FORDELA
2 284 000 kronor
238 000 kronor
- 918 000 kronor
I 604 000 kronor
KOSTNADSFÖRDELNING
Kostnaderna skall ftirdelas "på ett skäligt och rättvist sätt" (citerat från PBL 6:24).
Lagpraxis har visat att tillkommande byggrätter skall åsättas en högre kostnad än
befintli ga bostadshus.
35
3
Byggrätterna viktas så att
befintliga bostadshus får andelstalet I
bef,rntliga radhus, parhus och kedjehus får andelstalet O,75llägenhet
befintliga lägenheter für andelstalet 0,4
tillkommande byggrätter (friliggande) fär andelstalet 2
Kommunala anläggningar far andelstal efter hur många byggrätter som skulle fä plats på
motsvarande areal:
Gärdesskolan fir andelstalet 4.
Transformatorstationen får andelstalet 2.
Vilka tomtplatser som i utredningen räknas som befintliga bostadshus respektive som
tillkommande byggrätt redovisas i bilaga 3.
Enligt detaljplanelorslaget är antalet
befintliga bostadshus
befintliga rad-, par eller kedjehuslägenheter
befintliga lägenheter
tillkommande byggrätter (friliggande)
kommunala anläggningar
Beloppet
45 stycken
36 stycken
15 stycken
2 stycken
2 stycken
| 604 000 kronor skall alltså lordelas på 88 andelar
(45 x I )+(3 6x0,
75
)+( I 5 x0,4)+ (2x2)+ 4+2.
Fördelningen ger foljande kostnader:
befintligt bostadshus
18 227
kr
befintliga rad-, par eller kedj ehuslägenheter
13 670
kr
befintliga lägenheter
tillkommande byggrätt (friliggande villa)
7 291k;r
36 455 kr
INDEXREGLERING OCH MOMS
Gatukostnaderna enligt denna utredning avser prisnivån i januari 2014. Uttaget av
gatukostnader skall dock baseras på den kostnadsnivå som gäller när anläggningama är
fiirdigställda. Därlor skall gatukostnadsbeloppen indexregleras från januari 2014 tills
dess de anläggningar som ingår i kostnadsunderlaget kan användas ftir avsett ändamål.
Lämpligt index dr Entreprenadindex E84, framräknat av Statistiska Centralbyrån, med
lordelningen 50 o/o på grupp 21 I (ordterrassering m.m.), 35 % pâ grupp 231
(grusöverbyggnad m.m.) och 15 %pä grqpp 241 (asfaltbeläggningar m.m.).
Gatukostnader är ej belagda med mervärdesskatt (moms).
BETALNINGSVILLKOR
36
4
Gatukostnader skall erläggas på kommunens anfordran. Betalningsskyldig är den som är
ägare till fastigheten vid tidpunkt då kommunens fordran forfaller till betalning. Faktura
kommer att skickas ut när anläggningarna kan användas lor avsett ändamål. Notera att
detta gäller även gatukostnad ftir nytillkommande byggrätter även om dessa inte är
avstyckade eller bebyggda.
Om ersättningsbeloppet är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft
eller andra omständigheter, für enligt PBL:s regler fastighetsägare betala ersättning
genom avbetalning om godtagbar säkerhet ställs. På obetalt belopp skall utgå skälig
ränta. Betalningsvillkoren kan jämkas ytterligare om de ändå blir alltlor betungande.
Mölnlycke i mars 2015
HÄRRYDA KOMMUN
Samhällsbyggnad
Karl Falck
Mark och exploateringsingenjör
37
Bilaga I
2015-03-10
DETALJPLAN FÖR GÄRDESOMRÅDET
Kostnadssammanställning for gatuanläggningar som underlag
till
gatukostnadsutredning.
Hulebäcksvägen, Trädgårdsvägen, Wendelsvägen och Gärdesvägen justeras så att körytan blir
mellan 4,5 och 5 meter. Kyrkvägen breddas och utrustas med yta for gående och cyklister.
Gatorna kompletteras med dagvatten- eller/och dräneringsbrunnar och ny gatubelysning.
Gatuöverbyggnaden dimensioneras enligt gällande tekniska norrner.
Längs Wendelsvägen anläggs gång och cykelväg.
Totala kostnader lor standardhöjning inom Gärdesområdet är 3 900 000 kr
Varav allmänt intresse
Varav gatukostnad
I
616 000 kr
2 284 000 kr.
Total anläggningskostnad fìir de delar som ska belasta gatukostnaden þrisnivå januari
2014) exklusive moms
2284 000 kronor
Eventuella kostnader lor fysiska åtgärder inom befintliga bevarade tomtgränser ingår inte
Christina Borg
Hänyda kommun
Sektor ftir samhällsbyggnad
Trafikverksamheten
38
Bilaga 2
Fördelningsområde gatukostnad Gärdesområdet
f
Õ
$
i:¿'t!
'l:4O
10
+
1l
a-
'l:12
@'.
o
I
II
.
1.574-"
+
ì
I
lr
W€nd€l8bsF
Folkhõg€k&
l:49
+
t
,/,/
..-i'
'- +
n
{
.:
es-
f
õ
1:197
1r
130
íl:l€€J
l:1 18
Sæle'l : 2,000
Utskrift lràn SHBs Webbkarta Hårryda kommun, Sektorn fÖr Samhällsbyggnad
Kartr€dov¡sningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar
Tuesday, September 11,2012 10:59 AM
39
20r5-03-16
Bilaga
FÖRTECKNING ÖVER VILKA TOMTPLATSER SoM RAKNAS SoM
TILLKOMMANDE BYGGRÄTTER RESP BEFINTLIGA BOSTADSHUS
Bilaga till gatukostnadsutredning Gärdesområdet, utställningshandling
o
HULEBÄCK
1:141
ett befintligt bostadshus
o
HULEBACK 1:143
ett befintligt bostadshus
o
HULEBACKI:144
ett befintli gt bostadshus
a
HULEBACK 1:145 och
o
HULEBACK 1:146
ett befintligt bostadshus
o
HULEBÄCK
ett befrntli gt bostadshus
o
HULEBACK 1:197
ett befintligt bostadshus, en ny byggrätt
a
HULEBACK 1:198
ett befintligt bostadshus
HULEBACKI:202
ett befintligt bostadshus
o
HULEBÄCK 1:203
ett befintli gt bostadshus
o
HULEBACKI.206
ett befintligt bostadshus
a
HULEBACKI:207
ett befintligt bostadshus
o
HULEBÄCKI'216
ett befintli gt kedj ehus
o
HULEBÄCKI'217
ett befintligt bostadshus
a
HULEBÄCK 1:2I8
ett befrntligt bostadshus
a
HULEBÄCKI.219
ett befintligt bostadshus, en ny byggrätt
o
HULEBÄCK 1:298
ett befintligt bostadshus
a
HULEBÄCKI:475
ett befintligt bostadshus
a
HULEBÄCKI:494
ett befrntligt bostadshus
a
HULEBACK l:495
ett befintligt bostadshus
a
HULEBÄCKI:496
ett befrntligt bostadshus
o
HULEBÄCKI:497
ett bef,rntligt bostadshus
1:1 5
1
1:48
ettbefintligtbostadshus
40
3
2015-03-16
o
HULEBÄCK 1:509
ett befintligt bostadshus
a
HULEBÄCKI:526
ett befintligt bostadshus
o
HULEBÄCK 1:528
ett befintligt bostadshus
a
HULEBACK 1:535
ett befintligt parhus
a
HULEBACK 1:536
ett befintligt parhus
a
HULEBACK 1:539
ett befintligt parhus
a
HULEBÄCK 1:540
ett befintligt parhus
o
HULEBÄCK
1:541
ett befintligt bostadshus
o
HULEBACK 1:556
ett befintligt bostadshus
a
HULEBACK 1:565
ett befintli gt kedj ehus
o
HULEBÄCK 1:566
ett befintli gt kedj ehus
o
HULEBÄCKI:567
ett befintligt kedj ehus
o
HULEBACK l:568
ett befintligt kedj ehus
o
HULEBACK l:569
ett befintligt kedjehus
o
HULEBÄCK 1:570
ett befintligt kedjehus
o
HULEBÄCK
1:571
ett befintligt kedjehus
o
HULEBACK I:572
ett befintligt kedj ehus
o
HULEBACK 1:573
ett befintligt kedjehus
o
HULEBACK I:574
ett befintligt bostadshus
o
HULEBÄCK 1:575
ett befintligt bostadshus
a
HULEBÄCK 1:580
transformatorstation
a
HULEBACK1592
I5
a
HULEBÄCK I:595
ett befintligt bostadshus
o
HULEBÄCK I:596
ett befintligt bostadshus
a
HULEBACK l:607
ett befintligt bostadshus
Bilaga
befintliga lägenheter
41
3
2015-03-16
HULEBÄCK 1:608
en skola
o
HULEBACK l:610
20 befintliga radhuslägenheter
O
HULEBACK 1:614
ett befintligt bostadshus
O
HULEBACK l:618
ett befintligt bostadshus
HULEBACK l:641
ett befintligt bostadshus
a
HULEBÄCK 1:857
ett befintligt parhus
o
HULEBACK 1:858
ett befintligt parhus
a
HULEBACK 1:865
ett befintligt bostadshus
o
HULEBACKI:872
ett befintligt bostadshus
o
HULEBÄCK I:998
ett befrntligt bostadshus
o
HULEBÄCK4:IO2
ett befrntligt bostadshus
a
HULEBACK 4:38
ett befintli gt bostadshus
a
HULEBACK439
ett befintligt bostadshus
a
HULEBÄCK4:40
ett befintligt bostadshus
o
HULEBACK4:41
ett befintligt bostadshus
a
HULEBACK4:7
ett befintligt bostadshus
a
HULEBACK 4:89
ett befintligt bostadshus
o
WENDELSBERG 1:21
ett befintligt bostadshus
Bilaga
42
3
Gatukostnadsutredning ftir Hulebäck 1:608 m fl.
CÄnnnSOMRÅDET
i Mölnlycke
Samrådsredogörelse
- 19 juni 2014 har gatukostnadsutredningen varit loremål ft)r samråd
6 kap 28 $ Plan- och bygglagen (2010:900). Samrådshandlingar sändes till
Under tiden 19 maj
enligt
remissinstanser och sakägare den 18 maj och har funnits tillgängliga
kommunens hemsida.
i kommunhuset och på
Under samrådstiden har 15 yttranden inkommit som helt eller delvis berör
gatuko stnadsutredningen.
Gatukostnadsutredning für Hulebäck 1:608 m
fl
I
I
CÄnunsoMRÅDET
Samrådsredogörelse
Samlade svar ..........
Gatukostnadsre glerna
1
I
2
.
Hänyda kommuns tillämpning av gatukostnadsreglerna................
Gatukostnadens storlek ............
Strategin om vägövertagande ...
Vägforeningens bidragande till gatukostnaden .............
Inkomna synpunkter
Hulebäck I :21 ..........
Hulebäck I:1431 Hulebäck 4
Hulebäck I :1431 Hulebäck 4:7
Hulebäck I :495 ........
Hulebäck I :565 ...............
Hulebäck l:510
Hulebäck l:592
Hulebäck l:596
Hulebäck l:618
Hulebäck 1:857
Hulebäck 1:857
Hulebäck 1:858
Delägare till Hulebäck s:19, Hulebäck I:494, l:496, 4:38,4:39 och 4:40
2
2
2
3
J
J
J
5
6
6
7
7
8
8
8
9
10
10
t2
Pensionärsrådet ...
Samlade svar
De inkomna syrpunkterna avser i flera fall att kostnaden flor utbyggnad av gator inte ska
belasta fastighetsägarîa i form av gatukostnader utan istället skattefinansieras. Det f,rnns
därflor anledning att inledningsvis och som ett samlat svar på samtliga inkomna synpunkter
denna del, redovisa gatukostnadsreglerna och Härryda kommuns tillämpning av dessa.
i
1
43
Gatukostnadsreglerna
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 6 kap 24 $ har en kommun rätt att av fastighetsägarna
erhålla ersättning for utforande och forbättring av gator och allmänna platser som behövs for
ett visst område. I kostnadsunderlaget får ingå de markftirvärv som krävs for att säkerställa
kommunens tillgång till allmän platsmark. Detta framgår av lorarbetena till PBL þrop.
1980/81 :165 s. 26). Kostnaderna ska ftirdelas på ett rättvist och skäligt sätt. Till grund lor
flordelning av gatukostnaderna ska därfor ligga en gatukostnadsutredning. I denna ska bl.a.
redovisas avgränsning av fordelningsområdet, vilka kostnader som ska ingå i
kostnadsunderlaget samt grunderna ftir fordelningsprincipen.
Härryda kommuns tillämpníng av gatukostnadsreglernø
Enligt beslut av kommunfullmäktige i Härryda kommun 1982-04-05, $ 50, ska kostnader lor
gata och allmän plats uttas av fastighetsägarna enligt byggnadslagens regler. Dessa regler har
överlorts till PBL som sedan 1987-07-01 gäller istället for byggnadslagen. Hänyda kommun
har sedan kommunfullmäktiges beslut konsekvent använt sig av möjligheten att ta ut
gatukostnader av berörda fastighetsägare. Tillämpningen av bestämmelserna står därfor väl i
överensstämmelse med likställighetsprincipen i2kap 2 $ Kommunallagen. Härryda kommun
har inte lor avsikt att ompröva sitt principiella beslut att tillämpa möjligheten till uttag av
gatukostnader. Det är således inte aktuellt att sådana anläggningar, som enligt bestämmelserna
i PBL kan finansieras genom uttag av gatukostnader, istället skattefinansieras. Kostnaderna
grundar sig på en erfarenhetsmässiga kostnader från tidigare genomftirda jämftirbara
utbyggnadsområden. Dessa kostnader redovisas översiktligt och i enlighet med gällande
lagstiftning.
Gatukostnade ns sto rle k
Gatukostnader som belastar varje enskild fastighetsägare, då kommunen tar över gatorna i
Gärdesområdet, redovisas i gatukostnadsutredningen särskilt upprättad lor Gärdesområdet.
Denna kostnad grundar sig på en beräkning utefter erfarenhetsmässiga kostnader. Skulle den
faktiska kostnaden överstiga den beräknade kostnaden kommer detta inte att påfüras
fastighetsägama inom området. Skulle de faktiska kostnaderna understiga de beräknade
kostnaderna kommer de verkliga kostnaderna faktureras fasti ghets àgama.
Strategin om vägi)vertagande
När en gatukostnadsutredning upprättas arbetar kommunen i enlighet med gällande
lagstiftning i plan och bygglagen. I Gärdesområdet arbetar kommunen även i enlighet med
strategin om övertagande av vägforeningar som är antagen i kommunfullmäktige 5 3,2012.
Om det vid enskilda möten eller kommundelsstämmor getts uppgifter motstridigt gällande
lagstiftning och antagen strategi är detta olyckligt. Referat från dessa sammankomster, är
tyvärr också svåra att sätta i sitt sammanhang och bedöms orimliga atL gdlla framfor
lagstiftning och politiskt antagna styrdokument. Det är också svårt att veta om frågor och svar
ställdes exakt ordagrant som det står i referaten. Kommunen är medveten om att det står i ett
referat, att kommunen ska ta betalt lor ny asfalt men inte for belysning eller gång- och
cykelvägar. Gällande lagstiftning stödjer uttag av gatukostnader lor gång- och cykelvägar och
belysning om det behövs for ett visst område.
Det har framkommit att några fävägar genom historien har tagits över av kommunen utan att
någon gatukostnad har tagits ut. Handläggare inom kommunen kan inte svara på varflor detta
skett eller bakgrunden till detta. Kommunen arbetar nu i enlighet med gällande lagstiftning
och den av kommunfullmäktige antagna strategin att ta över centralt belägna enskilda vàgar
från vägforeningar, med uttag av gatukostnader som en del i processen.
2
44
Vägföreningens hidragønde till gatukostnaden
Härryda kommun har ingen möjlighet att besluta om hur Mölnlycke väglorening hanterar sin
ekonomi. Kommunen kan därflor i gatukostnadsutredningen inte ta hänsyn till att foreningen
avsatt pengar till området.
Kommunen har i möten med vägloreningen diskuterat vilka typer av åtgärder som
vägloreningen skulle kunna genomfora for att använda avsatta medel och på så sätt kunna
minska gatukostnaden ftir boende i området. Om/vilka åtgärder detta kan bli är vid
gatukostnadsutredningens upprättande inte fastlagt. Eventuella åtgärder som genomförs av
vägftireningen och som medfor en sänkning av gatu-utbyggnadskostnaderna kommer att
tillfalla de bonde genom en längre gatukostnad. Akuta åtgärder på vägen ansvarar alltid
aktuell väghållaren ftir, d v s vägftireningen till dess att kommunen genom
lantmäterilorrättning övertar ansvaret flor vägen.
Inkomna synpunkter
Hulebück l:21
Kommunalt övertagande av huvudmannaskapet für områdets vägar genom
gatukostnadsavgift.
Väg vilken ftirsörjer fastighetema l:216,1:858 och l:857 från Trädgårdsvägen övertogs av
kommunen efter sitt uppftirande i början av 1970-ta1et. Denna väg utformades som en
"trafiktomt" med egen beteckningen efter då gällande planbestämmelser och övriga
överenskommelser mellan kommunen och berörda fastighetsägare. Vägen är således redan en
Kommunal gata och ingår i kommunens ansvar båda vad det gäller standard, drift och
underhåll.
Vi motsätter oss därftir förslaget i detaljplanen angående att vi tre fastighetsägare skall bilda
en gemensamhetsanläggning lor att sköta om en väg vilken ägs och ingår i kommunens
ansvar. Vi fastighetsägare har redan enligt forrättning i början av 1970-talet bekostat och
överlämnat vägen till kommunen enligt kommunens villkor. Vi bör heller inte betala
gatubyggnadskostnad.
Svar:
Angående skötseln av stickvägen. Planforslaget har justerats så att stickvägen blir allmän
platsmark. Det innebär att kommunen kommer ta över drift och underhåll av gatan.
Angående gatukostnaden. Fastigheterna Hulebäck l:216,1:857 och l:858 är både med i och
nytdar Mölnlycke ga:8s gatunät. Det är standardhöjningen av vissa av dessa gator som ska
betalas genom gatukostnaden. Därflor kommer även dessa fastigheter belastas av gatukostnad.
Detta gäller oavsett eventuella avtal angående vägen in till Hulebäck I :216, l:857 och 1:858.
Hulebück 1:143/ Hulebück 4:7
Vi har loljande synpunkter på detaljplan och gatukostnadsutredning flor Gärdesområdet,
Hulebäck 1:608.
Undertecknade vidhåller och betonar att det är ett oskick av kommunen att ta ut
gatukostnadsavgift. Det finns ingen acceptans lor att en kommun plötsligt och oflorutsägbart
fakturerar en medborgare åtskilliga tusentals kronor.
a
J
45
Andra vägar som övertagits av kommunen, såsom exempelvis Rådavägen, Banvägen och
Brotorpsvägen, har inte behövt betala gatukostnadsavgift! Delar av Hulebäcksvägen, som
ligger inom Gärdesområdet och är lika bra eller dålig som vägarna i området i övrigt, har
redan övertagits av kommunen utan att någon avgift betalades av fastighetsägarna?
Vi finner
det anmärkningsvärt att inte alla kommuninnevånare behandlas lika i ett
demokratiskt samhälle utan att vissa kommuninnevånare på detta sätt "extrabeskattas"!
o
Seräkning fïir gatukostnad saknas. Vad är det vi ska betala für?
Den gatukostnad som anges i utredningen om gatukostnader är övergripande och kostnaderna
är inte specificerade, lorutom markkostnad. Enligt den klumpsumma som anges ingår kostnad
für anläggning, gator, gc-väg, gatubelysning samt iordningsställande av allmän plats och
grönytor. Vi har foljande att erinra:
I strategin lor övertagandet av enskilda vägar samt i protokoll från stormöte 201l, står det att
gatukostnad kan tas ut lor att rusta upp vägnätet till kommunal standard beträffande bärighet,
awattning och trafiksäkerhet.
- Vi önskar därfor den konkreta beskrivningen på vad som fattas pävägarna i Gärdesområdet,
punkt lor punkt.
- Vidare önskar vi en beräknad kostnad ftir varje punkt. Vi tar for givet att en sådan beräkning
har gjorts, annars går det inte att bestämma en gatukostnad.
-
Vi begär således underlaget och att detta sänds till undertecknade.
o
\,/ägarnas skick och ny beläggning
Mölnlycke Vägforeningen (MV) har sedan länge haft for avsikt att lägga nytt slitlager. Att så
inte har skett beror på direktiv från kommunen!
På uppmaning av f.d. samhällsbyggnadschef Bertil Widén har MV sedan många år, minst 10
är,väntat med beläggningen av väravàgar i området eftersom kommunen forst skulle utfiira
VA-arbeten. Men vi fastighetsägare har under åren betalat for ny beläggningen genom våra
vägavgifter. Det finns därmed pengar avsatta ftir att belägga vägama och vi har därflor i
dagama sänt begäran till MV om att beläggning sker under 2014, eller senast 2015. Vi vill
inte betala en gång till utan kräver att pengarna används. Vid den extra kommundelsstämman
den 6 maj, uppgav Bertil Widén, på min konkreta ftàga, att om MV utlor beläggningar
kommer gatukostnaden att minska.
Vägfi)reningen har lovat ta på sig hela beläggningsarbetet eller alternativt betala sin
beräknande kostnad till kommunen. Detta har MV framflort till kommunen. Vägforeningen
kommer även att foreslå och bekosta åtgärder for att förbättra trafiksäkerheten på Kyrkvägen
och'Wendelsvägen.
Vi har talat med MV om deras sedan länge planerade beläggningsarbeten. En grov
uppskattning av deras kostnader per kvadratmeter, ytor som ska beläggas samt åtgärder för
bättre awattning uppskattar MV till cirka 900 000 kr. Detta är i samma storleksordning som
de begärda gatukostnaderna.
Varftir kan inte kommunen visa god vilja och lösa eventuella problem, så att MV kan utfora
sina arbeten innan kommunen tar över vägama?
Kostnaden ftir gatubelysningen har Bertil Widén tidigare uppgett att kommunen ska stå for
och inte belasta fastighetsägarna. Framkom bland annat vid kommundelsstämman hösten
20tt.
Nya gång- och cykelbanor, som ingår i detaljplanen, är en investering och som kommunen
åtagit sig att bekosta. Allt i enlighet med ett möte med kommunen i augusti 2013 (närvarande
4
46
från kommunen: Annette Eiserman, Per Vorberg, Bertil Widén, Björn Sundén) och MV samt
enligt Bertil Widén vid kommundelsstämman hösten 2011.
o
!(ompletterande synpunkter 2014-06-ll
Vi har tidigare under rubriken "Beräkningen lor gatukostnad saknas. Vad är det vi ska betala
for" begärt aü fâ h del av den konkreta och detaljerade beskrivningen av vad som ska göras
med vägarna och kostnaden härflor. Har inte fått beräkningen tillsänd av kommunen men har
av annan fastighetsägare i området fätt ta del av beräkningarna! Därav foljande
kompletterande synpunkter:
- På den översiktliga kostnadskalkylen står standardhöjning av vägarna med olika summor för
respektive väg. Men standarden är inte uttryckt av kommunen! Vi vet således inte heller vad
standarden àr? Dàr av ytterst märkligt att vi betala for en höjning av standarden. Hur är detta
möjligt?
- Nästan alla redovisade arbeten av nya gångbanor har kommunens högsta representanter
lovat att de inte ska ingå i en eventuell gatukostnad utan ska vara och ses som en investering.
Se redovisning av Bertil Widén efter den extra kommundelsstämman. Varlor särredovisas inte
dessa kostnader?
- Belysningen är även detta en investering som ska särredovisas. Varlor görs inte det?
- Är råkantsten kommunal standard på småvägar i kommunen, och i så fall var? Varfor saknas
de på kommunalavàgar?
Enligt ftirslaget till detaljplan, som det läses, pekar vägarnas eftersatta underhåIl som den i
stort sätt enda anledningen till gatukostnadsavgift. Med synpunkterna ovan ser vi inte någon
anledning till att avgift tas ut från fastighetsägarna.
Svar:
Angående Härryda kommuns tillämpning av gatukostnadsreglerna, se samlat svar ovan.
Angående gatukostnadens storlek, se samlat svar ovan.
Hulebäck 1:143/ Hulebäck 4:7
Har tidigare lämnat in synpunkter och har en ytterligare synpunkt enligt foljande:
Om det kommer att finnas någon gatukostnad kvar att ta ut från oss fastighetsägare ska detta
ftirdelas lika genom att
- hela Gärdesområdet ska ingå, dvs alla fastigheter inom området och inga undantag lor
exempelvis de fastigheter som finns på delar av Hulebäcksvägen
- ft)rdelningsnyckeln mellan bostadsrätter, kedjehus och villor jämnas ut
Svar:
De fastigheter som har utfart mot den delen av Hulebäcksvägen som är kommunal har genom
tidigare myndighetsbeslut utträtt ur Mölnlycke ga:8. Kommunen kan därlor inte i en
gatukostnads utredning begära att de ska betala for standardhöjningar av vägar som de enligt
tidigare beslut inte nyttjar i sådan utsträckning att de ska vara med i Mölnlycke ga:8.
Hänyda kommun har som praxis att ge olika andelstal till villor jämlort med rad-, par- eller
kedjehus. De senare hustyperna kräver mindre gata per bostad, dvs. det krävs en kortare
vägsträcka längs deras fastighet. Det är därmed rimligt att de ñr ett lägre andelstal.
5
47
Hulebäck l:495
Vi är kritiska till att Kommunen väljer att ta ut gatukostnadsavgift, eftersom det innebär att
vissa kommuninvånare, i detta fall de boende i Gärdesområdet, i praktiken dubbelbeskattas.
Svar:
Angående Hänyda kommuns tillämpning av gatukostnadsreglerna, se samlat svar ovan.
Hulebäck I:565
Detaljplan lor Hulebäck l:608 m fl, GÄRDESOMRÅDET, i Mölnlycke, Härryda kommun
Kommunalt övertagande av huvudmannaskapet ftir områdets vägar genom
gatukostnadsavgift.
1. Uttagande av gatukostnadsavgift
är i grunden mycket kritiska till att kommunen väljer att ta ut gatukostnadsavgift. Härryda
kommun tillhör en mycket liten grupp kommuner i Sverige som väljer att finansiera
vägövertagande på det här sättet. Gatukostnadsavgifter och den lagtext i Plan- och Bygglagen
(PBL) som reglerar detta har fätt mycket kritik och ska på uppdrag av regeringen granskas fiir
att minska risken lor att medborgare blir orättfärdigt och godtyckli$ behandlade. Just som vi
upplever oss bli i det här fallet. Förutom otaliga andra argument som boende i Gärdesområdet
lagt fram lor att påvisa det omoraliska i att i realiteten dubbelbeskatta en grupp invånare, bör
detta vara tillräckligt for att seriöst ompröva beslutet att ta ut gatukostnadsavgift. Frågan har
blivit kraftigt infekterad av prestige och oresonlighet från kommunens sida. Det finns gott om
sakliga argument lor fastighetsägarnas protester. Hur osannolikt det än kan låta gör vi det inte
bara ftir attbräka, utan for att det i grunden helt enkelt är fel.
Vi
2. Gatukostnadsberäkning med specificeringar saknas
En detaljerad redovisning av hur gatukostnaderna har beräknats saknas i
samrådshandlingarna. Dessutom är kostnadema allt ftir ospecificerade ftir att ge en tydlig bild
av hur beräkningarna har gjorts och vilka åtgärder som ska genomft)ras. Detta behöver tydlig
göras innan synpunkter kan begäras.
3. Storleken på den gatukostnadsavgift som ska färdelas
Inom Mölnlycke vägftirening finns pengar avsatta for att finansiera åtgärder som sedan länge
planerats inom Gärdesområdet, men som av olika anledningar skjutits upp. Detta är pengar
som detaljplaneområdets fastighetsägare har betalt till Mölnlycke vägforening for attvágama
ska kunna skötas och underhållas, Den summa som finns avsatt bör självklart dras av från det
totalbelopp som kommunen beräknar att övertagandet och upprustningen av vàgama kommer
att kosta, oavsett om dessa pengar tidigare varit öronmärkta till specifika åtgärder. Det viktiga
är att pengarna redan betalts in av de boende i vägunderhållningssyfte. Summan for
gatukostnadsavgiften behöver därlor räknas om.
4. Fördelning av gatukostnad avseende allmänna och enskilda medel
Hur gatukostnaden fordelas mellan kommunala medel och enskilda fastighetsägare bör vara
olika i områden, den som är helt avgränsade jämlort med om de används flor genomfartstrafik.
6
48
Beräkningen av hur kostnaderna fordelas i det här fallet tycks endast baseras på grundreglerna
lor lordelning i PBL, utan att ta hänsyn till att den allmänna användningen av vägar i området
också bör motivera att en större del av gatukostnaden också betalas genom allmänna medel.
Ett helt nytt område planeras i Mölnlycke fabriker med 600 nya bostäder, vilket ytterligare
kraftigt kommer att öka trycket på framflorallt Wendelsvägen och Kyrkvägen. En betydande
genomfartstrahk bör därmed vägas in då gatukostnaderna fordelas mellan enskilda och det
allmänna. Vi vill påminna om att kostnadema ska lordelas "på ett skäligt och rättvist sätt"
(PBL 6:24).
Svar:
1. Angående Härryda kommuns
tillämpning av gatukostnadsreglerna, se samlat svar ovan.
2 och 3. Angående gatukostnadens storlek, se samlat svar ovan
4.En awägning mellan enskilda och allmänna intressen har gjorts, framlorallt ftir de åtgärder
som görs på Wendelsvägen. Då V/endelsvägen delvis kommer fungera som tillfartsled till de
nya bostäderna
allmänna.
till fabriken kommer största
delen av upprustningen finansieras av det
Hulebäck 1:570
Kommunalt övertagande av huvudmanskapet flor områdets vägar genom
gatukostnadsavgift.
.
Jagär i grunden mycket kritisk till att kommunen väljer att ta ut en gatukostnadsavgift.
Härryda kommun tillhör en mycket liten grupp av kommuner i Sverige som väljer att
finansiera vägövertagande på detta sätt. Gatukostnadsavgifter och den lagtext i Plan- och
Bygglagen (PBL) som reglerar detta har fått mycket kritik och ska på uppdrag av regeringen
granskas for att minska risken att medborgare blir orättfiirdigt och godtyckligt behandlade.
Just som vi upplever oss bli i det här fallet.
Förutom otaliga andra argument som boende i Gärdesområdet lagt fram ftir att påvisa det
omoraliska i att i realiteten dubbelbeskatta en grupp invånare, bör detta vara tillräckligt lor att
seriöst ombepröva beslutet att ta ut en gatukostnadsavgift. Frågan har blivit kraftigt infekterad
av prestige och oresonlighet från kommunens sida. Det finns gott om sakliga argument for
fastighetsägarnas protester. Hur osannolikt det än kan låta så gör jag inte detta bara ftir att
bråka utan lor att det i grunden helt enkelt är omoraliskt och odemokratiskt.
. Något som jag också saknar är en detaljerad redovisning om hur gatukostnaderna har
beräknats. Specificera gärna hur beräkningarna har gjorts och vilka åtgärder som skall
genomloras.
Svar:
Angående Härryda kommuns tillämpning av gatukostnadsreglema, se samlat svar ovan.
Angående gatukostnadens storlek, se samlat svar ovan.
Hulebück 1:592
Jag protesterar mot att Kommunen planerar ta ut gatukostnad flor inlösen av våra vägar i
Gärdesområdet. Detta lor att vi under alla är har betalat till Mölnlycke vägforening (MV)
och lor att MV kommer att bidra med pengar vid inlösen. Dessutom lor att de vägar som
tidigare inlösts av Kommunen i Mölnlycke, har inte belastats med någon gatuavgift.
Svar:
7
49
Angående Härryda kommuns tillämpning av gatukostnadsreglema, se samlat svar ovan.
Angående vägforeningens bidrag till gatukostnaden, se samlat svar ovan.
Hulebück I:596
Om en gatukostnad ska tas ut borde den floreslagna fordelningsnyckeln mellan bostadsrätter
och villor jämnas ut och kostnaderna lordelas lika.
Svar:
Hänyda kommun har som praxis att ge olika andelstal till villor jämfort med rad-, par- eller
kedjehus. De senare hustyperna kräver mindre gataper bostad, dvs. det krävs en kortare
vägsträcka längs deras fastighet. Det är därmed rimligt att de ñr ett lägre andelstal.
Hulebück 1:618
Det har figurerat många olika siffror gällande vad fastighetsägarna skall betala vid
kommunens övertagande. En av anledningama som ni har lämnat till oss, varftir Ni tar ut
avgiften är att "pengar växer inte på träd"!
Som ni säkert och forhoppningsvis inser, sa gör det inte heller det lor oss invånare,
Skattebetalare och tillika röstberättigade heller.
Kommer ni att lämna en definitiv summa innan byggstarten?
Svar:
För svar om gatukostnadens storlek, se samlat svar ovan.
Hulebäck 1:857
Tillrättaläggande av felakti gheter i erhållet detaljplanefi)rslag.
I erhållet ftirslag till detaljplan har stickvägen benämnd ga:8 till fastigheterna
Trädgårdsvägen7a,7b och 7c omnämnts bland vägar som kommunen inte kommer att
överta. Detta är fel. Stickvägen till dessa fastigheter övertogs av kommun vid en lorrättning
redan i bö{an pä l97}-talet. Vidare ingår fastigheterna som uppfordes i början av 1970-talet
enligt kommunens egen utsago i redan detaljplanerat område vilket även framgick av det
presentationsmaterial som villaägarna fick 2002-12-05 vid en av kommunen sammankallad
träff om Gärdesområdets framtid. Trots detta har de omnämnda fastigheterna betalat avgift till
vägloreningen under alla år.
För att få kommunen att vinterväghålla denna stickväg gjordes en lantmäteriftinättning
2007-06-14. Vid detta tillfiille övertog vägforeningen driften av stickvägen medan ägandet
och ansvaret lor att rusta upp vägen låg kvar hos kommunen. Detta bekräftade den utsago som
gjorts av kommunens jurist Äke Marmander vid ett telefonsamtal i oktober 2006 nämligen att
stickvägen allt framgent kommer att tillhöra kommunen.
Jag skulle uppskatta om kommunen snarast ville bekräfta ovanstående och som loljd härav
omgående ta bort dessa tre fastigheter ur listan avseende gatubyggnadskostnader.
Svar
Fastigheterna Hulebäck l:216,1:857 och l:858 är både med i och nyttjar Mölnlycke ga:8s
gatunät. Det är standardhöjningen av vissa av dessa gator som ska betalas genom
gatukostnaden. Därlor kommer även dessa fastigheter belastas av gatukostnad. Detta gäller
oavsett eventuella avtal angående vägen in till Hulebäck l:216,1:857 och 1:858.
8
50
Hulebäck 1:857
Om gatubyggnadskostnader:
,4.terkommande till min tidigare skrivelse angående fordelningen av gatubyggnadskostnaderna
ftir fastigheten 1:857 önskar jag lämna kompletterande uppgifter samt ge några ytterligare
synpunkter.
Vår fastighet byggdes 1971. Vid kommunens information om strategin inftirbeslutetatttaut
avgifter lor gatubyggnad som hölls i Kulturhuset for något år sedan meddelade den nu
avgångna samhällsbyggnadschefen att gatubyggnadskostnader har tagits ut i kommunen på
villor byggda efter 1968 och att dessa fastigheter ej skulle beröras av ny avgrft. Vår fastighet
har betalt gatubyggnadsavgift genom att utan kostnad överlåta mark lor gatubyggnad samt att
enligt kommunens krav anlägga gatan. Gatan godkändes av kommunen i samband med att
den övertogs av kommunen vid en lorrättning 1971.
Därefter har vi betalat avgift till Vägforeningen i 36 ãr utan att få någon hjälp att sköta vägen.
Tvär'tom har snör<ijningen under dessa år plogat upp en kraftig snövall längs Trädgårdsvägen
som hindrat in- och utfarten till var fastighet och två andra fastigheter som ligger vid
stickvägen som ju är kommunens väg. Efter flera års skriverier foreslog kommunen att vägen
skulle snönijas av vägftireningen samt att lorrättning skulle göras vilket skedde 2007.
Upprustning av vägen skulle dock ligga kvar på ägaren nämligen kommunen. Vi vill således
ha samma villkor som de villor i södra delen av området har längs Hulebäcksvägen och som
också bor vid en väg som kommunen övertagit. Skulle kommunen icke tillgodose detta kräver
vi att kommunen en gång lor alla lägger korten på bordet och redovisar när och hur det gick
till när Hulebäcksvägen övertogs. Som framgår ovan har vi i motsats till de boende vid
Hulebäcksvägen även betalt avgifter for vägunderhåll i över trettio år till Vägforeningen. En
form av dubbelbeskattning på uppskattningsvis 30 - 40 tusen. Vi finner det synnerligen
anmärkningsvärt att vi ånyo skall betala ftir en väg som redan övertagits av kommunen och
som kommunen uppenbart har ansvar för.
Om detaljplanen i övrigt:
Enligt planlorslaget skall villaägare som bor vid det som nu benämns stickvägar vid
kommunens väg utanlor vår fastighet samt ytterligare två stickvägar till Kyrkvägen ingå i en
nybildad samfZillighet som själv skall sköta vägen. Detta kommer vi inte att kunna acceptera!
I denna fråga stöder vi även den skrivelse som Johanna Engman och Tomas V/annerud gjort
till kommunen om stickvägarna i denna detaljplan.
Vi har efter påstötning ñtt ta del av den kostnadsutredning som upprättats av AF.
Enligt information som vi fick vid träffen 2014-06-05 separatredovisas inte de kostnader som
kommunen nu vill ta ut av de boende utan fordelningen mellan kommunens kostnader och de
boendes har endast gjorts via grova uppskattningar. Detta skapar inget större lortroende ftir
kalkylen. Vi har svårt att se några standardhöjande florbättringar över huvudtaget som vi
skulle vara beredda attbetala flor i kalkylen. Att kommunen avser att köpa in 790 kvm mark
från fastigheten 1:495 für att göra ett grönomräde är helt ointressant ftir oss. Denna kostnad
uppgavs vid mötet vara en av de kostnader som vi skulle betala.
Vägforeningen har reserverat pengar flor nyasfaltering av Trädgårdsvägen och det räcker for
oss.
Om kommunens strategi:
Kommunens tolkning av likabehandlingskravet ser ut att ha ersatts av godtycke. Vi kräver att
kommunen slutar att hänvisa till mantrat: "vi har ett kommunalt strategibeslut om
gatubyggnadskostnader". Förklara i stället hur politikerna och dänstemännen ser på rättvisan
mellan kommuninvånarna. Det har vi i Gärdesområdet länge efterfrågat.
9
51
Svar:
Angående gatukostnadens storlek, se samlat svar ovan.
Fastigheterna Hulebäck l:216,1:857 och 1:858 är både med i och nyttjar Mölnlycke ga:8s
gatunät. Det är standardhöjningen av vissa av dessa gator som ska betalas genom
gatukostnaden. Därfor kommer även dessa fastigheter belastas av gatukostnad. Detta gäller
oavsett eventuella avtal angäende vägen in till Hulebäck 1 :216, l:857 och l:858.
Planftirslaget har justeras så att samtliga stickvägar blir allmän platsmark. Det innebär att
kommunen kommer ta över drift och underhåll av dessa gator.
Hulebück 1:858
Synpunkter på detaljplan for Hulebäck 1:608 m.fl., GÄRDESOMR.Å.DET i Mölnlycke,
Härryda kommun.
Tre stickvägar lore slås bilda separata gemensamhetsanläggningar.
En av de stickvägar som kommunen inte vill ta över driften av är den som går till
fastighetern a I :857, 1 : 85 8 och I :2 I 6. Denna gata är sedan tidigt 197 }-tal kommunal. Vi
finner det därfor absurt att just denna gata, som redan är kommunal, ska undantas från den
kommunala driften och underhållet. Vi finner också att den gräns kommunen satt upp som
säger att stickvägar som servar tre hus eller färre generellt ska undantas från kommunens
ansvar medan stickvägar som servar fyra hus och fler ingår i kommunens ansvar, är minst sagt
godtycklig. Enligt PBL 6:24 ska kostnaderna i samband med uttagande av gatukostnadsavgift
ftirdelas "på ett skäligt och rättvist sätt". Att nâgra fastighetsägare ftirutom att betala
gatukostnadsavgift lorväntas stå for kostnaderna flor upprustning, drift och underhåll av
stickvägar även i framtiden f,rnner vi oskäligt och orättvist. Att det därtill i ett av fallen rör sig
om en av ffi vägar inom området som redan är kommunal finner vi märkligt.
Kommunen bör alltså ta ansvaret for samtligavãgar som idag ingår i Mölnlycke väglorening
samt fiir den kommunala stickväg som går till Trädgårdsvägen 7 a,b och c.
Svar:
Planlorslaget har justeras så att dessa stickvägar blir allmän platsmark. Det innebär att
kommunen kommer ta över drift och underhåll av dessa gator.
Delägøre till Hulebäck s:19, Hulebäck 1:494, 1:496, 4:38,4:39 och 4:40
Synpunkter på samråd lor detaljplan Gärdesområdet.
Vi fastighetsägare som ingår i samfüllighetsforeningen Hulebäck s:19 är positiva till att
kommunen detaljplanlägger området och tar över vägama. Vi vänder oss dock mot att
kommunen skall ta ut en kostnad av oss fastighetsägare lor övertagandet samt principerna fär
detta.
Likställighetsprincipen enligt Kommunallagen innebär att kommunmedlemmar i liknande
situation skall behandlas lika och påloras samma avgifter och kostnader. I det forslagna
detaljplaneområdet lor Gärdesområdet vill vi att kommunen utreder om alla fastighetsägare
behandlas lika. Fastighetema som har direktutfart mot Hulebäcksvägen undantas från
l0
52
gatukostnader då denna gatarcdan har kommunalt huvudmannaskap. Här skulle vi vilja ha ett
lortydligande om vilken avgift fastighetsägamautmed Hulebäcksvägen tidigare betalt ftir
kommunalt huvudmannaskap. Om skilda avgifter och kostnader gäller så vill vi ha svar på hur
detta fu ftirenli gt med Kommunallagens likställi ghetsprincip.
Svar:
Angående principerna lor gatukostnaden, se samlat svar ovan.
Angående fastigheterna med direktutfart mot Hulebäcksvägen, se samlat svar ovan angående
strategin om vägövertagande.
Mö ln lyc ke vrigfti re n in g
Synpunkter på Detaljplan für Gärdesområdet i Mölnlycke, Härryda kommun.
Mölnlycke Väglorening har följande synpunkter på den utställda detaljplanen ftir
Gärdesområdet:
O
Kommunen har i över 10 års tid sagt att VA-systemet i Gärdesområdet behöver renoveras.
Därfor har Vägforeningen, på Kommunens uppmaning/inrådan väntat med underhållet av
vägbeläggning (nytt slitlager) och avvattning mm. Vägarna i Gärdesområdet är nu i stort
behov av underhåll. Det finns idag risk flor översvämningar i källare. Vissa vägar har
beläggningar med mycket mikrosprickor, vilket gör att de är i omedelbart behov av
åtgärder. Eftersom det har utlovats ledningsomläggningar i hela Gärdesområdet, senast
2012, så borde det vara möjligt att utlora dessa omläggningar snarast (under 2014 och
2015). Ur ekonomisk synpunkt är det också mycket lordelaktigt lor alla parter, speciellt
som kommunen då slipper att återställa beläggningen enligt samråd/överenskommelse
med Annette Eiserman, Per Vorberg och Björn Sundén i augusti 2013. Om kommunen
forst tar över vägarna, och sedan utfor VA-arbeten, så får vägftireningen inte bidra till
kostnaden lor ny beläggning, där vägfloreningen lovat att bidra med 120 - 150 kr/m2 for
beläggningen och självkostnader lor brunnsjusteringar m.m. Kommunen förlorar då en
ansenlig summa pengar. Eftersom vägforeningen disponerar vägområdet med vägrätt, se
nedan, så f,tnns det inga juridiska eller formella hinder lor att utfora alla VA-arbeten idag.
O
Det finns ftirslag om att flytta vissa vägar i sidled i Gärdesområdet. Orsaken är att vissa
fastigheter äger markområden i vägen, medan andra fastigheter har utnyttjat allmän mark
som tomtmark. Detta är ett forhållande, som även gäller andravägar i Mölnlycke. Orsaken
är att man vid lantmäteriflorrättningen valt ett visst område, som den lämpligaste for
vägen/gatan, och fastställt detta markområde med vägrätt flor väghållarenl). Att riva upp
detta lantmäteribeslut, som är accepterat sedan 60 - l0 år, kan leda till infekterade
grannkonflikter helt i onödan, såväl i Gärdesområdet, som i andra områden, som kan
betrakta denna detaljplan som prejudicerande. Detta bör därlor undvikas, eftersom det inte
heller ger några andra flordelar. Kostnaden for inlösen av mark, som sedan lång tid tillbaka
tagits i anspråk som vägmark, torde vara marginell.
1)
Vägrätt innebär attväghällaren behärskar vägområdet med allalagliga rättigheter, som
tillkommer en markägare. Enda skillnaden är att marken återgår till sin ursprungligaägare
om vägen tas bort. Detta torde dock inte vara aktuellt inom de närmaste hundra åren i ett
samhälle som Mölnlycke. Om så trots allt sker, så är den troligaste anledningen att
området skall exploateras for ett annat ändamål eller helt ny bebyggelse.
Svar:
l1
53
Kommunen avser att göra VA-omläggning i samband med ombyggnaden av gatorna då det
blir mer ekonomiskt flordelaktigt samtidigt som det minskar störningarna lor de bonde då
kommunen slipper gå in i området två gånger. På några få ställen behövs intrång på privata
fastigheter lor att exempelvis fä plats med gång- och cykelväg. För att kunna göra intrång
krävs en detaljplan som har vunnit laga kraft och därflor kan kommunen inte göra hela jobbet
nu direkt utan måste invänta att planen vinner laga kraft. Kommunen har i möten med
vägftireningen kommunicerat vilka typer av åtgärder vägforeningen skulle kunna genomftira
innan planen har vunnit laga kraft flor att använda avsatta medel och på så sätt kunna minska
gatukostnaden ftir boende i området. Akuta åtgärder på vägen ansvarar alltid väghållaren fiir,
dvs än så länge vägftireningen.
Kommunen vill genomfora vissa åtgärder på gatorna for att de ska ha en standard som
kommunen kan underhålla. Som framtida väghållare avgör kommunen den standarden både
vad gäller materialval och vägbredd.
Pensiontirsrådet
Pensionärsrådet lämnar folj ande synpunkter:
Vikten av aft fastighetsägarna får möjlighet till avbetalningsplan på grund av höga extra
kostnader.
Svar:
Kommunen har möjlighet att erbjuda delbetalning i det fall betalningsskyldigheten är
betungande for fastighetsägaren med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra
omständigheter. Enskilt drabbade fastighetsägare bör personligen kontakta kommunens
handläggare lor gatukostnad.
12
54
t/t6
N
v
HARRYDA
KOMMUN
Gatukostnadsutredning ftir Hulebäck 1:608 m fl.
CÄnnnsoMRÅDET
i Mölnlycke
Granskningsutlåtande
Under tiden 19 november - 14 december 2014 har gatukostnadsutredningen varit fi)remål for
granskning enligt 6 kap 29 $ Plan- och bygglagen (2010:900). Samrådshandlingar sändes till
remissinstanser och sakägare den 19 november 2015 och har funnits tillgängliga i
kommunhuset och på kommunens hemsida.
Under granskningstiden har 1l yttranden inkommit som helt eller delvis berör
gatukostnadsutredningen.
Innehåll
Granskningsutlåtande
I
Revidering av gatukostnaden
2
Samlade svar ..........
2
Gatukostnadsre glerna
.
2
Härryda kommuns tillämpning av gatukostnadsreglerna.....
3
Gatukostnadens storlek
.J
Strategin om vägövertagande
.J
Vägforeningens bidragande
a
till
a
gatukostnaden
.J
Inkomna synpunkter
.4
Hulebäck l:592
4
4
Hulebäck I:592
4
Svar
.5
Hulebäck l:592
.5
Svar
.5
Hulebäck l:592
6
Svar .................
6
Hulebäck I:592
6
Svar .................
6
55
2lt6
Hulebäck I:592
6
9var.........
7
Hulebäck l:592
l
Svar
7
Hulebäck l:592
7
Svar
8
Hulebäck l:592
8
9var.........
9
Hulebäck | :1431 Hulebäck 4:7.
9
Svar..........
t2
Hulebäck 1:857
t2
t4
l5
.. t6
Revidering av gatukostnaden
Gatukostnaden har revideras så att andelstalen for varje lägenhet på Hulebäck 1:159 sänkas
till 0,4. Samtidigt höjs kommunens bidrag. Samtaget är gatukostnaden ftir varje enskild
fastighet i stort oforändrad, med undantag lor Hulebäck I :159 där gatukostnaden sänks.
Samlade svar
De inkomna synpunktema avser i flera fall att kostnaden for utbyggnad av gator inte ska
belasta fastighetsägarna i form av gatukostnader utan istället skattefinansieras. Det finns
därfor anledning att inledningsvis och som ett samlat svar på samtliga inkomna synpunkter
denna del, redovisa gatukostnadsreglerna och Härryda kommuns tillämpning av dessa.
i
Gatukostnadsreglerna
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 6 kap 24 $ har en kommun rätt att av fastighetsägama
erhålla ersättning ftir utlorande och forbättring av gator och allmänna platser som behövs lor
ett visst område. I kostnadsunderlaget får ingå de markflorvärv som krävs ftir att säkerställa
kommunens tillgång till allmän platsmark. Detta framgår av ftirarbetena till PBL þrop.
1980/81:165 s. 26). Kostnaderna ska lordelas på ett rättvist och skäligt sätt. Till grund lor
lordelning av gatukostnaderna ska därflor ligga en gatukostnadsutredning. I denna ska bl.a.
redovisas avgränsning av fordelningsområdet, vilka kostnader som ska ingå i
kostnadsunderlaget samt grunderna für ft)rdelningsprincipen.
56
3l16
Härryda kommuns tillämpning av gatukostnadsreglerna
Enligt beslut av kommunfullmäktige i Hänyda kommun 1982-04-05, S 50, ska kostnader ftir
gata och allmän plats uttas av fastighetsägarna enligt byggnadslagens regler. Dessa regler har
överforts till PBL som sedan 1987-07-01 gäller istället for byggnadslagen. Härryda kommun
har sedan kommunfullmäktiges beslut konsekvent använt sig av möjligheten att ta ut
gatukostnader av berörda fastighetsägare. Tillämpningen av bestämmelsema står därlor väl i
överensstämmelse med likställighetsprincipen i2kap 2 $ Kommunallagen. Härryda kommun
har inte lor avsikt att ompröva sitt principiella beslut att tillämpa möjligheten till uttag av
gatukostnader. Det är således inte aktuellt att sådana anläggningar, som enligt bestämmelserna
i PBL kan finansieras genom uttag av gatukostnader, istället skattefinansieras. Kostnaderna
grundar sig på en erfarenhetsmässiga kostnader från tidigare genomfiirda jämforbara
utbyggnadsområden. Dessa kostnader redovisas översiktligt och i enlighet med gällande
lagstiftning.
Gatukostnadens storlek
Gatukostnader som belastar varje enskild fastighetsägare, då kommunen tar över gatorna i
Gärdesområdet, redovisas i gatukostnadsutredningen särskilt upprättad lor Gärdesområdet.
Denna kostnad grundar sig på en beräkning utefter erfarenhetsmässiga kostnader. Skulle den
faktiska kostnaden överstiga den beräknade kostnaden kommer detta inte att påforas
fastighetsägama inom området. Skulle de faktiska kostnaderna understiga de beräknade
kostnaderna kommer de verkliga kostnaderna faktureras fastighets ägarna.
Strategin om vägövertagande
När en gatukostnadsutredning upprättas arbetar kommunen i enlighet med gällande
lagstiftning i plan och bygglagen. I Gärdesområdet arbetar kommunen även i enlighet med
strategin om övertagande av vägft)reningar som är antagen i kommunfullmäktige S 3,2012.
Om det vid enskilda möten eller kommundelsstämmor getts uppgifter motstridigt gällande
lagstiftning och antagen strategi är detta olyckligt. Referat från dessa sammankomster, är
tyvärr också svåra att sätta i sitt sammanhang och bedöms orimliga att gälIa framfär
lagstiftning och politiskt antagna styrdokument. Det är också svårt att veta om frågor och svar
ställdes exakt ordagrant som det står i referaten. Kommunen är medveten om att det står i ett
referat, att kommunen ska ta betalt ftir ny asfalt men inte lor belysning eller gång- och
cykelvägar. Gällande lagstiftning stödjer uttag av gatukostnader flor gäng- och cykelvägar och
belysning om det behövs lor ett visst område.
Kommunen arbetar nu i enlighet med gällande lagstiftning och den av kommunfullmäktige
antagna strategin att ta över centralt belägna enskilda vägar från vägforeningar, med uttag av
gatukostnader som en del i processen.
Vägfïireningens bidragande
till
gatukostnaden
Hänyda kommun har ingen möjlighet att besluta om hur Mölnlycke vägforening hanterar sin
ekonomi. Kommunen kan därlor i gatukostnadsutredningen inte ta hänsyn till att loreningen
avsatt pengar
till
området.
Kommunen har i möten med vägftireningen diskuterat vilka typer av åtgärder som
vägfloreningen skulle kunna genomftira lor att använda avsatta medel och på så sätt kunna
minska gatukostnaden lor boende i området. Om/vilka åtgärder detta kan bli är vid
gatukostnadsutredningens upprättande inte fastlagt. Eventuella åtgärder som genomflors av
vägforeningen och som medlor en sänkning av gatu-utbyggnadskostnaderna kommer att
57
4lt6
tillfalla
de bonde genom en längre gatukostnad. Akuta åtgärder på vägen ansvarar
alltid
aktuell väghållaren ftir, d v s vägfi)reningen till dess att kommunen genom
lantmäterilorrättning övertar ansvaret lor vägen.
Inkomna synpunkter
Hulebäck 7:592
Jag tolkar Utredningen om gatukostnaderna som att kommunen anser att vi ska betala 13 657
kr per lägenhet, vi är l5 lägenheter i två hus som har gavlama mot vägen. Gärdesvägen 12
och 14. Vi upptar alltså ungefür lika stor del av vägen som två villor.
I Vägftireningen har vi 8 st andelar, är detta irrelevant i er utredning? Om det är relevant kan
man tänka sig att vi skulle betala 8 x 13 657 kr?
Svor
Andelstalenför varje ldgenhet på Hulebcick I : I59 kommer att scinkss till 0,4. Kommunen har
en policy att ta ut en andel om 0,8 for nyproducerade kigenheter, vilket motsvarar 0,4 för en
befintlig kigenhet.
Hulebäck
Hej!
I:592
Jag skulle vilja ha svar på varfor kommunen hanterar kommuninvånare olika? Varfor ska
betala en vägavgift när andra inte behöver det?
vi
Jag har själv bott på Hulebäcksvägen under många år och erfarit när man gick ut med en
forfrågan att bredda vägar, belysning och trottoarer mm där vi som fastighetsägare skulle
besvara om vi ville. Alla sa nej. Det var lorstås lite märkligt att ena sidan av vägen var
kommunägda och andra ägd av vägftireningen, hälften betalade avgift till vägfloreningen och
hälften inte. Plötsligt en dag fanns det ett brev i brevlådan att kommunen tagit över hela
vägen utan någon vägavgift. Detta gällde även andra vägar än just Hulebäcksvägen (bl.a.
delar av Kyrkvägen).
Nu bor jag en gata ovanför Hulebäcksvägen med ett hus mellan tidigare adress och
nuvarande, som är på Gärdesvägen i bostadsrättshus och plötsligt ska vi betala vägavgift for
varje lägenhet. Det kan jag inte forstå. För det lorsta varftir ska vi betala när gtanngatan
slapp? För det andra varft)r ska vi betala per lägenhet när det endast är tvä fastigheter som
ansluter mot vägen? Är inte det en orättvis behandling mot fastighetsägare? Ni tar väl inte ut
mer avgift lor de fastigheter som har mer än en myndig person i hushållet eller per bil i
hushållet? Jag forstår inte logiken i detta? Nu tar kommunen inte heller ut avgift lor
Skolvägen. Varflor behandla invånare olika? Är det demokratisk behandling efter en
likabehandlingsprincip ?
58
5l16
Jag kan inte heller ftirstå hur vi som skattebetalare och vägavgiftsbetalare ska betala
ytterligare en avgift. Vi betalar lika mycket skatt som övriga kommuninvånare och dessutom
avgift till vägforeningen. Vägftireningen har ju lovat att stå ftir vägbeläggningen. Vi inom
området är varken intresserade av att betala ftir bredare vägar, trottoarer etc lor att vi ska ñ
genomtrafik till ett nytt område. Om man beslutar om attnya områden ska byggas bör
budgeten också finnas lor att finansieras av skattepengar och inte enskilda fastighetsägare i
området. Vi har inget intresse i att detta sker. Dessutom stor risk att den fina och kulturanrika
natur forstörs med mer trafik i området.
Jag
vill därfor veta hur ni kan motivera denna avgift utifrån ett likabehandlingsperspektiv?
fullt atI detta är ett demokratiskt och rättvist beslut och anser därflor att detta
beslut skall ändras! Vi bör behandlas lika som andra inom närliggande områden, dvs. ingen
Jag motstrider
avgift!
Svor
Angående kommunens strategi att ta ut gatukostnad, se samlat svar ovan
Angående vdgföreningens bidrag
till reducerad gatukostnad,
se samlat svar ovan
Hulebäck I:592
Gällande Ny detaljplan for Gärdesområdet
Varfor behandlas kommuninvånare olika och tvingar oss på Gärdesvägen betala när
Hulebäcksvägen och Skolvägen inte har debiterats?
Och varftir ska vi lorst betala både skatt och vägavgifter och sen ovanpå det även tvingas
betala ftir nya vägar, belysningar och trottoarer ftir massa ny bebyggelse som ftirsämrar vår
miljö och belastar på ett helt annat sätt än vi någonsin gjort?
Vi
ska alltså betala dubbelt lor att sen ändå få mer trafik och helt annan miljöpåverkan
område.
i vårt
vi på HSB Gärdet, Gärdesvägen 12-14 hur debiteringen kan ske per lägenhet ftir
oss. Är det likadant lor höghus med 20-30 lägenheter? Ar kostnaden relaterad till vägsträcka
eller belastning? Vi harbara två fastigheter och ändå ska vi tvingas betala for 15.
Sen undrar
Svar
Anledningen till att ingen gatukostnad tas ut vid övertagandet av skolvdgen rir att den gatan
håller en sådan standard att inga standarhöjande åtgdrder behöver genomföras vid
övertagandet.
Angående kommunens strategi att ta ut gatukostnader, se samlat svar ovan.
Andelstalenför varje kigenhet på HulebAck 1:159 kommer att sdnkas till 0,4. Kommunen har
en policy att ta ut en andel om 0,8 för nyproducerade lagenheter, vilket motsvarar 0,4 för en
befintlig lcigenhet.
59
6lt6
Hulebäck L:592
Undertecknad protesterar mat detta odemokratiska samt orättvisa beteende vad gäller
kostnaden lor kommunens övertagande av vägar.
En del fär gratis andra skall betala stora belopp I kanske bli av med delar av sin tomt om
vàgar behöver breddas. Mer och snabbare trafik for alla barn som måste ta sig till Säteriskolan
från Gärdesområdet (vars skala lades ner).
Vari star skillnaden mellan Gärdesvägen (betala) och HällebäcksvägerV Skolvägen (gratis)?
Svor
Anledningen till att ingen gatukostnad tas ut vid övertagandet av Skolvdgen är att den gatan
håller en sådan standard att inga standarhöjande åtgarder behöver genomJöras vid
övertagandet.
Angående kt¡mmunens strategi att ta ut gatukostnader, se samlat svor ovan.
Hulebäck I:592
Jag bor på Gärdesvägen och måste verkligen ifrågasätta dom lorslag ft)r den nya Detaljplanen
och Gatukostnadsutredning som ligger für Gärdesområdet.
För det ftirsta att det är underligt att vi ska betala något som andra områden i Mölnlycke i
samma situation har sluppit betala. Och det känns så där roligt att betala ftir något som andra
kommer att använda lika mycket en själv, all trafik upp till rWendelsbergs Folkhögskola.
Därftir tycker jag att de principer som skall gälla dvs. att kostnaderna skall fürdelas på "ett
skäligt och rättvist sätt" anser j ag att alla invånare i hela Kommunen bör bidra till
upprustningen eftersom väggarna nyttjas av alla och ej bara av de som bor inom området.
Svor
Angående kommunens strategi att ta ut gøtukostnader, se samlat svor ovan.
Hulebäck 7:592
Hej! Jag har tagit del av "Utredning om gatukostnader" som är grunden till fordelningen av
kostnader i samband med forslaget till detaljplan for Gärdesområdet. Enligt de principer som
skall gälla dvs. att kostnaderna skall ftirdelas på "ett skäligt och rättvist sätt" anser j ag att alla
invånare i hela Kommunen bör bidra till upprustningen eftersom väggama nyttjas av alla och
ej bara av de som bor inom området. I synnerhet är trafiken till och från V/endelsbergs
Folkhögskola genom Kyrkvägen en i högsta grad allmänt problem och upprustningen här kan
inte uppfattas som invånarnas angelägenhet. Principen om "ett skäligt och rättvist sätt" måste
uppfattas i relation till hela Kommunen och kan inte tillämpas på de som bor vid de gator som
skall upprustas om dessa nyttjas av alla Kommunens invånare.
Det andra problemet gäller flordelningen av kostnader på olika typer av fastigheter.
Det är inte rimligt att en lägenhet som bebos av en person skall betala lika mycket som en
annan som bebos av flera vuxna. En pensionär som bor ensam i en lägenhet kan rimligen inte
betala lika mycket som en stor familj i ett radhus baru av den anledningen att ett stort hus är
60
7lt6
kopplat till ett annat stort hus och betraktas som ett kedjehus. Allt detta visar att principen om
"ett skäligt och rättvist sätt" är fullständigt åsidosatt.
Personligen tycker jag att de allmänna vägarnas upprustningskostnader borde finansieras
skattevägen av alla kommunens invånare. Det cirkulerar olika uppgifter om att en del av
upprustningskostnaderna lor väggarna i Mölnlycke bekostas av Kommunen, medan andra
måste bekostas av de som bor i områden som berörs av Kommunens planer. Detta är i högsta
grad orättvist om så är fallet. Om det ändå finns kostnader som skall fordelas så måste
principen om "ett skäligt och rättvist sätt" verkligen tillämpas. Skatterna betalas individuellt
och i och med det att kostnader som genereras i samband med vägupprustningen måste
betraktas som en form av skatt så borde dessa också räknas individuellt och med hänsyn till
boendeformen.
Slutligen undrar jag på vilket sätt kan man överklaga beslut i denna fråga om man trots alla
protester väljer att belasta en del av Kommunens invånare med enligt min uppfattning
oskäliga och orättvisa kostnader.
Svor
Andelstqlenför varje ldgenheter(ej radhusltigenheter)kommer att srinkas till 0,4. Kommunen
har en policy att ta ut en andel om 0,8 þr nyproducerade lagenheter, vilket motsvarar 0,4 för
en befintlig lägenhet.
Angående kommunens strategi att ta ut gatukostnader, se samlat svar ovon.
Hulebäck I:592
Som sakägare i gemensam fastighet I:592 vill jag lämna två synpunkter angående lordelning
av kostnader.
Rättviseperspektivet måste beaktas i den nya detaljplanen och gatukostnadsutredningen. Om
kommunen inte tagit ut avgift från närbelägna gator som övertagits så skall hushållen i
Gärdesområdet inte belastas med någon avgift.
Om lordelningsnyckel mellan fastigheter: Logiskt vore att va{e hushåll i området redovisar
hur många bilar man har. Då ñr man ett verkligt fiirhållande mellan bilar och hushåll vad
gäller slitage pävägar och omgivning.
Svor
Angående kommunens strategi att ta ut gatukostnader, se samlat svor ovan.
Det rir inte framtida underhåll av vrigarna som betalas av gatukostnaden, utan de
standardhajande åtgcirder som kommunen ayser göra i samband med övertøgøndet. Ddrmed
kan mqn inte utgåfrån nuvarande antal bilar.
Hulebäck I:592
Här är en liten sammanställning av synpunkter som inkommit från de boende i Brf. Gärdet,
Hulebäck l:592 utöver de separata synpunkter som skickats direkt till er, mot uttagande av
kostnader vid övertagande av vägama i Gärdesområdet.
.Varftir ska vi betala när Hulebäcksvägen slapp det och även Skolvägen? Varfor behandla
kommuninvånare olika?
61
8lt6
.Sen kan man fundera på varflor vi ska betala både skatt och vägavgifter och sen betala fär nya
vägar, belysningar och trottoarer för att man ska göra ny bebyggelse och W'endelsvägen ska
bli en anslutningsväg till det nya området? Betalt dubbelt? Vi vill varken ha mer trafik i
området eller miljöpåverkan på den natur vi har här i området.
.Det som jag har funderat över är floljande fråga som gäller just vår ftirening. Ar det verkligen
så att kostnaden utgår ifrån va{e lägenhet i ett bostadshus som ligger i den fastighet som
betalar? Om det hade varit, säg, 3-våningshus med 30 lägenheter skulle då var och en betala?
Skulle ett 2-väningshus betala mindre?
När jag tänkte på det belopp som vi skulle betala (om det blir nödvändigt) så resonerade jag så
att kostnaden är möjligen relaterad till den del av vägen som fastigheten gränsar till.
Om man jämfor ett fristående hus med en tomt som gränsar till lika lång vägsträcka som våra
två hus så bör rimligen kostnaden vara samma.
Varlor räknar man per lägenhet?
.Vi vill inte ha en bredare väg. Vet inte hur bred den är idag, men misstänker att kommunen
vill bredda den, ftir att den ska hålla någon slag standard. Sopbil och räddningstjänst kommer
fram så som det är idag och det är inga problem med möten av personbilar (det går utmärkt att
svänga in på en uppfart om man möter ett större fordon). Står ett större fordon, ex.
räddningstjänsten eller en vanlig lastbil i vägen, så går det hur bra som helst att vända och
köra runt, då Gärdesvägen går attnä från två håll. Av denna anledning vill vi inte ha någon
breddning då detta bara kommer att leda till att det körs ännu fortare på denna väg än vad det
redan görs idag. Många håller fatt som uppskattas vara över 40 km/h redan som det árr idag.
.Varñr
till kommunen nu, när vi årligen har betalat in till Vägftireningen.
Vägforeningen kommer ju även att bidra med pengar vid övertagandet.
ska vi betala
Svar
Anledningen till att ingen gatukostnad tas ut vid övertagandet av Skolvrigen rir att den gatan
håller en sådan standard att inga standarhöjande åtgrirder behöver genomföras.
Omby ggnade n
av
ll
e
nd e I sv ä ge n
b e Ias t
ar int e gat uko s t nade
n.
Andelstalen Jör varje kigenhet på Hulebäck I : 159 kommer att srinkas till 0,4, vilket ger en
gatukostnad om 7 484 lv/lägenhet. Kommunen har länge haft en policy att ta ut en andel om
0,8 far nyproducerade lagenheter, vilket motsvarqr 0,4 far en befintlig lcigenhet.
Hdrryda kommun kan inte avgöra hur Mölnlyckes vdgförenings pengar skø nyttjas.
Kommunen knn dArfor inte ta hcinsyn till eventuella bidragfrån vdgþreningen i
gatukostnadsutredningen. Skulle det vara så att vägföreningenfinansiellt bidrar till
s t an dar dhöj nin ge n komme r gat uko s t nade n r e duc e r as m e dmo t sv ar ande niv å.
Angående kommunens strategi att ta ut gatukostnader, se samlat svar oyan.
Hulebäck
Hej!
I:592
En av boende på Hulebäck I:592
62
9l16
Jag undrar varför
vi skall betala for investeringar på Gärdesvägen? För investeringar som vi
inte vill ha? Gång- och cykelväg?
Undrar varftir det skall byggas cykelväg på Gärdesvägen? Cyklar själv dagligen och idag är
Gärdesvägen en fullt ut fungerande cykelfartsgata av den typ som byggs i Göteborg, med den
skillnaden att här fungerar det! De ñtal bilar som trafikerar vägen idag visar alltid hänsyn till
oss cyklister och gångtrafikanter. Har aldrig känt mig hotad på den vägen, till skillnad mot i
det nya centrum som har byggts i Mölnlycke. Om jag skall cykla till och från affärer i
centrum frr jag göra det med livet som insats, avsaknad av cykelvägar är katastrofal! Hur har
ni tänkt här?
Varfor skall vår ftirening som har en mycket liten del av vårt boende som vetter ut mot
Gärdesvägen betala en andel beroende på hur många hushåll vi àr? Varfor inte efter storlek på
vägsträcka som motsvaÍaÍ err, max två villors storlek? Om det gäller antal bilar är det flertal
hushåll i vår färening som helt saknar tillgång till bil! Om vi hade haft ett höghus, hade då ett
hus med sju våningar fått betala mer än ett med fem? Hur räknar ni egentligen?
Vem skall sköta snörojning av de cykelvägar som ni vill att vi skall betala anläggandet av?
Enligt femmetersregeln är det vi? Hur tänkte ni då? Skall vi som är l5 hushåll sköta om en del
motsvarande vår andel av hushållenpä gatan, dvs. över halva Gärdesvägens längd? Eller
gäller då endast den del som vetter mot vårt boende? Eller skall kommunen sköta om detta?
Vi vill inte ha cykelbanor eller gångbanor på Gärdesvägen, inte heller sköta om snöröjningen
på dessa!
En breddad väg kommer att medföra att blomlådor sätts ut for att minska farten, så som
bevisligen redan gjorts på Hulebäcksvägen.
Varfor behandlas kommuninnevånare olika? Varfor skall Gärdesvägen betala när inte
Hulebäcksvägen och Skolvägen skall göra det?
VI VILL INTE HA FLER BILAR PÅ VÅRA VÄGAR, VI VILL INTE HELLER HA
STÖRRE NEGATIV MILJÖPÄVERKAN I VÅRT OMRÄ.DE. VI VILL INTE ATT VÄR
VÄG BLIR EN GENoMFATTSLED. VI VIIL INTE HA GÅNG- OCH CYKELVÄGAR,
DE BEHÖVS INTE.
Svor
Vid Gdrdesvcigen kommer det inte anldggas gång- och cykelvdg.
Andelstqlenför varje ldgenhet på Hulebcick I : I59 kommer att srinkns till 0,4, vilket ger en
gatukostnad om 7 484 lv/lcigenhet. Kommunen har lange haft en policy att ta ut en andel om
0,8 fùr nyproducerade kigenheter, vilket motsvarar 0,4 fÒr befintliga lcigenheter.
Anledningen till att ingen gatukostnad tas ut vid övertagandet av Skolvägen rir att den gatan
håller en sådan standard att inga standarhöjande ilgarder behöver genomföras.
Hulebäck t:143/ Hulebäck 4:7
Undertecknade vidhåller vara tidigare inlämnade synpunkter. Era svar har inte medftirt
ändring i sak for oss. I Kommunens nya forslag, svaret pâvara inlämnade synpunkter, har vi
fastighetsägare en ytterligare kommentar synpunkt under rubriken
Vägarnas skick och ny beläggning.
63
IOIT6
I övrigt vidhåller vi redan lämnade synpunkter enligt foljande:
Det f,rnns ingen acceptans lor att en kommun plötsligt och oforutsägbart fakturerar
medborgare åtskilliga tusentals kronor.
Andra vägar som övertagits av kommunen, såsom exempelvis Rådaväqen. Banvägen och
Brotorpsvägen, har inte behövt betala gatukostnadsavgift! Delar av Hulebäcksvägen, som
ligger inom Gärdesområdet och är lika bra eller dålig som vägarna i området i övrigt, har
redan övertagits av kommunen utan att någon avgift beta lades av fastighetsägarna?
Vi finner det anmärkningsvärt att inte alla kommuninnevånare
behandlas lika i ett
demokratiskt samhälle utan att vissa kommuninnevånare på detta sätt "extrabeskattas".
. Beräkning ftir gatukostnad saknas. Vad är det vi
ska betala flor?
Den gatukostnad som anges i utredningen om gatukostnader är övergripande och kostnadema
är inte speciftcerade, fiirutom markkostnad. Enligt den klumpsumma som anges ingår kostnad
ftir anläggning, gator, gc-väg, gatubelysning samt iordningsställande av allmän plats och
grönytor. Vi har loljande att erinra:
I strategin lor övertagandet av enskilda vägar samt i protokoll från stormöte 2011, står det att
gatukostnad kan tas ut ftir att rusta upp vägnätet till kommunal standard beträffande bärighet,
awattning och trafiksäkerhet.
- Vi önskar därlor den konkreta beskrivningen på vad som fattas pävägama i Gärdesområdet,
punkt for punkt.
- Vidare önskar vi en beräknad kostnad lor varje punkt. Vi tar for givet att en sådan beräkning
har gjorts, annars går det inte att bestämma en gatukostnad.
-
Vi begär således underlaget och att detta sänds till undertecknade.
. Vägarnas skick och ny beläggning
Mölnlycke Vägforeningen (MV) har sedan länge haft for avsikt attlägganytt slitlager. AU sa
inte har skett beror på direktiv från kommunen! På uppmaning av f.d. samhällsbyggnadschef
Bertil Widén har Mölnlycke Väglorening (MV) sedan många år, minst 10 år, väntat med
beläggningen av våra vägar i området eftersom kommunen forst skulle utfora VA-arbeten.
Men vi fastighetsägare har under åren betalat fär ny beläggningen genom våra vägavgifter.
Det finns därmed pengar avsatta for att belägga vägarna och vi har därfor i dagarna sänt
begäran till MV om att beläggning sker under 2014, eller senast 2015. Vi vill inte betala en
gång till utan kräver att pengarna används. Vid den extra kommundelsstämman den 6 maj,
uppgav Bertil V/idén, på min konkreta fräga, att om MV utfor beläggningar kommer
gatukostnaden att minska. Vägforeningen har lovat ta på sig hela beläggningsarbetet eller
alternativt betala sin beräknande kostnad till kommunen. Detta har MV framlort till
kommunen. Vägft)reningen kommer även att foreslå och bekosta ãttgärder for att lorbättra
trafiksäkerheten på Kyrkvägen och Wendelsvägen.
Vi
har talat med
MV om
deras sedan länge planerade beläggningsarbeten. En grov
uppskattning av deras kostnader per kvadratmeter, ytor som ska beläggas samt åtgärder ftir
bättre awattning uppskattar MV till cirka 900 000 kr. Detta är i samma storleksordning som
64
rUt6
de begärda gatukostnaderna. Varlor kan inte kommunen visa god vilja och lösa eventuella
problem, sa att MV kan utfora sina arbeten innan kommunen tar över vägarna?
Kostnaden for gatubelysningen har Bertil V/idén tidigare uppgett att kommunen ska stå ftir
och inte belasta fastighetsägama. Framkom bland annat vid kommundelsstämman hösten
201I. Nya gång- och cykelbanor, som ingår i detaljplanen, är en investering och som
kommunen àtagit sig att bekosta. Allt i enlighet med ett möte med kommunen i augusti 2013
(närvarande från kommunen: Annette Eiserman, Per Vorberg, Björn Sundén) och MV samt
enliS Bertil Widén vid kommundelsstämman hösten 2011.
Tillägg 2014-ll-21: Redan i Strategin står det att Kommunen står for investeringar och dessa
kostnader ska inte belasta fastighetsägama. Vid kommundelsstämman hösten 2011, dä
undertecknade var närvarande, exemplifierade f.d. samhällsbyggnadschef Bertil Widén, vad
investeringar kan anses vara. Han angav bland annat gång- och cykelbanor. Anette Eiserman
var även med på mötet och borde komma ihåg vad som sas mycket väl eftersom det tillika har
dokumenterats av kommunen.
Till
den kommundelsstämma som hölls 20 oktober i år togs undertecknades frågor bort!
Bifogar dessa, se bilaga 2 med fÌirhoppning om ett svar.
"Kommunen" uppger atlvägama har vissa bärighetsproblem! Vi har bott i området i över 50
år och vet inte var problemen finns och vari de består. Det är en felaktigt uppgiven sakuppgift
och ska rättas till. En stor summa pengar i kostnadsberäkningen finns fiir detta ändamål
(Ä.syftar den kostnadsberäkning som hör till foregående forslag och som vi till slut fick tag på
aven alìnan fastighetsägare. )
. Ledningsomläggningar
Om en ledning, som är lorlagd i en väg, ska läggas om ska ledningsägaren svara lor hela
kostnaden inklusive återställning av vägen till ursprungligt skick, inklusive beläggning. Vi
kräver därft)r att kommunen utan dröjsmåI, innan vägarna har tagits över, åtgärdar VAledningarna. Eftersom MV kommer attlägga en ny beläggning på vägarna är det
samhällsekonomiskt slöseri om kommunen vid senare tillfálle gräver upp vägen.
. Kompletterande synpunkter 201 4-06-l I
Vi
har tidigare under rubriken "Beräkningen fi)r gatukostnad saknas. Vad är det vi ska betala
for" begärt attfiata del av denkonkreta och detaljerade beskrivningen av vad som ska göras
med vägarna och kostnaden härfor. Har inte fätt beräkningen tillsänd av kommunen men har
av annan fastighetsägare i området fått ta del av beräkningarna! Därav foljande
kompletterande synpunkter :
- På den översiktliga kostnadskalkylen star standardhöjning av vägarna med olika summer fiir
respektive väg. Men standarden är inte uttryckt av kommunen! Vi vet således inte heller vad
standarden är? Därav ytterst märkligt att vi betala ftir en höjning av standarden. Hur är detta
möjligt?
- Nästan alla redovisade arbeten av nya gångbanor har kommunens högsta representanter
lovat att de inte ska inga i en eventuell gatukostnad utan ska vara och ses som en investering.
Se redovisning av Bertil Widén efter den extra kommundelsstämman. Varfor särredovisas inte
dessa kostnader?
65
t2l16
- Belysningen är även detta en investering som ska särredovisas. Varlor görs inte det?
- Kommunen har ftir många år sedan byggt dagvattenledningar i vårt området. Varftir är inte
kommunen ansvarig ftir dessa ledningar?
- Kommunen har floreslagit bredare vãgar än 4 meter. Vilka trafiksäkerhetsfakta använder
kommunen fiir att motivera detta?
- Är råkantsten kommunal standard på småvägar i kommunen, och i sa fall var? Varlor saknas
de på kommunalavägar?
- Varftir har kommunen inte hållit sitt löfte om attlägga om VA-systemet senast 2012?
-Varflor har Mölnlycke Vägftirening inte rustat upp vårt vägnät?
. Om det kommer att finnas någon gatukostnad kvar att ta ut från oss fastighetsägare
ska detta
ftirdelas lika, alla tar del av upprustningen, genom att
- hela Gärdesområdet ska inga, dvs alla fastigheter inom området och inga undantag lor
exempelvis de fastigheter som finns på delar av Hulebäcksvägen
- flordelningsnyckeln mellan bostadsrätter, kedjehus och villor jämnas ut
Enligt forslaget till detaljplan, sam det läses, pekar vägarnas eftersatta underhåIl som den
start sätt enda anledningen
till
i
gatukostnadsavgift.
Med synpunkterna ovan ser vi inte någon anledning till att avgift tas ut från fastighetsägarna.
Svar
Angående kommunens strategi att ta ut gatukostnad, se samlat svar ovan.
Angående MV bidrag till gatukostnaden, se samlat svar ovan.
Angående gatukostnaders storlek, se samlat svar ovon.
Angående ledningsomldggning. Ledningshavaren slyldig att återstcilla vcigarna, inklusive
beldggningen. Denna kostnad belastar således inte gatukostnaden.
Kostnadenför gång och cykelvdg samt ny belysning knn tas ut som gatukostnad, darþr
redovisas inte dessa kostnader separat. Dock brirs dessa kostnader av bidragfrån kommunen
och belastar ddrmed inte den enskildafastighetsdgaren.
Angående gatukostnaders fordelningsområde. Det cir ett antal fastigheter som ligger inom
förslag till ny detaljplan men som inte tas med i fördelningsområdet för gatukostnaden.
Anledningen till detta tir att de redan uttrtid ur Molnlycke ga:8 och att de har direhutfart mot
en kommunal vdg.
Angående fördelningen mellan olika byggnadstyper. Fördelningen bygger på en
generalisering att olika byggnadstyper lvriver olika lång vdgstrdckaframfAr respeUive tomt.
Hulebäck 1:857
Kommunen har i ovanstående antagit en strategi som avviker från vad som gäller i 9O o/o av
Sveriges kommuner. När ansvarigt kommunalråd svarar på frågan varför sa har skett blir
66
t3l16
svaret fritt citerat sa här: De tio procent som antagit sådan strategi är lorortskommuner med
utvecklingsområden. Att Hänyda är en lorortskommun kan vi hålla med om, men
Gärdesområdet är inte ett utvecklingsområde. Under rubriken konsekvenser på sidan 10 i
erhållet material konstateras i linje med detta: "Detaljplanen omfattar ett befrntligt område
centralt i ett samhälle med utbyggd infrastruktur som gator, vatten- och avlopp, ellorsörjning
och kollektivtrafik. "
Grund for att ta ut gatukostnader från fastighetsägare saknas alltså. Vi hävdar med kraft att
hela projektet med gatukostnader for fastighetsägare inte är tillämpbarai detta område.
Kostnaderna ñr inte heller att fordela på ett skäligf och rättvist sätt genom denna lösning. Att
tillämpa detta beslut på Gärdesområdet leder till sa många oklarheter, orättvisor och godtycke
att en omprövning måste till.
Under rubriken Gallande detaljplaner imatenalet beskrivs historik; att kedjehusen på
Trädgårdsvãgen7 ingår i en redan antagen plan från 1970 omnämns dock inte. Dessa
fastigheter har, då fastigheterna byggdes, betalat gatukostnader. Detta omnämns inte heller i
historieskrivningen. Dessa gatukostnader vill man alltså påfora fastigheterna ännu en gång,
vilket vi menar är helt ogrundat. På en fråga till kommunen om det är rimligt att vi skall betala
en gång till har vi fätt besked att det finns rättsfall som visar att kommunen har rätt att ta ut
avgiften flera gånger. Om sådana rättsfall finns, efterlyser vi en hänvisning till vilka dessa är.
En dubbel avgift menar vi endast kan accepteras om den ftirdelas på samtliga
kommuninvånare som har möjlighet att nyttja vägen, samt att det går att bevisa att kommunen
faktiskt haft kostnader vid flera tillfüllen. I annat fall kan denna logik inte godtas. Sa vitt vi
vet loreligger inte heller sådana forhållanden.
Eftersom vi inte kan köra ut från den kommunala väg som vi bor vid utan att köra ut på
vägftireningens väg har vi ñtt beskedet att detta leder till att vi är betalningsskyldiga. Två
möjligheter finns:
Antingen är påståendet juridiskt korrekt. Det innebär att alla som äger fastigheter vid en av
kommunen ägd väg och som tvingas köra över en vägloreningsväg automatiskt blir
betalningsskyldiga. Wendelsbergsparken är ett populärt fritidsområde med elljusspår,
teaterftireställningar och lunchservering. Området besöks av hundratals gäster varje dag. För
att komma dit är man tvungen att köra på vägforeningens vägar. Merparten är troligen
skattebetalare i kommun, precis som vi. Likabehandling kräver att alla ska vara med och
betala. Vägarna bör betalas via skattsedeln och inte av ett ñtal fastighetsägare som tillika
svarat for vägunderhåll i alla är fore den nu uppkomna situationen. Samma resonemang gäller
lor de 800 dagliga bilister som enligt uppgift åker genom området varje dag på
Wendelsvägen.
Den andra möjlighetenär att påståendet attvar betalningsskyldighet uppstår då vi kör in på
vägfloreningens vägar är felaktigt. I sa fall kan det inte anses juridiskt giltigt. Vi emotser ert
fortydligande från kommunen med hänvisning till de rättsfall och det lagutrymme man vill
stödja sig på.
I erhållen granskningshandling har en avgränsning gjorts av de fastigheter som skall betala
gatukostnader och som bedöms ha nytta av anläggningen. Vi har frågat kommunen vilken
nytta fastighetsägarna som bor i området kommer att ffi, av ombyggnaderna som kommunen
avser att göra ftire övertagande av vägforeningen, Svaret blev att vägama inte kommer byggas
67
r4lt6
om for de boendes nytta utan for att kommunen skall kunna överta skötseln. Då
vägfüreningen har skött vägarna i mer än ett halvt sekel menar vi att kommunen kan sköta
vägarna utan omfattande ingrepp. Eftersom kommunen önskar genomlora åtgärder som ej ger
de boende ökad nytta faller hela resonemanget om gatukostnader.
I samrådsredogörelse sidan I läses att kommunen svarat på frågor rörande
gatukostnadsutredningen och detaljplanen och på sidan 11 står att öppet hus hållits vid två
tillfiillen under samrådet, Det som inte står är att en frågeställare med skrivet manuskript vid
ett av dessa tillfüllen avbröts utan att ñ ställa alla sina frågor - detta på grund av att
tidsgränsen per deltagare skulle överskridits. Vi kan inte annat än dra slutsatsen att
kommunen inte ville ha obekväma frågor. Till en senare kommundelsstämma inbjöds under
parollen att frågor kan ställas såväl via mail som direkt vid stämman. Många deltagare hade
gått dit for att fa svar på alla frågor som de mailat till kommunen, men som inte tidigare
besvarats. Besvikelsen blev mycket stor da det visade sig att kommunen censurerat alla frågor
kring detaljplan och gatubyggnadskostnader. Motiveringen var att detaljplanen ingår i en
process.
Hur denna process har utftirts beskrivs under rubriken "Strategin om vägövertagande" sidan 2.
Kontentan är att det kommunen sagt under processens gång kan man inte längre stå ftir,
Egendomligt är dock floljande citat: "Det har framkommit att någrafå vtlgar genom historien
har tagits över av kommunen utan att någon gatukostnad har tagits ut. Handldggare inom
kommunen kan inte svara på varfòr detta skett eller bakgrunden till detta. " Tjänstemännens
glömska kan inte åberopas som skäl i en viktig fråga om likabehandling och det kan heller
inte leda till rättvisa.
Kommunens slutbeskedär att man nu skall arbeta helt enli$ lagen och i enlighet med antagen
strategi. Inte en rad i erhållet material beràttar på vilket sätt lagens krav på likabehandling är
till godosedd vid flordelningen av kostnaderna.
Vi
anser att kommun skall dra tillbaka utredningen om gatukostnadema
i sin helhet och
meddela att strategin inte är tillämpbar lor det aktuella området. Om detta ej kan genomföras
bör kommunen bordlägga vidare hantering av gatukostnadsutredningen och kalla berörda
fastighetsägare till ny träff där samtliga frågor kan redas ut, samtidigt som processen pausas.
Det duger inte besvara fastighetsägamas frågor på ett sätt under mötestillfüllena och därefter i
slutdokumentet påstå att kommunens representanter tyvärr har lämnat felaktiga uppgifter, lor
att sedan ge berörda fastighetsägare endast ett par veckor for den slutliga granskningen av
handlingarna - som om de verkställs leder{ill uppenbara orättvisor.
Genom attbeakta ovanstående yrkanden undviker kommunen den konfrontation som med stor
sannolikhet blir floljden om planen och gatukostnaderna fastställs enligt nu liggande florslag.
Svar
Angående kommunens strategi att ta ut gatukostnader, se samlat svor ovan.
Angången tidigare erlagda gatukostnader. Gatukostnaden i denna utredning ska erlaggas far
de standarhajande åtgarder som ska göras av gatorna inom Gcirdesområdet. Den
infartsvdgvdg till Trddgdrdsvdgen 7 A-c som i tidigare avtal överlcimnats till kommunen kan
inte anses gdlla som ersdttning de standarhïjande ügarder som ska göras av gatorna inom
Grirdesområdet.
68
t5l16
Mölnlycke vägförening
Gatukostnadsutredning lor Hulebäck I 608 m.fl
:
.
Mölnlycke Väglorening (MV) har inte fått svaret från Hänyda Kommun (HK) utsänt till sig,
vilket skett till
samtliga fastighetsägare, trots att ett antal påståenden gäller vägarna i området.
MV har foljande synpunkter och klarlägganden:
. HK har sedan manga år önskat att MV inte utfor väl behövliga toppbeläggningar i awaktan
på inom kort kommande omläggningar av VA i området. När kommunen i sitt svar kräver att
MV utftir nödvändiga reparationer av vägnätet, sa innebär detta, med hänsyn till
beläggningarnas dåliga tillstånd som grund , att vägarna behöver åtgärdas under 201 5 eller
senast 2016. Speciellt gäller detta for Kyrkvägen mellan Trädgårdsvägen och Wendelsvägen,
samt Wendelsvägen mellan Kyrkvägen och Hulebäcksvägen, där MV inte kan tyda
skrivningen om åtgärder, som något annat än att dessa toppbeläggningar måste utftiras under
2015. MV tar lor givet att HK utflor omläggningen av VA, åtminstone på dessa sträckor,
under varen och sommaren 2015.
Arbetena med VA-omläggningar kan med ftirdel samordnas med nedgrävning av optokablar,
som är planerade att ske under 2015, vilket minskar den totala kostnaden enligt erfarenheter
från Pixbo. Om MV måste utfära toppbeläggningar på vissa vägar, utan att VAomläggningarna utforts, sa medlor detta att MV inte kan utfiira eller betala for
toppbeläggningen på dessa vägar vid ett något senare tillfálle när VA-omläggningen utforts.
Sammantaget innebär detta ett samhällsekonomiskt slöseri, om omläggningarna av VA inte
påbörjats, som skisserats ovan.
Dessutom är det ett slöseri med kommunala, skattebetalarnas, medel.
. MV och Anders Huvstig, vägteknisk specialist, har tidigare översänt analyser beträffande
bärighet och trafiksäkerhet, som ej är besvarade av HK. MV vidhåller att HK tar hänsyn till
dessa fakta, vilket inte skett i rubricerade skrivelse.
. MV har forsökt föra en dialog beträffande bidrag och åtgärder lor att forbättra awattningen
på vissa begränsade delar av vägnätet i Gärdesområdet. HK har nekat till att föra en sådan
dialog, trots texten i den egna strategin och enligt utbildad praxis lor övriga
vägft)reningsvägar i Mölnlycke och Pixbo. Några större arbeten med awattning är dock ej
nödvändiga i Gärdesområdet.
. MV anser att den muntliga överenskommelsen enligt foljande gäller; Vid ett möte i augusti
2013, var MV och HK(bl.a. kommunstyrelsens ordftirande) var man överens om ftiljande:
i sitt
gammal
ursprungliga skick. Det är dock svårt att återställa en 50 år
beläggning.
o När det utlors VA-omläggningar ska ledningsägaren återställa vägen
MV erdöd sig därfor att utfora eller bekosta en normenlig toppbeläggning när
omläggningen av VA var klar.
o
69
t6lt6
o Med de forutsättningar, som finns
i HK:s strategi fi)r övertagande av
vägforeningsvägar, skulle i sa fall ingen gatukostnadsavgift tas ut av
innevånarna i Gärdesområdet.
. HK har sänt över
en kostnadsberäkning, som grund lor bland annat en gatukostnad. Denna
beräkning är behäftad med stora felaktigheter. En mycket översiktlig genomgång visar att den
redovisade kostnaden snarare är hälften sa stor som angivits. Erfarenheter från arbeten i Pixbo
Väglorening visar att ett positivt samarbete mellan HK och MV kan ge ytterligare väsentliga
kostnadsminskningar.
Svar
Kommunen avser att göra VA-omldggning i samband med ombyggnaden av gatorna då det
blir mer ekonomisktfördelaktigt samtidigt som det minsksr störningarnafor de bonde då
kommunen slipper gå in i området två gånger. På någrafå ställen behövs intrång på privata
fastigheter för att exempelvis fa plats med gång- och cykelvcig. För att kunnq göra intrång
lcrcivs en detaljplan som har vunnit laga lcraft och darJör knn kommunen inte göra hela jobbet
nu direh utan måste invrinta att planenvinner laga lvaft. Kommunen har i möten med
vcidöreningen kommunicerat vilka typer av åtgdrder vdgþreningen skulle kunna genom/öra
innan planen har vunnit laga lvaft fr;r att anvcinda avsatta medel och på så sätt kunna minska
gatukostnadenfar boende i området. Akuta åtgarder påvägen ansvarar alltidvrighållaren
för, dvs. rin så lange vägþreningen.
Kommunen vill genomþra vissa åtgarder på gatornaför att de skn ha en standard som
kommunen knn underhålla. Somframtida vdghållare avgör kommunen den standarden både
vad griller materialval och vcigbredd.
Mölnlycke mars 2015
(// WtKarl Falck
Mark och exploateringsingenjör
70
HARRYDA KOMMUN
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
Sida
201 5-05-1 8
ÄneruDE s
5
Dnr 2014KS580 012
RIKTLINJER FOR MARKANVISNINGAR
Riksdagen har den 24 j:ur;ri 2014 beslutat om en ny lag om kommunala markanvisningar (SFS 2014:899), vilken bland annat innebär att kommunen ska
anta riktlinjer for markanvisningar om kommunen upprättar markanvisningsavtal. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januan2015.
Riktlinj erna f,ör markanvisningar ska innehålla kommunens utgångspunkter
och mål flor överlåtelser eller upplåtelser av markområden ftir bebyggande,
handläggningsrutiner och grundläggande villkor ftir markanvisningar samt
principer lor marþris sättningen.
Riktlinjerna är upprättade efter gällande lagstiftning, kommunala inriktningsoch verksamhetsmål samt tidi gare upprättade marköverlåtelseavtal.
Från sektom ftir samhällsbyggnad floreligger skrivelse av den l9 mars 2015
Kommunstyrelsens fürslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 1a0l20ts)
Kommunfu llmäktige godkänner riktlinj er ftir markanvisningar enligt foreliggande ftirslag.
Utdragsbestyrkande
71
N
v'
HARRYDA
|
KOMMUN
2015-03-19
(2)
Dnr 2014KS580 012
Sektorn för samhällsbyggnad
Kristina Englund
Kommunstyrelsen
RIKTLINJER FöR MARKANVISNINGAR
Uppdrag och bakgrund
Riksdagen har den 24 juni 2014 beslutat om en ny lag om kommunala markanvisningar
(SFS 2014:899), vilken bland annat innebär att kommunen skall anta riktlinjer för markanvisningar om kommunen upprättar markanvisningsavtal. De nya reglerna trädde i
kraft den 1 januari 2015. Riktlinjerna för markanvisningar skall innehålla kommunens
utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer ft)r markprissättningen. Riktlinjerna skall antas av kommunfullmäktige.
Med en markanvisning avses enligt $ 1 i lagen om kommunala markanvisningar en
överenskommelse mellan kommun och en byggherre som ger bygghenen ensamrätt att
under en begränsad tid och under givna villkor ftirhandla med kommunen om en framtida överlåtelse av ett visst markområde for bebyggande.
Avtal där mark överlåts genom köp benämns marköverlåtelseavtal och skall inte förväxlas med ovanstående.
Kommunen har en inarbetad strategi att arbetamed markanvisningstävlingar i olika
former på egen mark, vilka därefter resulterar i marköverlåtelseavtal. Hänyda kommun
arbetar endast undantagsvis med markanvisningar. Sektorn för samhällsbyggnad har
ändå upprättat ftirslag till riktlinjer för markanvisningar. Syftet med upprättat förslag
för markanvisningar är att, tillsammans med riktlinjer om exploateringsavtal, ge kommunens helhetsbild för att underlätta ftjr framtida exploatörer att enkelt kunna ta del av
hur kommunen arbetar med bostadsbyggnation.
Riktlinjerna är upprättade utefter gällande lagstiftning, kommunala inriktnings- och
verksamhetsmål samt tidigare upprättade marköverlåtelseavtal (namngivna markanvisningsavtal före 20 I 5 -0 1 -0 1 ) antagna av kommunfullmäkti ge.
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något
barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan.
72
2 (2)
Förslag
till beslut
Kommunfullmäktige godkänner ftirslag till riktlinjer for markanvisningar enligt föreliggande förslag.
FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD
Håkan
bsson
Kristina Englund
Mark- och bostadschef
Bilaga:
Riktlinj er fiir markanvisningar
73
HÄRRYDA
|
KOMMUN
20ls-04-01
(2)
Dnr 2014KS580 012
Sektorn for samhällsbyggnad
Kristina Englund
RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I HÄRRYDA KOMMUN
Definition markanvisning enligt lag SFS 2014:899: En överenskommelse mellan en
kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid
och under givna villkor färhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett
visst markområde lor bebyggande, dvs ett avtal om möjlighet till marköverlåtelse eller
markupplåtelse.
Då mark överlåts for byggnation definieras enligt lagen, marköverlåtelseavtal.
Härryda kommuns strategiska planering fìir bostadsbyggnation
Hänyda kommun har ett politiskt inriktningsmål om attbyggabostäder for att möta en
befolkningsökning om ca 1,5 yo per år. I Härryda kommun motsvarar detta ca200
bostäder per år (2015). Genom en väl fungerande strategisk bostadsplanering har kommunen lyckats uppnå en befolkningsökning motsvarande i snitt 1,4 yo de senaste 30
åren. Några av framgångsfaktorerna i en omfattande samhällsbyggnadsprocess är politisk majoritet i strategiska samhällsbyggnadsfrågor, kommunens långsiktiga strategiska
markft)rvärv, detaljplaneläggning på kommunägd mark, markanvisningstävlingar i olika
former på detaljplanerad byggklar mark tillsammans med krav på exploatören på snar
byggstart. Detaljplaner och tävlingar utformas så att exploateringsgraden begränsas
men att kreativitet och nytänkande från marknaden uppmuntras. Härryda kommun vill
gàma ligga i framkant vad gäller teknik, arkitektur och sociala perspektiv i bostadsbyggnationen med hjälp av privata aktörer.
Vilka bostadsprojekt som är planerade inom de närmaste fem åren finns angivna r
kommunens årligen reviderade bostadsflorsörjningsprogrâfl, tillgänglig på kommunens
hemsida.
Hänyda kommun bygger ut gator, vatten och avlopp i egen regi
Markanvisning
Markanvisning, enligt lagens nya definition, lor bostadsbyggnation förekommer i princip inte i Härryda kommun. I det fall en exploatör anser sig ha en for branschen unik
produkt som inte ryms inom kommunens normala forfarande hänvisas denna till direktkontakt med kommunens mark- och bostadschef. En marköverlåtelse sker alltid till ett
marknadsmässigt pris lor orten, fastställd av oberoende fastighetsvärderare.
74
2 (2)
Marköverlåtelseavtal
Hänyda kommun arbetar i huvudsak med detaljplaneläggning i egen regi på kommunalägd mark. Genomfiirandefrågorna hanteras av verksamheten mark och bostad.
Marköverlåtelseavtal upprättas efter att exploatören kvalificerat sig genom någon form
av tävlingsftirfarande. Tävlingsforfarandet kan se olika ut beroende på varje projekts
unika forutsättningar. Varje tävlingslorfarande foregås av annons i lokalpress, utskick
till kommunens kontaktlista lor intresserade exploatörer, presentation av lorutsättningar
lor projektet inklusive kostnader, tidplan och utvärderingsmodell.
Tävlingsforfarandet pågår vanligen ca2-5 månader. Utvärderingen sammanställs utefter
en i forväg publicerad utvärderingsmall under ledning av verksamheten mark och
bostad. Arbetsgruppen flor sammanställningen av utvärderingen är sammansatt av olika
representanter inom sektorn for samhällsbyggnad. Därefter utser kommunstyrelsen vinnande bidrag.
Då vinnande bidrag är utsedd startar processen med vidareutveckling av projektet samt
upprättande av marköverlåtelseavtal med tävlingsbidraget och tävlingsft)rutsättningarna
som grund. Marþriset ingår vanligen i tävlingsforutsättningama och priset ut till kund
en del i utvärderingsmodellen. En marköverlåtelse sker alltid till ett marknadsmässigt
pris für orten, justerat efter projektets unika forutsättningar. Samtliga kostnader som
uppstår inom utbyggnadsområdet, och som är en ft)rutsättning for att projektet skall
kunna genomftiras, bekostas vanligtvis av exploatören. Vanliga kostnader som brukar
uppstå och som belastar projektet är utbyggnad av infrastruktur som gata med tillhörande anläggningar, VA, dagvattenhantering, el, bredband och övriga anläggningar som
ev bullerplank, iordningställande av allmänna platser eller annat specifikt krav ft)r det
enskilda projektet. Delar av kostnaderna kan ingå i köpeskillingen flor marken, detta
framgår av ftirutsättningarna for varje projekt. Plankostnaden debiteras vanli5vis i
samband med plan- och bygglovtaxan.
Utvärderingsmodellen kan variera med det unika projektets fiirutsättningar och utefter
vad kommunen vill uppmuntra i byggnationen. Vanligen utvärderas tävlingarna utefter
nedan huvudgrupper:
o
Arkitektoniskahelheten
o
Utformning
o
Ekonomi
Hänyda kommun forbehåller sig alltid fri prövningsrätt av inlämnade bidrag.
För att uppnå en sund konkurrens med balans mellan olika aktörer i kommunen skulle
ftirutsättningama flor tävlingslorfarandet kunna vända sig enbart till lor kommunen nya
aktörer.
Anmälan till intresselista flor utskick och information om kommande markanvisningstävlingar mailas till: markochbostad@,harrvda.se
75
HÄRRYDA KOMMUN
SAM MANTRADES PROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
20ls-0s-18
Kommunfullmäktige
ARENDE 6
6
Dnr 2014K5579 012
RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGSAVTAL
Riksdagen har den 24 juni 2014 beslutat om ändringar i plan- och bygglagen
som bland annat innefattar riktlinjer om exploateringsavtal. De nya reglerna
trädde i kraft den I januai2015 och gäller bland annat krav på att kommunen
ska upprätta riktlinjer for exploateringsavtal som rör genomfi)rande av detaljplaner, om kommunen avser att uppr àtta exploateringsavtal.
Riktlinjerna ska upprättas omsorgsfullt och på ett övergripande sätt. Syftet
är att öka transparensen fiir framtida exploatörer infor tecknande av exploateringsavtal. Exploateringsavtal tecknas med markägare i de fall kommunen
själv inte äger större markområden som ska exploateras.
Eftersom varje detaljplan och exploateringsavtal behandlar en specifik plats
med sina unika forutsättningar och riktlinjema ska vara övergripande har
kommunen rätt att frângâ riktlinjerna i enskilda fall när det krävs for att genomföra en detaljplan på ett ändamålsenligt sätt.
Sektorn for samhällsbyggnad har upprättat forslag till riktlinjer fiir exploateringsavtal. Riktlinjernaär tpprättade utefter gällande lagstiftning, kommunala
inriktnings- och verksamhetsmål samt tidigare upprättade exploateringsavtal.
Från sektorn for samhällsbyggnad foreligger skrivelse av den l9 mars 2015
Kommunstyrelsens fÌirslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 1a1l20ts)
Kommunfu llmäkti ge godkänner riktlinj er ftir exploateringsavtal enli gt fore liggande ftirslag.
76
N
v
HARRYDA
1 (1)
KOMMUN
201
Dnr 2014K5579 012
5-03-l 9
Sektorn ftir samhällsbyggnad
Kristina Englund
Kommunstyrelsen
RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGSAVTAL
Uppdrag och bakgrund
Riksdagen har den 24 juni 2014 beslutat om ändringar i plan och bygglagen som bland
annat innefattar riktlinjer om exploateringsavtal. De nya reglerna trädde i kraft den I
januari 2015 och gäller bland annat krav på att kommunen skall upprätta riktlinjer för
exploateringsar,tal som rör genomförande av detaljplaner, om kommunen avser att upprätta exploateringsavtal. Riktlinjerna skall upprättas omsorgsfullt och på ett övergripande sätt. Syftet är att öka transparensen för framtida exploatörer inför tecknande av
exploateringsavtal. Exploateringsavtal tecknas med markägare i de fall kommunen själv
inte äger större markområden som skall exploateras. Eftersom varje detaljplan och exploateringsavtal behandlar en specifik plats med sina unika fürutsättningar och riktlinjerna skall vara övergripande har kommunen rätt att frångå riktlinjerna i enskilda fall
när det krävs ftjr att genomföra en detaljplan på ett ändamålsenligt sätt. Riktlinjerna
skall antas av kommunfullmäktige.
Sektorn für samhällsbyggnad har upprättat förslag till riktlinjer ft)r exploateringsavtal
Riktlinjerna är upprättade utefter gällande lagstiftning, kommunala inriktnings- och
verksamhetsmål samt tidigare upprättade exploateringsavtal antagna av kommunfullmäktige.
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något
barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan.
Förslag
till beslut
Kommunfullmäktige godkänner förslag
liggande
SEKTO
till riktlinjer för exploateringsavtal enligt ftire-
FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD
cSL-L
Håkan
Kristina Englund
Mark- och bostadschef
Bilaga:
Riktlinj er ftir exploateringsavtal
77
HÄRRYDA
1
KOMMUN
20r5-04-01
(3)
Dnr 2014K5579 Ol2
Sektorn lor samhällsbyggnad
Kristina Englund
RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGSAVTAL I HÄRRYDA KOMMUN
Enligt 1 kap 4$ plan och bygglagen (PBL) definieras exploateringsavtal som ett avtal
som rör genomftirande av en detaljplan avseende mark som inte ägs av kommunen.
Härryda kommuns strategiska planering fÌir bostadsbyggnation
Hänyda kommun har ett politiskt inriktningsmål om attbyggabostäder ftir att möta en
befolkningsökning om ca 1,5 yo per år. I Hänyda kommun motsvarar detta ca200
bostäder per år (2015). Genom en väl fungerande strategisk bostadsplanering har kommunen lyckats uppnå en befolkningsökning motsvarande i snitt 1,4 yo de senaste 30
åren. Några av framgångsfaktorema i en omfattande samhällsbyggnadsprocess är politisk majoritet i strategiska samhällsbyggnadsfrågor, kommunens långsiktiga strategiska
markforvärv, detaljplaneläggning på kommunägd mark, markanvisningstävlingar i olika
former på detaljplanerad byggklar mark tillsammans med krav på exploatören på snar
byggstart. Detaljplaner och tävlingar utformas så att exploateringsgraden begränsas
men att kreativitet och nytänkande från marknaden uppmuntras. Hänyda kommun vill
gäma ligga i framkant vad gäller teknik, arkitektur och sociala perspektiv i bostadsbyggnationen med hjälp av privata aktörer.
Vilka bostadsprojekt som är planerade inom de närmaste fem åren hnns angivna i
kommunens årligen reviderade bostadsftirsörjningsprogrâm, tillgänglig på kommunens
hemsida. Bostadsftirsörjningsprogrammet har sin utgångspunkt i utbyggnadsområden
for bostäder redovisade i kommunens översiktsplan 2012.
Hänyda kommun bygger ut gator, vatten och avlopp i egen regi. Hänyda kommun
arbetar med sk lorskjutna genomforandetider i detaljplanen, dvs bygglov ges ftirst då
gator, vatten och avlopp är utbyggt inom området. Samtliga kostnader som uppstår
inom ett detaljplaneområde bekostas av den part som har nytta av anläggningen eller
åtgärden. Hänyda kommun arbetar med gatukostnadsutredningar och ersättningar ftir
iordningställande av allmänplatsmark i enlighet med PBL 6 kapitlet $ 24-38, VA-taxa,
lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) samt plan- och bygglovtaxa. Kostnader for
övrig infrastruktur som till exempel el, bredband eller eventuell fiärrvärme erläggs till
respektive huvudman. Kostnader lor iordningställande av gator och annan allmänplatsmark lordelas efter nyttan i enlighet med gällande lagstiftning forarbeten och rättsfall.
I de fall det finns privata markägare inom detaljplaneområdet som omfattas av mer än
ca 3-5 byggrätter upprättas vanligen exploateringsavtal. Exploateringsavtalen krävs
inom respektive detalj planeområde flor att säkerställa detaljp lanens genomforande.
78
2 (3)
Exploateringsavtal
Va{e exploateringsavtals innehåll anpassas till områdets unika forutsättningar samt
projektets storlek. Ett exploateringsavtal upprättat med Härryda kommun innehåller
dock alltid:
a
Kostnader for detaljplaneläggning þlanavgift) faktureras vanligtvis i samband
med fakturering av bygglovsavgift i enlighet med av kommunfullmäktige fastställd taxa.
a
Exploatörens skyldighet att avstå allmänplatsmark
o
Skyldighet att erlägga gatukostnader i enlighet med upprättad gatukostnadsutredning och andelstal.
o
Till kommunen erlägga säkerhet lor gatukostnader eller andra
o
Skyldighet att ansluta till och betala fürbindelsepunkt ftir kommunalt vatten och
spillvatten i enlighet med, lor tidpunkten lor upprättande av florbindelsepunkt,
gällande taxa.
a
Lokalt omhändertagande av dagvatten på kvartersmark,
om lokalt omhändertagande av dagvatten.
a
Eventuella andra krav på teknisk egenskapskrav som är nödvändiga for byggnationen, till exempel bullerskydd.
a
Eventuella
o
Avtalets giltighet villkorat med att det godkänns av kommunfullmäktige samt att
detaljplanen vinner laga kraft.
till kommunen.
åtaganden i
exploateringsavtalet som är beroende av att detaljplanen kan genomftiras.
ge
se kommunens
policy
staltnings frågor.
I större projekt (mer cin ca I0 bosttider) tillkommer
o
Iordningställande av sophantering.
a
Utbyggnad av parkeringsplatser
a
Upplåtelseform (hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt)
a
Upplåtelse av lägenheter i hyresrätt for flyktingar (kommunen som hyresgäst)
a
Eventuell upplåtelse av servicelägenheter (kommunen som hyresgäst)
a
Ersättning fär övergripande infrastruktur som krävs for detaljplanen.
a
Förmedling av bostäder genom kommunens tomt/småhus- samt bostadskö.
a
Tidplan for byggnation i enlighet med gällande bostadsforsöq'ningsprogrammet.
79
3 (3)
a
Avtalet für inte överlåtas till annan part utan skriftligt medgivande från chefen
for sektorn ftir samhällsbyggnad.
Administration
Framtagande av exploateringsavtal sker genom kommunens mark- och bostadsverksamhet vilken är ansvarig lor genomfiirandet av detaljplanerna. Arbetet sker parallellt
med framtagande av detaljplan och initieras när detaljplanearbetet startar. Exploateringsavtalet antas av kommunfullmäktige tillsammans med detaljplanen for området.
Härryda kommun har rätt attîrångä riktlinjema for exploateringsavtal i det enskilda
fallet om det ftireligger skäl till det lor att kunna genomfora en detaljplan på ett ändamålsenligt sätt.
80
HARRYDA KOMMUN
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Sida
2015-05-18
Kommunfullmäktige
ARENDET
7
Dnr 2015KS66 106
REVIDERING AV FÖRBI.IND SORDNING FÖR GÖTEB ORGSREGIONENS
KOMMLTNALFÖRBLTND (GR)
Göteborgsregionens forbundsfullmäktige beslutade i $ 104/2014 om revidering av forbundsordningen for Göteborgsre gionens Kommunalftirbund. Förbundsordningen ska enligt kommunallagen 3 kap 27 $ fastställas av florbundsmedlemmarnas fullmäktige.
Revideringen har giorts bland annat mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i ftirbundets hel- och delägdabolag lor att ftirtydliga GRs budgeþrocess samt ftir attbättre svara upp mot uppdrag och
verksamhet inom ftirbundet. Förslaget till revidering har varit ute på remiss
till medlemskommunerna.
Revideringen innebär även att paragrafernas inbördes ordning i forhållande
till tidigare ftirbundsordning har ändrats och reducerats från sjutton till tio
paragrafer.
Från sektom ftir administrativt stöd foreligger skrivelse av den 7 apnl2015
Kommunsfyrelsens fürslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 158/201s)
Kommunfullmäktige fastställer ftir sin del foreliggande ftirslag till reviderad
lorbundsordning fiir Göteborgsregionens kommunalforbund (GR).
Signatur
Utdrags
81
HÄRRYDA
I
KOMMUN
20r5-04-07
Dnr 2015KS66
(1)
106
Sektorn lor administrativt stöd
Kent Cajvert
Kommunstyrelsen
REVIDERING AV FÖRBUNDSORDNING FÖR GÖTEBORGSREGIONENS
KOMMUNALFÖRBUND (GR)
Uppdrag och bakgrund
Göteborgsregionens forbundsfullmäktige har 2014-06-10, $ 10412014, beslutat om
revidering av ftirbundsordningen lor Göteborgsregionens kommunalftirbund Förbundsordningen skall enli$ kommunallagen, 3 kap 27 $, fastställas av fiirbundsmedlemmarnas fullmäktige.
Revideringen har gjorts blanda anrtatmot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad
gäller verksamheten i lorbundets hel- och delägda bolag ftir att flortydliga GRs budgetprocess samt att bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet inom forbundet. Förslag
till revidering har varit ute på remiss till medlemskommunerna.
Revideringen innebär även att paragrafernas inbördes ordning i lorhållande
ftirbundsordning har ändrats och reducerats från sjutton till tio paragrafer.
till tidigare
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom ärendet är
av administrativ karaktär.
Förslag
till beslut
Kommunfullmäktige fastställer ftireliggande lorslag till reviderad forbundsordning för
Göteborgsregionens kommunalftirbund.
SEKTORN FÖR ADMINISTRATTVT STÖD
(
Djumer
Kommundirektör
Lena Magnusson
Kanslichef
82
Göteborg 2O[5-O2-O2
Till Kommunfullmäktige i GRs medlemskommuner
Fastställande av förslag till rev¡derad förbundsordning för GR
Härmed översändes protokollsutdrag från GRs förbundsfullmäktiges
sammanträde 2ot4-t2-16, S 104, samt tillhörande handlingar, med
hemställan om att fastställa förslag till reviderad förbundsordning för
GR.
Nu gällande förbundsordning, liksom förslag
förbundsordning biläggs också.
till reviderad
Enligt kommunallagen ska förbundsordningen fastställas av
förbundsmedlemmarnas fullmäktige (KL 3 kap 27 g).
Kommunfullmäktiges beslut ska vara GR tillhanda senast 2015-05-15
Med vänlig hälsning
Göteborgsregionens kom m u nalförbund
Helena Söderbäck
Gunnel Rydberg
Åie Åll
DES¿ s
ßoteb0 rÊ Har.yds h ur).?sll
å
cka i(u
fl
gâì! :¿
ru 1r
-rl ¡ :001 ¡l 0¡nd¿l
¡r¿ r
trl ¿ Sle nurgsu
0J I orn 0ckerc
Gö,teborgsregionens kommunalförbund (GR) | Besõk Gårdavägen Z I fost Box 5073, 4A222Göteborg
Tel 03I-33550 0O I Fax 031-335 51 17 | e'post gr@grkom.se I ww.grkom.se
83
@
Göteborgsregionens kommunalförbu nd
Dnr: 14-199.011
Fullmäktigeärende
2014-12-16
Ti
I
I Förbundsfullmäktige
Förslag
till reviderad förbundsordn¡ng för GR
Ett förslag till reviderad förbundsordning för GR har tagits fram, daterat
2014-70-14. Nuvarande förbundsordning tillkom när GR blev
kommunalforbund L974 och det har under åren gjorts ett antal tillägg
och kompletteringar. Ingen total översyn har dock gjorts förrän nu.
Översynen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på ot<a¿ kontroll
vad gäller verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag, för att
förtydliga GRs budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag
och verksamhet inom förbundet.
Förbundsstyrelsen d iskuterade förbu ndsord n i n gens ä ndam å lspa ra g raf
vid sin konferens 25-26 september 2OI4. Förslaget diskuterades vidare
förbundsstyrelsens presidium 2014-10-06 samt godkändes därefter i
förbu ndsstyrelsen 20 74- 10-24.
Förslag
i
till beslut
Att godkänna reviderad förbundsordning för GR, daterad 2O|4-LO-L4,
samt att den reviderade förbundsordningen sänds ut för faststälfande av
förbu ndsmed Iem m a rnas fu
II
m ä kti
geförsa m
Ii
n
ga r.
Göteborg 30 november 2OI4
Helena Söderbäck
/Peter Holmström, Gunnel Rydberg
84
@
Göteborgsregionens kommunalförbu nd
Protokoll
Förbu ndsfullmä ktige
2014-12-16
Utdrag ur protokoll (5 IO4) från
förbundsfullmäktiges sammanträde tisdagen 16
december 20Ia pâ UIlevi Restaurang & Konferens,
Göteborg
5 104
Förslag
till reviderad förbundsordning för
GR
GRs förbundsstyrelse har vid sammanträde 2O|4-LO-24 behandlat
förslag till reviderad förbundsordning och föreslår fullmäktige att besluta
i enlighet med bilagt förslag daterat 21t4-tÙ-t4.
Revideringen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på OfaO kontroll
vad gäller verksamheten i förbundets hel och delägda bolag, för att
förtydliga GRs budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag
och verksamhet inom förbundet.
Beslut
Förslag till reviderad förbundsordning för GR, daterad 2Ol4-LO-t4,
godkänns och sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas
full mä ktigeförsa m i nga r.
I
Vid protokollet
Gunnel Rydberg
Justerat den 7 januari 2015
Elisabet Rothenberg
Ordförande
Malm
Justerare
Lena
Anders Holmensköld
Justerare
Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Coteborgs
kommuns anslagstavla i januari 2Ot5.
Rätt utdraget intygar:
J
ust:
85
20L4-LO-L4
Faststä lld av förbu ndsfu I I mä ktige 20L5-XX-XX
Förbundsordning
för
Göte bo rgsreg io ne ns kom m u no lfärbu nd
9
I
Benömning och söte
Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad
9
2
Medlemskommunet
Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet,
Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund
med förbundsfu llmä ktige.
Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas
gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen.
Medlemskommunerna är även medlemmar iSveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är
tillsammans med Kommunalförbundet Skaraborg, Kommunalförbundet Fyrbodal och
Kommunalförbundet Sjuhärad också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i
Västsve nska Komm u na lförbu ndens Sa morga n isation (VästKom ).
9
S
Ändomål och verksamhet
Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i
Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, Ínom ramen för den kommunala
självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten
ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regíonalt, nationellt och internationellt. Det
övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare,
inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner - ekonomiskt,
socialt och míljömässigt.
Förbundet har till uppgift att:
¡
Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och
förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär.
o
Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring
kom petensförsörjn ing.
Sidø 1
86
a
Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning,
remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna iförhandlingar och
överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär.
o
Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutvecklíng och
kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling
o
Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera
o
Verka för regionala verksamheters finansiering.
till erfarenhetsutbyte.
Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda
kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma
utvecklingsproiekt ti lsa m ma ns med med le msko m m u nerna.
I
Förbundet har två funktioner:
1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden:
o
o
Regionplanering
o Regionplanerorgan enligt PBL
Utbildning
o Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och
gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende
gymnasieskolan medlemskommunerna emellan.
o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag
och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande
samverkansavta l.
o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och
gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning.
2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden
o
o
o
o
o
Arbetsmarknad
Miljö och samhällsbyggnad
Social välfärd
Utbildning
Näringsliv
Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden
5
¿
Orgonísotíon och befogenheter
5 4. 1 F örbu nd sfull mö ktige
Förbundets högsta besluta nde försa mling utgörs av förbu ndsful lmäktige.
Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare iförbundsfullmäktige. Härutöver
utses - efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas - ytterligare en
Sida 2
87
ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000 invånare, dock ska antalet ledamöter
utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner
tillsammans ökat med en.
Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av
fullmäktige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda
förbundsfu llmäktige.
9 4.2 Förbundsstyrelse och Antagningsnämnd
I
förbundet ska finnas en förbundsstyrelse
I
förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att:
.
o
o
o
övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för
förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett
rationellt och ekonomiskt sätt.
På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning.
Ta upp lån och teckna borgen för lån.
Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och
förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frâgor.
Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse,
ska vara 22, jämte L1 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara
bosatta i Göteborgs Stad. Äterstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför
Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner.
Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott.
Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden
som arbetsutskottet kan besluta i omnämns.
lförbundet ska finnasenantagningsnämnd (Utbildningsgruppen)somsvararförantagningentill
gymnasieskola n enligtvad som beskrivs i ä ndamålspa ragrafen, 5 3.
Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från
och med den l- januari året efter det då val av kommunfullmäktíge har ägt rum i hela landet.
Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning
som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna.
5 4.3 Styrgrupper
Förbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna
till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, 5 3.
Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp.
5 4.4 Till
förbundet onknutno bolog, stiftelser och ondro orgonisotioner
Sida 3
88
Förbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild
angelägenhet som anges i 5 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag,
en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.
Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets
ändamål enligt 5 3.
Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom g
3.
Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisat¡oner som ägare, stiftare, medlem eller
andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och
aktörer.
Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller
annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens
verksamhet.
9 4. 5 Fö rb
un
d sse kreto
riat
Förbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets
administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en
förbundsdirektör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning.
9 4.6 Tillkönnagivanden
Tillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens
sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla.
5 5 Medlemskommunernos styrníng ov och însyn i lörbundets ekonomí och verksdmhet
Förbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och
verksamhet.
Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i
förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i
överläggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 5 och KL4 kap 23 5. Beslutet om närvaro
vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening
antecknad i protokollet.
Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är
ledamot iförbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 5 och KL 5
kap 2L 5.
5
6
Fínansierîng
9 6.1 Lån och borgen
Sidø 4
89
i
GÌiller fr o m zo t z-o6- t z
Förbundsordning fö,
Göteborgsregionens
kommunalförbund
r$
Medlemskommuner
Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg,Hãrryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet,
Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Ockerö är sammanslutna till ett kommunalförbund
med förbundsfullmäktige.
Medlemskommunerna är medlemmar också i Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunalförbundet skall för sina medlemmar utgöra den regionala sammanslutning för kommunernas
gemensamma intressebevakning som avses i $ z i stadgar för Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunalförbundet är tillsammans med Kommunförbundet Skaraborg, Kommunförbundet Fyrbodal och Kommunförbundet Sjuhärad medlem i Västsvenska Kommunförbundets
Samorganisation (VästKom).
2
har till ändamål
S -Förbundet
att
för
tillvarata
-
som organ
Göteborgsregionen
medlemskommunernas intressen och att
främja deras samverkan och ge dem service
att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen
attvaÍa en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarnhetsutbyte
att representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar i Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU) avseende frå,gor av kommunövergripande och strategisk natur
-
att genom samhällsplanerande insatser och utredningar och på annat sätt verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna, vari följande
arbetsområden ingår
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-
regionplanering
nâringsliv/marknadsföring
kommunikationer
teknisk försörjning
utbildning
natur- och miljövård
bostadsförsörjning
sociala fràgor
arbetsmarknadsfrågor
regionala verksamheters finansiering
att med anpassning till medlemskommunernas organisation bistå kommunerna med:
utbildningsinsatser
utvecklingsaktiviteter
mediainsatser
att genom Utbildningsgruppen svara för antagningen till gymnasieskolan enligt Skollag och
Gymnasieförordning samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan
Sida
t
90
-
att genom Utbildningsgruppen administrera och ansvara för anordnande av lärande för
vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. Skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal.
att, inom ramen för gällande Skollag och förordning, bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och
annan pedagogisk verksamhet, samt
att i andrafràgor samverka när kommunal samverkan är erforderlig.
3 S Benämning
Förbundet benämnes Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborg.
4
S Förbundsfullmäktige
Varje medlemskommun äger utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses - efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas - ytterligare
en ledamot och en ersâttare för varje fullt tal av ro ooo invånare, dock skall antalet ledamöter
utsedda av Göteborgs kommun begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner
tillsammans ökat med en.
r$
Förbundsstyrelse m.m.
I kommunalförbundet skall finnas en förbundssryrelse.
I kommunalförbundet skall också finnas en antagningsnämnd som svarar för antagningen enligt vad som sägs i z $.
I förbundsstyrelsens uppgifter ingår - utöver vad som följer avlag-
r.
arr övervaka att de av förbundsfullmäktige faststâllda målen och planerna för förbundets
verksamhet efterlevs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och
ekonomiskt sätt;
z. attpã ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning;
j. att inom beloppsram som framgår av denna förbundsordning och förbundsfullmäktiges
beslut taga upp lån och teckna borgen för lån; samt
4.
att avge yttranden som ankommer på förbundet samt att underrätta förbundsfullmäktige
och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frâ.gor.
Antalet Iedamöter i förbundets styrelse, som benämnes Göteborgsregionens förbundsstyrelse,
skall vara zz jàmte rr ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör rr respektive 5 vara i
Göteborg bosatta medlemmar av Göteborgs kommun och återstående ledamöter och ersättare utom Göteborgs kommun men inom kommunalförbundets medlemskommuner bosatta
kommunmedlemmar.
Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden skall vara fyra àr och räknas från
och med den r januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet.
Kommunalförbundet får genom beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en särskild angelägenhet som anges i z $ och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.
Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets
ändamål enligt z$
6 S Lån och borgen
Förbundet får upptaga lån eller ingå borgen till ett sammanlagt belopp av ro miljoner kronor.
Sida z
91
7
S Fördelning au förbundets utgifter
Förbundets nettoutgifter enligt fastställd budget fördelas mellan medlemskommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid skall användas invånarantalet vid utgången av
andra året före verksamhetsåret.
S
$
Medlemmarnas andel i titlgångar ocb sþulder
Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras bidrag till förbundets verksamhet under senast gångna femårsperiod.
Vid skifte av förbundets behållna tillgångar skall motsvarande bestämmelser ligga till grund för
beräkning av medlemmarnas andelar.
9
S
ro$
Tid för aulämnande øu reuisorernas berättelse
Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avlâmna sin berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige skall bevilja eller
neka ansvarsfrihet. Beslutet skall motiveras.
[Jppsägning au medlemskap
En förbundsmedlem har rätt atc utträda ur förbundet. Uppsägningstiden skall löpa ut när förbundsfullmäktige s mandattid löper ut. Uppsägningstiden skall emellertid i intet fall varalängre
än tre år eller kortare ãn ett àr.
Efter uppsägning skall förbundsmedlemmarna söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, skall förbundet träda i likvidation vid
uppsägningstidens utgång.
rr
$ Anslagstaula
Tillkännagivande om justering av protokoll från sammanträden och andra tillkännagivanden
skall ske på Göteborgs kommuns anslagstavla.
r 2 S Reuisorer
De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbunde ts verksamhet.
Revisorer utses för en period oni'{yra ãr.
r3 s
Förbundsmedlemmarnas styrning au och
insyn i förbundets ek-onomi och uerþsamhet
Förbundet skall löpande tillställa förbundsmedlemmarna en rapport om verksamhetens
ekonomi och utveckling.
Sida j
92
14 S
Budgetprocess
Förbundssryrelsen skall upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda förbundsmedlemmarna tillfälle attytÍa sig häröver.
Förbundsstyrelsen framlägger se nast under september förslag till budget för förbundsfullmäktige, som fastställer förbundets budget för nästföljande år senast den 3o september. Samtidigt
bestämmer förbundsfullmäktige de bidrag som förbundsmedlemmarna har att utge till förbundet. Besked om bidragens storlek skall omgående tillställas förbundsmedlemmarna.
rt$
Tuister
Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera förbundsmedlemmar,
å
andra sidan, skall parterna söka lösa tvisten genom överläggningar Part har skyldighet att ingå
i överläggningar inom 3o dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta
till
överenskommelse, har part som begârt överläggningarna
en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman,
skall utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings
eller leder överläggningen inte
rättattpåkalla skiljeförfarande med
styrelse.
I6
S Liþuidation
Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som
oskäligt att en medlem av kommunalförbundet i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i förbundet och att medlemmarna àr eniga om denna bedömning, skall på begäran av
förbundsmedlemmen förbundet omedelbart träda i Iikvidation.
Att likvidation kan bli följden av förbundsmedlems uppsägning framgår av ro $.
Likvidationen verkställes av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara
likvidator.
Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som
föreskrivs om likvidation i lagen ry87:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer.
r 7 S Ersättningar åt förtroendeualda
Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning åt förtroendevalda inom förbundet.
Sida 4
93
Förbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av
förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy.
9 6.2 Fördelning av förbundets kostnader
Den del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget
fördelas mellan kommunerna iförhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska
invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas.
Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt
5 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att
det skapar mervärde för medlemskommunerna.
9 6.3 Medlemskommunernas andel itillgångar och skulder
Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i
förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden
Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för
beräkning av medlemmarnas andelar.
5 6.4 Budgetprocess
Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet
nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra síg häröver.
Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att
fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige
ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet.
Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna.
5 6.5 Ekonomisk erstittning till förtroendevalda
Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet.
5
Z
I7.7
Revisîon
Revisorer
De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet.
Revisorer utses för en period om fyra år.
ç 7.2
T¡d
för avlömnande av revisorernos berättelser
Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras
berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja
eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras.
Sidø 5
94
5
g
Tvister
Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra
sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i
överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta
eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna
rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman,
ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings
styrelse.
5
9
Utträde
rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen.
Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägníngstiden
ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år.
En medlemskommun har
Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny
förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation
vid uppsägni ngstidens utgå ng.
510
Likvidotion
Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstär som
oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap
förbundet samt att medlemmarna är eníga om denna bedömning, ska på begäran av
medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation.
i
Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av S 9. Likvidatíonen
verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator.
Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller itillämpliga delar vad som
föreskrivs om likvidation i lagen L9871667 om ekonomiska föreningar med undantag för
reglerna om kallelse på okända borgenärer.
Sida 6
95
SAM MANTRÄDES PROTOKOLL
HÄRRYDA KOMMLIN
Sammant¡ädesdatum
Sida
2015-05-18
Kommunfullmäktige
ÄneruDE
I
8
Dnr 2014KS557 008
MorIoN eNcÄ.pNDE vILLA RoSKULLEN
Kommunfullmäktige beslutade i 5 I 52/2014 till kommunstyrelsen remittera
motion från Steinar Walsö-Kanstad (I(P) och Leif Persson ( - ) angående
Villa Roskullen. Motionärema loreslår att det råder brist på lokaler lor till exempel keramik- och väwerksamhet och foreslår att Villa Roskullen nyttjas
som konstnärscentrum lor i kommunen verkande konstnärer.
Sektorn lor samhällsbyggnad anlor i skrivelse av den l9 mars 2015 bland annat foljande: Villa Roskullen är i behov av omfattande renovering. Sektorn
har under en femårsperiod tillsammans med tänkbara bygghenar arbetat med
forslag på renovering av Villa Roskullen. För att erhålla en mer gynnsam ekonomi i projektet har utgångspunkten vant att renoveringen ska ske tillsammans med en nyexploatering av bostäder. Ingen av byggherrama har kunnat
motivera investeringen i renoveringen med ekonomisk lönsamhet, trots nyexploatering på tomten.
I pågående detaljplanearbete arbetar sektom med utgångspunkten att Villa
Roskullen ska detaljplaneläggas flor bostadsändamål och att fastighetsgränserna anpassas till nyexploatering samt att Villa Roskullen därefter forsäljs
som bostad på den öppna fastighetsmarknaden.
Kommunstyrelsen uppdrog i $ 9/2015 åt florvaltningen att redovisa ett lorslag
till användande av huset Hindås station.
Sektorn anser att det inte är ekonomiskt möjligt att inom ramen ftir exploateringsprojektetbygga om Villa Roskullen ftir den verksamhet som motionärerna ftireslår. En sådan verksamhet bör istället lokaliseras till stationshuset.
Sektorn bedömer att de i motionen foreslagna verksamheterna kan innefattas i
utredningen kring Hindås stationshus framtida användningsområde. Villa Roskullen bör istället utnyttjas ft)r bostadsändamåI.
Kommunstyrelsens fìirslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 1a3l2015)
Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning
mars 2015 från sektom for samhällsbyggnad.
Signatur justerande
till
skrivelse av den 19
Utdragsbestyrkande
96
HARRYDA
|
KOMMUN
2015-03-t9
(2)
Dnr 2014KS557 008
Sektorn för samhällsbyggnad
Kristina Englund
Kommunstyrelsen
MOTION ANGÅENDE VILLA ROSKULLEN
Uppdrag och bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade i S 15212014 till kommunstyrelsen remittera motion från
Steinar'Walsö-Kanstad (KP) och Leif Persson (-) angående Villa Roskullen. Motionärema menar att det råder brist på lokaler för till exempel keramik- och vävverksamhet
och f<ireslår därför att Villa Roskullen utnyttjas som konstnärscentrum für i kommunen
verkande konstnärer. Motionärerna yrkar pä att byggnaden snarast rustas upp för att
göras tillgänglig för verksamheter med konstnärlig inriktning.
Utredning
Villa Roskullen är i behov av omfattande renovering. Sektorn för samhällsbyggnad har
under en femårsperiod tillsammans med tänkbara bygghenar arbetat med förslag på
renovering av Villa Roskullen. För att erhålla en mer gynnsam ekonomi i projektet har
utgångspunkten varit att renoveringen ska ske tillsammans med en nyexploatering av
bostäder. Ingen av bygghenarna har kunnat motivera investeringen i renoveringen med
ekonomisk lönsamhet, trots nyexploatering på tomten.
I pågående detaljplanearbete arbetar sektorn med utgångspunkten att Villa Roskullen
ska detaljplaneläggas för bostadsändamål och att fastighetsgränserna anpassas till nyexploatering samt att Villa Roskullen därefter försäljs som bostad på den öppna fastighetsmarknaden.
Kommunstyrelsen uppdrog i $ 9/2015 åt lorvaltningen att redovisa ett förslag
vändande av huset Hindås station.
till
an-
Bedömning
Sektorn anser att det inte är ekonomiskt möjligt att inom ramen für exploateringsprojektet bygga om Villa Roskullen für den verksamhet som motionärerna föreslår. En
sådan verksamhet bör istället lokaliseras till stationshuset. Sektorn bedömer att de i
motionen föreslagna verksamheterna kan innefattas i utredningen kring Hindås stationshus framtida användningsområde. Villa Roskullen bör istället utnyttjas för bostadsändamå1.
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom ärendet är
av administrativ karaktär.
97
2 (2)
Förslag
till beslut
Kommunfullmdktige avslår motionen med htinvisning
fdr samhällsbyggnad.
2015 från
SEKTORN
till
skrivelse av den 19 mars
R SAMHÄLLSBYGGNAD
J
Kristina Englund
Mark- och bostadschef
98
KOMMTJ
Partiet sctm lyssnar
ET
L,,
?0r4
r:lJ
"t9- ï ¿
Motion
Till Kommunfullmäktige, Härryda Kommun
Sedan villa Roskullen efter många turer förvärvades av Härryda kommun har
byggnaden stått outnyttjad. Det enda som hänt är att luckor spikats upp för
fönstren för att förhindra skadgörelse.
Vi föreslår att byggnaden snarast rustas upp för att kunna utnyttjas som någon
for av konstnärscentrufn för i kommunen verkande konstnärer, "Form och
Bild", med dess nu i brist på lämplig lokal vilande keramikverksamhet, samt
dess övriga verksamhet liksom den mycket uppskattade verksamheten sorn
bedrevs under namnet "Vävstugan" (även den nu i brist på lämpliga lokal
vilande) skulle kunna beredas plats i byggnaden,
Byggnaden skulle även med fördel kunna utnyttjas för kurser i Form och Bilds
eller exempelvis i Vuxenskolan eller ABF:s regi.
Yrkande:
Vi yrkar att byggnaden snaraEt upprustas för att göras tillgänglig för
verksamheter med konstnärl¡g inriktning,
Hi
ndåslH ärryda 2014-09-09
5b,^r"{Ål$4
Steinar Walsö-Kanstad
Kommunpartíet
Leif Pe
Oberoende social liberal
99
HARRYDA KOMMI-IN
SAM MANTRÄDES PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Sida
2015-05-18
Kommunfullmäktige
ÄneruDE e
9
Dnr 2014KS556 008
MOTION OM FORVARV AV ELLER SAMVERKAN KRING
TYRINGEHEMMET (NUMERA TYRINGEG,Ä.RDEN) I HINDÄ.S
Kommunfullmäktige beslutade i S 15212014 atf tlll kommunstyrelsen remittera
motion från Steinar Walsö-Kanstad (KP) samt Leif Persson ( - ) angående att
inleda dialog med Göteborgs stad om fiirvärv av hela eller delar av fastighet
(Härryda Hindås I :156) i Hindås där Tyringegården är uppftird. Dialogen ska
även omfatta etablerande av äldreboende samt eventuellt samarbete med fastighetsägaren Göteborgs stad om befrntlig verksamhet som bedrivs av social resurslorvaltning lor äldre samt för personer med funktionsnedsättning.
Sektom fär administrativt stöd anflor i skrivelse av den 18 mars 2015 bland
annat floljande: Göteborgs stad äger fastigheten på vilken Tyringegården är
upplord och bedriver där lägerverksamhet for ensamstående äldre och de som
värdar, hjälper eller stöttar närstående och flor personer med funktionsnedsättning.
Tyringegården och dess omgivningar omfattas inte av någon detaljplan. Området ligger inom den gräns som definieras som utvecklingsområde i kommunens
översiktsplan ÖP 20L2.Inom detta område ska all ny bebyggelse prövas i detaljplan. Vidare anges i kommunens översiktsplan och kulturmiljöplan att området ingår i en värdefull kulturmiljö. Tyringegården omnämns tillsammans
med ett flertal andra byggnader från sekelskiftet 1900 i Hindås centrum som
har ett stort värde och foreslås bevaras.
Fastigheten omfattas inte av kommunens markf,örvärvsprogram. Förvaltningen
bedömer att kommunen i lokalresursplanen kan möta behovet av bostäder lor
äldre samt für personer med funktionsnedsättning. Att utveckla samarbete med
Mölndals stad kring lägerverksamheten bedöms vara till större gagn lor kommunens invånare än ett samarbete kring den befintliga verksamheten på
Tyringegården. Den dialog med Göteborgs stad som floreslås i motionen anses
utifrån ovanstående inte motiverad.
Kommunstyrelsens ftirslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ laal201s)
Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning
mars 2015 från sektom ftir administrativt stöd.
Signatur justerande
till
skrivelse av den 18
utd
100
HÄRRYDA
1 (3)
KOMMUN
201 5-03-1 8
Dnr 2014KS556 008
Sektorn lor administrativt stöd
Mats Dalmyr
Kommunstyrelsen
MOTION OM FORVARV AV ELLER SAMVERKAN KRING
TYRINGEHEMMET (NUMERA TYRINGEGÅRDEN) I HINDÅS
Uppdrag och bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade i S 15212014 till kommunstyrelsen remittera motion från
Steinar Walsö-Kanstad (KP) samt Leif Persson (-) angående att inleda dialog med
Göteborgs stad om forvärv av hela eller delar av fastighet (Härryda Hindås I :156) i
Hindås där Tyringegården är uppford. Dialogen ska även omfatta etablerande av äldreboende samt eventuellt samarbete med fastighetsägaren Göteborgs stad om befintlig
verksamhet som bedrivs av social resursftirvaltning lor äldre samt lor personer med
funktionsnedsättning.
Ärendet har upprättats av ftirvaltningens lokalresursgrupp.
Nuvarande användningsområde
Göteborgs stad äger fastigheten på vilken Tyringegården är upplord och bedriver där
lägerverksamhet lor ensamstående äldre och de som vårdar, hjälper eller stöttar närstående, och för personer med funktionsnedsättning.
Gällande planer fìir området
Tyringegården och dess omgivningar omfattas inte av någon detaljplan. Området ligger
inom den gräns som definieras som utvecklingsområde i kommunens översiktsplan ÖP
2012.Inom detta område skall all ny bebyggelse prövas i detaljplan. Vidare anges i
kommunens översiktsplan och kulturmiljöplan att området ingår i en värdefull kulturmiljö. Tyringegården omnämns tillsammans med ett flertal andra byggnader från
sekelskiftet 1900 i Hindås centrum som har ett stort värde och loreslås bevaras.
Markfìirvärvsprogram
I kommunens markft)rvärvsprogram framgår att lorvaltningen har uppdrag att genomlora markforvärv i enlighet med i gällande översiktsplan redovisade utbyggnadsområden for bostäder och verksamheter på lång och kort sikt. I programmet redovisas ftir
varje tätort dels kommunägd mark, dels mark som kommunen bör ftirvärva, samt dels
privatägd mark som inte skall ftirvärvas inom utbyggnadsområdena. Den i motionen
loreslagna fastigheten omfattas inte av den mark som bör forvärvas enligt programmet.
Bostäder med god tillgängtighet (BGT-boende)
101
2 (3)
Innehåll
BGT-boende är en form av ordinärt boende där ett antal lägenheter i ett flerfamiljshus
knfs till en gemensam dagcentral med kök och sällskapsrum och där personal vid behov kan ge service och omvårdnad. Lägenheterna fordelas utifrån biståndsbeslut enligt
4kap.2 $ socialtjänstlagen och kan minska eller lordröja behovet av särskilt boende.
För BGT-boende gäller att lägenheterna ska ha en god yttre och inre tillgänglighet. De
ska vara lämpade for hjälpmedel och personlig hjälp och det är nödvändigt med hissar,
ordentliga dörrbredder,là,ga trösklar, stadiga handtag o s v. Närhet till affürer, vårdcentral, kommunal service och kulturutbud är också betydelsefullt. I nuläget finns det
BGT-boende i Mölnlycke och Landvetter.
Lokalresursplan (LRP)
I LRP 2015-2019 finns planerat lor ett nytt BGT-boende med cirka25lägenheter i
Hindås centrum. Boendet beräknas vara klart 2017.
Särskilt boende ftir äldre
Innehåll
Särskilt boende lor äldre erbjuds de personer som har så stora vård och omsorgsbehov
att de inte längre kan klara av sin livsforing i ordinärt boende eller på BGT. Särskilt
boende flor äldre omfattar både permanentboende och korttidsboende. Alla särskilda
boenden i kommunen skall flexibelt kunna vara tillgängliga och i ftirsta hand användas
av de personer som har störst omsorgs- och omvårdnadsbehov. Detta innebär att boendena kan växla mellan inriktning mot somatik eller demens samt permanent- eller korttidsboende utifrån aktuellt behov.
Beräkning av behov
Behovet av särskilt boende for äldre beräknas utifrån kommunens befolkningsprognos
ftir olika åldersgrupper och med grund i hur behovet sett ut ftir de olika åldersgrupperna
de tre senaste åren. Behovet av fler platser på särskilt boende i kommunens östra delar
beräknas till fem stycken under perioden, vilket kan tillgodoses på Björkelid i Rävlanda.
Lokalresursplan (LRPI
I LRP 2015-2019 finns tre nya särskilda boenden lor äldre varav två planeras i Landvetter och ett i Mölnlycke.
Verksamhet ftir äldre samt fär personer med funktionsnedsättning
Hänyda kommun erbjuder ett brett utbud av fritidsaktiviteter, bland annat på träfþunkter, fiör äldre samt möjligheter till avlastning lor deras anhöriga. Kommunen samarbetar
med Mölndals stad kring lägerverksamhet lor personer med funktionsnedsättning.
Bedömning
Fastigheten omfattas inte av kommunens markforvärvsprogram. Förvaltningen bedömer att kommunen i lokalresursplanen kan möta behovet av bostäder lor äldre samt for
personer med funktionsnedsättning. Att utveckla samarbete med Mölndals stad k ing
lägerverksamheten bedöms vara till större gagn lor kommunens invånare än ett samarbete kring den befintliga verksamheten på Tyringegården. Den dialog med Göteborgs
stad som floreslås i motionen anses utifrån ovanstående inte motiverad.
102
3 (3)
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant
utredningen är av administrativ karaktär.
Förslag
i denna utredning, eftersom
till beslut
Fullmäktige avslår motionen med hänvisning
från sektom lor administrativt stöd.
till
skrivelse av den 18 mars 2015
SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD
\
Djurner
Kommundirektör
Magnusson
Kanslichef
103
KOMMUNPARTIET
fhrtiet som lyssnar
l-¡¿;,.'
2CIf
Motion
,r -09-
I2
il ."igrr:ili:iìi.i(iì
Till Kommunfullmäktige,
Hä
rryda Kommun
I kommunens planer för äldreboenden redovisas ett tänkt äldreboende i Hindås 2016, att
uppföras i anslutning till villa Roskullen. Villa Roskullen och den omgivande parken ingår
kommunens ku lturminnesvårdsprogram.
För att undvika intrång i detta område föreslås istället en placering i parken kring
Tyringehemmet. Fastigheten ägs och drivs av Göteborgs Kommun och omfattar förutom
byggnad även ett markområde på ca 17 500 kvm gränsande till av Härryda Kommun ägd
mark.
Vi föreslår att kontakter snarast upptas med Göteborgs Kommun för att:
1.
2.
3.
Diskutera förvärv av hela fastigheten.
Diskutera förvärv av delar av fastigheten.
Diskutera etablerande av ett äldreboende samt ev. samarbete med Göteborgs
kommun om den nu pågående verksamheten som bedrivs av Social Resurs med bl.
verksamhet för äldre samt personer med funktionsnedsättning.
a
Kontakt har förevarit med representanter för Bräcke Diakoni, som bl. a bedriver verksamhet
för äldre och funktionsnedsatta. Bräcke Diakoni drivs i stiftelseform och är medlemmar i
Famna, en riksorganisation för idéburna organisationer inom vård och omsorg och intresse
finns för etablering av verksamheter inom Härryda Kommun.
Yrkande:
Vi föreslår att Härryda Kommun snarast tar upp diskussion med Göteborgs Kommun om vad
som föreslagits i punkterna L, 2 och 3 ovan.
Hindås/Härryda 20
(
n
Kommunpartiet
Leif Persson
Oberoende socialliberal
104
HARRYDA KOMMUN
Kommunfullmäktige
AREN DE I 0
SAM MANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Sida
20 I s-0s-1 8
10
Dnr 2ot4Ks3o6 oo8
MOTION ANGÄENDE FOLKOMRÖSTNING OM CYKELVÄG MELLAN
LANDVETTER OCH MÖLNLYCKE
Kommunfullmäktige beslutade i S 86/2014 att till kommunstyrelsen remittera
motion från Leif Persson (-) om att utlysa folkomröstning om cykelväg mellan
Landvetter och Mölnlycke. Motionären ftireslår att fullmäktige beslutar låta
medborgarna i en folkomröstning bestämma om detta projekt ska genomftiras,
och att folkomröstningen ska genomloras i samband med allmänna val i september 2014.
Motionären har vidare ftireslagit att frågeställningen vid en eventuell folkomröstning skulle ske i två led, där man dels frâgar om en cykelväg ska byggas
mellan Landvetter och Mölnlycke, dels om man är beredd att acceptera en skattehöjning for att finansiera ränte- och amorteringskostnader lor ett sådant projekt. Svarsaltemativen är ibâda fallen JA eller NEJ.
Från sektorn for administrativt stöd loreligger skrivelse av den 7 apnl2015.
Sektorn anlor bland annat floljande: med anledning av att motionen är inkommen den 28 apf,l2014 och tiden har varit alltftir knapp lor att hinna med fullmäktigebeslut och de lorberedelser som krävs ftir att kunna genomfora en folkomröstning redan vid valet i september 2014.
Fullmäktige für enligt kommunallagen (5 kap. 34 $) besluta att det som ett led i
beredningen av ett ärende som fullmäktige ska handlägga, inhämtas synpunkter
från medlemmar i kommunen. Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller ett liknande forfarande.
Det kan diskuteras i vad mån frägan lämpar sig ft)r folkomröstning. Det rör sig
inte om ett cykelvägnät lor hela kommunen, utan endast en begränsad sträckning mellan två orter i kommunen, förvisso de båda största. Poängen är emellertid att vägsträckningen kan antas ha begränsad betydelse flor invånare i andra
delar av kommunen. En sådan satsning hanteras därfor lämpligast inom det ansvar för helhetsperspektivet som åligger fullmäktige, där det under handläggningen givetvis är av största vikt att fora en dialog med medborgama. Dock
inte med folkomröstning som medel.
105
HÄRRYDA
|
KOMMUN
2015-04-07
(2)
Dnr 2014KS306 008
Sektorn for administrativt stöd
Åke Marmander
Kommunstyrelsen
MOTION ANGÅENDE FOLKOMRÖSTNING OM CYKELVÄG MELLAN
LANDVETTER OCH VTÖT,NT,YCKE
Uppdrag och bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade i $ 86/2014 till kommunstyrelsen remittera motion från
Leif Persson (-) om att utlysa folkomröstning om cykelväg mellan Landvetter och
Mölnlycke. Motionären ftireslår att fullmäktige beslutar låta medborgamai en folkomröstning bestämma om detta projekt ska genomfiiras, och att folkomröstningen ska genomftiras i samband med allmänna val i september 2014.
Motionären har vidare loreslagit att frågeställningen vid en eventuell folkomröstning
skulle ske i två led, där man dels frägar om en cykelväg ska byggas mellan Landvetter
och Mölnlycke, dels om man är beredd att acceptera en skattehöjning flor att finansiera
ränte- och amorteringskostnader for ett sådant projekt. Svarsalternativen är i båda fallen
JA eller NEJ.
Bedömning
Motionen är inkommen den 28 api'l2014 ochtiden har varit alltfor knapp ftir att hinna
med fullmäktigebeslut och de lorberedelser som krävs ftir att kunna genomft)ra en folkomröstning redan vid valet i september 2014. Förslaget har därlor inte varit möjligt att
bifalla i den delen.
I Sverige är grunden for politiska beslut den representativa demokratin, det vill säga att
beslut fattas av valda organ. Ett grundläggande antagande är därfär att fullmäktiges
beslut ska spegla medborgamas uppfattning och att medborgarîa i samband med de
allmänna valen värderar fattade beslut och utkräver ansvar. Fullmäktige får enligt
kommunallagen (5 kap. 34 $) besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som
fullmäktige skall handlägga, inhämtas synpunkter från medlemmar i kommunen. Detta
kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller ett liknande florfarande.
l)et kan diskuteras i vad mån frågan lämpar sig lor folkomröstning. Det rör sig inte om
ett cykelvägnät lor hela kommunen, utan endast en begränsad sträckning mellan två
orler i kommunen, lorvisso de båda största. Poängen är emellertid att vägsträckningen
kan antas ha begränsad betydelse lor invånare i andra delar av kommunen. En sådan
satsning hanteras därfor lämpligast inom det ansvar flor helhetsperspektivet som åligger
fullmäktige, där det under handläggningen givetvis är av största vikt att ftira en dialog
med medborgama. Dock inte med folkomröstning som medel.
106
2 (2)
Barnkonsekvensanalys
En bamkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant
bamperspektiv inte gör sig gällande i frågan.
Förslag
i ärendet, eftersom något
till beslut
Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning
2015 från sektorn for administrativt stöd.
till
skrivelse av den 13 februari
SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD
Djurner
Kommundirektör
Lena Magnusson
Kanslichef
107
A TíOIVÍM{.IN
Kommunstyrelsen
201{ -O+- 2 s
MOTION TITL HÄRRYDA KOMMUNFUTTMÄKNGE.
Folkomröstning om cykelväg mellan Landvetter och Mölnlycke.
Diarienr
D¡arleplânbatoclst
Förvaltningen har på kommunstyrelsens uppdrag utrett möjligheten att på norra sidan
av
Landvettersjön bygga en cykelväg mellan Landvetter och Mölnlycke. Utredningen baserar
sig
på ett antal motioner i frågan och avser visa om och på vilket sätt
en sådan cykelväg skulle
vara tekniskt möjlig och vad kostnaden skulle bli.
Utredningen visar, trots de svåra förhållandena mellan berget och sjön, två tekniskt
sett
genomförbara alternativ. Kostnaden för dessa beräknas till c:a 47 resp.
6l miljoner.exkl.
kostnader för inlösen av mark och bef. anläggningar utefter sjön.
Utredningen redovisades för fullmäktige de 22april men inget beslut fattades. partierna
skall nu fundera hur man skall hantera ärendet som kommer upp till beslut
i
ekonomiutskottet isamband med budgetarbetet i höst.
Som polítiker har man fått förtroendet att föra medborgarnas talan
men för ett så
kostnadskrävande och udda projekt som detta, vilket givewis påverkar
andra mer angelägna
satsningar som ex'vis skola, barnomsorg, äldreboenden etc. känner jag
mig osäker och
känner det angeläget att höra medborgarnas uppfattning innan beslut
fattas i frågan.
lnvesteringen måste betalas med kommunala skattemedeloch även
om bidrag möjligen ev.
kan erhållas från Trafikverket är ju även detta pengar som visom
iform av olika skatter
bidragit med.
Ett tillfälle för medborgarna att framföra sin uppfattning finns vid
en folkomröstning i frågan
i samband höstens val. Medborgarna får då ett direkinflytande genom
att säga JA eler NEJ.
Enligt kommunallagen kan Lo% av de röstberättigade i en kommun
efter namninsamling
begära folkomröstning. Denna måste därefter beslutas av fullmäktige.
Detta hindrar inte att
fullmäktige, av i detta fall tidskäl , beslutar om folkomröstning i frågan
utan att det föregås
av en namninsamling.
Frågorna är enkla att ställa.
A. Skall en cykelväg byggas mellan Landvetter och Mölnlycke? JA eller NEJ.
B. Är Du beredd acceptera en skattehöjning för att finansiera ränte- och
amorteringskostnader för detta projekt? JA eller NEI
Undertecknad yrkar att kommunfullmäktige
A' Beslutar låta medborgarna i en folkomröstning bestämma om detta projekt skall
genomföras.
B
Genomföra folkomröstning i denna fråga vid valet i september.
20L4 0425
Kommun
litiker
108
SAM MANTRADESPROTOKOLL
HARRYDA KOMMI-]N
Kommunfullmäktige
ÄneruDE
11
Sammanträdesdatum
Sida
2015-05-18
t2
Dnr 2015KS144 008
INTERPELLATION OM SYSTEMATISKT ARBETSMILJOARBETE
Från Roland Jonsson (MP) floreligger interpellation
sens ordftirande om systematiskt arbetsmilj öarbete.
till kommunstyrel-
Fullmäktige beslutade i $ 60/2015 medge att interpellationen fÌir ställas
Fullmäktige beslutade i ç 2ll20l5 bordlägga ärendet på grund av at|
den interpellerade inte närvarade vid sammanträdet den 20 april2015.
justerande
109
l*" ÑS.]]VfuMTIN
oì ilxur-lsryrelsen
2015
lnterpellation
I l{ärryd^ kommr¡n har kommunswrelse
-æ- 0 6
tag¡t frarn en arbetsmiljopoliq-
Som godkândes 2007-1 0-01
t f& 2014 ¡eclorisas ett antal arbetsmiljörnål men det 6nns ingen
eskrivning hu¡ der "sys tema tiska arb etsrnilj öarbetet" bed¡ivs.
I Vetksamhetsberättelse
b
I Verksamhemplaa 2015-2019 nâmns arbetsrniljöarbetet pâ några suillen i texten och det finns
några verksamhetsmål som be¡ôr arbetsmiliö- Inte på något stãlle berors lagkr.avet på svsremadskt
arbetsmiljôarbete.
\fin fråga ull kom¡nr¡nstlrelsens ordförande ã¡ hu¡ det sl'stemadska a¡betsmiljoarbetet âr
inordnat i ve¡ksamheten och hur fr:llmãkdge och nãmnder ser úlI att verksamheten dnvs och foljs
upp enligt arbersmilj ölagen,
2015-03-01
Í
110
SAMMANTRADESPROTOKOLL
HARRYDA KOMMI-'N
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
Sida
2015-05-18
13
ARENDE 12
INKOMNA INTERPELLATIONER
1.
Dnr 2015KS263 008
Från Calle Johansson (SD) och Boris Leimar (SD) om satstningen på
kultur- och naturturism.
2.
Dnr 2015KS262 008
Från Från Calle Johansson (SD) och Boris Leimar (SD) om utbyggnaden
av digitala trygghetslarm i Härryda kommun.
Signatur justerande
111
ul E-ûr\0,{Þr{Ui,,I
Ïi c irim'uis
a'r..
re l¡
c¡l
2ü'!5 -0¿r- Z O
Hä'rryCa
INTERPELLATION OM SATSNINGEN PÄ
KULTUR- OCH NATTIR-TURISM
Harrydahar idagtvå nåiringslivsområden dËir man aktivt skall arbeta.,logistik och
Kultur-/naturturism. Logistik satsningen ser vi mycket av i våra industriområden men
kultur-/naturturism ser vi väldigt lite av.
Att vi har enorma nafuiresurser i vår kommun och även stora kulturella intressen är
kåint ftir de flesta av kommunens invånare, rnen eftersom det är turism inom dessa
områden vi skall satsa på undrar vi var dessa skall bo och fü info om de möjligheter
som kommunen erbjuder? Härrydaãr i dagsläget inte k¿int ftir de få hotel/vandrarhem
och campingplatser vi har. Viss information fär man på kommunens hemsida, men
hur mångavet att kommunen närmast Göteborgs evenemangscenter heter }Jarryda?
Därflor undrar vi vilka satsningar kornmunen gör for att öka intresset for att turista
vår kommun.
1
TI
I
!
Calle Johansson (SD)
U
*/
Boris Leimar (SD)
112
i
A-
KûÌ¡åÞ;ÍL,i
liorrunuüsi,vr'Éi:;en
20i5 -0¿r- Z O
tl,**ryda
INTERPELLATION OM UTBYGGNADEN AV
DIGITALA TRYGGHETSLARM I ffiA
KOMMUN
Med anledning av den pågående utbyggnaden från analogatrygghetslarm ftir äldre
och funktionshindrade, till de moderna digitala och såikrare larmen, finns enligt sena
uppgifter en risk att larmen inte fungerar alls.
Detta åir en mycket oroväckande situation då det i nyheterna framkommit att personer
med analoga larm har blivit liggande och larmen obesvarade, med dödsfall som
resultat"
Därfrir undrar vi hur länglhar Härryda kommun kommit i utbyte av analoga
trygghetslarm till de modema digitala och vad kan vi göra for att påsþnda delta
arbete?
Calle Johansson (SD)
Boris Leimar (SD)
113
i
HÄRRYDA KOMMUN
SAMMANTRADES PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
Sida
2015-05-1 8
t4
ÄneruDE 13
REMITTERING AV INKOMNA MOTIONER
Nedanstående motioner har inkommit
1.
Dnr 2015KS225 008
Från Ing-Marie Samuelsson (S), Anna Palmér (S) och Mats rüerner (S)
om översyn av skolorganisation.
2.
Dnr 2015KS265 008
Från Calle Johansson (SD) och Boris Leimar (SD) om gratis busskort
ftir kommunens sjukpensionärer.
3.
Dnr 2015KS264 008
Från Calle Johansson (SD) och Boris Leimar (SD) om ökat byggande i
Härryda kommun.
Signatur
114
A KOVIMU..i
Ko r:,lr,iri- sl;r -¿ll¡;;n
2015
Socia ldemokraterna
I R^
lvi f
;ü5? t).tl ïl I I i
Dia¡ietir
-04- 0 I
lOiaricntanner.ìG-I
]-i
¡\
I
i:¿'{ tL :\.
--L
MOTION OU OVNNSYN AV SKOLORGANISATION
Skolinspektionen besökte Hänyda kommun 2014 for att granska skolor och skolans organisation. I beslutet 151202 (Dnr 43-2013:6639) framfürde Skolinspektionen kritik mot Härryda
Kommuns kvalitetsarbete. Kritiken bestod bl a i att det inte fanns någon dokumenterad uppfoljning som visar variationen av resultat mellan och inom de olika rektorsområdena, både
den aktuella situationen och över tid:
-Huvudmannen sknll bedriva systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppfoljning
och utveckling av utbildningen.
- DeÍ systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot de mål somfinns
lagen och i andrafi)reskrifter
far ufuildningen i skol-
Längre ned i beslutet under rubriken Motivering sk¡iver Skolinspektionen:
Vidare framgår aÍt kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalítetsarbete och på andra uppgiJter som cir vcisentliga för uppJöliningen och utvecklingen. Infor huvudmctnnens (här Kommunstyrelsen i Härryda kommun)
analys av orsaherna till måluppfyllelsen cir det vikríg att det /ìnns en dokumenterad uppfoljning som vísar variationer i resultat och måluppfyllelsen mellan och inom olika enheter och
över tid.
Skollagen kräver att varje kommun skall ha en sådan överblick, att resurser tilldelas och flordelas efter de behov som de enskilda eleverna har. Den nuvarande organisationen för skolan
ger inte tillräcklig och aktuell information om behoven och då i synnerhet behovet av särskilt
stöd inom de olika rektorsomrädena, om resurserna är tilldelade och fordelade efter behov och
att de kan möta behoven inom rimlig tid. Vi anser att den nuvarande organisationen inte ger
Kommunstyrelsen den nödvändiga informationen.
Vi Socialdemokrater ftireslår därfiir att fullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att:
Att undersöka om det idag fìnns den kompetens som är nödvändig for att ge eleverna det särskilda stöd som de enligt skollagen har rätt till i alla rektorsområden.
Att låta utreda situationen av elevernas behov av särskilt stöd är tillräckligt och f,ordelat efter
de enskilda elevemas behov
Att komma med forslag på hur en organisation skall var så utformad att Kommunstyrelsen får
sådan information så att alla bam får det stöd, som de àr garanterade av skollagen, inom rimlig tid.
Mölnl ycke den 3
l5
o
Marie
lsson/
/Anna Palmér/
ü uÅ.u_
/Mats Werner/
115
FLAR.RSIIIA K{3 },'ituXli "\í
i-l lc is ¿n
Ko
t:.
¡.r:urr.s
2015 "04- 2 û
'þ1fl,
ì
,4tit'11;í1,¿1
Motion orn gratis busskort för kommunens sjukpensionärer
Hänyda kommun erbjuder sedan en tid tillbaka kommunens ålderspensionärer ett gratis busskort. trdéen
med att låta ålderspensionärer använda kollektivtrafrken avgiftsfritt, för att
till
exempel ta sig
till
mataffiären, vårdcentralen eller väninnan, är god då de ekonomiska forhållandena for denna grupp
kommuninvånare inte ailtid är särskilt god. Tyvärr inkluderas inte sjukpensionärerna" vars ekonomiska
florutsättriingar inte nämnvärt skiljer sig från ålderspensionärerna.
Med anledning av ovanstående foreslår vi komrnunfulknäktige besluta:
- att det i kommande budgetar avsätts medel för gratis busskort även för kommunens sjukpensionärer.
['
Calle Johansson (SD)
-7
Boris Leimar (SD)
116
T.-
i{ LJ ¡"{ÞdLE"d
fio lr.l;.I-ii:nSl','tei :ì
Hirrydrt
2t15 -84- Z g
,.)
MOTION OM ÖTAT BYGGANDE I
HÁRRYDAKOMMIJN
I
Sverige råder idag en stor brist av lägenheter, inte minst iHârrydakommun som är
en attraktiv bosätfiringskommun i ett expansivt område.
Rådande målsättning om en ökning av befolkrringsmZingden med l,sYo per ar uppfylls
visserligen men motsvarar inte efterfrågan.Yåtraungdomar tvingas bo hemma eller
fl@till andra kommuner, och en ökad invandring gör att trycket är stort, särskilt på
hyresrätter men även päandraboendefoÍner. Idag åir våintetiden inom Förbo for en
lägenhet i kommunen 8-10 år.
Innan vi tvingas in i ett byggande av 60-talets miljonprogram igen anser vi att något
bör göras snarast.
Med anledning av ovanstående füreslån vi konnmunfullmåiktige besluta:
¡.tt kornmunen överväger att höja befolkningstillväxten till 2,5yo de kommande åren.
- Att sþndsamt utreda hur vi snabbt kan öka bostadsbyggandet i komrnunen.
-
v
Calle Johansson (SD)
Boris Leimar (SD)
117
TNRNYOE KOMMLIN
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
Sida
2015-05-18
15
ARENDE 14
REMITTERING AV INKOMNA MEDBORGARFÖRSLAG
Nedanstående medborgarftirslag har inkommit.
l.
Dnr 2015KS199 009
Från Monica Stenmark om obligatorisk och schemalagd tråining
Signatur justerande
118
edborgar-
;jiì¡L¡'u
'"lfrnotionon
ao?s rslag
Rece¡i
,
b
h
I
"'o'',fr:;u",,*
Här skriver du rubriken på ditt
rslag.
ôrharnalad
!.
'\J
ry
Här beskriver du ditt medborgarförslag.
fil
Texto tydligt!
kornnrnUn¿r
Iårz ø;55
óc,l
b0I/h
Här motiyerar du varför kommunen ska genomföra
I
b
J
þ
*ç
ç
t
tl^
\-/.1
Vänd på bladet!
*
*
lk
Glom inte att fylla i kontaktuppgifter och att underteckna
ditt förslag. Anonyma förslag behandlas inte. Ofullständiga uppgifter kan leda till
att förslaget inte behandlas.
tq
HÄRRYDA
KOMMUN
*
\
119
Väll<ommen att amna ett
a
medborgarförslag
Tycker du att något borde förändras i Härryda kommun?
Då kan du lämna ett medborgarförslag till kommunfullmäktige.
Vad kan ett medborgarförslag handla om?
I medborgarförslaget ger du ett konkret förslag på något
samtliga kontaktuppgifter du lämnat nedan finns med i protokol I och föredragningslistor.
som du vill förändra. Förslaget ska handla om sådant som
kommunen ansvarar för till exempel skola, äldreomsorg,
kultur- och fritidsverksamhet, gång- och cykelvägar med
mera. Medborgarförslaget får inte handla om myndighetsutövning mot enskild (t ex beviljande av bygglov eller ekonomiskt bistånd) och inte heller ha ett odemokratiskt eller
Vad händer med
ditt medborgarlörslag?
Du får en bekräftelse på att vi tagit emot ditt medborgarförslag. lnlämnade förslag utreds av förvaltningen och sedan
beslutar kommunfullmäktige om de ska införas eller inte.
Handläggningstiden varierar beroende på hur komplicerat
det är. Du får ett skriftligt svar på ditt medborgarförslag.
rasistiskt innehåll.
Medborgarförslaget får bara behandla en fråga. Amnen av
olika slag ska inte tas upp i samma förslag.
Fyll i dina kontaktuppgifter och underteckna
Vem kan lämna medborgarförslag?
Alla som är folkbokförda i Härryda kommun kan lämna
medborgarförslag. Rätten gäller även barn och ungdomar
samt personer med utländsk bakgrund som ännu inte fått
kommunal rösträtt. Föreninga¡ företag, organisationer eller
andra sammanslutningar får däremot inte lämna medborgar-
Anonyma medborgarförslag hanteras inte, därför måste du
uppge kontaktuppgifter. Förslaget ska också vara undertecknat och försett med namnförtydligande. Ofullständiga
uppgifter kan leda till att ditt förslag inte behandlas.
Här lämnar du ditt f<irslag
. Posta det till: Härryda kommun,
.
förslag.
Ditt medborgarförslag blir en offentlig handling
Kansliet,
435 80 Mölnlycke.
Lämna det i kommunhusets reception vid Råda torg
i Mölnlycke.
För mer information
När förslaget kommer in till kommunen blir det en offentlig
handling och diarieförs. Förslaget publiceras på kommunens
webbplats, harryda.se, tillsammans med ditt namn, medan
Kontakta handläggare Mats Dalmyr,03l-724 61 58
mats.dalmyr@harryda.se
Läs mer på harryda.se/medborgarforslag
KONTAKTUPPGIFTER
I
Förnam
n* YlO
Efrernamn*
ni C.A¿ éMlk
âe.mUYlafk
Gatuadress* h
Postnummer
rerefon 6?Ô.,
Datum*
e-
!6ln
æ. Ò8.44.b. E-postadrer, !,fOAk/ì
"-lt
Underskrift*
Namnförtydligande*
llnwt Cá)
Éhvat=
*Obligatorisk
uppgift
HARRYDA
KOMMUN
120
Härryda kommun . Sektorn för administrativt stöd .435 80 Mölnlycke .031-724 6l 00 (växel) . kommun@harryda.se
HARRYDA KOMMTIN
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
Sida
2015-05-18
t6
ÄneruDE 15
ARENDEN FOR FULLMAKTIGES KANNEDOM
1.
2.
Dnr 20l4KS22l013
Statistiska uppgifter per den per den 3 I januari 2015.
(Handlingar i rirendet skickades med knllelsen till kommunstyrelsens
sammantrride den 27 april 2015).
Europakorridoren, nyhetsbrev 56.
justerande
121