1. No category

6 / KALMAR
BAROMETERN-OT
Onsdag 4 februari 2015
KALMAR / 7
BAROMETERN-OT
Onsdag 4 februari 2015
Kalmar satsar på miljövänliga
bilar till alla sina anställda
KAMPRADPENGARNA: DE EFTERLYSER 50 FRISKA SENIORER
% FAKTA
Är det bättre
att träna ute?
Projekt: Fysiologiska och
psykologiska effekter hos
äldre av att vara ute.
Beviljat anslag: 3,2 miljoner kronor.
Huvudsökande: Jonas
Ahnesjö och Patrick Bergman, lektorer vid institutionen för idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet.
Övriga inblandade: Sex
personer vid Linnéuniversitetet och Länssjukhuset
i Kalmar.
Start och klart: Från halvårsskiftet 2014 till halvårsskiftet 2016.
Resultat: Vetenskapliga
artiklar.
Nytta för medborgarna:
”Om vi kan visa på klara
positiva hälsoeffekter av
att vara ute är det oerhört
nyttig kunskap för alla.
Det kan få effekt för dagis
och skola och i ett större
perspektiv bidra till att
skapa attraktiva utomhusmiljöer i stadsplaneringen”.
ARTIKELSERIE
KAMPRADPENGARNA
Del 4
Tidigare delar: Ung stiftelse
värnar om äldre – 26 januari,
Forskare letar entreprenörer i
Hultsfreds spår – 29 januari,
Nyttig forskning om LOV – 31
januari.
Nästa del: Avfall blir bra affärer mellan företag.
Utemiljöns effekt på hälsan är kärnan i Jonas Ahnesjös och Patrick Bergmans nya forskningsprojekt. Med hjälp av en testgrupp på 50 friska seniorer ska de försöka ta reda på vad som händer
i kroppen när man motionerar utomhus.
FOTO: ANDERS JOHANSSON
Forskare synar
utelivets betydelse
● Händer det något i kroppen när man är aktiv ute, och vad är det
i så fall som sker?
● Med hjälp av 50 friska äldre ska två idrottsforskare på Linnéuniversitetet försöka hitta svaren.
KALMAR. – Det finns massor
av studier där man frågat
folk om de mår bra av att
vara ute, men det är otroligt
ont om hårddata eller fysiologiska bevis för att det
skulle vara så, säger Jonas
Ahnesjö.
Han är lektor vid institutionen för idrottsvetenskap
och fick tillsammans med
kollegan Patrick Bergman i
somras 3,2 miljoner kronor
från Familjen Kamprads stiftelse.
– Vi blev jätteglada och
gick ut och köpte champagne, säger Patrick Bergman.
– Men också förvånade,
ingen av oss är ju professor
eller docent, utan vi är bara
lektorer,
säger
Jonas
Ahnesjö.
Barometern träffar dem i
deras projektrum i en korri-
dor på Kalmar sportcenter.
På den lilla skylten vid dörren står det Hero: Health
Effects of Recreation Outdoors.
– Kanske inte helt
ödmjukt, men nåt ska man
ju heta, säger Jonas Ahnesjö
och skrattar lite.
En whiteboard täcker en
vägg och den är fullskriven
med idéer och samarbets-
personer. Vi slår oss ner och
de börjar förklara.
– Vi vill försöka svara på:
Vad är det som händer i
kroppen när man är ute? OM
det händer något.
– Man vet att det viktiga
D-vitaminet bildas i kroppen
av UV-strålning när vi vistas
ute, men vi vill leta fram fler
bevis, säger Patrick Bergman.
Framför allt vill de veta
vad det är som händer i
kroppen på molekylär nivå:
Påverkas våra gener av att vi
är ute eller inne? Vilka processer sätts i gång i kroppen,
och varför?
Därför ska de snart rekrytera en testgrupp på 50
friska seniorer över 65 år.
– Vi hoppas hitta en liten
grupp av friska äldre på gymmen här i Kalmar, lika många
män som kvinnor.
Testpersonerna ska vid tre
olika tillfällen få sätta sig på
en träningscykel och trampa
måttligt. Ansträngningen
ska motsvara en rask promenad, de ska bli varma och
kanske lite svettiga. Därefter
ska de sitta stilla, läsa eller
göra något annat, i två timmar.
– Under tiden kollar vi puls
och blodtryck, tar blodprover och mäter blodsocker.
Försökspersonerna ska
testcykla i tre olika miljöer:
En kal inomhusmiljö, en
pyntad inomhusmiljö som
ska föreställa ute, och så ute
på riktigt.
”Man vet att de som
är ute mycket och är
mer aktiva är friskare.
Men man vet inte om
det är för att de är ute,
eller om de är ute för
att de är friskare.”
PATRICK BERGMAN
lektor vid institutionen för idrottsvetenskap
I två veckor, mellan två av
testtillfällena, ska de också
bära en så kallad accelerometer, som mäter fysisk aktivitet.
– Man kan säga att det är
en superavancerad stegräknare, säger Patrick Bergman.
Till hösten, när testerna är
genomförda och alla data
har samlats in, sätter de sig
och räknar.
– Hittar vi något vettigt så
publicerar vi naturligtvis
det. Men om vi INTE skulle
hitta något är det ännu roligare, säger Patrick Bergman.
– Även resultatet att det
inte finns några positiva
effekter av att vara ute blir
samhällspolitiskt
intressant, säger Jonas Ahnesjö.
De båda forskarna har olika
ingångar i sitt projekt: Jonas
Ahnesjö är evolutionsbiolog.
– Alla våra biologiska processer har utvecklats beroende av omgivningen. Och
det har skett utomhus, utom
de sista 20-30 generationerna, säger han.
– Våra kroppar fungerar
bäst utomhus, men hur blir
det om man tar bort det?
Patrick Bergman är i grunden sjukgymnast med specialitet på fysisk aktivitet
och hälsa.
– Det vore häftigt om vi
Hero, Health Effects of
Recreation Outdoors, står
det på skylten vid forskarnas
projektrum i Kalmar sportcenter.
kom fram till att aktivitet ute
är bättre än inne, men än så
länge har vi inga belägg för
det, säger han.
– Man vet att de som är ute
mycket och är mer aktiva är
friskare. Men man vet inte
om det är för att de är ute,
eller om de är ute för att de
är friskare.
Jonas Ahnesjös och Patrick
Bergmans forskning hamnar mitt i omsorgsdebatten,
där ökade utevistelser för
gamla människor är ett hälsoargument.
– Utemiljöns effekt på hälsan är själva grejen i vårt
projekt. Visar det sig vara
bra att vistas ute kan man
undersöka andra grupper,
säger Patrick Bergman.
– Behöver barn vara ute?
Det är en högst aktuell fråga.
Hur stor betydelse har
Kampradstiftelsen för Linnéuniversitetet?
– Otroligt mycket. Gigantiskt mycket.
Jonas Ahnesjö och Patrick
Bergman är rörande överens. De fick de pengar de
sökte, vilket de ser som en
stor fördel:
– Det är bra att det inte
krävs motfinansiering, alltså
pengar från annat håll, utan
man kan jobba med det som
man tänkt.
– Det är också skithäftigt
att det gynnar ett enskilt universitet som Linnéuniversitetet, på sikt gör det oss till
ett bra forskningsinstitut, vi
kommer att klättra i status.
– Man kan hitta på jättemycket roligt.
TEXT
BIRGITTA HULTMAN
birgitta.hultman
@barometern.se
0480-592 82
Kommunanställd och
sugen på en miljöbil? Då
är det snart fritt fram att
leasa en personalbil med
bruttolöneavdrag i Kalmar
kommun.
KALMAR. På tisdagen fattade
kommunstyrelsen
beslut om att säga ja till personalbilar för 5 000 kommunanställda.
Det innebär att den som
vill kan få leasa en biogas,
el- eller hybridbil till en
kostnad av uppemot 3 700
kronor i månaden, beroende av vilken bil man väljer.
Idén är ett av Socialdemokraternas vallöfte i
höstas. Men ursprungligen
var det Miljöpartiet som
kom med förslaget för tre år
sedan.
Då avslogs det dock med
motiveringen att de som
kan dra mest nytta av erbju-
dandet är de som tjänar
mest. Som med alla bruttolöneavdrag gynnar det
främst dem som tjänar över
brytpunkten på 36 158 per
månad.
Nu framhålls dock miljöaspekterna som största
anledningen till personalförmånen. Kalmar kommun kan som stor beställare bli lite av ett draglok för
omställningen till fler miljöbilar och biogas.
Kommunalrådet Anders
Andersson (C) är en av dem
som ändrat ståndpunkt:
– Vi tycker fortfarande att
det slår olyckligt. Men
miljönyttan är ett stort
argument för. Därför röstar
vi ja.
Vid tisdagens kommunstyrelsesammanträde
invände Inger Hilmansson
(FP) att det ger helt fel signaler att dra ned på frisk-
vårdspeng och utbildningar och i stället prioritera personalbilar.
Hon fick dock mothugg
av Johan Persson (S) som
tyckte att det var fel att
ställa friskvårdssatsningar
mot miljösatsningar.
Oppositionen är positiv till
förslaget men var noga med
att poängtera vikten av att
det blir många bilmärken
att välja mellan. Dessutom
vill man att förslaget ska
utvärderas till hösten för att
se att inga dolda kostnader
tillkommer och att det verkligen görs miljövinster.
Detta ställde sig majoriteten bakom. Nu får serviceförvaltningen i uppdrag att
handla upp och teckna
avtal för hur man ska administrera personalbilarna.
JESPER ERICSON
jesper.ericson@barometern.se
0480-592 24
Trafikverket backar – väljer
beprövade växlar i Trekanten
Tågen till Kalmar är sämst
i södra Sverige på att
komma i tid. Och värre
kunde det ha blivit när
Trafikverket planerade
för växlar vid Trekanten.
TREKANTEN. Vid bygget av
pendeltågstationen ville
Trafikverket först använda
en typ av omläggningsanordning, den del av
växelsystemet som driver
rälstungorna, som har
orsakat stora problem i
Skåne.
– Det är inte acceptabelt
att man fortsätter lägga in
växlar som man på förhand
vet kan skapa stora problem i tågtrafiken, säger
KLT:s tågansvarige, KarlGustaf Åberg.
Han har för trafikbolagets räkning formulerat en
protest. Där påpekas att det
på omläggningsanordningarna i Skåne har gjorts
åtgärder och modifieringar,
Boka
en:
Kalmars tåg senast i syd
● Tågen till Kalmar är sämst i södra Sverige på att komma i tid.
● Och femte sämst i hela landet.
● Bara Karlstad och tre Norrlandsorter är sämre.
Kalmar. Det visar statistik
från Trafikverket. Där mäts
hur stor andel av tågen som
kommer inom fem minuter
från den tid som står i tidtabellen. I Kalmar är det drygt
80 procent.
Det vill säga: Vart femte
tåg är mer än fem minuter
försenat. I exempelvis Växjö
var motsvarande siffra ungefär vart åttonde tåg.
Förklaringarna är två,
enligt Karl-Johan Bodell,
chef för Kalmar Länstrafik.
Dels handlar det om samarbetet med Danmark.
– Vi vill ha direkttågstrafik
till Köpenhamn. Men det
betyder att förseningar som
sker på den danska sidan
också drabbar oss, säger
han.
Enligt Karl-Johan Bodell är
de danska tågen mer försenade än de svenska.
– Vi har bättre punktlighet
på de tåg vi skickar över bron
än tvärtom.
Den andra förklaringen
handlar om samordning
mellan olika tåglinjer. Små
förseningar får kedjeeffek
kedjeeffek-
ter som drabbar ändstationen Kalmar. Tågen till
Kalmar får ofta vänta in
andra tåg i Alvesta. Här
tvingas man välja mellan två
onda ting: Försening eller
att lämna resenärer på
perrongen.
– Är det rätt att köra punktligt och köra ifrån kunderna?
Hur ofta har man själv inte
tänkt när man är på väg mot
Alvesta: Hoppas de håller
tåget, när ens tåg är tre minuter sent, säger Karl-Johan
Bodell.
Möjligen finns det en
Trafiktredje förklaring. Trafik
verkets Magnus Axberg
påpekar att sommarens
strejk på Öresundstågen
slog hårt mot Kalmar.
Under juni påverkades både
Öresundstågen och Kustpilen kraftigt. Det syns också
i statistiken. Då var nästan
varannat tåg försenat.
– Kalmar har betydligt
färre tågbolag än exempelvis Malmö. Då märks
en arbetsmarknadskonflikt
tydligare. Men det är absolut
inget bra resultat ur resenä-
rernas perspektiv, säger
Magnus Axberg.
Att få tåg att komma i tid är
en komplicerad vetenskap.
Men Karl-Johan Bodell säger
att länstrafiken, som är delägare i Öresundståg och
huvudman för Kustpilen,
jobbar på att förbättra samarbetet med både SJ och
Danmark. Han betonar
också att tågen från Kalmar
i alla fall är bra på att avgå
i tid.
– Vi lyckas vända tågen
snabbt och få iväg dem i tid,
säger han.
TEXT
rasmus Jeppsson
rasmus.jeppsson
@barometern.se
0480-592 63
Frågan
Barometern den 24 januari.
men de som var tänkta att
läggas in i Trekanten skulle
vara i leveransskick från
fabriken – alltså utan modifieringar.
Karl–Gustaf Åbergs förhoppning under tisdagsförmiddagen var att Trafikverket skulle tänka om,
eller åtminstone lägga in
växlar som har samma
modifieringar som gjorts i
Skåne.
– Vi har en bra dialog och
ska nog kunna diskutera oss
fram till en lösning.
När Barometern får tag
på Peter Bjers, projektledare vid Trafikverket och
ansvarig för byggandet av
mötesspåret och den nya
stationen i Trekanten, är
beskedet glasklart.
– Vi har valt att stoppa
framtida användning av
nya
omläggningsanordningar. Trekanten kommer
att få den gamla typen av
konstruktion.
Han kallar beslutet för radikalt, men ser ingen annan
lösning.
– Vi har provat anordningen på andra stationer,
men efter stora störningar
valt att gå tillbaka.
Den äldre typen av
omläggningsanordning är
mer mekanisk, enligt Peter
Bjers. Och har visat sig vara
mindre känsliga för kyla
och snö.
Pendeltågsstationen
i
Trekanten ska börja byggas
under våren, och vara klar
för trafik i januari 2016.
FREDRIK SVENSSON
Mil efter