1. No category

Nr 3 2015
Från ord till handling –
att öka mängden aska som återförs
Regeringen höjde nyligen deponiskatten.
För energibolagen innebär deponiskatten
en kostnad på 500 miljoner kronor årligen
när energiaskan inte längre behövs som
konstruktionsmaterial på deponierna utan i
stället ska deponeras. Att hitta fler alternativa användningsområden för energiaska,
och att återföra mer aska till skogen blir allt
viktigare. Det framkom vid Askdagen i april.
– Men kostnaden kan bli ännu högre. Om vi
skulle behöva lägga alla våra askor på deponi
skulle det kosta branschen närmare en miljard
kronor per år, säger Monica Lövström, vd för
branschorganisationen Svenska EnergiAskor.
avfall som förbränns ökar, blir även mängden
komplicerade askor större, vilket höjer kraven
på rening och återvinning.
– När vi går mot en cirkulär ekonomi måste
vi återvinna metaller ur askorna, annars krävs
att vi gräver upp mer metaller, säger Monica
Lövström och lyfter en del av de användningsområden som redan finns för energiaskor.
– Aska hjälper till att återföra näring till skog
och jord, och i konstruktioner som vägar kan
askor ersätta användandet av naturliga råvaror.
Klimatvinster görs dessutom när aska används
som ballast i betong, säger hon.
Återföring till skogen
Större askmängder i framtiden
Trenden visar dessutom att det kommer produceras ännu mer aska i framtiden. Vi förbränner
allt mer vilket ger oss mer askor, och det ökade
uttaget av grot i skogen ställer krav på ökad
återföring av aska. I takt med att mängden
Det område där man kommit längst i användningen av energiaskor är återföring till skogen
av aska från biomassa. Fram till 2012 låg ansvaret för askåterföringen hos Skogsstyrelsen, men
nu förväntas marknaden sköta frågan.
En del forskning har gjorts kring uttag av
grot från skogen och hur askåterföring kan
hjälpa till.
– Grotuttag ger surare mark och askåterföring
adderar basverkande ämnen till skogen, säger
Hillevi Eriksson från Skogsstyrelsen.
– Askan ger mer alkalinitet i avrinnande vatten.
Detta motsvarar sannolikt storleksordningen
på försurningseffekten från grotuttaget, vilket
är bra eftersom många fiskarter är mycket
känsliga för små förändringar i pH, säger
Hillevi Eriksson som ändå menar att mycket
forskning återstår.
– Inom flera frågor som tillväxteffekt, utlakning vid askspridning på torvmark, grotuttagets
effekter på vattenkemin, med mera, finns det
fortfarande mycket att göra säger Hillevi Eriksson.
Inga kortsiktiga eknomiska incitament
Men det finns inga kortsiktiga ekonomiska
incitament för askåterföring, och föreskrifterna
Svenska EnergiAskor
Vår utmaning
Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för en
miljöriktig hantering av askor från energiproduktion.
Målet är ett hållbart energisystem där askorna i så stor
utsträckning som möjligt återanvänds och ingår i kretsloppet.
I Sverige alstras årligen 1,7 miljoner ton askor varav drygt
1 miljon ton återanvänds, merparten för att täcka gamla hushållsdeponier. Sluttäckningen kommer dock att minska betydligt inom
cirka 10 år. Därför krävs nya användningsområden.
ASKDAGEN 2015
för askåterföring innehåller ingen
”ska-paragraf ” utan enbart en ”börparagraf ”, vilket innebär att många
skogsägare i dag undviker kostnaden
för att återföra aska. Enbart 20 procent av den aska som kan återföras
återförs vilket gör att energibolagen
får väldigt liten avsättning för den
aska som produceras vid biomassaförbränningen.
Aska ersätter cement
Av den aska som inte kan återföras
till skog har Vattenfall sett annan
potential i. I ett projekt i Gävle hamn
har man arbetat med att stabilisera
muddermassor. Genom att använda
torvflygaska från fjärrvärmeverket
i Uppsala har man till 40 procent
lyckats ersätta cement, samtidigt som
det både blivigt billigare och lett till
mindre koldioxidutsläpp.
– Vi har inte en hållbar portfölj just
nu, men vi vill gärna prata om hur vi
jobbar med miljö på Vattenfall, och
hur vi ser på avfallsprodukter, säger
Helle Herk Hansen, miljöchef på
Vattenfall.
– Vattenfall jobbar med miljö i hela
värdekedjan. Hur våra leverantörer
jobbar och vad kunderna efterfrågar är lika viktigt för oss, säger Helle
Herk Hansen.
Täckmaterial på deponier
I Vattenfalls fjärrvärmeverk i Uppsala
produceras årligen 65 000 ton bottenaska. Efter att metallskrot har
sorterats ut och askan lagrats askan i
sex månader kallas den slaggrus och
kan användas som täckmaterial på
deponiområden.
– Vi måste lägga mer på forskning
om vi ska kunna återanvända aska
inom fler områden. I ett pågående
projekt i Uppsala tvättar vi slaggruset
för att kunna använda det som konstruktionsmaterial på fler platser.
Lovande resultat med slaggrus
Miljörisken vid användning av slaggrus är utlakning av metaller och olika
salter till grundvattnet. Därför är en
studie på just detta utförd av Sysav
extra intressant. Efter att har använt
slaggrus under asfalterade ytor som
vägar och parkeringsplatser på fem
platser i Malmö har prov tagits två
gånger per år sedan 2000. Resultatet
har varit mycket lovande.
– Vi har kontrollerat grundvattenpåverkan så nära asfaltskanten som
möjligt och metallerna ligger på en
låg eller mycket låg påverkan över lag,
säger Raul Grönholm, projektledare
på Sysav.
För tredje året i rad genomfördes Askdagen. Över 100 deltagare fick information om nya forskningsinsatser och
diskuterade branschens framtid.
Efter mätningar några meter ut från de täckta
ytorna har man funnit en påverkan av sulfat och
klorid i sydlig riktning strax utanför de asfalterade
områdena, men dessa salter sprider sig inte.
–Slutsatserna visar att den framtida påverkan
främst beror på asfaltens täthet. Om asfaltslagret
spricker är det i första hand salter som ger påverkan medan metaller inte förväntas ge någon
betydande påverkan, säger Raul Grönholm.
Hinder behöver övervinnas
Även om det finns många användningsområden
för aska i dag, finns det fortfarande många hinder,
både ekonomiska och byråkratiska. I vilken mån
kan energiaskor konkurrera med naturliga råvaror
som kanske finns på närmare håll? Vilka energiaskor får användas till vad, och hur bedöms riskerna
vid användningen? Genom att studera lagstiftningen och användningen av energiaskor i en rad andra
europeiska länder har Anders Hedenstedt vid SP
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut kommit fram
till hur man skulle kunna stimulera till en ökad
askanvändning i Sverige.
– Om man inför differentierade gränsvärden som
ger olika tillämpningsområden för askan skulle
man kunna underlätta tillståndsprocessen. I både
Frankrike och Nederländerna kan man använda
askorna fritt utan att föra en anmälan om man
klarar gränsvärdena, säger Ander Hedenstedt.
– Om dessutom myndigheterna i Sverige hade en
tydlig inriktning gällande användningen av aska,
och att askor betraktades på ett likartat sätt som
naturliga råvaror vid upphandlingar, skulle det
underlätta ännu mer, menar Anders Hedenstedt.
– Fanns det dessutom ekonomiska incitament för
återföring och annan användning av aska skulle vi
kanske kunna närma oss Danmark och Nederländerna där 100 procent av all bottenaska används,
konstaterar Anders Hedenstedt.
Vad är det
största hindret för
askåterföring/
större användning
av aska anser du?
Henrik Pedersen,
Askungen Vital AB:
”Jättekul att träffa folk från
andra branscher och att få
se vad som är på gång inom
andra områden. Den här
dagen har gett mig nya idéer
och uppslag. Föredraget om
att återvinna fosfor var intressant och gav mig mer fakta
och gruppdiskussionerna flöt
väldigt bra och var roliga.”
Karin Karlfeldt Fedje
Renova AB:
Vilka utmaningar står branschen inför?
Det krävs en tydligare lagstiftning kring hanteringen av askor och det måste bli enklare att
kommunicera med myndigheter. Det var många
av Askdagens deltagare ense om.
Lära av andra länder
På årets Askdag fick deltagarna räkna upp de viktigaste utmaningarna för branschen. Att avfall är
ett samhällsproblem, men också en resurs, måste
kommuniceras ut bättre menar många. Branschen
behöver ha tydligare besked om Regeringens
policy rörande energi från avfall. Vad ska vi göra
med askorna?
Mer aska till skogen
Generella riktlinjer
Goda exemepl på askåtervinning
Det behövs en tydligare lagstiftning samt generella
riktlinjer och gränsvärden. Branschen bör i samarbete med myndigheterna utreda var tillämpningar
för återvinning finns.
– Vi måste få klara regler för om/hur restprodukter från avfallsförbränning ska användas utanför
deponi. Annars kan vi göra oändligt antal projekt
för att visa på materialens potential, men finns
inte klara regler och vilja att använda blir det ändå
svårt att få ut askorna, menar en deltagare.
Frågan om hur branschen ska nå ut med sina
forskningsresultat på ett tydligare sätt anses också
som en viktig fråga. Ta fram en syntes av tidigare
forskning i form av konkreta förslag, föreslår en
deltagare. Vi måste nå ut med våra goda exempel
på askanvändning, menar flera.
Det är viktigt att ta lärdom av hur andra länder
hanterar sina askor, goda exempel finns på många
håll i Europa.
Skogsindustrin bör ta ett producentansvar tycker
många. En avgift på det som tas ur skogen för att
bekosta askåterföring är ett förslag. Ett annat är
att det skogsbolag som säljer GROT förbinder sig
att ta fram en plan för hur askan ska återföras till
skogen.
”För några veckor sedan satt
jag med några kolleger och
diskuterade askor från kraftvärmeverk. När vi fick datum
för den här dagen anmälde
vi oss alla tre! Det var mer
intressant än jag trodde att
det skulle bli. Det var alltid
lärorikt att höra nya rön om
vilken potential askorna har –
att de inte bara är något man
ska göra sig av med utan är
en resurs.”
Leif Ragnarsson,
Fejmert Mixer AB:
”Det finns en enorm
marknad för askor, framförallt inom väg och betongkonstruktioner, där måste
myndigheterna ta sitt ansvar
och förstå att vi måste ta
hand om vårt eget avfall på
ett föredömligt sätt. Fejmerts
problem är att hinna med och
besöka alla potentiella kunder
eftersom vi är ett så litet
företag.”
Handbok underlättar inte
användning av aska i anläggningsarbeten
Tyréns har på uppdrag av Svenska EnergiAskor undersökt vilken effekt Naturvårdsverkets
handbok har fått på återanvändning av avfall i anläggningsarbeten med inriktning på aska.
Slutsatsen är att effekten av handboken är liten. Dessutom finns en spridd missuppfattning
kring de angivna prövningsnivåerna.
n 2010 gav Naturvårdsverket ut handboken
”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten”.
I handboken beskrivs vilka bestämmelser
som berörs vid återvinning av avfall i anläggningsarbeten och hur miljömålen berörs.
Naturvårdsverket beskriver vilken kunskap om
avfallen som är väsentlig vid återvinning av
avfall i anläggningsarbeten och förklarar hur
handläggningen av sådana ärenden kan gå till.
I handboken anges en nivå när Naturvårdsverket anser att föroreningsrisken är mindre än
ringa. Då behövs ingen anmälan till kommunen. Nivåerna anges som både halter i avfallet
och utlakning från avfallet. Naturvårdsverket
förklarar även de principer och förutsättningar
som legat till grund för nivåerna.
Handboken har haft liten påverkan
Genom att gå igenom ärenden som handlar
om att använda askor i anläggningsarbeten hos
länsstyrelsen och några kommuner, drar Tyréns
slutsatsen att handbokens påverkan på hanteringen av ärenden inte verkar vara särskilt stor.
Missupfattning kring gränsvärde
Innan handboken kom var hanteringen av
ärenden om användning av aska vid anläggningsarbeten olika på olika myndigheter. Hur
ärendena hanterades berodde på kunskapsnivån
på myndigheten. I intervjuer med verksamhetsutövare har framkommit att myndigheterna har
fortsatt att hantera ärenden som handlar om
aska för anläggningsändamål på samma sätt
som innan handboken kom. Efter handboken
verkar en missuppfattning ha uppstått ute
hos myndigheterna om att det numera finns
ett gränsvärde för när man fritt får använda
massor (som är mindre än nivån för mindre än
ringa risk).
– Många tillsynsmyndigheter tolkar det som
ett gränsvärde när det är godkänt att använda
massor för anläggningsändamål, men det som
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1.
Handbok med vägledning för
att underlätta återvinningen av
avfall i anläggningsarbeten på
ett miljö- och hälsomässigt säkert
sätt. ISBN 978-91-620-0164-3.
nivån innebär är vilken provningsnivå
som det ska vara, alltså om det inte behövs
anmälan eller tillstånd, eller om krävs, berättar
Elisabet Höglund på Tyréns. En annan slutsats
är att många myndigheter verkar tycka att
det finns för lite kunskap och för få underlag
om askorna vid bedömningar av användning av askor i anläggningsarbeten och agerar
då utifrån försiktighetsprincipen och avslår
tillståndet.
Långa handläggningstider
Verksamhetsutövarna som intervjuats i studien,
anser att det är svårare och krångligare att
använda avfall i anläggningsarbeten än att använda jungfruliga material. Handläggningstiden
hos myndigheterna upplevs som väldigt lång
och många handläggare beskrivs som osäkra
och restriktiva.
Svenska EnergiAskor AB | Holländargatan 17 | 111 60 Stockholm | Tel 08-441 70 99 | info@energiaskor.se