Senaste nytt från underjorden, 25 000

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – #3 MAJ 2015
125 ÅR
AV ENGAGEMANG,
NYTÄNKANDE OCH ANSVAR.
LKAB 1890-2015.
Din säkerhet - deras uppdrag
Ny ledare i Narviks hamn
Säkra raslastare
Ny betongfabrik
Senaste nytt
från underjorden
Nya verkstäder och kontor på nivå 1365
Sid 9-11
06
12
15
17
r
a
g
nin
a
m z
t g Stolt
u
s
id lvan
t rete So VECKOBLADET
n2
m
# 3 2015 1
ida
s
a
G
Fr
Vad är en god arbetsmiljö för dig?
ATT BEHÖVA MINSKA antalet medarbetare är bland de tuffaste beslut ett företag kan
tvingas till. Det är tack vare människorna som arbetar i LKAB som vi har blivit den
framgångsrika och stabila koncern vi är idag. Samtidigt gör det nya marknadsläget
att vi måste se över alla alternativ som finns för att säkra vår fortsatta lönsamhet och
därmed värna majoriteten av anställningstillfällena på lång sikt.
Jonas Uddenberg, controller,
Narvik:
– En tolerant
arbetsplats där alla
får komma till tals.
Framtiden ligger i våra händer
SVARAR
N
är vi ser över bemanningen så
skall det ske med stor respekt för
enskilda människor och vårt mål är att
minimera negativa konsekvenser för
både medarbetare och företaget som
helhet. Nu i maj inleder vi förhandlingar med de fackliga organisationerna om
personalneddragningarna. Det första
som tas upp är förslag på en ny organisation, var vi tror oss kunna spara och
hur många tjänster verksamheterna
behöver.
I det skedet diskuteras organisationen
i stort och inte vilka personer som
berörs. Vi hoppas kunna gå in i nästa
fas i juni, då blir det förhandlingar om
turordning och vem som berörs av neddragningarna. Först framåt höstkanten
kan det bli aktuellt med eventuella
uppsägningar av tillsvidareanställda,
och i sådana fall startar uppsägningstider som i de allra flesta fall kan variera
från en till sex månader beroende på
anställningstid.
svårförutsägbara förändringar i efterfrågan. Det vi kan påverka är vår egen
kostnadsnivå, som ger oss möjlighet
att ta oss igenom de kommande kärva
åren. Det är mycket uppmuntrande
att se att våra gemensamma ansträngningar också ger resultat. Det första
kvartalet 2015 har vi klarat de hårt
ställda målen för kostnadssänkningar.
Det är tack vare alla er som på varje
arbetsplats tänkt till i stort och smått
för att hitta de effektivaste lösningarna
och hålla igen med inköpen.
Det ger hopp för framtiden och visar på
styrkan och betydelsen av vårt eget agerande. Om vi fortsätter det arbetssättet
och behåller fokus på kostnaderna så
kan vi tillsammans minimera behovet
av förändringar i bemanningen.
Vi kan inte påverka det nya marknadsläget som har uppstått med ett överutbud av järnmalm, lägre prisnivåer och
Heidi Rondestvedt, direktör
LKAB Malmtrafikk A/S, Narvik:
– När alla tar
ansvar för att göra
det bästa av arbetsdagen, hjälper
varandra och tar initiativ.
…...för det nya rekordet TUMMEN UPP
i stoppfria dygn på bandugnsverket i
Malmberget. Bra jobbat!
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
Tillfällig flytt till Jägarskolan
KIRUNA Fler medarbetare från förvaltnings-
kontoret har flyttat sina arbetsplatser till
Jägarskolan i Kiruna där LKAB:s samhällsomvandlingsenhet i dag är lokaliserade.
Tidigare fanns planer på att samla alla som
arbetar med samhällsomvandlingsprojekt
på Jägarskolan, men det är inte längre
aktuellt med anledning av det ekonomiska
läget. Under de senaste månaderna har dock
fler medarbetare från förvaltningskontoret
flyttat sina arbetsplatser till Jägarskolan av
hälsoskäl. Flytten är tillfällig och planen
framöver är att om möjligt flytta tillbaka
drabbad personal till förvaltningskontoret
efter rengöring av luftsystem.
– För att inte tappa samordning inom pro-
jektgrupperna samt mellan våra projekt och
därmed tappa effektivitet är det viktigt att
vi så långt det är möjligt är samlade fysiskt,
säger Stefan Holmblad, sektionschef samhällsomvandlingsprojekt. ERIKA LINDBLAD
CITATET
Det vi kan påverka är vår egen kostnadsnivå, som ger oss
möjlighet att ta oss igenom de kommande kärva åren.
GRETE SOLVANG STOLTZ, PERSONALDIREKTÖR, LKAB
2 VECKOBLADET # 3 2015
”Jag tror att fler kvinnor har förbättrat
arbetsmiljön och gett ett mjukare klimat.”
ANNA JOHANSSON, PRODUKTIONSCHEF PÅ RASLASTNING OCH
FOTO: FREDRIC ALM
OMSLAG: Kjell Olovsson är nöjd med de nya verkstäderna och kontoren på nivå 1365.
FOTO: FREDRIC ALM
BERGTRANSPORT.
Kenneth Håvardsen, elektriker,
Narvik:
– Trivsel, arbetsglädje och lojalitet.
Arbetsmiljöpris
MALMBERGET I år delar
LKAB Minerals och
Anders Henriksson,
förädlingschef vid
LKAB i Malmberget
på LKAB:s arbetsmiljöpris. Priset delades
ut av LKAB:s arbetsmiljökommitté den
13 april.
Båda pristagarna fick
utmärkelsen för sitt
tydliga arbetsmiljöarbete.
– När jag är ute i
verksamheten och ser
FOTO: MARITHA MOSSBERG
säkerhetsbrister går jag
inte bara förbi. Jag tar
upp det på ort och ställe
med berörda, säger Anders Henriksson, en av
pristagarna.
ÅSA HAAPASAARI
Blända av under jord
MALMBERGET Dagens
kraftiga LED-lampor
för arbetsbelysning
bländar övriga trafikanter och kan därför
orsaka olyckor.
Därför är det viktigt
att blända av all arbetsbelysning, vid möte eller när fordon färdas
bakom det egna fordonet. Särskilt viktigt
när transporter sker
av arbetsfordon mellan områdena under
jord. Vid transport på
väg eller snedbana ska
fordonets ordinarie
transportbelysning
vara tänd.
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
– Lamporna är ljusstarka
och det finns risk för att
olyckor kan ske, säger
Lars-Åke Norman, produktionschef på lastning
och bergtransport på
LKAB i Malmberget.
MARITHA MOSSBERG
VECKOBLADET # 3 2015 3
Sänkta kostnader
för underhåll
MALMBERGET. Kostnaderna för
entreprenörer har mer än halverats
i det löpande underhållet inom
förädlingen i Malmberget. Minskningen har pågått lite i taget sedan
2011. Årets mål är att minska antalet köpta timmar med ytterligare
tio procent.
Kostnaderna för entreprenörer har
minskat med cirka 24 miljoner
kronor från 2011 till idag.
– Att vi har kunnat nå så här
långt känns väldigt bra. Vi kan inte
ha störningar i processen, därför
skyndar vi långsamt för att ha en
säker drift, säger Tomas Engström,
underhållschef ovan jord i Malmberget.
Arbetet med att minska antalet
entreprenörstimmar är ett arbete
där planering och uppföljning är
nyckeln till framgång.
– Den enda vägen att gå är att
vi själva utför underhållsarbetet.
För att nå målen har vi utbildat
våra medarbetare och fyllt på de
vakanta tjänsterna. Det är viktigt
att vi har tydliga och mätbara mål
som är nedbrutna i olika delmål, så
når vi resultat. Vi planerar bättre
nu och har förbättrat flödet i arbetet. Idag måste underhållsstaben
prata med produktionscheferna
för att samarbeta när det gäller det
löpande underhållet, säger Tomas
Engström.
Det fortlöpande underhållet inne-
bär i stort sett allt, för att produktionen från gruva till tåg ska fortgå
utan avbrott. I förädlingsprocessen
finns till exempel hundratals mil
med rörledningar som kräver ständig kontroll och service. Det gäller
även de kortare underhållsstoppen
som är inplanerade. Underhåll kan
också gälla byggen av konsoler
och arbetsplattformar eller andra
saker.
– Löpande underhållsarbete
omfattar i stort sett allt och pågår
hela tiden, konstaterar Tomas
Engström.
Entreprenörstimmar
2011: 79 227 timmar
2014: 40 164 timmar
Antal entreprenörsanställda
På den vita tavlan kan vem som helst se vad
som pågår och vad som händer i förbättringsteamet, säger Carina Persson.
2011: 37 personer/
arbetsvecka
2015: 13 personer/
arbetsvecka
Antal LKABanställda 2015
15 tjänstemän
90 kollektivanställda
Mål
Att minska kostnaderna med 10 procent
under 2015
= 4 000 timmar
= cirka 2 miljoner
kronor
Analysgruppen upptäcker och ser problem som vi förut bara hade en känsla för. Nu får vi fakta på problemet, säger Martin
Morell.
FOTO: ÅSA HAAPASAARI
NYTÄNKANDE
MARITHA MOSSBERG
Problemlösare i tolv veckor
KIRUNA. Det ska bli färre stopp
och start i verken genom att lösa
problem med transportbandet
TR13. Under 12 veckor ska ett
förbättringsteam i pelletsverket
KK4 jobba med detta.
När pelletskulor inte håller
ihop fram till att de ska brännas
siktas de bort som fines. På de
bortsållade finesens resa tillbaka
till början av processen har
transportbandet TR13 identifierats som ett problemområde.
Tomas Engström, underhållschef ovan jord i Malmberget
700
4 VECKOBLADET # 3 2015
miljoner kronor ska LKAB:s kostnader
minska genom bland annat processoptimering, nya inköpsavtal, anställningsstopp och minskning av personal.
FOTO: MARITHA MOSSBERG
50%
av världens stålproduktion används
till byggnader och
infrastruktur.
– Problem med TR13 kan stoppa
pelletsverket. Stopptiden kan
vara bara 20 minuter. Det låter
kort, men innan verket går för
fullt igen har vi tappat mycket
produktion samt kvalitet, säger
Carina Persson, ledare för
teamet.
Förbättringsteamet är en del av
OpEx II och består av personer
med olika yrken och kompetenser. De har tagit emot ett
väl avgränsat problemområde
från en analysgrupp. Teamet
har nu till uppgift att systematiskt jobba sig igenom ett antal
steg för att lösa problemet med
transportbandet.
– Tidigare hade vi egna
ansvarsområden och löste det
vi hade ansvar för. Att bandet
TR13 rörde sig i sidled var till
exempel inte mitt område. Nu
jobbar vi mer mot en helhet
med gemensamma mål, säger
Martin Morell, automationstekniker och medlem i förbättringsteamet.
Att jobba i förbättringsteam är
en lärandeprocess.
– I början finns det en risk
att de som är snabba och
vill åtgärda problem med
en gång tycker att det
går långsamt när vi ska
igenom alla steg i förbättringsprocessen, säger
Carina Persson.
– Det krävs dock att vi
är uthålliga. Jämför till
exempel med säkerheten
först. Där har vi gjort
en lång resa för att det
ska slå igenom. OpEx II
kommer också att vara en
lång resa, avslutar Martin
Morell.
ÅSA HAAPASAARI
ANSVAR
VECKOBLADET # 3 2015 5
Maritha Mossberg:
Det goda samtalet
L
Räddningskamrar kontrolleras var tredje månad. I
förgrunden syns Ol-Isak
Nutti, serviceman.
FOTO: FREDRIC ALM
Årsstämma 2015
LKAB. LKAB:s årsstämma lockade
många åhörare till Vetenskapens Hus
i Luleå när det gångna gruvåret summerades. 2014 präglades framförallt
av ett förändrat marknadsläge.
Dennis Lindgren kontrollerar en räddningskammare. Maskerna och tuberna ses över och
Sprinklersystemen funktelefonen funktionstestas.
FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL tionstestas, här av Christoffer Beckéus.
Din säkerhet, deras uppdrag
LKAB. Säkerheten först är ett
väl implementerat arbetssätt
hos LKAB. Hårdvaran bakom
en stor del av tryggheten,
verksamhetens säkerhetssystem, sköts och underhålls
av en arbetsgrupp ständigt på
språng.
I visionen för noll antal olycksfall har avdelningen för brand,
besiktning och bevakning en
stor roll. Det är gruppen som
ser till att systemen fungerar.
– Vi har ögonen på i princip
alla system och i vissa fall sker
besiktningen tillsammans med
en tredje part. Vi är en stor del
av tiden ”på rull”, kontrollerar
och rycker ut vid larm, säger
Dennis Lindgren, serviceman.
Avdelningen som helhet
handhar brandlarm, blockreparationer, fallskydd, gasbesiktning, handbrandsläckare,
planering och beredning,
fordonsbrandsprinkler och en
mindre del administration.
6 VECKOBLADET # 3 2015
Just brandlarmsgruppen, i
vilken Dennis Lindgren ingår,
har bakgrund inom elteknik
och några ingår också i LKAB:s
interna räddningstjänst vars
viktiga funktion blir självklar
vid oförutsedda händelser.
– Sträckan för kommunala
räddningstjänsten är lång. Vi
kan vara på plats snabbt och
påbörja brandbekämpning
eller livräddning och sparar
därför många viktiga minuter.
I situationer som bränder kan
vi förhindra både personskador och stora materialskador.
Nytt bland säkerhetssystemen i år är bland annat utbytt
sprinklersystem på LKAB
Kimits anläggning. Räddningskamrarna under jord blir fler
till antalet, från dagens cirka
30 till uppåt 40 stycken. Dessa
är utrustade med plats för upp
till åtta personer med andningsluft och telefon.
Jobbet som serviceman på
brand, besiktning och bevakning beskriver Dennis Lindgren som händelserikt med
stora möjligheter att påverka
verksamheten i ett sammansvetsat team.
– Vi försöker komma med så
mycket råd och tips som möjligt. Vi har exempelvis varit
delaktiga i projektstadiet med
nivå 1365 och säkerhetssystemen där, vilket känns tryggt.
Det är viktigt att vi ständigt
utvecklar säkerheten på LKAB,
säger Dennis Lindgren och
får medhåll av yngre kollegan
Christoffer Beckéus.
– LKAB är ju en fantastisk
arbetsgivare med fina förmåner och utvecklingsmöjligheter. Men den största anledningen att jag trivs så bra på
avdelningen är kollegorna,
säger Christoffer Beckéus.
FREDRIK BJÖRKENWALL
ivet är möten och kommunikation med andra människor.
Bra arbetskamrater och bra
chefer tror jag ger en god arbetsmiljö. Utan den ingrediensen kan
vilket arbete som helst bli riktigt
otrivsamt. Oavsett smarta telefoner,
videokonferenser, chatt och mejl
i den digitala världen, så är möten
mellan människor och det goda
samtalet det vinnande konceptet.
För att förstå måste vi prata med
varandra – men framför allt lyssna
mer än vi pratar. Lyssna och ta till
oss det andra säger, det innebär inte
att tycka lika men höra på andra och
att lära sig av varandra.
Jag övar varje dag i att bli bättre
Tisdagen den 28 april bjöd LKAB in
allmänheten till bolagets årsstämma.
Under stämman poängterades vikten
av att befästa LKAB:s ställning genom
fortsatta satsningar på effektivitetsoch produktionshöjningar. Styrelseordförande Sten Jacobsson likväl som
LKAB:s vd och koncernchef Lars-Eric
Aaro betonade vikten av att rusta LKAB
för ett nytt marknadsläge.
– Tyvärr ser vi många mörka moln
på himlen. Järnmalmspriset har sjunkit
med 70 procent sedan 2011 och det
rådande marknadsläget ställer stora
krav på LKAB. Därför är det viktigt att
vi genomför nödvändiga effektiviseringar och produktionshöjningar. Det
är i nuet framtiden avgörs, säger Sten
Jacobsson, LKAB:s styrelseordförande.
Trots att efterfrågan på LKAB:s produkter är fortsatt stark fordrar det nya
marknadsläget ännu mer nytänkande,
engagemang och ansvar.
– Vi rustar oss för en förändrad
världsmarknad, sade Lars-Eric Aaro i
sitt anförande.
Men det gånga året innehöll även
flera ljusglimtar. Tillståndet för
dagbrottsgruvan Mertainen, goda
prospekteringsresultat, avtal med
Malmfältskommunerna likväl som
produktionsrekord i Malmberget var
positiva inslag under året.
på att höra vad andra säger, att
verkligen lyssna och att inte alltid
behöva argumentera utan låta den
andras ord i stället sjunka in. Det är
inte lätt – jag vill väldigt gärna säga
vad jag tycker och diskutera. Men
det behövs inte alltid. Det är bättre
att stanna upp, för att lyssna och då
också få extra tid till att tänka. Tid
för reflektion och tid för att analysera, det är en bristvara idag.
På en annan arbetsplats i ett annat
Möten
mellan
människor
och det
goda
samtalet
är det
vinnande
konceptet
företag hade jag en kollega som nästan jämt hade tid. Detta trots att han
ofta gjorde allra mest. Han tog sig
nästan alltid tid till eftertanke. Han
tog sig också tid för en lur under
lunchrasten. Trots att ingen gick så
långsamt i korridorerna som han så
gjorde han sitt jobb med bravur. Det
fanns också alltid tid för ett vänligt
ord, ett leende och han såg sina
arbetskamrater. Så, stanna upp lite,
ta dig tid att se andra och spring lite
långsammare. Jag ska träna på det.
Att träffas och prata med varandra
är en del av livet där vi möter andra
människor. Det är också det vi
minns när vi gör ett bokslut över en
period i livet – möten med människor.
JOSEFINE EJEMALM
VECKOBLADET # 3 2015 7
Senaste nytt
från underjorden
25 000 KVADRATMETER NYA VERKSTÄDER OCH KONTOR
Åsa Woxberg, projektledare på LKAB, är i färd med att lämna över pumpstationen till Anders Tano, produktionschef vid PIM.
FOTO: JOSEFINE EJEMALM
KP04 rustas upp
KIRUNA. Produktionens pulsåder, pumpstation KP04 rustas
upp. Med åtta nya pumpar
och ett nytt ställverk tryggas
produktionen.
– KP04 ingår i röda linan.
Om pumpstationen stannar
så stannar hela produktionen,
säger Åsa Woxberg, projektledare på LKAB.
ten KP04 för att ändra riktning
tillbaka mot förädlingsverken
igen. Det innebär att inget vatten kan transporteras tillbaka
från pumpstationen om den
stannar.
- Kp04 påverkar inte bara
förädlingsverken utan även
produktionen i gruvan, säger
Åsa Woxberg.
Som bekant är ingen kedja starkare än sin svagaste länk. Så är
också fallet med pumpstationen
KP04, produktionens pulsåder.
– Om den stannar så har förädlingsverken vatten i omkring
tio minuter, säger Åsa Woxberg,
projektledare på LKAB.
Den gamla trotjänaren KP04
Pumpstationen förser högre-
servoarerna med vatten som
används i förädlingsverken,
som processvatten och som
kylvatten för kompressorer.
Processvattnet är återcirkulerande och varje minut passerar
omkring 70 000-80 000 liter vat-
2016
8 VECKOBLADET # 3 2015
har försett förädlingsverken
med vatten sedan mitten av
1970-talet men efter lång och
trogen tjänst blev det slutligen
dags för en uppgradering av
pumpsystemet. I december 2014
påbörjades reformeringen.
– Många av reservdelarna
hade gått ur tiden vilket medförde leveranstider uppemot
150 dagar. För att säkra produktionen påbörjades monteringen
av de nya pumparna i december
efter indikationer om att det
började bli akut. Det fanns en
risk för att produktionen skulle
ska en ny kaj och
skeppslastare stå färdig i
LKAB:s hamn i Narvik
stanna och därför påbörjades
arbetet tidigare än planerat. Undan för undan har de kopplats
mot det nya ställverket.
Med nuvarande pumpsys-
tem är det möjligt att utöka
kapaciteten eller snarare trygga
kapaciteten genom fler pumpar.
Det innebär att produktion kan
garanteras med endast sex pumpar i drift.
– Nu är vi bra rustade inför
framtiden. Det nya ställverket
och de nya pumparna medför
högre driftsäkerhet och bättre
flöde i processen, säger Anders
Tano, produktionschef PIM.
Det nya ställverket är på plats
och omkoppling av de sista
pumparna pågår. I mitten av
maj beräknas samtliga åtta
pumpar vara på plats och därmed beräknas allt flyta på som
vanligt igen.
83%
JOSEFINE EJEMALM
av LKAB:s försäljning består av
högkvalitativa
järnmalmspellets
KIRUNA. I februari invigdes ytterligare
en viktig pusselbit i ett av Sveriges
största industriinvesteringsprojekt.
25 000 kvadratmeter nya personalutrymmen och verkstäder till ett
värde av 615 miljoner kronor.
VECKOBLADET # 3 2015 9
FOTO: FREDRIC ALM
Den nya restaurangen på nivå 1365.
Gruvans hjärta är gruvstaben. Kristoffer Haapalainen och Gustaf Blomberg håller koll på driften.
KUV-projektet
Kostnad:
615 miljoner kronor.
Materialförvaring intill de nya verkstäderna. Till höger Kjell Olovsson på sitt kontor.
De nya anläggningarna innefat-
tar en komplett verkstad för underhåll av mobila maskiner så
som lastmaskiner, tillredningsriggar, borriggar, skutknackare
samt en slang- och kabelreparationsverkstad. Utöver det har
förrådsverksamheten
flyttat
ned. Nya kontor, konferensrum
samt en restaurang som rymmer 136 platser har också blivit
verklighet.
– Drygt 120 medarbetare från
projekt- och gruvavdelningen
har tillsammans arbetat i nästan två års tid för att möjliggöra
detta. Nu har vi samlat allt på
ett och samma ställe. Logistiken och kvaliteten i arbetet har
förbättrats avsevärt, säger Kjell
Olovsson, tidigare projektledare
för Kiruna underjordsverkstäder (KUV) och idag sektionschef
för lastningen.
10 VECKOBLADET # 3 2015
Flytten från de gamla verkstä-
derna på nivå 775 ned till nivå
1 365 berör över 350 medarbetare. Leif Adermalm, Jim-Ove Haapalainen och Karl-Johan Kantola
är tre av dessa.
– Vi trivs jättebra här nere,
även om avståndet har blivit lite
längre, säger Leif Adermalm,
bergarbetare.
Verkstadens samlingspunkt
är infotorget som ligger i mitten
av de nya personalutrymmena.
Där har gruvstaben placerats.
– Det är gruvans hjärta där all
information om den kontinuerliga driften finns samlad och
varifrån det dagliga arbetet ute
i fronten leds i nära samverkan
med styrcentralen ovan jord, säger Kjell Olovsson.
Arbetsmiljöfrågor och attraktiva
arbetsplatser har varit viktiga
delar i utformningen av de nya
Projekttid:
År 2012 – 2015.
FOTO: FREDRIC ALM
utrymmena. Nu finns mer bullerdämpning, bättre belysning
och nya metoder för att förse
serviceplatserna med frisk luft.
Fordonstrafik sker utanför verkstadsområdet och gångtrafik
sker i separata ortar. Stort fokus har lagts på utformning av
brandsäkerhet.
– Vi tar allvarligt på de senaste fordonsbränderna. Fordon
ska inte brinna i vår gruva, men
det måste finnas en plan B om
det skulle inträffa, säger Kjell
Olovsson.
Infotorget, som innefattar de
nya kontoren och verkstäderna, är idag ett räddningsrum
som rymmer 250 personer.
Där går alla säkra om en brand
skulle bryta ut.
Varje verkstad har en egen in-
gång till förrådet där de har sin
materiel. Godsmottagning sker utanför verkstäderna.
– I en del utrymmen finns inredningsdetaljer som är helt nya för
gruvan. Bland annat en växtvägg i infotorgets del. I den nya restaurangen
har konstgjorda träd monterats. För
att göra utrymmena mer personliga
har vi även valt ut fotografier från
närområdet som vi har gjort fototapeter av. Det blev fint, säger Kjell
Olovsson.
Nu står den alltså klar, LKAB:s nya
verkstad med staber, ledningsfunktioner och med en av världens
djupaste förrådsanläggningar och
restaurang.
– Det blev lyckat. Den största utmaningen har varit att driva ett mindre
projekt parallellt med ett större – den
nya huvudnivån. Det är 12,5 miljarder kronor jämfört med 615 miljoner
kronor, att få folk att förstå att det
ändå är ett stort projekt som kräver
koncentration, säger Kjell Olovsson.
Projektgruppen har samlat all kom-
petens från 1365-projektet, vilket
gjort att samordning kring struktur
och logistik har varit enklare.
– Vi har jobbat lite i skymundan
från det stora projektet, men det
har varit ett roligt och stimulerande
uppdrag. Vi har arbetat mycket med
simulering och försökt strukturera
upp hur vi vill ha det. Vi har haft ett
bra samarbete med driften. De har
varit engagerade och med på hela resan, säger Kjell Olovsson.
Den nya anläggningen ska sköta drif-
ten för nivå 1 365, men projektledningen har varit framsynta. Anläggningen ska även klara en ny nästa
huvudnivå.
Yta: 25 000
kvadratmeter.
Uttagen bergvolym: 185 000
kubikmeter.
Antal ortmeter:
3 500 meter.
Sprutbetong:
80 000 kvadratmeter.
Övrigt:
I KUV-projektet ingår
även 1 070-metersnivån. Dit kommer
laddbilsverkstaden
att flytta. Det blir
även en parkering
för laddfordon.
NYTÄNKANDE
JOHANNA FOGMAN
VECKOBLADET # 3 2015 11
JACOB LEDER
NARVIKS HAMN
NY VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR FÖR LKAB NORGE A/S
NARVIK. Efter 28 år ändrade Jacob Steinmo kurs och styrde skutan mot nya
utmaningar på LKAB. Jacob bytte arbetet på smältverket mot gruvindustrin.
– Det är ett privilegium att få jobba på LKAB, ett företag som på många områden är världsledande.
12014– Jagochbörjade
på LKAB i december
kommer närmast från
Hur hamnade du på LKAB?
till ett oerhört spännande företag att
arbeta på.
4
Hur arbetar ni med beFinnfjord AS. Där arbetade
sparingar?
jag i 28 år varav de senaste
–
Vi
har ett stort fokus
åren som teknisk direkpå besparingar och vi
tör. Jag trivdes väldigt
ser bland annat till att
bra men när det här
nyttja interna resurser i
Marknaden
löser
tillfället dök upp tog
så lång utsträckning som
jag chansen och sökte
inte problemen
möjligt.
Vi behöver göra
tjänsten. Jag sökte efter
mer i egen regi och hitta
åt oss
nya utmaningar och LKAB
smarta arbetssätt. För att
är ett mycket spännande
LKAB
fortsatt ska vara ett
företag. Det känns väldigt
framgångsrikt företag behöver
roligt att få komma in i en orgavi fortsätta den resa LKAB påbörjade
nisation av den här storleken.
för flera år sedan, det vill säga satsa på
Vad innebär ditt arbete som
produktutvecklingen. Vi har en hög
verkställande direktör för LKAB i
kompetensnivå inom LKAB och det
Narvik?
tror jag är nyckeln för fortsatt fram– Jag leder de dagliga aktiviteterna i
gång. På min tidigare arbetsplats, som
hamnen. Narvik är ett stort logistikockså var en leverantör till stålinducentra och en stor anläggning. Den
strin, lärde jag mig att vi inte kan lita
senaste tiden har kapaciteten byggts ut på att marknaden löser problemen åt
och den nya kajanläggningen är färdig. oss. Det är vi själva som måste säkra
Under hösten levereras den nya utlasLKAB:s långsiktiga konkurrenskraft,
taren till kaj sju vilket är ett viktigt
även under perioder med lägre priser.
steg på vägen mot en kapacitet om 30
Vad betyder ENA för dig?
miljoner ton.
– Jag tycker att ENA sammanfattar
Vad är det bästa med att jobba på
LKAB väl. Det innebär att alla medarLKAB?
betare har ett ansvar att arbeta och
– Jag trivs väldigt bra, det är en god
agera på ett ansvarsfullt sätt, engagera
arbetsmiljö och jag har riktigt bra
sig och ta ansvar för sina kollegor och
kollegor. Det finns en otroligt bred
arbetsmiljöer.
kompetens inom LKAB och det gör det
JOSEFINE EJEMALM
2
3
12 VECKOBLADET # 3 2015
FOTO: JOSEFINE EJEMALM
Namn: Jacob
Steinmo.
Familj: Sambon
Anne-Rita och
familjens katt.
Yrke: verkställande direktör för
LKAB Norge A/S.
Utbildning:
Civilingenjör med
inriktning mot
processmetallurgi vid NTH i
Trondheim.
Fritidsintressen: Skidåkning,
kajakpaddling
och att vistas ute
i naturen.
Bästa egenskap: Det goda
humöret och
den optimistiska
synen på livet.
5
ENGAGERAD
VECKOBLADET # 3 2015 13
Harry Johansson, mekaniker, sitter i bentonitanläggningens kontrollrum. Kontrollrummet ingår i den totala riksbedömningen för bentonitanläggningen.
FOTO: LENNART JÖNSSON
Fokus på att reducera risker
LULEÅ. Riskbedömning av arbetsmoment och farliga objekt görs för
att förhindra tillbud och olyckor på
arbetsplatsen, innan de sker. Den
nuvarande bentonitanläggningen i
LKAB:s hamn i Luleå har tagit första
steget mot ett helhetstänk för att
reducera risker.
Lovisa Rustan Sundvall, produktionschef hamn och bentonitanläggning,
och Mikael Haapalahti, arbetsmiljöutvecklare, har sammanställt fyrtiotalet
generella och specifika risker för bentonitanläggningen i ett
dokument.
– Generella risker
är sådana som berör
hela anläggningen, till
exempel användning
av lyftanordning eller
lyft med lyftstroppar. Specifika risker
Lovisa Rustan
är kopplade till olika
Sundvall
områden som truckfickan eller utlastningen, säger Lovisa Rustan Sundvall.
Målsättningen är att gå igenom dokumentet med alla nyanställda och även
gå ut och visa riskerna i verkligheten.
Enligt lag ska riskbedömningar uppdateras löpande. På LKAB ska de revideras
minst en gång per år eller vid förändring.
– En egen riskbedömning för varje enskilt objekt eller maskin har vi inte möjlighet att uppdatera årligen. Då tappar
vi greppet om varje risk, säger Henrik
Magnusson, verksamhetsutvecklare företagshälsovården.
Riskbedömningar ska därför göras
på olika nivåer, från koncernivå ner
till arbetsplats. På koncern- och anläggningsnivå hanteras generella risker som
berör många medarbetare. På arbetsplatserna läggs huvudfokus på specifika
risker som rör egna arbetsmoment.
Syftet med
riskbedömningar är att
skapa åtgärder för att
förhindra
att olyckor
sker
HENRIK MAGNUSSON
ÅSA HAAPASAARI
Hur förebygger du risker på din arbetsplats?
Jonas Mosesson, LKAB Fastigheter, Malmberget:
SVARAR
14 VECKOBLADET # 3 2015
– Jag tänker efter
några gånger innan
jag gör något.
Ellinor Apelqvist, LKAB Fastigheter, Malmberget:
– Jag tycker om ordning och använder
skyddsutrustning.
Peter Juntti, LKAB Fastigheter,
Malmberget:
– Jag ser till att använda bra grejer, rätt
material och tänker
till en gång extra.
Man ska kunna
prata med varandra
Anna Johansson, produktionschef raslastarna och Ronny Steen skyddsombud.
FOTO: MARITHA MOSSBERG
Bättre säkerhet
och ökad produktion
MALMBERGET. Raslastarna i
Malmberget är goda förebilder
för en bra arbetsmiljö. Ordning
& reda och Säkerheten först
har gett resultat. Sektionen har
inte haft en enda olycka med
frånvaro sedan den 14 juli 2013.
Fler kvinnor har också förändrat attityderna.
Att sprida information och samtala med varandra är viktiga bitar för den goda arbetsmiljön.
Arbetet blir effektivare.
– Vi har ökat raslastningen i
egen regi med 1,9 miljoner ton
per år sedan 2011, säger Patrik
Johansson, sektionschef för lastning och bergtransport på LKAB
i Malmberget.
morgonmöten
och produktionschefer som jobbar dagtid, och hinner träffa
medarbetarna varje dag, har
förbättrat både säkerhet och
effektivitet. Attityderna har
förändrats. Här skriver alla un-
Kontinuerliga
der på att attitydförändringen
hänger ihop med fler kvinnor
på arbetsplatserna.
– En kvinna på varje skift förändrar hela attityden i skiftlaget, säger Ronny Steen, skyddsombud.
– Jag tror att fler kvinnor har
förbättrat arbetsmiljön och gett
ett mjukare klimat, säger Anna
Johansson, produktionschef på
raslastning och bergtransport.
Alla runt bordet nickar instämmande.
Raslastarna träffas alltid i rastkuren innan skiftet börjar. De
är spridda på åtta olika lastplatser i gruvan. Att träffas innan
arbetet börjar är betydelsefullt.
– Vi har utbildningsdagar om
säkerhetskulturen där vi pratar säkerhet. När varje skiftlag
träffas får alla samma information, det är viktigt, säger Anders
Stålnacke, raslastare.
Den sista mars i år hade sektionen har haft 626 dagar utan
olyckor med frånvaro. Där ingår raslastarna, personalen i
sprängämnesförrådet,
rasladdarna och bergtransporten, totalt 141 personer, Malmbergets
största enhet.
– Vi kan ha hur många program
som helst utan nytta om vi inte
träffas och pratar med varandra. Då har vi koll på grejerna,
säger Krister Taivalsaari, produktionschef på raslastning och
bergtransport.
Stora förbättringar har skett
de senaste åren. Bland annat
med att rensa bort sten från
vägbanorna i lastområdena.
Olyckorna tidigare berodde
oftast på att någon trampade
snett och skadade sig i samband med att kliva in eller ut i
maskinen. Men det finns också
förbättringar som kan göras.
– Vi kan bli bättre på riskhantering, säger Krister Taivalsaari.
MARITHA MOSSBERG
VECKOBLADET # 3 2015 15
Förhoppningen är att påbörja småskalig brytning i Leveäniemi dagbrott tidigare än planerat., säger Markus Petäjäniemi,
produktionsdirektör LKAB.
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON OCH FREDRIC ALM
Tillsammans klarar vi
framtidens utmaningar
LKAB. Tuffa tider kräver en
stabil produktion utan störningar och haverier.
– Om vi producerar säkert och kostnadseffektivt
enligt våra planer kan vi med
gemensamma krafter styra
LKAB genom en svår tid, säger
Markus Petäjäniemi, produktionsdirektör på LKAB.
Marknadsläget är oförändrat
med fortsatt pressade järnmalmspriser. En stor utmaning
är de kostadsbesparingar bolaget står inför. Precis som för
de stora konkurrenterna ligger
fokus på ett positivt kassaflöde
och att minska kostnaderna
utan att tumma på kvaliteten.
– Besparingsarbetet får inte
ske på bekostnad av säkerhe16 VECKOBLADET # 3 2015
ten, som alltid går först. Säkra
och effektiva arbetssätt ska gå
före riskfyllda genvägar, säger
Markus Petäjäniemi.
LKAB:s största utmaning just
nu är rågodsförsörjningen från
underjordsgruvorna. I Kirunagruvan pågår avsänkningsarbetet från nivå 1045 till 1365,
vilket gör att produktionen
tidvis går med reducerad fart.
Problemen med kalvande störtschakt är tidskrävande att lösa.
Dessutom är CA-spel B7 just nu
havererat. Kortsiktigt leder det
inte till produktionsförluster
utan minskad reservkapacitet
som i sin tur ökar sårbarheten.
Uppfordringssystemen i såväl
Kiruna som Malmberget är i
stort renoveringsbehov.
Enligt plan ska bärringen i pelletsverket KK4 i Kiruna bytas
ut till sommaren 2017 då nya
sprickor förväntas uppstå. Ett
byte kan bli aktuellt redan 2016
och i värsta fall till hösten 2015.
Beslut tas inom kort.
– Det skapar osäkerhet. Samtidigt har de seismiska aktiviteterna i Malmberget ökat den senaste tiden. Vi har inte kunnat
bryta enligt plan i Printzsköld
vilket har påverkat järnhalterna
negativt. De seismiska aktiviteterna stör omgivningen, vilket
gör att LKAB tidvis får dra sig
tillbaka från lastplatserna, säger
Markus Petäjäniemi.
Förhoppningen är att påbörja
småskalig brytning i Leveäniemi
dagbrott tidigare än planerat.
– Det är vår möjlighet när vi får
problem i underjordsgruvorna.
Får vi störningar, kan vi lättare
kompensera med malm från
våra dagbrottsgruvor, säger
Markus Petäjäniemi.
Störningarna i produktionssystemet har påverkat leveranssäkerheten och mycket handlar
för LKAB om att återupprätta
förtroendet hos kunderna.
– Vår leveransprecision har
inte varit helt bra de senaste
åren då vi haft låga lager i samband med störningar, säger
Markus Petäjäniemi.
En av åtgärderna för att klara
de kommande målen är att
jobba vidare med OpEx II, att
gå mot stabilare processer med
mindre störningar i produktionen. Att spara på utgifter i
stort som smått, exempelvis att
minska inköp av främmande
tjänster och förbruka mindre
energi.
– Vi måste vara noggranna
och systematiska, inte ta några
genvägar. Vi har inte råd med
olyckor och haverier, säger
Markus Petäjäniemi.
En god Ordning & Reda på ar-
betsplatsen bidrar till en resurseffektiv och säker arbetsmiljö.
– Arbetsplatsens utveckling
är viktig i dessa tider. Det är i
Ordning & Reda säkerhetskulturen börjar. Samtidigt ökar
trivseln på arbetsplatsen, det
bygger laganda, säger Markus
Petäjäniemi.
För att stå rustade inför bolagets utmaningar ska LKAB
spara över 700 miljoner kronor
jämfört med budgetåret innan.
– Vi håller vår kostnadsbudget efter första kvartalet. Det är
bra jobbat av alla, men ytterligare besparingar kommer att
bli nödvändiga då vi inte nått
produktionsmålen, säger Markus Petäjäniemi.
Det kräver samarbete, engagemang och stort ansvarstagande
av alla.
– Ni, våra medarbetare, är
vår viktigaste resurs. Tillsammans ska vi klara det här, säger
Markus Petäjäniemi.
JOHANNA FOGMAN
Benjamin Krutrök, Bengt-Göran Mikko och Niclas Hedin inspekterar fabriken. FOTO: JOHANNA FOGMAN
Ny semimobil betongfabrik
SVAPPAVAARA. Behovet av betong ökar i takt med att LKAB
expanderar och nya dagbrottsgruvor startar. För att klara
av att leverera all betong har
LKAB Berg & Betong investerat i en ny semimobil betongfabrik.
Bara under de närmaste fyra till
fem åren kommer dagbrottsgruvorna i Svappavaara att behöva
cirka 30 000 kubikmeter betong.
För att tillverka en gjutning av
betong på 200 kubikmeter krävs
8-10 bilar lastade med betong
från Kiruna. Med en fabrik på
plats i Svappavaara räcker det
med tre bilar.
– Vi minskar transporterna
vilket är miljövänligt. Samtidigt
kan vi halvera fordonsparken,
säger Benjamin Krutrök, produktionschef för betongtillverkning.
Den nya betongfabriken klarar
av att tillverka 60 kubikmeter
betong i timmen och är av samma modell som den som står
placerad på LKAB:s UNIO-område (Upplag Nya Industriområdet)
i Kiruna.
– Denna modell har en lite
mindre blandare, tre kubikmeter. Det är samma kapacitet i
Malmbergets betongfabrik, säger Niclas Hedin, sektionschef
hos LKAB Berg & Betong.
Styrsystemet är likadant som
i fabrikerna i Kiruna och Malmberget, detta för att alla ska kunna köra fabriken. Likaså reservdelarna är likadana vilket ger en
enklare service.
Fabriken är certifierad och godkänd för all sorts betong. Den
är semimobil vilket innebär att
den är flyttbar, men den står
inte på hjul. Det tar drygt tre
veckor att montera ned och flytta fabriken. Den 4 mars startade
produktionen. JOHANNA FOGMAN
VECKOBLADET # 3 2015 17
När du motionerar regelbundet
utmanar du
muskler, leder
och ligament
som därmed
bygger sig
starkare lite i
taget
ANSVAR
På lunchpromenad i Malmberget.
FOTO: TINA BENSON
Hälsa och säkerhet
går hand i hand
LKAB. Även små mängder
motion ger hälsofördelar och
arbetsmiljövinster. Det och
mycket mer vet de 41 hälsoinspiratörer som utbildats på
LKAB under vintern.
– Precis som i övriga Sverige
ser även vi på LKAB ett försämrat hälsoläge bland våra
anställda. Många vet att det är
viktigt att träna och äta bra,
men tror att det handlar om
att få blodsmak i munnen och
späka sig sju dagar i veckan.
Vi behöver avdramatisera bilden av hälsa och det hjälper
hälsoinspiratörerna mig med.
De ska vara kompisen i fikarummet som kan motivera till
nya vanor och ett sundare liv,
säger Jana Bjuhr, hälsoutvecklare på LKAB.
Målet är att inspiratören ska
genomföra minst en hälsofrämjande aktivitet med sina
arbetskamrater under året.
18 VECKOBLADET # 3 2015
KMA-samordnare och hälsoinspiratör Emma Lindgren på
LKAB Mekaniska, ordnade en
hälsotävling. Syftet var att få
medarbetarna att röra på sig
och få kunskap om vilken kost
som är bra för kroppen. Gensvaret var stort.
– Jag tror att tävlingen var
en väckarklocka för många.
Den fick i alla fall igång mig!
Jag mår mycket bättre nu när
träningen blivit en del av min
vardag. Förutom att springa
2-3 gånger i veckan lämnar
jag ofta bilen och promenerar.
Det gjorde jag aldrig förut, säger Rolf Fors, projektledare på
LKAB Mekaniska.
Att vara rörlig är även en ar-
betsmiljö- och säkerhetsfråga.
En stark kropp återhämtar sig
snabbare vid sjukdom och är
bättre på att parera oväntade
rörelser som halka eller snubblingar.
– När du motionerar regel-
bundet utmanar du muskler,
leder och ligament som därmed bygger sig starkare lite i
taget. Rehabiliteringstiden efter till exempel en snubbling
kan ofta kortas om du varit
fysiskt aktiv innan olyckstillfället. Generellt sitter vi för
mycket, vid datorn, i bilen,
framför tv:n. Prova att stå och
jobba eller gå en lite längre
väg till lunchen, det behöver
inte vara svårare än, säger
Björn Olofsson, sjukgymnast
på LKAB.
SOVRAT
Tack!
Ett stort tack till alla för uppvaktningen i
samband med min pensionsavgång samt min
60-årsdag. Håkan Henriksson
Ett stort tack till arbetskamrater, arbetsledning och LKAB för den fina avtackningen
med blommor och presenter i samband med
min pensionering efter 43 år vid företaget.
Björn Jenssen
Ett stort tack till mina arbetskamrater, LKAB
och alla jag jobbat med under åren för uppvaktning och presenter i samband med min
pensionering. Kenneth Söderberg
Ett stort tack för uppvaktningen på min
50-årsdag. Ronny Stålnacke
TINA BENSON
Tack för all uppvaktning vid min pensionering
från LKAB. Frank Dyrander
31/3: Års- och hållbarhetsredovisningen publiceras på www.lkab.com
Ett stort tack till arbetskamraterna och
LKAB för uppvaktningen på min 50-årsdag.
Peter Vestling
30/3: Luossa Hill Climb genomförs av
LKAB Fritids skidsektion i Kiruna
21/3: Familjedag med pimpeltävling i
Kissansaari anordnas av LKAB Fritid i
Malmberget
Det hände på LKAB
20/3: LKAB informerar om att bolaget
tar en ny roll i samhällsomvandlingen
28/4: LKAB:s årsstämma i Luleå och kvartalsrapport för första kvartalet presenteras
Det händer i LKAB
22/4: Ullspiran i Kiruna börjar rivas
20/4: LKAB förbereder varsel för ca 100
tjänstemän
22/5: ”Hej, Industri!” besöker LKAB för
andra året.
2/4: Positiv dom från mark- och miljödomstolen om Leveäniemi
27/5: FoU-dagen i Malmbergets forskningscenter.
Jag tackar alla arbetskamrater, kollegor, vänner och fackliga arbetskamrater för uppvaktningen vid min pension. Ett särskilt tack till
skiftlag 4, lastningen, för tiden tillsammans.
Krister Määttä
Tack för uppvaktningen i samband med min
pensionsavgång. Kalervo Keränen
Hjärtligt tack till alla er som jag haft nöjet att
lära känna under mina år i firman! Tack för
gåvor och de fina orden i samband med min
pensionering! All lycka till er alla i framtiden!
Kjell Harnesk
Tackar för uppvaktningen, presenter och den
vackra blombuketten i samband med min
pensionsavgång. Tack även alla jag jobbat
med under de 42 år jag har varit anställd i
företaget. Det har varit en tid som gått i både
dur och moll, men där vi med gemensamma
krafter alltid tagit oss igenom de besvärliga
tiderna. Är säker på att ni även löser den pågående krisen med engagemang, nytänkande
och ansvar! Leif Pesonen
Tack till arbetskamrater och kollegor på
sovringsverket i Kiruna för tårta och blommar
när jag nu efter 45 år avslutar min anställning
på LKAB. Bengt Flyckt
FLYTTAD MOBILSUPPORT
Mobilsupporten i Malmberget har flyttat den 16 mars till
källarvåningen i Vitåfors manskapshus vid damernas omklädningsrum. Detta för att göra supporten mer lättillgänglig
för alla.
ÖPPETTIDER
Vardagar 12.00-14.30,
vardagar före röda dagar 9.00-11.30.
WWW.LKAB.COM
För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet,
Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.
Vill du veta mer om hälso-
inspiratörernas roll, få en
kostföreläsning på din arbetsplats eller ställa allmänna
frågor om kost och motion,
kontakta Carola Olsson eller
Jana Bjuhr, hälsoutvecklare på
LKAB i Malmberget respektive
Kiruna. Bidra till Sovrat!
Maila: veckobladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00.
Utkommer 12/6
Manusstopp 4/6
Johanna
Fogman
0980 – 714 75
070 – 342 14 75
Maritha
Mossberg
0970 – 766 44
073 – 074 36 45
Fredrik
Björkenwall
0980 – 715 44
072 – 526 15 44
Kajsa
Lindmark
0970 – 767 78
070 – 363 55 70
Holly
Nelson
0970 – 737 37
070 – 319 09 37
Tina
Benson
0980 – 710 85
070 – 342 10 85
Erika
Lindblad
0980 – 712 41
072 – 524 12 41
Josefine
Ejemalm
0980 – 649 10
070 – 673 49 10
Åsa
Haapasaari
0980 – 714 29
070 – 342 14 29
Anders
Lindberg
0980 – 783 55
072 – 717 83 55
E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt:
VECKOBLADET # 3 2015 19
GRUVOR
FÖRÄDLING
2014
Pelletsverk KK2
923
913
Pelletsverk KK3
1 089
1 209
Pelletsverk KK4
1 106
809
55
155
875
809
KIRUNA
SVAPPAVAARA
Pelletsverk BUV bandugnsverk
925
902
Pelletsverk MK3
847
808
Anrikningsverk till fines ANR
Pellets
Fines (inkl. KMR)
Dagbrott:
Svappavaara
ARBETSMILJÖ, KONCERN
Antal olycksfall med frånvaro
i hela LKAB-koncernen.
Period: 1 jan - 31 mars
58
444
6 049
5 765
6 045
434
600
30
25
Norra:
Narvik
35
40
15
20
tkr
10
17
5
55
Uppnått K-värde:
91,0 %
ackumulerat mars
2014
2015: 391 kr
2014: 7 138 kr
60
0
2015
KOMMENTARER
Period: 6 april - 19 april
ARBETSMILJÖ
Råmalm (inkl. Konsul) + 23,1
+ 9,5
Pelletsverk KK3
+ 12,9
Pelletsverk KK4
- 8,9 ¹
+ 21,9 ³
Svappavaara
Specialprodukter
KVALITET
PRODUKTION
Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och
produktion avser moderbolag och
anslutna dotterbolag.
NORRA, TUSEN TON
Pelletsverk KK2
Totalt
levererat
50
BERÄKNAD BELÖNING
Södra:
Luleå
UPPNÅDD PRODUKTKVALITET
Produktkvalitet i leveranser.
Period: 1 jan - 31 mars
Kvalitetsmål: 96 %
45
19
379
6 199
FÄRDIGA PRODUKTER
521
360
Totalt förädlade produkter
2 223
MALMBERGET
2 578
4 545
4 361
Pelletsverk SK
Södra:
Malmberget
8 649
5 140
Anrikningsverk special
Norra:
Kiruna
2014
2015
6 426
7 142
6 719
2015
Period: 1 jan - 31 mars
2014
2015
Leveranser, tusen ton
Period: 1 jan - 30 april
Förädlingsverk, tusen ton
7 717
Råmalm, tusen ton
Period: 1 jan -31 mars
HAMNAR
¹) Verkstopp ASI-430TR014 samt
²) Rågodsbrist.
SÖDRA, TUSEN TON
Råmalm
+ 54,1
Fines (MAF + MAC)
+1,6
MPBO BUV
+ 9,3
MPBO MK3
-4,6 ²
bandbyte 435MA001.
0,0
Grafik: Mediagrafik & illustration