Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse
Malmö stad 1 (9) Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-11 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Remiss Kläder i Vård och omsorg STK-2014-625 GYVF-2014-951 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att all vård och omsorgspersonal i brukarnära arbete i Malmö stad ska utrustas med arbetskläder från och med 1 januari 2017. Utgångspunkten är skärpningen av föreskriften från Socialstyrelsen om basal hygien (SOSFS 2007:19) som träder i kraft 1 januari 2016. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fick i samband med beslutet i uppdrag att i samråd med servicenämnden återkomma till budgetberedningen 2016 med förslag till driftsformer och finansiering av hyra av kläder med cirkulationstvätt och upphandling med tre års kontrakt. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har utrett ärendet. Förvaltningen föreslår två alternativ: 1) att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor 2) att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor samt att stadskontoret vidare utreder möjligheterna med tvätt av arbetskläder. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna utredningen gällande arbetskläder till vård och omsorg och skicka den till kommunfullmäktige, samt, att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med alternativ 2, att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor samt att stadskontoret vidare utreder möjligheterna med tvätt av arbetskläder. Beslutsunderlag • • • • Tjänsteskrivelse GyVN AU 140915 Remissvar Arbetskläder vård och omsorg STK-2014-625 G-Tjänsteskrivelse AGVN 20150315 Utredning av driftsform och finansiering av arbetskläder till vård och omsorg Bilaga social hänsyn i offentlig upphandling Tjänsteskrivelse_V&Oberedning 6_11-2014_Arbetskläder Beslutsplanering SIGNERAD 2015-06-10 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott 2014-09-15 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2014-09-22 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2015-04-24 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2015-06-22 2 (9) Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2015-06-26 Ärendet Bakgrund I december 2014 beslutade kommunfullmäktige att all vård och omsorgspersonal i brukarnära arbete i Malmö stad utrustas med arbetskläder från och med 1 januari 2017. Utgångspunkten tas i skärpningen av föreskriften från Socialstyrelsen om basal hygien (SOSFS 2007:19). Tidigare utredningar från arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden belyser en bild av att ett tvätteri i kommunal regi kan ge samhällsekonomiska vinster och anställning till personer idag utanför arbetsmarknaden. Nämnden lyfte fram tre tänkbara alternativ 1. Tvättservice inklusive lagning och transport, som drivs av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, JobbMalmö. 2. Tvättservice inklusive lagning och transport, som drivs av Serviceförvaltningen, där verksamheten får i uppdrag att erbjuda arbete, arbetsträning och praktik till JobbMalmös deltagare. 3. Upphandling med sociala villkor av tvättservice inklusive lagning och transport, med krav på att arbeten, arbetstränings- och praktikplatser går till arbetssökande med försörjningsstöd. Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att gå vidare med alternativet hyra av kläder med cirkulationstvätt och upphandling med tre års kontrakt. I priset ingår kläder och tvätt, transporter, slätningsbehandling (strykning) och vissa reparationer. Arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden fick i uppdrag att i samråd med servicenämnden återkomma till budgetberedningen 2016 med förslag till driftsformer och finansiering av alternativet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har tillsammans med serviceförvaltningen tagit fram förslag till vidare hantering. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut om upphandling av cirkulationstvätt lämnar förvaltningen det tidigare spåret med tre alternativ (bilaga Tjänsteskrivelse GrVN AU 140915 Remissvar Arbetskläder vård och omsorg STK-2014-625) till förmån för två nya alternativ till driftsform och finansiering av cirkulationstvätt. De två alternativen är: 1. att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor 2. att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor samt att stadskontoret vidare utreder möjligheterna med tvätt av arbetskläder. Nedan presenteras de två alternativen. Arbetsmarknas-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden lyfter fram att nämnden inte kan ansvara för en fortsatt utredning av tvätt av arbetskläder, det krävs kunskap om tvätterinäringen och nämnden bistår gärna en fortsatt utredningen med kunskap om arbetsmarknadsfrågor. Alternativ 1: Upphandling av cirkulationstvätt med sociala villkor 3 (9) Upphandling av cirkulationstvätt med sociala villkor ger leveranssäkerhet, möjlighet att ställa höga miljökrav på leverantörerna samt att sociala kriterier kan anpassas vid upphandling. Tvätteriförbundet 1 är positiva till en eventuell upphandling av cirkulationstvätt och många av deras medlemsföretag har visat sitt intresse. Enligt tvätteriförbundet är tvätterier i allmänhet ett instegsjobb och att branschen anställer personer med grundläggande utbildning och svenskkunskaper. Den svenska lagstiftningen kring sociala villkor vid offentlig upphandling bygger på EUdirektiv och utgår från upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till bland annat anställnings- och sysselsättningsmöjligheter, social integration och beaktande av hållbarhetskriterierna (se bilaga Social hänsyn i offentlig upphandling). Att använda sociala villkor vid upphandling av cirkulationstvätt är möjligt. Enligt Tvätteriförbundet finns det företag i Malmö stads direkta närhet som skulle kunna vinna en upphandling, däremot är de största företagen placerade på annan ort. Om det företag som vinner upphandlingen inte är beläget i Malmö gynnar det arbetslösa i den ort företaget har sitt tvätteri. Det är viktigt att beakta i processen att det är företagets placering som avgör vilken kommuns medlemmar som gynnas av sociala villkor. Sociala kriterier skulle även kunna tillämpas vid lokala transporter av arbetskläder till och från de 102 arbetsplatser runt om i staden inom vård och omsorg. Sociala villkor som grund vid upphandling skulle möjliggöra god dialog med det upphandlade företaget/företagen och möjliggöra ett nära samarbete vad gäller praktikplatser och åtgärdsanställningar. Miljökrav vid upphandling Enligt Konkurrensverket 2 kan man vid upphandling av tvätt- och textilservice ställa krav på miljöaspekter kopplade till: • utvinning av råvaror för tvättkemikalier och textilier • tillverkning av tvättkemikalier och textilier (exempelvis vatten- och kemikalieanvändning) • tvättprocessen (energianvändning, kemikalieanvändning, vattenförbrukning) samt • användning av fossila bränslen vid distribution. Det finns tre nivåer vid kravställning, varav den högsta är spjutspetskrav. Alternativ 2: Upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor samt vidare utreda möjlig- heterna att a) starta ett kommunalt tvätteri och/eller b) utföra lokala transporter av arbetskläder till och från arbetsplatser i staden och/eller c) i egenregi tvätta en mindre mängd arbetskläder. Det andra alternativet arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår är Sveriges Tvätteriförbund är den svenska tvätterinäringens branschorganisation och representerar medlemmar inom både kemtvätt och industriell tvätt. Tvätteriförbundet driver ett kontinuerligt arbete mot en kvalitativt konkurrenskraftig tvätterinäring. Alla medlemmar är auktoriserade med tvätteriförbundets T-Märke. Det innebär att de, genom en noggrann kontroll och auktorisationsprocess, uppfyller de kriterier som krävs för att garantera en verksamhet med god service och starkt socialt ansvarstagande. 2 http://www.konkurrensverket.se/upphandling/hallbar-upphandling/stallhallbarhetskrav/kriteriebiblioteket/tjanster/tvatt--och-textilservice/ 1 4 (9) att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor samt vidare utreda möjligheterna med ett kommunalt tvätteri och/eller lokala transporter i egenregi av arbetskläder till och från arbetsplatser i staden samt att tvätta en mindre mängd kläder i egenregi. Utredningen föreslås utföras av konsult från tvätteribranschen skulle ge ett komplett beslutsunderlag med investerings- och driftskalkyl, riskbedömningar, arbetsmiljöbedömningar, miljöpåverkan, tillgänglighet, därtill en logistisk analys av de lokala transporterna. Därmed skulle ett beslut fattas på fullständigt underlag. Stadskontoret föreslås i detta alternativ leda utredningen och samordna arbetet i samråd med berörda nämnder. En utredning måste föregås av upphandling eftersom tiden är för knapp för att först utreda och sedan eventuellt starta upp en verksamhet till januari 2017. Nedan presenteras de tre förslagen som utredarna föreslår utreds vidare. Föreslås utreda vidare - Tvätteri i egen regi Utredarna har valt att luta sig mot de uppskattade investeringsberäkningar gjorda av företag inom tvätterinäringen. Trots att dessa har intresse av att en upphandling kommer till stånd är det den mest trovärdiga beräkning förvaltningen kunnat åstadkomma under utredningstiden. I den tidigare skrivelsen (bilaga Tjänsteskrivelse GrVN AU 140915 Remissvar Arbetskläder vård och omsorg STK-2014-625) bedömer gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att investeringskostnaden för att starta ett tvätteri i egen regi samt att köpa in arbetskläder för vård och omsorgspersonal uppgår till omkring 20 mkr. I summan ingår uppstart av tvätteri med kapacitet att tvätta 2000 kg tvätt/dag, inköp av arbetskläder till 4 400 anställda för 11,5 mkr samt industritvättmaskiner, torktumlare, anpassning av befintliga lokaler med ventilation, vatten, avlopp, el, golv och kringutrustning. För att ta fram underlag till utredningen du nu läser har förvaltningen varit i kontakt med Tvätteriförbundet och några av dess medlemmar. Beräkningar och uppskattningar nedan kommer från branschen 3. Vi ämnar visa att omfattningen är större än vad tidigare uppskattningar visat. Volym Vid uppstart av tvätteri i egen regi behöver kapaciteten täcka behovet. Att utgå ifrån 4400 anställda plus 1200 vikarier är lågt räknat men ger en bild av volymen i dagsläget. Vid uträkningen av kg tvätt per dag, är utgångspunkten att ett plagg väger ca 400 gram. Varje medarbetare byter arbetskläder dagligen och vid behov oftare. Detta innebär att volymen av arbetskläder för vårdoch omsorgspersonal uppgår till minst 5 ton/dag 4. Cirkulationstvätt och distribution sker måndag till fredag. Volymen är avsevärt högre än vad tidigare utredning visade, från 2 till 5 ton per dag. Kapacitet Följande företag har förvaltningen varit i kontakt med genom Tvätteriförbundet; Berendsen, Textilia, CWOBoco/Tvättjänst, Comforta och T-tech. 4 Varje del väger 400 gram. Hämtning och lämning av textilier sker måndag–fredag. Plaggen bärs 7 dagar i veckan. 5600 plaggbärare behöver 5600*2 plagg/dag. Räknar 0,8 för att hela personalstyrkan inte alltid arbetar (semester, kurs etc) 5600*2= 11 200 11 200 * 0,8 = 8960 styck plagg per dag 8960 styck plagg per dag * 7 dagar = 62 720 62 720 * 0,4 gram =25 088kg/vecka 25 088kg/vecka delat på 5 arbetsdagar (ingen hämtning och lämning av tvätt på helger) = 5017,6 kg/dag 3 5 (9) Kapaciteten på tvätteriet bör vara minst 5 ton tvätt per dag för att täcka behovet. Om fler verksamheter i staden ska tvätta sina arbetskläder i tvätteriet behöver en flexibilitet i lokalerna möjliggöras för att kunna ta större volymer. Detta behöver man ta hänsyn till i den ekonomiska kalkylen. Antal plagg Antal plagg utgår ifrån socialstyrelsens krav att arbetstagare alltid har rena arbetskläder att tillgå på sin arbetsplats, samt att arbetskläderna byts varje dag. Branschen rekommenderar 11 ombyten per plaggbärare, 11 överdelar plus 11 underdelar, totalt 22 plagg eller 9 ombyten per plaggbärare, 9 överdelar plus 9 underdelar, totalt 18 plagg. Om staden väljer att arbetstagare inom vård och omsorg ska ha personliga arbetskläder kommer antalet plagg att bli högre än om valet blir storleks- och modellanpassade kläder. Antalet plagg hänger även samman med leveransfrekvensen. Vid två leveranser/vecka räcker 18 plagg, det vill säga 9 ombyten. Vid leverans en gång per vecka krävs 22 plagg, det vill säga 11 ombyten. Totalt antal plagg Fast anställda Vikarier Antal medarbetare 4 400 Antal plagg 1 200 Totalt anställda 5 600 Antal plagg på totalt antal anställda 10 44 000 56 000 18 79 200 100 800 22 96 800 123 200 Inköp av arbetskläder Arbetskläder kostar från 70 kr och uppåt. För kvalitetskläder som tål tvätt på 60 grader samt bibehåller passform rekommenderar branschen arbetskläder för över 100 kr. För 150 kr får man ett kvalitativ plagg. 10-20 % dyrare för eko-certifierade textilier. • Ungefärligt pris per plagg 150 kr • Ungefärligt pris per plagg för ekocertifierade textilier 180 kr Produktionsutrustning Branschen har varit behjälplig med underlag för investeringar, uppstarts- och driftskostnader för ett tvätteri. Underlaget är framtaget av några av Tvätteriförbundets medlemmar 5. Följande investeringar rekommenderas för ett tvätteri med hög automatiseringsgrad för effektiv hantering av textilier. 5 Följande står bakom underlaget Tvätteriförbundet, Berendsen, Textilia, CWO-Boco/Tvättjänst och Comforta. 6 (9) Investeringar Produktionsutrustning Fastighet Datasystem Sortering Lokal (Yta och höjd) anpassning Affärssystem Tvättmaskiner 8 Ångpanna Beställningssystem Torktumlare Mediaförsörjning (el, vatten, Chip för spårning Metric system ånga, data) Finish tunnel Vikmaskiner Textilinvestering Kemiförsörjning Arbetskläder Vagnar Rening/efterbehandling av avloppsvatten/vatten Ett metric-system är ett hanterings- och logistiksystem som styr tvättprocessen. En förenklad beskrivning är att den styr vad som tvättas när, tillsammans med vad, till vilken arbetsplats det ska skickas och vilka medarbetare som arbetar där. När det är tvättat, tumlat, galgat och slutbehandlat i finnishtunneln kan metric-systemet tala om var medarbetare x överdelar och underdelar befinner sig så att de packas i bokstavsordning för att skickas till arbetsplats y. I detta system är den manuella hanteringen att gå igenom kläderna och tömma fickor innan de tvättas, sortera i färger, plocka i och ur tvättmaskiner och i och ur torktumlare, därefter är det automatiserat fram till det packas. Investerings- och driftskostnader (SEK) Investeringar Produktionsutrustning Vagnar 37 632 000 7500SEK/kg tvätt 5 000 000 5000SEK/styck, antal beror på leveransadresser, 1000st Fastighet 20 000 000 Köp av fastighet, 20000SEK/m2, uppskattat behov 1000 m2 Textilkostnad 18 480 000 5600 plaggbärare, 22 plagg, 150 kr styck 81 112 000 Driftskostnader/ år WECO 3 763 200 3 SEK/kg tvätt Personal 5 600 000 16 anställda a`350 000SEK/år Management, administration, kundservice 2 200 000 Distribution 3 000 000 Underhåll 700 000 Avskrivning 10 år 8 111 200 Ersättningsinköp 1 000 000 24 374 400 Kommentarer på kalkylen ovan: Investering fastighet, 10 års avskrivning bör anses i kortaste laget, 20 år bör vara lämpligare enligt Malmö stads anvisningar (industribyggnader). Avskrivning av arbetskläder ej lämplig enligt Malmö stads anvisningar. Kontroll över plaggen omöjlig, går inte att hantera i anläggningsreskontra. Avskrivning av inköp av arbetskläder på 10 år måste ifrågasättas. Posten avskrivning bör reduceras i förhållande till avskrivningstiden för fastighet och samtidigt ökas i förhållande till kortare avskrivningstid för textilier. 7 (9) Branschen uppskattar investeringskostnader för produktionsutrustning i ett tvätteri till ca 37,6 mkr jämfört med våra tidigare beräkningar på 8,5 mkr. Kostnaden för arbetskläder uppskattar branschen till 18,5 mkr att jämföra med våra tidigare beräkningar på 11,5 mkr. Disparansen är stor och ger uttryck för komplexiteten i beräkningarna. Miljökrav för tvätteri Villkoren som ställs på ett tvätteri avgörs av typen av tvätt, exempelvis verksdagskläder eller hotelltvätt. Textilier är olika smutsiga och vissa kläder kan vara förorenade av t.ex. olja, tungmetaller med mera och då ställs högre krav. Ett tvätteri är inte anmälningspliktigt enligt miljölagstiftningen. Miljöförvaltningen ska informeras eftersom miljöförvaltningen har tillsyn på verksamheter även de verksamheter som inte är anmälningspliktiga. Tvätterier har miljöpåverkan främst genom tvättkemikaliers fosforinnehåll. Miljöförvaltningen kontrollerar tvätterier enligt miljölagstiftningen utifrån följande parametrar: Utsläpp till kommunens avloppsnät • Tvätterier är ålagda att följa VASyds bestämmelser ABVA och dess tilläggsbestämmelser. • Föroreningsutsläppen från tvättanläggningen skall underskrida speciella mängdriktvärdena. • Provtagning av avloppsvatten, två gånger per år under de första två åren därefter en gång per år förutsatt att inga avvikelser inträffat. • Provtagning ska ske av licensierad provtagare. Analys av provet ska göras av ackrediterat laboratorium avseende alla parametrar. • Årlig verksamhetsrapport till Miljönämnen och VASYD där avvikelser, åtgärder och uppföljningar ska redovisas samt analysresultaten av provtagningen av avloppsvattnet. Utsläpp till luft • Utsläppen från anläggningen av NOx till luften ska inte överstiga 50 mg NOx/MJ. Påverkan på omgivningen • Transporter till och från verksamheten ska planeras så att minsta möjliga störning på miljön uppstår. • Buller från anläggningen ska begränsas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Inre verksamheten • Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras på yta som är ogenomsläpplig och så att spill, föroreningar samt förorenat vatten samlas upp och kan omhändertas. Absorptionsmedel ska finnas tillgängligt. • Vid val av kemiska produkter, exempelvis rengöringsmedel, skall utbytesprincipen i 2 kap 6 § (kemiska produkter) miljöbalken tillämpas. Detta innebär att av två likvärdiga produkter bör man välja den från hälso- och miljöskyddssynpunkt minst farliga. • Journal över avlämning av farligt avfall samt annat avfall ska föras. Avfallsslag, mängd, transportör, mottagare och hämtningsdatum skall framgå av journalerna. Journalerna och transportdokumenten ska finnas tillgängliga på anläggningen. Energianvändning • Vid energianvändning över 500 megavatt timmar krävs en energikartläggning och en energiplan där planerade åtgärder för energieffektivisering framgår. Fastighet för tvätteri 8 (9) Förfrågan om tillgängliga lokaler för tvätteri har gjorts till fastighetskontoret samt till stadsfastigheter. Idag finns inga tillgängliga lokaler som förvaltas av Malmö stad eller Lima. Enligt fastighetskontoret är en indikativ hyra för lokal av denna typ lager/produktion, ca 600-700 kr/kvm. Till detta tillkommer anpassningar som måste göras för att lokalen ska bli ändamålsenlig samt driftkostnader. Stadsfastigheter har gjort följande beräkning. Om staden hade byggt ett tvätteri från början så skulle det kosta ca 25 000 kr/kvm, d.v.s. en lokal på 1000 kvm skulle kosta att bygga nytt, 25 000 000. Stadsfastigheter gör bedömning om att det skulle kosta 15000kr/kvm för ombyggnation av redan befintlig lokal på 1000 kvm, d.v.s. 15 000 000. Driftkostnader: ca 600 000 kr/år endast för fastighetsdelen. Föreslås utreda vidare - Lokala transporter av arbetskläder till och från arbetsplatser i staden Vid en upphandling av cirkulationstvätt kan staden välja att tvätt levereras till en depå i staden och att staden själv distribuerar tvätten till arbetsplatser. Leveranser skulle bestå i både utlämning av ren tvätt samt uppsamling av smutsig tvätt. Föreslås utreda vidare – Att i egenregi tvätta en mindre mängd arbetskläder Förslag har kommit utredarna på arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt serviceförvaltningen till kännedom att en vidare utredning kan titta på mindre tvättenheter på stadsområdena där arbetet skulle kunna utföras av åtgärdsanställda. Utredningen uppmanas särskilt beakta: • arbetsmiljö • ansvars- och kostnadsfördelning mellan vårdenheter och enheterna som utför uppdraget att tvätta, laga, leverera arbetskläderna • ansvar för arbetskläder som försvinner, vem tar kostnaden? • investerings- och driftskalkyl, riskbedömning, miljöpåverkan • analys av de lokala transporterna, säkerställa året runt leverans Slutligen är det viktigt att poängtera att tvätt och leverans av arbetskläder är huvuduppdraget och huvuduppdraget måste, i första hand, säkras. Nyttjande av tvättstugor på VoO-enheter för tvätt av arbetskläder till personal I syfte att komplettera utredningen har stadsområdena fått besvara två frågor för att utreda möjligheten att tvätta arbetskläder på vårdboenden eller motsvarande med åtgärdsanställda som utför arbetet. Följande två frågor ställdes till stadsområdena: 1. Finns det möjlighet att nyttja tvättstugor på vårdboenden eller motsvarande för tvätt av arbetskläder (tvätta, torktumla, stryka, vika) till områdets personal inom vård och omsorg. 2. Hur många tvättstugor, beräknad kapacitet i tvättstugan samt tid på dagen när tvättstugorna inte nyttjas av boendet. Samtliga stadsområden utom stadsområde Söder har svarat att det inte finns möjlighet att tvätta 9 (9) arbetskläder för personal inom vård och omsorg på boenden. Bedömningen är att de tvättstugor som finns på vårdboenden endast är dimensionerade för det antal brukare som bor där. Tvättstugorna är inte heller arbetsmiljömässigt anpassade för annan användning än vad de används till idag. I många fall är utrymmena begränsade både vad gäller förvaring, tvätt och efterbehandling av kläder samt att arbeta i lokalen. Det skulle i de flesta fall krävas ombyggnad för att svara upp mot arbetsmiljömässiga krav på tvättstugorna. Inom stadsområde Söders samtliga boenden tvättas arbetskläder, brukarnas personliga kläder samt sängkläder. Tvättmaskinerna på boenden inom stadsområden Söder har inte kapasitet att tvätta större kvantiteter än vad som redan görs idag. Förvaltningens reflektioner Att erbjuda personer långt ifrån arbetsmarknaden åtgärdanställning är en samhällsekonomisk vinst. Volymen, 5 ton tvätt per dag, kräver tvätteri i stor skala. Lägg därtill textilierna staden idag upphandlar, brukares textilier inom hemtjänsten och övriga arbetskläder och volymen kan generera stordriftsfördelar som krävs för en kostnadseffektiv produktion. Om det blir aktuellt med ett tvätteri med lägre automatiseringsgrad än vad branschen rekommenderar bör speciell hänsyn tas till arbetsmiljöförhållanden. Lägre automatiseringsgrad ger lägre investeringskostnader samt monotona och fysiskt krävande arbetsuppgifter. Ansvariga Lars Silverberg, Biträdande direktör Social hänsyn i offentlig upphandling Definition av social hänsyn Social hänsyn är det begrepp som används i svensk upphandlingslagstiftning för att referera till kontraktsbestämmelser avseende samhällsansvar och social hållbarhet. I Lagen om offentlig upphandling (LOU) framgår det att upphandlande myndigheter "bör beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling" (1 kap. 9 a § ). En sådan skrivning finns även i Lagen om offentlig upphandling i försörjningssektorn (LUF). Svensk upphandlingslagstiftning bygger huvudsakligen på EU-direktiv. Enligt EU-kommissionens handledning ”Socialt ansvarsfull upphandling – en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling (2010)” handlar social hänsyn om "upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter": • • • • • • • • Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter Anständigt arbete Arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter Social integration Lika möjligheter Tillgänglighet för alla Beaktande av hållbarhetskriterier Frågor om etiskt handel och CSR På sidan http://socialhansyn.se/ kan du läsa om Göteborgs Stads pilotprojekt för social hänsyn i upphandling. Inom ramen för detta pilotprojekt tas arbetsmetoder fram för hur hela staden på sikt ska arbeta med social hänsyn i upphandling. Projektet ska också se till det stödbehov som finns hos alla involverade parter. Arbetsmarknadsmål med insatsen är att ställa krav som underlättar för de som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. Det politiska uppdraget lyder; Målet att "upphandling av tjänster med social hänsyn ska öka" har funnits med i Göteborgs Stads budget sedan 2012. I budget för 2014 skärptes målet med uppdraget att minst 50 % av stadens tjänsteupphandlingar ska göras med social hänsyn. Upphandlingsbolaget är processägare för målet och ansvarar för att hålla ihop och driva arbetet. De prioriterade målgrupperna är ungdomar, utrikes födda och personer med funktionshinder. Källa: http://socialhansyn.se/ Malmö stad 1 (5) Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Datum 2014-10-08 Vår referens Alexander Blümke Utvecklingssamordnare alexander.blumke@malmo.se Remiss Kläder i Vård och omsorg STK-2014-625 GYVF-2014-951 Sammanfattning Stadskontoret har utrett frågan om arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena och föreslår att vård och omsorgsverksamheterna i Malmö stad ska tillhandahålla en miniminivå av arbetskläder vid uppgifter som har att göra med brukarnära arbete samt för att underlätta brukarens identifiering av personalen. Införandet sker senast 1 januari 2017 eller i samband med att förväntade skärpningar i Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ombeds i remissvar lämna förslag på huruvida en tvättservice kan organiseras och finansieras, som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom att stadens arbetsmarknadspolitiska målsättningar ska inkluderas i beslutet om tvättservice, för att uppnå effekter på sysselsättning och stadens kostnader för försörjning. att föreslå vård – och omsorgsberedningen att ställa 3 alternativ för organisering av en tvättservice mot varandra samt att stämma av alternativen med berörda förvaltningar. De tre alternativen är: 1. Tvättservice inklusive lagning och transport, som drivs av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, JobbMalmö. 2. Tvättservice inklusive lagning och transport, som drivs av Serviceförvaltningen, där verksamheten får i uppdrag att erbjuda arbete, arbetsträning och praktik till JobbMalmös deltagare. 3. Upphandling med sociala villkor av tvättservice inklusive lagning och transport, med krav på att arbeten, arbetstränings- och praktikplatser går till arbetssökande med försörjningsstöd. SIGNERAD 2014-09-08 att vid beslut om en kommunal tvättservice inklusive lagning och transport förorda att extra ekonomiska anslag tillförs berörd nämnd för dels uppbyggnad och dels drift. 2 (5) Beslutsunderlag • • • • • • Bilaga Inventering Bilaga Beräkningar Tjänsteärende förslag på arbetskläder inom vård och omsorg Beredningsbrev Remiss STK-2014-625 Missiv till Remiss STK-2014-625 G-Tjänsteskrivelse GyVN AU 140915 Remissvar Arbetskläder vård och omsorg STK-2014625 Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott 2014-09-15 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2014-09-22 Vård- och omsorgsberedningen 2014-11-06 KS Arbetsutskott 2014-11-10 Kommunstyrelsen 2014-11-26 Kommunfullmäktige 2014-12-16 Ärendet Stadskontoret har utrett frågan om arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena med utgångspunkt i den förväntade skärpningen i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19, om basal hygien. Stadskontoret föreslår att vård och omsorgsverksamheterna i Malmö stad ska tillhandahålla en miniminivå av arbetskläder vid uppgifter som har att göra med brukarnära arbete samt för att underlätta brukarens identifiering av personalen. Införandet sker senast 1 januari 2017 eller i samband med att Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. Stadskontoret har utrett två ekonomiska alternativ i vilka plagg och tvätt ingår: A: Hyra av kläder med cirkulationstvätt och B: Inköp av plagg med tvätt på arbetsplatsen. Stadskontoret förordar förslag A vilket ger ökad kontroll över kostnader och tid för skötsel. Utredningens kostnadsberäkningar baseras på att 4 400 anställda berörs av införandet av arbetskläder. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ombeds i remissvar lämna förslag på huruvida en tvättservice kan organiseras och finansieras, som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens överväganden Arbetslösheten i Malmö förväntas ligga kvar på en hög nivå även under kommande år. Utvecklingen på arbetsmarknaden går mot ökade kompetenskrav, vilket leder till att en stor del av arbetskraften har svårt att etablera sig långsiktigt på arbetsmarknaden. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen välkomnar stadskontorets initiativ till att inkludera stadens arbetsmarknadspolitiska målsättningar vid utredningen av stadens behov av tvättservice. Malmö stad kan aktivt välja att service till kommunens verksamheter ska utföras av malmöbor som har svårigheter att konkurrera på den öppna arbetsmarknaden och därmed bryta utanförskap och risk för permanent försörjningsstödsberoende. Stadens ökade kostnader för 3 (5) tvättservice kan därigenom delvis kompenseras av minskade kostnader för försörjningsstöd. I övrigt bör finansieringsprincipen tillämpas. Organisering Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ser tre alternativ för att organisera stadens nya behov av tvättservice inklusive lagning och transport som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder: 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen bygger upp ett tvätteri inom JobbMalmö och erbjuder vård- och omsorgsverksamheterna i staden full service med tvätt, lagning transport och administration. 2. Serviceförvaltningen bygger upp ett tvätteri och erbjuder vård- och omsorgsverksamheterna i staden full service med tvätt, lagning transport och administration. I uppdraget ingår att erbjuda arbete, arbetsträning och praktik till JobbMalmös deltagare. 3. Malmö stad upphandlar tjänsten och ställer krav på att arbeten, arbetstränings- och praktikplatser går till försörjningsstödstagare genom sociala villkor. Oavsett driftslösning lämpar sig de arbetsuppgifter som en tvättservice omfattar väl för många arbetssökande som har svårigheter att konkurrera på den öppna arbetsmarknaden. I alternativ 1 och 2 kan verksamheten organiseras antingen: • som en skyddad verksamhet med enbart åtgärdsanställda samt personer i praktik/arbetsträning eller • som en ordinarie kommunal verksamhet med ordinarie anställda och åtgärdsanställda samt personer i praktik/arbetsträning. Finansiering alternativ 1 och 2 Investeringskostnader Uppbyggnaden av ett kommunalt tvätteri enl. alternativ 1 och 2 innebär investeringskostnader som bör tillföras berörd nämnd. Driftskostnader För den löpande driftskostnaden för ett kommunalt tvätteri kan Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen se två modeller. • Löpande interndebitering av berörda vård- och omsorgsenheter. 4 (5) • Centralt driftsanslag till den nämnd som bedriver tvättservice. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen förespråkar centralt driftsanslag som bedöms vara administrativt effektivare. Alternativ 1 – Organisering och uppbyggnad av tvättservice inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen bedömer att man inom JobbMalmö kan organisera en tvättservice. Dock ställer sig förvaltningen tveksam till om det är den inriktningen som förvaltningen ska ha – att ta driftsansvaret för en tvättservice. Om förvaltningen skulle få uppdraget skulle det kunna bedrivas som ett arbetslag bestående av två arbetsledare och ca 50 deltagare som har åtgärdsanställningar eller är i praktik/arbetsträning. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen utgår från att man genom dessa personella resurser kan ansvara för hela kedjan från transport, administration, tvätt samt lagning. Preliminmär beräkning av investeringskostnad - alternativ 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen gör bedömningen att tvättservice skulle kunna bedrivas inom JobbMalmö efter anpassning av befintliga lokaler och investering i utrustning. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har i dialog med leverantörer gjort en preliminär bedömning av investeringskostnader. Vid ett beslut om att gå vidare med alternativ 1, måste förvaltningen återkomma med ett mer precist underlag. Nedan följer uppskattade kostnader: Beräkningen utgår från stadskontorets uppgift om 4400 användare och dagligt byte av arbetskläder. Det motsvarar enl. förvaltningens beräkningar ca 2000 kg tvätt per dag. För att starta ett tvätteri med kapacitet att tvätta ca 2000 kg tvätt per dag, krävs en uppskattad investering om ca 20 mkr, vilket omfattar inköp av arbetskläder (11,5 mkr), industritvättmaskiner, torktumlare och anpassning av befintliga lokaler vad gäller ventilation, vatten, avlopp, el, golv och kringutrustning. Uppskattningen bygger på stadskontorets utredning samt Gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningens preliminära beräkningar utifrån utlåtanden från tvättmaskinsleverantör och installationsfirmor för vvs, el och golv. Utgångspunkt för maskinkostnaderna har varit att maskinerna ska motsvara högsta miljökrav. Driftskostnader - alternativ 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har i dagsläget inte gjort en uppskattning av förväntade driftskostnader. Det saknas viktig information kring förväntad förbrukning, antal vårdenheter där tvätt skall hämtas/lämnas etc. 5 (5) Ansvariga Eva Ahlgren Skoldirektör Malmö stad 1 (10) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-04-02 Vår referens Ilona Holmgren Utredningssekreterare Ilona.holmgren@malmo.se Remiss Kläder i Vård och omsorg STK-2014-625 GYVF-2014-951 Sammanfattning I ärendet som sändes på remiss i juni 2014 förslås gemensam policy för arbetskläder. Remissinstanserna uttrycker positiv ställning till en gemensam policy och införande av arbetskläder vid brukarnära arbete. Det föreslås i inriktningsbeslut att arbetskläder införs inom vård och omsorg från 1 januari 2017, med gemensam policy i Malmö stad, förutsatt att ekonomiska medel tillförs. Former för tvättservice och nämndernas eventuella behov av medel hänskjuts till budgetöverläggningarna för 2016. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna inriktningen att all vård- och omsorgspersonal i brukarnära arbete utrustas med arbetskläder enligt vad som redovisas i ärendet från 1 januari 2017, att ge gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att i samråd med servicenämnden återkomma till budgetberedning 2016 med förslag till driftsform och finansiering för arbetskläder enligt modell A, inklusive tvätt enligt beskrivning i ärendet, att uppdra åt berörda nämnder att i sina budgetskrivelser inför budget 2016 redogöra för förväntade ekonomiska konsekvenser av införande av modell A med arbetskläder, inklusive behov av lokalanpassningar, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram gemensam policy med anvisning för arbetskläder inom Malmö stads vård- och omsorgsverksamheter, samt att uppdra åt stadskontoret att återkomma med rapport i ärendet till kommunstyrelsen i december 2015. Beslutsunderlag SIGNERAD 2014-10-27 • • • Bilaga inventering Bilaga beräkningar G-Tjänsteskrivelse 2 (10) • • • • • • • • • • • • • • • Beredningsbrev från vård- och omsorgsberedningen Protokollsutdrag AU II nr 182/14 Remissvar från Vision G-Tjänsteskrivelse_V&Oberedning 6/11-2014_Arbetskläder Remissvar från Kommunal Remissvar från Saco Remissvar från sociala resursnämnden Remissvar från stadsområdesnämnd Innerstaden Remissvar från stadsområdesnämnd Norr Remissvar från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Remissvar från stadsområdesnämnd Söder Remissvar från stadsområdesnämnd Väster Reservation från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (M) (FP) Remissvar från stadsområdesnämnd Öster Reservation från stadsområdesnämnd söder (M och FP) Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-06-02 KS Arbetsutskott II 2014-06-09 Vård- och omsorgsberedningen 2014-11-06 KS Arbetsutskott 2014-11-10 Kommunstyrelsen 2014-11-26 Kommunfullmäktige 2014-12-16 Ärendet Stadskontoret har utrett frågan om arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena. I remissärende föreslås en gemensam policy för arbetskläder inom vård och omsorg i Malmö stad. Det föreslås att kortärmade överdelar och byxor (eller motsvarande) används vid arbetsuppgifter i brukarnära arbete, oavsett anställningsform. Utgångspunkt tas i den förväntade skärpningen kring föreskriften från Socialstyrelsen om basal hygien (SOSFS 2007:19). Det föreslås även att arbetskläder införs för profilering av medarbetare vid brukarmöten för att underlätta brukarens identifiering av personalen. Två ekonomiska förslag presenteras och beräkningarna baseras på 4 400 anställda. Stadskontoret förordar förslag A. Båda förslagen anges nedan. Förslag A Hyra av kläder med cirkulationstvätt och upphandling med tre års kontrakt. I priset ingår kläder och tvätt, transporter, slätningsbehandling (strykning) och vissa reparationer. Kostnad per person är omkring 3 000 kr eller ca 13,4 miljoner kr för Malmö stad. Förslag B Inköp av plagg med tvätt på arbetsplatsen. I förslaget ingår tvätt i respektive verksamhet, i anslutning till arbetsplatsen. Beräkningarna tar inga hänsyn till lokalernas förutsättningar. Plaggen bedöms ha en livslängd på mellan ett till två år. Första året görs inköp av alla plagg och fortsättningsvis, årligen, inhandlas och byts hälften av plaggen. Kostnad för B år 1 per person: 4 700 kr eller 20,5 mkr för Malmö Stad Kostnad för B år 2 och därefter per person: 3 400 kr eller 14,8 mkr för Malmö stad Varav kostnad för plagg år 1 per person: 2 620 kr eller ca 11,5 miljoner kr för Malmö stad. Varav kostnad för plagg år 2 per person: 1 300 kr eller ca 5,8 miljoner för Malmö stad. 3 (10) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ombads att i sitt remissvar ge förslag på hur en tvättservice kan organiseras och finansieras som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Vård- och omsorgsberedningen uppmanade också stadsområdena att redogöra för sina kostnader kring arbetskläder och tvätt av dessa. Nedan sammanfattas remissinstansernas synpunkter. Remissinstanser Sv. Kommunalarbetareförbundet avdelning Skåne län sektion 4 Vård och Omsorg i Malmö tycker att det är bra att Malmö stad inför en gemensam policy för arbetskläder och menar att policyn bör träda i kraft tidigare än föreslaget datum. Förbundet anser att arbetskläder ska hanteras via cirkulationstvätt för att säkerställa att tvätten inte bidrar till smittspridning samt att personella resurser används till brukare och inte till tvätt. Förbundet ställer sig även bakom förslag om en tvättservice som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Vidare anses LSS-verksamheter ha samma behov och tillgång till arbetskläder i omvårdnadsarbete som övriga inom vård och omsorg. Slutligen förutsätter förbundet att framtagandet av policy och rutiner sker tillsammans med Kommunals representanter. Centrala SACO-rådet i Malmö stad ställer sig bakom förslag att medarbetare som dagligen möter brukare ska ha arbetskläder och förordar förslag A med hänvisning till att dyrbar arbetstid går förlorad när okvalificerade uppgifter ska utföras. SACO menar att policyn ska tas fram i dialog med berörda. Förslaget om arbetskläder i olika omfattning åt SACOs medlemmar välkomnas. Slutligen anses det olyckligt att LSS-verksamheter exkluderas med hänsyn till kostnadseffektivitet, samsyn och likabehandling. Visions Malmöavdelning har inget emot att arbetskläder införs, de framhåller vikten av att det alltid ska finnas rena kläder till hands och anser att administration kring kvittens av kläder behöver lösas. Om alternativet tvätt på arbetsplatsen blir aktuellt behöver tid avsättas i schemat. Stadsområdesnämnd Norr ställer sig i huvudsak positiv till gemensam policy för arbetskläder i Malmö stad och anser att förslag A är mest fördelaktigt men skriver också att nämnden saknar förutsättningar att följa den förväntade föreskriften förrän tidigast 2017 och att budgeterade medel är en förutsättning för ett införande. Nämnden belyser brukarperspektivet i förhållande till personal inom avlösning, ledsagning och boendestöd och föreslår att dessa yrkesgrupper undantas samt att profilering kan tillgodoses med fotolegitimation. Obligatoriska kläder anses leda till stor omställning för personalen samt svårigheter med eventuella sanktioner om personal inte vill använda exempelvis arbetsbyxor. Nämnden poängterar att förslaget innebär stora förändringar gällande lokaler, möjligheter att ta emot och hantera leveranser, förvaring, förvaringsskåp och ombyte. Förutsättningar för ombyte finns på särskilda boende men saknas inom hemtjänsten. Nämnden uttrycker med tydlighet att budgeterade medel är en förutsättning samt föreslår att kostnader som uppstår för lokalhyror, ombyggnation och förvaringsutrymmen också ska beaktas i budgetberedningen. På särskilda boenden anges kostnader om totalt 0,78 mkr på helårsbasis för arbetskläder. Inga kostnader nämns inom hemtjänsten. Stadsområdesnämnd Öster ställer sig bakom den föreslagna policyn och föredrar förslag A. Det förordas att stadskontoret tydliggör användningsområden för skyddskläder respektive ar- 4 (10) betskläder för att förhindra eventuell osäkerhet om när de ska användas. Nämnden bedömer att arbetskläder för profilering, där endast brukarmöten sker, ska vara situationsbundna. Vikarier med kortare anställningstid anses inte behöva personliga arbetskläder. Nämnden anser att förslaget behöver åtföljas av ekonomiskt tillskott från kommunfullmäktige och menar att kostnader för att införskaffa ändamålsenliga lokaler bör inkluderas i den ekonomiska beräkningen. Kostnader för arbetskläder och tvätt uppskattas till ca 0,73 mkr per helår och summor specificeras på olika enheter. Stadsområdesnämnd Väster Nämnden ställer sig positiv till gemensam policy för arbetskläder i Malmö stad vid brukarnära arbete och ställer sig bakom förslag A men poängterar att budgeterade medel är en förutsättning för att det ska vara möjligt att införa. Nämnden anser att tidpunkten för införandet måste beakta andra förändringsprocesser inom vård och omsorg och att det kommer att tas betydande resurser i anspråk vid införande av nytt verksamhetssystem under 2014 och 2015. Nämnden skriver att arbetskläder i möjligaste mån ska tillgodose olika kulturers önskemål. Arbetskläder för profilering och för personal inom avlösning, ledsagning och boendestöd samt för chefer och annan personal föreslås undantas i den gemensamma policyn. Det anges vidare att tillfällen kan uppstå där personalen behöver avväga om arbetskläder ska användas eller inte, med hänsyn till den enskildes integritet och trygghet. Legitimation och namnskyltar med Malmö stads logga bedöms kunna tillgodose behovet av profilering och ställningstagandet besparar förvaltningen kostnader för kläder och cirkulationstvätt. Det poängteras även att kläder till kockar och köksbiträden, med krav enligt livsmedelslagstiftningen, behöver hanteras i särskild ordning. Nämnden beskriver förutsättningarna kring lokaler och påtalar utmaningar främst inom hemtjänsten där det saknas ytor för omklädningsrum och skåp. Budgeterade medel anses vara en förutsättning för införandet. Kostnader för nya skåp och omklädningsrum i ”Hemtjänstens hus” uppskattas till omkring 0,5 mkr/år i drift och 1 mkr i inköp. Kostnader för kläder under 2014 har bedömts till omkring 0,09 mkr på helårsbasis men det poängteras att många verksamheter inte köper kläder varje år samt att omkring 300 medarbetare inom hemtjänsten inte använder arbetskläder. Stadsområdesnämnd Söder Nämnden är positiv till att Malmö stad inför en gemensam policy för arbetskläder som bidrar till lika förutsättningar för personalen och förespråkar förslag A samt att cirkulationstvätten hanteras och drivs inom Malmö stad. De menar att slitstarka byxor i jeansmodell krävs vid färd mellan olika arbetsplatser och att huvudduk bör ingå för personal som använder sådan i sitt arbete. Mörkt färgval anses viktigt till enheten för teckenspråkiga för att skapa så tydliga kontraster som möjligt. Nämnden uttrycker att det är viktigt att Malmö stad har ett övergripande perspektiv kring exempelvis krav på omklädningsrum. Kockarnas kläder anses behöva ingå i cirkulationstvätt och kostnader för vikariernas arbetskläder, motsvarande 100 vikarier i stadsområde Söder, behöver ingå i beräkningarna. Tillskott av ekonomiska medel bedöms som nödvändigt vid införande av arbetskläder. Nämnden listar varierade kostnader för arbetskläder mellan 2012 och 2014 på totalt 0,81 mkr. Första halvåret 2014 anges kostnader på omkring 0,13 mkr. I summorna ingår inköp av nya arbetsklä- 5 (10) der och kompletteringar vid slitage. Förvaltningen gör bedömningen att helårskostnaden för 2014 är omkring 0,2 -0,25 mkr. I ärendet har M och FP reserverat sig. Stadsområdesnämnd Innerstaden är positiv till införande av arbetskläder, ställer sig bakom gemensam policy och stödjer förslag A men uttrycker stora svårigheter kring lokaler, ombyte på eller i anslutning till arbetsplatserna. Nämnden menar att det är viktigt att policyn anpassas till socialtjänstens intentioner om normalisering och integritet samt att arbetskläderna utgår från professionernas arbetsområde och föreslår att arbetskläder undantas vid promenader och för ledsagare, avlösare, boendestödjare och biståndshandläggare. Arbetskläder föreslås endast i brukarnära arbete och nämnden anser att Malmö stad bör se över möjligheterna att personalen själva tvättar kläderna hemma. Vidare betonas behovet av ekonomiskt tillskott både för införande av arbetskläder och för kostnader kring lokaler och förvaring, för att minska risker för ytterligare nedskärningar. Nämnden har inga utrymmen i anslutning till arbetsplatsen för förvaring och ombyte och tillhandahåller endast vissa profilkläder. Inga kostnader anges. Sociala resursnämnden ställer sig positiv till att göra en särskild utredning kring arbetskläder inom LSS-verksamheten och anser att stadskontoret bör vara ansvarig för en sådan utredning. Det anses att medarbetare, som arbetar med brukare med omfattande omvårdnadsbehov, borde ha arbetskläder. Nämnden menar att det är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv att arbetskläder utreds och att de även bör beaktas utifrån miljö- och rättvisemärkning. Nämnden instämmer i förslaget om att ekonomiskt tillskott ska tillföras nämnderna ifall en gemensam policy antas. Kostnader för 2014 på helårsbasis gällande arbetskläder specificeras på gruppboende, daglig verksamet och inom individ- och familjeomsorgen och summeras till omkring 0,1 mkr. I kostnaderna ingår enbart inköp av kläder. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden välkomnar initiativet om att inkludera arbetsmarknadspolitiska målsättningar kring tvättservice och menar att stadens ökade kostnader för tvättservice delvis kan kompenseras av minskade kostnader för försörjningsstöd. Arbetsuppgifterna bedöms vara lämpliga för många arbetssökande som har svårigheter att konkurrera på arbetsmarknaden. Det föreslås tre alternativ till organisering av tvättservice, inklusive lagning och transport. Inom den egna nämnden, inom servicenämnden eller via upphandling med särskilda sociala villkor. Ombyggnad av ett kommunalt tvätteri innebär investeringskostnader som behöver tillföras berörd nämnd. Drift föreslås ske genom centrala driftsanslag, vilket anses administrativt effektivare än löpande interndebitering av berörda vård- och omsorgsenheter. Gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningen kan organisera en tvättservice men ställer sig tveksam till inriktningen för förvaltningen - att ta driftsansvar av en tvättservice. Det bedöms att uppgifterna kan bedrivas med ett arbetslag bestående av två arbetsledare och cirka 50 deltagare i åtgärdsanställning eller i praktik/arbetsträning. Investeringskostnaderna beräknas till 20 mkr för anpassning av befintliga lokaler, inköp av kläder och utrustning. För att kunna beräkna driftskostnader behöver nämnden information om förväntad förbrukning, antal vårdenheter etc. Nämnden anser att de tre förslagen bör ställas mot varandra och att extra ekonomiska anslag ska tillföras för uppbyggnad och drift i berörd nämnd. 6 (10) Reservation från SD och en gemensam reservation från M och FP har inkommit i gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden. Överväganden kring arbetskläder Gemensamma synpunkter i remissvaren Samtliga instanser uttrycker i sina remissvar en positiv inställning till en gemensam policy för arbetskläder och att införa arbetskläder i brukarnära arbete. Modell A med cirkulationstvätt anses mest fördelaktigt. Fyra av fem stadsdelsnämnder menar att arbetskläder för profilering kan undantas för biståndshandläggare, personal som utför sociala aktiviteter samt ledsagare, avlösare och boendestödjare. Stadsdelsnämnderna poängterar att budgeterade medel är en förutsättning för att möjliggöra införandet. Fyra av fem stadsdelsnämnder anser att kostnader som har att göra med behov av nya lokaler och förvaringsutrymmen bör ingå i de budgeterade medlen. Policy För att nå samsyn, föreslår stadskontoret att anvisningar, upphandling och ägandeformer gällande arbetskläder i brukarnära arbete tas fram i dialog med företrädare för berörda områden. Arbetskläder ska kunna tas i bruk i samband med att reviderad föreskrift från Socialstyrelsen kring basal hygien träder i kraft eller från 1 januari 2017. I samband med framtagande av en gemensam policy och anvisningar om arbetskläder bör andra aktuella arbetskläder beaktas exempelvis kockarnas kläder vilka lyder under livsmedelslagstiftningen. Arbetskläder i brukarnära arbete Arbetskläder i brukarnära arbete har att göra med förväntade ändringar i föreskriften om basal hygien från Socialstyrelsen. Arbetskläder ska utifrån smittskyddsskäl i nuläget vara kortärmade överdelar och enligt förslaget omfattas även långbyxor. Föreskriften omfatta all personal i brukarnära arbete och har att göra med hygienskäl, därför ska arbetskläder vara obligatoriska, alltid utgå från arbetsplatsen och ska inte föras hem för att minska risker för smittspridning. Kläderna ska tvättas i minst 60 grader enligt basala hygienriktlinjer. Frågan om fritt val kring kläder är inte aktuell eftersom utgångspunkten för arbetskläder är hälso-och sjukvårdsaspekter och patientsäkerhet. Stadskontoret bedömer att huvudduk, i de fall den kommer på fråga, eventuellt ska tillhandahållas till klädedräkten. En arbetsgrupp bestående av representanter från stadskontoret, stadsområden och berörda verksamheter inom sociala resursförvaltningen föreslås ta fram gemensamma anvisningar gällande arbetskläder för basal hygien och andra aktuella arbetskläder, samt underlag till upphandling. I samråd med berörda verksamheter och nämnder ska det klargöras huruvida det ska tillhandahållas personliga kläder eller inte och vilken/vilka nämnd/nämnder som ska äga kläderna. LSS-verksamheten LSS-verksamheten är mångfacetterad men anvisningarna gällande basal hygien i remissutgåvan från Socialstyrelsen föreslås gälla all vård- och omsorgsverksamhet såväl hälso-och sjukvård, socialtjänst som LSS-verksamheter. Arbetskläder för basal hygien inom LSS-verksamheter bör i möjligaste mån länkas nära policyn och till den införandeprocess som rör övrig vård- och omsorgsverksamhet. Omfattningen av anställda som berörs av basal hygien beror på andelen som arbetar med brukarnära arbete. Exempelvis arbetar enligt uppgifter från förvaltningen omkring 1 100 anställda och 500 vikarier på LSS-boenden. Avgränsningar och andelen anställda som utför brukarnära 7 (10) arbete behöver tas fram. Förslag på arbetskläder inom LSS-verksamheten föreslås ingå i rapport till kommunstyrelsen december 2015. Omvärld Göteborgs stad har avsatt budget och har beslutat att införa arbetskläder i hemtjänsten från hösten 2014 med två typer av kläder. ”Vårdkläder”, vilka består av kortärmade överdelar och byxor till en kostnad av 2 500-3 200 kr/individ med skötsel via cirkulationstvätt. Dessa är knutna till föreskriften kring basal hygien. Dessutom föreslås ”profilkläder” som omfattar inköp av kläder till medarbetare, vilka de själv förfogar över, exempelvis jacka, långärmade tröjor, regnkläder och vattentåliga skor till en kostnad av 2000 kr/individ. Tvätt Två ekonomiska förslag benämnda A och B har beaktats av remissinstanserna. Förslag A med cirkulationstvätt förordas av samtliga. Cirkulationstvätt föreslås av några instanser ske i Malmö stads regi. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen bedömer att tvätt kan ske på olika sätt, exempelvis kan ett tvätteri anordnas inom Malmö Stad till en investeringskostnad av omkring 20 mkr. I summan ingår uppstart av tvätteri med kapacitet att tvätta 2 000 kg tvätt/dag, inköp av arbetskläder till 4 400 anställda för 11,5 mkr samt industritvättmaskiner, torktumlare, anpassning av befintliga lokaler med ventilation, vatten, avlopp, el, golv och kringutrustning. Förvaltningen uppskattar att driftskostnaderna för ovanstående omfattning kan bli omkring 1,2 mkr per år eller 2,80 kr/kg tvätt. I summorna ingår drift, vatten, uppvärmning och el, tvättmedel, hyra för fordon till transporter, drivmedel, service/reparationer och övriga förbrukningskostnader. Arbetsmarknad & Social hållbarhet Malmö stads kommissionsrapport uttrycker två övergripande rekommendationer, att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika samt att förändra de processer som dessa system ingår i genom att demokratisera styrningen. Stadskontoret tar utgångspunkter i ovanstående och bedömer att ett tvätteri som kan ta hänsyn till långsiktiga lösningar kring arbetsmarknadsåtgärder samt utbildning åt de berörda, vore mest fördelaktigt för Malmö stad på sikt. Beräkningar från gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt från stadskontoret visar att en ensamstående person med försörjningsstöd erhåller närmare 100 000 kr/år från kommunen. Om exempelvis 50 personer med försörjningsstöd erbjuds en åtgärdsanställning leder det till välfärdsvinster och ekonomiska intäkter för kommunen på motsvarande 80 800 kr/år/person eller totalt 4 mkr/år. Alternativet med försörjningsstöd leder till utgifter på 5 mkr för samma grupp. Kostnader för investering, drift och inköp av kläder till anställda och vikarier uppskattas av gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningen och stadskontoret till omkring 25 mkr. Därefter antas kostnaderna vara omkring 10 mkr/år. Å andra sidan bedöms 50 personer i åtgärdsanställningar ge intäkter i kommunen på omkring 9 mkr/år. 8 (10) Uppskattning av kostnader och intäkter baserat på helår. Cirkulationstvätt i egen regi Investering uppstart tvätteri Inköp av kläder 4 400 pers. Driftskostnader, 2 000 kg tvätt/dag Anställning av två arbetsledare Åtgärdsanställning, 50 personer Minskning av försörjningsstöd Totalt Kläder vikarier (+900) Total inkl. vikarier Kostnader år 1, investeringsår 9 000 000 kr 11 500 000 kr 1 234 000 kr Intäkter år 1 Intäkter år 2 5 800 000 kr 1 234 000 kr 1 200 000 kr 22 934 000 kr 2 358 000 kr 25 292 000 kr Kostnader år 2, 1 200 000 kr 4 040 000 kr 4 040 000 kr 5 000 000 kr 5 000 000 kr 9 040 000 kr 8 234 000 kr 1 565 000 kr 9 799 000 kr 9 040 000 kr Barnperspektiv Vid särskilt fokus på barnfamiljer samt anställningar kopplat till tvätteri, kan åtgärder ske i linje med tankegångarna kring sociala investeringar. Andra vinster kan då tillkomma i form av ökad känsla av delaktighet, minskning av hälsogapet och minskad barnfattigdom. Socialstyrelsen skriver så här i Ekonomiskt bistånd – handbok för socialtjänsten ”hänsyn till barns bästa kan också innebära att barnfamiljer får del av särskilda satsningar, om familjen har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Målet med dessa särskilda satsningar är att hjälpa föräldrarna att komma igång med ett arbete och bli självförsörjande. Att ta hänsyn till barns bästa i det sociala arbetet handlar alltså inte bara om pengar utan rymmer en mängd andra aspekter.” Barnperspektivet bör beaktas i vidare ställningstagande kring målgruppen för anställningar. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås få i uppdrag att i samråd med servicenämnden projektera och kostnadsberäkna en driftsform för tvätt som kan gå i full drift 1 januari 2017 och som kan beaktas i budgetöverläggningarna för 2016. Driftsformen ska ta utgångspunkt i vad som är bäst utifrån arbetsmarknadsåtgärder, målgruppen för åtgärder och anställningsformer samt beakta behov av utbildningsinsatser utifrån målgruppens behov. Vidare ska driftsformen beakta en kostnadseffektiv hantering för vård- och omsorgsverksamheterna med miljöhänsyn och hygienkrav. Kostnader för arbetskläder ska inkluderas i gymnasie-och vuxenutbildningsnämndens projektering. Vid ett förslag som innebär att ansvar för tvätt och inköp av arbetskläder ska särskiljas, ska ekonomiska medel tillfalla berörda nämnder. Ekonomi Nämndernas kostnader för arbetskläder och tvätt har angetts till närmare 2 mkr på helårsbasis 2014, varav 0,1 miljon kronor på Sociala resursförvaltningen. Summan omfattar i varierad grad arbetskläder i delar av vård- och omsorgsverksamheten, tvätt har delvis utförts av personalen och inköp har skett med oregelbundenhet. Den prognos för helåret 2014 som nämnderna lämnade i samband med delårsrapporten för januari till augusti pekar mot ett underskott för vård och omsorg på omkring 68 miljoner kronor. Enligt gällande riktlinjer för ekonomistyrning måste nämnderna därmed vidta åtgärder i verk- 9 (10) samheten för att komma till rätta med underskottet, vilket innebär besparingar i verksamheten. Med hänsyn till rådande ekonomiska läge föreslår stadskontoret att det i första hand tas ett inriktningsbeslut kring införandet av arbetskläder och att behov av kommunbidragstillskott därefter beaktas i samband med beredning av budget för 2016 och 2017. Nya förutsättningar kring förvaring och ombyte på arbetsplatsen Arbetskläder med ombyte på arbetsplatsen ställer nya krav på verksamheterna rörande lokaler och utrymmen för förvaring. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) och omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18) anger anvisningarna för omklädningsrum och förvaringsutrymmen. I remissvar från nämnderna uttrycks med tydlighet att rådande förhållanden behöver anpassas för att klara nya villkor med ombyte och förvaring. Samtliga stadsområdesnämnder bedömer att tillskott av kommunbidrag är en förutsättning för införande av arbetskläder. Fyra av fem stadsområdesnämnder poängterar att det tillkommer kostnader som har att göra med behov av nya lokaler och förvaringsutrymmen, utöver stadskontorets beräkning för plagg och tvätt, och uttrycker ett behov av kommunbidragstillskott för omställning till ändamålsenliga lokaler. Behovet av omställning kring lokaler och omklädningsrum varierar i de olika nämnderna och det förefaller vara störst behov inom hemtjänstens verksamhet. Stadskontoret föreslår att nämnderna uppmanas att i sina budgetskrivelser inför 2016 återkomma med beräkningar och beskrivning av sina kostnader för att införa arbetskläder och för att bereda förvaringsutrymmen och omklädningsrum. På så sätt kan eventuellt behov av kommunbidragstillskott behandlas av kommunstyrelsen vid beredning av budget för 2016. Överväganden kring arbetskläder Berörda yrkesgrupper av arbetskläder inom brukarnära arbete och basal hygien är omvårdnadspersonal, undersköterskor, vårdbiträden samt yrken inom hemsjukvård och rehab, omkring 4 100 anställda. Ursprungliga beräkningarna har gjorts enligt de ekonomiska förslagen A och B, vilka omfattade 4 400 anställda. Ett stadsområde har i sitt remissvar uppgett behov av arbetskläder åt vikarier. Uppskattningsvis finns detta behov i all verksamhet och omkring 1 200 vikarier, eller totalt 5 300 anställda anses i så fall bli berörda. Stadsområdena föreslår att arbetskläder för profilering, räknas bort för biståndshandläggare, ledning och administratörer, liksom för ledsagare, avlösare och boendestödjare. Gruppen uppskattas till omkring 400 anställda, med utgångspunkt i yrken som förekom i stadsområdena januari 2014. Det finns ytterligare en grupp med olika yrkesbenämningar inklusive kockar och måltidspersonal där det är oklart huruvida kläderna ska omfattas av enhetlig policy eller inte. Kostnaden för denna grupp med omkring 100 anställda bedöms till omkring 0,3 mkr. Stadskontorets slutsats Stadskontorets bedömning är att modell A med cirkulationstvätt och hänsyn till arbetsmarknadsåtgärder är den mest fördelaktiga modellen för vård och omsorg. Modellen förväntas leda till jämlika förhållanden kring arbetskläder för alla anställda i samtliga verksamheter. För Malmö stad bidrar förslaget till att ge möjligheter för Malmöbor att etablera sig på arbetsmarknaden och det skapas andra välfärdsvinster när möjligheter ökar för personer med försörjningsstöd att komma in på arbetsmarknaden. Stadskontorets slutsats är att införande av arbetskläder inom vård och omsorg inte endast hand- 10 (10) lar om arbetskläder utan är en omfattande process med många åtgärder och kritiska punkter. Tidplanen med drift i januari 2017, förutsätter att det finns ekonomiska underlag till budgetberedningen 2016, att det sker anpassning av arbetsplatser till nya förhållanden, att överenskommelser, upphandlingsprocesser och ombyggnationer samt underlag kring gemensam policy behöver slutföras. Det föreslås att kommunstyrelsen får information om införandet och den pågående processen i rapport under december 2015. Stadskontoret anser att ett inriktningsbeslut med åtföljande ekonomiska medel är en förutsättning för att det ska kunna ske ett införande av arbetskläder med gemensam policy. Tidplan Område Beslut från KF Budgetskrivelser kring lokala förutsättningar Budgetskrivelser kring förslag om tvättservice/arbetskläder Budgetöverläggningar/beslut kring budget 2016 Medel för upphandling av utrustning och arbetskläder Rapport till KS kring policy och pågående process. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Klart senast December 2014 Mars 2015 Mars 2015 Maj 2015 Hösten 2015 December 2015
© Copyright 2024