1. No category

Lärarhandledning
Utopian Bodies –
Fashion Looks Forward
– om Liljevalchs modeutställning som tar er
med till andra världar
Innehåll
Om lärarhandledningen 3
Inför besöket4
Under besöket 4
Efter besöket5
2
De elva modevärldarna
6
Mode och Hållbarhet
8
Mode och Förändring
10
Mode och Teknologi
12
Mode och Hantverk & form
14
Mode och Hantverk & färg
16
Mode och Solidaritet
18
Mode och Motstånd & samhälle
20
Mode och Motstånd & skönhet
22
Mode och Minnen
24
Mode och Genusidentitet
26
Mode och Kärlek
28
Lärarhandledningen är skriven av Anna-Klara Mehlich i
samarbete med konstpedagog Ulrika Hägglund, Liljevalchs.
Välkomna till Liljevalchs
modeutställning
Vad roligt att ni vill komma! Vi hoppas att ert besök ska bli
ett äventyr i färg och form. Utställningen Utopian Bodies
– Fashion Looks Forward tar er med till nya världar. Ni får
uppleva modets kraft och många egenskaper.
Hur skulle världen se ut om alla var klädda i samma färg för
att visa solidaritet med varandra? Eller om vi bar kläder som
visar kärlek? Och hur skulle världen vara om vi alla hade
plagg med budskap om vad vi tycker är viktigt? Vilka kläder
vi köper och sätter på oss på morgonen påverkar också vårt
klimat. Hur skulle en värld kunna se ut om vi bara använde
kläder som är bra för miljön?
I alla tider har människan drömt om den perfekta platsen,
en utopi. Drömmen nämns i myter och legender, alltifrån
Atlantis till himmelriket. Själva begreppet utopi är 500 år
gammalt och betyder tänkt idealsamhälle. Man kan kalla det
drömvärld.
I Utopian Bodies får ni utforska modets kraft. Utställningen
fokuserar på modets positiva egenskaper. Genom er vandring
i världarna får ni inspiration till att skapa er egen drömvärld.
Ni får en glimt av vilka möjligheter modet har idag och hur
det kan bli i framtiden.
På utställningen kommer ni både uppleva plagg som mest
liknar konstverk och plagg som många bär och som finns
att köpa i våra klädaffärer. Ni får se mode av stora välkända
designers och konstnärer, både svenska och internationella.
Ni får även upptäcka kläder som är gjorda av nya, spännande
klädskapare.
Mode är tyger, mönster, idéer, trådar, färger, former,
strukturer, teknik, miljö, hantverk, minnen, känslor, uttryck,
intryck, gemenskap, budskap och mycket mer. Välkommen
att utforska vad mode är för er.
Om lärarhandledningen
Den här lärarhandledningen ger tips och råd på vad ni kan
tänka på innan, under och efter ert besök på utställningen
Utopian Bodies – Fashion Looks Forward. Den ger också en
introduktion till de elva utställningsrummen samt ger förslag
på diskussionsämnen och uppgifter.
Utställningen Utopian Bodies tar upp mode och kläder
utifrån många olika aspekter. Under besöket på utställningen
kommer klassen gå igenom samtliga världar. Men självklart
kan ni välja att lägga tyngdpunkten på ett eller några av
rummens teman.
De teman modeutställningen har är mode utifrån hållbarhet,
förändring, teknologi, hantverk och form, hantverk och
3
färg, solidaritet, motstånd & samhälle, motstånd & skönhet,
minnen, genusidentitet samt kärlek. Den här handledningen
ger en introduktion till dessa teman.
Inför besöket
Läs igenom handledningen innan ert besök på Liljevalchs
för att se om det är något eller några teman ni vill fokusera
på. Diskutera gärna med klassen innan. Väljer ni exempelvis
att fokusera på hållbart mode, diskutera med klassen vad det
innebär, hur de själva kan påverka miljön genom sina klädval.
Väljer ni att fokusera på mode och minnen kan klassen själva
fundera på vad klädminnen kan vara och vilka klädminnen
de har.
Det finns speciella tider då vi tar emot skolklasser och andra
grupper. Under ordinarie öppettider har vi ingen möjlighet
att ta emot grupper.
Besök med guide
Kontakta bokningsansvariga Gunnel Lindelöv om ni vill
boka ett besök med guide. Uppge även om ni vill fokusera på
något eller några speciella teman. Det behöver guiden veta
innan ni kommer.
Visning med guide för skolor
Längd: cirka 1 timme
Max antal deltagare: 30 st per grupp
Tid: tisdag–fredag (kl. 9.30 och 10.00)
Barngrupper, grundskolan och gymnasiet: 850 kr
Besök utan guide
Om er klass vill besöka utställningen utan guide notera
då att ni ändå måste boka in ert besök på en särskild tid.
Besöket i utställningen får pågå max en timme, det innebär i
snitt 5 minuter i varje värld/rum. Det är viktigt att ni inte går
utspridda utan går tillsammans i grupp.
Gruppbesök utan guide för skolor
Längd: max 1 timme
Max antal deltagare: 30 st per grupp
Tid: tisdag–fredag (kl. 9.30 och 10.00)
Barngrupper, grundskolan och gymnasiet: kostnadsfritt
Kontakt och bokning
För att boka ett besök, kontakta bokningsansvariga Gunnel
Lindelöv via e-post gunnel.lindelov@stockholm.se eller
telefon 08-508 31 340.
Under besöket
För att besöket ska bli så trivsamt som möjligt, tänk gärna
på följande:
- Kom i tid. Vi har många grupper som besöker Utopian
Bodies. Er tid är utsatt för just din grupp.
- Som lärare är du ansvarig för klassen under hela besöket.
4
Det är viktigt att visa hänsyn till övriga grupper, till
exempel genom att röra sig lugnt och inte skrika. Det finns
tyvärr ingen möjlighet att stanna kvar i utställningen efter
visningen.
- Utställningen Utopian Bodies – Fashion Looks Forward
följer en speciell bana. Eftersom det finns trånga passager
måste den följas. Det går därför inte att gå fram och tillbaka i
en annan ordning mellan rummen.
- Se upp så ni inte råkar röra eller stöta till något av
plaggen eller andra föremål i rummen. Utställningen har
över 200 plagg och vissa av dem är mycket sköra. Av den
anledningen får man inte heller springa, äta eller dricka i
utställningsrummen.
- Fotografera gärna, men utan blixt. Det är ett bra sätt att
komma ihåg upplevelsen av utställningen.
- Av utrymmesskäl finns det tyvärr ingen möjlighet att äta
medhavd matsäck.
- Undrar ni något är varmt välkomna att prata med någon
av Liljevalchs konstvärdar.
Efter besöket
Det är viktigt att samla ihop intrycken efter en gemensam
upplevelse. Diskutera gärna utställningen när ni är tillbaka
i klassrummet. Vad tyckte ni var mest intressant? Har ni fått
en annan eller vidgad syn på vad mode kan vara?
En rolig uppgift kan vara att eleverna får rita och/eller skriva
om sin egen utopi, drömvärld. Hur skulle den se ut? Vad är
viktigt i den? Vad skulle människorna ha på sig?
Ni får även gärna lägga upp bilder, berättelser och tankar
kring era upplevelser på Liljevalchs Instagram-sida. Använd
gärna dessa hashtags: #liljevalchs, #utopianbodies och
#drömvärlden.
5
De elva modevärldarna
Utställningen Utopian Bodies – Fashion Looks Forward är
uppbyggd utifrån elva teman, modevärdar. Totalt innehåller
utställningen fler än 230 plagg, bilder och filmer av nationella
och internationella designers. 16 svenska designers har gjort
speciellt framställda plagg utifrån utställningens teman.
Varje individuellt utformat rum/modevärld är inspirerat av
ett utopiskt objekt eller en utopisk innovation, idé eller teknik
– varav vissa är förverkligade och andra inte. Tillsammans
visar de vilka möjligheter mötet mellan teknologi, socialt
engagemang och mänsklig kreativitet kan ge.
6
Karta över
äventyret
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
hållbarhet
förändring
teknologi
hantverk och form
hantverk och färg
solidaritet
motstånd och samhälle
motstånd och skönhet
minnen
genusidentitet
kärlek
9
10
11
7
8
2
6
5
4
1
3
7
Mode och hållbarhet
Nästan varje dag står det om klimatförändringar i
tidningarna, om översvämningar, höjda temperaturer och
naturkatastrofer. Det är många faktorer som påverkar hur
miljön mår, en av dem är kläderna vi bär.
Det innebär att vi alla kan bidra till en bättre miljö genom
våra klädval. Det gäller att tänka på hur ofta vi köper kläder,
vilket material plagget är gjort av och hur det har tillverkats.
Sedan är det också viktigt att fundera över hur vi tar hand
om det och vad händer när vi vuxit ur ett plagg. Allt har
betydelse för miljön.
I den här världen visas olika delar i klädesplaggets livscykel:
dess material, tillverkning, användning, återanvändning och
hur plagget tillslut kan gå tillbaka till jorden. Här finns plagg
gjorda av mjölkfibrer och återvunna däck, till och med en
kappa med fickor man kan fylla med skräp eller gammalt
tidningspapper för att hålla värmen. Ni kan också utforska
och inspireras av hur olika företag och designers arbetar för
en hållbar framtid.
Utställningsdesign: Världen Hållbarhet är uppbyggd av
närmare 1000 återvinningsbara lastpallar.
I denna värld finns objekt av:
Ida Klamborn (speciellt framställt plagg), H&M (speciellt
framställt plagg), Issey Miyake & Dai Fujiwara, Jólan van
der Wiel & Iris van Herpen, Smart Textiles, Q Milk, Maison
Martin Margiela för H&M, Miguel Mesa Posada, Kosuke
Tsumura, Liz Ciokajlo, Bless, Helen Storey, Hussein Chalayan,
Uniforms for the dedicated, Valerie Lamontagne, Francis
Bitonti Studio, Emma Dahlqvist, Studio Swine, Blond &
Bieber.
Övergripande diskussionsfrågor
1. Är det viktigt att tänka på miljön då man väljer kläder?
2. Finns det något plagg ni tycker är extra intressant? På
vilket sätt?
3. Vad ser ni för olika material kläderna är gjorda av?
4. På vilket sätt kan ni tänka på miljön genom era klädval?
Plagg i fokus
I världen Hållbarhet visas objekt som på olika sätt lyfter
frågan om ett hållbart samhälle. Flera plagg är gjorda
av återvunnet material andra är tillverkade av biologiskt
nedbrytbart material. Nedan presenteras plagg som på olika
sätt belyser hållbarhet.
8
Kosuke Tsumura
Japan
Rock
Final Home, 1994
Foto: Takashi Hatakeyama1
”När människor förlorar sina hem är kläderna deras sista
skydd.” Kosuke Tsumura har utvecklat sitt Final Homeprojekt sedan 1994. Dess idé är ”ett plagg som kan anpassas
efter behov”. För att skydda sig mot kyla kan bäraren av
denna rock till exempel lägga återvunna eller återanvända
tidningar i fickorna, eller utrusta rocken med nödmat och
ett medicinkit. Den blir en värdefull tillgång när man söker
skydd. Rocken är återvinningsbar.
Smart Textiles
Sverige
Återvunnen klänning
2014
Foto: Museea4
Dagens bomullsproduktion kommer inte att räcka i
framtiden. Den är dessutom alltför krävande för natur och
miljö, med sin enorma vattenåtgång och användning av
kemikalier. Just därför innebär det tekniska genombrottet
att kunna återvinna bomull oändliga möjligheter för en mer
miljövänlig textilindustri.
Denna solgula klänning har stickats av återvunnen bomull
från ett par blåa jeans. Cellulosan i bomullen har återvunnits
och blandats med nya fibrer som kommer från cellulosa i trä
från svenska skogar.
Det här plagget visar att det nu är möjligt att skapa
ett kretslopp för bomull. Framtidens textilier spås vara
återvinningsbara, precis som papper ...
Studio Swine
Storbritannien
Håraccessoar och film5
Hair Highway, 2014
Foto: Studio Swine
Dagens bomullsproduktion kommer inte att räcka i
framtiden. Den är dessutom alltför krävande för natur och
miljö, med sin enorma vattenåtgång och användning av
kemikalier. Just därför innebär det tekniska genombrottet
att kunna återvinna bomull oändliga möjligheter för en mer
miljövänlig textilindustri.
Denna solgula klänning har stickats av återvunnen bomull
från ett par blåa jeans. Cellulosan i bomullen har återvunnits
och blandats med nya fibrer som kommer från cellulosa i trä
från svenska skogar.
Det här plagget visar att det nu är möjligt att skapa
ett kretslopp för bomull. Framtidens textilier spås vara
återvinningsbara, precis som papper ...
9
Mode och förändring
I den här världen betonas modets ständiga förändring. Vad
som är mode och synen på vilka plagg som är fina förändras
hela tiden. Det ger oss alla möjligheter att se ut som vi vill
och ha på oss vad vi vill.
Modet påverkas alltid av samhället runt omkring. Till
exempel påverkas dagens kläder av vilka politiska åsikter
som diskuteras, vår syn livet, vår ekonomi, vilken musik vi
lyssnar på och vilka tv-program vi tittar på.
Kläderna vi har på oss idag ser inte ut som de plagg våra
föräldrar bar när de var små. De skiljer sig också från
kläderna som fanns då vår farmor, farfar, mormor eller morfar
var barn.
Innan 1980-talet gestaltades nästan aldrig död och förfall
i plaggen från de finare modehusen. Men influenser från
subkulturer och oliktänkande designers från Antwerpen och
Tokyo förändrade detta. I dagens mode finns hela livscykeln
med: från födelse, till liv, död och återfödelse.
I den här världen får ni en ögonblicksbild av dagens ideal.
Här kan ni undersöka hur modet idag återspeglar vårt
samhälle och vår inställning till liv och död.
Utställningsdesign: Med inspiration från Carl von Linnés
taxonomiarbete på 1700-talet är skyltdockorna fastnålade
i väggen, som i ett herbarium, tillsammans med korta
beskrivningar.
I denna värld finns objekt av:
Lamija Suljevic (speciellt framställt plagg), Ulrika Elovsson
(speciellt framställt objekt), Charlie Le Mindu (speciellt
framställda peruker), Craig Green, Kenzo, Stephen Jones
Millinery, Alina Brane, Hussein Chalayan, Alexander
McQueen, Sarah Burton för Alexander McQueen, Versace för
H&M, Richard Quinn, Eddy Anemian för H&M, Dior, Dries
van Noten, Chloé, Piers Atkinson, Bea Szenfeld, Gucci, Walter
Van Beirendonck, Acne, Viktor & Rolf, Cooper & Gorfer, Jim
Skull, Ann-Sofie Back, Fiona Blakeman, KTZ, Chiu Chih,
Manon Kündig, Fantich & Young, Ryohei Kawanishi
Övergripande diskussionsfrågor
1. Finns det något plagg som ni tycker är extra intressant?
På vilket sätt?
2. Ger kläderna i denna värld en bild av hur ni uppfattar att
samhället ser ut idag? På vilket sätt?
3. Vad tycker ni är typiskt för dagens mode? Finns det några
kläder som ni uppfattar som populära just nu?
Plagg i fokus
I rummet kan ni utforska plagg som på olika sätt återspeglar
dagens syn på liv och död.
10
Ann-Sofie Back
Sverige
Ensemble
Ann-Sofie Back Burns in Hell, Höst/vinter 2009
Foto: Mattias Lindbäck
Ann-Sofie Back ger i sin kollektion Ann-Sofie Back Burns
in Hell en kommentar till hur vi förhåller oss till döden i
populärkulturen. Inspirationen är hämtad hon från typiska
skräckfilmer för ungdomar som Carrie och Terror på Elm
Street. Sweatshirten har en uppstrimlad front och kjolen har
formen av en drömfångare.
Ryohei Kawanishi
Japan
Fem barnensembler
Fairy Tales, 2012
Foto: Yuta Kawanishi
Mode kan förändra. Efter tsunamin och den efterföljande
kärnkraftsolyckan i Japan, genomförde designern Ryohei Kawanishi workshops med barn i Fukushima. Förutom
oförglömligt skapande tillsammans omvandlades deras kasserade textilier till klädkollektionen Fairy Tales.
11
Mode och teknologi
Tänk er ett klädesplagg som renar luften där ni går. Eller
föreställ er att ni slipper använda reflex mörka kvällar
eftersom tyget i era kläder kan glöda som eldflugor. Det är
faktiskt inga fantasier, sådana kläder finns på riktigt.
Tekniken är fantastisk! Nya uppfinningar förändrar ständigt
människors liv. Även mode förändras hela tiden av teknisk
forskning och innovationer. Det gäller både hur kläderna
tillverkas och vilka egenskaper plaggen har. Nu finns det
luftkonditionerade jackor och kläder som kan ändra form
medan du bär dem. Genom 3D-printing har möjlighet
att skanna av personers kroppar uppstått. På så sätt kan
kläder på ett enkelt sätt skräddarsys för varje enskild kropp.
3D-printing har också inneburit att barn och vuxna som
saknar en kroppsdel, till exempel en hand, på ett mycket
enklare sätt kan få en protes.
I denna värld får ni utforska förhållandet mellan mode och
vetenskap och se hur tekniken kan förändra och förbättra
våra liv.
Utställningsdesign: Vetenskapsromantiska romaner
från 1800-talet liksom tidiga science fictionfilmer är
inspirationen till rummets interaktiva rymdlaboratorium.
Figurer i seriemagasin och filmer från 1930-talet hade
ofta rymddräkter med glashjälm och syretankar som var
häpnadsväckande lika dem som skapades för verkliga
rymdfärder årtionden senare.
I denna värld finns objekt av:
Ying Gao, e-NABLE, F. Virtue & Paolo Forchetti, Kouji Hikawa,
Satsuki Ohana, byBorre, Ignacio Garcia & Recreus, Pauline
van Dongen, Appropriate Audiences, Lilian Dedio, Wearable
Experiments, Utope, Moon Berlin, Alexander Wang för H&M,
Hussein Chalayan, Chromat, Lucy McRae
Övergripande diskussionsfrågor
1. Finns det något plagg som ni tycker är extra intressant?
På vilket sätt?
2. Titta er runt i rummet, hur används teknik i kläder? Ge
gärna olika exempel.
3. Om ni skulle uppfinna ett plagg som har olika
egenskaper, hur skulle det plagget vara?
4. Vad tycker ni om rummets utseende? Vad påminner det er
om?
Plagg i fokus
I världen Teknologi får ni utforska hur teknikens utveckling
påverkar modet, både när det gäller hur plagg tillverkas och
vilka egenskaper kläderna har.
12
Pauline Van Dongen
Nederländerna
Bärbar solklänning
2013
Foto: Pauline Van Dongen
Pauline von Dongens solklänning gör att bäraren kan generera energi. Det beror på att klänningen har 72 integrerade
solceller. Prototypen i ull och läder består av moduler med
solceller som kan tas fram när solen skiner eller vikas in och
bäras osynliga när de inte behövs. När den bärs i fullt solljus
i två timmar ger klänningen tillräckligt med energi för att
ladda en vanlig smarttelefon.
byBorre
Nederländerna
BBsuit 0.2
2014
Foto: byBorre
BBsuit 0,2 är en grå overall som renar luften runt den som
bär den. Overallen har kroppsnära teknik som utnyttjar
luftrenings- och filtertekniker med kall plasma för att rena
luften runt den. De elektriska trådarna i tyget har integrerad
wifi och gps och en spårningssensor noterar antalet
förorenande partiklar i atmosfären.
BBsuit 0.2 är fortfarande en prototyp och teamet bakom den
fortsätter att arbeta med människors välbefinnande i förorenade stadsmiljöer.
13
Mode och hantverk & form
Föreställ er att ni bär ett plagg som tagit 4200 timmar att
bara brodera tyget till. Att 20 personer arbetat för att sy just
er dräkt. Att broderiet består av 100 olika sorters och färger
trådar, varav 4,5 kg är en metalltråd av 97 procent guld. Det
låter otroligt, men sådana kläder har faktiskt tillverkats. År
1738 såg baronessan Anne Fieldhouse till att sy upp en sådan
klänning till sig.
Hantverket att sy kläder och göra accessoarer och smycken
är tidskrävande, även om det oftast inte tar så lång tid
som det gjorde då Annes klänning tillverkades. Under
århundradena har hantverkare använt sina händer och ögon
för att skapa det vi smyckar våra kroppar med. Skräddare,
sömmerskor, skomakare, hattmakare, guld- och silversmeder
är några av de yrkesutövare som skapar det vi bär.
I den här världen hyllas hantverket och alla de år och de
försök det tar att lära sig det ordentligt. Här uppmärksammas
arbetet med att omvandla en idé av hur ett plagg ska se
ut till att ha ett färdigt klädesplagg. Det är en process som
innehåller en mängd olika moment. En idé omvandlas till
mönster, tyg och färg ska väljas, likaså tråd och knappar.
Därefter ska det klippas, nålas, sys, provas, ändras och sys
igen. Vissa klädesplagg har broderier, andra har pärlor och
insydda i tyget. Ofta tar de olika momenten lång tid och
kräver väldig noggrannhet och stort tålamod.
Utställningsdesign: ”Grått. Det uttrycker ingenting, väcker
varken känslor eller associationer: är varken synligt eller
osynligt” sa konstnär Gerhard Richter i ett brev till Edy
de Wilde 1975. I det här rummet används grått av samma
anledning: för att skapa en neutral plats där endast de
utställda hantverksföremålen är i fokus.
I denna värld finns objekt av:
Sandra Backlund (speciellt framställt plagg), Anastasya
Martynova (speciellt framställda snidade skyltdocksarmar i
trä), Sarah Williams handmade, Gieves & Hawkes bespoke,
Indian by Manish Arora, Schiaparelli Haute Couture,
Hovjuvelerare W.A. Bolin, Massaro, Rachel Jui Chi Chang,
Maiko Takeda, Cosmo Wise/De Rien
Övergripande frågor
1. Finns det något plagg i rummet som ni tycker är extra
intressant? På vilket sätt?
2. Vad tycker ni om att arbeta med händerna, till exempel sy,
sticka eller virka?
3. Om ni skulle lära er ett hantverk? Vilket skulle ni tycka
vara mest spännande?
4. Vilka egenskaper tror ni att man måste ha för att vara en
bra hantverkare, till exempel skräddare?
Plagg i fokus
I rummet finns plagg där plaggen skapats genom traditionellt
hantverk. Men också arbeten av ”postdigitala hantverkare”
som lika gärna använder sig av de senaste digitala
teknikerna som av traditionella metoder och material.
14
Schiaparelli Haute Couture
Frankrike
Klänning
Höst/vinter 2014
Foto: Schiaparelli
Schiparellis klänning har tillverkats genom traditionellt
hantverk. Det genomskjutna hjärtat är en ikonisk del av
modehuset Schiaparellis lexikon. Elsa Schiaparelli började
använda det så tidigt som 1927. Klänningen har broderats
för hand hos Lesage i Paris. Pilmotivet broderades i silverpläterad tråd och med en specialteknik som skapades för
Schiaparelli av Lesage på 1930-talet. Klänningen tog mer än
400 timmar att färdigställa.
Maiko Takeda
Japan
Huvudbonad
Atmospheric Reentry, 2013
Foto: Yuen Hsieh
Maiko Takeda är ett exempel på en ”postdigital hantverkare”.
Hon använder sig både av digital teknik och traditionellt
hantverk.
”Först täcks plastfilmer med fosforescerande pigment
innan taggar klipps ut. Sedan sätts taggarna samman med
akrylskivorna och motringarna i metall för att skapa en
struktur som passar runt huvudet. Varken lim eller stygn är
involverade i den enkla sammansättningsprocessen, men
den är otroligt repetitiv och koncentrationskrävande. Varje
huvudbonad tar cirka femtio timmar att färdigställa.”
Mode och hantverk & färg
Vilka färger passar bra ihop? Kan man ha rosa-rött mönster?
Fungerar blått tillsammans med svart? Att välja färger och
kombinera dem med varandra då man skapar kläder, skor
och accessoarer är en viktig del av modehantverket. Men
ibland är den lite bortglömd.
Färger väcker känslor och skapar associationer. En färg
kan göra er glada, en annan kan göra er trötta. Olika
färgkombinationer får ögat att vandra på olika sätt.
Alla färger har inte alltid funnits på kläder. Till exempel
möjliggjorde en uppfinning inom kemin en helt ny färgskala
i mitten av 1800-talet. Då kunde man för första gången se
och bära färgstarka kläder i anilinsvart, fuchsia, magenta och
metylenblått.
Vissa teoretiker anser att färg ofta kommer i andra hand
efter form västerländska kulturer. Istället för färger använts
inte sällan svart och grått. Men runt om i världen finns
hantverkare och konstnärer som arbetar med att blanda
färger på det vackraste sätt.
I det här färgsprakande och glittrande världen får ögat bada i
färger.
Utställningsdesign: Rummet är en explosion av färg, glitter
och glans. Konstnären Orlando Campbell har skapat ett
tredimensionellt verk at kliva in i, med en komposition
som bygger på naturen. Valet av många färgytor och
kontrastpunkter påverkar färgens rytm, rörelse och djup.
Den ursprungliga inspirationen kommer från hur konstnären
och modeskaparen Sonia Delaunay (1885–1979) använde färg
i sina målningar och textilier.
I denna värld finns objekt av:
Gudrun Sjödén (speciellt framställt plagg), Manish Arora,
Walter Van Beirendonck, Manon Kündig, Minju Kim, Fiona
O’Neill, Alexander McQueen, JH Nocturnal, Prada, Nick
Knight/ShowStudio, Kenzo, KTZ
Övergripande frågor
1. Hur skulle ni beskriva det här rummet?
2. Vilka känslor fick ni när ni gick in i rummet?
3. Finns det något plagg ni tycker extra mycket om?
4. Vilka färger är era favoritfärger?
Plagg i fokus
I detta färgsprakande kan ni utforska designers som blandar
färger på de vackraste sätt.
16
Gudrun Sjödén
Sverige
Ensemble
2015
Foto: Gudrun Sjödén
”I den här artistiska och färgstarka kombinationen har jag
samlat alla mönster och färger som varit mina favoriter i
mitt skapande under 40 år. Mina favoritfärger är den varma
skalan med rött, orange, rosa och solgult och mina favoritmönster, som återkommit under alla år, är bollar, tulpaner,
ränder, ringar och viggar. Givetvis sparar jag inte på krutet
– det gör jag sällan. Dessa plagg vill jag skall bäras i rörliga
lager på lager av alla världens färgstarka kvinnor!”
KTZ
Storbritannien
Ensemble
Höst/vinter 2015
Foto: KTZ
Pointillism var en konstriktning under det sena 1800-talet.
Istället för att blanda färgerna på paletten la konstnären ren
färg i form av små punkter på duken. På rätt avstånd ger de
färgprickarna ett intryck av färgytor.
Kokon To Zai, KTZ, utforskar en modern version av
pointillism. Här höst/vinterkollektionen 2015.
17
Mode och solidaritet
Redan år 1516 föreslog politikern och författaren Thomas
More att alla skulle ha likadana kläder, att skillnader på
kläderna endast skulle vara mellan män och kvinnor samt
gifta och ogifta. Så blev det inte då. Men genom tiderna har
grupper av människor ofta burit likadana kläder.
I flera länder har barn och ungdomar skoluniform då de är i
skolan. På många arbetsplatser har de anställda jobbuniform.
Då vi går iväg på fotbollsmatcher och hejar fram vårt lag, klär
vi oss gärna i samma färger.
Att ha likadana kläder på sig innebär i många fall att vi kan
relatera till varandra över gränser, som nationer, etnicitet och
kön. Det ger en känsla av gemenskap och solidaritet. Ingen
har finare eller dyrare kläder än den andra. Vi är jämlika.
I denna värld visas de positiva och enande effekter lika kläder
kan ha, det inkluderande och jämlika.
Utställningsdesign: För att förstärka tanken om kollektiv
klädsel och gränsöverskridande solidaritet är det här rummet
helt vitt och har två utopiska referenser – traditionellt
kurbitsmåleri och de mer moderna konstruktivisterna.
Bakgrunden är inspirerad av ryska konstruktivister. Social
enighet var mycket viktig för konstruktivisterna som
strävade efter ett jämlikare samhälle, fritt från uppdelningar i
klass, genus och etniskt ursprung. I rummet är även blommor
i fokus. Inspirationen är hämtad från den traditionella
folkkonsten kurbits. I stället för att klä figurerna i överdådiga
tyger och applikationer fokuserade man inom kurbits på
omgivningarna, som smyckades med frodiga blommor.
I denna värld finns objekt av:
Gudrun Sjödén (speciellt framställt plagg), Manish Arora,
Walter Van Beirendonck, Manon Kündig, Minju Kim, Fiona
O’Neill, Alexander McQueen, JH Nocturnal, Prada, Nick
Knight/ShowStudio, Kenzo, KTZ
Övergripande diskussionsfrågor
1. Vad tycker ni om den här världen?
2. Finns det något plagg ni tycker extra mycket om?
3. Hur skulle det kännas om vi alla hade likadana kläder på
oss?
4. Skulle det vara skönt att slippa tänka på vad ni ska sätta
på er på morgonen eller skulle det vara tråkigt?
Plagg i fokus
I rummet finns plagg från olika svenska designers. This is
Sweden designat ett specialgjort plagg för temat.
18
This is Sweden
Sverige
Ensemble
The White Tiger, 2015
Foto: Mattias Lindbäck
”The White Tiger är en hybrid av vår ursprungskaraktär En
svensk tiger. Vi har valt att tolka temat solidaritet ordagrant
och uppmanar därmed till diskussion om vad begreppet
innebär i dagens samhälle.
Vi börjar med en tillbakablick på Sveriges historia. Under
andra världskriget uppmanade auktoriteterna oss att tiga,
samtidigt som vi tillät nazister passera fritt på våra gator. Det
var viktigt att tiga snällt för att Sverige skulle kunna bevara
sin neutralitet i en tid då resten av världen stod i lågor.
För oss är solidaritet synonymt med mod och raka motsatsen
till rädsla och feghet. Att stå upp för sin nästa, även om du
själv inte är den direkt drabbade, är en akt av solidaritet. Och
det är just det som vår karaktär En vit tiger symboliserar.
Genom att påminna om vår historia hoppas vi mana till mod
och att inte tiga den här gången också.”
19
Mode och motstånd & samhälle
Vi har inte bara på oss kläder för att vi tycker de är fina eller
för att de står emot värme och kyla. Ofta väljer vi kläder som
visar vad vi tycker och står för.
Välkommen att besöka världen där ni får söka modets
politiska kraft. Det är nämligen vanligt att genom mode ta
ställning mot normer, hierarkier och beslutsfattare. Kroppen
och kläderna blir en skylt där den som bär plaggen säger vad
hen tycker är viktigt.
En subkultur är en grupp människor som känner gemenskap
eftersom de har liknande smak i exempelvis mode eller
musik. De signalerar ofta sin grupptillhörighet genom sina
kläder. Subkulturer har ofta åsikter om samhället, exempelvis
punkare, hiphopare, raggare, hårdrockare och syntare.
Genom att klä sig som de i gruppen gör gruppmedlemmen
ett ställningstagande och visar sin åsikt.
Men det är inte bara subkulturer som visar vad de tycker
genom kläder. Flera designers använder också mode för att
sända politiska budskap, till exempel stoppa rasism, rädda
naturen, samma rättigheter till alla.
Utställningsdesign: Att kunna göra sin röst hörd är något
fundamentalt för motstånd. Utställningsdesignen i det här
rummet är inspirerad av de italienska futuristernas manifest
Oljudens konst från 1913. Ljudkonstnären Luigi Russolo då
byggde ett antal så kallade oljudsmaskiner strax innan första
världskriget bröt ut. Färgen i rummet är inspirerad av New
Blacks specialtillverkade plagg Silence is never golden.
I denna värld finns objekt av:
This is Sweden (speciellt framställt plagg), New Black
(speciellt framställt plagg), Eckhaus Latta, Marketa
Martiskova, Gypsy Sport, Walter van Beirendonck, Rick
Owens, Hussein Chalayan, Claire Barrow
Övergripande frågor
1. Är den här världen viktig? Varför? Varför inte?
2. Finns det något plagg som ni tycker extra mycket om?
Varför tycker ni om det?
3. Vad tror ni att designern vill säga med plagget?
4. Om ni skulle ha ett budskap på ett plagg, vad skulle det
stå då?
Plagg i fokus
I Motstånd och samhälle finns plagg som på olika sätt gör
motstånd mot hur det är i samhället.
20
New Black
Sverige
Ensemble
Silence Is Never Golden,
2012
Foto: Mattias Lindbäck
”Att tala är silver, att tiga är guld’, lyder ordspråket. Men
tystnaden är inte någonting värt för människor som lever
under förtryck. Som författaren Taryam uttryckt det: ’... in the
face of oppression silence is never golden’. New Black har
gått långt tillbaka i historien för att hitta inspiration till sina
mönster: till urbefolkningar som blivit invaderade, utplånade
eller förtryckta. Under någon annans välde blir det extra
viktigt att hålla fast vid sina egna rötter; sin konst, sin musik,
sina kläder. New Black har valt urfolk från världens alla hörn,
och vävt samman element från traditionella mönster till ett
modernt print.”
This is Sweden
Sverige
Installation
2015
Foto: Mattias Lindbäck
“This is Swedens verk Ett skepp kommer lastat består av
tre delar och är en protest mot hur vi människor ständigt
rangordnar varandras människovärde efter färg, kultur
och ursprung. Plagget symboliserar skydd. Inspirationen
kommer från Charlie Haileys artikel The Blue Tarpaulin i
tidningen ICON. Hailey tar upp hur den blå presenningen
används för att skydda privategendom i västvärlden, men
också hur den ger ‘tillfälligt’ skydd i katastrofområden och
flyktingläger. Ofta blir den blå presenningen permanent
stående och en symbol för bristen på bättre lösningar.
Skulpturen, som vi kallar The Box, ifrågasätter dagens
migrationslagar och samhällets sätt att systematisera
människovärdet på de miljoner människor som tvingats på
flykt från sina hem. Hur kommer det sig att vissa människor
är varmt välkomna, medan andra bara kan vänta sig avslag
eftersom de har ‘fel färg’ på passet?
Ett skepp kommer lastat talar om kampen och strävan efter
en ny sorts utopi. Å ena sidan genom att uppmana till mod
och solidaritet, å andra sidan genom att vägra de sociala
normer som vill kategorisera människoliv i ett system där
vissa av oss blir andra klassens medborgare.”
21
Mode och motstånd & skönhet
Vad som i samhället anses vara vackert förändras med tiden.
Nu för tiden eftersträvar de flesta att ha vita, hela tänder till
exempel. På 1600-talet symboliserade gula tänder att man
hade råd att köpa godsaker och socker till teet.
Idag är många fotomodeller smala, tidigare i historien har det
varit fint att vara runda. Det var ett sätt för människor att visa
att man hade det gott ställt och kunde äta sig mätt.
I den här världen får ni uppleva plagg som på olika sätt tar
ställning mot dagens syn på skönhet. Med humor ifrågasätter
klädskaparna dagens ideal. Här blir valkarna runt midjan en
ny jacka, människor förvandlas till moln och vattendroppar
och skor får sulor som ser ut som fötter. Här får ni söka hur
världen skulle kunna se ut om vi struntade i normer och
istället hyllade människors olikheter.
Utställningsdesign: Rummet omsluts av en fond av
skulpturer som är influerade av holländska och flamländska
renässanskonstnärer, t.ex. Pieter Bruegel den äldre (ca.
1525–1569). I hans arbete blandas jordiskt slit med frosseri,
fylleri och andra kroppsliga synder. Bruegels arbete har ofta
beskrivits som karnevaliskt. Som en hyllning till detta finns
i rummet kroppsdelar i taket, på väggarna och golven, vilka
bär upp en textil som omsluter denna hyllning av olika slags
skönhet.
I denna värld finns plagg av:
MME A-S Dåvik (speciellt framställt plagg), Hideki Seo
I denna värld kan ni ta del av klädminnen från:
Bea Szenfeld (speciellt framställt plagg), Diana Orving
(speciellt framställt plagg), Ann-Sofie Back Ateljé (speciellt
framställt plagg), Patrik Söderstam (speciellt framställt
plagg), Alexis Themistocleous, Bernhard Willhelm &
Geoffrey Lillemon, Anrealage, Nadine Goepfert, Maskull
Lasserre, Minna Palmqvist, Saina Koohnavard, Sonia Rykiel,
Hideki Seo, Walter van Beirendonck & Erwin Wurm, Henrik
Vibskov & Andreas Emenius, Stephen Jones Millinery,
Comme des Garçons för H&M, Maison Martin Margiela för
H&M, Acne Studios
Övergripande frågor
1. Tycker ni att den här världen är rolig? Varför/varför inte?
2. Är världen viktig?
3. Finns det något plagg som ni tycker extra mycket om? På
vilket sätt?
4. Vad tror ni att designern vill säga med plagget?
Plagg i fokus
I den här världen utforskas mode som en omstörtande kraft
som med hjälp av humor kan ifrågasätta etablerade och
auktoritära skönhetsideal.
22
Nadine Goepfert
Tyskland
Memory Foam pullover
The Garments May Vary, 2013
Foto: Sanna Helena Berger
Modet formar vår uppfattning om vad som är vackert och
inte, men kan också bryta mot sådana normer. I Nadine
Goepferts design blir fettvalkar till en anmärkningsvärd
jacka.
Bea Szenfeld
Sverige
Ensemble i papper
MINI MIKI, 2015
Foto: Mattias Lindbäck
”Genom repetitiva arbetsmetoder försöker jag ständigt
hitta nya strukturer och modesilhuetter. I sann Cruella de
Vil-anda tog jag mig an det mest kontroversiella plagget
av dem alla: pälsen. Material: Plagget består av 10 stycken
bebisar i papper. Alla bebisar är utklippta för hand. Varje
bebis väger cirka ett kilo och tar ungefär fem dagar att
göra. Plagget är tillägnat och döpt efter art directorn och
arkitekten Mikael Zielinski.”
23
Mode och minnen
Tröjan du hade på dig första dagen i skolan. Shortsen du
bar varje dag under ditt livs bästa sommarlov. Vantarna din
farmor virkade till dig då hon ännu levde. Halsbandet du fick
av din bästa kompis.
Kläder och smycken är inte bara något vi har på oss. De är
också minnen. När vi hittar en urvuxen kofta längst inne i
garderoben kan vi förflyttas flera år tillbaka, till personer och
händelser vi glömt. Den kan få oss glada, sorgsna, pirriga
eller till och med arga. Ett och samma plagg kan framkalla
mängder av minnen.
Plagg som har burits av tidigare generationer finns det ofta
många minnen och historier kopplade till. Tänk att ha på sig
ett plagg som er mormor, mormors mor eller mormors mormor
en gång använde. Det är nästan som att färdas tillbaka i tiden.
I den här världen får ni söka efter modets förmåga att ta
fram minnesbilder. Här hyllas minne, nostalgi och magi som
klädesplagg, accessoarer och smycken kan föra med sig.
I ”kuriosapaviljongen” får ni upptäcka svenska och
internationella kändisars klädminnen.
Utställningsdesign: De målade glasfönstren anspelar på de
andliga egenskaper som den tyska arkitekten Bruno Taut
(1880–1938) trodde fanns i färgat glas och kristall. Glasets
transparens och kristallens mystiska egenskaper skulle
uppmuntra till begrundan och enhet mellan människor, natur
och universum.
I denna värld finns plagg av:
Sandra Backlund (speciellt framställt plagg), Anastasya
Martynova (speciellt framställda snidade skyltdocksarmar i
trä), Sarah Williams handmade, Gieves & Hawkes bespoke,
Indian by Manish Arora, Schiaparelli Haute Couture,
Hovjuvelerare W.A. Bolin, Massaro, Rachel Jui Chi Chang,
Maiko Takeda, Cosmo Wise/De Rien
I denna värld kan ni ta del av klädminnen från:
klädminnen av: Hamish Bowles, Diane Pernet, Christian
Lacroix, Walter van Beirendonck, Stina Ekblad, Kaat Debo,
Martin Widmark, Lykke Li, Kakan Hermansson, Magnus
Uggla, Ingela Klemetz-Farago, Lena Cronqvist, Susanne
Ljung, Anni-Frid Lyngstad, Sven Wollter, Roy Andersson,
Twiggy, Marie Fredriksson, Conchita Wurst
Övergripande frågor
1. Vad tycker ni om minnestemplet?
2. Vilket klädminne i templet tycker ni var mest intressant?
På vilket sätt?
3. Vilka klädminnen har du?
4. Skulle du kunna behålla ett plagg som du inte längre
använder bara för att du har speciella minnen till det?
Varför/varför inte?
24
Plagg i fokus
I ”kuriosapaviljongen” får ni ta del av nationella och
internationella kändisars olika klädminnen.
Martin Widmark
Författare, snickarbyxor
”När jag var liten tjatade jag mig till ett par jeans. I bilen hem
njöt jag av försommaren och mina nya blåa byxor. ‘Modelejon’, retades farsan över axeln.
Jag log tillbaka för jag tänkte på hur jag skulle ha på mig
byxorna dagen efter och att någon alldeles speciell skulle få
syn på mig …
I dag har jag också ett par blå byxor som mitt käraste
klädesplagg. Det är mina snickarbyxor. När jag drar på mig
dem, går jag från arbete till fritid. Tänk dig, en lördags- morgon efter en vecka fylld med skrivande, möten och resor. På
med snickarbyxorna och så en kopp kaffe på trappen. Om det
blir något snickrande? Tja, en del blir väl gjort. Men det är
inte det viktigaste.”
Lykke Li
Musiker, jacka och skor
”Den här svarta handsken har tillhört min älskade, bortgångna mormor Mizzi, som föddes 1898. Den väcker minnen från
en lycklig barndom på femtiotalet, när hon klädde upp sig
för att gå ut med min morfar och mig. Vi brukade ta en tur i
hans bil, där de här handskarna ibland låg i handskfacket. De
påminner mig också om omslaget till min första skiva Nice
Mover från 1979.
Handsken är en fascinerande metafor för erotik – en flirt
med kvinnlighet. Ungefär som när jag biter i pekfingret på
skivomslaget. Den har en genomskinlig effekt, precis som
min spets-behå – avslöjande utan att visa för mycket. Jag
hade mitt långa hår i en stram, bakåtkammad frisyr, för att ge
intrycket av en manlig hårklippning – en liten könsöverskridande blinkning. Till skillnad från den eleganta handsken
hade jag på mig vanliga svarta latexhandskar på omslaget till
min andra skiva, X-tra ordinaire. För mig var de som asexuella arbetshandskar och tanken var att framstå som så osexig
som möjligt. Det var inte alls avsett att vara en fetisch, vilket
det kan tolkas som i dag.
Så minnen är det förflutnas utopi. Mina kreativa händer är
oerhört viktiga för mig, eftersom jag älskar att skriva, teckna
och hålla i en mikrofon. När drottningen vinkar har hon för
övrigt alltid handskar.”
Mode och genusidentitet
Kläder och mode har traditionellt sett delats upp i kvinnligt
och manligt. Det innebär att vissa plagg har varit kopplade
till att vara pojke eller man och andra till att vara flicka eller
kvinna. Men behöver det vara så? Kan man inte välja vilka
kläder man vill?
Vår syn på typiskt manliga och typiskt kvinnliga kläder
ändras över tid. I denna värld får ni uppleva plagg och
detaljer som vi idag förknippar med ett visst kön, men
som tillbaka i tiden förknippats till motsatt kön. Det gäller
exempelvis färgen blå,
korsetten och uniformen.
Hur skulle ni beskriva er själva? För er som vågar, ger mode
oändliga möjligheter att skapa er identitet och visa vilken
person ni är och vill vara. Det finns inget rätt eller fel.
I världen Genusidentitet kan ni själv testa vad ni trivs bäst i.
Ni får laborera och klä er i olika plagg och kroppsdetaljer.
Utställningsdesign: Rummets utformning är inspirerad av
Judith Butlers tanke om att vi ”spelar” kön och har byggts
upp som en teaterloge, där vi klär oss för att ”spela” roller.
Besökarna möts av dussintals runda glödlampor och en rad
speglar de kan betrakta sig i.
I denna värld finns objekt av:
Maja Gunn (speciellt framställt plagg), Cmmn Swdn
(speciellt framställt plagg), Ida Sjöstedt (speciellt framställt
plagg), Prada, Eckhaus Latta, Walter Van Beirendonck, David
Brask, Grace Wales Bonner, Ann-Sofie Back, Schiaparelli
Haute Couture, Bernhard Willhelm, Maison Martin Margiela
för H&M, Acne Studios, Daniel Ramos Obregón, Bless,
Daniel Ramos Obregón, Patrik Söderstam, Julia Thomas,
Charlie Le Mindu, Naomi Filmer, Chromat
Övergripande diskussionsfrågor
1. Tycker ni att den här världen är viktig? Varför/varför inte?
2. Är det några plagg ni tycker är extra spännande? På vilket
sätt?
3. Tycker ni att man kan ha på sig vilka kläder man vill?
4. Vilka kläder har ni själva helst på er?
Plagg i fokus
I rummet kan ni utforska plagg och detaljer som tidigare varit
förknippat med ett visst kön, men numer snarare förknippas
med motsatt kön. Det gäller till exempel minikjol, korsetten,
rysch & pysch, färgen blå och breda axlar.
26
Walter Van Beirendonck
Belgien
Ensemble
Skin King,
Höst/vinter 2008
Foto: Dan Lecca
KORSETT
Korsetten konstruerades för att forma överkroppen till olika
moderiktiga silhuetter. Genom historien har korsetten kritiserats för att vara ett ”tortyrinstrument”, och har även stått
för social status, kvinnlighet och sex appeal. Man kan nog
tryggt utgå från att korsetterna inte varit en enhetlig upplevelse för bärarna, utan ett mode som har inneburit olika saker
för olika personer i olika tider.
En nästan bortglömd del av dess historia är korsetter för
män. I synnerhet dandyer och officerare har till och från använt korsett. I början av 1800-talet lanserade prinsregenten i
Storbritannien en stil med getingmidja och breda axlar som
blev modern bland eliten. För män med en mindre attraktiv
fysik upp- nåddes den maskulina silhuetten med hårt snörade
korsetter.
På senare tid har framhävandet av ungdom och kroppsexponering lett till att man i större utsträckning litar till diet och
träning, och därefter plastikkirurgi, för att uppnå manliga och
kvinnliga kroppsideal.mana till mod och att inte tiga den här
gången också.”
Schiaparelli Haute Couture
Frankrike
Scorpion cape,
Höst/vinter 2013
Foto: Schiaparelli
FÄRGEN BLÅ
I västvärlden har färgernas kulturella innebörd växlat genom
tiderna. Under medeltiden avbildades ofta Jungfru Maria
klädd i blått, och man kan anta att blått ansågs vara en särskilt lämplig färg för kvinnor eftersom färgen symboliserade
renhet. I många länder var det också kungarnas färg. Under
1500-talet blev blått mer tydligt definierat som en maskulin
färg. Protestantiska reformatörer föredrog mörkare färger
som hade moraliska konnotationer för män, medan kvinnorna rekommenderades ljusare och mer lättsinniga nyanser.
Under 1800-talet kom rosa och ljusblått samt andra pastellnyanser att i allt högre grad ses som färger för små barn.
Men innan man kunde massproducera kläder och innan det
fanns färgbeständiga kemiska färgämnen, brukade små barn
av båda könen bära vita plagg, som kunde tvättas och blekas ofta. På 1910-talet började rosa och blått användas som
genussymboler och efter ungefär 40 år hade den kulturella
innebörden förankrats, i synnerhet i fråga om rosa.
27
Mode och kärlek
Kläderna vi har på oss påverkar hur lätt vi kan prata med
varandra. Ofta dras vi till människor som har samma
klädstil som vi själva. Men ibland tycker vi att det är mer
spännande att lära känna någon som bär helt andra sorters
kläder. Med andra ord kan mode både skapa och intensifiera
kommunikationen mellan människor.
I denna värld hyllas modets kraft att signalera kärlek och
stärka kommunikation mellan människor. Här kan ni
upptäcka tröjan som två kan bära samtidigt, med öppning
för två huvuden. Här finns också tröjan som kramar er när ni
behöver en kram, även om den som ger er kramen är långt
borta. Här kan ni dessutom undersöka klädesplagget som gör
att du lätt kan ta dig en tupplur, ett plagg som inspirerats av
täcke och kudde.
Utställningsdesign: Utställningsdesignen i detta rum är
främst baserad på utförliga kartor från 1500-talet, däribland
av tänkta utopier. Vid den här tidpunkten var världen en
ofantligt stor plats med oräkneliga fjärran länder som ännu
inte hade upptäckts. Drömlika platser fyllda av hopp, där
allt var möjligt, där människor kunde tänka helt fritt och
förverkliga sina drömmar.
I denna värld finns objekt av:
H&M (speciellt framställt plagg), Sonia Rykiel, Charlie Le
Mindu, Viktor & Rolf, Cutecircuit, Otto von Busch, Be another
lab, Ryota & Chiaki Murakami, Lucy McRae
Övergripande frågor
1. Hur var det att komma in i denna värld?
2. Tycker ni att den här världen är kärleksfull? Om ja, på
vilket sätt?
3. Vilket klädesplagg tycker ni signalerar extra mycket kärlek
i den här världen?
4. På vilket sätt signalerar det kärlek?
5. Har ni något speciellt kärleksklädesplagg? Hur ser det ut?
Plagg i fokus
Plaggen i denna sista värld betonar på olika sätt hur kläder
kan öka kommunikationen och förståelsen mellan människor.
28
Viktor&Rolf
Nederländerna
Look 46, Hana ensemble
Hana, Bedtime Story,
Höst/vinter 2005
Foto: Team Peter Stigter
I kollektionen Bedtime story förvandlades täcke och kudde
till klädesplagg. Täcket blev en kappa och satinkuddar blev
stora kragar som ramade in ansiktet.
CuteCircuit
Storbritannien
The Hug Shirt
2002
Foto: Fernanda Calfat
The Hug Shirt är en tröja som används för att skicka kramar
till andra människor, och den är ett av världens första plagg
som utnyttjar känselbaserad telekomteknik. Plagget spelar
in en kram, på samma sätt som man kan spela in en film, och
skickar data till mobilen via Bluetooth och en speciell app.
Kramen skickas sedan via nätet till mottagarens telefon. I
The Hug Shirt finns inbäddade sensorer som känner styrkan,
längden och platsen för beröringen samt avsändarens hudtemperatur och hjärtslag.
Be Another Lab
Internationell
Film
The Machine To be Another
Foto: Be Another Lab
Hur skulle det vara att ha en annan människas kropp? Hur
skulle kläderna kännas att ha på sig? Det går att pröva.
Genom att du och personen du vill byta kropp med tar på er
varsin mask (med kamera och skärm) kan
du upptäcka hur det är att ha en annan människas kropp. Det
är inte längre din kropp du ser då du tittar ner ...
I olika experiment har föräldrar bytt plats med sina barn och
män och kvinnor med olika etniskt ursprung har bytt plats
med varandra. Maskinen har också använts av FN för att
skapa empati och förståelse för flyktingar.
29