LEDARSKAPET ÄR FÖR LITE UPPSKATTAT” SÅ
SkolLedaren Mer att läsa: Frånvaron i grundskolan utreds l Minskat intresse starta friskola l Just nu: Elisabet Sjöberg SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING NR 7 SEPTEMBER 2015 Lise-Lotte Oldmark Verksamhetsidéer ”LEDARSKAPET ÄR FÖR LITE UPPSKATTAT” SÅ SKA SKOLAN UTVECKLAS Ann Hammarström, rektor, Hökåsenskolan, Tommy Tikkanen, rektor, Håkantorpsskolan, Jessica Nordin, rektor, Apalbyskolan, och Lolan Sjuls, rektor, Bjurhovdaskolan, samtliga från Västerås, fick inspiration på Skolledarnas dag. Skolledare på Skolledarnas dag LADDADE FÖR ETT NYTT ÅR + NYHETER GÄSTKRÖNIKÖR Margareta Edling BÖCKER Feedback och respons – så ger du elever effektiv och utvecklande återkoppling Studie efter studie slår fast att feedback är kritiskt för att eleven ska lyckas med sina studier oavsett vilken skolform eleven befinner sig i. Feedback är det formativa verktyg som mest effektivt hjälper oss att nå de komplexa målen i våra styrdokument. Många lärare känner dock att det är allför tidskrävande att ge feedback och att det är svårt att få elever att ta till sig feedback på rätt sätt. Åtskilliga timmar läggs ner på feedback och återkoppling som inte verkar göra så mycket nytta. Utbildningen visar hur man ger effektiv feedback som fungerar, hur återkopplingen ska vara formulerad för att ge effekt och hur man kan hitta tid till att ge feedback. Vill du veta mer om utbildningen och hur du bokar den till dig och dina medarbetare på skolan? Kontakta Åsa Källsten 08-737 65 70. Utbildningen finns som kurs och uppdrag. Innehåll i utbildningen: Hur tar vi emot feedback på bästa sätt? För att kunna ge effektiv feedback måste vi förstå hur våra elever tänker och fungerar. I alltför hög grad har vi idag elever som inte kommer till skolan för att lära sig något nytt utan för att visa upp vad de redan kan. De har en statisk bild av sig själva som duktiga eller mindre duktiga i skolan. Feedback på rätt sätt kan visa eleven att den faktiskt kan utvecklas och att eleven själv har kontroll över sin utveckling. Vi studerar hur elever fungerar i feedbacksammanhang och prövar olika sätt att ge feedback. Hur ska effektiv och formativ feedback och respons se ut? Vi lär oss hur formativ feedback ska formuleras och utformas för att ha största möjliga effekt. Kursen tar upp olika typer av feedback och vad måste vi tänka på när vi formulerar vår feedback så att eleven ska ta till sig den. Deltagarna får i en workshop dessutom testa att formulera feedback på mest effektivt sätt. Hur får vi tid till feedback och respons? Många lärare känner att tiden inte räcker till för att ge ordentlig feedback till eleverna. Vi lär oss hur vi kan spara tid med feedback och hur man fördelar den lilla tid man har rättvist mellan eleverna. Vi ger förslag på verktyg och metoder för att få loss tid för effektiv feedback och respons. Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00 Utbildare: Jesper Ersgård och Annica Gärdin LEDARE September 2015 PRIS. Sveriges skolledarförbund inrättar nu Sveriges stora Skolledarpris. ”Vi vill med priset lyfta ledarskapets betydelse för barns och ungdomars utveckling och resultat”, skriver ordförande Matz Nilsson. Vårt nya pris ska lyfta ledarskapet D et finns skäl att återigen slå fast att Sveriges Skolledarförbund är det enda fackförbund som erkänner och betonar att skolledaryrket är en egen profession. Andra aktörer ser skolledaren som en förlängning av läraryrket. Det får till konsekvens att professionen lärare även formar synen på och villkoren för skolledaren. Detta synsätt bejakar även regeringen genom sin lönesatsning på lärarna. Den anser att om en skolledare ska få ta del av satsningen måste skolledaren undervisa. För mig är detta på gränsen till ett fientligt sätt att se på ledarskapets betydelse för barns utveckling och elevers resultat i skolan. EMPIRISKA STUDIER BETONAR ledarskapets betydelse när det gäller att barn- och ungdomars resultat i förskola och skola. I en studie visade till exempel Nicholas Bloom, professor i nationalekonomi vid Stanforduniversitetet, att sambandet mellan kvaliteten på skolornas lokala styrning och resultat är starkt. Upp till tre gånger starkare än motsvarande samband mellan elevresultat och lärarkvalitet och upp till tio gånger så starkt som sambandet mellan elevresultat och klasstorlek. Ledarskapets betydelse är ett av de allra viktigaste fundamenten inom näringsliv och företag. Inom idrott och föreningsliv. Men tyvärr inte i politikers synsätt och prioriteringar. Att vara skolledare inom förskola och skola är att ha världens roligaste och viktigaste jobb. Att få vara med och leda barns och ungdomars utveckling och lärande är en fantastisk viktig och stimulerande förmån. Skolledaruppdraget innebär ett stort ansvar. DÄRFÖR HAR SVERIGES Skolledarförbund beslutat att tillsammans med andra tunga samhällsaktörer inrätta Sveriges stora Skolledarpris. Syftet är att uppmärksamma skolledarnas avgörande betydelse för barns utveckling i förskolan, och barns och ungdomars resultat i grund- och gymnasieskolan, liksom vuxna studerandes resultat i vuxenutbildning. Vi vill också med vårt pris lyfta ledarskapets betydelse och skapa intresse för och bidra till ett framgångsrikt ledarskap. Priset kommer att gå till en skolledare som har gjort extraordinära insatser inom förskola och skola och har sitt arbete och sin verksamhet djupt grundat i Sveriges Skolledarförbunds yrkesetiska kod. Vi vill genom att uppmärksamma framgångsrikt ledarskap få flera att bli skolledare i förskola och skola. Jag ser Sveriges stora Skolledarpris som en möjlighet att lyfta SkolLedaren Utges av Sveriges Skolledarförbund Chefredaktör och ansvarig utgivare Kerstin Weyler kerstin.weyler @skolledarna.se 08-567 06 201 Postadress Box 3266 103 65 Stockholm Form och layout Anders Gustafson Editor Publishing Omslagsfoto Lasse Fredriksson ISSN 0037-6515 Annonsbokning Lena Elison 08-567 06 210 le@skolledarna.se Tryck Lenanders Grafiska TS-upplaga 2014 8 000 FÖRBUNDSKANSLI Vasagatan 48 Ordförande Matz Nilsson Postadress Box 3266 103 65 Stockholm Kanslichef Maria Andrén Bergström Kontakt 08-567 06 200 info@skolledarna.se www.skolledarna.se Ombudsman/bitr förhandlingschef Britt Sundström fram framgångsrikt skolledarskap och att även belysa hur fantastiskt och viktigt uppdraget är. Jag är övertygad om att priset kommer också inspirera andra skolledare till att fokusera på konstruktiva förbättringar i att stärka skolans resultat och betydelse i samhället. OM VI SKA ’’ Syftet är att lyckas att uppmärkgöra skolan framgångssamma skolrik, viktig ledarnas avgörande och attraktiv, betydelse för barns krävs det att utveckling i förskolan, skolledare, lärare, polioch barns och ungdotiker, elever mars resultat i grundoch föräldoch gymnasieskolan. rar tillsammans aktivt bidrar att ta sin del av ansvaret att vända skolans negativa utvecklingscirklar. Sveriges stora Skolledarpris är ett sätt att bidra. Men för att lyckas krävs det att ni direkt börjar nominera framgångsrika skolledare inom förskola och skola på vår hemsida. MATZ NILSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE Innehåll Ombudsman Monika Elowson René Wiltoft-Möller Utredare Lena Linnerborg Webbredaktör/ informatör Eva Ahlberg Arbetsrättsliga frågor jour@skolledarna.se 08-567 06 200 Prenumerationer/ medlemsregister medlemsregistret @skolledarna.se 08-567 06 220 Fax 08-567 06 090 4Nyheter 9 Just nu Elisabet Sjöberg 10 Reportage Lise-Lotte Oldmark 14 Verksamhetsidéer 17 Gästkrönika Margareta Edling 20 Böcker 25 På din sida 26Rast 27 Sista ordet SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 3 NYHETER September 2015 Egen styrning ökar din Mål måste komma inifrån, inte läggas på utifrån. Det var docenten Hans-Åke Sherps budskap på Skolledarnas dag i Västerås. Sveriges skolledarförbund presenterade också sin yrkesetiska kod. – Vad präglar ert ledarskap?, frågade Hans-Åke Scherp, docent i pedagogik, de cirka 85 skolledare som hade samlats i Aros Congress Center den 3 september. Han menade att det sätt som skolledare förstår förändringsprocesser på också är avgörande för deras ledarskap. – Pedagoger ska kunna förklara varför de gör som de gör när det som händer händer. Kunna hänvisa till någon form av förståelse av lärande eller teorier om lärande. Samma sak gäller skolledare. Hans-Åke Scherp berättade att till exempel New Public Management genomsyras av styrning uppifrån, kontroller, sanktioner och konkurrens. I lärande- och organisationsperspektivet däremot, ses samarbete som rätt metod för att öka kvaliteten. Han menade att SKOLLEDARNAS DAG om målen och direktiven kommer inifrån, från medarbetarna, så leder det till förändringar i handling. – Skolledarens och förskolechefens uppdrag blir då att leda den gemensamma kunskapsbildningen om lärande och undervisning. HANS-ÅKE SCHERP RÅDDE deltagarna att låta lärarna diskutera sina viktigaste lärdomar om barns och elevers utveckling och lärande. Och utifrån resultatet forma en helhetsidé, en modell över skolans gemensamma sätt att tänka. – Att medarbetarna blir medskapande är kärnpunkten i att få ett engagemang. Det är där energin finns. Det handlar också om att hantera variation. – Många skolledare säger att skolutveckling går väl an, bara vi inte tänkte och gjorde så olika. Jag säger precis tvärtom. Det är en förutsättning för skolutveckling. Under hösten kommer HansÅke Scherp ut med en ny bok om kvalitetsarbete. Han menar att alla skolor och förskolor själva måste definiera vad kvalitet är eftersom betydelsen beror på vilka barn som finns i verksamheten och vad de har för behov. – Det vanligaste nu är att man bygger upp strukturer på förvaltningsnivå, och sedan ska skolorna fylla i ett antal data. En vanlig reaktion från medarbetarna är att de inte har någon större nytta av det. Jag menar att kvalitetsarbete ska nyttiggöras för dem som skapar kvaliteten. Om Scherp fick bestämma skulle varje skola i stället lämna in en redovisning över sin helhetsidé, sina lärdomar under det gånga året och vilket stöd de behöver från förvaltningen. PÅ PLATS I Västerås fanns också Lena Linnerborg, utredare på Sveriges Skolledarförbund, och Leena Nystrand, distriktsordförande i Stockholms läns distrikt. De berättade om förbundets yrkesetiska kod. Den uppdateras kontinuerligt och nu finns en särskild skrivning om sociala medier med. – Skolledaren måste tänka sig för. Det känns inte alltid roligt, ibland vill man spåra ur och vara privat. Men det funkar inte så, vi har sett en del ärenden där sociala medier inte räknas som ett helt privat område, sa Lena Linnerborg. DEN YRKESETISKA KODEN ska vara ett stöd för både medlemmar och fackliga företrädare. En hjälp för hur de ska tänka när olika intressen ska vägas mot varandra och svåra beslut fattas. – Har ni varit med om att en förälder kommer till er och säger att den där ungen stör ordningen i klassrummet eller på förskolan?, frågade Leena Nystrand. Publiken hummade jakande. – Då träder en hel del lagstiftning i kraft, plus etiken. Det svåraste är att behålla tilliten hos alla föräldrar, både de vars barn blir störda och de som har barn som stör. Du som chef måste vara stark och visa att du och lärarna kan era jobb. Det är här den etiska koden kommer in. Det är inte alltid roligt att stå framför 30 föräldrar som är galna på en, sade Leena Nystrand. JENNIE AQUILONIUS ”Det är viktigt att nyanlända ungdomar snabbt Katriina Hamrin, enhetschef på placeringsenheten, Västerås. w Varför är du här i dag? – Jag har alltid varit intresserad av Hans-Åke Sherps idéer och tankar. Att möta människan där den är och utveckla verksamheten utifrån det. w Vad är viktigast för dig i höst? – Att utveckla vårt pedagogiska ledarskap, att vi får bli de pedagogiska ledare som vi önskar. w Hur ska du göra det? – Jag tittar på om vi kan sortera bort några delar från skolledarnas uppdrag och fördela det till andra 4 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 stödfunktioner. Ombyggnationer är till exempel inte vår process. Lisa Dahlberg Jakobsson, rektor, Katriina Hamrin. Apalbyskolan, Västerås. w Varför kom du hit? – För att jag tidigare har fördjupat mig i problembaserat lärande och problembaserad skolutveckling. Hans-Åke Sherps tankar handlar om att få ett bättre inifrånperspektiv. w Vad tar du med dig från den här konferensen? – Att hålla i och hålla ut. Lisa Dahlberg Det gör vi geJakobsson. nom att lära av varandra inom skolans alla nivåer. Vi har lärande konferenser och kollegavägledare, processer som försteläraren driver tillsammans med oss i skolledningen. Vi har också nätverk för rektorer där vi lär av varandra. w Vad är viktigast för dig i höst? – Att få ihop skolan i ett f–9-pers pektiv. Vi har varit två enheter och nu är vi en. För att göra det behöver vi lära av varandra. Vi ska fortsätta med de kollegiala konferenserna vi hade i 6–9 och bygga ihop med f–5. Och få till ett teamledarskap med min rektorskollega. Hans Ringström, skolchef, Eskilstuna. w Vad tar du med dig? – Att jag är på rätt spår. Jag har motivation I KORTHET Fridolin KU-anmäld GRUNDSKOLAN. Riksdagen har tagit beslut om att göra grundskolan tioårig. Följ det beslutet, Fridolin! Det är innehållet i en anmälan från Camilla Waltersson Grönvall, M:s utbildningspolitiska talesperson, av utbildningsministern, till konstitutionsutskottet, KU. Gustav Fridolin har i stället för att följa riksdagens beslut, valt att satsa på en obligatorisk förskoleklass, menar Grönvall, som vill att utskottet ska ta ministern i örat. ’’ Alla barn i Sverige förtjänar en skola som ger dem bästa tänkbara kunskaper och största möjliga livschanser. De barn vars föräldrar inte gör aktiva val har lika stor rätt till det. Anna Ekström i replik till Ulla Hamilton och Fredric Skälstad i Dagens Samhälle, efter Ekströms medverkan i ”Agenda” om att se över det skolvalet. Miljard till bättre skolmiljö ARBETSMILJÖ. En miljard ska satsas på upprustning av skollokaler. Det lovar regeringen i kommande budget. Redan i våras satsade regeringen på upprustning. Nu kommer resten. Skolhuvudmän kan få upp till 25 procent av totalkostnaden för förbättringen. Bland annat ska arbetsmiljön – luft, ljud och städningsmöjligheter – bli bättre. Man ska bli pigg, inte trött av skolan, menar utbildningsminister Gustav Fridolin. Skolchefer på plats i Västerås, från vänster: Maria Stolt, rektor, Tillbergaskolan, Västerås, Malin Sigurdsson, verksamhetschef, Arboga, Louise Öhman, biträdande rektor, Westerlundska gymnasiet, Enköping, och Åsa Kihlström Hägg, rektor, Tunboskolan, Hallstahammar. FOTO: LASSE FREDRIKSSON kommer in i skolan” tidigare inspirerats av Hans-Åke Sherps idéer om ledning och försökt omsätta dem. Jag har fått råg i ryggen att gå Hans Ringström, vidare. w Vad är viktigast för dig i höst? – Integrationen. Eskilstuna tar emot många nyanlända och det är en utmaning att göra det med god pedagogisk kvalitet och ge ett humant mottagande. w Hur ska du göra det? – Just nu är jag lite överrumplad. Det är många som kommer och det är lätt att fastna i det praktiska, som lokaler och att rekrytera lärare. Men det är viktigt att nyanlända ungdomar snabbt kommer in i skolan, att de får relationer med svenska ungdomar. Samtidigt är det en av de roligaste utmaningarna, det handlar om att forma framtiden. Om vi lyckas, bidrar vi till att Sverige har många kompetenta medborgare i framtiden. Skulle vi misslyckas kan vi bidra till motsättningar i samhället. Enkät: Jennie Aquilonius 73 kemilärare är på gång ut i skolan per år. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har noggrant gått igenom lärosätens statistik och kan nu mildra vår kemi lärarångest något. I snitt har 73 kemi- och fysiklärare examinerats med inriktning mot grund- och gymnasieskolan per år de senaste tio åren, enligt rapporten, presenterad i Svenska Dagbladet. Antalet biologilärare som utbildats under motsvarande tid är 126, liksom 103 tekniklärare. Men många lärosäten redovisar inte vilka specifika no-ämnen som studenterna läser, enligt UKÄ, så förmodligen är antalet större. Linde efter Lindgren FACKLIGT. Sveriges Skolledarförbund har fått en regional facklig företrädare, rff:are, i Stockholm. Det är Marie Linde (bilden) som efterträder Lasse Lindgren som har gått i pension. Marie har tidigare varit rektor på Södra Latin i Stockholm. Förmånliga bolån genom Saco EKONOMI. Saco har tecknat ett avtal för sina 650 000 medlemmar med Danske Bank om bland annat bolån, som förhoppningsvis ska vara konkurrenskraftiga. Personlig service och innovativa lösningar, utlovas också. Avtalet gäller från 2016 och mer info om överenskommelsen kommer kontinuerligt på skolledarna.se. SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 5 NYHETER Hon ska utreda den långa frånvaron i grundskolan I våras slog Skolinspektionen larm om elever med lång frånvaro. Skolan gör inte tillräckligt för att få tillbaka eleverna till skolan. Hur många de är som inte går i grundskolan, vad det beror på och goda exempel hur eleverna på ett bra sätt kommer tillbaka till skolan ska nu utredas. FRÅNVARO 1 650 elever som inte varit i skolan på över en månad, 600 som överhuvudtaget inte kommit alls – så såg situationen ut när Skolverket försökte kartlägga frånvaron för sex år sedan. Ett skäl till att siffrorna på hur många elever det handlar om är osäkra, beror också på att det finns ingen gemensam definition om vad lång frånvaro egentligen är. SKOLINSPEKTIONEN GJORDE I våras en särskild granskning och gick igenom 70 anmälningar om rätt till utbildning som kommit in till myndigheten. Ett stort antal huvudmän fick förelägganden om att sätta in särskilt stöd och åtgärder för att eleverna skulle komma tillbaka. Sex ärenden bedömdes så allvarliga att också vite dömdes ut. En kommun i södra Sverige tilldömdes vite på 300 000 kronor för att den inte rättat sig efter tidigare beslut från inspektionen och tillgodosett en elevs rätt till utbildning med lämpligt särkskilt stöd. En annan kommun tilldömdes samma belopp för att det brustit i samordningen för att få tillbaka en elev som närmast haft total frånvaro en längre tid. Nu tar regeringen ett helhetsgrepp om den långa frånvaron och kommer inom kort att tillsätta en utredning. Utredare blir barnspykologen Malin Gren Landell. Tio dagars frånvaro – då ringer varningsklockorna i Karlstad Karlstads kommun har arbetat med en strategi för att motverka det som kallas oroväckande frånvaro. Ylva Winther, rektor på Nyeds skola i Molkom, har flera års erfarenhet om att arbeta för att barn som är borta mycket från skolan, ska komma tillbaka. FRÅNVARO En viktig fråga för den utredning som ska tillsättas, är bland annat att definiera vad som menas med lång frånvaro, anser Ylva Winther. Det finns i dag ingen enhetlig definition. – Jag tycker att man ska vara lite fyrkantig: oroande frånvaro är tio dagar eller vid fem tillfällen. Ser vi det hos oss, kör vi igång vår trappa, säger hon. ”TRAPPAN” SLÅR FAST vad som då ska ske, och vem som tar ansvar. – Det handlar till exempel om vem som tar de första samtalen, och vad de ska leda till. Hur och med vilka samarbetar skolan? Och hur ser skolans bemötande ut av de här elev6 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 Hon ska bland annat, Malin Gren enligt utbild- Landell. ningsminister FOTO: DAVID BROHEDE Gustav Fridolin, kartlägga hur många elever som inte går i skolan, analysera varför och komma med förslag vad som kan göras, men också hur man kan förebygga lång frånvaro. Direktiven till utredningen är ännu inte fastställda. KERSTIN WEYLER Fotnot: En recension av Malin Gren Landells bok Orolig och blyg i skolan finns i nr 5/2014 och även på skolledaren.se. Femfrågor… Tre frågor… …till Fredrik Nordvall, förvaltningschef i Hallsberg och en av 22 ledamöter i Sveriges Kommuner och landstings och Friskolornas expertråd för skolutveckling. w Hur hamnade du där? Ylva Winther, rektor i Nyeds skola i Karlstad kommun, är engagerad i kommunens projekt om oroande och lång frånvaro hos elever i grundskolan. FOTO: MAGNUS HARTMAN erna, det är viktigt att titta på, menar hon. Det avgörande arbetet är dock det förebyggande – att inte den oroande frånvaron ska behöva inträffa. Det gäller också att vara uppmärksam tidigt. Frånvaron syns redan på lågstadiet. SAMARBETET MED socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin, ibland också polisen är viktigt. Vem har vilket uppdrag, men vilka möjligheter att arbeta förebyggande och med eleverna – Jag blev tillfrågad av SKL. Jag har erfarenhet som rektor och nu förvaltningschef i Hallsberg. w Vad ska expertrådet göra? som finns i respektive verksamhet, bör också uppmärksammas. Det är viktigt att sprida goda exempel, menar Ylva Winther. I Karlstad kommun har man återigen tagit upp arbetet med den oroande frånvaron i ett nytt projekt på kommunnivå. Den har börjat öka igen. – Vi ska ta fram bra exempel på skolutveckling och spela in det till skolkommissionen och regeringen.Vi ska ta fram material, en antologi, och anordna möten med skolkommissionen och andra. KERSTIN WEYLER – Jag har tre områden som är viktiga: struktur, kultur och ledarskap. Men den viktigaste frågan är kanske att vända bilden av skolan. Bilden är mer dyster än verkligheten. Jag känner inte igen mig.« Fotnot: I nr 4 2014 beskrev Skolledaren utförligt hur arbetet kring oroande frånvaro bedrivs i Karlstad. Artikeln finns på skolledaren.se. w Vilka är de viktigaste frågorna för dig? För en bättre och tystare lärmiljö Bygg bort buller! Oönskade ljud i klassrummet stör och stressar mer än man tror. I högljudda miljöer försämras allt från effektiviteten till koncentrationen, några av de viktigaste delarna i inlärningsprocessen. Vi på AJ Produkter vill skapa en bra lärmiljö för alla. Därför erbjuder vi ett stort sortiment av ljudabsorberande paneler, tavlor och skärmar som effektivt håller ljudnivån nere. Bygg bort buller och ge eleverna bästa förutsättningarna för att lyckas – en bättre och tystare lärmiljö, helt enkelt! Ljuddämpande Panel QS. Frimeko har bytt namn till AJ Offentlig Interiör. Se hela vårt sortiment för offentlig miljö på ajprodukter.se eller kontakta oss på 035-180 880. ajprodukter.se SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 7 NYHETER I KORTHET Jubileum med nytt skolledarpris Ordförande för Idéburna skolors riksförbund, Håkan Wiclander, vill få bättre villkor för att skolorna ska kunna utvecklas och att nyetableras. Lägsta intresset på tio år att starta friskola Intresset för att starta friskolor minskar. I höst startar 44 nya friskolor. Inför nästa läsår är antalet ansökningarna det lägsta på tio år, visar siffror från Skolinspektionen. Framför allt minskar ansökningarna från de idéburna skolorna. FRISKOLOR De idéburna sko- lorna, till exempel Stadsmissionens skolor och flera Waldorfoch Montessoriskolor, är organiserade i Idéburnas skolors riksförbund. När förbundet har sammanställt antalet ansökningar till Skolinspektionen läsåren 2015–16 och 2016–17 om nyetableringar, konstaterar man att DAGS ATT SÖKA TILL REKTORSPROGRAMMET På Karlstads universitet har vi utbildat skolledare sedan 2002. Vi vill bidra till att skapa en skola och förskola med god kvalitet där de nationella målen uppfylls. Därför integrerar vi ledarskap med verksamhetsutveckling genom hela rektorsprogrammet. Anmälan och antagning sker inför varje höst- och vårtermin. Huvudmannen gör anmälan på skolverket.se. Inför vt 2016 är anmälningsperioden: 21 september - 9 oktober 2015 KAU.SE/RUT Läs mer i vår broschyr! allt färre idéburna skolor söker tillstånd att starta. Inför nästa läsår står de idéburna skolorna för 17 procent av ansökningarna, det här läsåret är det runt 20 procent. Fortsätter utvecklingen kommer nyetableringar av idéburna skolor att upphöra inför läsåret 2019, konstaterar förbundet. Ansökningar om att få starta kommer framför allt från skolhuvudmän som redan driver skolor. Idéburna skolor måste få bättre villkor för att kunna nyetablera och utveckla verksamheten, menar dess ordförande Håkan Wiclander. FÖRBUNDET SÄTTER NU sitt hopp till den så kallade välfärdsutredningen under Ilmar Reepalus ledning. I direktiven till den konstaterar även regeringen att köp av tjänster från idéburna aktörer sker i liten utsträckning (totalt endast två procent), och att den andelen minskar. Ett av Reepalus uppdrag är att se över möjligheten att förändra bolagsordningen för privata aktörer inom välfärdssektorn, så att det slås fast att eventuella överskott ska som huvudregel investeras i verksamheten igen. Det senare är också en av de grundläggande förutsättningarna för att en skola eller förskola ska kunna bli medlem i Idéburnas skolors riksförbund. KERSTIN WEYLER 8 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 PRIS. Lagom till Sveriges Skolledarförbunds 50 års jubileum inrättas det Sveriges stora Skolledarpris. Priset på 80 000 kronor kommer att delas ut på Nordiska Skolledarkongressen i mars nästa år i Göteborg . Sveriges Skolledarförbund vill genom sitt pris uppmärksamma en skolledare som har ”gjort extraordinära insatser och har sitt arbete och verksamhet djupt grundat i Sveriges Skolledarförbunds yrkesetiska kod”. Det är också ett sätt för förbundet att lyfta vikten av skolans ledarskap och att få fler att satsa på en skolledarkarriär. Det står var och en fritt att nominera en pristagare (lättast på skolledarna.se), fram till 15 januari 2015. Bakom priset står också sex partners, Studentlitteratur, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och landsting, Friskolornas riksförbund, Sveriges elevråd Svea och Sveriges Elevkårer. Nyheter för förskolechefer UTBILDNING. Förskolechefsutbildning och Förskoleforum – det är två nyheter för förbundets förskolechefer. I samarbete med Studentlitteratur kommer medlemmar i Sveriges Skolledarförbund att få tillgång till en ny förskole chefsutbildning som startar under hösten. Den handlar bland annat om pedagogiskt ledarskap, aktionsforskning och systematiskt kvalitetsarbete. En del av kursen kommer också att ta upp förbundets yrkesetik. Sveriges Skolledarförbunds medlemmar får rabatt på kursen. Det gäller också för Förskole forum, en nätbaserad tjänst med fokus på kompetensutveckling för förskolan, med dagliga nyheter och uppdateringar. Mer info om de nya satsningarna finns på skolledarna.se. JUST NU …med Elisabet Sjöberg Elisabet Sjöberg är rektor för särskolan på Sanda utbildningscentrum i Jönköping. Kommunen har satsat 36 miljoner kronor för att bygga nya lokaler på cirka 1 500 kvadratmeter till grundsärskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Lättare att samarbeta i våra nya lokaler ” Vi har byggt en helt ny avdelning där grundsärskolans träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program har fått ändamålsenliga lokaler och gemensamhetsytor. Lokalerna är anpassade för de elever som har störst behov. Tidigare var grund- och gymnasiesärskolan utlokaliserade på olika ställen; två paviljonger utanför Sanda utbildningscentrum, en paviljong en bit nedanför centret och en som låg en kilometer bort. Nu när alla befinner sig på samma plats blir det lättare att samarbeta och samordna. Vi kan hjälpa varandra mer, omfördela personal och sätta in mer resurser för barn med stora behov vid rätt tillfälle. Verksamheten är otroligt personalberoende. Om någon blir sjuk måste vi omedelbart ha en vikarie, det kan inte vänta till i morgon. En del elever har svårt att klara förändringar och ny personal. Nu lär eleverna känna hela personalstyrkan och då kan vi göra små förändringar mellan grupperna som stör eleverna mindre. För mig som rektor har det underlättat att få alla elever och personal samlad på ett ställe. Nu kan jag gå ut och lyssna hur det är i verksamheten under dagen, svara på frågor och återkoppla på åtgärder. Förut kunde det dröja flera dagar innan jag hann få personlig kontakt med de olika enheterna, det mesta fick ordnas telefonvägen. Vi invigde de nya lokalerna den 18 augusti. Vi åt tårta och gymnasiechefen höll tal och klippte band. Skoldirektören och representanter från bland annat barnoch utbildningsnämnden, elevhälsan och andra särskolor kom dit. Vi höll också en särskild invigning för eleverna. Det kändes jättebra. JAG HAR VARIT rektor i två år på Sanda grund- och gymnasiesärskola och har varit med under hela byggprocessen, från ritningar till möbelinköp. Det är fordonsprogrammets gamla lokaler som helt byggts om. Vi har också fått två ytor utomhus där vi kan ha olika aktiviteter. Arbetet går ut på att rusta eleverna för att klara sig så bra som möjligt efter skolan, att bli självständiga. Förut fanns det inte så mycket att göra och liten möjlighet till uteaktiviteter. Nu har vi en fin sinnesträdgård, växtlabyrint, buskar och andra blommande växter. Vi kan stimulera olika sinnen genom bland annat gungor, cykling och odling. PERSONALEN KOMMER FRÅN tre arbetsplatser och därmed tre olika kulturer. Nu gäller det för mig att få dem att trivas och sträva åt samma håll. Eftersom beteende och bemötande är centralt inom särskolan ordnar vi en utbildningsinsats under året. Där fokuserar vi på olikheter i våra vanor och hur vi ska få balans i gruppen. Det kommer att utmynna i en handlingsplan för individen och verksamheten. ” BERÄTTAT FÖR JENNIE AQUILONIUS SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 9 INTERVJU Lise-Lotte Oldmark ”SKOLANS LEDARSKAP ÄR FÖR LITE UPPSKATTAT” Det är i ett mycket kreativt och inspirerande rum jag träffar Lise-Lotte Oldmark, HR-direktör i Academediakoncernen. De kommande veckornas planering finns på stora tavlor som ramar in rummet. Den gångna veckans arbete ska utvärderas. – Struktur är viktigt, och transparens och möjlighet att följa upp vad vi gör, säger Lise-Lotte Oldmark. TEXT KERSTIN WEYLER L ite dolt bakom det stora Bonnierförlaget och ett av lärarfackens hus ligger huvudkontoret för Academedia koncernen. Just nu pågår stora ombyggnader i kvarteret intill, den gamla Skandiabyggnaden på Sveavägen i Stockholm är ombyggd till nya moderna kontor och restauranger, på hörnan vid Adolf Fredriks kyrkogata har en gammal flickskola blivit hotell. Gå rakt fram och under byggnadsställningarna, så hittar du Sveriges näst största skolförvaltning i hörnan vid Luntmakargatan. HÄR SITTER I och för sig bara kon- cernledningen för själva Academedia, cirka 200 personer, så det är inte en så stor ”förvaltning”. Och inte heller stämmer vokabulären 10 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 särskilt väl med vad man väntar sig av skolbyråkratiska termer. Här talas om varumärken (det är alltså till exempel Pysslingen, NTIgymnasiet), vuxen- och gymnasiesegment, kunder. Det är i centrala Stockholm som Lise-Lotte Oldmark arbetar, men rötterna har hon i Pysslingen. Hon har varit med en lång tid inom friskolevärlden. – Ja, jag startade en Pysslingenskola 1998 och arbetade bland annat som rektor, men också med kompetensutveckling. HENNES BAKGRUND ÄR pedagogens, men mycket snabbt fick hon ledningsuppdrag: biträdande chef, biträdande rektor, rektor. Som ledare inom skolan har hon arbetat sedan 1989. – Jag har kanske ett naturligt ledarskap, säger hon och skrattar. Med två yngre systrar – ja, då var det väl någon som skulle ta ledningen. Inom Academediakoncernen är det ledarskap som är en av hennes viktigaste uppgifter. – Ledarförsörjning är en jättefråga, säger Lise-Lotte Oldmark. DET ÄR DEN naturliga fallenheten för ledarskapet hon också spanar efter nu, när koncernen söker ledare. Man ska ha en naturlig fallenhet och en relationell kompetens, betonar hon. Förmågan att skapa relationer och förstå människor var de än befinner sig. Andra viktiga egenskaper för en chef är nyfikenhet och förståelse för människans utveckling, det som T” SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 11 INTERVJU Lise-Lotte Oldmark verkligen hänger ihop med rektors uppdrag – att möta varje barn där det befinner sig. Våga sig ned och vara på själva skolgolvet. – Det tittar jag alltid efter. Det värdegrundsbaserade ledarskapet, att vilja gott och att vilja att alla ska lyckas. Det måste man träna på, menar Lise-Lotte. Också att analysera till exempel hur man själv utövar makt och vilka egna behov som styr ens ledarskap. SKOLANS LEDARSKAP ÄR dock för lite uppskattat, menar hon. Det finns så många goda ledare landet runt men i den rådande debatten om skolan saknas de. – Vi har tappat vårt kollektiva självförtroende. Mitt första rektorsjobb var hur stort som helst. Så tror jag inte det är i dag. Och när Lise-Lotte Oldmark fick ett fint svar på sitt långa arbete som chef, ledare och ledarutvecklare, genom att bli utsedd till Årets ledarutvecklare 2015, slog hon ett slag för att tala om skolan på ett annat sätt. ”Hjälp oss att förändra synen på svensk skola och skolans ledare, det behöver vi”, sa hon i sitt tacktal. – Ja, vi måste tillsammans se på hur mycket bra jobb som görs i skolan. Men självklart bör bilden nyanseras. Skolan möter också i dag en helt ny generation av föräldrar som inte har mycket över för den tradition och kultur som skolan är formad av. Det krävs nya vägar att kommunicera. Och här är skolans ledare avgörande. – Med en rektor som fungerar bra, som bygger relationer med sina För att se att också personerna i ledningen för Academedia hade hamnat på rätt plats i arbetslivet, startade bedömningen högst upp med vd Marcus Strömberg. Ja, han var rätt person för jobbet, kunde Lise-Lotte Oldmark konstatera. De 28 varumärken som ingår i koncernen, ” vi brukar säga mångfald i samverkan”, har stor beslutanderätt i många frågor. Men vill man vara ledare inom koncernens företag finns det vissa spår man ska gå, till exempel hålla ordning på ekonomin, följa upp kvalitet med det som kallas Academediamodellen, vara öppen och transparent. medarbetare, är kunnig och djupt intresserad av uppdraget, då vet vi att det blir bra skolor, säger LiseLotte Oldmark. HR-direktör LiseLotte Oldmark arbetar mycket aktivt med att hitta nya ledare. ACADEMEDIA JOBBAR MYCKET aktivt med att hitta framtidens ledare. Koncernen går på ”talangjakt”, för att hitta de som kan bli aktuella för ett ledaruppdrag, men också en strategi för att rekrytera kompetens utifrån. Sedan i början på året arbetar man också med ett chefsbedömningssystem där ledarna bedöms utifrån komplexiteten i uppdraget, performance potential, för att låna in ett uttryck från näringslivet. – Det är egentligen ett enkelt verktyg för att granska vad en chef har gjort och hur han eller hon gjort det, säger Lise-Lotte Oldmark. Att hitta en balans i uppdraget; att vara rätt person på rätt plats som gör rätt saker. Det ger ett flyt i jobbet. Och är man inte det, kan det vara ganska jobbigt, menar hon. Möt Lise-Lotte Oldmark på Nor diska Skolledarkongressen i mars 2016. NYA ÄGARE – SAMMA VERKSAMHET w Intervjun med Lise-Lotte Oldmark gjordes före sommaren. w I början av september kom beskedet att Academedias ägare, riskkapitalbolaget EQT, förebereder sig för att sälja koncernen. Att en försäljning skulle ske så småingom var redan klart när EQT gick in som ägare 2010. Bolagen ägs i normala fall mellan fem och åtta år av EQT. w I ett pressmeddelande skriver koncernledningen att en eventuell börsnotering betyder lite för de anställda och att ett ägarbyte inte ska påverka skol- och utbildningsverksamheten. w Några stora förändringar av verksamheten kommer alltså inte att ske, enligt ledningen. 12 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 Det här är Academedia: w 60 000 barn och elever, 30 000 vuxenstuderande w 100 förskolor (81 i Norge), 30 integrerade grund- och förskolor. w 50 grundskolor. w 100 gymnasieskolor (till exempel Drottning Blankas Gymnasieskola, Mikael Elias Gymnasium, NTI-gymnasiet, Plusgymnasiet, ProCivitas, Rytmus Framtidsgymnasiet). w 150 vuxenutbildningsenheter. w 12 000 anställda, varav 2 000 i Norge. w Omsättning 2013/14 (Siffrorna avser AcadeMedia AB) 6,4 miljarder, resultat efter skatt 212,7 miljoner. Källa: Academedias hemsida SAMTIDIGT EFTERSTRÄVAS EN pedagogisk mångfald. Det är Vittra, Pysslingen etcetera, som kunden – barn och föräldrar – möter. Det är i många fall entreprenörer som startat de företag som idag ingår i koncernen. Entreprenörskap som i viss mån även utmärker ledarna i dag. De som brinner för uppdraget och som vill vara med att förbättra Sverige. Men det går inte att vila på gamla lagrar. I skolans värld måste man ständigt vara beredd att utveckla sig. – Jag fick frågan när jag fick priset om det är jobbigt att arbeta med kompetensutveckling i utbildningsföretag. Det måste ställa högre krav på dig än på någon annan, undrade man. – Ja, det är en ständig kompetensutveckling. Det sker hela tiden. Du måste träna på feedback, vara öppen, göra dig av med en del prestige, fundera på maktfrågor och landa i dig själv: Jag duger som jag är.« DET BÖRJADE MED HERMODS w 1898 startade Hans Svensson Hermod Malmö Språkoch Handelsinstitut, sedermera Hermods. Det blev en del av koncernen 2014. w 1993 Vittra startar. w 1996 Academedia bildas, noteras 2001 på Stockholmsbörsen. w 2007 inköps NTI – Nordens Tekniska Institutet, startat 1968. w 2008 Vittra och Academedia går samman och bildar Sveriges största utbildningsbolag. w 2010 EQT köper nära 80 procent av aktierna. Bolaget blir helägare ett år senare. w 2013 Academedia tar över några av grundskolorna i John Bauer-koncernen. w 2014 Den norska förskolekedjan Espira går samman med Academedia. Alla läromedel för bara 59 kr i månaden! Upptäck Gleerups interaktiva böcker. För att nå kunskapsmålen och höja resultaten i skolan behöver eleverna få rätt förutsättningar. Med Gleerups interaktiva böcker får alla elever kvalitetssäkrade läromedel som alltid är uppdaterade. Upptäck interaktiva böcker där innehållet samverkar med fördjupningar, interaktiva övningar, egna anteckningar och lärarens material. Ge varje elev tillgång till alla Gleerups interaktiva böcker för bara 59 kr i månaden!* För mer information om vår digitala helhetslösning, kontakta Martin Ljungström på tel 040-20 98 91 eller e-post martin.ljungstrom@gleerups.se * 4–6: 39 kronor/månad från och med vt 2016. Erbjudandet avser 10 ämnen vid tecknande av 12 månader för alla elever på skolan. 7–9: Avser Gleerups interaktiva böcker i 10 ämnen och gäller vid tecknande av 12 månader för alla elever på skolan. Gy: Avser Gleerups interaktiva böcker i 10 ämnen vid tecknande av 12 månader. Minst 200 elever på skolan måste omfattas. SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 13 VERKSAMHETSIDÉ IDÉERNA SOM SKA UTVECKLA SKOLAN En gemensam idé för att utveckla skolan – en verksamhetsidé – kan den användas för att göra skolan attraktiv i omgivningens ögon? Ska den ange färdriktning eller svetsa samman personalen? Och hur ska den bli gemensam? TEXT KERSTIN LÖÖV FOTO JOAKIM BROLIN S kolans uppdrag formuleras på flera nivåer, det tyngsta på nationell nivå. Men skolan ska att fungera lokalt – med den personal man har, med de elever man har, med de utvecklingsbehov som finns. Kan en verksamhetsidé fånga den lokala skolans utvecklingsutmaningar? Och hur ska man som ledare arbeta med den? Ska den implementeras uppifrån eller arbetas fram underifrån? Föreskriver begreppet verksamhetsidé något särskilt sätt att leda skolan? KATINA THELIN, LEKTOR vid Karlstads universitet och vetenskaplig ledare vid Centrum för kunskapsbildning i Sundsvall, har i sin avhandling undersökt hur 15 skolchefer/förvaltningschefer i en större svensk stad såg på den verksamhetsidé man på kommunal nivå höll på att utveckla för stadens skolor. Skolcheferna ser, visar det sig, på 14 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 en verksamhetsidé på väldigt olika sätt, både när det gäller vad den ska fylla för funktion och hur man ska arbeta med den i skolans organisation. KATINA THELIN VILL med sin avhandling bidra till skolledares ledar skapsrepertoar och yrkesmedvetande. Naturvårdsverket, Kustbevakningen och Unilever håller sig alla med en verksamhetsidé, kan man se om man googlar på detta sökord. Den ena har satsat på att framhäva sitt uppdrag mot kunderna, den andra hur man arbetar, den tredje vilka man vill framstå som. Alla dessa tolkningar finns representerade hos skolcheferna. INOM skolutvecklingsforskning och skolutvecklingsteori brukar en verksamhetsidé ses som en övergripande idé som ska hålla ihop verksamheten och ge en gemensam drivkraft, vara ett styrverktyg, säger Katina Thelin. Men hon fann i sin studie att skolcheferna såg det också på andra sätt. Några såg verksamhetsidén som ett sätt att göra sig synlig och attraktiv utåt. – Det var framför allt i områden med skolor där man var konkurrensutsatt och hade behov att hävda sig gentemot andra och behålla sina elever. Hon benämner den funktionen ”varumärke”. MAN KUNDE OCKSÅ se en verksamhetsidé som något som ska skapa samhörighet inåt och motivera personalen. Hon kallar funktionen ”kitt”. – Det kunde vara när en skola hade problem med att man inte samarbetade så mycket mellan avdelningarna inom skolan eller mellan kommunala verksamheter som berör varandra, och när man såg att egenskaper och värden och tänker sig att de idéerna påverkar personalens attityder till verksamheten. detta inte var bra för skolans eller förskolans utveckling. En verksamhetsidé som fyller någon av funktionerna ”varumärke” eller ”kitt” sammanfattar Katina Thelin som identitetsskapande. Man tillskriver verksamheten vissa Katina Thelin har undersökt hur ett antal skolledare ser på de idéer som ska vägleda skolan i dess utveckling och i dess vardagsarbete. HOS ANDRA INTERVJUPERSONER där emot hittar Katina Thelin tankar om hur man ska arbeta. Av denna, som hon säger, styrande funktion identifierar hon flera varianter: ”kompass”, ”karta” respektive ”raster”. Varianten ”kompass” står, enligt Katina Thelins analys, för ett sätt att se en verksamhetsidé som något som ska påverka själva verksamheten, och inte ”går omvägen” om människors attityd och egna uppfattning om den. Eller som en av skolcheferna sa: ”Vad är det vi ska ha gemensamt – så att inte någon åker till Skåne och någon åker till Norrland”. Funktionen ”karta” innebär att man ser verksamhetsidén som ett sätt att fokusera på processen, inte på målet med processen. ”FILTER”, ”GLASÖGON”, ”förhållnings- sätt” eller ”teori” var några av de sätt vissa skolchefer såg som verksamhetsidéns uppgift. De funktionerna sammanfattar Katina Thelin som ”raster”. Hon ser dem som meningsskapande och inte bara vägvisande. Skolcheferna som såg verksamhetsidén som styrinstrument, tänkte sig att man hittar en formulering som på ett enkelt och effektivt sätt knyter an till skolans eller förskolans uppdrag. Det förvånade Katina Thelin att skolledarna i så liten utsträckning talade om hur de såg på det egna ledarskapet i relation till verksamhetsidén. MAN KAN I och för sig inte bortse ifrån, konstaterar hon, att delar av skolans uppdrag faktiskt kommer uppifrån, men hon menar att ledarskapet ändå kan vara vad som kallas förståelsebaserat. I lärande organisationsforskning, som ingår i Katina Thelins forskningsbakgrund, tänker man sig att ledare och personal tillsammans kommer fram till nya grunder för arbetet när skolan ska utvecklas. Ledare skapar förutsättningar för att utveckla gemensamma referensramar i stället för att påverka män niskors sätt att agera. Vill du veta hur man kan förbättra ljudmiljön i skolan? Jag heter Jonas Christensson och vet hur man skapar bra ljudmiljöer i skolan. På www.ljudskolan.se får du tips och råd om hur man kan förbättra arbetsmiljön i skolan. Vill du lära dig mer om hur ljud påverkar elever och lärare så finns det en separat utbildningsdel som heter “Ljudfakta”. Vi ses på ljudskolan.se! Besök g ljudsk ärna olan.s e LjudSkolan JONAS LJUDBLOGG SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 15 VERKSAMHETSIDÉ Denna forskningsinriktning ser detta som en konsekvens av den ökade handlingsfrihet som skolans decentralisering i kombination med målstyrningen inneburit. – Men skolcheferna såg inte verksamhetsidén som ett sätt att styra och leda, det som ibland kallas idéstyrning, utan snarare som ett sätt att hantera och lösa specifika problem, säger hon. – Funktionen varumärke såg man till exempel som ett sätt att hävda sig i den konkurrenssituation vissa skolor var utsatta för. Men ett varumärke – som definitionsmässigt riktar sig till alla, även externt – kan inte, säger Katina Thelin, användas i någon av de styrande funktionerna, inte inom ett ledarskap som grundar sig på idéstyrning. DET VAR DOCK ingen som hade någon tanke på att anlita någon med kunskap om marknadsföring, eller försöka ta reda på ”vad kunden vill ha” inför arbetet med att formulera en verksamhetsidé som varumärke för skolan. När det gäller hur skolcheferna ’’ Skolcheferna såg inte verksamhetsidén som ett sätt att styra och leda, det som ibland kallas idéstyrning, utan snarare som ett sätt att hantera och lösa specifika problem. ARBETET w Katina Thelins avhandling heter Mellan varumärke och gemensamt raster. w Den har ett så kallat fenomenografiskt upplägg. Den beskriver inte fenomenet verksamhetsidé utan hur ett antal skolledare ser på fenomenet och hur deras uppfattningar skiljer sig åt. tänkte sig att man på en skola skulle komma fram till gemensamma referensramar, såg vissa någon form av utbildningssatsningar där lärarna skulle lära sig ett visst sätt att tänka. Även bland dem som såg verksamhetsidén som raster eller karta fanns de som tänkte sig att de skulle implementera idén mera uppifrån. Några såg den lokala processen som en öppen fråga, en gemensam ”lärandeprocess”. – Då såg man det inte som att ’nu handlar det om att lära sig tänka på ett visst sätt’, utan ’här ska vi tillsammans utveckla vårt sätt att tänka’. ANDRA TÄNKTE SIG en process någonstans emellan ”uppifrån” och ”ner ifrån”. De kände samtidigt att det var lite manipulativt, men samtidigt helt okej. Oavsett om skolledarna väljer en strategi nerifrån, uppifrån eller en mellanform, får man som läsare av avhandlingen intrycket att de processer de tänker sig, kräver en enorm mängd möten och diskussioner, särskilt i den öppna modellen. En idé som Katina Thelin brukar dela med sig av är, att man i arbetsorganisationen knogar på i redan etablerade former och samsyn. Men sedan har helt andra möten för diskussion om utveckling och håller det ena separerat från det andra, så får man se vart det bär. – Om du vill ha en väl fungerande arbetsorganisation som kan hantera det fortlöpande arbetet så måste man på något vis begränsa mängden planer i vardagen, säger hon. – Man kan inte bara befinna sig i utveckling, man måste ha både utveckling och stabilitet.« Fotnot: Den verksamhetsidé som man i den aktuella staden så småningom stannade för blev: ”Inre motivation och lust att lära, Medskapande, Helhetssyn”. KURS GRUND- & GYMNASIESKOLA Du hittar hela vårt utbud av kurser, konferenser och uppdragsutbildningar för alla skolformer på www.lararfortbildning.se. Alla kurser är heldagsutbildningar (09.00–16.30). Anmälan bör ske senast 4 veckor innan kursstart. I mån av plats kan vi ta emot senare anmälningar. Max 30 deltagare. Alla utbildningar kan även beställas som uppdrag till din skola! Arbetslagsledarutbildning er! - en utbildning för alla skolform förskoleklass fritidshem grundskola gymnasieskola sfi, vux särskola Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00 16 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 Synligt lärande grundskola gymnasieskola Resultatbasera ledarsk ap - en t utbildning för rektorer grundskola gymnasieskola KRÖNIKA FOTO: STEN ARNDT GÄSTKRÖNIKA Margareta Edling Journalist med inriktning mot bland annat arbetsmiljö och arbetsrätt H ittar du din avstängningsknapp? Frågan kan låta konstig, men har en allvarlig botten. Skolledare som jag träffar pratar oftast entusiastiskt om sitt jobb. Oavsett arbetsplats lyfter de fram de stora möjligheter som arbetet ger. Att leda, inspirera och utveckla. Att påverka livet för barn och unga här och nu. Att ge dem förutsättningar för framtiden. Samtidigt brukar de inte hymla om avigsidorna. Det kan handla om bristande resurser, otydligt mandat eller huvudmannens svaga förtroende. Men allra mest berättar de om en ständigt ökande arbetsmängd, om hur de högprioriterade arbetsuppgifterna blir fler och fler och byråkratin mer betungande. Det blir allt svårare att hålla jobbet inom rimliga gränser. Man måste alltid vara tillgänglig. Den här upplevelsen delar du som skolledare med många andra yrkesgrupper, inte minst andra chefer. I vad som kallas gränslösa arbeten, går det att lägga ned i princip hur mycket tid som helst. Det finns ingen tydlig punkt då jobbet är färdigt. Samtidigt påverkas arbetet i hög grad av impulser utifrån, som man själv inte har kontroll över. Den egna planeringen får läggas åt sidan för sådant som är mer akut – det hör till vardagen. Använder du knappen i huvudet? MYCKET BLIR KVAR till kvällar och helger. Det är då man kan hantera mejlen, läsa jobbdokument och kanske skriva ihop det där utskicket som faktiskt måste gå ut till medarbetarna nu… De flesta som kan arbeta hemma vill knappast stämpla in och ut på bestämda klockslag. Flexibiliteten är en av fördelarna med jobbet. Men det gäller att komma ihåg att den också är en riskfaktor. Det finns faror med att ofta jobba på vardagskvällar, särskilt om du dessutom brukar lägga in ett arbetspass på helgen också. Är du ständigt tillgänglig för arbetet, och dessutom har för hög arbetsbörda, ökar risken för att du aldrig riktigt kan släppa tankarna på jobbet. Det kan leda till sömnproblem, stress och i förlängningen ohälsa. Du får ingen chans att återhämta dig, helt enkelt. GRÄNSLÖST ARBETE KRÄVER en avstängningsknapp i huvudet, för att citera forskaren Christin Mellner. Arbetsgivaren, som råder över förutsättningarna på jobbet, har förvisso ansvaret – även för chefernas arbetsmiljö. Men i praktiken hänger det ändå ofta på individen själv. Har du koll på den där knappen som stänger av jobbtankarna? Använder du den?« Mötesplatsen för Sveriges viktigaste chefer Boka in den 15–16 mars 2016 i almanackan! Då är det dags för Nordiska Skolledarkongressen på Svenska Mässan i Göteborg. Ladda inför framtiden, möt kollegor, utbyt erfarenheter, hämta kunskap och näring från seminarier, utställning, diskussioner och inte minst festen. Programmet är klart vecka 44 och anmälan öppnas på hemsidan den 26 oktober. Beställ kongressprogrammet på www.skolledarkongressen.se ETT SAMARRANGEMANG AV SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND OCH BOK & BIBLIOTEK Svenska Mässan Göteborg SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 17 även hjältar behöver inspiration på vägen Tillsammans med dig vill vi utveckla den svenska skolan. Vi erbjuder kompetens utveckling för dig och dina medarbetare i form av utbildningar, böcker och digitala produkter. Vi skräddarsyr gärna lösningar för dig och din personals specifika behov. Du kan vara trygg i att vårt erbjudande för din kompetens utveckling vilar på vetenskaplig grund och lång erfarenhet. Upptäck mer Scanna eller använd länken studentlitteratur.se/kataloger 18 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 Aktuella kurser • Framgångsrika skolor med Jonas Höög • Lärandebaserad skolutveckling med Hansåke Scherp • Genvägar vid språkinlärning Svenska och engelska för nyanlända med Hippas Eriksson • De fem förmågorna i teori och praktik med Göran Svanelid • BRAVKODutbildning med Ronny Karlsson Boka på studentlitteratur.se/utbildning ”Jag lyssnade på Patricia Diaz och det rekommenderar jag verkligen till andra. Hon fick mig att se fördelarna med olika typer av digitala verktyg.” Jenny Lindblad Persson, Gunnesboskolan, Lund SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 19 BÖCKER NPM ur olika synvinklar Tre mycket olika perspektiv på styrning av offentlig verksamhet, ökade administrativa bördor och på influenser bakom reformer i svenska skola hittar vi i nedanstående böcker. Var är alla assistenter? Administrationssamhället Anders Ivarsson Westerberg och Anders Forssell STUDENTLITTERATUR w Hur kommer det sig att lärare, läkare och poliser måste ägna allt större del av sin arbetstid åt administration? En orsak är att vi å ena sidan avskaffat enklare administrativa tjänster som assistenter och läkar sekreterare. Men de administrativa uppgifterna försvinner inte bara för att de bakas in i olika datasystem. Författarna har gjort tidsstudier och ser att dessa uppgifter – dessutom till en högre ”timpeng” – äter upp tid från de uppgifter som lärare, läkare, sjuksköterskor, poliser är anställda för. Sedan har vi inrättat en rad nya administrativa yrken som vi ska kommunicera med: controllers, kommunikatörer med flera. En rad uppgifter uppstår också ur all annan lagstiftning och styrdokument som inte ligger på själva yrket men som likväl förpliktigar och som ska dokumenteras, men som det tidsmässigt inte tagits hänsyn till i utformningen av tjänsten. Arbetsgivare bör återinföra assistenter och kontorister och administrativa konsekvenser måste utredas när nya styrsystem, IT-system och organisationsförändringar införs. 20 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 Mer frihet – och mindre Lärare utan frihet. När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen Johan Wennström: SAMHÄLLSFÖRLAGET w Enligt Johan Wennström uppstår någonting han kallar ”vänsterkollektivet” i 1968 års tidsstämning. Det kommer att innebära ”ett intellektuellt projekt” i ett samspel mellan olika grupper och organisationer och även mellan dessa grupper, rörelser och staten. När det gäller skola, pedagogik och psykologi får vi, enligt författaren, i Sverige under 1970-talet strömningar som inspirerats av de amerikanska pedagogerna Neil Postman och Charles Weingartner och deras bok ”Lära för att överleva – angrepp på en förlegad undervisning – förslag till en revolution”. Postman och Weingartner betraktar lärarna som en förlängning av det borgerliga samhällets förtryck. I deras 16-punktsprogram ingår att läraren ska träda i bakgrunden, att läroböcker ska avskaffas och att lärare ska arbeta mera terapeutiskt och utgå från vad eleven känner. Detta synsätt har enligt Wennström satt sin prägel även på svensk skola. ”Vänstertankekollektivet” från 1970-talet möter sedan ett ”högertankekollektiv” som inspirerats av Ronald Reagan och Margaret Thatchers inställning till offentlig sektor som girig, parasitisk, ineffektiv och slösaktig, som ska hållas kort med NPM-artade reformer. Till influenserna i Sverige räknar författaren också Mil- ton Friedman, som hävdade att lärare skulle kunna bli mer effektiva om samhället stramade till deras professionella frihet. Den tjänade, enligt Friedman, lärarnas egna intressen, inte elevernas. Fritt skolval, privat konkurrens och skolpeng skulle åstadkomma detta. De osynliga makthavarna Makt utan mandat Christina Garsten, Bo Rothstein, Stefan Svallfors DIALOGOS FÖRLAG w I Sverige finns inte som i en rad andra länders lagstiftning, några karensregler när det gäller övergång från politiken till organisationer och företag som har lobbyintressen gentemot politiken. Ofta vandrar de policyprofessionella, som de kallas i boken, mellan sina politiska anställningar och lobbyuppdrag hos pr-byråer och tankesmedjor, beroende på de partipolitiska maktväxlingarna. Antalet personer som är anställda eller inhyrda från pr-byråer för att både designa och förpacka politiken och bearbeta och informera journalister i massmedia har ökat flera gånger de senaste 25 åren. FRÅN TIDIGT 1900-TAL har intresseorganisationer ofta varit representerade i inte bara offentliga utredningar utan också myndigheters styrelser – ett korporativistiskt drag i svensk samhällsstyrning. Den representationen avskaffades efter att arbetsgivaror- ganisationen SAF i början av 1990-talet fattade beslut om att dra tillbaka sina representanter. SAF hade kommit fram till att man skulle kunna påverka politiken mera genom professionell lobbying. Författarna, alla tre professorer, kommer fram till att det i dag i hög grad är de policyprofessionella som utformar politiken inom de politiska partierna, inom regeringskansliet, partiernas riksdagsgrupper, inom fackförbunden och en mängd andra organisationer och organ. Men de verkar i ett konstitutionellt tomrum där deras roll inte syns, inte debatteras och inte är lagreglerad. Ett demokratiskt problem, anser författarna. INTE ENS konstitutionsutskottet kunde få fram hur det hade gått till när näringsminister Maud Olofsson gav sitt stöd till att Vattenfall skulle köpa det holländska Nuon. Två i boken namngivna policyprofessionella, båda med anknytning till energibranschen och Vattenfall, styrde, medan statsrådet ”satt i baksätet”, enligt författarna. Innehållet i politiken har genom de policyprofessionellas osynliga inflytande rört sig allt längre ifrån partiernas medlemmar och förtroendevalda. GENOM ATT OSYNLIGT verka genom massmedia bidrar denna kår, enligt författarna, till en ond cirkel där politiken förs ännu längre bort från medlemmar och väljare och innehållet i politiken i allt högre grad i stället kommer från de policyprofessionella. En risk är då att ledande politikers horisont begränsas när de i allt högre grad får sin verklighetsbild från dem som är professionellt lojala. KERSTIN LÖÖV Här är bästa konflikthanteringen Konflikthantering i arbetslivet – förstå, hantera, förebygg Thomas Jordan GLEERUPS w Konflikthantering är väl ing- enting man direkt jublar åt eller hoppar jämfota över när det uppstår på ens arbetsplats. Men boken Konflikthantering i arbetslivet av Thomas Jordan gör det. Här finns en hel verktygslåda för att förstå konflikter, kunna sortera i dem och se vilka möjligheter som finns att hantera dem konstruktivt. Boken behandlar vetenskapliga teorier bakom konfliktkunskap, ger praktiska anvisningar för problemlösande kommunikation, strategier och redskap för konflikthantering samt strategier för att bygga en robust samarbetskultur. Alla som upplevt en konflikt vet att det gör skillnad hur den hanteras. En illa genomförd konflikthantering leder lätt till frustration, försämrad kvalitet och lägre effektivitet. Konflikter som hanteras på ett bra sätt behöver inte ens vara ett problem. Med en konstruktiv hantering kan det till och med vara till gagn för arbetsplatsen. En konflikt kan uppstå för att det finns personer som vill förändring och som kan leda till att verksamheten och organisationen utvecklas. Många gånger handlar det om att rollfördelningen behöver tydliggöras och att den ömsesidiga respekten och tilliten till varandra ökar. DE INLEDANDE KAPITLEN i boken handlar om teoretiska modeller kring konfliktkunskap. En sådan illustreras av en triangel med de tre hörnen A-B-C, Attityd, Beteende och Motsättning (Contradiction). De fem vanligaste motsättningarna som utgör grogrund för en konflikt är fördelnings-, positions-, struktur-, beteendeoch övertygelsekonflikter. Med utgångspunkt från dessa tittar man på hur konfliktparterna agerar (beteende) för att driva sina intressen i konflikten. Verbal och icke-verbal (minspel, tonfall, kroppsspråk) kommunikation är kända mönster. A-hörnet slutligen delas in i tre delar; vad parterna tänker, känner och vill. Från att ha beskrivit en konflikt från en betraktares pers pektiv går författaren över till att visa på konflikthanteringens utmaningar och att gå igenom tekniker för att lösa de motsättningar som uppstått för den som är direkt inblandad som part eller arbetsledare. Mycket i en konflikt handlar om hur olika personer upplever händelser och vilka känslor och stämningar som uppstår. Så här skriver Thomas Jordan: ”Människor för vilka känslor och stämningar är subjekt blir lätt hjälplösa fångar i negativa känslolägen, som bitterhet, låg självkänsla, hat, depression, bristkänslor eller resignation. Eftersom det inte finns ett själv som kan ta känslorna som objekt för reflektion, utvärdera dem och bestämma sig för att göra något för att förändra dem så saknar personen ett viktigt instrument för att ta sig ur de negativa känslorna.” DET LIMBISKA SYSTEMET i hjärnan arbetar mycket snabbare än hjärnbarken hinner göra sin kognitiva utvärdering. Vi känner alltså om vi tycker om eller tycker illa om en person innan vi har tänkt efter och utvärderat olika informationer om personen. Brist på självinsikt i tyckandet kan få drastiska konsekvenser då personer som bedömts ”dåliga” också förtjänar att bli behandlade därefter. Resultatet kan bli utfrysning, förtal, trakasserier och skoningslösa konfrontationer. Oprofessionellt beteende är oftast ett resultat av svag självinsikt. Det är lätt att tankarna irrar iväg och man erinras av egenupplevda incidenter under läsningen, vilket ovanstående rader är ett par exempel på. ETT HELT KAPITEL, drygt 30 sidor, ägnar författaren åt att ge ovärderliga råd i konsten att föra konstruktiva samtal i konflikter. Här ges också många bra beskrivningar på vad som kan hända och vilka reaktioner man kan få om man inte hanterar situationen övertänkt och strategiskt. De två sista kapitlen tilltalar mig. Där finns ett flertal modeller framtagna innehållande checklistor över konflikthantering med betoning på de besvärliga samtalen och lösningsinriktad medling vid samarbetssvårigheter mellan medarbetare. I checklistorna finns också svar på frågan varför man ska agera på ett visst sätt och vad som riskerar att hända och vilka konsekvenserna blir om man handlar annorlunda. SOM AVSLUTNING LISTAR författaren åtta egenskaper i en problemlösande samarbetskultur. Söker man på ordet konflikthantering på nätet, kommer det upp tusentals förslag på kurser, föreläsningar och litteratur. Själv upplevde jag den här boken överlägsen de alternativen. PER HÄLLSTRÖM Uthyrning och rekrytering av rektorer/chefer Uthyrning • Vi hyr ut rektorer/skolledare för kortare eller längre uppdrag • Vi kommer med snabba förslag till lösning av ett akut problem genom att ta fram rätt person enligt uppdragsbeskrivningen Rekrytering • Vi erbjuder hela eller delar av rekryteringsprocessen av rektorer och chefer inom skola och barnomsorg • Vi arbetar med forskningsbaserade psykologiska test som genomförs av licensierad konsult • Vi finns i Sigtuna med hela landet som arbetsplats Alf Anselmby Rektor att hyra AB • 070-2192668 • alf@anselmby.se • www.rektoratthyra.se SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 21 BÖCKER Vem är denna bok skriven för? Lärande ur ett livsvärlds perspektiv Jan Bengtsson (red) och Inger C Berndtsson (red) GLEERUPS w Det är lika bra att meddela från början att jag är kluven till den här boken. Jag gillar anslaget om att man måste se till hela människan. Elever, medarbetare; alla har hela sin livssituation med sig när de kommer till skolan. Vi är inte inlärningsmaskiner som fungerar i ett vakuum, och det måste vi ta hänsyn till i vårt arbete och våra möten med våra medmänniskor. Vi lär oss bättre när inlärningen är kopplad till motivation, till skillnad från förr då vissa ansåg att mening är ett störande inslag i lärandet. Så långt har jag inga invändningar. Jag till exempel mister hela eller delar av synförmågan. Man måste lära om många saker, och jag har aldrig tidigare sett teknikkäppen, det som jag trodde kallades ”vita käppen”, som en förlängning av den synskadades kropp, men det blir den ju! Likaså blir pennan vår förlängda kropp när vi skriver eller ritar. Det finns också ett par intressanta kapitel om betyg och bedömning. Det som handlar om hur lärare sätter betyg utifrån allt annat än kunskapskraven förtjänar en fortsatt studie och fördjupning. Betyg sätts, i de fall som redogörs för här, mer på arbetsinsatsen än på läranderesultaten. Det är inte den första studie som konstaterar detta, men just perspektivet kring att lärarens livsvärld påverkar bedömningen har åtminstone inte jag läst förut. Kritiken mot betygssystemet i ett annat kapitel är i och för sig intressant (en lärare i årkurs 6 ska bedöma oerhört många kunskapskrav, vilket tydligt blir en omöjlig uppgift). Däremot knyter författaren bara pliktskyldigast ihop innehållet med bokens röda tråd, nämligen livsvärldsfenomenologi, det vill säga att allting hänger samman; liv och värld, kropp och själ, individ och samhälle etc. Och jag förstår inte varför 18 bedömningssteg skulle vara bättre än fem vid återkoppling om man ändå inte har tydliga kriterier. Det blir liksom bara fler nyanser av grått. OCH SPRETIGHETEN STÖR. Glee rups har på senare tid på ett ambitiöst sätt gett ut ett antal antologier, och jag förstår att det inte alltid är så lätt att få dem att riktigt hänga ihop. Vissa avsnitt är skrivna för lekmän, andra verkar vara till för klubben för inbördes beundran. Kanske har jag också svårt att vänja mig vid nya begrepp som ”levd kropp”. Möjligen tycker jag att vi 2015 inte behöver en teoretisk – och jag måste få säga det: lite flummig – påbyggnad kring att människan är komplicerad och starkt påverkad av allting omkring oss. Jag är konkret och ställer mig ofta frågan: Vilken nytta har jag av detta i mitt arbete och mitt liv? Då har jag svårt att ta till mig formuleringar som ”bortse från subjektets fakticitet genom att endast tillerkänna absoluta, rena erfarenhetsvärldar” och att ontologisk säkerhet skulle vara ”en välkänd tes”. Inte för mig i alla fall. Å andra sidan gillar jag påståendet att intuition är ”en utåtriktad inställning där man (…) är öppen för, och direkt varseblir andra människor och ting som har betydelse för sitt eget varande-till-världen”. Ofta konstaterar man mer än knyter ihop eller fördjupar. Så känslan av kluvenhet och frågan om vem boken är skriven för kvarstår. Genom nästan hela läsningen letar jag efter ett och, som i ”och?”. TORBJÖRN HANÖ Konkreta råd för att möta utsatta föräldrar Utsatta föräldrar Lennart Lindqvist PAVUS UTBILDNING w Visst har vi alla känt att det finns situationer där man som rektor är begränsad i sin kompetens i förhållande till uppdragets bredd. Det kan till exempel handla om skolans professionella roll i svåra samtal kring elevhälsa och elevers behov av anpassningar och stöd. En förälder kanske reagerar på ett starkt sätt eller kanske är relationerna mellan hem och skola på väg att bli låsta. Rektor vill alltid hålla ett bra möte där samtalet går ut på att göra en handlingsplan med 22 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 fokus framåt. Hur kan vi nå föräldrarna? DEN HÄR BOKEN är skriven av psykolog Lennart Lindqvist som även är förälder till en vuxen son med neuropsykiatrisk diagnos. Han beskriver hur det är att vara en utsatt förälder till ett barn som behöver stödinsatser, om berg och dalbanan som förälder samtidigt som han delger av sitt professionella kunnande som psykolog. Författaren sätter ord på förälderns utsatta situation jämfört med ”normalföräldern”. Han har ett professionellt pers pektiv och fokus ligger alltid på vägen framåt, på hopp och möjligheter, trots att det finns vanmakt och misslyckanden på vägen i föräldraskapet till ett barn med funktionsnedsättning. Inledningsvis ger Lindqvist en orientering bland olika neuropsykiatriska diagnoser. Denna översikt är värdefull att ha som ord på vägen för en lekman som rektor är, då vi ska hantera elevers behov av anpassningar och stöd. Det finns en utmärkt innehållsförteckning, som ökar möjligheten till att sökläsa vid behov. Vi i skolan behöver en bra beredskap för att möta föräldrarna på bättre sätt så att vi tillsammans kan göra skolgången så anpassad och meningsfull som möjligt för eleven. Om vi förstår varför en förälder verkar ”jobbig” eller som författaren uttrycker det, utmanande, har vi lättare att hålla i framåtsyftande samtal så att positionerna inte blir låsta mellan skola och hem. DET FINNS MÅNGA konkreta råd och metoder att ta del av. I kapitlet Bemötande av föräld- rar – några ord till personalen diskuterar han saker vi måste acceptera, som att vi i personalen alltid är i överläge och att affekter smittar, varför det är viktigt att försöka behålla lugnet. Vissa saker måste personalen undvika, som kritik, argumentation och tolkningar av beteende – då är det bättre att beskriva vad man ser som personal och inte dra slutsatser för snabbt och högt. DET ÄR VIKTIGT att ha en dagordning med syfte för samtalet och att kommunicera detta med föräldrarna. Att bjuda på kaffe och något till är ofta bra. Bakom varje klagomål döljer sig ett önskemål, konstaterar Lindqvist. Denna bok är värdefull för alla elevhälsoteam som vill arbeta med ett professionellt förhållningssätt. EVA-STINA SUNDÉN SKOLANS LEDARKONVENT STOCKHOLM 2015 ATT LEDA I FÖRÄNDRING 24-25 november 2015 Münchenbryggeriet, Stockholm Boka -tidig t- raba tt Boka sena st 23 ok t o b spara er 1.000 kr SÄRSKILT INBJUDEN: Allan D Walker, Hong Kong Institute of Education med föreläsningen: Clones, Drones or Dragons: Growing the leaders we need. TA TILL EXEMPEL DEL AV FÖRELÄSNINGARNA: Didaktiskt ledarskap - med fokus på kunskapsuppdraget Behoven av ledarskap i skolans organisatoriska mellanrum Att skapa energi med ett aktivt ledarskap Vad bidrar rektorsutbildningen till? Mer information: www.skolansledarkonvent.se Arrangörer: Skolans ledarkonvent – en konferens för dig som är förskolechef, skolledare eller skolchef SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 23 36389 Ring 7 08-792 72 2 SKYDDA FAMILJEN OCH HEMMET med förmånliga försäkringar. Visste du att vi samarbetar med Sveriges Skolledarförbund för att du som medlem ska kunna försäkra dig, din familj och ditt hem till ett förmånligt pris? Med gruppförsäkringen får du ett prisvärt skydd och ekonomisk hjälp om vardagen skulle förändras efter t.ex. en sjukdom eller skada. Som medlem i Sveriges Skolledarförbund får du även 15 % rabatt på våra hemoch villaförsäkringar. Det kan även kännas tryggt att veta att vi har Sveriges mest nöjda kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex. Ring gärna 08-792 72 27 så hjälper vi dig att bli rätt försäkrad. Du kan även läsa mer på if.se/skolledarna. i samarbete med 24 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 PÅ DIN IDA Aktuellt från Sveriges Skolledarförbund Var med och fira våra första 50 år S tort tack till alla skolledare runt om i landet som firade Skolledarnas dag tillsammans med oss den 3 september. Gensvaret talar sitt tydliga språk och nu fortsätter vi vårt idoga arbete med att lyfta skolledarnas viktiga roll för resultatet i förskola och skola. Skolledarnas dag utgör också startskottet för vår läsårskampanj som i år är ”Vi samlar alla skolledare – Sveriges viktigaste chefer”. Kampanjen inleddes med att vi bjöd in beslutsfattare både nationellt och lokalt till diskussioner kring strategisk kompetensförsörjning. Som en viktig del i denna diskussion ingår våra kärnfrågor lön, arbetsmiljö och förtroende. Under firandet kommer vi samla Sveriges viktigaste chefer under två intensiva dagar då vi inspireras, reflekterar, nätverkar, minglar, roar och kompetensutvecklar oss. I samband med vårt 50-årsfirande kommer vi även att dela ut Sveriges nya stora Skolledarpris. Priset är Sveriges största till en skolledare i förskola och skola och är ytterligare ett sätt att lyfta vikten av ledarskapet och skapa intresse för och bidra till ett framgångsrikt ledarskap. Priset går till en skolledare som har gjort extraordinära insatser och har sitt arbete och sin verksamhet djupt grundat i Sveriges Skolledarförbunds yrkesetiska kod. VID SIDAN AV arbetet med vår läsårskampanj planerar vi för fullt förbundets 50-årsjubileum. Den 15–16 mars 2016 firar förbundet 50 år tillsammans med drygt 1 500 skolledare i Göteborg på vår Nordiska Skolledarkongress. Temat är framtid, förutsättningar och förtroende. ATT VARA SKOLLEDARE är ett attraktivt yrke. Nu arbetar vi vidare med att förbättra förutsättningarna för att det ska vara attraktivt även i framtiden. MARIA ANDRÉN BERGSTRÖM KANSLICHEF Akut behov behov Akut av en rektor? av en rektor? Boka kongressen Boka redan nu den 15–16 mars 2016 för vår Nordiska Skolledar kongress i Göteborg. Drygt 1 500 skolledare samlas under parollen framtid, förutsättning, förtroende. Besök skolledarna.se för kontinuerlig information om programmet. Lansera din favorit På skolledarens dag den 3 september lanserade vi Sveriges stora Skolledarpris. Nominera din kandidat på skolledarna.se. Gå chefskursen Du som är förskolechef, passa på att anmäla dig till vår förskole chefsutbildning som vi genomför i samarbete med Studentlitteratur. Besök skolledarna.se för mer information. INGVAR LINDQVIST PRISEN 2016 Nominera nu! • Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar • •ViNierbjuder förslag till rektor lösning inom timmar får en kvalificerad med rätt48 erfarenhet • •NiRektorn får en kvalificerad rektor med rätt erfarenhet är operativ från första dagen • •Rektorn är operativ från första dagen Vi skräddarsyr en lösning efter ert behov • Vi Vi har skräddarsyr en lösning efter ert behov sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare över hela landet. Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare över hela landet. Kenneth Köhlin 073-631 28 89 www.primaselecta.se Kenneth Köhlin 073-631 28 89 www.primaselecta.se Fredrik Bernhardsson tar emot Ingvar Lindqvistpriset 2015 av Vetenskapsakademiens preses Barbara Cannon. Foto: Markus Marcetic. – Känner du en fantastisk lärare? Nominera hen till Ingvar Lindqvistprisen, Kungl. Vetenskapsakademiens lärarpriser i matematik och naturvetenskap. Nominera senast 9 november. → Läs mer på www.lararprisen.se BOX 50005, 104 05 STOCKHOLM TEL 08-673 95 00 INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 25 RAST Mer teknik, sociala medier och bilgymnastik på hösttidig Rast. Teknisk knock out Nyttig gympa Tekniska museet i Stockholm satsar hårt på barn och ungas naturvetenskapliga och tekniska intresse. I början av september invigdes Miga Mind som är ett nytt så kallat science center. Här ska barn få uppleva teknik på ett nytt och innovativt sätt och sedan inspireras till att själva bli innovatörer, hoppas museets ledning. 80 miljoner kostar satsningen, och lugn museet, det lönar sig ska ni se! Bilgymnastik, en härlig film på Youtube, ackompanjerar en kampanj från flera östgötska kommuner om att ta cykeln eller gå med barnen till skolan. Om fler gör så skulle dessutom skolornas trafikmiljö bli säkrare för barnen. Kommunerna satsar hårt på F-klassens föräldrar för att lära ut goda vanor och erbjuder film och information till föräldramöten. Nästa chef ser dig… …då gör du så här Söker du nytt jobb? Kanske läge att rensa bland dina texter och bilder i sociala medier innan du skickar in ansökan. Mysigt med ett glas vitt på verandan, men din blivande arbetsgivare lär se det också. Hälften av Sveriges chefer googlar (enligt bemanningsföretaget Centric Professionals) sina kommande anställda för att bilda sin egen uppfattning. Tidningen Chef berättar att endast två av tio chefer i en av dess undersökningar, arbetar i företag där sociala medier är en naturlig del. Så det finns alltså tid för många att stämma i bäcken och införa en policy. Här några tips: Policyn ska vara begriplig och så pass kon- kret att den direkt kan omsättas i verkligheten och enkel att hitta. Understryk vikten med att vara en tydlig avsändare – i eget namn eller för organisation eller varumärke. Ha en krisplan – vad händer om det blir en storm i twitter eller på FB? Läsvärd, trots allt Ingen stor litteratur. Men en ganska härlig bild av vår nutid, bjuder allas vår professor Leif GW Persson på i sin senaste bok, Bombmakaren och hans kvinna (Albert Bonniers förlag ). Läsvärt i höstens flod. Ger du dina skolledare rätt förutsättningar att leda och styra? Genom Rektorsprogrammet får skolledare nödvändiga kunskaper och färdigheter att klara sitt uppdrag. Befattningsutbildningen vänder sig till rektorer, förskolechefer och biträdande rektorer. Anmäl 21/9–9/10 ANMÄL HÄR www.skolverket.se/rp REKTORSPROGRAMMET – FÖR ETT PROFESSIONELLT SKOLLEDARSKAP REKTORSPROGRAMMET 26 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015 E n fräknig och bestämd kille, typ femteklassare, ser mig stint i ögonen på Skolkommissionens slutrapport. Ja, inte från den vårens kommission. Resultatet från den får vi vänta på till i början av 2017 utan slutrapporten från Skolkommissionen av år 2002. En bra skola för alla – individens rätt till kunskap och lärande, är titeln och rapporten är föredömligt kort. 16 sidor. Här är några förslag: en tolvårig skolrätt införs för varje individ, lagstiftaren ska inte reglera hur målen nås, skolan ska vara offentlig finansierad, men ge olika huvudmän rätt att driva skolor – inrätta en statlig skolpeng. SÅ KOMMER NÅGRA förslag på områden som också den nya kommissionen ska se över: Lägg den statliga skolmyndigheten direkt under riksdagen, lägg ned nuvarande Skolverk och ersätt med en ny som får nya uppgifter. nnons_skolledaren.indd 1 SISTA ORDET Kerstin Weyler CHEFREDAKTÖR Tur att några (ni!) håller allt igång Och slutligen – inrätta ett oberoende institut för forsknings- och utvecklingsfrågor som arbetar på uppdrag från skolorna när det gäller analysstöd och utveckling av arbetet med elevernas lärande. Känns det inte bekant, på något sätt? Hur ska den nya stora kommissionen skruva till frågorna ytterligare en gång? SKOLKOMMISSIONENS arbete den gången leddes av tidigare LRordföranden och dåvarande rektorn på S:t Petri i Malmö, Tomas Johansson, som seder- mera blev utbildningschef i Landskrona kommun. Han utsåg en liten kärntrupp på fem personer. Initiativtagare var M-ledaren Bo Lundgren. Med det är inte nog med Skolkommissionen med stort S. Sveriges Kommuner och landsting, SKL, som lackade ur lite grann för att de inte blev representerade i kommissionen, har tillsammans med Friskolornas riksförbund bildat en expertgrupp på 22 (!) personer som ska komma med sina inspel och förslag till kommission och regering. SÅ, KÄRA VÄNNER – det kommer att bli livat det kommande året. Det har ju redan börjat med en intensiv debatt om skolvalet som kommissionären själv, Anna Ekström, gick ut i ”Agenda” med i början av månaden. Som tur är finns ni därute. Som oavsett kommissioner och expertråd är vardagens hjältar som leder svensk skola och håller verkstaden igång.« Söker till Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Som medlem i Sveriges Skolledarförbund får du 20% rabatt när din förskola blir medlem i Förskoleforum. med fokus på utveckling www.ljusdal.se/ledigajobb ljusdal.se Rektor/chef att hyra och/eller rekrytera! Prova Förskoleforum gratis i två månader forskoleforum.se Kompetenta skolledare/chefer att hyra, för kortare eller längre tid, i hela Sverige! Telefon: 08-545 160 20. E-post: info@kunskapsbolaget.se. Hemsida: www.kunskapsbolaget.se. … utvecklar ledare och organisationer SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 27 2015-09-09 09:59:47 Posttidning B Sveriges Skolledarförbund Box 3266 103 65 Stockholm Har du en SMART Board? Börja undervisa digitalt på 20 minuter... Besök oss på 10 • Digitala torget • Guldäpplet • 48 kvm SMART FILMER MINUTER Skanna QR-koden för att se filmerna eller gå in på www.smartklubben.se. Välkommen att boka en timmes kostnadsfri inspiration på din skola: 010-150 06 00 | info@netsmart.se OL PA K ET SK KÖR! T- C I E A R RA T ™ SM SMARTKlubben är Sveriges största användarförening för interaktiva verktyg med ca 20 000 medlemmar. Inspiration, utbildning och erfarenhetsutbyte. www.smartklubben.se 20 ERTIF Svensk distributör www.smartboard.se info@netsmart.se | 010-150 06 00
© Copyright 2024