När hästen har ont - Tidningen Ridsport

42 • Ridsport
Nummer 23 • 27 november 2014
Stalltips
På djupet. När hästen har ont
Upptäck hästens
Veterinärt. Hur vet vi att hästen har ont någonstans – och hur
stark smärtan är? Viktig kunskap för såväl hästägare som veterinärvårdspersonal. I artiklarna på följande sidor tittar vi närmare
på hästars sätt att visa smärta, de skalor som finns för att försöka
gradera detta samt de senaste forskningsrönen på området.
N
är hästen har ont
i hoven eller i ett
ben haltar den. Det
är dock inte alltid
hästar visar så tydliga tecken på att de
har ont någonstans.
Motviljan att signalera smärta
beror på hästens ursprung som
flykt- och bytesdjur – de försöker
dölja för rovdjur att de har ont. Om
hästen är skadad eller sjuk och inte
kan fly, är det viktigt att den inte
signalerar svaghet och blir ett byte.
De signaler som hästen sänder
ut om att något är fel kan vara svåra att upptäcka. Det är viktigt för
hästägaren att vara medveten om
detta och kunna koppla ett ändrat
beteende till att hästen kan ha ont
någonstans.
Vanliga tecken
Det mest framträdande tecknet är
att hästens kroppshållning förändras när den upplever smärta och att
uttrycket i ögonen förändras, men
det finns fler tecken (se faktaruta).
Vid buksmärtor kan hästen
skrapa med framhoven, titta mot
buken, rulla sig och sparka mot
buken. Hästar är inte högljudda på
samma sätt som en hund som tjuter till när den råkar bli trampad på
svansen. Men de kan ge ljud ifrån
sig när de har ont, mest i form av
stönande ljud.
Skillnader
Det kan finnas rasvisa skillnader i
sättet att visa smärta. Man vet erfarenhetsmässigt att till exempel is-
landshästar, ponnyer och kallblod
visar lägre grad av smärtuttryck än
vad fullblod gör. Om detta beror på
en högre smärttröskel hos dem eller har någon annan orsak är okänt.
Men det är viktigt att veta att om
dessa hästkategorier tydligt visar
att de har ont, är de förmodligen
verkligt sjuka.
Det kan även finnas en individuell skillnad i smärttutryck
mellan hästar. Detta kan grundas
på hästens ålder, kön, tidigare
erfarenheter och om hästen känner sig hemma i omgivningen och
omständigheterna eller ej. Smärtuttrycket kan också variera under
brunst, högdräktighet och direkt
efter fölning samt bero på hästens
rang inom flocken.
Hästägaren blir därför den som
har bäst möjlighet att avgöra när en
häst har ont. Förändrat beteende
är det mest framträdande tecknet;
all onormal hållning, rörelser, uttryck eller inställning kan tyda på
möjliga smärtförnimmelser.
Tips för att avgöra
Det är inte alltid lätt att veta om
dessa uttryck verkligen beror på
smärta. Om en häst står en bit från
övriga och hänger lite med huvudet, kan det ibland bero på att den
är sjuk, ibland helt enkelt på att
den vilar djupt.
Ett tips för att avgöra om hästen
kan ha ont någonstans är att se efter om det finns fler än ett tecken
på något onormalt eller om hästen
repeterar sitt beteende. Till exempel om den skiftar över vikten mellan bakbenen mycket mer frekvent
än vanligt. Sådant syns tydligt om
man ger akt på hästen en stund.
Veterinär Charlie Lindberg, Agria,
och Ingrid Andersson
Nummer 23 • 27 november 2014
Ridsport • 43
Stalltips
Se
tecknen
smärta
Fakta. Smärta
Definiton av smärta
Enligt NE, Nationalencyklopedin, definieras smärta som en
obehaglig känselupplevelse
som oftast orsakas av inträffad
vävnadsskada eller upplevs
som associerad med vävnadsskada.
Smärtan är alltid subjektiv
och baserad på varje individs
erfarenheter. Därför vilar definitionen av smärta på patientens förmåga att berätta om
sina erfarenheter av smärta.
Detta kan varken spädbarn
eller djur göra och för 25 år
sedan ansågs detta betyda att
de inte kände någon smärta.
Operationer utan bedövning
var vanliga.
Beträffande djur var
narkos och sedering mest en
arbetsmiljöfråga för veterinär
och djursjukvårdare. Nu vet
man bättre och både djur och
spädbarn får smärtlindring.
Tre kategorier
Smärta kan delas in i tre
kategorier:
1. Akut.
2. Etablerad men övergående.
3. Kronisk (bestående).
I sin akuta form är smärta
något bra, en varningssignal
som aktiverar det sympatiska nervsystemet.
Under de senaste åren har två
parallella studier detaljgranskat hästens ”smärtansikte”.
Det visar sig i överraskande
hög grad stämma med hur
andra djur och människor visar
smärta genom ett spänt ansiktsuttryck och det går snabbt att
lära sig att se om en häst har ont
eller ej.
En studie utförd av danska och
svenska forskare har beskrivit
”The Equine Pain Face” och samtidigt har en annan grupp forskare
från Tyskland, Storbritannien
och Italien tagit fram HGS-skalan
(Horse Grimace Scale), baserad på
hästar före och efter kastration.
Resultaten från de båda grupperna
visar på stor överensstämmelse.
Doktoranden Karina Bech Gleerup, Köpenhamns universitet,
ingår i det dansk-svenska forskarlaget och har nyligen presenterat
en vetenskaplig artikel, där hon
redogör för de fem områden i hästens ansikte som ger typiska förändringar förknippade med smärta: öronen, ögonen, näsborrarna,
mulen och ansiksmusklerna.
– Sammantaget gör detta att hästen ”ser ledsen ut” och det är lätt
för hästägare och djurvårdspersonal att notera, säger Karina Bech
Gleerup.
– Man behöver inte mäta varje
smärtuttryck i ansiktet för att se
det. Jag tror att detta är ett bra sätt
för hästägare att tidigt upptäcka
kronisk eller låggradig smärta.
– Det är viktigt att sprida informationen om hur hästar ser ut när
de har ont, så att fler människor lär
sig att upptäcka det.
Vill
upplysa
”Det är
viktigt
att sprida
informationen
om hur
hästar ser
ut när de
har ont,
så att fler
människor
lär sig att
upptäcka
det”
Smärtan som hästarna utsattes
för var akut och övergående och
godkänd enligt alla etiska normer.
Hästarna observerades under
försöken och alla olika uttryck i
ansiktet registrerades. Därigenom
kunde ett smärtansikte kartläggas.
Detta stämmer överens med de
smärtansikten som tidigare har beskrivits vetenskapligt på exempelvis möss, råttor, kaniner och apor.
Smärtansikte finns hos alla arter.
– Uttrycken för smärta i ansiktet
skiljer sig inte heller mellan hästraser. Jag har testat på massor av raser från frieserhästar och kallblod
till araber. Det kan vara svårare att
se på raser som har mycket päls
och kraftig pannlugg, men om man
känner till smärtansiktet kommer
det till exempel att bli lättare att
upptäcka att islandshästar har ont,
det är annars svårt att tyda smärtsignalerna hos dem.
Söker kontakt
Under försöket upptäckte man
också att hästarna sökte kontakt
med sin vårdare när de hade ont.
Vårdaren var en person som de
hade en positiv koppling till.
– Det är en viktig observation
som inte har gjorts tidigare. Många
hästägare har upptäckt att deras
hästar gör likadant; i stället för att
dra sig undan, söker de gärna kontakt när de har ont.
Förmågan att läsa av hästarnas
ansikten för att upptäcka smärta
kan läras in ganska lätt. Karina
Bech Gleerup testade deltagarna
vid ett smärtseminarium, då de
fick titta på video av hästar som
var patienter på djursjukhus.
– Efter 20 minuters genomgång
kunde deltagarna med 82 procents
säkerhet avgöra dels om hästarna
hade ont eller ej och dessutom
gradera smärtintensiteten i låg,
medium eller hög.
Karina Bech Gleerup har fortsatt undersöka hästars uttryck
för smärta och publicerar snart en
doktorsavhandling i ämnet.
Karina Bech
Gleerup
Försök med smärta
Studien gjordes på sex hästar som
utsattes för akut smärta i två former:
a) En tourniquet (stasningsband) spändes fast runt underarmen så nära armbågen som möjligt
b) Huden på bogen gneds in med
capsaicinsalva, som ger en lokal
brännande smärta.
Ingrid Andersson
Fakta. Sex tecken på att en häst har ont
Utan smärta
Med smärta
1
3
4
2
5
1 Sänkta öron
(ofta utåtroterade).
2 Spända muskler
(ansiktets sidomuskler).
6
3 Sammandragna muskler
ovanför ögat (ger trekantig ögonhåla).
4 Spänd blick.
Illustrationi: Andrea Klintbjer ©Karina Bech Gleerup
Tecken på smärta
• Hästens kroppshållning
förändras.
• Uttrycket i ögonen
förändras.
• Hästen slutar äta (vissa
hästar kan stressäta i stället).
• Gnisslar tänder.
• Flemar (detta uttryck
förknippas mest med att
hästen undersöker en främmande doft, men kan vara
tecken på smärta).
• Svettas.
• Muskelskakningar.
• Smärta vid beröring.
• Aggressivitet.
Ansiktsuttrycket
den senaste
mätmetoden
Foto: rpviat
Hästägare kan
ofta känna på
sig att hästen
har ont för
att den ”ser
ledsen ut”. De
kanske inte
kan peka på
några konkreta tecken
på detta, men
ofta visar det
sig att de har
rätt. Att just
denna häst
inte mår bra,
går dock att
se med blotta
ögat.
Foto: Arnd
Bronkhorst
r det inte
svårt att läsa
tecknen –
denna häst har
mycket ont.
Foto: www.
arnd.nl
5 Kantig kontur av mulen.
6 Spända näsborrarna som
är dragna åt sidan.
44 • Ridsport
Nummer 23 • 27 november 2014
Stalltips
På djupet. När hästen har ont
Svårt att gradera smärta
Smärtskalor. Ska hjälpa veterinären att göra en objektiv bedömning
Att se att hästen har ont är en
sak, att gradera hur ont den har
är en helt annan.
Det har genom åren tagits
fram flera skalor för detta och
arbetet pågår för att hitta det
optimala sättet att snabbt
kunna göra en bra bedömning
av hur ont hästen har.
Att kunna avgöra graden av smärta
är särskilt viktigt på djursjukhus,
där det ofta är flera olika personer
som ska göra bedömningen.
Casper Lindegaard, chefveterinär inom kirurgi vid Evidensia
Specialisthästsjukhus Helsingborg, är en av världens ledande
smärtforskare. För fem år sedan
var han med om att utveckla
CMPS-skalan (Copenhagen Composite Measure Pain Scale) för att
underlätta för djursjukvårdare och
veterinärer att objektivt kunna betygsätta smärtupplevelsen hos en
häst.
– Smärtbedömning är viktig för
smärtbehandling. Tidigare har
man mest använt enbart subjektiv
bedömning i box samt puls, men
pulsen är inte bara korrelerad till
smärta. Den visar att hästen är sjuk
och hur sjuk den är, men inte hur
stor smärta den upplever.
– En subjektiv bedömning utan
ett system blir alltför osäkert, eftersom hästen inte kan berätta om
sina upplevelser. Därför har vi arbetat fram smärtskalan CMPS som
är så objektiv som möjligt och har
noggrann beskrivning av all gradering. Det gör att den är tämligen
oberoende av vem som observerar
Kategori
Fakta. Smärtskalor
VAS
(Visual Analogue
Scale) används på humansidan och innebär
att en patient ombeds
att värdera upplevelsen av sin smärta på
en skala från ”ingen”
till ”värsta tänkbara”
på en linjal. Baksidan
av linjalen visar en
skala från 0-100 och
läkaren kan på så sätt
gradera smärtan. När
det gäller hästar blir
det veterinärens uppgift att ge omdömet
utefter de signaler
hästen sänder ut.
SDS
(Simple Descriptive
Scale) är en skala 0-4
eller 5 med noga definierade krav för varje
grad, till exempel
hältgradering.
HGS
(Horse Grimace Scale)
är en kontroll av sex
punkter i hästens
ansiktsuttryck.
CMPS
(Copenhagen
Composite Measure
Pain Scale) är ett bedömningsprotokoll av
hästens uppförande i
boxen.
Att en häst flemar förknippar vi ofta med att den vill undersöka en doft lite mer ingående, men det kan även vara uttryck för smärta. Foto: Roland Thunholm
hästen och därmed kan den användas av olika personer.
Jämför med normalhästen
CMPS-skalan utgår från hur en
normalt fungerande häst som står
i en box beter sig. I normalfallet
är den antingen sysselsatt med
att äta hö, dricka vatten eller vila.
Den står oftast mitt i boxen eller
vid framsidan så att den kan följa
vad som händer i stallet. Den vill
gärna ta kontakt med andra hästar
och med människor och är nyfiken
på allt nytt som händer.
En häst som har ont däremot,
blir stillsam och får nedsatt aptit.
Den mister intresset för omgivningen och blir mer innesluten i
sig själv.
Det är detta uppträdande som
Casper Lindegaard och hans kollegor har systematiserat i ett bedömningsprotokoll, där avvikelserna
från normalbeteende värderas på
en skala 0-4, där 4 är ”värst” (se
tabell här intill).
– CMPS-skalan är troligen den
bästa i nuläget och kommer att
förbättras ytterligare när den har
integrerats med den allra senaste
forskningen kring ”pain face”, en
kartläggning av hur hästen ser ut i
ansiktet när den har ont.
– Det ska ta högst en till två minuter att göra bedömningen och
det ska kunna göras samtidigt som
hästen ändå tittas till. Då ser man
utvecklingen på hästen – vartåt
trenden går.
Inga dumma hästar
I hemmamiljön är det hästägaren
som har bäst förutsättningar att
bedöma hästens tillstånd. Denne
ser generella ändringar i beteendet; om hästen plötsligt blir aggressiv eller slutar att prestera normalt kan man misstänka att den
har någon sorts problem. Samma
sak om den är sur och grinig.
– Djur är väldigt reella, det reagerar här och nu. Om hästen plötsligt
blir dum att rida bör man få en tankeställare. Jag tror väldigt lite på
att det finns dumma hästar, det är
snarare ett sätt för hästen att tackla
ett problem.
Ingrid Andersson
Uppförandepoäng enligt CMPS-skalan
0
1
2
3
4
Kraftig
smärtyttring
Ingen.
–
Av och till.
–
Kontinuerligt.
Viktfördelning
Normala gångarter och
viktfördelning.
Lyfter då och då benet från marken,
vilar ena benet mer än det andra.
–
Försöker ofta att lyfta det skadade
benet från marken och försöker
ställa tillbaka det. Håller benet lätt
böjt för att undvika belastning.
Ingen viktfördelning alls eller
står eventuellt med enbart tån i
marken hela tiden.
Huvudets position
Över manknivå eller äter.
Manknivå.
Under manknivå.
–
–
Placering
i boxen
Vid dörren och observerar
omvärlden eller socialiserar med
annan häst.
Står mitt i boxen med huvudet mot
dörren.
Står i mitten och ser åt sidorna
utan aktivitet.
Står i mitten och ser mot bakväggen eller står längst bort i boxen.
–
Respons vid öppning
av boxdörr
Går till dörren.
Ser mot dörren.
–
Ingen reaktion/flyr.
–
Reaktion när
observatören
närmar sig
Går mot observatören med
öronen framåt.
Ser på observatören med öronen
framåt.
Flyttar sig bort från
observatören.
Flyttar sig över huvud taget inte,
lägger öronen bakåt. Flyttar
sig bort med bakåtstrukna öron.
–
Respons på
foder/godbit
Går till observatören (eller är där
redan) och tar emot foder/godbit.
–
Ser på observatören.
–
Ingen respons.
Subjektiv
smärtpoäng
Ingen smärta för ögonblicket.
Milt obehag.
Lätt smärta.
Moderat smärta.
Kraftig smärta.
CMPS-skalan Copenhagen Composite Measure Pain Scale vid ortopedisk smärta. Varje kategori värderas en och en, varefter alla poäng summeras. Smärtvärderingen upprepas med jämna mellanrum, beroende
på smärta och behandling. Skalan kan även användas vid andra typer av smärta, då utgår kategori 2, viktfördelning. Kraftig smärtyttring är: skrapar, svettas, flemar, skär tänder eller annat våldsamt uppförande.
Källa: Översatt och modifierat från Casper Lindegaard och medarbetare: »Analgesic efficacy of intra-articular morphine in experimentally induced radiocarpal synovitis in horses«, Veterinary Anaesthesia and
Analgesia 2010.
Nummer 23 • 27 november 2014
Ridsport • 45
Stalltips
Smärtlindring före, under
och efter operation
Går framåt. ”Vi har blivit bättre på anestesi och smärtbehandling”
– Vi gör många avancerade ingrepp
i dag och vi har blivit bättre på
anestesi och smärtbehandling, säger Casper Lindegaard.
– För 20 år sedan var det annorlunda och jag är övertygad om att
det är den ökande andelen kvinnliga veterinärer som har påverkat
synen på smärtlindring. De tänker
mer på god smärtlindring över lag
och i dag har man ändrat förhållningssättet till när man ger det.
Ändrad inställning
– Smärtlindring ingår i många standardoperationer som artroskopi
och kastration. Det hör ihop med
att man ger antiinflammatoriska
läkemedel eller lugnande.
Även efter operation ges smärtlindring och på det området har
utvecklingen också gått framåt.
För inte så länge sedan ansågs att
det var bra om hästar hade lite ont
efter ett ingrepp, för då höll de sig
i stillhet(!).
– Numera ser vi till att ordna de
sakerna på annat sätt: hästar får
smärtlindring men ställs i liten
box, får ett stödjande bandage eller binds upp i boxen. Då står de
still utan att ha ont.
– Humansidan har gått mot att
få folk på benen snabbt, under bra
och korrekt smärtlindring. Samma
sak gäller inom veterinärmedicinen.
– Här är smärtbedömning mycket relevant – på de hästar som är
i riskzonen använder vi smärtskalan för att kunna bedöma dem re-
ellt och ge lagom
dos smärtlindrande läkemedel.
Att utsätta djur
för ett komplicerat ingrepp som
kommer att innebära en period av
smärta efteråt, är
Casper
Lindegaard.
en etisk fråga som
alltid måste stå i
fokus. En människa kan gå in i något sådant med öppna ögon, vi vet
att obehaget är övergående – men
detta går inte att förklara för en
häst.
– Vi måste kapa topparna på det
vi kan anta är smärta. Det är ett anständighetskrav djuren kan ställa,
anser Casper Lindegaard.
Foto: Evidensia
När man har konstaterat att
hästen har ont, är nästa steg att
ge den smärtlindring.
Här har de kvinnliga veterinärernas inträde i yrket haft stor
betydelse.
Har en plikt
Det är svårt att generellt döma ut
någon särskild procedur, men veterinären har alltid en plikt att optimera vården runtom patienten.
– När man först började med bukoperationer dog 70-80 procent av
hästarna efteråt, men för den skull
kunde man inte sluta utveckla metoden. I dag har vi i stället över 80
procents överlevnad efter bukingrepp, tack vare att utvecklingen
har gått framåt.
– Samtidigt är det viktigt att diskutera etiken kring behandlingar.
Var går gränsen för avancerad kirurgi? Diskussionen kring detta
måste hållas levande.
– Det jag kan känna mig ifrågasättande till är att skicka hem hästar samma dag efter väldigt avancerade procedurer och ingrepp,
utan veterinär som kan utöva tillsyn och bedöma smärta eller andra
tecken på komplikationer.
Ingrid Andersson
Inför en operation ges både lugnande och smärtstillande medel, som gör hästen så här lugn och avslappnad. Foto:
Lottapictures
Akupunktur som smärtlindring
Det är inte bara läkemedel som
kan ge smärtlindring. Veterinär akupunktur är en godkänd
behandlingsmetod mot smärta
och används framför allt till
konvalescenter.
Akupunktur innebär att fina nålar sticks in i specifika punkter
på kroppen för att stimulera eller
lugna dessa och påverka kroppen.
En av dem som använder sig av
akupunktur är den legitimerade
djursjukgymnasten Cajsa Ericson,
Gräddö.
– Jag använder ofta akupunktur
på hästar med muskelspänningar
eller smärta, säger hon. Ibland för
att de ska bli avslappnade men
även som ren smärtlindring. Det är
framför allt vid muskelspänningar/
smärta i ryggen samt bogarna, inte
för någon medicinsk diagnos eller
sjukdom.
– Som legitimerad djurhälsopersonal får vi bara använda akupunktur mot smärta, inget annat.
– Det är inte alla hästar som accepterar att bli stuckna. Då använder jag i stället laserakupunktur på
de punkter där jag skulle ha satt
nålarna. Det har ungefär samma
effekt, kanske med en något fördröjd reaktion.
– Andra saker som jag märkt genom åren är att akupunktur har en
större och snabbare effekt på djur
än på människor, vilket kan bero
på att djur inte är påverkbara för
placebo/nocebo; de har inga förutfattade meningar om vad som
ska ske.
– De reagerar ofta mycket starkare på att bli avslappnade och
lugna, kanske för att de lever mer
i nuet, medan människan skyndar vidare efter en behandling.
Intressant är det i alla fall att
kunna se en 600-kiloshäst stå och
halvsova efter bara fem-tio minuters akupunkturbehandling i vissa
fall.
Ingrid Andersson
Veterinär akupunktur är en godkänd behandlingsmetod mot smärta.
Foto: Lottapictures