Kontakt med ordföranden: ORDFÖRANDEN HAR ORDET Efter en tämligen bra skördesäsong och en ovanligt varm Guy Allan Svensson, sommar går vi nu mot vinter. hösten har varit gynnsam för skördearbetet och vi kan glädjas åt en skörd med god kvalitet. Gisslabol,31034 KVIBILLE Volymmässigt är nog skörden normal, men låga vattenhalter och bra skördeväder kompenserar detta jämfört med de Tfn: 035-56250 senaste nederbördsrika höstarna. Den tidiga skörden och den Ansvarig utgivare: delvis torra hösten har bäddat för en stor sådd av höstgrödor. Det dystra är avräkningspriserna, som inte ser ut att kunna Eskil Wilhelmsson höjas. För att förbättra lönsamheten krävs att de enskilda wilhelmssoneskil@gmail.com odlarna chansar och säljer till terminspriser, men här råder en riskabel handel och skulle bonden inte kunna fullgöra sina Redaktion:Förbundsstyrelsen: leveranser kan det bli en dyr affär. För de mindre bönderna c/o Tomas Gunnarsson finns inte denna möjlighet och det är här Lantmännen skulle ha Edared Nordgården 3 varit den affärspartner vi skulle ha kunnat utnyttja för att tjäna pengar på med de volymer det där hade varit frågan om, men 51996 Fotskäl denna organisation har försatts ur spel av ledningen. Med Tfn: 0709-221683 sakkunniga mäklare borde alla bönder samfällt genom SLR ha fått goda priser på både spannmål och gödning genom gemen tg.edared@gmail.com samma affärer. Tyvärr tycks det som att föreningstanken num Föreningensreg: nr 842 000-419 7 era är förlegad och det är var och ens sak att sköta sin globala Bankgiro: 770-7490 handel. Nedgången av mjölkproducenter fortsätter i en oför minskad takt. Med ett ständigt ökande invånarantal ser det Kassör.medlemsreg.prenumeration: verkligen alarmerande ut. Visserligen utgörs en stor del av Arne Andersson befolkningsökningen av invandrare och flyktingar från länder där den vuxna befolkningen inte kan dricka mjölk, men barnen Lindby324 behöver ändå mjölk och denna folkgrupp föder fler barn än vad 2 7454 SK/VARP som föds av oss ursprungssvenskar. Den sjunkande animalieproduktionen ställer krav på stora Tfn: 0411-532060 förändringar av det svenska jordbruket. Nysvenskarna kon arne-andersson@skivarp.se sumerar oftast inget griskött, men däremot får och lamm. Bönderna måste därför lägga om produktionen och ägna sig åt fårskötsel. Vilket kolliderar med rovdjursintressena, som i allt Föreningen har också en fin o bra större omfattning tagit över bestämmandet av rovdjurs hemsida som uppdateras med politiken. Vi ser fortlöpande hur särintressena nästlar sig in i myndigheterna och det framstår som samhällsfarligt att jämna mellanrum, gå gärna in här: Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige, vilka har som mål http:ijwww.familjejordbrukarna.se sättning att förbjuda djurhållning i Sverige, ingår i Jordbruks verkets djurskyddsråd. Där dessa obskyra särintressen ingår i L den myndighet, vilken har till uppgift att stödja det svenska och kika emellanåt. jordbruket för att säkra den viktiga modernäringens möjlig heter att producera mat. I djurskyddsrådet ingår även djurskyddsinspektörernas riksförening, vilket innebär att Sverige inte har någon opartisk kontrollmyndighet för djurskyddstillsynen. Jag noterar med förfäran att Sveriges bönder är rättslösa. Landets domstolar har dessutom sjunkit till en skrämmande låg standard, där Sveriges Rikes lag hanteras ytterst summariskt och rättsvidrigt. Det är EU:s djurskyddslag som gäller. Ett nationellt rättshaveri är den diskriminering de bönder utsätts för, som drabbas av djurskyddets infama anmärkningar, med omhändertagna djur och döms till böter och dessutom avdrag. på gårdsstöden på grund av tvärvill koren, oftast på grund av kontrollanternas okunskap. Det är underligt att inte LRF har reagerat för den ohemula behandling Sveriges bönder utsätts för. Önskar tidningens läsare en GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR! Guy Allan Svensson VARGEN De senaste turerna kring vargproblemen ser verkligen bekymmersamt ut för folket i gles bygden. Hur det kommer att bli vet vi ännu inte, det är regering och riksdag som bestämmer hur det skall bli. Det ser emellertid osäkert ut för djurhållningen i glesbygden, med tanke på den inställning landets riksdagsmän har till rovdjuren och lantbruksdjuren. Även för jägarna har förut sättningarna förändrats radikalt. Att jaga med drivande hund är numera ytterst riskabelt. En drivande hund lockar de vargar som uppehåller sig i grannskapet till sig och då är hundens saga all. I en intervju i morgonekot den sista septem ber intervjuades en riksdagskvinna från Miljö partiet och hennes inställning till de stora rov djuren var den, att djurägarna måste stängsla för att hålla rovdjuren borta från tamboskapen och frågan gällde betande får. Hennes inställning var att kostnaden var ovidkommande. Riksdagsledamoten kläckte ur sig att vargfrågan är bara en principsak och att glesbygdsbefolkni ngen inte vill rätta sig efter lagen. Att det gått så långt att samhället måste hämta barn med bil i rovdjurstäta områden har gått riksdagen förbi. Detta visar med all önskvärd tydlighet vilken enfald som präglar riksdagsledamöterna, de begriper inte att vargfrågan i högsta grad är en existensiell fråga. Den allt större förekomsten av de stora rovdjuren hotar inte bara glesbygds befolkningen till liv och lem, de utgör ett reellt hot mot våra möjligheter till att hålla djur och få fram mat åt vår växande befolkning, som snart uppgår till tio miljoner invånare. Då en stor del av den växande befolkningen utgörs av invandrare, vars huvudsakliga föda består av kött från får och lamm. En uppfödning som är under grov förfölj else av djurrättspöbeln runtom i landet. Vilket innebär att maten till den växande befolkningen måste importeras. Vår allt sämre djurhållning har fått till följd att djurplågeriet i våra stora djurbe sättningar fortlöpande eskalerar och vid de rovdjursangrepp, som vår tam boskap utsätts för drabbas djuren av fruktansvärt lidande när rov djuren går till angrepp på den försvarslösa tamboskapen. Det är ofattbart i svenska folket fortsätter att tillåta att exempelvis hundratals tackor blir stympade av vargar och björnar, som äter upp juver och stora stycken kött medan djuren ännu lever och skriker ut sin ångest. Ofta angrips djuren nattetid och det händer att stympade djur tvingas ligga med svåra plågor i flera timmar tills djurägarna lyckas finna dem och avliva de stackars djuren. ###################################################################### ###################################################################### FÖRFÖLJELSE AV BONDE En bonde i Varbergs kommun fick när han höll på att ogrässpruta ett oväntat besök av Karl Inge, som är miljöinspektör och han smög sig bakom ladugården där bonden höll till och fyllde sprutan medan han var ute på fälten och körde. Då fann Karl Inge ett par sprutmedelsdunkar, som var dåligt ursköljda och några tömda pulverburkar som bonden lagt in i en avställd bil som stod uppställd bakom ladugården. Oj! Detta var ju ett mycket allvarligt brott och Karl Inge anmälde detta genast till polisen, som omedelbart kopplade in åklagare. Inför hästplöjningen behövde bonden en bättre plog och inhandlade en fyrskärig växel plog, som han ställde hemma på tomten. Några nätter efter det att han fått hem sin plog försvann den. Tjuvarna tillgrep dessutom sexton dyrbara ridsadlar ur stallkammaren på det ridhus gården bedriver och för transporten slangade dieseloljan från tre traktorer som också stod uppställda på gården. Samtidigt kallades bonden till polisen till förhör för det grova brottet att han inte hade de tömda sprutmedelsembalagen inom lås och bom. Stölden av inventarier för drygt halvmiljonen har inte polisen gjort något åt. Där har säkerligen ingen tjuv blivit kallad till förhör. För det synnerligen grova miljöbrottet med de tömda sprutmedelsdunkarna hade åklagaren utfärdat en företagsbot på 25 000 kronor. Förlusten av det stulna är givetvis mycket mer kännbart än företagsboten. Kan det verkligen vara möjligt att bedriva jordbruk i Sverige. VÅR ALLT SÄMRE DJURHÅLLNING I ATL läser vi en intervju med SLU-forskaren Karin Alvåsen, som studerar självdöda och avlivade kor i svenska mjölkbesättningar. Karin Alvåsen konstaterar att allt fler mjölkkor dör i Sverige. Dödligheten hos svenska mjölkkor är som väntat högst i vår stora och nybyggda stallar, hela 6,6 procent av våra mjölkkor självdog eller avlivades mellan åren 2002 och 2010. Orsaken till denna höga dödlighet antas bero på att korna utsättes för en hård miljö och en intensiv produktion med hög utfodringsintensitet och produktion, och att korna inte kan gå ute på bete på ett normalt sätt. Den omfattande förekomsten av ben och klövsjukdomar, som förekommer i lösdriften. Den främsta orsaken till dödligheten verkar vara akut mastit, vilket är en direkt följd av undermålig skötsel. Vi har vid flera tillfällen påtalat att det är för få händer inom djurhållningen och för få ögon för att hinna uppmärksamma sjukdomssymtom i tid och framför allt, man hinner inte behandla några mastiter i det pressade läge djurskötarna arbetar under. När en ko blir hård i en juverdel gäller det att behandla med täta urmjölkningar och massagen med kamfer eller pepparmintsliniment. Om en ko börjar bli hård och varm i en juverdel gäller det att mjölka ut penen omsorgsfullt, massera in liniment och upprepa urmjölkningen varje timma och massera in nytt liniment. Vanligtvis brukar svullnaden gå ner på ett halvt dygn och mjölken återställes. En obehandlat kor har vanligtvis insjuknat ordentligt fram till nästa mjölkning och juverdelen är förstörd för all framtid. Oftast har det gått så långt att kon har insjuknat i blodförgiftning och då gäller behandling med stora doser Penicillin. Misslyckas antibiotikabehandlingen självdör kon eller måste avlivas. För oss med livslång erfarenhet frågar vi oss vad det är för mjölk vi dricker, som kommer från de större besättningarna? Med den pressade arbetstakten eller robotmjölkningen, är det omöjligt att hålla mjölken ren och fri från varbakterier. Visserligen pasteuriseras mjölken, men det är föga tilltalande att riskera att behöva dricka mjölk innehållande varhärdar från sjuka kor. FÖRFÖLJELSE AV BONDE En bonde i Varbergs kommun fick när han höll på att ogrässpruta ett oväntat besök av Karl Inge, som är miljöinspektör och han smög sig bakom ladugården där bonden höll till och fyllde sprutan medan han var ute på fälten och körde. Då fann Karl Inge ett par sprutmedelsdunkar, som var dåligt ursköljda och några tömda pulverburkar som bonden lagt in i en avställd bil som stod uppställd bakom ladugården. Oj! Detta var ju ett mycket allvarligt brott och Karl Inge anmälde detta genast till polisen, som omedelbart kopplade in åklagare. Inför höstplöjningen behövde bonden en bättre plog och inhandlade en fyrskärig växelplog, som han ställde hemma på tomten. Några nätter efter det att han fått hem sin plog försvann den. Tjuvarna tillgrep dessutom sexton dyrbara ridsadlar ur stallkammaren på det ridhus gården bedriver och för transportenslangade dieseloljan från tre traktorer som också stod uppställda på gården. Samtidigt kallades bonden till polisen till förhör för det grova brottet att han inte hade de tömda sprutmedelsembalagen inom lås och bom. Stölden av inventarier för drygt halvmiljonen har inte polisen gjort något åt. Där har säkerligen ingen tjuv blivit kallad till förhör. För det synnerligen grova miljöbrottet med de tömda sprutmedelsdunkarna hade åklagaren utfärdat en företagsbot på 25 000 kronor. Förlusten av det stulna är givetvis mycket mer kännbart än företagsboten. Kan det verkligen vara möjligt att bedriva jordbruk i Sverige. ,-------------------------------------, Föreningsmeddelande Kristianstadslänsförbund håller kvartalsmöte fredagen den 16 januari 2015 kl.18.00 hos Fam. Nilsson .. O.Hoby 421 Borrby. Vid frågor: 070-5708082. Välkomna! I I I I I I I Refuserad debattartikel FRPJ.\TIDENS JORDBRUKSPOLITIK Den aktuella debatten om jordbruket sker över huvudet på de som är nännast berörda, bönderna. De som skall utföra arbetet. f\·1en samtidigt har man noterat att bara för svensk del faller jordbruksproduktionen och lantbrukarna agerar mot problemen med protestmöten för att väcka uppmärksamhet, men utan reaktioner från övriga samhället Det världsomspännande sociala bondenätverket La Via Campesina har sedan 1996 lanserat Livsmedelssuveränitet (Food Sovereignty) som ett politiskt begrepp. Redan i mitten av 1980-taJet när de europeiska bönderna insåg den globala jordbrukspolitiska utvecklingen och man tillsammans med kollegor I frärnst Sydamerika, började samarbetet La Via Campesina, samlades rnan runt begreppet Food Sovereignty som står för människors legala rätt att kunna överleva på den natur som finns runt dem. Att odla jorden. Att vara bonde! Men då städernas människor redan förlorat denna möjlighet, måste landsbygdsbefolkningen, bönderna, föra kampen även för städernas rn.änniskor. Ty den dag då landsbygdens människor förlorat rätten till jord, vatten, utsäde och krediter har större delen av världens befolkning också förlorat sin frihet och sin mänskliga värdighet. Därför ställs krav på att de naturförutsättningar som Food Sovereignty innebär och rätten till jord, vatten, utsäde och krediter inte skall ingå i VVTO:s regelverk om internationell handel. Förutsättningarna varierar oerhört från land till land, från kontinent till kontinent Därför finns ingen lösning utom Food Sovereignty! Dock, förutsättningarna för Food Sovereignty är rätten att nationellt skydda sitt jordbruk genom tullar. Ty de lokala politiska förutsättningarna är ändå grunden för att Food Sovereignty skall kunna fungera. Även i Sverige! Låt oss därför göra begreppet Food SovereigntytHI en realitet! Lyfta det från sin ifrågasatta plats som ett abstrakt u-landsprojekt och förvanskat tankeexperiment i vårt västerländska samhälle. De ingående gnmdelementen i Food Sovereignty, rätten till jord, vatten, utsäde och krediter är åtminstone inte i vårt land något stort och svårt problem om viljan till förändring finns. Thomas Gmmarsmr Pensionerad lantbrukare Edared Fotskäl socialdemokraterna kunde hålla ihop under Idag inser man att sociala principer och folkhemmets tid från Per Albin Hanssons tid juridiska fenomen krockar. fram till Göran Persson. Svenskarna har i alltför hög grad varit Vi står idag inför helt nya sociala och auktoritetstroende. politiska utmaningar - som människa och Protester har skett under åren. medborgare! Bondeuppror skedde jämt fram till 1800-talets Att tro att samhället tar ansvar för början när industrialiseringen inleddes. människors enskilda situation, - är passerat. Då övergick folket till andra protester, Att grannar måste ha ett socialt ansvar för sin frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen när granne är det nya - det går inte att lasta detta det var sociala problem. på samhället! Arbetarrörelsen angående politiken. Istället för att ringa till myndigheterna när Man försökte i alla fall. .. grannen får problem. Eller för att sänka grannen genom att ringa myndigheterna. Då socialdemokratin i sin politiska ambition Eller att tro att man själv är ofelbar. När alla ville smälta samman sociala yttringar med som har djur bryter mot Djurskyddslagens politiska uppstod tanken på folkhemmet och föreskrifter - dagligen. välfärdsstaten. Som en sorts förhoppning om en politisk Att det vi gör när vi diskuterar detta är en evighetsmaskin. Förståelsen för hur nystart för ett mänskligare samhälle! människor förändras i olika politiska och I stil med Folkrörelsesverige som uppstod för sociala situationer insåg inte politiken hundrafemtio år sedan .. - vilket de aldrig kan - då politiken/demokratin är problembaserad. -Vi måste renodla tanken. Men folket ändrade sitt sociala beteende - Presentera den i debatten. under Folkhemmets inflytande. - Och påverka politiken. -Och demonstrera för våra medmänniskor Vi har faktiskt Europas högsta skattetryck -på vad det betyder! låga inkomster - vilket gör att folk ställer krav på samhället. Alltså, hänga ut korruptionen inom Och skärmar sig från omgivningen! myndigheterna! Det ger sociala effekter som vi särskilt ser i Peka på absurda system, angiveriet och dagens samhälle där ekonomisk och social korrupta myndigheter, lagar från oro gör att folk hugger på varann Folkhemstiden som är utom ett rättssamhälles - istället för att samarbeta! normalitet. Och uppmana människor att förstå vårt nya Myndigheterna utnyttjar detta till sin egen samhälle som nu inte längre är en begränsad fördel, därför att de är också människor som ekonomisk och social enhet/nation utan en del känner av tidsandan ... i ett globalt samhälle ... Vad vi saknar är en klarsyn i dessa djupa Där gemensamma umgängesregler gäller. sociala känslor och politiska problem som Folkhemstiden är förbi! FILOSOFISKA RUTAN Sitter på skrivarkammaren och filosoferar över tvingas hålla sig inne i sina bostäder och endast i hur den nya riksdagen debatterar den paria - undantagsfall dristar sig till att ta sig till en affär mentariska situationen, där en liten vänster - för att handla mat. Mat som till stor del odlats minoritet tagit sig för att tro sig kunna regera och förädlats utomlands. Samtidigt som allt över en betydligt större högermajoritet. större arealer i vårt land förbuskas och bygg - Miljöpartiet med sina miljöfascistiska ideer, naderna förfaller och bondekåren blir allt äldre. kombinerade med vänsterns reaktionära Experterna basunerar ut att bönderna skall gå fantasier i kombination med sossarnas alltid vet över till ekologisk odling och produktion. Genom bäst jargong, där Mona Sahlins "ja Ila ja Ila Sverige att återinföra gödselskatter och avgifter skall åt alla" visioner leder hela flyktingpolitiken och regeringen tvinga de svenska bönderna att börja vägrar att inse vilka problem en snabb odla ekologiskt, för oss, som växt upp och levat okontrollerad utökning av invandringen orsakar med ekologisk produktion inser med upplevd ett litet och i verkligheten ganska fattigt Sverige. erfarenhet att avkastningen på våra svenska åkrar Med brist på bostäder, mat och fungerande kommer att sjunka drastiskt och i bästa fall halv - service skall klara av att ta emot hundratusentals eras. Detta har även fyra professorer och forskare flyktingar med främmande språk, religioner och på Ultuna anfört i tidningsartiklar. Något våra kulturer och försöka inlemma alla dessa i vårt miljöfascister ger sig till att tillbakavisa. Tänk vilka kalla och avlånga land. Där städerna är över - underliga ideer okunniga amatörer kan få. De befolkade med uteliggare och tusen åter tusen av lärdomar vi vanliga bönder har gjort genom att våra ursprungsmedborgare saknar arbete och tillämpa ekologisk odling på hävdvunnet sätt allt ordnade förhållanden, medan sysslolösa invand - från krigstiden och in på 1960-talet avfärdas rargäng åker omkring och skjuter ihjäl varandra såsom strunt. Medan allt strunt okunniga och bränner bilar, kastar sten på brandpersonal, "experter" anför framställs som sanning. Det är ambulanser och poliser, medan vanligt folk något att fundera över. I FÖRSKOLAN SERVERAS VARJE DAGMJÖLK OCH BULLAR. ETT AV SKÄLEN ÄR AIT BARNEN SKALL LÄRA SIG BORDSSKICK. EN DAG RÅKADE LILLA LISA VÄLTA MJÖLKGLASET. LÄRARINNAN SÄGER DÅ MEDPEDAGOGISK STRÄNGHET: -NÅ, LISA OM DU SKULLE VÄLTA MJÖLKGLASET HEMMA, VAD SKULLE MAMMA SÄGA DÅ? -JA INTE SKULLE HON STÅ OCH GLO SÅDÄR. HON SKULLE TA EN TRASA OCH TORKA UPP! Av Bloggaren Spekularen Dikten "Tomten" får ett nytt liv 11 verser satir och tankar över tiden. http://spekularen.blogspot.se/ Livsmedelshandlarens dom är hård, Kronorna gnistra och glimma. Alla lovaprisa nära-gård mitt i lågprisens timma. Kunden vandrar sin tysta ban, Pris lyser rött, till å med på Scan. pris lyser rött i korgen. Det är den stora sorgen. Står där så grön vid sin ladgårdsdörr, trött och skall snart börja riva, lyssnar, som många gånger förr, upp emot trångsynens driva, tittar mot staden, där pris och lur drar kring maten en märklig mur, grubblar, fast ej det lär båta, över en underlig gåta. Tar sin tanke och keps och går, skakar huvud och hätta --»nej, den vägen blir alltför svår, nej, jag fixar ej detta» --slår, som han plägar, inom kort slika spörjande tankar bort, går att ordna och pyssla, Sylt blir hans nya syssla. Går till fähus och redskapshus, känner på alla låsen --korna flyttat till Skagens ljus till drömfabriken med båsen; lömsk av felen och tån så öm Bonden i stallet har dock en dröm: Sylt i krubban tar över Nu, blir det äntligen klöver; --Går så kursen om sylt och bär, ser, hur de fröjdas där inne; går till handlarn', -Nu är den här! stolt med kursen i minne; Bjuder ut sylten -Det är så gott, Handlarn' skakar sitt huvud smått, Bonden sin handlare känner, de voro goda vänner. Bonden han tvingas till sist att se marknadskraften den kära, länge och väl han märkt, att de inte hålla hans flit i ära; Marken han skött, han har gått på tå Länsstyrelsen noterade felen små, Det är ju deras lycka: Konstigt det kan man tycka. Så har man sett det från tid till an, helt genom många tider. Vaknar det gör man försent på dan; nymornad tittar, det svider, av nya tider som skrider .... Släkte följde på släkte snart, blomstrade, åldrades, gick --- men vart? Frågan, som icke låter fråga sig, kom ju åter! Bonden vandrar till husets loft: där har han bo och fäste Fönstret är öppet för skogens doft, hans besparingars bästa näste; nu är hans naturbetesmark så tom, men vad gör det, snart står gran i blom förnuftet det kommer tillbaka, det ska kosta, det som man vill smaka. Konstigt det där man har pratat om månget sånt färdeminne, intet likväl om frågan, som rör sig i bondens sinne. Genom en glänta i skogens vägg lyser så solen på bondens skägg, strimman på skägget blänker, bonden grubblar och tänker. Tyst är gården och nejden all, importen den släckte ljuset, blott från fjärran av stadens kall höres helt sakta bruset. Bonden lyssnar och, halvt i dröm, tycker sig höra tidens ström, undrar, varthän den skall fara, undrar, var förnuftet må vara. Rimskrivarlyans dom är hård, Girighet gnistra och glimma. Alla sova i egen vård ... gott intill elftetimma. Bonden han flyttade in till stan, och vi äter till måltid en ståtlig gran, Många fick det i baken. Är det nån mer än jag som e' vaken??. SKATT PÅ LÅG INKOMST. En alltmer offentlig debatt handlar om skatten på låga inkomster. Något som politiken, oavsett parti, försökt att hålla borta "i alla tider"! Varför? Jo, därför att de har flyttat tyngdpunkten av skattetrycket från de som tjänar bra till dem som tjänar litet.... Enligt principen att "hungriga hundar jagar bättre". Föraktet från etablissemanget mot allmogen är tydligt uttalat! Hög skatt på låga inkomster tvingar folk att jobba mer och att leta efter mer lönsam verksamhet, - säger de som har problemformuleringsföreträdet i samhället. ,..:.. Men det är enbart rent förakt från dessa glidare, dessa subventionerade skattediare som befolkar byråkrati, politik och gammelmedia. De som suttit där sedan de lämnade sin ungkommunisttid 1968 .... Det är dags att göra upp med dem! I övriga EU gäller nedan princip, ur en artikel i SvD. "Det är en EU-definition på relativ fattigdom, som innebär att ha en inkomst som ligger under 60 procent av medianinkomsten. För Sverige är det 11100 kronor i månaden efter skatt 2014." Svensk politik vägrar att acceptera denna princip! Men folket, som inte förstår orsaken reagerar på annat sätt... Politiken har blivit folkets fiende. Ett politiskt kaos har blivit effekten... Mestadels är alla inkomster under fattigdomsgränsen skattebefriade i andra EU länder. Det förändrar förutsättningarna för alla. Tänkefter! Det gör att människor ibland slipper att kämpa till sista svettdroppen för att klara det dagliga! Då man slipper skatten och avgifterna! Som är lika mycket som disponibla medel. Det innebär också att politiken inte kan göra det så enkelt för sig att det bara är att höja skatten litet grann, för då reagerar folket då de faktiskt har en "frizon" från skattetrycket. Men i Sverige kan politiken plundra folket in på bara skinnet... Utan att någon kan göra något åt det!? (Grundavdraget i Sverige är 18 900kr per år! Jämfört vad det borde vara - 133 200kr per år) Tänk vad det skulle innebära för bönder! SÄRINTRESSENA REGERAR Sedan Djurskyddslagen började tillämpas kan vi konstatera att olika särintressen inom djurrättsrörelsen har tagit över riksdagens roll som myndigheternas överhöghet och vi finner att inte bara en stor del av personalen har anknytning till djurrättsorganisationer som Djurens Rätt Svenska Hästars Värn SKK med fl är anställda hos Länsstyrelser och kommuner. Det råder föreningsfrihet i Sverige, men det kan ingalunda vara förenligt med svensk rättssäkerhet och myndigheternas oväld att anställa tjänstemän, som har makt och myndighet att styra över näringsliv och medborgare genom att tillämpa sina personliga särintressen på olika myndighetsbeslut. Vi har sett hur exempelvis polisen genom att tillämpa Djurskydds ETT ROLIGT MINNE lagen har omhändertagit djur, som de därefter överlåtit till andra Det var på den tiden när personer på ytterst anmärkningsvärt sätt, där den ursprunglige gårdarna köpte skördetröskor djurägaren inte bara fråntagits sin egendom och produktionsdjur, och baronen på herrgården, utan även har tvingats att ersätta mottagaren av egendomen full som var en strong herre, där städigt befängda ersättningar för kostnader som enbart kan beteck adelsmärket ännu inte bleknat, nas som otillbörligt utnyttjande av annans trångmål. hade investerat i fyra bogserade Det har förekommit att djurägare fråntagits sina djur med påståen skördetröskor och hade byggt det att djuren varit vanvårdade. Djuren har därefter undersökts av en spannmålstork på en utgård. veterinär, som konstaterat att djuren varit i gott hull och i normalt I god tid hade han vänt sig till hull. Varefter en gynnad bonde hämtat fler än tjugo djur och hållit elfirman Gustav Andersson. dem i sin vård någon månad, varefter han skickat polisen en räk Elfirman dröjde med att koppla ning för hämtningen på 89 OOOkronor. Sedan han haft djuren i sin in torkanläggningen och vård i ett par månader konstaterads enlig ityg från livdjurs baronen påminde gång på gång, förmedlaren vid Dalsjöfors slakteri att djuren var i dåligt skick och men ingenting hände. Säden kraftigt avmagrade och han kunde köpa djuren för 600 kronor per mognade och tröskorna gjordes styck. Här skall noteras att det rörde sig om vid omhändertagande klara att komma ut på fälten för högdräktiga köttraskar och en fyraårig renrasig köttrastjur. att tröska. Med frustration i Ett snabbt överslag ger en bild av att fodervärden som bevisligen rösten ringde då baronen upp medvetet svultit djuren genom polisens försorg tillskansat sig djur elektrikern Gustav och med hög värda mer än 100 000 kronor för ynka 13 800. Därutöver tvingades och myndig stämma röt den ursprunglige djurägaren belåna sin gård på närmare 80 000 baronen att 11 nu är mitt tålamod kronor för att betala till statskassan som ersättning till den girige slut". Gustav som läspade lite bonden för att han hämtade djuren. Samtidigt fick den 11 bestulne 11 11 lätt svarade dock. Det är inte djurägaren djurförbud och fråntogs därmed alla rättigheter avseen farligt baron, det kommer snart de brukandet av sin gård han förbjöds även att gå och klappa tillbaks igen". grannens djur. Här har djurrättspöbeln lyckats utnyttja sina sär intressen ytterst väl, och har ställt det svenska rättssamhället vid historiens skampåle. Vid samtal med rådets ordförande Helena Kättström, fann jag en tjänsteman helt utan insikt i vad en myndighet i en demokrati har för skyldigheter gentemot samhället och den näring myndigheten är till för att tjäna. Att den svenska animalieproduktionen är på väg att tvingas lägga ner på grund av Jordbruks verkets tillämpning av Djurskyddslagen, saknade Helena Kättström helt insikt i. Vid min fråga om anledningen till att djurskyddsrådet i sin styrelse har två av landets mest suspekta djurrättsorganisationer och särintressen svarade hon att det var bra att ha dessa med i myndighetens arbete. Att jordbruket endast var representerat av LRF såg hon inte något anmärkningsvärt på. Att dessutom Djurskyddsinspektörers riksförening även sitter med i rådets styrelse ansåg hon var naturligt. Vi kan därmed konstatera att myndigheten Jordbruksverket är en tummelplats för djurrättsrörelsen, som därmed finansieras med skattemedel för att kunna fortsätta att terrorisera de allt färre bönder som fortsätter att hålla djur och genomföra en skattefinansierad ödeläggelse av den svenska landsbygden och vår livsmedelsförsörjning och låta dessa suspekta och imbecilla djurrättsfundamentaliser styra rättstillämpningen av djuruppfödningen i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. F ÖRSENAD FORSKNING SLU har redovisat ett forskningsresultat rörande nötkreaturens behov och utnyttjande av ligghallar, som är ett krav i tillämpad Djurskyddslag. Kravet om ligghallar har ställt till mycket bekymmer och orsakat många djurförbud för bönder som under generationer tillämpat uppfödning av utegångsdjur. Praktisk djurhållning med utegångsdjur har tilläm pats i hundratusentals år och tillämpas över hela världen utan ligghallar utom i Sverige. Djurskyddslagen som har skrivits av stadsbor för stadsbor har genom den redovisade forskningen visat att stadsborna och den svenska expertisen i form av Torsten Jakobsson och Mats Hammarström, har varit felaktig och att nötkreatur inte behöver annat skydd än vad naturen tillhandahåller i form av skog. Nötkreaturen som härstammar från uroxen har av naturen utrustat djuren med medfödda anlag för att klara naturens växlingar och orsakar bara prob lem när stadsborna försöker ändra på djurslagets levnadsbetingelser. Forskningen har visat att djuren helst söker skydd i skog vid oväder, annars lägger de sig på en höjd där de har utsikt. Detta har djurbönder haft kännedom om under årtusenden, men när dagens "experter" gavs makt att terrorisera bönd erna så försatt de givetvis inte denna möjlighet. Tusentals bönder har därmed blivit bestulna av sina djur och fått sin tillvaro raserad och blivit belagda med djurförbud av okunniga myndigheter. Hur alla dessa människor skall kompenseras av samhället återstår att se, men det gäller att inför va Irörelsen att ställa dess fega och okunniga riksdagsmännen mot väggen och se till så att de återupprättar alla dessa bönder som tåt sina liv förstörda på grund av illvilliga och okunniga veterinärer och tjänstemäns maktmissbruk. Det framstår som makabert att Sverige inte först företog husdjursforskning före det att okunniga lagstiftare införde en djurskyddslag som raserade allt av boskapskunnande och näringsverk sam het under årtusenden hade byggt upp. Från början byggde bönderna stallar för att skydda djuren för rovdjur och insektsangrepp. Det är skrämmande att man använt sig av juridik för att terrorisera våra matproducenter och på grund av dumhet ödelägga vår landsbygd. DET SAMHÄLLSFARLIGA JORDBRUKSVERKET , En titt på Jordbruksverkets hemsida väcker kusliga aningar om vad detta staliga verk, som råder över vår matproduktion består av för styre. När vi gör en analys över den samhällsfarliga nedmontering av vår svenska matproduktion blir man misstänksam över den rigida lagstiftning som tvärt emot all bransch kunskap förföljer vår allt färre animalieproducenter med för djurhållning fullständigt förödande tillämpning och lagstiftning, som inte har med av tidigare tillämpad forskning och beprövad erfarenhet att göra. "Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle, står det att läsa på en grön vinjett överst på sidan, som beskriver Jordbruksverkets djurskyddsråd. "För att stödja i arbetet med djurskyddsfrågor har Jordbruks verket ett djurskyddsråd. Rådet har till uppgift att fungera dom rådgivande organ i djurskydds -frågor och att vara ett forum för informationsutbyte". Vidare står det. Målet är att bidra till att driva utvecklingen inom etik och forskning inom djurskyddsområdet. Rådet kan också initiera undersökningar, rapporter, möten och seminarier samt föreslå handlingsplaner och djurskyddsfrämjande åtgärder. RÅDETS SAMMANSÄTINING. Rådet skall vara allsidigt sammansatt och omfattar representanter för myndigheter och organisationer. För närvarande består djurskyddsrådet av representanter från Sveriges lantbruksuniversitet, Förbundet Djurens rätt, Djurskyddet Sverige, Lantbrukarnas "riskförbund", Länsstyrelserna, Sveriges veterinärförbund, Djurskyddsinspektörernas riksförbund och Jordbruksverket. Dessutom har Helena Röcklinsberg (djuretiker)och Per Jensen (professor i etologi på Linköpings universitet) personliga mandat. Ordförande fört rådet är djurskyddschef Helena Kättström. Rådet har möten fyra gånger per år". Vid analys av rådets sammansättning blir jag förskräckt över att både landets två största djurrättsorganisationer och landets djurskyddsinspektörer är med och har inflytande över vår viktigaste näringsgren, vår animalieproduktion. Att dessa extrema särintressen som är fullständigt befriade från samhällsansvar och hänsyn till människor och dessutom stöttade av Sveriges Veterinär förbund, som öppet vid seminarium i Rosenbad genom Johan Beck-Fri is yttrade att "människan kan vi inte ta hänsyn till"! Så genomruttet har Sverige blivit att offentligt anställda öppet deklarerar att "människan kan vi inte ta hänsyn till. Vi måste därför utgå från att myndighetssverige lever med samma inställning för oss medborgare. Aktuella händelser Familjejordbrukarnas Riksförbund har under många år engagerat sig i att försvara medlemmar och andra landsbygdsbor mot Djurskyddslagens hantering av myndigheterna mot allmogen. Ordförande Guy-Allan Svensson har gjort ett helt fantastiskt arbete som förbundets medlemmar är medvetna om! Tyvärr har problemen eskalerat trots vår kamp! Man kan urskilja vissa huvuddrag i funktionen angående omhändertagande av djur. Lantbruksdjur, kreatur, svin eller får blir hanteras på ett sätt och hästar (även om det också räknas till lantbruksdjuren enligt Bryssel), hundar, katter eller undulater på ett annat sätt. Ibland blir det riktigt absurt. Som ett fall här i bygden i år. Skall man berätta allt som skedde fyller det hela tidningen, men då det inte är över än på länge så bryter jag ur en enda detalj och berättar om. (I februari är det förhandlingar i tingsrätten i minst två dagar). Detaljen är familjens dotters häst. Övriga djur, fler hästar och ett antal svin, bl.a. Linderödsgrisar omhändertogs vid en attack i våras med polis och kommersiella "medlöpare". Dotterns häst försvann också. Orsaken var att mamman hade ett djurförbud på sig från den kommunala tiden, som hon åkte på vid en flytt från ett kommersiellt häststall när ägaren till några kaniner inte tog hand om sina kaniner då mamman flyttade sina hästar, trots uppmaning till kaninägarna att ta hand om sina kaniner. Myndigheterna ansåg senare att kaninerna var mammans och att hon misskött sig= Djurförbud. Alla djur i familjen ingick i pappans företag då han även handlar och transportera djur utöver sitt arbete som bilbärgare. Men myndigheterna drev frågan till sin spets,(ingen som har djur får leva ihop med någon som har djurförbud), trots att djurförbud - som kallas administrativ åtgärd - utfärdas av enskild tjänsteman och därmed strider mot rättsstatens principer. Hästarna flyttades och såldes. Även dotterns häst. En häst som har ett marknadsvärde,( förutom en flicka på 16 år och hennes värdering av hästen.) Men enligt gängse "praxis" kan intresserade lägga ett bud på hästen från någon tusenlapp och uppåt. Det märkliga i detta med dotterns häst är att en polis som var inblandad i händelserna köpte hästen till sin dotter. Som är klasskamrat med den drabbade 16- åriga dottern. Tillägg: Vid polisens räd i våras missade man några minigrisar som rymde till skogs i den allmänna röran. Häromdagen beslutade länsveterinären att polisen skulle åka och hämta grisarna. Pappan i familjen hade läst på regelverket och konstaterat att de kommersiella "medlöparna", Skånes Djurambulans inte hade alla papper i ordning. Han påtalade detta för poliserna och till sin förvåning lyssnade de. Och "Djurambulansen" fick åka tomhänt hem ... Poliserna fick andra ärenden och åkte också. Efter ett tag kom två nya poliser. Som inte visste något, så pappan fick åter ta upp en diskussion. Denna gång lyssnade poliserna än mer, då en av poliserna dessutom var djurägare. Efter att pappan plockat fram djurskyddsdirektivet från Bryssel och fakturan från polisen från händelserna i våras, blev poliserna på plats så fundersamma att de åkte för att konferera med sina kollegor. Men processen är alltså inte över ... FÖRENINGSANNONSER MEDLEMSAVG. inkl ANNONSPRISER: 1/1 sida 1000:- Enkelspalt,max 40mm 2/3 sida 750:- Dubbelspalt,max 40 mm 100 :- 1/2sida 500:- Enkelspalt,max 60 mm 1/3sida 350:- Dubbelspalt, max 60 mm 150 :- 1/4sida 250:- 1/6sida 175:- 1/9sida 125:- Medlemsavgift inkl tidning 2014 250 :- Endast tidningsprenumeration 2014 200:- 50:- 75 :- Bankgiro: 770-7490 DÖDSFALL Vi har den smärtsamma plikten att tillkännage att vår mångårige medlem Sven Ingvar Björk Tjugosjus By, Löderup efter en längre tids sjukdom har avlidit. Sven Ingvar Björk har varit aktiv på en rad poster inom vårt förbund. Han har gjort sig känd som en omtyckt medlem och har under hela sin aktiva tid varit verksam som familjejordbrukare på sin gård. FÖRENINGSKONTAKTEN Du som läser vår tidning och är intresserad av vår organsiation eller har några tips att ge oss - ring föreningens kontaktperson på din ort. Finns det ingen föreningskontakt i närheten - ring expeditionen. KÄVLINGEBYGDEN: HÖRBY-LYBY: ORDF LARS GÖRAN PERSSON ORDF: KENT ARVIDSSON TFN: 046-71 2992 TFN: 0413-2 1 1 57 SÖDRA HALLAND: WEMMENHÖG: KONT: GUY ALLAN SVENSSON ORDF: ARNE ANDERSSON TFN: 035-56250 TFN: 041 1-532060 ÄLVSBORGS LÄN: ÖSTERLEN: KONT: HANS Röös TFN: 0320-91 1 1 1 0RDF:BENGTÅKEJÖNSSON TFN: 041 4- 30683 c/.p Wllhelrm;:;.on i!mmås 205 311 6Z UUa.red FAl\H L.JE.JORDBRUK.A.RNAS RIKSFÖRBUND !\H.l'iältc:.i ng !'.•th ;·.;'fJ,5am!td Fa FR FH FI{ a1·lietar äk1i;·t för :Ht föd)~Hrn för filmilj<:jonlb.rui-c1 {~Ch till frnrnma för ianLlsli}'gdoen. förh.::itHllBr rn~d rege•·irig r•ch rikscfa;:;. od1 h;n ri;:mi~srfiH i j"nl1Jru!;sfr$~~w. tJd1;1r i olik:< dc-baticr och sl:?ir n1!.t-;1m d~ dt:1lD1.iktari.~b, f;dntjp.en1f1. l.ll(h :H' fniYHkiln •pä lwmrntiiU:r (Jd1 I~ n.s.Hy;d~e.r. Ö1 v~rgö<lningen R\' i:uaven · i!l-t.ind·:rne: ·hi'H .~·.:d~i' 1.~i:i~e l;'.:-1~~-~i:1ur1a Ut!i ·tJd !-tkt..~L! l~:jt L1vt."t:gLi-Jl".l:iil,g.&~J ~". k::ivi::n p~ ::1·und ;Jv k\,.2'..•.,;-1.;J·l;1krr~1&1~~~ fY.~~Jn ~kr;jn1a. :f.1t'1ts ~t1 li;::r.;1 J5-3i)% <iV k1ii\"~1 k{•flWl;;r fö\n [iJrdbruk~J. •J-Cil lT1.\I" ~Il\ ~;;Uv~c. ;;om li1r:kt::F r'·~ \irH.cr:n, t'i~ll'c•l' r"~ :'lll1 l'l·~·::fäfl 0cn A(',tr}brni;~fir1nH ri"1r d·;'.! ;n.:.:;rn kv:h·et til~ h~v.::-n. [l~q b,1,r (1;ks:i ... ~S;;J\ sig an ti smrnnML~.J bar i:ll k't ti\''O',[IJ>:J>:o:J.0Ll ti.(J11ir1ö(Ol1~ i l'.h1~r0:_iö11. 0 ,fordbrtl!ksni-rket> misslycfillndc i:IH :anpass::i OS.5 fHI f."C 11cr .rnce:s i"iti vi förbrH1cila1 dll o~~ t'l! s~ld·:ki:: utmirkr zna! mi:'G El.I. ~om skulle :~,c ..-,ss f~':>rMTiring;:;r P<~ 1rt1':11g.a om;;j,le1i. An ~.~ llirigc liar vi in~.<:: ~'tl: tiiig•Jt fong~rzricle e.xcrnpcl p:l d'"uu. T~·::J.rh>m !har J.;)rdbrnksv~rkc; genom sbia ogcnornrnr.'1mi n:niorwli<:i l'>e~t,~mrnd!>cr krfmgl<t! Lil1 d~l f5r lm;.cbruk;;r:::11,1 ocb toio?Jr mi~~1}d:a;s med anp.~ssning;:::n lin El!. pa Sk:.'ltk~u j1mfönk1'trn.tktorer J1ar s:fopnts ~fa1: ln;,r 1idig:ir~ befogl r.r<1kwrbr-ari~kt med (1rnNiv.:rat hllg skatt. vilb21 ~1ii;dwir konkurrense11 bi1de g:;m.;;moi. Mnder i smdrt, L::ll-fänd~r. '""m !iiaöc myth::; l;!}gre sk;it't, od1 mi:d arn.J:c, fö .•cta2 ; S•!i:rigi:, \·ilLi cH1 .,-;;nJ" br~irnk ~h1lionG;i,. Vi h<ir ~;i;H iwhOr f().r <ILip<ludet m ~bm.cn 1\.'·r jl:irdbwk·,~r:ikl·. :·r~rn2 Ujum;:kyddlagen odi ~nilji:il.mlkcn Sorn det nu i.i::" 1i11.:.mp'1S c:lib L·:Jlkniog:;rcgkr och kt:.stnlld;;;ivf;itkr f<:'tr ~amm;'l ~J;;:igr. tiHsp1 öd• i-<)oif1'<}!i, b.:;trJ~nd~ p;i i ·•dk.<:11 k(H:1l!TIHll fc1rr.!i.llnrngl:'.:11 ~kcr_ Vi har r prr:J.:rik,;;n 31(1 ofä:a la;"ar. Kc•strq:;:i.:Jen ii1ir im,, bdb· lhers1ig:a <:k:n •;crUiga. di:! kumrnurnr,·-;· int~ h;1r r:~rr <ill g~1l·:·rn ]J(;g:i. a~gifll."r ti!lsf::il'l:';: sig cxua J=.k;:m·: Onikii.ndcn:ag:mdc1i fä1.· ~i i::ke tl~I\,, f;1ikrts1:n t:evis. AIDJJ:ll::Ssnlingen till EU:~ Jagar Hela >amh!ll ls!;;1gsr.ffrning.::n måfäo å!lpa$;,zt:; till EU:s la:;:;jr. ~~ all .:Je ~vr;;n~k'" b0nd;rn~ har so:r:rnrn villkor :..:.m konkurm1t·~itlEi i {J~... rj:..i:~ EU . S.rt tf7I d~::t iilU ftJlil!Cl.!lr l1'!if·ör5 i sv.erif;e ~a~ai' {1(:h h~~1tilfrJUlt"'ls..::r :!IC1~n ~;H~lr i J.. ,.)11fi:ik.1. ITl>I;;.:.; Rc}mff.:1 r.J~~l~o;'~" [)~~'3~l·S ....'f;;11'Sk@ r~gl;r di~krimin;;rar i;n~kihJ: niirin~sid}:ar~ rn::l;h1t(l~.:u· dd fri~ varnfä'1Llet,-.~0111 lir grnnde-ri i W~dntg:.d cd1 del [ll-:wt~~I S'.erigtJ!:kri•.-i1 r:< MiUöbalken Nr ej s;.mktloF'.1i.m1d a·.· FU. 1 Den avregletade elmnrlmad1n1 När clm3:!:nzde11; m-rc;;;>:l~rrid~s ~-ad~s det al! elprisem~ :;kull~ !;im1ka. vfö:et de ~i<lniE. en 1>01 tnd. NLJ har de emellerrrd bö1jnl ko::.1.;1<1ocn för .:l;.:11r.s1Jmtircr;cn 'l;(Jlit l:r.nsm7,~r.r::.rn<"l: kzm påv.erkl\ g:en•:im atl vi!lj>l. sin o:gen .,,lle;venrn!t'>r. Eli;;:·•;;:~<~i1tör;;:n i re~i0[)en ll<il' nt•t:n<:>pot pil n&~a-~_vif[en. l:Jl..•.'-1Sl.lfD;.>ntcTna stull·~. g::cr1r1m ;fö biltlii :;;.1mrn:1mh1<ningi:r för g;;:rr:•':mamr uppt:öp av cl, ku:n;;i förhar1,:Jla. <>ig rfll H<'igr.:: ~ri~cr. FR arb.:;~r med 2111 bilc.8 er, s.11.:hm s1311111vrnsllli.11(ng. sri~:;i i rask t~J.:t. D~·t· är 0cb.! bQr<i er. lit;;n dd ov i;olp-ri~·~t- r:i\rnlige11 0.::-i~ rörliga fnnc:håIL"clleklttration av färdi,gfodcr l;i~:ående r.~_.,uwr i tl..: färdi;;fo,kr som fimt$ att köp5, ;i,,~zu: d=.kl«tr<!r!l:$. ;..1 al't ki'.•]Xlfei"; vet vad som fogfö och ajtl:lv l·:~n :iv~·rira ri:':!rri hiin,,.s_,viil!" ar.~\ 1 3nd:i d~t.. Fon:fr1rnnlr: Lifls!:frt:; en !nä::-i!rd o3ika fc1dc.rs'Jb:st[1ut.. vars; inv.;::rkz.:n p~ djuren tngr.:::n rlkti,?D- vet· n2igr:nril1ig .... om. I! Ursp.mngsmärlrning av li\'smedel ldlt:3.;;:dorn 1988 lmr FR. clrh·it frfig:rm eini ursrm1.~g'.m~r~;~i!n;;; <"!\' Hv~rri"'(~cl, för ::m f:CJn'1o<llm<".r:ten själv !;k;1ll bum;i. \!vg(:.r.i Vi:l'J h;:;.n vill ~;o;'<!. Nar ~·i nu v,.;n hir l'ant·~rir:gcn U;.u :i"<· u111ir.d;;k1 hftrkom~-:;; ~kor, fra1:wt~ \'f;" k1·av <:orn, tr1 vikdgarc. Irmd1im~ctet-•laram:in a'\· livsmNt~! Vi ,ifl ittt iivm s:n3 m3:i;;:,;:kr tillo;;,[so:1 ;;Jl..::r rfivawr :;bl:' ddd::.1··~:<;s t,rll frcrnmm för bbrid ;:~1mm Eii:trgik:::r.
© Copyright 2024