1. No category

Förutsättningar för verksamheten
Bergsvägens förskola Förskola 5 Avdelningar 1-­‐6 år Barnens ålder 40 Antal flickor 52 Antal pojkar ja Barn I behov av särskilt stöd (Ja-­‐nej) 19 % Andel barn med annat modersmål än svenska, svar i % 40 % Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, svar i % 8 Antal lärare/förskollärare 6 Antal barnskötare Antal outbildade barnskötare 3 Ja Lokaler ändamålsenliga (ja-­‐nej) Ja Utemiljö ändamålsenlig (ja-­‐nej) Övrigt: Såsom kontinuiteten i barn och personalgrupp, upptagningsområdets sociala karaktär, barnens närvarotider Blandad socioekonomisk upptagningsområde. Terminsuppföljning - juni – Skolutvecklingsplan
Beskriv enhetens arbete utifrån de prioriterade målen i skolutvecklingsplanen
Svar:
Prioriterade målen på förskolan:
•
Att börja arbeta med skolutvecklingsplanen.
•
Den pedagogiska dokumentationen skall ligga till grund för utveckling av
verksamheten.
•
Levandegöra och aktualisera samtliga planer och få ett medvetet arbetssätt där hela
arbetslaget arbetar månadsvis med prioriterade mål.
•
Att få Grön Flagg
Att börja arbeta med skolutvecklingsplanen
Vi har fortsatt arbetet med att implementera skolutvecklingsplanen. Vi har gått igenom de
olika områden som finns i den.
På föräldrarådet har hela skolutvecklingsplanen presenterats.
Den pedagogiska dokumentationen skall ligga till grund för utveckling av verksamheten.
Förskolan arbetar med att lägga ut två inlägg i Pluttra i veckan vilka ska vara kopplade till
aktuell månadsmål.
Barnen har varit involverade i sitt lärande och varit delaktiga i Pluttra. De äldsta barnen har
varit med vid överlämningssamtal och reflektioner i Pluttra.
Levandegöra och aktualisera samtliga planer och få ett medvetet arbetssätt där hela
arbetslaget arbetar månadsvis med prioriterade mål.
Förskolan har framarbetat en ”hjälpreda” som varje månad har inriktning på olika områden
och mål. Så varje månad så arbetar förskolan med en överskrift ex. Individen där utveckling
och lärande är i fokus. Under det så har alla planer varsitt mål som innefattar området
individen.
Att få Grön Flagg
Bergsvägen har arbetat metodiskt och kontinuerligt för att få grön flagg. Efter det har arbetet
fortsatt med att vidarutveckla området livsstil och hälsa. Bergsvägen har tillsammans
anordnat skräpplockarvecka, hälsovecka, fixardag med föräldrarna, samlingar och
diskussioner i både personal och barngrupper. Förskolan har även satt nya mål som
innefattar vår närmiljö, där förskolan kommer att fortsätta sitt arbete i respekt för allt
levande och omsorg om sin närmiljö.
Beskriv vad enheten har uppnått
Svar:
Vår pedagogiska ambition har blivit tydligare i och med det påbörjade arbetet med
skolutvecklingsplanen.
Barnen är involverade i Pluttra och dokumentation. Förskolan lägger in två inlägg i veckan.
Genom att ta med Pluttra på utvecklingssamtalen så har föräldrarna blivit mer engagerade
och följer avdelningarnas dokumentation mer.
Bergsvägens förskola har tillsammans tagit fram en hjälpreda där man varje månad
fokuserar på olika saker i varje plan och Lpfö 98/10. Det blir tydligt vad man ska göra och
vilka områden som vi ska fokusera på. Förskolan arbetar mer strukturerat och
säkerhetsställer att alla mål och planer är aktuella och arbetas med. Det är en trygghet att
veta att under året så har alla områden medvetet arbetats med. Med diskussioner runt varje
månadsmål så har även all personal varit delaktiga och ansvarstagande för att varje mål
uppfylls.
Bergsvägens förskola blev Grön Flagg certifierade januari 2015. Förskolan har fått ett
mycket närmare samarbete med föräldrarna i barns hälsa och närmiljö. Många har varit
engagerade och insatta i förskolans arbete. Alla avdelningar på förskolan har fått ett
närmare samarbete och utbyte mellan varandra både personal och barn. Barnen har fått en
mer medveten syn på hälsa, livsstil och natur. Det har varit ett ihållande intresse från barnen
och de fortsätter att mötas över gränserna.
Beskriv vad enheten behöver förbättra
Svar:
Personalen behöver ha mer diskussioner omkring skolutvecklingsplanen. Exempelvis om The
Big Five ska bli levande i verksamheten så personalen känner sig bekväma med uttrycken så
behövs det diskussioner och analyser av vad det innebär.
Förskolan har kommit fram till att de behöva förbättra den pedagogiska dokumentationen där
kartläggningen och analysen ligger till grund för framåtsträvande verksamhet. All personal
behöver arbeta mer likvärdigt och ta ansvar för att Pluttra är levande och säkerhetsställa att
alla barn får likvärdig dokumentation. Personalen behöver bli mer samstämmig i hur de ska
arbeta med reflektioner och ögonblick i dokumentationsverktyget Pluttra.
I början av terminen så hade förskolan pedagogiska diskussioner i förhållningssätt och
arbetssättet i varje månadsmål men de har succesivt avtagit ju längre in på terminen det har
gått. Vi kan t ex ha en fast punkt på dagordningen på APT då arbetslaget kan diskutera sitt
arbete med månadsmålen.
I arbetet med Grön Flagg kan personalen vara mer lyhörda för barnens tankar så att barnen
upplever att de får vara med och påverka innehållet. Förskolan arbetar aktivt med målen men
behöver förbättra uppföljningen med barnen. Efter att aktiviteterna är genomförda ska varje
avdelning bli bättre på att fånga upp det som barnen tar med sig från aktiviteten, att bygga
vidare på deras förståelse och det som fångar dem. Det är det som ska synliggöras mer i
Grönflagg rapporten och i Pluttra och i SKA, Systematiska kvalitets arbete.
Beskriv vilka områden i skolutvecklingsplanen som har prioriterats för
dokumentation
Svar:
Samtliga planer: matematik-, språk-, interkulturellt-, natur och teknik-, barnhälso- och
likabehandlingsplan.
Grön Flagg
Beskriv hur likabehandlingsplanen har aktualiserats
Svar:
Varje månad har förskolan arbetat med olika områden inom likabehandling där alla
avdelningar arbetar med samma område. Vilket har inneburit att både barn och personal kan
ha utbyte med varandra och mötas i olika diskussioner och upptäckter. Förskolan har haft
samarbete mellan avdelningarna och anordnat bla. Funktionsnedsättningsdag osv.
Bergsvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling finns på
www.planforskolan.se. En ny plan upprättas varje år.
Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens planer för matematik- språk
och interkulturellt arbetssätt.
Svar: Varje månad har förskolan arbetat med olika områden inom matematik och språk och
interkulturellt arbetssätt där de olika målen har varit gemensamma för hela förskolan. Det
har säkerhetsställt att all personal och alla avdelningar arbetar likvärdigt med alla mål.
Matematikplanen
Personalen på förskolan använder sig av de matematiska situationerna i vardagen genom att
vara noga med hur vi benämner olika begrepp. Vi har kartlagt vår innemiljö och strävat efter
att ha material som uppmuntrar till matematiska upptäckter t ex sortering, att ordna/ jämföra,
bilda par m.m. På luffen har vi haft fokus på matematik och barnen har fått olika
matematikuppdrag som har handlat om t ex form, mängd och mätning. Under vår fixardag
tillsammans med föräldrar anlade vi en matematik stig på gården där barnen får möjligheter
till upptäckter kring matematik. Vår aktivitetstavla är en återkommande matematisk aktivitet
för barnen. Vi har tillsammans med barnen diskuterat antal barn vid varje aktivitet, hur
många man kan vara. Barnen har varit delaktiga i hela processen genom att få komma med
synpunkter och önskemål som t.ex hur många de tycker man kan vara i varje rum och lekzon.
Språkplanen
Förskolan har använt sig av sagopåsar som de lånat på bokbussen tillsammans med barnen.
Flanosagor och ramsor där munmotoriken tränas. Val av böcker beror bland annat på vilket
mål de strävar mot i nuläget. De ser att barnen använder sig av språkutvecklande aktiviteter,
t ex: barnen låtsasläser, kommer med böcker och vill att vi läser eller att de läser för
varandra och pedagogerna finns närvarande för att ge barnen det stöd de behöver i leken
och under vardagliga rutiner. Samtalet har varit i fokus i arbetet med normer och värden.
Hur man är en bra kompis och det positiva med samarbete och hur vi kommunicerar med
varandra. Personalen använder tecken som stöd kontinuerligt i samlingar och andra rutiner.
Plan för interkulturellt arbete
Förskolan har uppmärksammat att vi har olika kulturer och språk representerade på vår
förskola och i barngruppen exempelvis genom att vi har uppmuntrat barnen att säga
godmorgon på olika språk och sjunga olika sånger på samlingarna. Personalen arbetar
konstant med att synliggöra olika språk och etniciteter genom litteratur, leksaker och
varandra. Vi är alla olika men lika. För oss är det viktigt att varje barns hemkultur blir lika
synliggjort, de normbrytande ska inte bli ”exotiskt” och utpekat. För flerspråkiga barn har
personalen en dialog med hemmet angående barnens språkutveckling.
Beskriv hur enheten har genomfört kompetenshöjande insatser för högre
måluppfyllelse
Svar: Fyra personal på förskolan har under våren deltagit i fortbildning i naturkunskap och teknik i
samarbete med Högskolan i Väst.
De pluttra-ansvariga har fått utbildning i Pluttra 2.0 och hela förskolan har varit på
föreläsning om Pluttra 2.0. Förskolans personal har vid behov fått handledning av
specialpedagog rörande arbetssätt med barnen.
Beskriv hur förutsättningarna har påverkat enhetens måluppfyllelse
Svar: De tekniska förutsättningarna har förhindrat förskolan att genomföra de mål de har satt i
dokumentationen. Nätverket har vid tillfällen varit sånär som obrukbart. Fram till vecka 15
har det varit 1,3 Mbit upp mot lovade 10 Mbit. Detta har påverkat dokumentationsarbetet på
förskolan, speciellt för barnen som skulle börja i förskoleklass, då dokumentationen inte
kunde genomföras enligt planen.
Förskolan har haft att ha extra resurser på förskolan som har lärt känna både personal, barn
och arbetssätt vilket har underlättat mycket när personal har varit sjuk. Personalen har inte
behövt använda sig av vikarier i någon större utsträckning, vilket skapar trygghet för barn,
personal och föräldrar.
Beskriv vilka förbättringsområden förskolechefen ser för enheten
Svar:
Skolutvecklingsplan – tydliggöra The Big Five genom läroplansmålen.
Pedagogisk dokumentation – lärgrupper och dokumentation i Pluttra.
Pedagogernas förhållningssätt utifrån förskolans värdeord som ska genomsyra hela dagen i
alla möten – normen och värden (Lpfö 98:10)
Att kunna beskriva barnens lärprocesser utifrån språk och matematikplan – Utveckling och
lärande (Lpfö 98:10).
Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har fungerat på enheten och
förskolechefens analys av enhetens arbete och måluppfyllelse
Svar:
Utifrån det prioriterade målet för förskolan ”Levandegöra och aktualisera samtliga planer
och få ett medvetet arbetssätt där hela arbetslaget arbetar månadsvis med prioriterade mål”
har personalen arbetat fram en årsplan ”hjälpreda” som tydliggör och underlättar att se hur
de olika läroplansmålen/kommunens planer flätas samman. Den ger struktur och säkerställer
kvaliteten samt har givit personalen arbetsro.
Jag saknar beskrivning av lärprocesserna i arbetet med planerna, därför ska personalen
lägga fokus på språk och matematikplaner under hösten och samtidigt väva in The Big Five.
Detta arbete startar vi med på studiedagen i augusti 2015.
Till hösten kommer pedagogerna träffas i lärgrupper ”kollegialt lärande” för att diskutera
och reflektera utifrån Skolverkets bok Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, för
att utveckla den pedagogiska dokumentationen och användandet av dokumentationsverktyget
Pluttra.
Alla våra värdeord; glädje, engagemang, tillit och hälsa, stärks av gemensamma aktiviteter
där alla pedagoger är involverade. Det bidrar till mycket positiv energi och stärker
arbetslaget. Detta är en grund för att nå en högre måluppfyllelse.
Förskolelyftet som personalen deltog i under 2014 har bidragit till att personalen har använt
sig av värderingsverktyg från SPCM, Specialpedagogiska skolmyndigheten. Personalen kan
lättare se styrkor och svagheter i verksamheten. Detta i sin tur ger högre måluppfyllelse.
På Bergsvägens förskola har vi under våren haft tre utvecklingspedagoger som har hjälpt att
strukturera arbetet med skolutvecklingsplanen.
Alla pedagoger ska känna till vår vision, våra värdeord, förskolans målbild, våra planer,
förskolans fokusmål, med andra ord alla ska veta vad vi ska sträva mot. Det är viktigt med ett
medvetet förhållningssätt om hur vi agerar i olika situationer. Detta är en process som ska
levandegöras, annars tappar förskolan styrfart.
BHT – barnhälsoteam bestående av specialpedagog, psykolog, avdelningspedagog och
förskolachef har träffats tre tillfällen under våren för att diskutera verksamheten ur ett
specialpedagogiskt perspektiv. Utvärderingen visade att BHT i den här formen inte gynnade
verksamheten. Utifrån utvärderingen kommer jag att ändra på upplägget genom att ha BHT
avdelningsvis med specialpedagog.
För att jag som förskolechef ska kunna ansvara och säkerställa kvaliteten i verksamheten
behöver jag vara mer närvarande när personalen arbetar med SKA, Systematiska
kvalitetsarbetet och då stödja och utmana personalen i det arbetet. Jag har bokat in två
tillfällen per avdelning.
De dagar då alla ordinarie pedagogerna är närvarande når vi god måluppfyllese tack vare
att pedagogerna har hög kompetens och är engagerade och vill utveckla verksamheten och
vill själva utvecklas.
Nyckeltal KKIK – Juni
Nr
1. Kortnamn
Barn på förskola där barnen deltar
aktivt i utvecklingssamtal, andel (%)
Svar:20%
2. Barn på förskola där barnen deltar
vid planering av förskolans
(veckans) aktiviteter, andel (%)
Svar:100%
3. Barn på förskola där den
pedagogiska miljön har förändrats
med anledning av barnens
synpunkter, andel (%)
Svar:100%
4. Barn på förskola där dialog med
föräldrarna om förskolans mål,
uppdrag och resultat genomförs
varje termin, andel (%)
Svar:100%
5. Barn på förskola där föräldrar
erbjuds delta vid överlämning mellan
förskola/förskoleklass, andel (%)
Svar:100%
6. Barn på förskola där pedagogisk
dokumentation används
systematiskt till att utveckla
verksamheten, andel (%)
Svar: 100%
Barn på förskola där pedagogisk
dokumentation följer med från
förskolan till förskoleklass/skola
(med vårdnadshavares tillstånd),
andel (%)
Svar:95%
Barn på förskola där synpunkter från
barnen inhämtas systematiskt
årligen, andel (%)
Svar:100%
7. 8. Definition
Antal barn som går på förskola där barnen efter förutsättning och
vilja deltar aktivt i utvecklingssamtalen, dividerat med totalt antal
barn på förskola i kommunen. Avser utvecklingssamtal enligt
Skolverkets definition. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi
(kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen.
Antal barn som går på förskola där barnen efter förutsättning och
vilja deltar i (veckans) planering av förskolans aktiviteter, dividerat
med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i
kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen
undersökning i kommunen.
Antal barn som går på förskola där den pedagogiska miljön (ute
och/eller inne) har förändrats den senaste 12-månadersperioden
med anledning av barnens synpunkter, dividerat med totalt antal
barn på förskola i kommunen. Kan vara exempelvis ommöblering
eller inköp av lekmaterial. Avser alla förskolor i kommunen oavsett
regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i
kommunen.
Antal barn som går på förskola som varje termin genomför dialog
med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat, dividerat
med totalt antal barn på förskola i kommunen. Kan exempelvis ske
vid föräldramöten. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi
(kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen.
Antal barn som går på förskola där föräldrar erbjuds att delta vid
överlämningen mellan förskola och förskoleklass, dividerat med
totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i
kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen
undersökning i kommunen.
Antal barn som går på förskola där pedagogisk dokumentation
används på ett systematiskt sätt för att utveckla verksamheten,
dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla
förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa:
Egen undersökning i kommunen.
Antal barn som går på förskola där pedagogisk dokumentation
följer med från förskolan till förskoleklass/skola (under förutsättning
att vårdnadshavare gett sitt tillstånd), dividerat med totalt antal
barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen
oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i
kommunen.
Antal barn som går på förskola där man årligen systematiskt
inhämtar barnens synpunkter genom någon form av enkät, intervju
eller barnråd, dividerat med totalt antal barn på förskola i
kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi
(kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen.
9. Barn på förskola där synpunkter från
föräldrarna inhämtas systematiskt
årligen, andel (%)
Svar:100%
Antal barn som går på förskola där man årligen systematiskt
inhämtar föräldrarnas synpunkter, dividerat med totalt antal barn
på förskola i kommunen. Synpunkter kan inhämtas exempelvis vid
föräldraråd (ej föräldramöten) eller via enkät. Avser alla förskolor i
kommunen oavsett regi. Källa: Egen undersökning i kommunen.
10. Barn på förskola där
utvecklingssamtal erbjuds
vårdnadshavare minst en gång per
termin, andel (%)
Svar:100%
Antal barn som går på förskola där vårdnadshavare erbjuds
utvecklingssamtal minst en gång per termin, dividerat med totalt
antal barn på förskola i kommunen. Avser utvecklingssamtal enligt
Skolverkets definition. Avser alla förskolor i kommunen oavsett
regi. Källa: Egen undersökning i kommunen.
Stenungsund 2015-­‐06-­‐24 Förskolechef Brudhammars förskola Lena Lindberg