1. No category

Arbetsmarknadsintegration i
Halland
Befolkning, skola och utbildning, deltagande,
utveckling och inkomster
1
20 sammanfattande slutsatser
Denna rapport beskriver och analyserar situationen på arbetsmarknaden för personer med utrikes och inrikes
1
bakgrund i Halland. Utifrån rapporten dras 20 slutsatser. Dessa sorteras här in under fem rubriker – befolkning,
skola och utbildning, deltagande på arbetsmarknaden, utvecklingen på arbetsmarknaden och inkomster för
förvärvsarbetande.
Befolkning
Slutsats 1: Befolkningen med utrikes bakgrund är heterogen
15 procent av befolkningen i Halland, eller 46 102 personer, har utrikes bakgrund. Det är en heterogen grupp från
många skilda platser i världen, med varierande utbildningsnivåer och med olika skäl till varför de migrerat till
Sverige. Viss försiktighet behövs därför när resonemang förs och slutsatser dras om arbetsmarknadsintegration.
I rapporten delas befolkningen med utrikes bakgrund in i åtta födelseregioner. I Halland är de fyra vanligaste
Utrikes bakgrund född i Sverige, Asien, EU utom Norden och Övriga Europa. Dessa utgör vardera cirka 20
procent av befolkningen med utrikes bakgrund. Därefter följer Norden utom Sverige med 12 procent. Utrikes
födda från Afrika, Sydamerika och Nordamerika/Oceanien utgör mindre grupper. Bakom födelseregionerna döljer
2
sig i sin tur en mångfald av födelseländer.
Tid i Sverige är en annan källa till heterogenitet mellan födelseregioner. Över hälften av de utrikes födda från
Norden utom Sverige, Övriga Europa och Sydamerika har varit folkbokförda i Sverige längre än 20 år. Det
motsatta gäller för Afrika och Asien. I dessa födelseregioner har nära 40 procent bott i Sverige i fyra år eller
mindre.
Slutsats 2: Det finns skillnader mellan kommuner avseende befolkning med utrikes bakgrund
15 procent av befolkningen i Halland har utrikes bakgrund. I Hylte, Halmstad och Falkenberg är andelarna med
utrikes bakgrund större. Hylte har 24 procent, Halmstad 21 procent och Falkenberg 16 procent. Minst andel har
Kungsbacka med nio procent, därefter följer Varberg med tolv procent och Laholm med 14 procent. Halmstad har
flest invånare med utrikes bakgrund med nära 20 000 personer följt av Varberg med drygt 7 000 personer.
Fördelningen efter födelseregion är ganska lik i Hallands kommuner. Dominerande är Utrikes bakgrund född i
Sverige, Asien, Övriga Europa och EU utom Norden. Kungsbacka avviker med jämförelsevis större andelar från
EU utom Norden och Nordamerika/Oceanien, och en mindre andel från Övriga Europa. Kungsbacka är också den
kommun med minst andel utrikes födda med skyddsbehov som grund för bosättning.
Även tid i Sverige för utrikes födda skiljer sig åt mellan kommuner. I Hylte har 33 procent av de utrikes födda varit
folkbokförda i Sverige fyra år eller mindre. I Laholm är motsvarande andel 27 procent, och i Varberg och
Kungsbacka cirka 17 procent.
Slutsats 3: Invandring bidrar till en positiv befolkningsutveckling i Halland, särskilt i de södra
kommunerna
Halland har sedan år 2006 haft en historiskt stor invandring. Över hälften av befolkningsökning i länet de senaste
3
åren kan tillskrivas invandring. Migranter är dessutom ofta unga människor i förvärvsarbetande åldrar, vilket
bidrar till att befolkningen föryngras och utbudet av arbetskraft ökar. Därmed har invandring till Halland en
potential att mildra de negativa konsekvenser som följer av en åldrande befolkning, såsom ett minskat
skatteunderlag och problem med kompetensförsörjning.
Invandring har en varierad betydelse för befolkningsutvecklingen i Hallands kommuner. Hylte och Laholm har
vikande befolkningsunderlag med inrikes bakgrund. Och i Halmstad och Falkenberg är ökningarna i folkmängd
små för den gruppen. För dessa kommuner framstår invandring som särskilt viktig för en positiv
befolkningsutveckling. För Varberg och i ännu högre utsträckning Kungsbacka är situationen annorlunda eftersom
de har en större inrikes inflyttning.
1
Inrikes bakgrund innefattar alla som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar, eller med en inrikes född och en utrikes
född förälder. Utrikes bakgrund omfattar utrikes födda samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
2
Undantaget utrikes bakgrund född i Sverige där samtliga har födelseland Sverige.
3
Här inkluderas även inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, det vill säga alla med utrikes bakgrund.
1
Skola och utbildning
Slutsats 4: Utrikes födda elever har likvärdiga eller bättre skolresultat än inrikes födda elever,
om hänsyn tas till tid i Sverige.
Tid i Sverige är betydelsefullt för utrikes föddas resultat i grundskolan. Utrikes födda elever som bott i Sverige i
mer än tio år har samma meritvärden i årskurs nio som inrikes födda. Elever som bott i Sverige en kortare tid har
däremot lägre meritvärden. Detta gäller oavsett födelseregion. Utrikes födda elever med en kort tid i Sverige
bakom sig löper en förhöjd risk att inte klara av gymnasiebehörigheten.
Utrikes födda gymnasieelever som bott i Sverige i över tio år har bättre gymnasiebetyg än genomsnittet för inrikes
födda. Problem finns för utrikes födda elever från ett icke-europeiskt land som varit i Sverige i högst fyra år.
Vidare har betygen för elever med inrikes bakgrund på senare år fallit. Högst genomsnittligt gymnasiebetyg år
2013 hade elever från Asien och Norden utom Sverige.
Slutsats 5: Att ha invandrat innan tolv års ålder är positivt för den framtida utbildningsnivån
Sent anlända elever har inte sällan en problematisk skolgång. Tid i Sverige har betydelse för elevers skolresultat,
och det finns ett besläktat samband mellan ålder vid invandring och framtida utbildningsnivå. Desto yngre vid
invandring, desto högre framtida utbildningsnivå. Utrikes födda som kommit till Sverige efter 12 års ålder har
oftare högst en förgymnasial utbildning i vuxen ålder och mer sällan en eftergymnasial utbildning i jämförelse med
de som invandrat före 12 års ålder. Eftersom utbildningsnivå påverkar deltagandet på arbetsmarknaden har ålder
vid invandring också konskevenser för utrikes föddas position på arbetsmarknaden.
Slutsats 6: Personer med utrikes bakgrund har oftare högst en förgymnasial utbildning
Detta är den centrala skillnaden i utbildningsnivå mellan personer med inrikes och utrikes bakgrund. En likhet är
att de har nästan lika stora andelar med en eftergymnasial utbildning. Att ha högst en förgymnasial utbildning
innebär dystra utsikter på arbetsmarknaden. Vidare är kvinnor mer välutbildade än män. En större andel kvinnor
med utrikes bakgrund har en eftergymnasial utbildning än män med inrikes bakgrund. Men en betydligt större
andel kvinnor med utrikes bakgrund har också högst en förgymnasial utbildning, i jämförelse med kvinnor och
män med inrikes bakgrund.
Jämförs utbildningsnivån efter födelseregion har utrikes födda från Nordamerika/Oceanien, EU utom Norden,
Asien och Sydamerika en lika stor eller större andel med en eftergymnasial utbildning som inrikes bakgrund.
Afrika, Asien och Övriga Europa har i jämförelse med övriga födelseregioner större andelar med högst en
förgymnasial utbildning.
Utbildningsnivån i befolkningen med utrikes bakgrund varierar mellan kommuner. I Kungsbacka har 45 procent en
eftergymnasial utbildning och 12 procent högst en förgymnasial utbildning. Hylte har 22 procent en eftergymnasial
utbildning och 25 procent högst en förgymnasial utbildning. I Kungsbacka, Hylte, Laholm och Falkenberg är
andelarna med en eftergymnasial utbildning större för utrikes bakgrund än för inrikes bakgrund.
Deltagande på arbetsmarknaden
Att delta på arbetsmarknaden innebär att ha ett arbete. Deltagandet mäts genom andelen förvärvsarbetande i
åldrarna 20-64 år.
Slutsats 7: Personer med utrikes bakgrund har ett lägre deltagande på arbetsmarknaden
År 2013 var andelen förvärvsarbetande kvinnor och män med inrikes bakgrund 84 respektive 86 procent. För
utrikes bakgrund var motsvarande andelar 62 och 68 procent.
Tre samverkande faktorer förklarar det lägre deltagandet. De är ett lägre värderat humankapital, diskriminering,
olika effektiva sociala nätverk samt arbetsmarknadens struktur. Den första faktorn beror på att en persons
humankapital som regel sjunker i värde vid migration. Bristande språkkunskaper gör att ens kunskaper inte kan
tas tillvara på ett optimalt sätt, arbetsgivare kan ha svårt att validera meriter som förvärvats utomlands och kraven
för liknande yrken kan skilja mellan länder. Diskriminering är den andra faktorn, att arbetsgivare föredrar eller
undviker arbetssökande med en viss etnicitet, religion, modersmål, namn eller utseende. Mekanismen bakom
diskriminering är benägenheten att skapa föreställningar om ”vi” och ”dem”. Föreställningar som baseras på
förenklade stereotyper där människor reflexmässigt tillskrivs egenskaper utan saklig grund.
2
Faktor tre är olika effektiva sociala nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt. Många lediga arbeten förmedlas
genom personliga kontakter. Därför ger ett nätverk som består av personer med svag anknytning till
arbetsmarknaden mindre stöd i att söka arbete. I det perspektivet har personer med utrikes bakgrund oftare ett
mindre effektivt socialt nätverk.
Slutsats 8: Det finns skillnader i deltagande på arbetsmarknaden mellan kommuner och mellan
födelseregioner
Personer med utrikes bakgrund i Halland har ett lågt deltagande på arbetsmarknaden. Men deltagandet skiljer sig
åt mellan kommuner och mellan födelseregioner.
Drygt 60 procent med utrikes bakgrund är förvärvsarbetande i Laholm, Halmstad, Hylte och Falkenberg. I norra
Halland är deltagande högre, 67 procent i Varberg och 75 procent i Kungsbacka. Skillnaden mellan Kungsbacka
och Laholm är 15 procentenheter. Två förklarande faktorer till denna skillnad är utbildningsnivå och tid i Sverige.
Kungsbackas befolkning med utrikes bakgrund har en högre utbildningsnivå och en jämförelsevis mindre andel
med endast förgymnasial utbildning. Vidare har cirka 27 procent av de utrikes födda i Laholm bott i Sverige i fyra
år eller mindre. Motsvarande andel för Kungsbacka är 17 procent. En ytterligare förklaring är norra Hallands
större arbetsmarknad.
Deltagande på arbetsmarknaden skiljer också sig mellan födelseregioner. Människor från olika delar världen
möter olika grader av diskriminering, de har olika effektiva sociala nätverk och nivåer av humankapital. Lägst
deltagande har utrikes födda från Afrika och Asien. Högst har Utrikes bakgrund född i Sverige och Norden utom
Sverige.
Slutsats 9: Utbildning är betydelsefullt för deltagandet på arbetsmarknaden, särskilt för kvinnor
Att minst ha en gymnasial utbildning är betydelsefullt för deltagandet på arbetsmarknaden. Särskilt betyder
utbildning mycket för kvinnor. Skillnaden i deltagande mellan förgymnasial och gymnasial utbildning är cirka 22
procentenheter för kvinnor, oavsett bakgrund. För män med utrikes respektive inrikes bakgrund är motsvarade
skillnad 16 respektive 10 procentenheter.
För kvinnor med utrikes bakgrund och högst en förgymnasial utbildning ligger deltagandet på 51 procent. För
kvinnor med inrikes bakgrund och samma utbildningsnivå är deltagandet 67 procent. Motsvarande andelar för
män är 65 respektive 83 procent. Män med inrikes bakgrund och en kort utbildning avviker alltså med ett högt
deltagande. Jämförs födelseregioner har utrikes födda från Afrika och Asien med högst en förgymnasial utbildning
lägst deltagande. Utrikes bakgrund född i Sverige och Norden utom Sverige med minst en gymnasial utbildning
har däremot ett deltagande som är jämförbart med inrikes bakgrund.
Slutsats 10: Ju längre tid i Sverige, desto högre deltagande på arbetsmarknaden
För utrikes födda är andelen förvärvsarbetande väldigt liten de första åren i Sverige. Deltagandet ökar med tid i
Sverige och ligger efter 15 år på 65 procent. Det är 17 procentenheter lägre än det genomsnittliga deltagandet i
Halland på cirka 82 procent. Detta indikerar att utrikes födda diskrimineras på arbetsmarknaden, att det tar det tid
att lära sig det svenska språket, bygga upp effektiva sociala nätverk och genomföra eventuella utbildningar som
ökar värdet av ens humankapital. Men skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda jämnas inte ut på 15 år.
Etableringstiden för utrikes födda beror på kön, födelseregion och utbildningsnivå. Kvinnor etablerar sig
långsammare än män. Först efter cirka 15 år i Sverige har utrikes födda kvinnor ett deltagande i nivå med män.
Detta förklaras av att samhällets etableringsstöd till nyanlända inte når ut till kvinnor i tillräcklig utsträckning.
Jämfört med män registrerar sig kvinnor senare på Arbetsförmedlingen, de väntar längre med att påbörja SFIstudier, och ges väl inne i etableringsinsatser ett mindre omfattande och relevant stöd. Även vårdnadsbidraget,
föräldrapenning och kötider till förskolan dämpar nyanlända kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.
Etableringen tar längre tid för utrikes födda från Afrika eller Asien än övriga födelseregioner. Detta är grupper som
möter en större diskriminering och har mindre effektiva sociala nätverk. Från Afrika och Asien finns också många
med högst en förgymnasial utbildning, vilket begränsar möjligheterna på arbetsmarknaden. Utrikes födda med
högst en förgymnasial utbildning har ett lågt deltagande även efter en lång tid i Sverige. Att minst ha en gymnasial
utbildning har en stor betydelse för utrikes föddas deltagande på arbetsmarknaden.
3
Slutsats 11: Ju yngre vid invandring, desto högre deltagande på arbetsmarknaden
För utrikes födda påverkar ålder vid invandring deltagandet på arbetsmarknaden. Generellt gäller att desto yngre
vid invandring, desto högre deltagande på arbetsmarknaden. Särskilt svårt har utrikes födda som invandrat till
Sverige efter 35 års ålder. Utrikes födda som invandrat i åldrarna 30-34 år har efter cirka tio år i Sverige ett
deltagande på 78 procent. För utrikes födda som invandrat i åldrarna 35-39 år är motsvarande andel tolv
procentenheter lägre.
Att komma till ett nytt land under tonåren verkar vara förknippat med särskilda svårigheter. Personer som
invandrat när de var mellan 15-19 år avviker från mönstret ju yngre vid invandring, desto högre deltagande. Deras
genomsnittliga deltagande i Halland är 64 procent, vilket är två procentenheter lägre än gruppen som var mellan
20-24 år när de invandrade, och nio procentenheter lägre än gruppen som invandrade i åldrarna 10-14 år.
Utrikes födda som invandrat innan 15 års ålder har ett deltagande som ligger cirka 10 procentenheter lägre än för
inrikes bakgrund. Eftersom de har gått i svensk skola borde de inte ställa arbetsgivare inför någon
valideringsproblematik. Diskriminering och ineffektiva sociala nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt återstår då
av denna rapports förklaringsmodell.
Utvecklingen på arbetsmarknaden
Slutsats 12: Invandring ligger bakom hela sysselsättningsutvecklingen i Halland sedan år 2007
Sedan år 2007 har sysselsättningen ökat med 3 191 personer i Halland. Antal sysselsatta med inrikes bakgrund
minskade med 169 personer samtidigt som antalet med utrikes bakgrund ökade med 3 360. Antalet sysselsatta
har framförallt ökat för utrikes födda från EU utom Norden, Asien och Övriga Europa.
Att antalet sysselsatta med utrikes bakgrund ökar så mycket jämfört med inrikes bakgrund är ett resultat av
åldersstruktur. För inrikes bakgrund är utflödet från arbetsmarknaden på grund av ålder ungefär lika stort som
inflödet. Därmed står sysselsättningen i princip still. För utrikes bakgrund är inflödet på grund av ålder och
invandring större än utflödet. Befolkningen i förvärvsarbetande åldrar ökar därmed och fler står till
arbetsmarknadens förfogande. Invandring har alltså de senaste åren mildrat den demografiska utvecklingens
negativa konsekvenser för skatteunderlag och kompetensförsörjning i Halland.
Slutsats 13: Invandring och arbetsmarknadsintegration har en varierad betydelse för
sysselsättningsutvecklingen i kommunerna
Antalet sysselsatta med inrikes bakgrund har minskat svagt i Halland. Men bilden ser olika ut i kommunerna. I två
kommuner, Kungsbacka och Varberg, har antalet sysselsatta med inrikes bakgrund ökat sedan år 2007. I övriga
kommuner har följaktligen antalet sysselsatta med inrikes bakgrund gått tillbaka.
Antalet sysselsatta med utrikes bakgrund har ökat i alla kommuner. I Halmstad och Falkenberg är den ökningen
större än tillbakagången för inrikes bakgrund. I Hylte och Laholm är motsvarande ökning inte tillräcklig för att väga
upp den fallande sysselsättningen för inrikes bakgrund. Detta visar att invandring och en fungerande
arbetsmarknadsintegration är relativt viktigare för Hylte, Laholm, Halmstad och Falkenberg, än för Varberg och
särskilt Kungsbacka.
Slutsats 14: Invandring har bidragit särskilt till kompetensförsörjningen inom vård och omsorg
och delar av tjänstesektorn
Merparten av ökningen av antalet sysselsatta med utrikes bakgrund har fångats upp av inom vård och omsorg
och olika delar av tjänstesektorn, exempelvis hotell och restaurang samt handel. Dessa näringsgrenar är
betydelsefulla för arbetsmarknadsintegration, och invandring har varit positivt för dessa branschers
kompetensförsörjning.
Invandring har varit direkt avgörande för kompetensförsörjningen inom vård och omsorg och transport och
magasinering. I dessa branscher har antalet sysselsatta med inrikes bakgrund minskat samtidigt som
sysselsättningen ökat för utrikes bakgrund. Mellan år 2008 och 2013 ökade antal sysselsatta med utrikes
bakgrund inom Vård och omsorg med 717 personer, och inom Transport och Magasinering med 314 personer.
För inrikes bakgrund minskade antal sysselsatta med fem personer i Vård och omsorg och med 186 personer i
Transport och magasinering. I övriga branscher med en växande sysselsättning ökar sysselsättningen för både
utrikes och inrikes bakgrund.
4
Inkomster för förvärvsarbetande
Slutsats 15: Både bakgrund och kön samvarierar med inkomster för förvärvsarbetande
När inkomstnivån för förvärvsarbetande analyseras är inte bakgrund en lika skarp skiljelinje som när deltagandet
analyseras. Både kön och bakgrund samvarierar med inkomstnivån. Arbetsmarknaden i Halland är både ojämlik
och ojämställd.
Män, oavsett bakgrund, har högre inkomster än kvinnor. Förvärvsarbetande män med inrikes bakgrund har högst
inkomster. Därefter följer män med utrikes bakgrund och kvinnor med inrikes bakgrund. Lägst inkomster har
kvinnor med utrikes bakgrund. Adderas utbildningsnivå kvarstår samma mönster. Män har högre inkomster än
kvinnor inom alla utbildningsgrupper. Män med inrikes bakgrund har högst inkomster och får också störst
avkastning av att ha en eftergymnasial utbildning. Lägst inkomster har kvinnor med förgymnasial utbildning,
oavsett bakgrund. Och kvinnor med utrikes bakgrund får minst avkastning av att ha en eftergymnasial utbildning.
Slutsats 16: Eftergymnasialt utbildade med en utrikes bakgrund är sämre matchade på
arbetsmarknaden
Arbetsmarknadsintegration handlar inte bara om att ha ett arbete. För utrikes födda med en eftergymnasial
utbildning handlar det också om att ha ett arbete som motsvarar ens utbildningsnivå.
Inkomstnivån för förvärvsarbetande med en eftergymnasial utbildning påverkas positivt av att ha ett arbete som
motsvarar ens utbildningsnivå. I detta avseende är utrikes bakgrund sämre matchade än inrikes bakgrund. 67
procent med inrikes bakgrund är matchade jämfört med 48 procent med utrikes bakgrund. Matchningen varierar
efter födelseregion. Förvärvsarbetande med utrikes bakgrund födda i Sverige är bättre matchade än personer
födda Europa, vilka i sin tur är bättre matchade än personer födda utanför Europa.
Matchningsproblematiken för förvärvsarbetande med utrikes bakgrund kan förklaras av ineffektiva sociala nätverk
ur en arbetsmarknadssynpunkt. Ofta har utrikes födda ett socialt nätverk bestående av andra med svag
anknytning till arbetsmarknaden. För eftergymnasialt utbildade innebär det en begränsad tillgång till arbeten som
motsvarar deras utbildningsnivå. Andra faktorer är diskriminering och svårigheter för arbetsgivare att validera
utbildningar och erfarenheter som utrikes födda bär med sig.
Matchningen ser olika ut i Hallands kommuner. I Hylte/Laholm och Falkenberg har 35 respektive 38 procent av de
eftergymnasialt utbildade med utrikes bakgrund ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå. I Halmstad är
matchningen något bättre, 44 procent. I de nordliga kommunerna Varberg och Kungsbacka är motsvarande
andelar 54 respektive 59 procent. Gapet i matchning mellan Kungsbacka och Hylte/Laholm är 24 procentenheter.
Skillnaderna i matchning mellan kommuner är betydligt större för förvärvsarbetande med utrikes bakgrund än för
inrikes bakgrund.
Slutsats 17: Ju längre tid i Sverige, desto bättre matchning
Förvärvsarbetande utrikes födda med en eftergymnasial utbildning som bott i Sverige i mindre än 10 år har en
matchning på 31 procent. Efter 10-14 år är andelen 41 procent, och efter 20 år är andelen 58 procent. Tid i
Sverige är betydelsefullt eftersom det tar tid att bygga upp effektiva sociala nätverk och eventuellt komplettera sin
befintliga utbildning. Utrikes födda med en eftergymnasial utbildning har under en lång tid en begränsad tillgång
till arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå.
Matchningen för eftergymnasialt utbildade med utrikes bakgrund varierar mellan kommuner. Detta kan delvis
förklaras av lokala arbetsmarknadsförhållanden, men också av hur länge gruppen utrikes födda med en
eftergymnasial utbildning bott i Sverige. Kommuner med relativt stora andelar utrikes födda som varit i Sverige i
10 år eller längre har också en bättre matchning.
Slutsats 18: Kvinnor med en eftergymnasial utbildning är bättre matchade än män, men får en
sämre avkastning av en lång utbildning
Förvärvsarbetande kvinnor med en eftergymnasial utbildning är bättre matchade än män med samma bakgrund.
Trots en bättre matchning har kvinnor sammantaget lägre inkomster än män med motsvarande utbildningsnivå.
Män och kvinnor oavsett bakgrund får en positiv inkomsteffekt av att vara matchade. Däremot är avkastningen
större för män. För förvärvsarbetande män med en eftergymnasial utbildning är skillnaden i årlig inkomst mellan
5
att vara rätt matchad och att ha ett arbete som kräver gymnasiekompetens 102 000 respektive 92 000 kronor för
inrikes och utrikes bakgrund. För kvinnor är skillnaden 58 000 kronor för inrikes bakgrund och 57 000 kronor för
utrikes bakgrund.
Detta förklaras av att kvinnor med lång utbildning arbetar i näringsgrenar med relativt lägre inkomster. Kvinnor tar
också större ansvar för vård av anhörig, tar ut mer föräldraledighet och arbetar oftare deltid. Dessutom gynnas
män mer än kvinnor av arbetsmarknadsförstoring. Män pendlar i genomsnitt längre till arbetet och har därmed
tillgång till en större arbetsmarknad än kvinnor, vilket innebär större möjligheter att välja arbete.
Slutsats 19: Kvinnor och personer med utrikes bakgrund är överrepresenterade i
näringsgrenar med relativt låga inkomster
Både bakgrund och kön samvarierar med inkomster. Detta återspeglas i vilka näringsgrenar kvinnor och män
med inrikes och utrikes bakgrund arbetar. Män med inrikes bakgrund arbetar i en större utsträckning i
näringsgrenar med relativt högre inkomster än övriga grupper.
Kvinnor, oavsett bakgrund, arbetar företrädesvis inom vård och omsorg, utbildningssektorn och handel. Särskilt är
vård och omsorg dominerande för kvinnor med utrikes bakgrund, där samlas 32 procent av de förvärvsarbetande.
Män, också oavsett bakgrund, arbetar i större utsträckning inom tillverkningsindustrin, handel, transport och
magasinering samt bygg. Inom andra näringsgrenar är bakgrund en skiljelinje. Inom hotell och restaurang och
uthyrning, stödtjänster förvärvsarbetar personer med utrikes bakgrund i en större utsträckning än inrikes
bakgrund, oavsett kön. Inom juridik, ekonomi och vetenskap arbetar relativt fler med inrikes bakgrund, också
oavsett kön.
Slutsats 20: Förvärvsarbetande med utrikes bakgrund är överrepresenterade i yrken med låga
inkomster
Arbetsmarknaden är segregerad. Utrikes födda har oftare kollegor som också är utrikes födda än inrikes födda.
Förvärvsarbetande med utrikes bakgrund är överrepresenterade i yrkesgrupperna Slaktare, bagare, konditor,
Städare, Processoperatör och Övriga servicearbetare. De är påtagligt underrepresenterade i yrkesgrupperna
Poliser, Barnmorskor, Militärer och Jurister.
Yrken där utrikes bakgrund är starkast överrepresenterade ger låga inkomster. Den genomsnittliga inkomstnivån
är 217 900 kronor för förvärvsarbetande i de tio yrken där förvärvsarbetande med en utrikes bakgrund är som
mest överrepresenterade. I de yrken där inrikes bakgrund är som mest överrepresenterade ligger den
genomsnittliga inkomstnivån på 374 000 kronor.
6
Innehållsförteckning
20 sammanfattande slutsatser................................................................................................................................. 1
Innehållsförteckning ................................................................................................................................................. 7
1.
Inledning ..................................................................................................................................................... 9
Disposition ........................................................................................................................................................ 9
Avgränsningar .................................................................................................................................................. 9
Indelningar...................................................................................................................................................... 10
2.
Migration – drivkrafter och historik ............................................................................................................ 11
Vad driver migration? ..................................................................................................................................... 11
Migration – en kort världshistorik .................................................................................................................... 11
Migration – en del av Sveriges och Hallands historia ..................................................................................... 12
Fallstudie – rörlighet och arbetsmarknadsintegration för migranter från 2004-2006....................................... 14
3.
Förklaringsmodell ..................................................................................................................................... 16
4.
Befolkning ................................................................................................................................................. 19
Bakgrund och födelseregion ........................................................................................................................... 19
Födelseland .................................................................................................................................................... 21
Ålder ............................................................................................................................................................... 22
Tid i Sverige ................................................................................................................................................... 24
Grund för bosättning ....................................................................................................................................... 26
Befolkningsutveckling ..................................................................................................................................... 28
5.
Skola och utbildning ................................................................................................................................. 31
Skolresultat – grundskolan ............................................................................................................................. 31
Skolresultat – gymnasiet ................................................................................................................................ 34
Utbildningsnivå ............................................................................................................................................... 35
Utbildningsinriktning ....................................................................................................................................... 38
6.
Deltagande på arbetsmarknaden ............................................................................................................. 40
Bakgrund och födelseregion ........................................................................................................................... 40
Kön ................................................................................................................................................................. 42
Ålder ............................................................................................................................................................... 43
Tid i Sverige ................................................................................................................................................... 45
Ålder vid invandring ........................................................................................................................................ 47
Utbildningsnivå ............................................................................................................................................... 48
Grund för bosättning ....................................................................................................................................... 50
7.
Utvecklingen på arbetsmarknaden ........................................................................................................... 52
Deltagande på arbetsmarknaden ................................................................................................................... 52
Sysselsättningsutveckling efter bakgrund....................................................................................................... 54
Sysselsättningsutveckling efter födelseregion och bransch............................................................................ 56
8.
Inkomster för förvärvsarbetande ............................................................................................................... 58
Inkomster........................................................................................................................................................ 58
Inkomster och utbildningsnivå ........................................................................................................................ 60
7
Matchning för eftergymnasialt utbildade ......................................................................................................... 60
Pendling ......................................................................................................................................................... 64
Svagt etablerade anställda ............................................................................................................................. 65
Näringsgrenar ................................................................................................................................................. 67
Yrken .............................................................................................................................................................. 70
Referenser ............................................................................................................................................................. 73
8
1. Inledning
Denna rapport beskriver och analyserar situationen på arbetsmarknaden för personer med utrikes och inrikes
bakgrund i Halland. Rapporten visar på skillnader och likheter mellan inrikes och utrikes bakgrund, samt mellan
olika grupper med utrikes bakgrund. Skillnader i utfall diskuteras utifrån en förklaringsmodell som presenteras i
kapitel tre.
Att jämföra och visa på skillnader är en förutsättning för att identifiera, diskutera och på sikt förhindra
4
integrationsorättvisor såsom diskriminering. Risken med att jämföra är att bakgrund övertolkas. Många faktorer
5
formar en grupps ekonomiska och sociala villkor. För att ge en nyanserad bild av situationen på
arbetsmarknaden väger analysen därför in aspekter som kön, ålder, tid i Sverige, grund för bosättning och
utbildningsnivå.
Syftet med rapporten är tvådelat. Dels utgör den ett underlag för en bred diskussion om integration på
arbetsmarknaden mellan aktörer engagerade i det regionala tillväxtarbetet i Halland. Dels är rapporten ett
underlag till kompletteringen av Tillväxtstrategin för Halland 2014-2020. Kompletteringen genomförs under hösten
2015.
Rapporten är författad av Jessica Gustafsson och Henrik Bengtsson, Region Halland.
Disposition
Rapporten disponeras i åtta kapitel. I det första kapitlet introduceras rapportens syfte, avgränsningar och
indelningar. Det andra kapitlet ger en kortfattad historik över migration i världen, Sverige och Halland. Efter den
historiska orienteringen presenteras rapportens förklaringsmodell i kapitel tre.
Rapportens huvudsakliga empiri finns i kapitel fyra till åtta. I det fjärde kapitlet beskrivs befolkningen med inrikes
och utrikes bakgrund i Halland. Därefter följer ett kapitel om skolresultat och utbildningsnivå. Både befolkningens
sammansättning och utbildningsnivå påverkar olika utfall på arbetsmarknad. Kapitel sex handlar om deltagandet
på arbetsmarknaden. Där analyseras skillnader i andel förvärvsarbetande mellan utrikes och inrikes bakgrund. I
det efterföljande sjunde kapitlet beskrivs utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste åren i termer av
förändringen av antalet sysselsatta med inrikes respektive utrikes bakgrund. Det avslutande åttonde kapitlet tittar
6
på inkomster för de som förvärvsarbetar.
Avgränsningar
Rapporten beskriver och analyserar situationen på arbetsmarknaden för personer med utrikes och inrikes
bakgrund i Halland. Det empiriska underlaget utgörs av befolkningen folkbokförd i Halland (nattbefolkning). Det
innebär att de personer som är förvärvsarbetande inte nödvändigtvis arbetar i Halland. När begreppet
arbetsmarknaden i Halland används avses arbetsmarknaden för de folkbokförda i länet, vilken inte begränsas av
länsgränsen.
I rapporten görs ingen jämförelser görs mellan Halland och andra regioner i Sverige eller Europa. Inte heller
beskrivs eller utvärderas möjliga integrationspolitiska åtgärder som kan vidtas för att åstadkomma en bättre
arbetsmarknadsintegration.
Den huvudsakliga åldersavgränsningen är 20-64 år. Denna åldersavgränsning används i kapitel sex, sju och åtta
samt i delar av kapitel fem om utbildningsnivå. Några undantag finns. I kapitel fyra om befolkning beskrivs
totalbefolkningen, och i de delar av kapitel fem som handlar om skolresultat i grundskolan och gymnasiet tittar
rapporten på elever i årkurs nio och sista året i gymnasiet. I kapitel sex om utbildning och deltagande på
arbetsmarknaden används den snävare åldersavgränsningen 30-50 år.
4
SCB (2005)
Darvishpour & Westin (2008)
6
Statistiken i rapporten är hämtad från Statistiska Centralbyråns databaser MONA och STATIV om inte annat anges.
5
9
Indelningar
Rapportens grövsta indelning är inrikes och utrikes bakgrund. Inrikes bakgrund innefattar alla som är födda i
Sverige med två inrikes födda föräldrar, eller med en inrikes född och en utrikes född förälder. Utrikes bakgrund
7
omfattar utrikes födda samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
Inrikes och utrikes bakgrund är en grov indelning. Eftersom gruppen med utrikes bakgrund är heterogen används
8
därför även födelseregion, en sammanslagning av födelseländer som ligger i samma världsdel.
Födelseregionerna är:
-
Utrikes bakgrund född i Sverige
Norden utom Sverige
EU utom Norden
Övriga Europa
Asien
Afrika
Nordamerika/Oceanien
Sydamerika
7
SCB (2002)
Variabeln födelseregion är baserad på SCB:s standardindelning av utrikes födda. I denna rapport adderas Utrikes bakgrund
född i Sverige. I den gruppen ingår personer födda i Sverige av två utrikes födda föräldrar.
8
10
2. Migration – drivkrafter och historik
Internationell migration har alltid förekommit. I detta kapitel diskuteras vad som driver migration, och hur migration
sett ut historiskt i världen, Sverige och Halland. Kapitlet avslutas med en fallstudie om invandrare till Halland
mellan åren 2004 och 2006.
Vad driver migration?
Att migrera är ett individuellt beslut. Varje flytt är i någon mening unik. Men internationell migration sker också i ett
socialt sammanhang. Migranter bygger upp transnationella sociala nätverk som binder samman inflyttnings- och
utflyttningsorter. Dessa nätverk påverka både dagens och framtidens migrationsmönster. När redan familj och
vänner finns på plats sänks tröskeln för att utvandra och möjligheterna ökar att etablera sig i det nya landet.
Nätverken bidrar till att flöden av inflyttare och återflyttare upprätthålls mellan olika platser.
Ett flyttbeslut påverkas av push- eller pull-faktorer. Push-faktorer tvingar migranten bort från sitt hemland. Det kan
vara konflikter, förföljelse eller en dålig arbetsmarknad. Pull-faktorer har att göra med förhållanden i
mottagarlandet som gör det attraktiv att flytta dit. Såsom goda möjligheter till studier, arbete och försörjning. En
mellanliggande faktor är avstånd. Globalt sker de flesta internationella flyttningar till närliggande länder.
Ekonomiska incitament ligger bakom både push- och pull-faktorer. Internationella migrationsflöden antas i
huvudsak gå från länder med låga löner till länder med högre löner.
Ålder är en ytterligare faktor som driver migration. Människor flyttar framförallt när de är unga. Utvandring från ett
land påverkas därför av hur stor generationen med 20-åringar är. Detta trots att hela befolkningen påverkas av de
politiska, ekonomiska eller sociala förändringar som driver fram ett migrationsbeslut. Hög flyttbenägenhet hos
unga är självförstärkande. Den som nyligen flyttat har en svagare anknytning till sin boplats, vilket gör kommande
9
flyttbeslut enklare.
Migration – en kort världshistorik
Internationell migration och multikulturella samhällen präglar idag de flesta europeiska länder. Men migration är
inget nytt fenomen. Under mänsklighetens historia har rörlighet mellan samhällen varit avgörande för social och
ekonomisk utveckling. Tidigt bidrog rörlighet till att tekniker inom jordbruk och jakt kunde spridas. Detta ökade
produktiviteten och befolkningen växte. Där befolkningen koncentrerades uppstod komplexa sociala hierarkier,
ekonomisk specialisering och handel.
Runt år 1000 hade handel runt Medelhavet skapat stabila kontaktytor mellan städer. Venedig, Konstantinopel och
Alexandria fick en kosmopolitisk prägel när handelsmän flyttade in från olika delar av Europa och Mellanöstern.
Dessa tidiga migranter byggde nätverk mellan Europa, Mellanöstern och Kina som främjade och spred idéer och
gemensamma affärspraktiker.
Handel var en drivkraft för ett ökat utbyte mellan olika delar av världen. På 1400-talet korsade kinesiska skepp
Indiska oceanen och etablerade handelsrelationer med östra Afrika. Något senare korsade européer Atlanten och
rundade Godahoppsudden. Europeiska expeditioner förde med sig våld och sjukdomar, men byggde också upp
begynnande globala produktions- och handelsnätverk som sakta började länka samman kontinenterna. Då som
nu förde globaliseringen med sig vinnare och förlorare. I Sydamerika och Kariben blev först den inhemska
befolkningen exploaterad som slavar på plantager. Sedan utvecklades en transatlantisk slavhandel, en tvingande
massmigration, där afrikaner skeppades till Amerika för att slavarbeta i produktionen av socker, tobak, kaffe, guld
10
och silver.
Under 1800-talet avskaffades stegvis slaveriet i Amerika och efterfrågan på lönearbete ökade. Kombinationen
stora naturresurser, brist på arbetskraft, sjunkande kostnader för transporter och snabba ångfartyg lade grunden
för en massmigration från Europa mellan år 1840 och 1914. Även utvandringen från Europa till Sydamerika var
11
stor vid denna tid.
Från att under 1800-talet ha varit en oreglerad företeelse förändrades synen på migration under tidigt 1900-tal.
Nationalism, mer effektiva statsbyråkratier och första världskriget dämpade den internationella migrationen. Pass,
9
Hedberg och Malmberg (2008)
Goldin, Cameron & Balarajan (2011)
11
Hedberg och Malmberg (2008)
10
11
migrationskvoter och gränskontroller infördes för att reglera migrationsflöden. Den växande betydelsen av
nationalitet, medborgarskap och gränser skapade begreppet flyktingar, vilka kom att utgöra stora delar av de
globala migrationsflödena under 1900- och 2000-talet.
Efter andra världskriget uppstod nya migrationsmönster. Till en början utvandrade många från ett sönderbombat
Europa till Latinamerika, USA eller Israel. Detta vände när den ekonomiska återhämtningen i Europa inleddes på
50-talet och efterfrågan på arbetskraft ökade. Omfattande offentliga program sjösattes i många länder för att
attrahera arbetskraft. Fram till år 1970 hade 2,5 miljoner spanjorer och portugiser flyttat till Frankrike. En
migrationsvåg gick även från kolonierna till Europa. Till Storbritannien kom migranter från Karibien, Afrika och
Indien. Till Nederländerna från Surinam och Indonesien. Till Frankrike från länder i Nord- och Västafrika. Inte
sällan möttes dessa immigranter av undermåliga bostäder och svaga sociala system. När oljekrisen bröt ut 1973
och efterfrågan i ekonomin sjönk infördes åter begränsningar på invandringen. Då hade migrationen förändrat
många europeiska länder till multikulturella samhällen.
Sedan andra världskriget har antalet flyktingar och asylsökande ökat. Och efter oljekrisen 1973 har flykting- och
anhöriginvandring dominerat migrationsflödena till Europa. Konflikter i Vietnam, Kambodja och Afghanistan har
resulterat i stora flyktingströmmar. På senare år har konflikter i Balkan, Irak, Sierra Leone, Rwanda, Somalia,
Eritrea och Kongo varit bakomliggande orsaker till stora flyktingströmmar inom och till Europa.
Migration – en del av Sveriges och Hallands historia
Under många år var Sverige ett utvandringsland. 1,2 miljoner människor utvandrade till Nordamerika mellan 1850
och 1930. Särskilt intensiv var utvandringen åren 1881-82 och 1887-88. Då var det var missväxt i Sverige
samtidigt som det var högkonjunktur i USA. Cirka 35 000 personer utvandrade årligen under 1880-talet.
Demografiska faktorer påverkade också den stora utvandringen. Stora barnkullar gjorde efterfrågan på bostäder
och arbete större än utbudet. För unga människor representerade Nordamerika ett löfte om ett bättre liv.
Allt bättre levnadsförhållanden och en expanderande inhemsk industri minskade Nordamerikas attraktionskraft.
Under första världskriget upphörde utvandringen, och efter kriget infördes olika begränsningar som försvårade
flytt till Amerika. Börskraschen år 1929 och den efterföljande depressionen bidrog till att migrationen stannade av
helt. Trots en nettoutvandring på över en miljon människor ökade folkmängden i Sverige från 3,5 miljoner år 1850
till 6 miljoner år 1930. Befolkningsökningen förklaras av en nedgång i dödlighet bland barn och unga. Fler nådde
12
vuxen ålder och kunde skaffa barn.
Efter 1930 blev Sverige ett invandringsland, antalet invandrare överskred antalet utvandrare. Men först efter
andra världskriget tog invandringen fart. Utvecklingen fick bränsle av den gemensamma nordiska
arbetsmarknaden som bildades 1954. Innebörden var att medborgare i de nordiska länderna inte behövde
uppehålls- eller arbetstillstånd för att bosätta sig och arbeta i Norden, vilket möjliggjorde en stor
arbetskraftsinvandring under 1950- och 60-talet. Detta var ekonomiskt betydelsefullt eftersom industrins
expansion inte kunde matchas av de små barnkullarna från 20- och 30-talet. I första hand kom arbetsmigranterna
från Finland. i andra hand från kontintala Europa. Mellan 1950 och 1970 nästan tredubblades de utrikes födda i
befolkningen, från 198 000 till 538 000 personer. Under denna period var den utomeuropeiska invandringen
13
mycket liten.
I slutet av 1960-talet förändrades förutsättningarna för arbetskraftsinvandring. Finlands välstånd ökade, vilket
minskade Sveriges attraktivitet som utvandringsland för den största invandrargruppen. Men också arbetslivet
förändrades. Efterfrågan på arbetskraft minskade i tillverkningsindustrin. Utbildning och kommunikationsförmåga
värdesattes allt högre i växande tjänstebranscher. 1967 reglerades den utomnordiska arbetskraftsinvandringen i
syfte att begränsa inflödet, och 1972 upphörde arbetskraftsinvandringen. Det senare efter att LO föreslagit till sina
förbund att inte ge bifall till remisser om arbetstillstånd. Det fanns en facklig kritik vid denna tid mot
arbetskraftsinvandring. Argumenten var exploatering på arbets- och bostadsmarknaden och att invandring bidrar
till ett socialt skiktat samhälle. Beslutet motiverades även av låg sysselsättning hos inhemska grupper som
ungdomar, kvinnor och handikappade. Effekterna av detta blev inte omedelbara eftersom anhöriginvandring från
14
länder som tidigare sänt arbetskraft till Sverige fortsatte.
12
Nilsson (2004)
Corman (2008)
14
Nilsson (2004)
13
12
Under 1970- ökade flykting- och anhöriginvandringen. Antalet flyktingar som söker asyl i ett land beror på kriser i
omvärlden, den förda migrationspolitiken och de sociala nätverk som tidigare byggts upp av migrationsströmmar
mellan länder. Sammantaget var invandringen under 1970-talet mindre än under 50- och 60-talet.
Strukturomvandling i näringslivet och förändrade migrationsorsaker, från arbete till skyddsbehövande, resulterade
också i att sysselsättning bland utrikes födda började sjunka i förhållande till inrikes födda. Sedan slutet av 197015
talet har nyanlända haft allt svårare att komma in på arbetsmarknaden.
Flyktning- och anhöriginvandringen fortsatte under 1980-talet. Oroshärdar och politiskt förtryck gav en omfattande
invandring från Iran, Chile, Libanon, Polen och Turkiet. För att dämpa inflödet fattade regeringen 1989 det så
kallade Luciabeslutet. Intentionen var att ge asyl till färre asylsökande genom en snävare tolkning av
flyktingbegreppet. Beslutet sänkte invandringen tills konflikten på Balkan bröt ut, och åren 1992-93 ökade antalet
asylsökande från Bosnien-Hercegovina kraftigt. 50 000 flyktingar fick permanent uppehållstillstånd i Sverige.
Flyktingströmmen begränsades sommaren 1993 när Sverige införde viseringstvång för medborgare från BosnienHercegovina och Makedonien. Innan viseringstvånget infördes kunde bosniska flyktingar med ett jugoslaviskt
pass resa till Sverige utan visum. När FN erkände staten Bosnien-Hercegovina upphörde denna viseringsfrihet.
16
Antalet asylsökande reducerades från 7 600 i juni till 1 200 i juli.
Sveriges inträde i Europeiska Unionen 1995 och unionens östutvidgning år 2005 har inneburit att fler européer
sökt sig till Sverige. 2008 lättades reglerna upp för arbetskraftsinvandring även för medborgare från länder utanför
Norden och EU. Arbetskraftsinvandringen till Sverige på senare år kommer företrädesvis från Thailand, Indien,
17
Kina och Ukraina. Sedan år 2006 har invandringen till Sverige varit historiskt hög. Nettoinvandringen har årligen
legat på runt 45 000 personer. Till detta finns flera samverkande faktorer. Krig och oroligheter i Irak, Syrien,
Afghanistan och på Afrika horn, utvidgningen av EU, lättnader i regelverk för anhörig- och arbetskraftsinvandring,
18
fler utländska studenter och den ekonomiska krisen i övriga EU.
Migration och Halland
Hur har invandringen respektive utvandringen till och från Halland sett ut? De drivkrafter som påverkat
migrationsflödena till och från Sverige antas i denna korta beskrivning också vara giltiga för Halland. I tabell 2.1
redovisas invandring, utvandring och folkmängd mellan åren 1851 och 1967. Den stora svenska utvandringen till
Nordamerika är även tydlig i Halland mellan åren 1881 och 1910. Cirka 42 000 personer utvandrade från Halland
under denna period. Även invandringen var ganska stor då många som utvandrade valde att flyttade tillbaka efter
några år. Sammantaget hade Halland en nettoutvandring på drygt 30 000 personer under denna period.
Utvandringen bidrog till en dämpad befolkningsökning. Mellan åren 1880 och 1890 ökade Hallands folkmängd
endast med 807 personer.
Tabell 2.1
19
Invandring, utvandring och folkmängd. Hallands län år 1851-1967
18511860
18611870
18711880
18811890
18911900
19011910
19111920
19211930
19311940
19411950
19511960
19611967
Invandring
-
-
-
2 159
4 719
4 140
2 971
2 006
1 732
2 958
3 447
4 245
Utvandring
1 303
3 405
7 313
17 717
12 341
11 824
5 931
5 030
556
736
2 055
1 503
1860
1870
1880
1890
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1967
119 578
127 221
135 299
136 106
141 688
147 224
148 712
150 285
151 634
163 455
169 995
185 738
Folkmängd
15
Ekberg (2009)
Nilsson (2004)
Framtidskommissionen (2013a)
18
Framtidskommissionen (2013b)
19
SCB (1969)
16
17
13
Halland blev ett invandringslän efter 1930. Invandringen ökade under och strax efter andra världskriget för att ta
fram på 1950-talet då arbetskraftsinvandringen till Sverige inleddes. Arbetskraftsinvandringen upphörde i början
av 1970-talet. Då ändrade också invandringen karaktär.
Diagram 2.1 visar invandringen till och utvandringen från Halland mellan åren 1968-2014. Den streckade linjen
visar nettot. Kurvan med invandring blir en berättelse om humanitära katastrofer och svensk migrationspolitik.
Dessa två faktorer har varit styrande för antalet invandrare sedan 1970-talet.
Förutom en topp år 1970 var invandringen till Halland liten under 70-talet. Vissa år överskred utvandringen
invandringen. Efter 1982 ökade invandringen stadigt fram till Luciabeslutet 1989. Drivkrafterna bakom ökningen
var konflikter, oroshärdar och politiskt förtryck runt om i världen. Till Halland kom många från Polen, Rumänien,
Chile, Iran och Libanon under denna tid. Åren 1993-1994 ökar och minskar invandringen till Halland kraftigt.
Invandringskurvans vassa topp förklaras av Balkankriget samt regeringens beslut om viseringstvång för bosniska
medborgare.
Under slutet av 1990-talet var nettoinvandringen till Halland nära noll. Därefter har invandringen trendmässigt
ökat samtidigt som utvandringen legat stabil. Sedan år 2006 har invandringen varit historisk hög. År 2014 var ett
historiskt toppår med en invandring på 3 400 personer. Mångfalden är stor. Människor kommer till Halland från
Irak, Polen, Thailand, från Somalia, Kosovo och Syrien.
Diagram 2.1
Invandring, utvandring och nettoinvandring. Hallands län år 1968-2014
4000
3500
3000
2500
2000
Invandring
Antal
Utvandring
1500
Netto
1000
500
0
-500
Fallstudie – rörlighet och arbetsmarknadsintegration för migranter från 20042006
Migranter är en rörlig grupp. Att 3 400 personer invandrade till Halland år 2014 är inte liktydigt med att de bor kvar
i Halland under resten av deras liv. För att få en uppfattning om rörligheten redovisa här en liten fallstudie.
Gruppen som studeras är alla som invandrade till Halland under åren 2004-2006. Vart bor dessa idag, och hur
stor andel av dem är förvärvsarbetande?
Tabell 2.2 redovisar hur många som invandrade till Halland under åren 2004-2006 efter grund för bosättning.
Varje beviljat uppehållstillstånd har en grund för bosättning. Här har fler olika grunder för bosättning slagits
14
samman i fem kategorier - arbete, familjeband, okänt/övrigt, skyddsbehov och studier. Gruppen okänt/övrigt
består till stor del av medborgare från andra nordiska länder och EU. Dessa har uppehållsrätt i Sverige och
behöver därför inte ett formellt beslut från Migrationsverket om grund för bosättning. I tabellen redovisas också
vart dessa personer som kom till Halland under åren 2004-2006 var folkbokförda år 2014.
Totalt invandrade 4 903 personer till Halland under åren 2004-2006. Av dessa bodde 2 753 kvar i Halland år
2014. Dryga hälften har alltså valt att stanna kvar i Halland. Cirka 1 000 har flyttat till ett annat län i Sverige och
ytterligare cirka 1 000 personer har antigen flyttat utomlands eller avlidit.
Tabell 2.2 Antal immigranter till Halland efter grund för bosättning åren 2004-2006, och vart de var
folkbokförda år 2014
Grund för
Antal
bosättning
immigranter
Varav folkbokförda i
Varav folkbokförda i ett
Emigrerat eller
2004-2006
Halland år 2014
annat län i Sverige år 2014
avlidit
Arbete
265
143
38
84
(54 %)
(14 %)
(32 %)
Familjeband
1 585
1 078
292
215
(68 %)
(18 %)
(14 %)
Okänt/Övrigt
2 260
1 146
477
637
(51 %)
(21 %)
(28 %)
Skyddsbehov
636
368
214
54
(58 %)
(34 %)
(8 %)
Studier
157
18
24
115
(11 %)
(15 %)
(73 %)
Totalt
4 903
2 753
(56 %)
1 045
(21 %)
1 105
(23 %)
Grund för bosättning har viss betydelse för den framtida rörligheten. Migranter med en familjeanknytning i Halland
är mest benägna att stanna. De som har skyddsbehov som grund för bosättning är mest benägen att flytta till ett
annat län i Sverige och studenter är mest benägna att flytta från Sverige efter sin vistelse här.
Då återstår frågan om arbetsmarknadsintegration. Hur stor andel av denna grupp förvärvsarbetar cirka ett
decennium efter invandring? År 2013 var andelen förvärvsarbetande 67,5 procent (i åldrarna 20-64 år) för de som
invandrade under åren 2004-2006. Genomsnittet i Halland låg samma år på cirka 82 procent. Deltagandet på
arbetsmarknaden beskrivs och analyseras mer ingående i kapitel sex längre fram i rapporten.
15
3. Förklaringsmodell
I denna rapport beskrivs och analyseras situationen på arbetsmarknaden för personer med utrikes och inrikes
bakgrund. För att kunna föra resonemang och dra slutsatser behövs en modell som förklarar skillnader i olika
arbetsmarknadsutfall. Tillgänglig forskning förklarar utrikes föddas lägre sysselsättning på den svenska
arbetsmarknaden med ett lägre värderat humankapital, diskriminering och mindre effektiva sociala nätverk.
Sammantaget utgör dessa tre faktorer analysens förklaringsmodell. Avslutningsvis i detta kapitel diskuteras även
hur arbetsmarknadens struktur påverkar personer med utrikes bakgrund på arbetsmarknaden.
Ett lägre värderat humankapital
Humankapitalet utgörs av en persons utbildning, språkkunskaper och arbetslivserfarenheter. Det är välkänt att
inriktningen och kvalitén på humankapitalet påverkar möjligheterna på arbetsmarknaden. En förklaring till utrikes
föddas lägre deltagande på arbetsmarknaden skulle då vara ett svagare humankapital än inrikes födda. Skillnader
i formell utbildning räcker emellertid inte för att förklara skillnaderna i sysselsättning. Avgörande är istället hur
humankapital värderas på arbetsmarknaden.
Humankapital minskar i värde vid migration. Det gör utrikes födda mindre konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden
än var dem skulle ha varit i sina hemländer. Värdeminskningen kan bero på skillnader i kunskapskrav mellan
länder för samma yrke, eller på svårigheter för arbetsgivare att validera meriter förvärvade utomlands. Att utrikes
födda initialt har en sämre förståelse för hur samhället och arbetsplatser fungerar är ytterligare en faktor.
20
Undantag finns, värdet på vissa arbetskraftsinvandrares humankapital kan tvärtom öka i det nya landet.
Med ovanstående sagt, utbildning har positiva effekter för utrikes föddas situation på arbetsmarknaden. Särskilt
om utbildningen är helt eller delvis genomförd i Sverige. Men oavsett vart utbildningen är genomförd får utrikes
födda en sämre avkastning än inrikes födda på sina investeringar i utbildning. Avkastningen varierar efter vart
man kommer ifrån. Personer från Afrika, Asien och Sydamerika får minst tillbaka av att utbilda sig.
Språkkunskaper har också betydelse. Goda kunskaper i det nya landets språk ökar sannolikheten att få fotfäste
på arbetsmarknaden, och att behärska svenska ger en förmåga att nyttiggöra sina utbildningar och erfarenheter.
Eftersom den svenska ekonomin blir allt mer tjänste- och serviceorienterad har kunskaper i svenska ökat i
21
betydelse. Språkkunskaper bedöms dock inte alltid objektivt. Studier visar att personer som bryter och har ett
22
utländskt utseende diskrimineras.
Diskriminering
Många med utrikes bakgrund diskrimineras på arbetsmarknaden. Diskriminering innebär att en arbetsgivare
föredrar eller undviker arbetssökande med en viss etnicitet, religion, modersmål, namn eller utseende. Även om
detta inte sakligt påverkar den sökandes produktivitet. Bakom diskriminering ligger att majoritetsbefolkningen
definierar maktstrukturer som är stänger ute och exkluderar. Mekanismen bakom detta är benägenheten att
skapa föreställningar om ”vi” och ”dem”. Där föreställningar om ”dem” baseras på förenklade stereotyper.
Människor tillskrivs reflexmässigt identiteter och egenskaper utifrån deras hudfärg, namn, utseende eller kläder.
Denna mekanism cementerar maktförhållanden i samhället och belyser majoritetsbefolkningens betydelse för
23
arbetsmarknadsintegration.
Man kan skilja på två typer av diskriminering, preferensbaserad och statistisk. Med preferensbaserad
diskriminering avses en arbetsgivare som föredrar eller undviker någon på grund av personliga preferenser. En
statistisk diskriminering innebär att en arbetsgivare väljer bort någon utan att undersöka den enskildes
kompetenser särskilt noggrant. Beslutet baseras på en fördomsfull uppfattning om exempelvis en etnisk grupps
24
genomsnittliga produktivitet. Att urskilja preferensbaserad och statistisk diskriminering är metodologiskt svårt.
Att undersöka diskriminering är förknippat med svårigheter. Till skillnad från ålder eller utbildning förs inte några
register på diskriminering. I många fall har skillnader i deltagande på arbetsmarknaden mellan utrikes och inrikes
födda som inte kunnat förklaras tolkats som diskriminering. Alternativa vägar för att styrka förekomsten av
diskriminering har varit fiktiva arbetssökningar. Resultatet från sådana studier visar att arbetssökanden med
20
Petersson (2014)
För en kortfattad beskrivning om hur arbetslivets förändring påverkat utrikes födda på arbetsmarknaden, se kapitel 2
Migration – en del av Sverige och Hallands historia,
22
Aldén och Hammarstedt (2014)
23
Darvishpour & Westin (2008)
24
Petersson (2014)
21
16
Mellanösternklingande namn kallas till anställningsintervjuer i mindre utsträckning än inrikes födda, trots likvärdiga
kvalifikationer. Sökande med svenskklingande namn får signifikant fler positiva svar.
Diskriminering påverkar även utrikes födda med en anställning. Studier visar att inkomstutvecklingen för utrikes
25
födda var snabbare efter ett namnbyte från ett utländskt klingande namn till ett svensklingande namn. Och
utrikes födda med en högskoleutbildning ökar inte sina löner genom yrkesrörlighet i lika stor utsträckning som
26
inrikes födda med samma utbildningsnivå. Det senare indikerar att utrikes födda har tillgång till färre yrken.
Att diskriminering förekommer och gör det svårare för personer med utrikes bakgrund på arbetsmarknaden
belyser betydelsen av majoritetsbefolkningen för arbetsmarknadsintegration. Med det sagt förekommer det
variationer i diskriminering som beror på utbildningsnivå och yrkesinriktning. Allmänt är det mer förekommande
med diskriminering på arbetsmarknaden för personer med kortare utbildning, exempelvis fordonsförare,
27
byggnadsarbetare och butikssäljare, än för personer med längre utbildning, såsom dataspecialister.
Olika effektiva sociala nätverk
En stor del av alla lediga arbeten förmedlas genom personliga kontakter. En persons sociala nätverk påverkar
därför ens möjligheter på arbetsmarknaden. En arbetssökande får information om lediga arbeten via sitt nätverk,
och även om inte en arbetsgivare känner den sökande personligen kan ett gemensamt nätverk vara avgörande.
En förklaring till att utrikes födda både har ett lägre deltagande på arbetsmarknaden och lägre inkomster är
mindre effektiva sociala nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt. Ett nätverk som består av personer med svag
anknytning till arbetsmarknaden ger mindre stöd i att söka arbete. Sannolikheten att utrikes födda har ett arbete
ökar om det finns inrikes födda i deras nätverk. I interaktion med inrikes födda, särskilt på arbetsplatser, kan
språkfärdigheter och dolda kunskaper om normer och attityder förvärvas. Särskilt stor betydelse har nätverk med
28
inrikes födda för utrikes födda från Afrika, Asien och Sydamerika.
Bristen på kontakter är ett hinder för att komma in på arbetsmarknaden. För utrikes födda akademiker är däremot
29
bristen på kontakter i huvudsak ett hinder för att få ett arbete som motsvarar deras utbildning. En persons
sociala nätverk påverkar också yrkesrörligheten. Högskoleutbildade utrikes födda ökar inte sina löner genom
yrkesrörlighet i samma utsträckning som infödda gör. Detta tyder på att det finns delar av arbetsmarknaden som
30
utrikes födda har en begränsad tillgång till, deras nätverk når inte dit.
Vart en person bor har betydelse för ens sociala nätverk. Att bo i ett område med högt utanförskap, hög
arbetslöshet och bidragsberoende ger ofta ett sämre nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt. Sådana
grannskapseffekter är visserligen oberoende av bakgrund, inrikes födda boendes i områden med en hög
koncentration av socialt utsatta påverkas på samma sätt. För utrikes födda finns det vissa positiva
sysselsättningseffekter av att bo nära andra utrikes födda. Det underlättar nätverksbyggande och möjligheterna till
arbete. Samtidigt kan allt för segregerade nätverk begränsa arbetsmarknaden och ens möjligheter att förbättra sin
position på arbetsmarknaden. Det är främst personer med kort utbildning som drar fördel av att bo nära andra
31
från samma land.
Arbetsmarknadens struktur
Det är sannolikt att den allmänna utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste decennierna har missgynnat
32
utrikes födda. Det finns färre arbeten inom industrisektorn, där utrikes födda historiskt har arbetat i stor
utsträckning. Desto fler arbeten finns inom olika tjänstebranscher. Där kan kraven på svenska vara höga, något
som kan missgynna utrikes födda. Ökade kvalifikationskrav på arbetsmarknaden har även skapat en osäkerhet
för arbetsgivare vid anställning av utrikes födda, vilka ibland har en mer svårvärderad kompetens.
Relativt höga ingångslöner på den svenska arbetsmarknaden antas också ha en dämpande effekt på utrikes
föddas deltagande. I stora drag är argumentationen att höga ingångslöner och ett strikt anställningsskydd gynnar
de som redan är etablerade på arbetsmarknaden på bekostnad av svaga grupper, såsom nyanlända utrikes
25
Petersson (2014)
Eliasson (2013)
Framtidskommissionen (2013a)
28
Petersson (2014)
29
SCB (2009)
30
Elisson (2013)
31
Aldén och Hammarstedt (2014)
32
Ekberg (2009)
26
27
17
födda, ungdomar och långtidsarbetslösa. Samtidigt som den svenska arbetsmarknaden har ett strikt
anställningsskydd finns det stora möjligheter för arbetsgivare att använda sig av tillfälliga anställningar genom
bemanningsföretag. Och i bemanningsbranschen är utrikes födda överrepresenterade. Detta kan tolkas som att
diskriminering på arbetsmarknaden tvingar utrikes födda till bemanningsbranschen där lönerna generellt är lägre
än på den reguljära arbetsmarknaden. En annan tolkning är att bemanningsföretag hjälper utrikes födda att bygga
upp nätverk och bidra till att validera deras kunskaper och kompetenser. För utrikes födda utanför västvärlden ger
en anställning i bemanningsbranschen efter arbetslöshet en positiv effekt på sannolikheten att även få en
33
direktanställning.
33
Petersson (2014)
18
4. Befolkning
Detta kapitel jämför befolkningen med inrikes respektive utrikes bakgrund, samt tittar närmre på befolkningen
34
med utrikes bakgrund. Ålder och andra befolkningsvariabler har betydelse för olika arbetsmarknadsutfall. Därför
behövs en beskrivning av befolkningen med inrikes och utrikes bakgrund när situationen på arbetsmarknaden för
dessa grupper ska analyseras.
Bakgrund och födelseregion
15 procent av befolkningen i Halland har utrikes bakgrund. Störst andelar med utrikes bakgrund har Hylte och
Halmstad. Kungsbacka respektive Varberg har minst. Utrikes bakgrund är en heterogen grupp där
födelseregionerna Utrikes bakgrund född i Sverige, Asien, EU utom Norden och Övriga Europa vardera utgör
cirka 20 procent av befolkningen.
15 procent av befolkningen i Halland, eller 46 102 personer, har utrikes bakgrund. Vissa skillnader finns mellan
kommuner. Störst andelar med utrikes bakgrund finns i Hylte och Halmstad med 24 respektive 21 procent.
Kungsbacka och Varberg har med nio och tolv procent de minsta andelarna. I absoluta tal har Halmstad följt av
Varberg störst befolkning med utrikes bakgrund.
Tabell 4.1
Antal och andel av befolkningen efter bakgrund. Hallands län och kommuner år 2014
Hylte
Halmstad
Laholm
Falkenberg
Varberg
Kungsbacka
Halland
Utrikes bakgrund
Antal/andel
2 497
24,3%
19 922
20,9%
3 206
13,5%
6 598
15,5%
7 127
11,8%
6 752
8,6%
46 102
14,8%
Inrikes bakgrund
Antal/andel
7 781
75,7%
75 610
79,1%
20 575
86,5%
35 835
84,5%
53 295
88,2%
71 467
91,4%
264 563
85,2%
Total
10 278
95 532
23 781
42 433
60 442
78 219
310 665
Befolkningen med utrikes bakgrund är heterogen. I diagram 4.1 bryts utrikes bakgrund ned efter födelseregion,
vilket är sammanslagningar av födelseländer som ligger i samma världsdel, samt inrikes födda med två utrikes
födda föräldrar. Den senare gruppen är den största födelseregionen, Utrikes bakgrund född i Sverige utgör 22
procent av alla med utrikes bakgrund i Halland. Andra stora födelseregionerna är Asien, EU utom Norden och
Övriga Europa. Dessa utgör vardera cirka 20 procent av dem med utrikes bakgrund. Afrika,
Nordamerika/Oceanien och Sydamerika är mindre grupper i Halland.
34
Personer med utrikes bakgrund är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Inrikes bakgrund innebär
att man är inrikes född med två inrikes födda föräldrar alternativt en inrikes och en utrikes född förälder.
19
Diagram 4.1
35
Antal och andel med utrikes bakgrund efter födelseregion. Hallands län år 2014
Asien
9 203 st
20 %
Af rika 1 371 st
3%
Utrikes bakgrund
f ödd i Sv erige
10 241 st
22 %
Nordamerika
/Oceanien 960 st
2%
Sy damerika
1 082 st 2 %
Öv riga Europa
8 932 st
EU utom Norden
19 %
8 968 st
19 %
Norden utom
Sv erige
5 337 st
12 %
Totalt antal:
46 094 st
Fördelningen mellan kvinnor och män inom födelseregionerna är överlag jämn. Norden utom Sverige och Asien
avviker med en överrepresentation av kvinnor. Från Afrika och Syd- och Nordamerika/Oceanien har något fler
män än kvinnor migrerat till Halland.
Diagram 4.2
Andel kvinnor och män efter födelseregion. Hallands län år 2014
Inrikes bakgrund (264 563)
Ut. bakg. född i Sverige (10 241)
Norden utom Sverige (5337)
50
50
50,5
49,5
44,3
55,7
EU utom Norden (8968)
50,5
49,5
Övriga Europa (8932)
50,2
49,8
Afrika (1371)
55,8
Sydamerika (1082)
48,8
47,5
Nordamerika/Oceanien (960)
52,5
51,5
0
25
Kvinnor
44,2
51,2
Asien (9203)
Män
48,5
% 50
75
100
Tabell 4.2 visar för respektive kommun antal och andel med utrikes bakgrund efter födelseregion. I de flesta
kommuner är Utrikes bakgrund född i Sverige, Asien, Övriga Europa och EU utom Norden stora grupper.
Kungsbacka avviker med en relativ stor andel från EU utom Norden, en mindre andel från Övriga Europa samt en
jämförelsevis stor grupp från Nordamerika/Oceanien. Varberg har en mindre andel från Asien och en större från
Sydamerika. Andelsmässigt är Afrika störst i Hylte och Falkenberg, medan flest bor i Halmstad.
35
46 102 personer med utrikes bakgrund var folkbokförda i Halland år 2014. Åtta stycken har ospecificerat födelseland och
faller därmed utanför när befolkningen summeras efter födelseregion i diagram 4.1.
20
Tabell 4.2
36
Antal och andel med utrikes bakgrund efter födelseregion. Kommuner år 2014
Utrikes bakgr. född i Sverige
Norden utom Sverige
EU utom Norden
Afrika
Sydamerika
Asien
Nordamerika/Oceanien
Övriga Europa
Totalt antal
Hylte
Halmstad
Laholm
Falkenberg
Varberg
Kungsbacka
459
18,4 %
398
15,9 %
543
21,8 %
144
5,8 %
4 869
24,4 %
1 567
7,9 %
3 197
16 %
585
2,9 %
583
18,2 %
558
17,4 %
670
20,9 %
65
2%
1 508
22,9 %
688
10,4 %
1 140
17,3 %
307
4,7 %
1 518
21,3 %
939
13,2 %
1 552
21,8 %
136
1,9 %
1 304
19,3 %
1 187
17,6 %
1 866
27,6 %
134
2,0 %
353
14,1 %
447
2,2 %
4036
20,3 %
277
1,4 %
4 943
24,8 %
39
1,2 %
690
21,5%
46
1,4 %
551
17,2%
76
1,2 %
1 504
22,8 %
96
1,5 %
1 279
19,4 %
297
4,2 %
1 089
15,3%
212
3,0 %
1 384
19,4 %
210
3,1 %
1 312
19,4%
315
4,7 %
422
6,3 %
2 496
19 921
3 202
6 598
7 127
6 750
*
572
22,9 %
*
Födelseland
De vanligaste födelseländerna för utrikes födda i Halland är Jugoslavien, Polen, Finland, Danmark, Syrien och
Bosnien-Hercegovina.
Utrikes bakgrund och födelseregioner används genomgående i rapporten. De är två grova indelningar där flera
vitt skilda etniciteter och kulturer buntas samman. För att ge en djupare bild av befolkningen redovisas här de
vanligaste födelseländerna för utrikes födda i Halland och i de halländska kommunerna.
Från Asien kommer företrädesvis personer födda i Syrien, Irak, Vietnam och Thailand. Födelseregionen Övriga
37
Europa domineras av personer födda i forna Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina och Turkiet. Polen, Tyskland
och Storbritannien är framträdande EU-länder liksom de nordiska länderna Danmark, Norge och Finland.
Tabell 4.3
De vanligaste födelseländerna för utrikes födda. Hallands län år 2014
Födelseland
Antal
Födelseland
Antal
F.d. Jugoslavien
4 549
Irak
1 346
Polen
2 259
Thailand
1 211
Finland
2 038
Norge
1 147
Danmark
1 932
Rumänien
794
Syrien
1 886
Storbritannien och Nordirland
738
Bosnien-Hercegovina
1 657
Vietnam
719
Tyskland
1 591
Turkiet
635
Likheterna är stora mellan kommunerna med undantag för Kungsbacka. Utrikes födda från Polen, Tyskland,
Danmark och Finland är välrepresenterade i alla halländska kommuner. Likaså är forna Jugoslavien, BosnienHercegovina och Syrien vanligt förekommande födelseländer i alla kommuner, med undantag för Kungsbacka. I
Kungsbacka är istället födelseländer som Iran, Kina och USA mer vanliga. Vidare är utrikes födda från Somalia en
36
På grund av SCB:s sekretesskrav kan antalet personer från Nordamerika/Oceanien och Sydamerika inte redovisas för Hylte
kommun.
37
I SCB:s indelning av födelseregioner har Turkiet sorteras in under Övriga Europa även om landet i huvudsak ligger i Asien.
21
förhållandevis stor grupp i Falkenberg och Hylte, i Varberg finns en större grupp från Chile och i Halmstad bor
merparten från Irak i Halland.
Tabell 4.4
De tio vanligaste födelseländerna för utrikes födda. Kommuner år 2014
Hylte
Antal Halmstad
Antal Laholm
Antal
Syrien
275
Jugoslavien
2 573 Danmark
337
Jugoslavien
196
Bosnien och Hercegovina
1 003 Jugoslavien
295
Danmark
185
Irak
934
Syrien
279
Finland
180
Polen
762
Polen
244
Tyskland
152
Syrien
759
Tyskland
157
Polen
128
Finland
661
Finland
131
Vietnam
115
Danmark
529
Bosnien och Hercegovina
93
Somalia
110
Tyskland
462
Norge
73
Thailand
65
Vietnam
454
Irak
59
Bosnien och Hercegovina
50
Rumänien
407
Kosovo
46
Falkenberg
Antal Varberg
Antal Kungsbacka
Antal
Jugoslavien
645
Jugoslavien
751
Finland
445
Polen
368
Finland
348
Polen
435
Syrien
319
Polen
322
Tyskland
373
Libanon
298
Danmark
293
Norge
367
Finland
273
Thailand
286
Danmark
342
Danmark
246
Norge
233
Storbritannien och Nordirland
294
Tyskland
232
Tyskland
215
Thailand
219
Thailand
222
Bosnien och Hercegovina
213
Iran
208
Bosnien och Hercegovina
210
Chile
159
USA
197
Irak
204
Syrien
153
Kina
124
Somalia
198
Kosovo
112
Rumänien
110
Ålder
Åldersstrukturen skiljer sig åt mellan inrikes respektive utrikes bakgrund, samt mellan födelseregioner.
Befolkningen med utrikes bakgrund är i genomsnitt yngre och finns företrädesvis i förvärvsarbetande åldrar. Äldst
befolkning har födelseregionen Norden utom Sverige, yngst har Utrikes bakgrund född i Sverige, Asien samt
Afrika.
Invandring har föryngrat befolkningen i Halland. Detta beror på att det företrädesvis är relativt unga som migrerar.
År 2014 var medelåldern i Halland 41,5 år. För befolkningen med utrikes och inrikes bakgrund var medelåldern
38,4 respektive 42 år. Eftersom Sverige har en åldrande befolkning, med en växande andel över 65 år och en
krympande andel i förvärvsarbetande åldrar, finns det samhällsekonomiska vinster i en stor invandring. Givet en
38
god integration på arbetsmarknaden kan invandring minska den demografiska försörjningsbördan.
Åldersstrukturen mellan utrikes och inrikes bakgrund skiljer sig åt på tre punkter. Befolkningen med inrikes
bakgrund har större andelar under 20 år. Mellan 21 och 55 år är andelarna för utrikes bakgrund större. Och över
55 år är andelarna för inrikes bakgrund betydligt större. Personer med utrikes bakgrund finns alltså företrädesvis i
de förvärvsarbetande åldrarna.
38
Framtidskommissionen (2013a)
22
Diagram 4.3
Andelar av befolkningen i femårsklasser efter bakgrund och kön. Hallands län år 2014
Utrikes bakgrund (38,4 år)
91 - 95
86 - 90
81 - 85
76 - 80
71 - 75
66 - 70
61 - 65
56 - 60
51 - 55
46 - 50
41 - 45
36 - 40
31 - 35
26 - 30
21 - 25
16 - 20
11 - 15
6 - 10
0-5
-5,0%
Män
22 744
-4,0%
-3,0%
Kvinnor
23 358
-2,0%
-1,0%
0,0%
Män
1,0%
2,0%
3,0%
4,0%
5,0%
Kvinnor
Inrikes bakgrund (42 år)
91 - 95
86 - 90
81 - 85
76 - 80
71 - 75
66 - 70
61 - 65
56 - 60
51 - 55
46 - 50
41 - 45
36 - 40
31 - 35
26 - 30
21 - 25
16 - 20
11 - 15
6 - 10
0-5
-5,0%
Män
132 167
-4,0%
-3,0%
Kvinnor
132 396
-2,0%
-1,0%
0,0%
1,0%
Män
Kvinnor
2,0%
3,0%
4,0%
5,0%
Åldersstruktur skiljer sig också åt mellan födelseregioner. I diagram 4.4 redovisas medelåldern för varje
födelseregion och befolkningen fördelas på tre åldersgrupper, 0-19 år, 20-64 år och över 65 år. Äldst befolkning
har Norden utom Sverige med drygt 40 procent över 65 år och en medelålder på 58,4 år. I särklass yngst är
Utrikes bakgrund född i Sverige. Här är medelåldern endast 21,7 år och hälften har ännu inte nått
förvärvsarbetande åldrar. Yngst bland de utrikes födda är befolkningen från Asien och Afrika.
23
Diagram 4.4
Medelålder samt andelar 0-19 år, 20-64 år och 65+ år efter födelseregion. Hallands län år 2014
Inrikes bakgrund (42 år)
23,6
53,8
Utrikes bakgrund född i Sverige (21,7 år)
22,6
56,2
Norden utom Sverige (58,4 år) 5,1
EU utom Norden (46,1 år)
42,8
51,5
43,4
10,9
67,4
Övriga Europa (43,4 år) 5,1
21,7
83
Afrika (33,8 år)
11,9
21
Sydamerika (40,4 år)
74,7
9,8
Asien (33,2 år)
8,6
74,3
16,5
0
4,3
81,6
22,7
Nordamerika/Oceanien (40,8 år)
1
3
72,6
10
20
30
40
50
10,9
60
70
80
90 100
%
0 - 19 år
20 - 64 år
65 år -
Ålder påverkar deltagandet på arbetsmarknaden, och har även betydelse för utbildningsnivån. Därför har
åldersstrukturen i förvärvsarbetande åldrar, mellan 20-64 år, betydelse när situationen på arbetsmarknaden för
personer med utrikes och inrikes bakgrund ska analyseras. I diagram 4.5 bryts befolkningen mellan 20-64 år ned i
fem åldersgrupper.
För befolkningen i förvärvsarbetande åldrar i födelseregionen Utrikes bakgrund född i Sverige är 25 procent
mellan 20-24 år. Andra födelseregioner med en stor befolkning under 34 år är Afrika, Asien och Övriga Europa.
Störst andelar i åldersgruppen 55-64 år har Norden utom Sverige, Inrikes bakgrund och EU utom Norden.
Diagram 4.5
Andelar i åldrarna 20-64 år. Hallands län år 2014
Inrikes bakgru nd (142 287)
12,1
Utri kes bakgrund född i Sve rige (4 383)
22
24,3
Norden utom Sve rige (2 750) 3,3 8,8
EU uto m Norden (6 042 )
18,4
6,8
Övriga Eu ropa (7 418)
9,2
Afrika ( 1 0 24)
11,3
Asien (6 835)
9,9
Sydamerika (883 )
5,8
Nordamer ika/Ocean ien (697)
6,5
0
24,6
17,6
15,4
23,3
22,9
21,8
36,3
23,1
36,1
26,5
28,3
22,3
19,6
34,2
25,6
29,3
31,6
23,4
27,5
25
21,3
26,2
32
27,5
13,1
17,3
18,2
10,2
19,8
8,9
20,6
27,3
50
14,5
15,4
75
100
%
20-2 4
25-3 4
35-4 4
45-5 4
55-6 4
Tid i Sverige
Utrikes födda i Halland har varit i Sverige olika länge. Över 70 procent av befolkningen i födelseregionen Norden
utom Sverige har bott i Sverige i över 20 år. Bland de utrikes födda från Övriga Europa och Sydamerika har över
24
hälften bott i Sverige längre än 20 år. Det motsatta gäller för Afrika och Asien. I dessa födelseregioner har nära 40
procent varit i Sverige fyra år eller mindre.
I kapitel sex analyseras situationen på arbetsmarknaden genom att jämföra och visa på skillnader i deltagande
mellan födelseregioner. När födelseregioner jämförs behöver hänsyn tas till tid i Sverige. Här är skillnaderna
mellan födelseregioner stora i Halland. I diagram 4.6 redovisas andelar utrikes födda efter tid i Sverige och
födelseregion.
Diagram 4.6
Andel utrikes födda efter tid i Sverige och födelseregion, Hallands län år 2014
Norden utom Sverige (5337)
6,7 6,9
EU utom Norden (8968)
19,1
Övriga Europa (8932)
10,2
Afrika (1371)
11,5
74,9
23,1
12,3
14
22,9
54,5
37,7
Sydamerika (1082)
9,3
Asien (9203)
12,1
25,3
18,4
0
21,7
61,1
21,2
21,2
20
15,2
17,5
36,8
Nordamerika/Oceanien (960)
43,7
17,7
20,7
40
24,3
39,5
60
80
100
%
0 - 4 år
5 - 9 år
10 - 19 år
Över 20 år
Över 70 procent av befolkningen född i övriga Norden har varit folkbokförda i Sverige i över 20 år. Även utrikes
födda från Övriga Europa och Sydamerika har bott i Sverige länge, över hälften i mer än 20 år. Det motsatta
gäller för Afrika och Asien. Bland de utrikes födda därifrån har nära 40 procent varit i Sverige fyra år eller mindre.
Det finns också skillnader mellan kommuner. I Hylte har 33 procent av de utrikes födda varit folkbokförda i
Sverige fyra år eller mindre. Laholm har också en större andel utrikes födda som anlänt till Sverige nyligen. För
övriga kommuner ser det relativt likt ut andelsmässigt. I absoluta tal finns däremot stora skillnader. Drygt 2 800
personer utrikes födda i Halmstad har invandrat de senaste fyra åren. Att jämföra med drygt 900 personer i
Kungsbacka och Varberg.
25
Diagram 4.7
Andel utrikes födda efter tid i Sverige. Kommuner i Halland år 2014
Kungsbacka (5 271)
17,3
16
18,4
48,3
Varberg (5 475)
16,9
18
16
49,1
Falkenberg (2 687)
20,4
Laholm (2 589)
19,8
26,9
Halmstad (14 805)
18,3
19,3
Hylte (2 016)
15,8
32,9
0
18,3
20
41,5
16,8
38
17,1
47,8
21,7
15,1
40
60
30,3
80
100
%
0-4 år
5-9 år
10 - 19 år
+20 år
Grund för bosättning
Personer som invandrat och nu lever i Halland har kommit till Sverige av olika anledningar. Alla utrikes födda i
Sverige, förutom medborgare i annat EU-land eller nordiskt land, har en grund för bosättning som motiv till deras
uppehållstillstånd. Det kan vara studier, arbete, familjeband eller skyddsbehov.
Människor kommer till Sverige av olika anledningar. Vissa flyttar till Sverige för att arbeta eller studera, andra
tvingas fly på grund av konflikter eller förtryck i hemlandet. Varje beviljat uppehållstillstånd har en grund för
bosättning och i detta avsnitt redovisas vilken grund för bosättning de utrikes födda har i Halland. Fem kategorier
39
av grund för bosättning används - studier, arbete, familjeband, skyddsbehov och okänt/övrigt.
Medborgare från ett land utanför EU eller EES måste ansöka om uppehållstillstånd hos Migrationsverket om de
40
ska vistas i Sverige längre än tre månader. I övrigt gäller att nordiska medborgare inte behöver ansöka. Att
medborgare i EU och ESS har uppehållsrätt om de kan försörja sig själva. Samt att familjemedlemmar till EU- och
ESS-medborgare med uppehållsrätt också har uppehållsrätt, även om de inte är medborgare i ett EU- eller ESSland. Uppehållsrätt innebär att inget beslut om grund för bosättning behövs, men däremot ska rätten registreras
hos Migrationsverket.
Den vanligaste grunden för bosättning i Halland är okänt/övrigt. Därefter följer skyddsbehov och familjeband.
Arbete och studier är mer ovanligt. Inga stora kommunala skillnader föreligger med undantag för Kungsbacka.
Där finns en större andel med grund för bosättning okänt/övrigt och en mindre andel skyddsbehov. Två ytterligare
kommentarer till diagram 4.8 nedan är att studiemigranterna är koncentrerade till Halmstad, och att Falkenberg
och Hylte har en något större andel med skyddsbehov som grund för bosättning än övriga kommuner.
Att kategorin okänt/övrigt är så stor förklaras av att utrikes födda från Norden utom Sverige och EU utom Norden
inte behöver ett beslut från Migrationsverket. Kungsbackas stora andel okänt/övrigt beror på att födelseregionerna
EU utom Norden och Norden utom Sverige är relativt större än i övriga kommuner.
39
En person kan ha flera beslut om grund för bosättning. Den grund för bosättning som redovisas här är det beslut som ligger
närmst invandringsåret.
40
EES står för Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet. Det utgörs av de 28 EU-länderna plus Island, Liechtenstein och
Norge.
26
Diagram 4.8
Grund för bosättning, Hallands län och kommuner, år 2014
Halland (35 861)
23,9%
Varberg (5 609)
22,0%
24,4%
48,2%
Laholm (2 623)
20,9%
27,1%
46,8%
Kungsbacka (5 448)
24,9%
24,1%
Hylte (2 038)
45,9%
10,4%
25,8%
60,3%
29,1%
39,5%
Halmstad (15 053)
24,9%
27,5%
42,0%
Falkenberg (5 090)
23,8%
30,5%
41,5%
0,0%
Arbete
20,0%
Familjeband
40,0%
60,0%
Skyddsbehov
Studier
80,0%
100,0%
Okänt/Övrigt
Grund för bosättning skiljer sig åt mellan födelseregioner. Som tidigare nämnts har utrikes födda från Norden
utom Sverige och många från EU utom Norden en grund för bosättning som klassas som okänt/övrigt. Flest med
Skyddsbehov kommer från Övriga Europa och Asien. Många från utrikes födda från Asien har okänt/övrigt som
grund för bosättning. Detta kan vara personer som sökt skydd men som av olika skäl kategoriserats som
okänt/övrigt.
Diagram 4.9
Grund för bosättning efter födelseregion, Hallands län år 2014
Norden utom Sverige
EU28 utom Norden
Övriga Europa
Afrika
Asien
Nordamerika/Oceanien
Sydamerika
0
Arbete
1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000
Antal
Familjeband
Skyddsbehov
Studier
Okänt/Övrigt
Hur har invandringen till Halland sett ut över tid efter grund för bosättning? I diagram 4.10 redovisas antal
immigranter som kommit till Halland årligen mellan 1998 och 2014 efter grund för bosättning. För skyddsbehov,
okänt/övrigt och familjeband varierar antalen mycket. Mest varierar Skyddsbehov. Efter en topp år 2006 sjönk
antalet till nära noll år 2010 för att från år 2012 kraftigt öka. Utvecklingen de senaste åren förklaras av goda
möjligheter för flyktingar från Syrien att få uppehållstillstånd i Sverige. Familjeband har varit den mest
förekommande grunden för bosättning under tidsperioden. Antalet med denna grund för bosättning har också
stadigt ökat sedan 1998.
Okänt/övrigt ökade i samband med östutvidgningen av EU år 2005. Rimligtvis döljs här både en del arbetskraftsoch familjebandsmigranter. Mellan år 2007 och 2012 minskade det årliga antalet invandrare med okänt/övrigt som
grund för bosättning. Ökningen därefter kan troligtvis förklaras av att vissa som söker skydd sorteras in i
27
okänt/övrigt av olika skäl. Avslutningsvis går det att se en försiktig ökning av både arbets- och studiemigranter
sen 1998, även om studier har minskat som skäl till invandring efter 2009.
Diagram 4.10
Antal immigranter per år efter grund för bosättning. Hallands län år 1998-2014
1 200
1 000
800
Arbete
Familjeband
600
Okänt/Övrigt
Skyddsbehov
400
Studier
200
0
Befolkningsutveckling
Över hälften av befolkningsökningen i Halland de senaste åren kan tillskrivas invandring. För Hylte, Laholm,
Halmstad och Falkenberg, med vikande eller svag befolkningsutveckling med inrikes bakgrund, framstår
invandring som särskilt viktigt för en positiv befolkningsutveckling. För Varberg och särskilt Kungsbacka är
situationen annorlunda eftersom de har en större inrikes befolkningsökning.
Sedan år 2008 har antalet med utrikes bakgrund i Halland ökat med drygt 9000 personer. Samtidigt har gruppen
med inrikes bakgrund ökat med cirka 8000. Över hälften av befolkningsökningen i Halland de senaste åren kan
alltså tillskrivas invandring i någon mån. Bryts utrikes bakgrund ned efter födelseregion är det Asien, Utrikes
bakgrund född i Sverige och EU utom Norden som ökat mest i antal. De födelseregioner som ökat mest
procentuellt är Afrika och Asien. Antalet personer födda i Norden utom Sverige har under perioden minskat.
Tabell 4.5
Befolkningsförändring efter bakgrund och födelseregion, Hallands län år 2008-2014
2008
2014
Δ
%Δ
Bakgrund
Inrikes
Utrikes
Totalt
256 578
36 987
293 565
264 563
46 094
310 657
7 985
9 107
17 092
3,1 %
24,6 %
5,8 %
8 049
5 841
6 898
8 046
5 590
10 241
9 203
8 968
8 932
5 337
2 192
3 362
2 070
886
- 253
27,2 %
57,6 %
30 %
11 %
- 4,5 %
Födelseregion
Utrikes bakgrund född i Sverige
Asien
EU utom Norden
Övriga Europa
Norden utom Sverige
28
Afrika
Sydamerika
Nordamerika/Oceanien
798
968
797
1 371
1 082
960
573
114
163
71,8 %
11,8 %
20,5 %
I Tabell 4.6 redovisas hur folkmängden förändrats i Hallands kommuner mellan år 2008 och 2014. Samtliga
kommuner har haft en ökning av befolkning med utrikes bakgrund. I Hylte, Halmstad, Laholm och Falkenberg har
ökningen av befolkningen med utrikes bakgrund varit större än för inrikes bakgrund. I norra Halland är situationen
den omvända. Varberg och Kungsbacka har haft en större ökning av befolkningen med inrikes bakgrund än med
utrikes. I två kommuner, Laholm och Hylte, har befolkningen med inrikes bakgrund minskat.
Mer än hälften av Hallands befolkningsökning de senaste åren kan tillskrivas invandring i någon mån. Men på
kommunnivå framgår det att invandring har en varierad betydelse. För Hylte och Laholm, vilka har vikande
befolkningsunderlag med inrikes bakgrund, och för Halmstad och Falkenberg med ganska små ökningar i samma
grupp, framstår invandring som viktigt för en positiv befolkningsutveckling. Och därmed även betydelsefullt för
kompetensförsörjning och utveckling av skatteunderlag. För Varberg och särskilt Kungsbacka är situationen
annorlunda eftersom de har en större inrikes inflyttning.
29
Tabell 4.6
Befolkningsförändring efter bakgrund och födelseregion. Kommuner år 2008-2014
Hylte
Halmstad
Laholm
2008
2014
Δ
2008
2014
Δ
2008
2014
Δ
Bakgrund
Utrikes
1 850
2 497
647
16 226
19 922
3 696
2 491
3 206
715
Inrikes
8 423
7 781
- 642
74 015
75 610
1 595
20 767
20 575
-192
Totalt
10 273
10 278
5
90 241
95 532
5 291
23 258
23 781
523
380
459
79
3 852
4 869
1 017
465
583
118
433
398
- 35
1 672
1 567
-105
592
558
-34
Födelseregion
Utrikes bakgrund
född i Sverige
Norden utom
Sverige
EU28 utom Norden
387
543
156
2 705
3 197
492
525
670
145
Övriga Europa
373
353
-20
4 216
4 943
727
542
551
9
Afrika
22
144
122
360
585
225
27
65
38
Asien
230
572
342
2 765
4 036
1 271
259
690
431
8
14
6
230
277
47
42
46
4
16
13
-3
426
447
21
35
39
4
Δ
2008
Varberg
2014
Δ
2008
Nordamerika/
Oceanien
Sydamerika
Falkenberg
2008
2014
Kungsbacka
2014
Δ
Bakgrund
Utrikes
5 283
6 598
1 315
5 698
7 127
1 429
5 446
6 752
1 306
Inrikes
35 168
35 835
667
50 975
53 295
2 320
67 230
71 467
4 237
Totalt
40 451
42 433
1982
56 673
60 422
3 749
72 676
78 219
5 543
Födelseregion
Utrikes bakgrund
född i Sverige
Norden utom Sverige
1 133
1 508
375
1 183
1 518
335
1 036
1 304
268
695
688
-7
980
939
-41
1 218
1 187
-31
934
1 140
206
874
1 552
678
1 473
1 866
393
1 106
1 279
173
1 464
1 384
-80
345
422
77
Afrika
186
307
121
104
136
32
99
134
35
Asien
1 070
1 504
434
651
1 089
438
866
1 312
446
90
96
6
187
212
25
240
315
75
68
76
8
255
297
42
168
210
42
EU28 utom Norden
Övriga Europa
Nordamerika/
Oceanien
Sydamerika
30
5. Skola och utbildning
Detta kapitel tittar på skolresultat för elever i Halland samt på befolkningens utbildningsnivå och -inriktning.
Senare i rapporten analyseras hur utbildning påverkar deltagande på arbetsmarknaden och inkomster. Däremot
undersöks inte eventuella samband mellan elevers skolresultat och framtida deltagande eller inkomster. Delen
om skolresultat är ett fristående underlag för en framtidsorienterad diskussion om integration. Nationella studier
visar att skillnader i resultat i skolan också består högre upp i åldrarna, uttryckt som skillnader i deltagande på
41
arbetsmarknaden och inkomster.
Skolresultat – grundskolan
Utrikes födda elever som bott i Sverige i mer än tio år har samma meritvärden i årskurs nio som inrikes födda.
Elever som bott i Sverige en kortare tid har däremot ett lägre meritvärde. Tid i Sverige är en faktor för att klara av
grundskolan och gå vidare till gymnasiet.
Hur barn och unga klarar grundskolan påverkar deras möjligheter att välja gymnasieskola och -program. På några
års sikt har grundskolan därför en stor påverkan på en persons ställning på arbetsmarknaden. I detta avsnitt
jämförs genomsnittligt meritvärde i grundskolan för halländska elever. Meritvärdet är summan av de 16 bästa
betygsvärdena. Betyget godkänd ger tio poäng, väl godkänd 15 poäng och mycket väl godkänd 20 poäng. En
elev kan som högst få 320 poäng.
I tabell 5.1 redovisas genomsnittligt meritvärde efter födelseregion. Elever från Norden utom Sverige har högst
meritvärde. Därefter följer Inrikes bakgrund, Utrikes bakgrund född i Sverige och Amerika/Oceanien. Lägst
meritvärde har unga födda i Afrika.
Tabell 5.1
Genomsnittligt meritvärde efter födelseregion. Hallands län år 2013
Födelseregion
Meritvärde
Inrikes bakgrund
216
Utrikes bakgrund född i Sverige
213
Norden utom Sverige
228
EU utom Norden
195
Övriga Europa
194
Afrika
135
Amerika/Oceanien/Övrigt
207
Asien
187
Meritvärdet varierar kraftigt över tid. Sedan 1998 har meritvärdena för elever från Afrika varierat mest, och
framförallt har det sjunkit dramatiskt sedan början av 2000-talet. Denna utveckling är inget unikt halländskt
42
fenomen. Samma mönster finns på nationell nivå. Detta kan förklaras av att invandringen varit relativt stor från
Afrika de senaste åren till Halland. Det tar tid att lära sig ett nytt språk vilket gör att många nyanlände får svårt de
första åren i skolan. För elever födda i Asien sjönk meritvärdet trendmässigt mellan 1998 och 2009 för att därefter
vända uppåt. Mest stabil kurva har inrikes bakgrund. För den gruppen har meritvärdet ökat försiktigt sedan 1998.
Även utrikes bakgrund född i Sverige har en relativt stabil kurva, med en betydande positiv utveckling sedan år
2008. Även Norden utom Sverige har haft en positiv utveckling av meritvärdet.
41
42
SCB (2011)
SCB (2013)
31
Diagram 5.1
Genomsnittligt meritvärde i grundskolan efter födelseregion. Hallands län 1998-2013.
Glidande medelvärde över treårsklasser
225
215
205
Inrikes bakgrund
195
Utrikes bakgrund född i Sverige
185
Norden utom Sverige
175
EU28 utom Norden
165
Övriga Europa
155
Afrika
Amerika/Oceanien/Övrigt
145
Asien
135
125
För utrikes födda elever samvarierar meritvärdet med tid i Sverige. För utrikes födda som levt i Sverige i över tio
år ligger meritvärdet på samma nivå som för elever med inrikes bakgrund. De som varit i Sverige i högst fyra år
har däremot ett betydligt lägre meritvärde. Perioder med stora inflöden av unga är alltså en förklaring till de stora
variationerna i genomsnittligt meritvärde efter födelseregion som diagram 5.1 visar ovan.
Tabell 5.2
Genomsnittligt meritvärde för utrikes födda efter tid i Sverige. Hallands län år 2013
Tid i Sverige
Meritvärde
0-4 år
5 -9 år
Över 10 år
135
190
218
Det finns även skillnader i meritvärden mellan elever från olika delar av världen. Elever har med sig olika
erfarenheter och kunskaper från sina hemländer. Vissa har inte alls gått i skolan medan andra har en gedigen
skolbakgrund och studievana. Att lära sig ett nytt språk tar tid, och det tar längre tid om man inte utvecklat sitt
43
modersmålspråk eller har en bristande skolbakgrund.
I diagram 5.2 nedan redovisas meritvärde efter födelseregion och tid i Sverige. Vissa födelseregioner har slagits
samman för att få tillräckligt stora grupper. Afrika har slagits samman med Asien, och Nordamerika/Oceanien
samsas med Sydamerika. Genomsnittligt meritvärde i årskurs nio redovisas för elever som varit i Sverige i mindre
än tio år respektive mer än tio år.
Tid i Sverige har störst betydelse för elever från Afrika/Asien. Meritvärdet för denna grupp är högt om de varit i
Sverige i över tio år, högre än det genomsnittliga meritvärdet för elever med inrikes bakgrund. Däremot är
meritvärdet väsentligt lägre för de som varit här i mindre än 10 år. För elever från EU utom Norden är förhållandet
det omvända. Meritvärdet är högre för elever som varit i Sverige mindre än tio år än över tio år.
43
SCB (2013)
32
Diagram 5.2
Genomsnittligt meritvärde för utrikes födda efter födelseregion och tid i Sverige. Hallands län år 2014
300
250
241
227
200
150
218
172
163
213
199
185
183
0-9 år
147
10 år
100
50
0
För att gå vidare från grundskola till gymnasiet krävs gymnasiebehörighet. Det innebär godkänt betyg i svenska
eller svenska som andra språk, matematik och engelska. Det uppnådde 94 procent respektive 92 procent av
flickorna och pojkarna med inrikes bakgrund under åren 2011-2014. För utrikes bakgrund var motsvarande
andelar 78 procent respektive 83 procent. I nästa kapitel i rapporten, om deltagande på arbetsmarknaden,
framgår det att gymnasiekompetens betyder mycket för en persons möjligheter att komma in på
arbetsmarknaden. Att inte få gymnasiebehörighet innebär alltså dystra utsikter.
Diagram 5.3
Behörig till gymnasiet efter bakgrund och kön. Hallands län år 2011-2014
100%
90%
70%
94%
92%
80%
78%
83%
60%
50%
Män
40%
Kvinnor
30%
20%
10%
0%
Utrikes bakgrund
Inrikes bakgrund
Behörighet till gymnasiet samvarierar med tid i Sverige. Det blir för små grupper för att redovisa sådan statistik på
Hallandsnivå, men nationella undersökningar visar att en elev som varit i Sverige i fyra år eller mindre löper sju
gånger så stor risk att inte uppnå behörighet till gymnasiet jämfört med elever som är födda i Sverige. För utrikes
födda elever som varit i Sverige i över tio år, det vill säga innan de började i grundskolan, var denna skillnad
44
utraderad.
44
SCB (2011)
33
Skolresultat – gymnasiet
Utrikes födda elever som bott i Sverige i över tio år har likvärdigt eller bättre gymnasiebetyg än genomsnittet för
inrikes bakgrund. Lägst betyg har utrikes födda från ett icke-europeiskt land som varit i Sverige i högst fyra år.
Sammantaget har emellertid Asien och Norden utom Sverige högst gymnasiebetyg. Betygen för inrikes bakgrund
har de senaste åren fallit.
I tabell 5.3 redovisas genomsnittligt gymnasiebetyg efter födelseregion. Högst betyg har elever födda i Asien följt
av Norden utom Sverige. Därefter följer Inrikes bakgrund och Utrikes bakgrund född i Sverige. Nord- och
Sydamerika/Oceanien har lägst genomsnittligt betyg.
Tabell 5.3
Genomsnittligt gymnasiebetyg efter födelseregion. Hallands län år 2013
Födelseregion
Betyg
Inrikes bakgrund
12,7
Utrikes bakgrund född i Sverige
12,7
Norden utom Sverige
13,6
EU utom Norden
12,2
Övriga Europa
11,7
Asien
13,7
Afrika
12,0
Nord- och Sydamerika/Oceanien
10,9
Betygsspridningen mellan födelseregionerna har minskat sedan 1998. Elever med inrikes bakgrund har haft
negativ trend de senaste åren samtidigt som elever från andra födelseregioner har förbättrat sina skolresultat. Alla
födelseregioner utom Afrika har samlats runt en genomsnittlig betygsnivå på 12-13. I diagram 5.4 används
glidande medelvärde över treårsklasser, vilket jämnar ut toppar och dalar i de hackiga kurvorna. För vissa
födelseregioner, inte minst Afrika, är variationerna stora. Det glidande medelvärdet för meritvärdet år 2012 för
Afrika var 8,7. Detta baseras på meritvärdena för åren 2011-2013, vilka var 8,5; 5,5; och 12,0. Gymnasiebetygen
varierar alltså mycket över tid, precis som meritvärdena.
Diagram 5.4
Genomsnittligt gymnasiebetyg efter födelseregion. Hallands län år 1998-2013.
Glidande medelvärde över treårsklasser
15,0
14,0
13,0
Afrika
Amerika/Oceanien/Övrigt
12,0
Asien
11,0
EU28 utom Norden
Norden utom Sverige
10,0
Sverige med inrikes bakgrund
Sverige med utrikes bakgrund
9,0
Övriga Europa
8,0
7,0
34
Gymnasiebetyg samvarierar med tid i Sverige och födelseregion. I diagram 5.5 redovisas gymnasiebetyg för
utrikes födda som varit i Sverige i 0-4 år, 5-9 år och över 10 år. Födelseregioner har slagits samman i Europa och
Övriga världen för att få tillräckligt stora grupper. Alla födda utanför Europa ingår i Övriga världen. Norden utom
Sverige, EU utom Norden och Övriga Europa bildar följaktligen Europa.
Utrikes födda som bott i Sverige i över tio år har likvärdigt eller bättre betyg än elever med inrikes bakgrund. Tid i
Sverige korrelera tydligt med hur utrikes födda elever presterar i gymnasiet. Ett mönster som även finns för
grundskolan och meritvärden. Lägst gymnasiebetyg har utrikes födda elever från ett icke-europeiskt land som
varit i Sverige i högst fyra år. Däremot har denna grupp högre betyg än utrikes födda från ett europeiskt land om
de bott i Sverige i mer än fem år.
Diagram 5.5
Genomsnittligt gymnasiebetyg för utrikes födda efter födelseregion och tid i Sverige. Hallands län 2013
16
14
12
12,1
11,9
13,0
12,6
13,8
10
8
7,6
Europa
Övriga världen
6
4
Inrikes
bakgrund:
12,65
2
0
0-4 år
5-9 år
10+ år
Nationella studier bekräftar bilden som presenterats. Många som invandrat till Sverige i tonåren får problem i
gymnasieskolan. De skillnader som uppstår i gymnasieskolan följer också med upp i åldrarna, med konsekvenser
45
som ett lägre deltagande på arbetsmarknaden och lägre inkomster.
Utbildningsnivå
I detta avsnitt redovisas högsta utbildningsnivån för befolkningen mellan 20-64 år. Inrikes och utrikes bakgrund
har nästan lika stora andelar med eftergymnasial utbildning. Däremot har personer med utrikes bakgrund i en
större utsträckning en förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Vidare är kvinnor mer välutbildade än
män, oavsett bakgrund. Och ålder vid invandring samvarierar med den framtida utbildningsnivån för utrikes födda.
Desto yngre vid invandring, desto högre framtida utbildningsnivå.
Andelar med en eftergymnasial utbildning är nästan lika stora för befolkningen med inrikes respektive utrikes
bakgrund. Däremot har personer med utrikes bakgrund i en större utsträckning en förgymnasial utbildning som
högsta utbildningsnivå. Skillnaden är åtta procentenheter mellan grupperna. Följaktligen har personer med inrikes
bakgrund en större andel med högst gymnasial utbildning. Statistiken inte är helt jämförbar då uppgift om
utbildningsnivå saknas för cirka fem procent av gruppen med utrikes bakgrund i Halland.
45
SCB (2011)
35
Diagram 5.6
Högsta utbildningsnivå efter bakgrund 20-64 år. Hallands län år 2014
100
90
80
37
34
70
%
60
Uppgift saknas
50
Eftergymnasial
40
Gymnasial
43
52
Förgymnasial
30
20
10
19
11
0
Utrikes bakgrund
Inrikes bakgrund
Högsta utbildningsnivå hos befolkningen skiljer sig mellan kommuner. Störst andel högutbildade har Kungsbacka,
med 45 procent med utrikes bakgrund och 43 procent med inrikes bakgrund med en eftergymnasial utbildning. I
samma kommun finns också relativt färre med högst en förgymnasial utbildning. Hylte, Falkenberg och Laholm
har störst andelar med högst en förgymnasial utbildning. Andelarna är särskilt stora för utrikes bakgrund. Vidare
har befolkningen med utrikes bakgrund i fyra kommuner, Kungsbacka, Hylte, Laholm och Falkenberg, större
andelar med en eftergymnasial utbildning än inrikes bakgrund.
Tabell 5.4
Högsta utbildningsnivå efter bakgrund, 20-64 år. Kommuner i Hallands län år 2014
Hylte
Halmstad
Utrikes
Inrikes
bakgrund
bakgrund
(13 180)
(41 814)
Laholm
Utrikes
bakgrund
(1 597)
Inrikes
bakgrund
(3 991)
Förgymnasial
25,4
18,8
18,9
Gymnasial
45,9
59,6
43,4
Eftergymnasial
21,6
21,2
33,5
40,8
30,8
26
Uppgift saknas
7,1
0,4
4,2
0,3
5,8
0,7
Falkenberg
Utrikes
Inrikes
bakgrund
bakgrund
(4 122)
(18 871)
Utrikes
bakgrund
(1 990)
Inrikes
bakgrund
(10 915)
9,3
20,1
15,6
49,6
43,4
57,7
Varberg
Kungsbacka
Utrikes
Inrikes
bakgrund
bakgrund
(4 372)
(37 957)
Utrikes
bakgrund
(4 773)
Inrikes
bakgrund
(28 639)
11,9
11,7
8,1
Förgymnasial
23,2
13,8
17
Gymnasial
43,8
58,7
45,4
53
38,4
48,6
Eftergymnasial
27,6
26,9
33
34,7
45,2
42,9
Uppgift saknas
5,3
0,6
4,7
0,4
4,7
0,4
Det är vanligare att kvinnor har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med män. Detta gäller oavsett bakgrund.
Samtidigt har kvinnor och män med utrikes bakgrund oftare högst en förgymnasial utbildning. Män med inrikes
respektive utrikes bakgrund har nästintill lika stora andelar med eftergymnasial utbildning. Kvinnor med inrikes
bakgrund har både störst andel med en eftergymnasial utbildning och minst andel med högst en förgymnasial
utbildning.
36
Diagram 5.7
Högsta utbildningsnivå efter bakgrund och kön 20-64 år. Hallands län år 2014
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
33,9%
33,1%
45,4%
38,7%
Uppgift saknas
Eftergymnasial
41,7%
52,2%
36,9%
Gymnasial
46,1%
Förgymnasial
20,0%
19,7%
Män
13,2%
Kvinnor
Män
Utrikes bakgrund
8,0%
Kvinnor
Inrikes bakgrund
Befolkningen med utrikes bakgrund i Halland är heterogen. Utbildningsnivån skiljer sig också mellan
födelseregioner. Afrika och Asien är avvikande med stora andelar med högst en förgymnasial och eftergymnasial
utbildning, och därmed en liten andel med högst en gymnasial utbildning. Precis som Afrika och Asien har många
i befolkningen från Övriga Europa högst en förgymnasial utbildning, men en mindre andel med en eftergymnasial
utbildning. Störst andel med eftergymnasial utbildning har Nordamerika/Oceanien. Därefter följer EU utom
Norden, Asien och Sydamerika.
När utbildningsnivå jämförs mellan födelseregioner behöver ålder beaktas. Åldersstrukturen i en födelseregion
påverkar utbildningsutfallet. Att cirka 25 procent av befolkningen i Utrikes bakgrund född i Sverige är under 25 år
innebär att många inte hunnit avsluta eventuella eftergymnasiala studier.
Diagram 5.8
Högsta utbildningsnivå efter födelseregion 20-64 år. Hallands län år 2014
Inrikes bakgru nd
10,8
Utri kes bakgrund född i Sve rige
11,6
Norden utom Sve rige
52,1
57,1
15,9
EU uto m Norden
9
Övriga Eu ropa
36,6
30,3
46,4
32,9
41,6
Förgymnasial
39,9
22,9
49,8
Gymnasial
25
Eftergymnasial
Afrika
28,7
Asien
27,7
Sydamerika
34,1
29,1
14,7
Nordamer ika/Ocean ien
9,9
0
30,8
37,5
45,6
34
25
Uppgift saknas
37
51,2
% 50
37
75
100
46
Sent anlända elever har ofta en problematisk skolgång. I föregående avsnitt om skolresultat diskuterades detta
och det kunde konstateras att utrikes födda elever som varit i Sverige i mer än tio år har likvärdiga eller bättre
skolresultat än inrikes födda. Ålder vid invandring har betydelse.
Diagram 5.9 nedan visar hur ålder vid invandring samvarierar med utbildningsnivån för utrikes födda i Halland
mellan 20-30 år. För de som var mellan 12-19 år när de invandrade har ungefär var tredje högst en förgymnasial
utbildning. Relativt få kvinnor och män, 15 respektive 11 procent, har genomfört en eftergymnasial utbildning. Här
föreligger stora skillnader jämfört med de som invandrade innan tolv års ålder. Särskilt män missgynnas av att ha
invandrat efter tolv års ålder.
Diagram 5.9
Högsta utbildningsnivå efter ålder vid invandring för utrikes födda 20-30 år. Hallands län 2014
100
90
80
23,7
26,8
11
15
38,1
39,7
70
60
%
50,4
40
Uppgift saknas
48,4
50
57,7
58,3
Eftergymnasial
Gymnasial
52,1
51,4
30
Förgymnasial
20
30,8
10
27,1
17,7
11,9
9,2
7,8
0
Män
Kvinnor
0-6 år
Män
Kvinnor
7-12 år
Män
Kvinnor
12-19 år
Utbildningsinriktning
Det är överlag små skillnader i utbildningsinriktning mellan personer med inrikes och utrikes bakgrund i Halland.
Skillnaderna är mindre för gymnasialt utbildade än för eftergymnasialt utbildade.
Överlag är skillnaderna små i utbildningsinriktning mellan inrikes och utrikes bakgrund i Halland. Bland de
eftergymnasialt utbildade med en utrikes bakgrund finns relativt fler med en utbildningsinriktning inom humaniora,
samhällsvetenskap och naturvetenskap. För personer med inrikes bakgrund är det vanligare med en utbildning
inom Pedagogik, Teknik och Hälso- och sjukvård. Störst skillnader mellan inrikes och utrikes bakgrund finns inom
Pedagogik och Hälso- och sjukvård.
För de gymnasialt utbildade är skillnaderna störst inom allmän utbildning och teknik och tillverkning. Relativt fler
med utrikes bakgrund har en så kallad allmän utbildning, vilket innebär en allmän samhälls- eller
naturvetenskaplig gymnasieutbildning. Inom teknik och tillverkning, där gymnasieutbildningar inom bygg, VVS,
fordon och teknik ingår, finns det relativt fler med en inrikes bakgrund.
46
Segendorf & Teljosuo (2011)
38
Tabell 5.5
Utbildningsinriktning efter utbildningsnivå och bakgrund 20-64 år. Hallands län år 2014
Gymnasial
Inrikes
Utrikes
bakgrund
bakgrund
Eftergymnasial
Inrikes
Utrikes
bakgrund
bakgrund
Allmän utbildning
15,7 %
21,6 %
0,2 %
0,2 %
Pedagogik och lärarutbildning
0,1 %
0,5 %
19,9 %
13,4 %
Humaniora och konst
5,5 %
4,3 %
4,5 %
6,7 %
Samhällsvetenskap, juridik, handel och
administration
Naturvetenskap, matematik och data
15,8 %
13,3 %
23,4 %
25,5 %
0,7 %
1,6 %
5%
6,8 %
Teknik och tillverkning
30,5 %
26,4 %
20,2 %
18,2 %
Lant- och skogsbruk samt djursjukvård
4,6 %
1,6 %
1,5 %
1,4 %
Hälso- och sjukvård och social omsorg
14,5 %
10,1 %
14 %
9,7 %
19,5 %
5,7 %
15,8 %
4,7 %
2,5 %
7%
0,1 %
7,3 %
Tjänster
Okänd
39
6. Deltagande på arbetsmarknaden
Syftet med denna rapport är att beskriva och analyserar situationen på arbetsmarknaden för personer med utrikes
och inrikes bakgrund i Halland. Detta kapitel tittar på deltagandet på arbetsmarknaden, om man har ett arbete
47
eller om man inte har det. Deltagandet mäts med andelen förvärvsarbetande i åldrarna 20-64 år.
Skillnader och likheter mellan inrikes och utrikes bakgrund, samt mellan olika grupper med utrikes bakgrund
diskuteras i kapitlet utifrån förklaringsmodellen i kapitel tre. Den förklarar att utrikes föddas lägre deltagande beror
på ett lägre värderat humankapital, diskriminering, mindre effektiva sociala nätverk samt arbetsmarknadens
struktur.
Bakgrund och födelseregion
Andelen förvärvsarbetande med utrikes bakgrund är mindre än för inrikes bakgrund. Gruppen med utrikes
bakgrund är emellertid heterogen, deltagandet på arbetsmarknaden skiljer sig mycket mellan födelseregioner.
85 procent av befolkningen i Halland med inrikes bakgrund var förvärvsarbetande år 2013. För utrikes bakgrund
var motsvarande andel 65 procent, vilket ger ett gap på cirka 20 procentenheter. Deltagandet skiljer sig åt mellan
kommuner. Drygt 60 procent av befolkningen med utrikes bakgrund förvärvsarbetar i Hylte, Halmstad, Laholm
och Falkenberg. I Varberg och särskilt Kungsbacka är deltagandet högre.
Störst avstånd i deltagande mellan inrikes och utrikes bakgrund finns i Hylte, därefter följer Falkenberg och
Laholm. Minst avstånd finns i Kungsbacka.
Diagram 6.1
Andel förvärvsarbetande efter bakgrund 20-64 år. Hallands län och kommuner år 2013
100
90
85,4
87,1
86,2
85,5
82,8
81,9
84,8
80
75,2
70
61,9
61,5
66,9
62,9
60,3
64,5
60
%
50
40
30
20
10
0
In.
Ut.
Hylte
In.
Ut.
Halmstad
In.
Ut.
Laholm
In.
Ut.
Falkenberg
In.
Ut.
Varberg
In.
Ut.
Kungsbacka
In.
Ut.
Halland
Det skiljer 15 procentenheter mellan Laholm och Kungsbacka i andel förvärvsarbetande med utrikes bakgrund.
Mellan inrikes bakgrund skiljer det endast fem procentenheter. Varför är skillnaderna större för utrikes bakgrund?
Två centrala faktorer är utbildningsnivå och tid i Sverige. Kungsbackas befolkning med utrikes bakgrund har en
högre utbildningsnivå och en jämförelsevis mindre andel med endast förgymnasial utbildning. Tid i Sverige spelar
också in. Cirka 27 procent av de utrikes födda i Laholm har bott i Sverige i fyra år eller mindre. Motsvarande andel
för Kungsbacka är 17 procent. Mer utförliga diskussioner om hur utbildning och tid i Sverige påverkar deltagandet
följer längre fram i detta kapitel. En ytterligare faktor är lokala arbetsmarknadsförhållanden. Förvärvsarbetande i
47
Kommentar till statistiken: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik har ett års eftersläpning i jämförelse med
befolkningsstatistik. När rapporten skrevs fram under våren 2015 var den senast tillgängliga arbetsmarknadsstatistiken för år
2013.
40
Kungsbacka har tillgång till en större och mer dynamisk arbetsmarknad genom dess tillgänglighet till Göteborg.
Kommunen har också en stor inflyttning som ökar den lokala efterfrågan. En stor och dynamisk arbetsmarknad är
positivt för deltagandet hos både personer med inrikes och utrikes bakgrund. Men som nyanländ kan det vara
enklare att hitta ett arbete i en sådan miljö.
Gruppen med utrikes bakgrund är heterogen. Det återspeglas i skillnader mellan födelseregioner i deltagande på
arbetsmarknaden. Befolkningen i olika födelseregioner har varit i Sverige olika länge och har kommit till Sverige
av olika anledningar. De kommer från olika kulturer och möter varierande grader av diskriminering från
arbetsgivare. De har olika effektiva sociala nätverk ur arbetsmarknadssynpunkt och skiftande nivåer av
humankapital.
Störst andel förvärvsarbetande i Halland har Utrikes bakgrund född i Sverige och Norden utom Sverige. Deras
avstånd till gruppen med inrikes bakgrund är cirka 10 procentenheter. Utrikes födda i Afrika och Asien har lägst
deltagande med 45 respektive 53 procent. Mellan dessa ytterligheter placerar sig EU utom Norden, Sydamerika,
övriga Europa och Nordamerika/Oceanien med andelar på 62 till 68 procent.
Diagram 6.2
Andel förvärvsarbetande 20-64 år efter födelseregion. Hallands län år 2013
Inrikes bakgrund
84,8
Utrikes bakgrund född i Sverige
74,3
Norden utom Sverige
73,1
EU utom Norden
68,4
Sydamerika
66,4
Övriga Europa
64,6
Nordamerika/Oceanien
62,2
Asien
52,6
Afrika
45,3
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
%
I tabell 6.1 redovisas andel förvärvsarbetande efter födelseregion per kommun. Utfallen för födelseregionerna
varierar en del. I Kungsbacka har befolkningen i samtliga födelseregioner, undantaget Nordamerika/Oceanien, en
betydligt större andel förvärvsarbetande än övriga kommuner i Halland. Detta beror bland annat på en större och
mer dynamisk arbetsmarknad, en hög utbildningsnivå i befolkningen och relativt färre utrikes födda som varit i
Sverige en kort tid. Många utrikes födda från Afrika och Asien har problem att få ett arbete, särskilt gäller detta
personer från Afrika i Hylte/Laholm.
Tabell 6.1
48
Andel förvärvsarbetande 20-64 år efter födelseregion. Kommuner i Hallands län år 2013
Utrikes
Inrikes
bakgrund
Norden EU
Övriga
Nordamerika/
Sydamerika
bakgrund född i
utom
utom
Europa Oceanien
Sverige
Sverige Norden
Afrika
Asien
49
Hylte/Laholm
Halmstad
83,5
73,1
62,4
63,1
64
*
*
27
49,8
81,9
70,9
73,1
67,2
62,8
57,4
64,2
45
47,2
48
På grund av små grupper har populationerna i Hylte och Laholms kommun slagits samman. Likväl blir grupperna för små i
födelseregionerna Nordamerika/Oceanien och Sydamerika för att kunna redovisa andelar förvärvsarbetande.
41
Falkenberg
Varberg
Kungsbacka
85,5
70,2
72
65
66,5
69
66,1
43
54,9
86,2
74,9
75,6
68,4
67,6
62,3
65,6
57,7
54,4
87,1
84,7
81
76,3
72,5
66,7
70,7
60,2
66,5
Kön
Män är i större utsträckning förvärvsarbetande än kvinnor. Det gäller för såväl utrikes som inrikes bakgrund, men
skillnaderna mellan kvinnor och män är större för utrikes bakgrund. Lokalt har kvinnor med utrikes bakgrund ett
särskilt lågt deltagande i Hylte och Laholm, medan det är högre i Kungsbacka och Varberg. Stora skillnader
mellan kvinnor och mäns deltagande finns i födelseregionerna EU utom Norden, Afrika och Övriga Europa.
Män är i större utsträckning förvärvsarbetande än kvinnor. Det gäller för såväl utrikes som inrikes bakgrund, men
skillnaderna mellan kvinnor och män är större för utrikes bakgrund. 62 procent av kvinnorna och 68 procent av
männen med utrikes bakgrund i Halland förvärvsarbetar. Det ger ett avstånd på sex procentenheter, jämfört med
två procentenheter för inrikes bakgrund. Avståndet mellan inrikes och utrikes bakgrund är 22 procentenheter för
kvinnor och 18 procentenheter för män.
Diagram 6.3
Andel förvärvsarbetande efter bakgrund och kön, 20-64 år. Hallands län år 2013
100
90
85,8
83,7
80
67,6
70
61,6
60
% 50
40
30
20
10
0
Män
Kvinnor
Män
Inrikes bakgrund
Kvinnor
Utrikes bakgrund
I samtliga kommuner finns det stora skillnader mellan kvinnor och män med utrikes bakgrund. I Hylte är avståndet
störst med 9 procentenheter. Därefter följer Falkenberg och Laholm. Minst skillnad finns i Halmstad. Högst
deltagande finns generellt i Varberg och Kungsbacka. Vidare har kvinnor med utrikes bakgrund lägst deltagande i
Hylte och Laholm. För män med utrikes bakgrund är andel förvärvsarbetande minst i Halmstad och Laholm.
42
Tabell 6.2
Andel förvärvsarbetande 20-64 år efter bakgrund och kön. Kommuner i Hallands län år 2013
Utrikes bakgrund
Inrikes bakgrund
Avstånd
Avstånd
(Procentenheter)
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
(Procentenheter)
Hylte
55,6
68,0
9,4
82,4
88
5,6
Halmstad
59,0
64,0
5,0
81,4
82,4
1,0
Laholm
56,5
64,2
7,7
80,4
85
4,6
59
67,1
8,1
84,3
86,7
2,4
Varberg
63,9
70,1
6,2
84,6
87,8
3,2
Kungsbacka
72,4
78,4
6,0
86,5
87,7
1,2
Falkenberg
Kvinnors och mäns deltagande skiljer sig mellan födelseregioner. Ett relativt jämnt deltagande finns i
födelseregionerna Inrikes bakgrund, Utrikes bakgrund född i Sverige, Norden utom Sverige, Asien och
Sydamerika. Skillnaderna är större bland utrikes födda från Nordamerika/Oceanien, EU utom Norden, Afrika och
Övriga Europa. I dessa födelseregioner är kvinnors deltagande betydligt lägre än mäns.
Asiens relativa jämna deltagande är värt att uppmärksamma. Kvinnor utgör 56 procent av befolkningen född i
Asien mellan 20-64 år. Överrepresentationen beror på drygt 800 kvinnor från Thailand. Dessa har också en något
högre andel förvärvsarbetande än genomsnittet för födelseregionen. 59 procent jämfört med 53 procent. De
thailändska kvinnorna bidrar till de relativt små skillnaderna i deltagande mellan kvinnor och män födda i Asien.
Diagram 6.4
Andel förvärvsarbetande män och kvinnor efter födelseregion, 20-64 år. Hallands län år 2013
Inrikes bakgrund
Utrikes bakgrund född i Sverige
Norden utom Sverige
EU utom Norden
Afrika
Asien
Sydamerika
Nordamerika/Oceanien
Övriga Europa
20
30
40
50
Män
Kvinnor
%
60
70
80
90
100
Ålder
Ålder påverkar andelen förvärvsarbetande. Fler 40-åringar arbetar än 22-åringar, och färre 64-åringar arbetar än
38-åringar. Eftersom åldersstrukturen skiljer sig mellan födelseregioner kan jämförelser bli missvisande.
Födelseregionerna Utrikes bakgrund född i Sverige och Afrika har en åldersstruktur som dämpar deltagandet på
arbetsmarknaden.
Ålder påverkar andelen förvärvsarbetande, och personer med inrikes bakgrund har ett högre deltagande i alla
åldrar. Avståndet mellan utrikes och inrikes bakgrund varierar mellan 17 och 25 procentenheter. Som minst är
43
avståndet i åldrarna 40-53 år. Störst avstånd finner vi i åldrarna 20-34 år och 55-64 år, alltså i början och slutet av
yrkeslivet.
Diagram 6.5
Andel förvärvsarbetande 20-64 år efter bakgrund och ålder. Hallands län år 2013.
Glidande medelvärde över treårsklasser
100
90
80
70
60
% 50
Utrikes bakgrund
40
Inrikes bakgrund
30
20
10
0
20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64
Ålder
Eftersom åldersstrukturen skiljer sig mellan både inrikes och utrikes bakgrund och födelseregioner kan
50
jämförelser i deltagande på arbetsmarknaden bli missvisande. Därför, i tabell 6.3 nedan, har andelen
förvärvsarbetande åldersstandardiserats. Det innebär att andelarna har viktats utifrån en standardpopulations
åldersstruktur. I detta fall har inrikes bakgrund valts som standardpopulation.
Ålder har ingen stor betydelse när andelen förvärvsarbetande jämförs mellan inrikes och utrikes bakgrund. Den
åldersstandardiserade andelen blir en halv procentenhet lägre för utrikes bakgrund. Den svaga påverkan av ålder
beror på att utrikes bakgrund har större andelar under 30 år och mindre andelar över 55 år än inrikes bakgrund.
Sessa två skillnader i åldersstruktur tar ut varandra.
Ålder varierar mer mellan födelseregioner. Följaktligen blir förändringen också större av att åldersstandardisera.
För Utrikes bakgrund född i Sverige blir andelen förvärvsarbetande drygt två procentenheter högre, och
detsamma gäller för Afrika. Dessa två grupper har mindre andelar i de åldrar där deltagandet är som högst
jämfört med inrikes bakgrund.
För flera födelseregioner innebär en ålderstandardisering ett lägre värde på andelen förvärvsarbetande. Dessa
grupper har alltså egentligen en mer fördelaktig åldersstruktur för arbete än inrikes bakgrund. Detta kan förklaras
med färre andelar över 50 år än inrikes bakgrund, samt att andelarna under 30 år inte är så stora att de borde
påverka deltagandet negativt.
50
För en beskrivning av befolkningens åldersstruktur i Halland, se kapitel 4 Befolkning
44
Tabell 6.3
Andel förvärvsarbetande 20-64 år efter bakgrund, och födelseregion, 20-64 år standardiserade efter ålder. Hallands län
år 2013.
Differens
(Procentenheter)
Åldersstandardiserad
kvot
Andel
förvärvsarbetande
Ålderstandardiserad
andel
förvärvsarbetande
Inrikes bakgrund
(Standardpopulation)
84,8
84,8
0
1,0
1,000
Utrikes bakgrund
64,5
63,9
- 0,6
0,761
0,753
Utrikes bakgrund född i Sverige
74,3
76,6
2,3
0,876
0,903
Norden utom Sverige
73,1
71,1
- 2,0
0,862
0,838
EU utom Norden
68,4
67,0
- 1,4
0,806
0,791
Övriga Europa
64,6
62,8
- 1,8
0,762
0,741
Afrika
45,3
47,9
2,6
0,534
0,565
Sydamerika
66,4
65,5
- 0,9
0,783
0,772
Nordamerika/Oceanien
62,2
61,6
- 0,6
0,734
0,727
Asien
52,6
51,6
- 1,0
0,620
0,608
Kvot
Födelseregion
Tid i Sverige
Desto längre tid i Sverige, desto högre deltagande på arbetsmarknaden. Det tar tid att lära sig det svenska
språket, bygga upp effektiva sociala nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt och genomföra eventuella
utbildningar som ökar värdet av ens humankapital. Vidare etablerar sig kvinnor långsammare än män. Och utrikes
födda från Afrika och Asien etablerar sig långsammare än personer från andra födelseregioner.
Desto längre tid i Sverige, desto högre deltagande på arbetsmarknaden. För utrikes födda är andelen
förvärvsarbetande väldigt låg de första åren i Sverige. Efter fyra år ligger deltagandet på cirka 40 procent. Efter 15
år har det ökat till cirka 65 procent. Det är 17 procentenheter lägre än det genomsnittliga deltagandet i Halland på
cirka 82 procent. Vidare etablerar sig kvinnor långsammare än män. Först efter cirka 15 år i Sverige har utrikes
födda kvinnor ett deltagande på arbetsmarknaden på ungefär samma nivå som utrikes födda män.
45
Diagram 6.6
Andel förvärvsarbetande utrikes födda män och kvinnor 20-64 år efter tid i Sverige. Hallands län år 2013.
Glidande medelvärde över treårsklasser
90
80
70
60
50
Utrikes födda män
%
40
Utrikes födda kvinnor
Utrikes född
30
20
10
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21
År i Sverige
Varför det tar längre tid för kvinnor att få fotfäste på arbetsmarknaden har uppmärksammats i en statlig utredning.
Dess slutsats är att samhällets etableringsstöd till nyanlända inte når ut till kvinnor i tillräcklig utsträckning. Jämfört
med män registrerar sig kvinnor senare på Arbetsförmedlingen, och de väntar längre med att påbörja SFI-studier.
Väl inne i etableringsinsatser ges kvinnor ett mindre omfattande och relevant stöd. Män deltar exempelvis oftare i
arbetsmarknadsutbildning och instegsjobb. Utredningen lyfter även att vårdnadsbidraget, föräldrapenning och
51
kötider till förskolan dämpar nyanlända kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.
Etableringstiden varierar för olika födelseregioner. Framförallt tar det längre tid för utrikes födda i Afrika och Asien.
Personer födda i Afrika och Asien möter rimligen en större diskriminering och har mindre effektiva sociala nätverk
ur en arbetsmarknadssynpunkt än personer från andra födelseregioner. Bland utrikes födda från Afrika och Asien
finns också relativt många med endast en förgymnasial utbildning, vilket påverkar ens möjligheter på
arbetsmarknaden. För personer som emigrerat från Norden eller ett annat EU-land går integrationen på
arbetsmarknaden betydligt snabbare.
51
SOU (2012)
46
Diagram 6.7
Andel förvärvsarbetande 20-64 år efter födelseregion och tid i Sverige. Hallands län år 2013.
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
Norden
EU utom Norden
Övriga Europa
Nordam./Ocean.
Sydamerika
20+
5-9 år
10-19 år
0-4 år
20+
5-9 år
10-19 år
0-4 år
20+
5-9 år
10-19 år
0-4 år
20+
5-9 år
Afrika
10-19 år
0-4 år
20+
5-9 år
10-19 år
0-4 år
20+
5-9 år
10-19 år
0-4 år
5-9 år
10-19 år
0-4 år
0%
20+
10%
Asien
Utrikes födda från Afrika och Asien har ett mycket lågt deltagande på arbetsmarknaden de första åren.
Befolkningen i dessa födelseregioner har också ökat mycket i Halland de senaste åren. Detta leder till frågan hur
tid i Sverige påverkar jämförelser i deltagande mellan födelseregioner.
I tabell 6.4 har andelen förvärvsarbetande standardiserats efter invandringsår. Alla födelseregioner har fått
samma invandringsårsstruktur som gruppen Övriga Europa (standardpopulation). De standardiserade andelarna
förvärvsarbetande skiljer sig i vissa fall mycket från de faktiska utfallen. Tid i Sverige behöver tas i beaktning när
födelseregioner jämförs.
Särskilt blir de standardiserade andelarna högre för födelseregionerna Afrika och Asien. Afrika ökar med 13
procentenheter och Asien med nio procentenheter. Dock, även de standardiserade andelarna för utrikes födda
från Afrika och Asien ligger lägre än övriga födelseregioner.
Tabell 6.4
Andelen förvärvsarbetande 20-64 år efter födelseregion standardiserade efter invandringsår. Hallands län år 2013
Andel
förvärvsarbetande
Andel
förvärvsarbetande
standardiserad efter
invandringsår
Differens(Procentenheter)
64,6
73,1
68,4
45,3
66,4
62,2
52,6
64,6
71,9
72,2
58,5
66
65,9
61,8
0
-1,2
3,8
13,2
-0,4
3,7
9,2
Övriga Europa
(Standardpopulation)
Norden utom Sverige
EU utom Norden
Afrika
Sydamerika
Nordamerika/Oceanien
Asien
Ålder vid invandring
Åldern vid invandring påverkar deltagandet på arbetsmarknaden. Generellt gäller att desto yngre vid invandring,
desto högre deltagande på arbetsmarknaden. Personer som invandrat efter 35 års ålder har särskilt svårt att
etablera sig på arbetsmarknaden.
För att visa på betydelsen av ålder vid invandring behöver hänsyn tas till både ålder och tid i Sverige. I tabell 6.5
redovisas andelarna förvärvsarbetande för olika åldersklasser år 2013 efter ålder vid invandring. Längst till höger i
47
tabellen redovisas den genomsnittliga andelen förvärvsarbetande 20-64 år. I tabellen finns vidare fyra
fetmarkerade tal. Dessa visar andelen förvärvsarbetande i de åldrar, mellan 35-54 år, där deltagande på
arbetsmarknaden är som högst. Dessa fyra grupper har varit i Sverige ungefär lika länge och kom till Sverige när
det var mellan 25 och 44 år. De lägre andelarna för personer som invandrat efter 35 års ålder indikerar att dessa
har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden.
Personer som invandrat när de var mellan 15-19 år avviker från mönstret desto yngre vid invandring, desto högre
deltagande. Deras genomsnittliga deltagande i Halland är 64 procent, vilket är två procentenheter lägre än
gruppen som var mellan 20 och 24 år när de invandrade, och nio procentenheter lägre än gruppen som
invandrade i åldrarna 10-14 år.
Tabell 6.5
Andel förvärvsarbetande efter ålder år 2013 och ålder vid invandring. Hallands län år 2013
Ålder år 2013
20-24
25-29
30-34
35-39
40-44
45-49
50-54
55-59
60-64
20-64 år
0-4 år
54,8
65,9
78,1
83,5
85,4
83,6
80,6
73,1
71,5
75,2
5-9 år
56,4
73,8
78
77,4
88,3
86,5
85,9
78,6
60,8
76,2
10-14 år
44,2
73,9
80,2
78,8
88,2
84,2
79,6
76,3
47,9
72,6
15-19 år
36,4
63,3
72
77,4
79,1
76,7
70,2
60,4
43,1
64,3
20-24 år
28,3
48,7
73,2
81,9
83,9
80,3
77
67,5
54
66,1
33
57,3
76,9
79,8
77
71,6
73,1
55,9
65,6
36
64,3
77,8
75,8
73,8
65,3
62,6
65,1
35,4
60,3
65,5
67,9
62,7
51,6
57,2
30,1
60,8
62,6
55,8
47,7
51,4
50
46,7
43,6
43,5
35,9
37,4
36,4
36,6
26,3
20,2
23,3
21,2
21,2
Ålder vid invandring
25-29 år
30-34 år
35-39 år
40-44 år
45-49 år
33,8
50-54 år
55-59 år
60-64 år
Personer som invandrat som barn har ett högt deltagande i 40-årsåldern, men deras genomsnittliga deltagande i
åldrarna 20-64 år är likväl cirka 10 procentenheter mindre än för inrikes bakgrund. Eftersom de har gått i svensk
skola borde det vara enkelt för arbetsgivare att validera deras kunskaper. Diskriminering och ineffektiva sociala
nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt återstår då av denna rapports förklaringsmodell.
Utbildningsnivå
Det finns ett samband mellan utbildningsnivå och deltagande på arbetsmarknaden. Att minst ha en gymnasial
utbildning betyder mycket för möjligheterna att hitta ett arbete, särskilt för kvinnor. Att ha en gymnasial eller
eftergymnasial utbildning innebär också en snabbare etablering på arbetsmarknaden för utrikes födda.
I detta avsnitt görs en avvikande åldersavgränsning. Befolkningen mellan 30-50 år studeras. I dessa åldrar är
deltagandet på arbetsmarknaden som högst och merparten har hunnit färdigt med eventuella eftergymnasiala
studier.
Att ha minst en gymnasial utbildning har ett positivt samband med deltagandet på arbetsmarknaden. Sambandet
är giltigt för både kvinnor och män, oavsett bakgrund. Särskilt betydelsefullt är utbildning för kvinnors deltagande.
Skillnaden i andel förvärvsarbetande mellan förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå är cirka 22
procentenheter för kvinnor oavsett bakgrund. För män med utrikes respektive inrikes bakgrund är motsvarade
skillnad 16 respektive 10 procentenheter.
Deltagandet är lågt för kvinnor med inrikes bakgrund och högst en förgymnasial utbildning, samt för kvinnor och
män med utrikes bakgrund och samma utbildningsnivå. Däremot har män med inrikes bakgrund och högst en
48
förgymnasial utbildning ett betydligt högre deltagande. Avståndet mellan kvinnor med utrikes bakgrund och män
med inrikes bakgrund i denna utbildningsgrupp är drygt 31 procentenheter.
Diagram 6.8
Andel förvärvsarbetande kvinnor och män 30-50 år efter bakgrund och utbildningsnivå, Hallands län år 2013
100
93,1 95,4
93,8
89
90
82,9
80,9
76,7
80
70
73,4 74,9
66,6
64,7
60
%
Förgymnasial
51,3
50
Gymnasial
40
Eftergymnasial
30
20
10
Män
Kvinno r
Utri kes bakgrund
Män
Kvinno r
Inrikes bakgru nd
Utbildningsnivåns betydelse för deltagandet på arbetsmarknaden varierar efter födelseregion. Åldersavgränsning
på 30-50 år gör att antal personer i vissa födelseregioner blir för få. I diagram 6.9 slås därför Afrika samman med
Asien, och Sydamerika får samsas med Nordamerika/Oceanien.
Afrika/Asien har minst andel förvärvsarbetande i alla utbildningsgrupper. En förklaring är en högre andel relativt
nyanlända. Att tid i Sverige har stor betydelse för deltagandet visades tidigare i detta kapitel. Skillnaderna mellan
födelseregioner kan också tolkas som att utrikes födda från Afrika och Asien möter en negativ diskriminering och
har sämre sociala nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt. Utrikes bakgrund född i Sverige och Norden utom
Sverige med minst en gymnasial utbildning har ett deltagande på arbetsmarknaden som är jämförbart med inrikes
bakgrund.
Diagram 6.9
Andel förvärvsarbetande 30-50 år efter födelseregion och utbildningsnivå. Hallands län år 2013
100
90
80
70
60
%
50
Förgymnasial
40
Gymnasial
30
Eftergymnasial
20
10
0
49
Tid i Sverige och utbildningsnivå påverkar andelen förvärvsarbetande. Dessa två variabler samvarierar dessutom.
Utrikes födda med högst en förgymnasial utbildning etablerar sig långsammare på arbetsmarknaden. Efter 10-19
år i Sverige har utrikes födda med endast en förgymnasial utbildning ett deltagande på 61 procent. För utrikes
födda med minst en gymnasial utbildning är motsvarande andel 80 procent. Det är i närheten av Hallands
genomsnittliga andel på cirka 82 procent.
Diagram 6.10
Andel förvärvsarbetande 30-50 år utrikes födda efter utbildningsnivå och tid i Sverige. Hallands län år 2013
100
88,2
90
82,5
80,1 81,1
80
70,7
70
66,7
60
65,9
61,5
54,4
Förgymnasial
46,5
% 50
Gymnasial
41,3
40
Efte rgymn asia l
29,3
30
20
10
0
0-4 år
5-9 år
10-19 år
Över 20 år
Grund för bosättning
Orsaken till invandring korrelerar med deltagande på arbetsmarknaden. Lägst deltagande har familjeband och
skyddsbehov. Högst har arbete.
Människor kommer till Sverige av olika anledningar. Vissa flyttar till Sverige för att arbeta eller studera, andra
tvingas fly på grund av konflikter eller förtryck i hemlandet. Varje beviljat uppehållstillstånd har en grund för
bosättning. Fem kategorier av grund för bosättning används - studier, arbete, familjeband, skyddsbehov och
52
okänt/övrigt.
Medborgare från ett land utanför EU eller EES måste ansöka om uppehållstillstånd hos Migrationsverket om de
53
ska vistas i Sverige längre än tre månader. I övrigt gäller att nordiska medborgare inte behöver ansöka. Att
medborgare i EU och ESS har uppehållsrätt om de kan försörja sig själva. Samt att familjemedlemmar till EU- och
ESS-medborgare med uppehållsrätt också har uppehållsrätt, även om de inte är medborgare i ett EU- eller ESSland. Uppehållsrätt innebär att inget beslut om grund för bosättning behövs, men däremot ska rätten registreras
hos Migrationsverket. Utrikes födda från ett nordiskt land eller ett land inom EU behöver alltså ingen formellt
beslut och sorteras in i kategorin okänt/övrigt. Det är den vanligaste grunden för bosättning i Halland.
Högst deltagande på arbetsmarknaden har utrikes födda som beviljats uppehållstillstånd av arbetsskäl. Lägst har
familjeband och där emellan kommer okänt/övrigt och skyddsbehov. Samma mönster går igen i samtliga
kommuner.
52
En person kan ha flera beslut om grund för bosättning. Den grund för bosättning som gäller här är det beslut som ligger
närmst invandringsåret.
53
EES står för Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet. Det utgörs av de 28 EU-länderna plus Island, Liechtenstein och
Norge.
50
Diagram 6.11
Andel förvärvsarbetande 20-64 år grund för bosättning. Hallands län och kommunerna år 2013
100
90
80
70
60
%
Arbete
50
Familjeband
40
Okänt/Övrigt
Skyddsbehov
30
20
10
51
7. Utvecklingen på arbetsmarknaden
I detta kapitel beskrivs hur arbetsmarknaden utvecklats för befolkningen med inrikes och utrikes bakgrund i
Halland mellan år 2007 och 2013. Kapitlet tittar på både utvecklingen av andelen förvärvsarbetande och antal
sysselsatta.
Deltagande på arbetsmarknaden
De senaste åren har deltagandet på arbetsmarknaden sjunkit något för män, oavsett bakgrund. Samtidigt har det
ökat något för kvinnor. Förändringen efter födelseregion är mer dramatisk. Andelarna förvärvsarbetande har
minskat för Utrikes bakgrund född i Sverige och Afrika. För Övriga Europa och EU utom Norden växte tvärtom
andelarna. Särskilt utrikes födda kvinnor från Övriga Europa har ökat sitt deltagande.
I diagram 7.1 redovisas hur deltagandet på arbetsmarknaden i Halland utvecklats under åren 2007-2013. För
män oavsett bakgrund har deltagandet på arbetsmarknaden sjunkit med cirka 1,5 procentenheter. För kvinnor
med inrikes bakgrund har det ökat med 0,7 procentenheter. För kvinnor med utrikes bakgrund är andelen
oförändrad. En tydlig nedgång går att utläsa i samband med finanskrisen mellan åren 2008 och 2009 för samtliga
grupper, men särskilt för män med utrikes bakgrund.
Diagram 7.1
Utvecklingen av andel förvärvsarbetande män och kvinnor 20-64 år efter bakgrund. Hallands län år 2007-2013
100
90
80
70
Inrikes bakgru nd mä n
60
Inrikes bakgru nd kvinno r
%
50
Utri kes bakgrund män
Utri kes bakgrund kvi nnor
40
30
20
10
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Förändringen i deltagande efter födelseregion mellan åren 2007 och 2013 är mer dramatisk. För Utrikes bakgrund
född i Sverige och Afrika minskade deltagandet med cirka 6 procentenheter. Tillbakagången för Utrikes bakgrund
född i Sverige kan förklaras av ett stort inflöde av 20-åringar. I de åldrarna är deltagandet på arbetsmarknaden
lågt vilket drar ned andelen förvärvsarbetande. Afrikas sjunkande andel förvärvsarbetande beror på en stor
invandring de senaste åren, samt att den gruppen generellt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Utrikes
födda från Afrika möter en större diskriminering, har lägre värderat humankapital och mindre effektiva sociala
54
nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt. Utrikes födda från Övriga Europa, EU utom Norden och Sydamerika
ökade sin andel förvärvsarbetande under tidsperioden.
Diagram 7.2
54
Se kapitel 6 – Deltagande på arbetsmarknaden
52
Förändring av andel förvärvsarbetande 20-64 år efter födelseregion. Hallands län år 2007-2013
-0,3
Inrikes bakgrund
-6,2
Utrikes bakgrund född i Sverige
-0,2
Norden utom Sverige
2,1
EU utom Norden
-6,4
Afrika
-0,9
Asien
1,4
Sydamerika
-0,5
Nordamerika/Oceanien
3,5
Övriga Europa
-8
-6
-4
-2
0
Procentenheter
2
4
Bryts förändringen av andel förvärvsarbetade också ned efter kön framgår att den stora ökningen i deltagande för
utrikes födda från Övriga Europa beror på kvinnor. Deltagandet för utrikes födda kvinnor från övriga Europa ökade
med drygt 5 procent jämfört med drygt en halv procent för män.
Diagram 7.3
Förändring av andel förvärvsarbetande 20-64 år efter kön och födelseregion, Hallands län år 2007-2013
Kvinnor
0,7
Inrikes bakgrund
-4,9
Utrikes bakgrund född i Sverige
0,4
Norden utom Sverige
2,2
EU utom Norden
-5,3
Afrika
-1
Asien
1,7
Sydamerika
-2,9
Nordamerika/Oceanien
5,4
Övriga Europa
-9
-7
-5
-3
-1
1
Procentenheter
3
5
Män
-1,3
Inrikes bakgrund
Utrikes bakgrund född i Sverige
-7,6
-1,3
Norden utom Sverige
2
EU utom Norden
Afrika
-7,8
-0,7
Asien
1
Sydamerika
1,3
Nordamerika/Oceanien
0,6
Övriga Europa
-9
-7
-5
-3
-1
1
Procentenheter
53
3
5
Sysselsättningsutveckling efter bakgrund
Hela sysselsättningsutvecklingen i Halland mellan åren 2007-2013 kan tillskrivas invandring. Kommunala
skillnader finns. I samtliga kommuner ökade antal sysselsatta med utrikes bakgrund, medan antalet sysselsatta
med inrikes bakgrund endast ökade i Kungsbacka och Varberg.
I detta avsnitt studeras sysselsättningsutvecklingen, utvecklingen av antalet sysselsatta/förvärvsarbetande.
Andelarna förvärvsarbetande har förändrats relativt lite för befolkningen med inrikes och utrikes bakgrund sedan
år 2007. Andelen förvärvsarbetande beräknas genom att befolkningen i åldrarna 20-64 år divideras med antalet
sysselsatta i samma åldersgrupp. Nedan redovisas befolkning och antalet sysselsatta separat.
Mellan åren 2007-2013 ökade sysselsättningen med 3 191 personer i Halland. Antalet sysselsatta med inrikes
bakgrund minskade med 169 personer. Samtidigt ökade sysselsättningen med 3 360 personer med utrikes
bakgrund. Hela sysselsättningsutvecklingen i Halland de senaste åren kan alltså tillskrivas invandring. Även om
sysselsättningen för utrikes bakgrund har ökat sedan år 2007 har andelen förvärvsarbetande svagt minskat. Detta
beror på att befolkningen i åldrarna 20-64 år samtidigt ökade med 5 637 personer. Befolkningen med inrikes
bakgrund ökade endast med 196 personer.
Ovanstående utfall är ett resultat av åldersstruktur. För inrikes bakgrund är utflödet från arbetsmarknaden på
grund av ålder ungefär lika stort som inflödet. Därmed står sysselsättningen i princip still. För utrikes bakgrund är
inflödet på grund av ålder och invandring större än utflödet. Befolkningen i förvärvsarbetande åldrar växer därmed
och fler står till arbetsmarknadens förfogande.
Tabell 7.1
Förändring i antal sysselsatta och befolkning 20-64 år. Hallands län år 2007 och 2013
Utrikes + inrikes
bakgrund
Antal sysselsatta
Befolkning
2007
135 917
167 163
2013
139 108
172 800
Förändring
3 191
5 637
Utrikes bakgrund
Antal sysselsatta
Befolkning
15 025
23 051
18 385
28 486
3 360
5 435
Inrikes bakgrund
Antal sysselsatta
Befolkning
120 892
142 105
120 723
142 301
-169
196
Tabell 7.1 visar på ett övergripande samband mellan invandring, befolkningsutveckling, arbetsmarknadsintegration och sysselsättning. Och därmed på ett samband mellan invandring och ett växande skatteunderlag
och en fungerande kompetensförsörjning i arbetslivet. Eftersom andelen äldre i befolkningen kommer att växa de
kommande decennierna kan en stor invandring, tillsammans med en fungerande arbetsmarknadsintegration,
55
mildra den demografiska utvecklingens negativa konsekvenser på skatteunderlag och kompetensförsörjning.
Invandring är emellertid ingen fullständig lösning på den demografiska utvecklingens effekter på de offentliga
finanserna. En stor invandring kan öka skatteintäkterna. Särskilt om arbetsmarknadsintegrationen fungerar. Men
den sammantagna effekten blir begränsad. Detta beror på att invandring även för med sig ökade utgifter för
56
offentlig konsumtion och transfereringar. Nettoeffekten på de offentliga finanserna blir relativt liten.
Att hela sysselsättningsutvecklingen i Halland de senaste åren kan tillskrivas invandring gör att invandring
framstår som viktigt för utvecklingen av skatteunderlaget och för arbetslivets kompetensförsörjning. Ser bilden
likadan ut i de halländska kommunerna? Tabell 7.2 nedan visar förändringen i antal sysselsatta för respektive
kommun i Halland.
Befolkningen i förvärvsarbetande åldrar och antal sysselsatta med inrikes bakgrund har endast ökat i Kungsbacka
och Varberg. I övriga kommuner minskar befolkningen och antalet sysselsatta med inrikes bakgrund. I samtliga
55
Denna rapport avgränsar sig till Hallands nattbefolkning, personer som är folkbokförda i Halland. Arbetslivets
kompetensförsörjning är emellertid inte helt utelämnad till nattbefolkningen i länet eller kommunen. Arbetskraft kan också pendla
in från andra kommuner eller län.
56
Ekberg (2009)
54
kommuner växer däremot befolkningen och antal sysselsatta med utrikes bakgrund. I Halmstad och Falkenberg
är ökningen större än tillbakagången för inrikes bakgrund. I Hylte och Laholm är motsvarande ökning inte
tillräcklig för att väga upp den minskande sysselsättningen för inrikes bakgrund.
Det leder till slutsatsen att invandring och arbetsmarknadsintegration har skiftande strategisk betydelse för
kommunerna. I ett strikt skatteunderlagsperspektiv är invandring tillsammans med en fungerande integration
relativt viktigare för Hylte, Laholm, Halmstad och Falkenberg, än det är för Varberg och särskilt Kungsbacka.
Tabell 7.2
Förändring i antal sysselsatta och befolkning 20-64 år, kommuner år 2007 och 2013
2007
2013
Förändring
Hylte
Utrikes bakgrund
Inrikes bakgrund
Antal sysselsatta
814
891
77
Befolkning
1 152
1 440
288
Antal sysselsatta
3 859
3 427
-432
Befolkning
4 422
4 015
-407
Antal sysselsatta
6 379
7 642
1 263
Befolkning
10 224
12 428
2 204
Antal sysselsatta
35 067
34 335
-732
Befolkning
42 248
41 935
-313
929
1110
181
Befolkning
1 507
1 840
333
Antal sysselsatta
9 599
9 116
-483
Befolkning
11 526
11 014
-512
Antal sysselsatta
1 856
2 482
626
Befolkning
3 079
3 943
864
Antal sysselsatta
16 343
16 230
-113
Befolkning
19 040
18 981
-59
Antal sysselsatta
2 392
3 086
694
Befolkning
3 577
4 613
1 036
Antal sysselsatta
24 378
24 752
374
Befolkning
28 327
28 705
378
Antal sysselsatta
2 655
3 174
519
Befolkning
3 512
4 222
710
Antal sysselsatta
31 646
32 863
1 217
Befolkning
36 542
37 731
1 189
Halmstad
Utrikes bakgrund
Inrikes bakgrund
Laholm
Utrikes bakgrund
Inrikes bakgrund
Antal sysselsatta
Falkenberg
Utrikes bakgrund
Inrikes bakgrund
Varberg
Utrikes bakgrund
Inrikes bakgrund
Kungsbacka
Utrikes bakgrund
Inrikes bakgrund
55
Sysselsättningsutveckling efter födelseregion och bransch
Antalet sysselsatta har ökat i alla födelseregioner förutom Inrikes bakgrund och Norden utom Sverige. Vidare har
antalet sysselsatta ökat i de flesta näringsgrenar i Halland, undantaget tillverkningsindustrin. Invandring har varit
särskilt betydelsefull för kompetensförsörjningen inom Vård och omsorg och Transport och magasinering.
Undantaget Inrikes bakgrund och Norden utom Sverige har alla födelseregioner haft en positiv befolknings- och
sysselsättningsutveckling mellan åren 2007 och 2013. De största ökningarna i antalet sysselsatta kommer från
EU utom Norden, Asien och Övriga Europa haft.
Befolkningen från Asien i Halland växer dubbelt så snabbt som antalet sysselsatta. Detta visar på olika
förutsättningar mellan utrikes födda från Asien och EU utom Norden. Fler från Asien kommer till Sverige som
skyddsbehövande, och de möter jämförelsevis högre trösklar till arbetsmarknaden i form av språkbarriärer,
diskriminering och ineffektiva sociala nätverk ur arbetsmarknadssynpunkt.
Norden utom Sverige har en fallande sysselsättning. Åldersstrukturen gör att utflödet från arbetsmarknaden är
större än inflödet. Som konstaterades i föregående avsnitt har inrikes bakgrund de senaste åren haft en
begränsad befolkningsutveckling och en svagt minskande sysselsättning.
Diagram 7.4
Sysselsättnings- och befolkningsutveckling 20-64 år efter födelseregion. Hallands län år 2007-2013
Inrikes bakgrund
Utrikes bakgrund född i Sverige
Norden utom Sverige
EU utom Norden
Övriga Europa
Nordamerika/Oceanien
Sydamerika
Asien
Afrika
-1000
-500
Befolkningsutveckling
0
500
1000
1500
2000
2500
Sysselsättningsutveckling
57
Hur ser sysselsättningsutvecklingen ut fördelat på näringsgrenar? Antalet sysselsatta har ökat i de flesta
näringsgrenar i Halland de senaste åren, både för inrikes och utrikes bakgrund. Tillverkningsindustrin är ett
undantag. Där är tillbakagången av antalet sysselsatta med inrikes bakgrund ungefär lika stor som ökningen i
resterande näringsgrenar.
Två näringsgrenar framstår som särskilt intressanta när sysselsättningsutvecklingen för utrikes och inrikes
bakgrund jämförs. De är vård och omsorg och transport och magasinering. I dessa näringsgrenar har antalet
sysselsatta ökat för utrikes bakgrund och samtidigt minskat för inrikes bakgrund. Mellan år 2008 och 2013 ökade
sysselsättningen med 717 personer med utrikes bakgrund inom vård och omsorg och med 314 inom transport
57
Statistik efter näringsgrenar redovisas enligt SNI 2007, vilken finns tillgänglig först från år 2008. Därför avviker tidsperioden i
diagram 7.5 från övriga diagram i detta kapitel.
56
och magasinering. För inrikes bakgrund minskade antal sysselsatta med fem personer inom vård och omsorg och
med 186 personer inom transport och magasinering.
Kan detta förklaras av åldersstruktur? Är minskningen av antalet sysselsatta med inrikes bakgrund i vård och
omsorg och transport och magasinering ett resultat av stora andelar i 60-årsåldern, som lämnat arbetsmarknaden
mellan åren 2008 och 2013? Vi tittar därför på hur stor åldersgruppen 60-64 år var i dessa näringsgrenar år 2008
för inrikes bakgrund. I Vård och omsorg fanns år 2008 2 314 personer i åldrarna 60-64 år. För transport och
magasinering fanns det 737 personer. Detta motsvarade drygt 12 procent i bägge näringsgrenar, vilket inte är
anmärkningsvärt högt. Offentlig förvaltning och försvar hade drygt 13 procent, och det var en bransch där inrikes
bakgrund ökade betydligt mer än utrikes bakgrund. Detsamma är giltigt för Juridik, ekonomi och teknik. Andra
faktorer än åldersstruktur ligger bakom den särskilda sysselsättningsutvecklingen för inrikes och utrikes bakgrund
inom vård och omsorg och transport och magasinering.
Vård och omsorg och transport och magasinering har fångat upp 30 procent av ökningen av antalet sysselsatta
med utrikes bakgrund. Tillsammans med uthyrning, fastighetsservice, resetjänster, hotell och restaurang samt
handel står de för merparten av ökningen av antalet sysselsatta. Därmed är det betydelsefulla näringsgrenar för
integration på arbetsmarknaden. För alla dessa näringsgrenar, men särskilt för vård och omsorg och transport
och magasinering, har invandring också varit betydelsefullt för kompetensförsörjningen.
Diagram 7.5
Sysselsättningsutvecklingen efter bakgrund och näringsgrenar, 20-64 år. Hallands län år 2008-2013
Jordbruk, jakt och skogsbruk
Tillverkning
Byggverksamhet
Handel
Transport och magasinering
Hotell och restaurang
Informations- och kommunikationsverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Juridik, ekonomi, teknik m.m.
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster m.m.
Offentlig förvaltning och försvar
Utbildning
Vård och omsorg; sociala tjänster
Kultur, nöje och fritid
Annan serviceverksamhet
-2500
-2000
Utrikes bakgrund
57
-1500
-1000
Inrikes bakgrund
-500
0
500
1000
8. Inkomster för förvärvsarbetande
Syftet med denna rapport är att beskriva och analyserar situationen på arbetsmarknaden för personer med utrikes
och inrikes bakgrund i Halland. Diskussionen i detta avslutande kapitel kretsar kring skillnader och likheter i
inkomster mellan förvärvsarbetande med inrikes och utrikes bakgrund, samt mellan olika grupper av utrikes
bakgrund.
I kontrast till kapitel sex om deltagande på arbetsmarknaden är bakgrund inte en lika tydlig skiljelinje när
inkomster för förvärvsarbetande analyseras. Både kön och bakgrund samvarierar tydligt med inkomster. För att
58
få en uppfattning om olika gruppers inkomster används median av disponibel inkomst som inkomstbegrepp.
Inkomster
Män har högre inkomster än kvinnor, oavsett bakgrund. Förvärvsarbetande män med inrikes bakgrund har högst
inkomster. Därefter följer män med utrikes bakgrund och kvinnor med inrikes bakgrund. Lägst inkomster har
kvinnor med utrikes bakgrund.
I detta avsnitt redovisas inkomster för förvärvsarbetande med utrikes och inrikes bakgrund, för män respektive
kvinnor. Kön samvarierar tydligt med inkomstnivå, därför behöver hänsyn tas till både kön och bakgrund när
inkomster för förvärvsarbetande analyseras.
Män har högre inkomster än kvinnor, oavsett bakgrund. Högst inkomster i Halland har förvärvsarbetande män
med inrikes bakgrund. Avståndet är cirka 42 000 kronor ner till män med utrikes bakgrund. Vidare har
förvärvsarbetande män med utrikes bakgrund högre inkomster än kvinnor med inrikes bakgrund. Lägst inkomster
har kvinnor med utrikes bakgrund. Alltså, både kön och bakgrund samvarierar med inkomstnivån.
Diagram 8.1
Median av disponibel inkomst (kr) för förvärvsarbetande 20-64 år efter bakgrund och kön. Hallands län år
2013
350 000
292 314
300 000
250 986
250 000
233 514
218 068
Kr 200 000
150 000
100 000
50 000
Män
Kvinnor
Män
Utrikes bakgrund
Kvinnor
Inrikes bakgrund
Ålder påverkar inkomstnivå. I åldrarna 35-50 år är inkomsterna som högst. Mellan 20 och 30 år, när många
etablerar sig på arbetsmarknaden, är inkomsterna betydligt lägre. Jämförs inrikes och utrikes bakgrund kan två
slutsatser dras. För det första att inrikes bakgrund har högre inkomster i alla åldrar. För det andra att kurvan för
utrikes bakgrund planar ut vid 26-27 års ålder. För inrikes bakgrund är den uppåtgående kurvan brantare mellan
27 och 38 år.
58
Inkomstvariabeln som används i rapporten är Disponibel inkomst individ 2004 år definition. Den summerar alla skattepliktiga
och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Även om de största inkomsterna för de allra flesta
kommer från förvärvsarbete går det inte att likställa disponibel inkomst med lön. Även inkomster från kapital,
näringsverksamhet, pension, barnbidrag m.m. ingår.
58
Diagram 8.2
Median av disponibel inkomst (kr) för förvärvsarbetande efter bakgrund och ålder. Hallands län år 2013.
Glidande medelvärde över treårsklasser
350 000
300 000
250 000
Kr 200 000
Utrikes bakgrund
Inrikes bakgrund
150 000
100 000
50 000
20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64
Ålder
I diagram 8.3 nedan redovisas inkomstnivåer för förvärvsarbetande efter födelseregion och kön. Högst inkomster
har förvärvsarbetande från Norden utom Sverige. Därefter följer Inrikes bakgrund, Utrikes bakgrund född i Sverige
och Nordamerika/Oceanien. I dessa grupper finns också de största skillnaderna i inkomster mellan kvinnor och
män. Ålder förklarar att Norden utom Sverige har de största inkomsterna. Över 70 procent av befolkningen som är
förvärvsarbetande och född i ett annat nordiskt land är mellan 45-64 år. Diagram 8.2 ovan visar att det har stor
betydelse för den genomsnittliga inkomstnivån.
Lägst inkomster har förvärvsarbetande från Asien. Därefter följer Afrika och Övriga Europa. Afrika är den
59
födelseregion med lägst deltagande på arbetsmarknaden, runt 45 procent. Däremot har de som förvärvsarbetar
inkomster i nivå med förvärvsarbetande från Övriga Europa och EU utom Norden. Skillnaderna i inkomster är
mindre än skillnaderna i deltagande.
Diagram 8.3
Median av disponibel inkomst (kr) för förvärvsarbetande 20-64 år efter födelseregion och kön. Hallands
län år 2013
Inrikes bakgrund
Utrikes bakgrund född i Sverige
Norden utom Sverige
EU utom Norden
Övriga Europa
Afrika
Asien
Sydamerika
Nordamerika/Oceanien
50 000
100 00 0
150 00 0
200 00 0
Kr
Män
59
Kvinnor
Se kapitel 6 – Deltagande på arbetsmarknaden
59
250 00 0
300 00 0
350 00 0
Inkomster och utbildningsnivå
Män har högre inkomster än kvinnor inom alla utbildningsgrupper oavsett bakgrund. Män med inrikes bakgrund
får störst avkastning av att ha en eftergymnasial utbildning. Minst avkastning får kvinnor med utrikes bakgrund.
Män har högre inkomster än kvinnor, oavsett bakgrund. Om utbildningsnivå adderas kvarstår samma mönster.
Inom alla utbildningsgrupper har män högre inkomster än kvinnor, också oavsett bakgrund. Män med inrikes
bakgrund har i särklass högst inkomster och får också störst avkastning av att ha en eftergymnasial utbildning.
Kvinnor med utrikes bakgrund får minst tillbaka inkomstmässigt av att ha en eftergymnasial utbildning. Vidare är
skillnaderna i inkomster mellan kvinnor med olika bakgrund små, särskilt för förgymnasialt och gymnasialt
utbildade. Lägst inkomster har förvärvsarbetande kvinnor med förgymnasial utbildning, oavsett bakgrund.
Diagram 8.4
Median av disponibel inkomst (kr) för förvärvsarbetande 20-64 år efter bakgrund, kön och utbildningsnivå.
Hallands län år 2013
375 000
325 000
275 000
Förgymnasial
Kr 225 000
Gymnasial
175 000
Eftergymnasial
125 000
75 000
Män
Kvinnor
Utrikes bakgrund
Män
Kvinnor
Inrikes bakgrund
Skillnader i inkomst mellan kvinnor och män visar på en ojämställd arbetsmarknad. Kvinnor arbetar i
näringsgrenar med generellt lägre inkomster än män. Kvinnor tar också ut huvuddelen av föräldraledigheten och
arbetar oftare deltid. Dessutom gynnas män mer än kvinnor av arbetsmarknadsförstoring. Män pendlar i
genomsnitt längre till arbetet och har därmed tillgång till en större arbetsmarknad än kvinnor, vilket innebär större
60
möjligheter att välja arbete.
Matchning för eftergymnasialt utbildade
Matchning påverkar inkomsterna för eftergymnasialt utbildade. Att eftergymnasialt utbildade med utrikes
bakgrund är sämre matchade än inrikes bakgrund bidrar till lägre inkomster. Matchning korrelerar med
födelseregion, kommun och tid i Sverige. Vidare är kvinnor bättre matchade än män, men får mindre avkastning
av att vara rätt matchade.
I Tabell 8.1 nedan redovisas i vilken utsträckning förvärvsarbetande med en eftergymnasial utbildning i Halland
har ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå. Tabellen säger inget om matchningen mellan inriktningen på
utbildning och arbete.
Eftergymnasialt utbildade med utrikes bakgrund är sämre matchade än inrikes bakgrund med samma
utbildningsnivå. Matchningen för utrikes bakgrund är 48 procent jämfört med 67 procent för inrikes bakgrund.
Vidare är kvinnor med utrikes bakgrund och en eftergymnasial utbildning bättre matchade än män med samma
bakgrund och utbildningsnivå. Detsamma gäller för kvinnor med inrikes bakgrund. Graden av matchning varierar
60
Region Halland (2014)
60
även efter födelseregion. Personer med utrikes bakgrund födda i Sverige är bättre matchade än personer födda
61
Europa, vilka i sin tur är bättre matchade än personer födda utanför Europa.
Tabell 8.1
Andel förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning 20-64 år efter bakgrund, kön, födelseregion och
vilken utbildning deras yrke kräver. Hallands län år 2013
Eftergymnasial
GymnasieInga eller små
LedningsMilitärt Uppgift
utbildning
kompetens
krav på utb.
arbete
arbete Saknas
Antal
Bakgrund
Utrikes
47,5
31,9
6,8
5,7
0,6
7,4
6 310
Inrikes
67,3
18,2
1,3
10,3
1,1
1,8
44 834
52,8
29,8
7
4,2
0,1
6,1
3 484
41
34,6
6,6
7,5
1,2
9
2 826
71,1
19,2
1,4
6,9
0,1
1,3
25 899
62
16,9
1,3
15
2,5
2,5
18 935
Födelseregion
Ut. bakgrund
född i Sverige
58,7
23,2
3,5
10
2,2
2,3
979
Europa
48,1
32,8
5,9
5,4
0,4
7,4
3 608
Övriga
världen
39,9
35,1
10,7
3,8
0,1
10,4
1 723
Utrikes bakgrund, kön
Kvinnor
Män
Inrikes bakgrund, kön
Kvinnor
Män
Eftergymnasialt utbildade med utrikes bakgrund möter skiftande förutsättningar i olika delar av Halland. I
Hylte/Laholm och Falkenberg har under 40 procent ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå. Boendes i
Halmstad har en något bättre matchning med 44 procent. I Varberg och Kungsbacka är motsvarande andel 54
procent respektive 59 procent. Gapet i matchning mellan Kungsbacka och Hylte/Laholm är över 24
procentenheter. För inrikes bakgrund är gapet sju procentenheter. Skillnaderna i matchning mellan kommuner är
62
alltså större för utrikes bakgrund än inrikes bakgrund.
61
På grund av små grupper har födelseregioner här slagits samman. I Europa ingår Norden utom Sverige, EU utom Norden och
Övriga Europa. I Övriga världen ingår Asien, Afrika, Nordamerika/Oceanien och Sydamerika.
62
Hylte och Laholms kommuner har här slagits samman på grund av små grupper.
61
Tabell 8.2
Andel förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning 20-64 år efter bakgrund, födelseregion och vilken
utbildning deras yrke kräver. Kommuner år 2013
Inga eller
Eftergymnasial
GymnasieLedningsMilitärt
Uppgift
små krav på
Total
utbildning
kompetens
arbete
arbete
Saknas
utb.
Halmstad
Utrikes
44,1
35,8
7,4
4,4
1,2
7,1
2 609
Inrikes
64,3
20,1
1,7
9
2,8
2
14 325
Utrikes
36,5
41,3
9,8
3,9
-
8,6
724
Inrikes
65,3
22
1,6
8,5
0,5
2,1
4 489
Utrikes
53,9
29,1
5,7
4,9
*
*
1 038
Inrikes
69,4
18,7
1,4
8,7
0,2
1,6
8 749
Utrikes
59,4
18,4
5,4
10,4
*
*
1 418
Inrikes
70,3
13,7
0,8
13,5
0,2
1,5
14 073
Utrikes
34,9
42,2
6
3,3
0,6
13,1
521
Inrikes
63,8
22,9
1,2
9,2
0,8
2,2
3 198
Falkenberg
Varberg
Kungsbacka
Hylte +
Laholm
Desto längre tid i Sverige, desto bättre matchning. Av de utrikes födda med en eftergymnasial utbildning som varit
i Sverige i mindre än 10 år är cirka 31 procent matchade. Efter 10-14 år är andelen 41 procent, och efter 20 år är
andelen 58 procent. Detta visar att integration på arbetsmarknaden inte bara handlar om att få ett arbete. Det
handlar även om att utrikes födda med en eftergymnasial utbildning ska arbeta med något som motsvarar deras
kompetens.
Diagram 8.5
Andel förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning 20-64 år, utrikes födda efter tid i Sverige och
vilken utbildning deras yrke kräver. Hallands län år 2013
70
57,8
60
50
44,6
41
% 40
31
31,7
0-4 år
5-9 år
30
20
10
10-14 år
15-19 år
62
20+
Kan skillnader i matchning mellan kommuner förklaras av skillnader i tid i Sverige för utrikes födda med
eftergymnasial utbildning? I tabell 8.3 redovisas andelar efter tid i Sverige i de olika kommunerna. Och ett
samband finns. Kommuner med relativt stora andelar utrikes födda som varit i Sverige i 10 år eller längre har en
bättre matchning. Sammanslagningen Hylte/Laholm har minst andel utrikes födda som varit i Sverige i över 10 år.
Kungsbacka har med 67 procent störst andel. Matchningen är också bättre i Kungsbacka.
Tid i Sverige är betydelsefullt för matchningen eftersom det tar tid att bygga upp ett effektivt sociala nätverk ur
arbetsmarknadssynpunkt. Utrikes födda som varit i Sverige en kort tid har ofta ett nätverk bestående av andra
med svag anknytning till arbetsmarknaden. För personer med en eftergymnasial utbildning kan detta innebära att
de inte får tillgång till arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå. Matchning behöver också ses i ljuset av
tillgången till kvalificerade arbeten på den lokala arbetsmarknaden, samt svårigheter för arbetsgivare att validera
utbildningar och erfarenheter som utrikes födda bär med sig.
Tabell 8.3
Andel förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning 20-64 år, utrikes födda efter tid i Sverige och
matchning. Kommuner år 2013
0-4 år
5-9 år
10 år eller längre
Matchning
Hylte/Laholm
23,8
27,1
49,1
34,9
Falkenberg
19,5
23,2
57,3
36,5
Halmstad
18,2
21
60,8
44,1
Varberg
18,4
17,6
64
53,9
Kungsbacka
15,8
17,5
66,7
59,4
Kvinnor med en eftergymnasial utbildning är bättre matchade än män. I föregående avsnitt, diagram 8.4,
konstaterades det emellertid att kvinnor med eftergymnasial utbildning har betydligt lägre inkomster än män med
motsvarande utbildningsnivå. Får inte kvinnor någon inkomsteffekt av att vara rätt matchade?
Alla grupper, kvinnor och män oavsett bakgrund, får en positiv inkomsteffekt av att vara matchade. Däremot är
effekten större för män. För män med eftergymnasial utbildning är skillnaden i inkomst mellan att vara matchad
och att ha ett arbete som kräver gymnasiekompetens 102 000 kronor respektive 92 000 kronor för inrikes och
utrikes bakgrund. För kvinnor är skillnaden 58 000 för inrikes bakgrund och 57 000 kronor för utrikes bakgrund.
Därutöver har kvinnor med eftergymnasial utbildning oavsett bakgrund lägre inkomster än män.
Dessa förhållanden förklaras av att kvinnor, även högutbildade, arbetar i näringsgrenar med generellt lägre
inkomster än män. Kvinnor tar också ut huvuddelen av föräldraledigheten och arbetar oftare deltid. Dessutom
gynnas män mer än kvinnor av arbetsmarknadsförstoring. Män pendlar i genomsnitt längre till arbetet och har
63
därmed tillgång till en större arbetsmarknad än kvinnor, vilket innebär större möjligheter att välja arbete.
Tabell 8.4
Median av disponibel inkomst (kr) för eftergymnasialt utbildade 20-64 år efter bakgrund, kön och vilken
utbildning deras yrke kräver. Hallands län år 2013
EfterGymnasie- Inga eller små
LedningsMilitärt
Uppgift
gymnasial
kompetens krav på utb.
arbete
arbete
Saknas
utbildning
Män
333 629
241 250
198 024
455 160
365 362
156 405
Kvinnor
264 317
207 402
188 068
362 834
294 618
136 776
Män
351 672
249 937
211 291
476 044
350 916
176 273
Kvinnor
264 763
206 898
170 893
378 950
294 415
151 816
Utrikes
bakgrund
Inrikes
bakgrund
63
Region Halland (2014)
63
Pendling
I regel pendlar förvärvsarbetande med utrikes bakgrund i mindre utsträckning än inrikes bakgrund. Män är mer
benägna att pendla än kvinnor och förvärvsarbetande med en eftergymnasial utbildning pendlar mer än övriga
utbildningsgrupper. Om detta är en orsak till en sämre matchning för personer med utrikes bakgrund eller ett
resultat av en mer begränsad arbetsmarknad kan inte besvaras inom ramen för denna rapport.
Förvärvsarbetande med en eftergymnasial utbildning och utrikes bakgrund har ett matchningsproblem. Kan en
förklaring vara att personer med utrikes bakgrund är mindre rörliga på arbetsmarknaden?
I tabell 8.4 redovisas hur stora andelar kvinnor och män med utrikes och inrikes bakgrund som pendlar ut från sin
hemkommun för att arbeta. Stora kommunala skillnader finns i andel pendlare. Skillnaderna reflekterar antal
arbetstillfällen i den egna kommunen samt tillgängligheten till närliggande större arbetsmarknader. I Kungsbacka
är utpendlingen väldigt stor. Även i Laholm och Hylte är det relativt många förvärvsarbetande som pendlar ut.
Minst andel utpendlare har Halmstad följt av Varberg.
I regel pendlar personer med utrikes bakgrund i en mindre utsträckning än inrikes bakgrund. Och män är mer
benägna att pendla än kvinnor. Förvärvsarbetande kvinnor med utrikes bakgrund pendlar minst. Män med inrikes
bakgrund pendlar mest förutom i Falkenberg och Varberg. I dessa kommuner är män med utrikes bakgrund något
mer benägna att pendla.
Personer med utrikes bakgrund pendlar alltså relativt mindre. Om det är en orsak till en sämre matchning eller ett
resultat av en mer begränsad arbetsmarknad kan inte besvaras inom ramen för denna rapport.
Tabell 8.4
Andel pendlare över kommungräns efter bakgrund och kön. Kommuner år 2013
Hylte
Utrikes
Inrikes
Laholm
Utrikes
Inrikes
Falkenberg
Utrikes
Inrikes
Andel
utpendlare
Män
Antal
förvärvsarbetare
496
Kvinnor
395
23,3 %
Män
1 879
32,6 %
Kvinnor
1 548
32,3 %
Män
582
44,5 %
Kvinnor
528
39,4 %
Män
4 818
42,6 %
Kvinnor
4 298
40 %
Män
1 283
28,2 %
Kvinnor
1 199
19,4 %
Män
8 450
26 %
Kvinnor
7 780
22,8 %
29 %
Halmstad
Utrikes
Inrikes
Varberg
Utrikes
Inrikes
Kungsbacka
Utrikes
Inrikes
Andel
utpendlare
Män
Antal
förvärvsarbetare
3 988
Kvinnor
3 654
11 %
Män
17 440
18,6 %
Kvinnor
16 895
12,9 %
Män
1 568
24,6 %
Kvinnor
1 518
16,9 %
Män
12 773
24,1 %
Kvinnor
11 979
21,6 %
Män
1 537
58,9 %
Kvinnor
1 637
46,1 %
Män
16 552
63,8 %
Kvinnor
16 311
49,3 %
15 %
Även utbildningsnivå samvarierar med pendling. Förvärvsarbetande med en eftergymnasial utbildning pendlar i
större utsträckning än gymnasialt och förgymnasialt utbildade. Med undantag för inrikes bakgrund i Falkenberg
gäller detta mönster i alla kommuner oavsett bakgrund. Vidare pendlar inrikes bakgrund mer i alla
utbildningsgrupper än utrikes bakgrund, undantaget gymnasialt utbildade i Falkenberg.
64
Tabell 8.5
Andel pendlare över kommungräns efter bakgrund och utbildningsnivå. Kommuner år 2013
Utrikes
Inrikes
Hylte
Utrikes
Laholm
Inrikes
Falkenberg
Utrikes
Inrikes
Andel
utpendlare
Förgymnasial
Antal
förvärvsarbetare
181
Andel
utpendlare
Förgymnasial
Antal
förvärvsarbetare
1 130
Gymnasial
517
27,9%
Gymnasial
3 723
11,3%
Eftergymnasial
157
34,4%
Eftergymnasial
2 667
16,3%
Förgymnasial
614
23,9%
Förgymnasial
2 707
11,8%
Gymnasial
17 096
13,3%
Eftergymnasial
14 527
19,5%
Förgymnasial
433
15,7%
Gymnasial
1 509
19,2%
Eftergymnasial
1 066
25,4%
Förgymnasial
2 732
18,9%
17,1%
Utrikes
Inrikes
Halmstad
Gymnasial
2 059
31,5%
Eftergymnasial
751
42,2%
Förgymnasial
168
31,0%
Gymnasial
545
41,5%
Eftergymnasial
373
48,3%
Förgymnasial
1 323
32,2%
Gymnasial
5 319
38,2%
Gymnasial
13 138
19,3%
Eftergymnasial
2 470
53,1%
Eftergymnasial
8 867
29,4%
Förgymnasial
441
18,6%
Förgymnasial
319
39,8%
Gymnasial
1 239
23,0%
Gymnasial
1 253
46,0%
Eftergymnasial
736
29,5%
Eftergymnasial
1 511
60,0%
Förgymnasial
2 036
20,5%
Förgymnasial
2 406
45,2%
Gymnasial
9 669
20,4%
Gymnasial
15 909
50,4%
Eftergymnasial
4 511
35,1%
Eftergymnasial
14 504
65,4%
Utrikes
Varberg
Inrikes
Kungsbacka
Utrikes
Inrikes
Svagt etablerade anställda
Anställda med utrikes bakgrund är i större utsträckning svagt etablerade än inrikes bakgrund. Kvinnor är också
svagare etablerade än män. För svagt etablerade anställda svarar förvärvsarbete endast för runt hälften av
inkomsterna. Betydande kompletterande inkomstkällor är studiemedel, särskilt för personer med inrikes bakgrund.
Utrikes bakgrund har något större inkomstandelar från arbetslöshet, ekonomiskt bistånd och
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För svagt etablerade kvinnor är vård av anhörig eller föräldraledighet en stor
kompletterande inkomstkälla.
Detta avsnitt avviker från övriga avsnitt i kapitlet. Istället för förvärvsarbetande används här begreppen anställd,
64
etablerade och svagt etablerade. Gränsen för om en anställd är svagt etablerad är en inkomst under 60 procent
av medianinkomsten. En person jämförs med andra med samma kön och i samma åldersgrupp. Anställda som är
svagt etablerade har ofta något som kompletterar deras förvärvsinkomst, exempelvis inkomster från studiemedel,
65
arbetslöshet eller sjukskrivning. Vilka inkomster svagt etablerade respektive etablerade anställda har redovisas i
detta avsnitt.
Främst yngre anställda är svagt etablerade. Det finns vidare en korrelation mellan bakgrund och svag etablering.
Anställda med utrikes bakgrund är i större utsträckning svagt etablerade än inrikes bakgrund i samtliga åldrar.
64
65
11,7%
Egna företagare inkluderas inte som anställda.
SCB, RAKS – registerbaserad aktivitetsstatistik
65
Diagram 8.6
Andel svagt etablerade efter bakgrund och ålder. Hallands län år 2013.
Glidande medelvärde över treårsklasser
40
35
30
25
% 20
Utrikes bakgrund
15
Inrikes bakgrund
10
5
0
20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64
Ålder
För anställda kvinnor och män med utrikes bakgrund är 22 respektive 19 procent svagt etablerade i
åldersgruppen 20-64 år. Motsvarande andelar för anställda med inrikes bakgrund är tio och 14 procent. Anställda
med utrikes bakgrund är alltså i större utsträckning svagt etablerade än inrikes bakgrund. Och kvinnor är svagare
etablerade än män.
Tabell 8.6
Antal och andel anställda som är etablerade och svagt etablerade 20-64 år efter bakgrund och kön.
Hallands län 2013
Etablerade
Svagt etablerade
Etablerade
Svagt
etablerade
Män
7 358
1 707
81 %
19 %
Kvinnor
7 318
2 095
78 %
22 %
Män
45 519
4 924
90 %
10 %
Kvinnor
47 486
7 669
86 %
14 %
Utrikes bakgrund
Inrikes bakgrund
De svagt etablerade har rimligtvis svårt att försörja sig på sitt förvärvsarbete. I tabell 8.7 redovisas från vilka
inkomstkällor olika grupper får sin försörjning ifrån. Anställda som är etablerade får sina inkomster i hög
utsträckning från förvärvsarbete. För svagt etablerade anställda svarar förvärvsarbete endast för runt hälften av
inkomsterna. Betydande kompletterande inkomstkällor är studiemedel, särskilt för personer med inrikes bakgrund.
Utrikes bakgrund har något större inkomstandelar från arbetslöshet, ekonomiskt bistånd och
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
För svagt etablerade kvinnor är vård av anhörig eller föräldraledig en betydande inkomstkälla. Detta gäller särskilt
anställda kvinnor med inrikes bakgrund. Att kvinnor tar större ansvar för vård av anhöriga och vid föräldraledighet
är en bidragande orsak till deras lägre inkomster.
66
Tabell 8.7
Inkomstandelar för anställda 20-64 år efter bakgrund, kön och inkomstkälla. Hallands län år 2013
ArbetsFörvärvsArbetsEkon.
marknadsSjuk och
ÅldersStudier
SA*
arbete
löshet
bistånd
åtgärder
rehab
pension
Vård,
föräldraledig
Utrikes bakgrund, Män
Etablerad
0,94
0,01
0,01
0
0
0,01
0,01
0
0,01
Svagt etablerad
0,6
0,09
0,07
0,04
0,03
0,09
0,05
0,01
0,02
Utrikes bakgrund, Kvinnor
Etablerad
0,92
0,01
0,01
0
0
0,01
0,01
0
0,02
Svagt etablerad
0,5
0,12
0,04
0,03
0,04
0,07
0,07
0,01
0,11
Inrikes bakgrund, Män
Etablerad
0,96
0,01
0,01
0
0
0
0,01
0,01
0,01
Svagt etablerad
0,52
0,17
0,05
0,02
0,05
0,06
0,06
0,06
0,02
0,02
0,01
0
0
0
0,01
0,01
0,02
0,04
0,01
0,06
0,04
0,08
0,04
0,18
Inrikes bakgrund, Kvinnor
Etablerad
0,93
Svagt etablerad
0,41
0,15
*SA innebär sjuk- och aktivitetsersättning
Näringsgrenar
Kvinnor, oavsett bakgrund, arbetar företrädesvis inom vård och omsorg, utbildningssektorn och handel. Män
arbetar i störst utsträckning inom tillverkningsindustrin, handel, transport och magasinering samt bygg. Två
näringsgrenar där förvärvsarbetande med utrikes bakgrund, oavsett kön, arbetar i större utsträckning är Hotell
och restaurang och Uthyrning, stödtjänster. Inrikes bakgrund arbetar i större utsträckning inom juridik, ekonomi
och vetenskap. Män med inrikes bakgrund arbetar i större utsträckning i näringsgrenar med högre inkomster än
övriga grupper.
Detta avsnitt tittar på i vilka näringsgrenar kvinnor och män med utrikes och inrikes bakgrund i Halland arbetar i.
Det finns några övergripande skiljelinjer mellan kvinnor och män, oavsett bakgrund. Kvinnor arbetar företrädesvis
inom vård och omsorg, utbildningssektorn och handel. Vård är särskilt dominerande för kvinnor med utrikes
bakgrund. Män arbetar i störst utsträckning inom tillverkningsindustrin, handel, transport och magasinering samt
bygg.
Bakgrund är också en skiljelinje. Två näringsgrenar där utrikes bakgrund arbetar i större utsträckning än inrikes
bakgrund är Hotell och restaurang och Uthyrning, stödtjänster. 8 procent av männen och 7 procent av kvinnorna
med utrikes bakgrund i Halland arbetar inom hotell och restaurang. För inrikes bakgrund är motsvarande andelar
3 procent för kvinnor och 2 procent för män. Vidare arbetar 8 procent av både kvinnorna och männen med utrikes
bakgrund inom Uthyrning, stödtjänster. Att jämföra med cirka 4 procent för inrikes bakgrund. Den näringsgrenen
66
omfattar enklare arbeten där syftet inte är överförandet av specialiserat kunnande.
En granskning av åldersstrukturen inom hotell och restaurang visar på skillnader mellan utrikes och inrikes
bakgrund. Av de 3 000 med inrikes bakgrund som arbetar inom hotell och restaurang är 37 procent mellan 20-24
år. För utrikes bakgrund är 14 procent av 1 300 förvärvsarbetande mellan 20-24 år. Relativt fler unga med inrikes
bakgrund arbetar alltså inom hotell och restaurang. Åldersspridningen är större för utrikes bakgrund.
66
www.sni2007.scb.se
67
En näringsgren där relativt fler med inrikes bakgrund arbetar i är juridik, ekonomi och vetenskap. 6 procent av
männen och 4 procent av kvinnorna i Halland är förvärvsarbetande i den näringsgrenen. Motsvarande andelar för
utrikes bakgrund är 4 procent respektive 3 procent.
Tabell 8.8
Antal och andel förvärvsarbetande 20-64 år efter näringsgrenar, bakgrund och kön. Hallands län år 2013
Utrikes bakgrund, män
Tillverkning
Handel,
motorfordon
Transport,
magasinering
rep
Bygg
Uthyrning,
stödtjänster
Hotell, restaurang
Vård och omsorg
Utbildning
Juridik,
ekonomi,
vetenskap teknik
Offentlig förvaltning,
försvar
Informationkommunikation
Jord- skogsbruk
Service
Fastighet
Kultur, nöje fritid
Okänt
Vatten,
avlopp,
avfall, sanering
El, gas, värme, kyla
Finans, försäkring
2 182
23,1 %
1 472
15,6 %
835
8,8 %
795
8,4 %
763
8,1 %
706
7,5 %
609
6,4 %
401
4,2 %
350
3,7 %
246
2,6 %
178
1,9 %
177
1,9 %
153
1,6 %
137
1,4 %
125
1,3 %
115
1,2 %
81
0,9 %
75
0,8 %
54
0,6 %
Utrikes bakgrund, kvinnor
Vård och omsorg
Utbildning
Handel,
motorfordon
rep
Tillverkning
Uthyrning,
stödtjänster
Hotell, restaurang
Offentlig förvaltning,
försvar
Service
Juridik,
ekonomi,
vetenskap teknik
Okänt
Transport,
magasinering
Jord- skogsbruk
Kultur, nöje fritid
Bygg
Fastighet
Informationkommunikation
Finans, försäkring
El, gas, värme, kyla
Vatten,
avlopp,
avfall, sanering
Inrikes bakgrund, män
2 872
32,2 %
1 188
13,3 %
896
10,0 %
779
8,7 %
694
7,8 %
590
6,6 %
335
3,8 %
302
3,4 %
265
3,0 %
181
2,0 %
172
1,9 %
128
1,4 %
117
1,3 %
100
1,1 %
91
1,0 %
86
1,0 %
83
0,9 %
Tillverkning
Handel,
motorfordon
rep.
Bygg
Transport,
magasinering
Juridik,
ekonomi,
vetenskap, teknik
Utbildning
Offentlig förvaltning,
försvar
Uthyrning,
stödtjänster
Vård och omsorg
Jord- skogsbruk
Informationkommunikation
El, gas, värme, kyla
Fastighet
Kultur, nöje fritid
Hotell restaurang
Service
*
Finans, försäkring
Vatten,
avlopp,
avfall, sanering
*
Okänt
12 374
20,0 %
10 147
16,4 %
9 074
14,7 %
4 446
7,2 %
3 610
5,8 %
2 943
4,8 %
2 717
4,4 %
2 646
4,3 %
2 639
4,3 %
2 037
3,3 %
1 994
3,2 %
1 459
2,4 %
1 119
1,8 %
1 045
1,7 %
1 002
1,6 %
864
1,4 %
837
1,4 %
566
0,9 %
393
0,6 %
Inrikes bakgrund, kvinnor
Vård och omsorg
Utbildning
Handel,
motorfordon
rep.
Tillverkning
Offentlig
förvaltning, försvar
Juridik, ekonomi,
vetenskap teknik
Uthyrning,
stödtjänster
Hotell, restaurang
Service
Transport,
magasinering
Finans- försäkring
Kultur, nöje fritid
Informationkommunikation
Bygg
Okänt
Fastighet
Jord- skogsbruk
El, gas, värme och
kyla
Vatten,
avlopp,
avfall, sanering
Eftersom inkomstnivån varierar mellan näringsgrenar har det betydelse om en grupp är över- eller
underrepresenterad i olika näringsgrenar. Diagram 8.9 visar hur stora andelar förvärvsarbetande som arbetar i
olika näringsgrenar. Andelarna är sorterade efter storlek, med den största längst till vänster. På sekundäraxeln
redovisas medianen av disponibel inkomst för alla förvärvsarbetande i respektive näringsgren. Trendlinjens
lutning beror på ordningen på staplarna. Om en grupp har större andelar i näringsgrenar med höga inkomster
kommer trendlinjen att från vänster till höger vara sluttande. Tvärtom är trendlinjen stigande från vänster till höger
om en grupp har relativt större andelar i näringsgrenar med lägre inkomster.
68
16 491
28,0 %
10 249
17,4 %
8 460
14.4 %
3 982
6,8 %
3 464
5,9 %
2 516
4,3 %
2 151
3,7 %
1 955
3,3 %
1 781
3,0 %
1 455
2,5 %
1 065
1,8 %
990
1,7 %
855
1,5 %
750
1,3 %
746
1,3 %
688
1,2 %
580
1,0 %
490
0,8 %
143
0,2 %
Män och kvinnor med utrikes bakgrund, liksom kvinnor med inrikes bakgrund har stigande trendlinjer från vänster
till höger. Män med inrikes bakgrund har tvärtom en sluttande trendlinje. Det innebär att de arbetar i större
utsträckning i näringsgrenar med höga inkomster. Kvinnor med utrikes bakgrund har den brantast stigande
trendlinjen. De är i störst utsträckning förvärvsarbetande i näringsgrenar med relativt lägre inkomster.
Diagram 8.7
Andel förvärvsarbetande efter bransch och median av disponibel inkomst (kr) för alla förvärvsarbetande i
respektive bransch. Hallands län 2013
Utrikes bakgrund - män
35
400 000
30
350 000
25
300 000
20
250 000
15
200 000
10
150 000
5
100 000
0
50 000
%
Kr
Utrikes bakgrund - kvinnor
35
400 00 0
30
350 00 0
25
300 00 0
20
250 00 0
%15
200 00 0
10
150 00 0
5
100 00 0
0
50 000
Kr
Inrikes bakgrund - kvinnor
35
30
25
20
% 15
10
5
0
400 000
350 000
300 000
250 000
Kr
200 000
150 000
100 000
50 000
69
Inrikes bakgrund - män
%
35
400 00 0
30
350 00 0
25
300 00 0
20
250 00 0
15
200 00 0
10
150 00 0
5
100 00 0
0
50 000
Kr
Yrken
Förvärvsarbetande med utrikes bakgrund är överrepresenterade i yrkesgrupperna Slaktare, bagare, konditor,
Städare, Processoperatör och Övriga servicearbetare. De är påtagligt underrepresenterade bland yrkesgrupperna
Poliser, Barnmorskor, Militärer och Jurister. De yrken där utrikes bakgrund är starkast överrepresenterade är
låginkomstyrken.
Givet en jämn fördelning skulle cirka 14 procent av de förvärvsarbetande ha utrikes bakgrund inom alla yrken. Så
är inte fallet. Studier visar att den svenska arbetsmarknaden är segregerad. För utrikes födda är i genomsnitt 23
procent av ens kollegor också utrikes födda. Motsvarande andel för inrikes födda är nio procent. Utrikes födda
67
tenderar även att i hög utsträckning arbetar tillsammans med andra från samma födelseregion. Detta visar på
betydelsen av sociala nätverk för ens inkomster.
I diagram 8.8 redovisas yrken med en stor över- och underrepresentation av förvärvsarbetande med utrikes
68
respektive inrikes bakgrund i Halland.
Förvärvsarbetande med utrikes bakgrund är bland annat
överrepresenterade i yrkesgrupperna Slaktare, bagare, konditor, Städare, Processoperatör och Övriga
servicearbetare. De är påtagligt underrepresenterade i yrkesgrupperna Poliser, Barnmorskor, Militärer och
Jurister.
67
68
Åslund & Skans (2009)
Yrken med färre än 100 förvärvsarbetande redovisas inte.
70
10 yrken där utrikes bakgrund är 10 yrken där inrikes bakgrund är underöverrepresenterade
representerade
Diagram 8.8
10 yrken där inrikes- och utrikes bakgrund är överrepresenterade. Hallands län år 2013
Brevbärare m.fl. 4,6
Växtodlare och djuruppfödare 4,6
Administratörer i intresseorganisationer 4,9
Lokförare m.fl. 5,4
Jurister 5,5
Militärer 5,9
Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild…6,2
Poliser 6,3
Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 6,5
Specialister inom biologi, jord- skogsbruk m.m. 6,5
Genomsnitt
95,4
95,4
95,1
94,6
94,5
94,1
93,8
93,7
93,5
93,5
13,6
Slaktare, bagare, konditorer m.fl.
Städare m.fl.
Processoperatörer vid stål- och metallverk
Övriga servicearbetare
Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri
Medhjälpare inom jord, trädgård, skog och fiske
Övriga maskinoperatörer och montörer
Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling
Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri
Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m.
Utrikes
bakgrund
86,4
50,4
49,6
40,9
59,2
40,6
59,4
38,4
61,6
37,7
62,3
36,9
30,2
Inrikes
bakgrund
63,1
69,8
27,9
72,1
27,8
72,2
27,6
72,4
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100%
De yrken där utrikes bakgrund är starkast överrepresenterade är yrken där de förvärvsarbetande har låga
inkomster. Den genomsnittliga inkomstnivån är 217 900 kronor för de tio yrken som redovisades i diagram 8.8
ovan. I de yrken där inrikes bakgrund är starkast överrepresenterade är den genomsnittliga inkomstnivån 374 000
kronor. Delvis beror den stora skillnaden på höga inkomster för verkställande direktörer. Om den yrkesgruppen
exkluderas blir skillnaden ändå cirka 100 000 kronor.
Tabell 8.9
Median av disponibel inkomst (kr) för yrken där inrikes- och utrikes bakgrund är överrepresenterade.
Hallands län år 2013
Inrikes bakgrund
Brevbärare m.fl.
Växtodlare och djuruppfödare
Administratörer i intresseorganisationer
Lokförare m.fl.
Jurister
Militärer
Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens
Poliser
Verkställande direktörer, verkschefer m.fl.
Specialister inom biologi, jord- skogsbruk m.m.
Genomsnittsinkomst
193 156
244 339
357 864
324 312
480 995
322 424
286 774
308 857
881 978
339 591
374 029
Utrikes bakgrund
Slaktare, bagare, konditorer m.fl.
Städare m.fl.
Processoperatörer vid stål- och metallverk
214 942
164 175
257 864
71
Övriga servicearbetare
Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri
Medhjälpare inom jord, trädgård, skog och fiske
Övriga maskinoperatörer och montörer
Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling
Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri
Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m.
Genomsnittsinkomst
189 413
244 060
180 627
224 169
249 418
230 949
223 453
217 907
72
Referenser
Aldén och Hammarstedt (2014) Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden – en översikt och en
internationell jämförelse
Eliasson (2013) Löneutveckling bland invandrare och infödda – betydelsen av arbetsplatser och yrken. Institutet
för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Corman (2008) Sveriges invandring och utvandring. I Darvishpour & Westin (red.) (2008) Migration och Etnicitet –
Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige, Studentlitteratur 2008
Darvishpour & Westin (red.) (2008) Migration och Etnicitet – Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige,
Studentlitteratur 2008
Ekberg (2009) Invandring och de offentliga finanserna. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi
2009:3
Framtidskommissionen (2013a) Framtidskommissionens slutrapport: Svenska framtidsutmaningar, 2013:19
Framtidskommissionen (2013b) Delaktighet i framtiden – utmaningar för jämställdhet, demokrati och integration, DS
2013:02
Gold, Cameron & Balarajan (2011) Exceptional People – How Migration Shaped Our World and Will Define Our
Future, Princeton University Press
Hedberg & Malmberg (2008). Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld.
Underlagsrapport nr 8 till Globaliseringsrådet
Nilsson (2004) Efterkrigstidens invandring och utvandring. Demografiska rapporter 2004:5, SCB
Petersson (2013) Utrikes födda på arbetsmarknaden- en forskningsöversikt, Stockholms universitets
Linnécentrum för integrationsstudier
Region Halland (2014) Analys – Regional tillväxtpolitik i Halland 2014-2020, Region Halland
SCB, RAKS – registerbaserad aktivitetsstatistik
SCB (1969) Historisk statistik för Sverige - Del 1. Befolkning
SCB (2002) Meddelande i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik. Personer med utländsk bakgrund,
riktlinjer för redovisning av statistiken
SCB (2005) Tillsammans – integration i det svenska samhället
SCB (2009) Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2008, Sveriges officiella statistiska meddelande AM 11 SM
0905
SCB (2011) Integration – utrikes födda i gymnasieskolan
SCB (2013) Integration – en beskrivning av läget i Sverige
Segendorf och Teljosuo (2011) Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration
SOU (2012) Med rätt att delta – Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden, SOU 2012:69
Åslund och Skans (2009) Will I see you at work? Ethnic Workplace Segregation in Sweden 1985-2002. Industrial
and Labor Relations Review
73
För kontakt:
Jessica Gustafsson
Jessica.gustafsson@regionhalland.se
Henrik Bengtsson
Henrik.bengtsson@regionhalland.se
1