Magnus Maria.Foto: Tiina Tahvanainen Publicerad 29/5 09:07 Lättillgänglig opera med starkt budskap Clemens Altgård RECENSION Magnus-Maria är en opera som inleds med en rättegångsscen. Den som anklagas för brott är en kvinna, Maria Johansdotter. Anklagelsen består i att hon genom att uppträda som man ska ha ställt till med kaos i Stockholm. Scenen tilldrar sig i det tidiga 1700-talet. Sedan gestaltas händelsekedjan som fört denna kvinna till rättegången. Maria har färdats med båt från Åland till storstaden och där upptäckt friheten i att uppträda som man. Experten: Så vet du om du måste byta tak Skador kan bli dyra – nytt tak Den historia som berättas genom Katarina Gäddnäs är en bra investering. libretto bygger på ett verkligt människoöde. På frågan om kön, svarar Magnus-Maria så här: ”Jag är både kvinna och man, men lite mera man ändå”. Det går alltså att se Magnus-Maria som ett slags SCEN symbol i den queerfeministiska kampen för Magnus-Maria frihet och lika rättigheter. Därav följer att det Libretto: Katarina Gäddnäs. historiska stoffet blandas med frågeställningar Musik: Karólína Eiríksdóttir som är aktuella i dagens debatt. Regi: Suzanne Osten För musiken har den isländska tonsättaren Karólína Eiríksdóttir svarat. Det rör sig om konstmusik med förankring i atonal modernism men inte utan melodiska inslag i helheten. De kärva uttrycken kombineras med parafraser på Mozarts ”Nattens drottnings aria”, inslag av hiphop, Bach och folkmusik. Det är det slags eklektisk blandning av stilar samt högt och lågt som sedan 80-talet blivit ett vanligt inslag i alla konstformer. Inte helt atonalt alltså, eller stramt högmodernistiskt, men heller inte några smekande harmonier. Det finns en avsevärd komplexitet i verket, ett intryck som förstärks av flera sångare som alternerar i kvinno- och mansrollerna. För övrigt är det bara kvinnor på scenen. För den kollektiva sånginsatsen, som klaras med Dirigent: Anna-Maria Helsing Dramaturgi och bearbetning: Ann-Sofie Bárány. Scenografi: Maria Antman Dräktdesign: Minna Palmqvist. Koreografi: Soledad Howe I rollerna: Hillevi Berg Niska, Andrea Björkholm, Lisa Fornhammar, Ásgerdur Júníusdóttir, Maria Johansson Josephsson, Therese Karlsson, Annika Sjölund, FridaJosefin Österberg Musiker: Laura Kokko, violin, Marjaana Holva, violin, Tiila Kangas, altviolin, Juho Laitinen, cello, Martti Kariluoto, kontrabas, bravur, svarar Hillevi Berg Niska, Lisa Fornhammar, Ásgerdur Júníusdóttir, Maria Kim Jansson, slagverk Ystads Teater, onsdag den 27 maj Johansson Josephsson, Therese Karlsson, 2015. Annika Sjölund och FridaJosefin Österberg. Endast skådespelaren Andrea Björkholm har en talroll. Samtliga arbetar också med det fysiska uttrycket. Skönsången kombineras med ett uttrycksfullt kroppsspråk där det också ryms en burlesk humor. För den habila orkesterinsatsen svarar en stråkkvartett som förstärkts med kontrabas och slagverk. Det är ett operaverk som likväl är påfallande lättillgängligt. Samtidigt är det många delar måste samordnas för att allt ska fungera på scenen men det sker med precision och en välavvägd lekfullhet i Suzanne Ostens regi och med Anna-Maria Helsing som dirigent. I slutet av föreställningen har cirkeln slutits och vi är tillbaka vid rättegångsscenen. Det går inte att ta miste på att detta är en operaföreställning med ett budskap. Det är ett queermanifest i operaform, framfört på ett underhållande vis, med många minnesvärda scener. DU KANSKE ÄVEN GILLAR Psykiskt sjuk man våldtogs av kamrat Rekordminus – då väntar tuffare tider Åke Hjerpe jubilerar Malmö MALMÖ Tingsrätten dömer Svalöv/Landskrona Den största allsångskväll i sommar kamraten till fängelse. käpphästen är och har alltid varit det osäkra läget inom... Höör Höör Satsar på en sjätte SPONSRAD Singel och 55+: så kommer du på banan igen Lilla Nymo visar tricks i studion ”Imponerande samkörda” En av de snabbast växande, och den ofta mest framgångsrika, gruppen,... Lilla Nymo visar nya tricks och hälsar på Peter och Suzanne för... händelserna i förväg nu när torsdagens andra halva ändå... Kultur och Nöje Men varför gå
© Copyright 2025