missing maps sätter jordens utsatta de vill göra
lantmäteriets tidning oktober 2015 #3 grönskan spirar åter i det svartbrända skogslandskapet de vill göra kiruna modernast i Sverige missing maps sätter jordens utsatta på kartan 2 Ledare bengt kjellson Gränssnittet nr 3/2015 Gränssnittet nr 1/2014 Hej kära läsare! Att bilda fastigheter är en stor del av Lantmäteriets verksamhet, det kan gälla allt från avstyckning av en enskild tomt till stora infrastrukturprojekt. Förra året avslutade vi över 14 000 förrättningar. Man brukar säga att ingen förrättning är den andra riktigt lik, men ofta finns ändå en vissa rutiner att följa – åtminstone i lite enklare ärenden. Ett mer unikt förrättningsuppdrag är att återställa markgränserna efter den stora skogsbranden i Västmanland. Ett annat ovanligt sammanhang att medverka i är de två stadsomvandlingarna i Norrbotten – flytt av Kiruna och Malmberget. Lantmäteriets insatser är viktiga i båda fallen - att återställa respektive att skapa nytt. Skogsbranden påverkade ett område på 14 000 hektar, knappt hälften av den ytan ska bli naturreservat. Vi arbetar just nu med att märka ut gränserna för det blivande reservatet. En mer grannlaga uppgift är att vi också på bästa sätt ska hjälpa 250 drabbade markägare med att återställa de gränser som förstördes i branden. Läs gärna reportaget som börjar på sidan 6. Man inser att det inte är helt riskfritt att arbeta i den brandskadade skogen. I Kiruna ska hela stadskärnan vara flyttad om fyra år. Där liksom i Malmberget ska bostäder rivas eller fraktas bort till ny plats , vägar och järnvägar få ny sträckning och ledningar dras om. Vi bistår bland annat med förrättningar, fastighetsförteckningar och ledningsrätter. Våra medarbetare har fullt upp. Att flytta en stad med positivt resultat kräver bra och genomförbara idéer samt noggrann planering, det berättar man om i det reportage du hittar i tidningen. Du hittar också ett spännande exempel på fiktiv stadsplanering. Spännande därför att det är framtidens samhällsbyggare som står för planeringen. Future City är en återkommande, pedagogisk tävling i stadsbyggande för högstadieskolor - Lantmäteriet är en av arrangörerna. Årets tävling vanns av en grupp elever på Viktor Rydbergs skola i Stockholm, juryn imponerades av ett genomarbetat och kreativt förslag till förändring av tre parkområden nära skolan. Man kan hoppas att de unga elevernas intresse för samhällsbyggnad håller i sig tills det är dags att välja högskoleutbildning. Trevlig läsning! Bengt Kjellson 3 4 Innehåll Omslagsbild Ida Ling Flanagan/Norrköpings kommun 2 Ledare Bengt Kjellson Branden 6 28 Grönskan spirar åter i det svartbrända skogslandskapet 10 Efter brandens härjningar ska gränserna återställas 11Tillsammans ger mer 14 Antalet kiosker minskar i Sverige 15 Nationell blåljuskarta på gång 3D 17 De vill göra Kiruna modernast i Sverige 20 En grön arktisk stad ‒ med hjälp av 3D 22 Kommun ger ut guide om 3D 26 i stadsplaneringen Missing Maps sätter jordens utsatta på kartan 28 De utsågs till årets Future City-skola 31 ”Jorden är en häftig sak” 34 PLATSR en plattform för människors berättelser 36 Stockholm! Men var är Globen? 38 Tävling 39 Vådan av att ha samma namn Gränssnittet nr 1/2012 6 INNEHÅLL 17 Redaktion Ansvarig utgivare och redaktör Lena Nordin, lena.nordin@lm.se layout Natasja Kamenjasevic tryck Edita Bobergs Adress Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 C TELEFON 0771-63 63 63 E-post lantmateriet@lm.se www.lantmäteriet.se Adressändringar, Prenumeration granssnittet-pren@lm.se 5 6 reportage Gröns Gränssnittet nr 3/2015 reportage 7 nskan spirar åter i det svartbrända skogslandskapet » Gränssnittet nr 3/2015 8 reportage Drygt ett år har gått sedan den största branden i modern tid i Sverige ägde rum i Västmanland. En brand som härjade okontrollerat och som skapade stor förödelse innan den tämjdes efter elva dygn. En yta motsvarande cirka 14 000 hektar påverkades av branden. Av dessa planeras cirka 6 500 hektar skogsmark avsättas som naturreservat för att bevara den unika miljö som uppstår efter större eldsvådor. Området som benämns Hälleskogsbrännan ligger mellan Ramnäs och Västerfärnebo och löper genom kommunerna Surahammar, Sala och Fagersta. Text och foto Britt-Louise Malm » En märklig känsla av sorg infinner sig när man vandrar runt i pade jag igenom och sjönk ner ända till midjan, säger Thomas. dra eller ligger huller om buller på marken och påminner om den och har verkligen älskat skogarna och dess djur. det ödelagda landskapet. På sina håll hänger träden på varanplockepinn i jätteformat. Brunsvarta knotiga trädkronor på Han har vistats mycket i de här trakterna innan den stora bran- – Första gången jag kom hit någon månad efter branden åkte döda och döende träd varvas med rishögar och rotvältor. Mar- jag igenom landskapet i bil. Jag kände en stor klump i bröstet. stubbar och rötter groteska silhuetter i det forna frodiga skogs- gelskådare på fritiden och den här skogen var det vildaste vi ken är stenig och svartbränd och här och var bildar förkolnade landskapet. Mitt i det svartbrända har det börjat spira av färggranna blommor, frodiga grästuvor, små skott av lövträd, orm- bunkar med mera. Några fjärilar fladdrar förbi och slår sig ner på en tuva med gulfärgade blommor och en trollslända jagar runt efter insekter. Tystanden känns nästan overklig, det enda ljud som örat fångar är knastret under stövlarna från den torra brända mar- ken. Men plötsligt hörs ett lågmält samtal och hammarslag från en slägga. Det är mätingenjörerna Thomas Eriksson och Grzegorz Grzelczyk från Lantmäteriet som är i full färd med att märka ut de yttre gränserna av det blivande reservatsområdet. De började sitt arbete under vårvintern och har i dagsläget kla- rat av cirka 1,5 mil gräns på reservatets västra sida. En hel del arbete återstår innan hela reservatet är utmärkt. Försiktighet råder – Det är inte läge att vara dumdristig när man rör sig i området. Innan vi påbörjade vårt arbete här fick vi gå en kurs i säkerhet. Jag fick begravningskänsla och blev tyst och dämpad. Jag är fåhade. Här fanns många fågelarter och det fanns även rovdjur som björn, varg och lo. Många av mina käraste platser är borta nu, säger Thomas Eriksson. Förändrad flora och fauna En skogsbrand förändrar livsmiljön för växter och djur på ett dramatiskt sätt. Ett stort antal av ovanliga och hotade arter trivs i just de här miljöerna. Hit hör exempelvis svedjenävan vars frön kan ligga vilande i marken i flera hundra år och sedan efter en brand spricka upp och gro. – Svedjenävan har blommat för fullt i år, men den kan snabbt konkurreras ut av mossor och gräs. Det finns också vissa typer av svamp som gynnas av eldsvådor. Hit hör olika typer av skålsvampar som stybbskål, svedjeskål och brandskål. Branden gynnar även vissa insekter och fåglar, området kommer säkert att locka till sig flera hackspettsarter, säger Mårten Berglind på länsstyrelsen i Västmanland. Han säger att Hälleskogsbrännan är unik i sitt slag framförallt Vi bär alltid hjälm när det finns risk för nedfallande träd och vi för att det är ett så stort eldhärjat område med skyddad skogs- halka eller kliva ner i något hål än att få ett träd över mig. När naturreservaten av sitt slag i syd- och mellansverige. tar oss fram försiktigt i terrängen. Jag är nog mer rädd för att det är blåsiga dagar undviker vi att arbeta i områden där det finns risk för nedfallande träd. I vintras när det var tjäle stod de eldhärjade träden kvar, däremot var det större risk för att tram- pa fel när man inte såg vad som fanns under snötäcket. Det låg högar med ris dolda under snön och vid några tillfällen tram- Gränssnittet nr 3/2015 mark. Det blir ett att de största Träden får ligga kvar – Hälleskogsbrännan är ett gigantiskt område. Vi kommer inte att rensa bort träd som fallit eller som är på väg att falla. Folk får röra sig i naturreservatet med försiktighet och vårt råd är att 9 man inte ska gå in i delar av områden där det finns risk för att döda träd kan ramla när det blåser kraftigt, säger Mårten Berglind. Länsstyrelsen planerar att sätta upp informationstavlor längs vägarna som berättar om branden och naturen i områ- det. Det kommer också att lanseras en app med naturinformation som besökare kan ta del av. Alldeles i anslutning till reservatet ska en stor informationsplats anläggas med utsiktstorn, rastplats, toalett, uteklassrum med mera. Dessutom kommer vandringsleder att öppnas. – En hel del forskning och uppföljning bedrivs i området och vi kommer att presentera vad som pågår när det gäller områdets speciella djur och växtliv, berättar Mårten Berglind. Skyddsvärd natur Lantmäteriet arbetade redan innan den stora branden med att märka ut gränser för ett blivande naturreservat i det här området vilket skulle skyddas främst för dess myrområden. Det området innefattas nu i det nybildade reservatet. –Det arbete vi utför här sker i nära samarbete med länsstyrel- sen. Efter branden har det blivit lättare att hitta gränsmarkeringar, men å andra sidan kan gränsmarkeringar ha blivit skadade eller flyttade av skogsmaskiner eller rivits upp av fallande träd, säger Lars Abrahamsson som samordnar Lantmäteriets arbete i fält. – Det lokala Lantmäteriet i Västerås gör ett strålande arbete Thomas Eriksson märker trädstammar för att markera det blivande naturreservatets yttre gränser och utför en jättebra ärendehantering. För vår del är det väldigt värdefullt att utmärkningen av reservatets gränser blir helt korrekt, säger Mårten Berglind. Gränssnittet nr 3/2015 10 Reportage Lantmäteriet har överläggning i fält. Jeanette Väfors, Thomas Eriksson, Lars Abrahamsson och Grzegorz Grzelczyk diskuterar vilka områden på det blivande naturreservatet som hittills har märkts ut. Efter brandens härjningar ska gränserna återställas Förutom arbetet med naturreservatet ska Lantmäteriet bistå alla markägare i det brandskadade området som behöver hjälp med att återställa raserade gränser. Drygt 250 markägare i fyra kommuner berörs av de förändringar som branden orsakat. En febril verksamhet har pågått i området under vintern då skogsägarna försökte rädda så mycket virke som möjligt. Text och foto Britt-Louise Malm Nya vägar har dragits och gamla vägar har förstärkts för att klara den ökade trafiken från tunga timmerbilar. Det handlade om 600 000 skogskubikmeter vilket motsvarade cirka 15 000 timmerbilar. Tidigare noggrant inmätta gränser mellan olika skiften kan ha förstörts av elden och/eller fallande träd samt tunga skogsmaskiner. Även om skogen är borta eller skadad är det viktigt att veta var gränserna går. Näringsdepartementet anslog i slutet av förra året 18 miljoner kronor, pengar som är öronmärkta för att Lantmäteriet ska kunna återställa gränserna i området. – Men innan vi har fått in alla ansökningar från markägarna kan får måste evakueras och byggnader samt boningshus skadades. Samtliga på Lantmäteriet i Västmanland som kommer att jobba med ärenden i brandområdet har fått genomgå en kurs för att lära sig hur man bemöter personer som har gått igenom trauman av olika slag. – Jag har själv varit kontakt med fastighetsägare som varit mycket ledsna över den situation som uppstått efter branden. Jag pratade exempelvis med ett par som flyttat till en fastighet för att få bo mitt i den omgivande skogen och där är det nu svartbränt ett par meter från stugan. Naturen kommer inte att hinna repa sig under deras vi inte säga hur stor del av kostnaderna för vårt arbete som kommer livstid och jag förstår att det är lätt att falla i gråt när man pratar om att täckas av subventionerna. I början av augusti hade vi fått in an- det som hänt, säger Jeanette. sökningar från 80 procent av markägarna i området, säger Jeanette Jeanette Väfors har tillsammans med Gunnar Ersbo, som är strate- Väfors, operativt ansvarig för de planerade arbetena i brandområdet giskt ansvarig för Lantmäteriets insats i brandområdet, lagt ned i Västmanland. mycket arbete för att få fram en bra lösning när det gäller säkerhe- Förhoppningen är att fältarbetet kan komma igång någon gång i ten för de medarbetare som ska arbeta i fält. Det finns risk för kläm, höst, men det är mycket praktiska saker som måste vara lösta innan kross-, bryt- och sårskador av olika slag när man rör sig i terrängen dess. Lantmäteriet måste ha kartlagt markägarnas totala behov av efter brandens härjningar. Träd som ligger i högar, eller är på väg hjälp, gått igenom arkivmaterial för att se vilken information som att falla, vassa stubbar, ihåligheter i marken är några av de fällor finns tillgänglig och i vissa fall göra fördjupade utredningar. I arbe- som finns i området. tet ingår även att uppskatta vilken arbetsinsats som Lantmäteriet – Vi har jättebra kontakt med Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i behöver göra i fält. Därefter ska en noggrann ekonomisk kalkyl tas Västmanland som vi bland annat samarbetade med när vi tog fram fram innan markägarna kan få besked om de slutliga kostnaderna. grunden till vår handlingsplan och säkerhetsplan. Säkerhetsplanen Många påverkas har vi sedan byggt på med lantmäterispecifika säkerhetsföreskrifter och vi har även gjort riskanalyser. Vi har också tagit fram checklis- Branden har påverkat många människor i området. En person avled tor som medarbetarna i fält måste gå igenom innan de får börja till följd av sina skador och en skadades allvarligt i branden. Vissa jobba och vi har tittat på vilken säkerhetsutrustning som bör finnas blev av med sin försörjning och sitt dagliga arbete när skogen brann i varje mätbil. Dessutom har vi tagit fram en film som behandlar ner. Omkring 1 000 personer blev tvungna att lämna sina hem un- säkerheten i fält som alla får ta del av innan de får påbörja fältarbe- der den pågående branden. Över 1 000 nötkreatur och omkring 500 tet, säger Jeanette Väfors. Gränssnittet nr 3/2015 samfälligheter Att gå ihop flera fastighetsägare för att tillsammans ordna vägar, avlopp eller bredband har många fördelar. Men att bilda och förvalta en samfällighet är också ett komplicerat och tidskrävande projekt. 2013 byggde villaägarna i skånska Bara fibernät på egen hand. Idag kan de se tillbaka på en period av både framtidstro och hårt arbete. Foto på 11 Text och foto Kristin Mörck bildbank Sofia Hellsing Villaägarnas Tillsammans ger mer » Gränssnittet nr 3/2015 12 samfälligheter Bengt Ohlsson och Kristofer Törngård har varit engagerade i fiberprojektet sedan diskussionerna startade för några år sedan. Idag är de ordförande respektive ledamot i styrelsen. Det går fyra fiber till varje fastighet. Lantmäteriet tog fram en karta där fibernätet och samtliga fastigheter syns. Från början bestod samfälligheten av 450 delägare. Sedan dess har flera fastigheter anslutit sig och den totala summan är nu 616 fastigheter. » Sensommarvindarna blåser över Baras slätter. I villaområdet är det tyst och stilla, sånär som på en robotgräsklippare som metodiskt rör sig över en gräsmatta. Snart är det kväll och villaä- garna slår sig ner för att titta på nyheter eller surfa på internet. Sedan slutet av 2013 har många av dem gott om TV-kanaler och rekordsnabb internetuppkoppling. Då var nämligen det fibernät klart som villaägarna kämpat så länge för. Bengt Ohlsson och Kristofer Törngård är två av initiativtagar- na till fibernätsprojektet. De sitter nu i styrelsen för ”Bara fi- ber”, samfällighetsföreningen som förvaltar det gemensamma nätet. – När vi märkte att kommunen inte var intresserad av att byg- ga ut fibernätet började vi fundera på om vi inte kunde göra något själva. För min del handlade det om att utveckla Bara. Jag ville göra orten attraktiv för unga människor, säger Bengt som är föreningens eldsjäl. Gränssnittet nr 3/2015 Fakta samfällighet En samfällighet kan vara en gemensamhetsanläggning, till exempel vägar eller grönområden, som ägs av flera fastigheter tillsammans. Även gemensam skog eller andra gemensamma egendomar eller servitut kan utgöra en samfällighet. Samfälligheten bildas genom en lantmäteriförrättning där andelstal, ersättningsnivåer och andra regler kring det gemensamma ägandet bestäms. Delägarskapet i samfälligheten följer fastigheten och kvarstår så länge samfälligheten finns. I Sverige finns knappt 112 000 samfälligheter och ungefär 30 000 samfällighetsföreningar. Den vanligaste samfälligheten är vägar. samfälligheter Sofia Hellsing, chef för Samfällighetsservice på Villaägarnas riksförbund Billigare äga tillsammans Från början hade villaägarna inte mycket kunskap om fibernät utan trevade sig fram med många bakslag som följd. När arbetsgruppen väl bestämt sig för att bilda en samfällighet gjordes en intresseundersökning i byn. När upphandlingen av tjänster startade hade föreningen 450 anmälda delägare och dessa ökade snabbt när grävningarna startade. Un- der processen bistod Lantmäte- riet bland annat med uppgifter om fastighetsägare och med att ta fram kartor över området. Att det blev en gemensamhetsan- läggning beror på att fastighetsägarna själva ville äga nätet. En samfällighet gav också trygghet eftersom medlemskapet är knutet till fastigheterna och inte till privatpersoner. Det blev en garanti för att medlemmarna skulle stanna kvar och fortsätta betala. – Genom att gå ihop kunde vi förhandla oss till ett lägre pris än vi hade fått om vi låtit ett företag tillhandahålla nätet och sedan köpt tjänster var och en. Vi har nu låga månadskostnader och när vi inom några år betalat tillbaka lånet kommer de att sänkas ytterligare, säger Kristofer. Många samfälligheter har bildats av en vilja av att göra något gemensamt, kanske ordna en lekplats eller en gemensam VA- anläggning. Ekonomin är också en viktig orsak till att fastighetsägare väljer gemensamt ägande. Det blir helt enkelt billi- gare att äga tillsammans än var för sig. Göran Carlsson är verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet. Han menar att syste- met med samfälligheter är välutvecklat och att de regelverk som finns skapar trygghet. – Det finns tydliga regler för hur man bildar och förvaltar en samfällighet. I kombination med det obligatoriska medlem- fer är pensionerad lantmätare. Andra medlemmar i styrelsen har kompetens inom teknik- och telebranschen. Men bara kunskap räcker inte långt, menar Kristofer Törngård. – Man måste nog ha en eldsjäl som Bengt i föreningen, någon som envist orkar driva arbetet framåt och lägger en stor del av sin tid på det här, säger han. Föreningsmedlemmarna är medvetna om att det även i fram- tiden kommer att krävas engagemang, men någon oro för återväxten finns inte. – Just nu är det mycket arbete eftersom vi fortfarande ansluter fastigheter. Men vi tror att arbetsbördan kommer att minska snart och då blir det inte alltför betungande, säger Kristofer. Sofia Hellsing, chef för Samfällighetsservice på Villaägarnas riksförbund, kommer i kontakt med många av de frågor som fastighetsägarna har kring ägandet. Hon håller med om att det krävs både tid och kunskap för att förvalta en samfällighet. Behovet av rådgivning är stort. – Kunskapen varierar mellan olika föreningar och det finns brister på många håll. De som engagerar sig i styrelsearbetet är oftast intresserade av samfälligheter och hur förvaltningen ska gå till, men det är ett komplicerat område där det kan krävas både juridiska och tekniska kunskaper, säger hon. Känsliga kostnadsfrågor En annan faktor som ofta kommer på tal när det gäller samfäl- ligheter är konflikter mellan fastighetsägare. Sofia Hellsing menar att det oftast är kostnadsfrågor som ställer till det i föreningarna. – Det är ganska vanligt att fastighetsägarna har olika åsikter om vilka satsningar som bör göras. I ett område med både fritidshus och permanentbostäder kanske de som bor permanent vill lägga mer resurser på upprustning, medan de andra är mer intresserade av att hålla kostnaden nere. Då kan det bli konflikter när man måste komma överens om en gemensam lösning. I samfällighetsföreningen Bara fiber är konflikter än så länge sällsynta. stå hur förvaltningen går till. och att reglerna är tydliga. Vår storlek gör dessutom att vi kan Samfälligheter ger även fördelar utifrån ett demokratiper- spektiv. En samfällighet blir en slags lokaldemokrati där medlemmarna genom engagemang och gemensamma beslut kan påverka området de bor i, berättar Göran Carlsson. Kräver engagemang Fördelarna är många, men det finns även saker man bör fun- dera över innan man väljer att gå vidare. Att det är en grannlaga uppgift att driva ett stort projekt kan Bengt och Kristofer intyga. Många arbetstimmar har lagts ner och Bengts bokhyllor fylls ständigt på med nya föreningspärmar. ”Bara fiber” har turen att ha bred kompetens i styrelsen. Bengt har vana av att 13 driva projekt från sitt tidigare arbete som byggledare och Kristo- skapet ger det en bra kontinuitet. Många fastighetsägare känner också igen sättet att arbeta från föreningslivet och kan för- – Vi är noga med att alla beslut i styrelsen är gemensamma lägga ut fakturering och bokföring. Det gör nog att risken för konflikter minskar, säger Bengt Ohlsson. Bara fiber menar att deras satsning är viktig och hoppas att fler fastighetsägare i landet ska ta efter. Göran Carlsson på Lantmäteriet tror att vi i framtiden får se ett ökat behov av liknande initiativ. – Behovet av lokal infrastruktur och gemensamma anlägg- ningar växer. Samtidigt ser vi en trend där stat och kommun tar allt mindre ansvar och alltmer läggs på den enskilde. Det kommer att kräva större engagemang från oss som privatpersoner än vad vi kanske är vana vid. Gränssnittet nr 3/2015 14 fastighetsregister Antalet kiosker minskar i Sverige Antalet kiosker har minskat under de senaste 25 åren. Enligt Lantmäteriets officiella fastighetsregister finns idag drygt 1500 kiosker runtom i landet, vilket är nästan 900 färre än 1991. –Den fristående kiosken som många av oss minns från våra somrar som barn finns inte på lika många platser i dag, säger Per Sörbom, funktionschef på Lantmäteriets geodatadivision. Text och foto Daniel Vallin Lantmäteriet har tittat på andelen fastigheter som benämns som kiosker i det officiella Fastighetsregistret och ser en stadig minskning under de senaste de- cennierna. Under 1980-talet ökade andelen kiosker i Sverige för att sedan minska i mitten av 1990-talet. 1991 fanns det 2471 registrerade kiosker i Sverige, 2014 fanns det 1572 kiosker. – På 25 år har 899 kiosker försvunnit, vilket innebär ett snitt på 36 nedlagda kiosker per år. En orsak kan vara att kioskerna flyttat in i köpcenter eller kom- binerats med andra hyreslokaler, säger Per Sörbom. Flest kiosker finns i dag i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö men även kommuner som Jönköping, Gotland och Helsingborg toppar listan. I 24 kommuner finns det inte längre några kiosker, enligt Fastighetsregist- rets definition. Till dessa hör Nykvarn, Här är kommunerna med flest kiosker: Stockholm 104 Göteborg 69 Malmö 40 Jönköping 24 Gotland 21 Ydre, Åtvidaberg, Aneby, Lessebo, Bol- Helsingborg 20 mar, Norberg, Gagnef, Älvdalen, Ock- Borgholm 19 lebygd, Götene, Eda, Nora, Suraham- Örebro 20 elbo, Gävle 19 Timrå, Ragunda, Bjurholm, Robertsfors, Norsjö, Malå, Sorsele, Dorotea, Lycksele och Älvsbyn. Gränssnittet nr 3/2015 En väldigt populär kiosk i Skutskär som ligger vid E4 vägen. Norrköping 18 Källa: Fastighetsregistret geodatasamverkan 15 Text Camilla Lagerqvist Foto Lennart Angermund Nationell blåljuskarta på gång En nationell, digital blåljuskarta för alla räddningsaktörer kan bli verklighet under 2016. Projektet Geodata för blåljus får nämligen en fortsättning. –Ledningen tyckte att det var självklart att projektet fortsätter och att vi som geodata- samordnare koordinerar det. Det ligger i linje med vårt uppdrag, säger Ulrika Johansson, projektledare och regional geodatasamordnare på Lantmäteriet. man kartlagt blåljusaktörernas behov av geodata och där en specificerad datamängd har beskrivits. –Detta har gett input till fortsatt arbete. Alla har varit väldigt tydliga med kravet att vi måste få till en gemensam blåsljuskarta, säger Ulrika. Stort behov av geografiska data Riksrevisionen lämnade nyligen en rapport från granskningen av SOS Alarm. Den visade att SOS Alarm och alla svenska blå- ljusaktörer har problem med att många byggnader saknar adress i det nationella adressregistret. Behovet av bättre geografiska data är stort. –Riksrevisionens kritik är befogad och det är också det vi för- sökt lösa i projektet genom att titta på vad det är för kartunderlag blåljusaktörerna behöver och hur vi kan samordna bättre så Under de senaste åren har Lantmäteriet och representanter för Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), kommunerna, SOS Alarm, räddningstjänster och ambulansverksamhet samarbetat för att förbättra möjligheterna för blåljusaktörerna att få tillgång till gemensamma geodata som är enhetliga, aktuella och som har hög kvalité. att kartunderlaget är aktuellt och har hög kvalité, säger Ulrika Johansson. Hon påpekar också att bristen på samordning har gjort att aktörerna använder en rad olika leverantörer av stödsystem. Svårt och kostsamt Projektet, som startade i januari 2014, avslutas i oktober 2015. Jonas Häll, sambandsansvarig IT-samordnare på ambulansen i process där kommunerna, Lantmäteriet och Trafikverket sam- För honom har det viktigaste syftet med projektet varit att för- göra att samma information finns i utryckningsfordonen som att komma fram snabbast. mans med Solgerd Tanzilli och Ulf Eriksson lett projektet. Skattebetalarna betalar en massa pengar för att ajourhålla GIS- –Projektet har haft två syften, dels att få till en insamlings- verkar bättre, dels att diskutera samordningen för att möjlig- på ledningscentralerna, säger Ulrika Johansson som tillsamSammanlagt har man haft fyra workshoppar i projektet där Uppsala är en av dem som medverkat i projektet. medla vilken typ av kartdata som blåljusaktörerna behöver för –Det är jättepositivt för samhället att man tar tag i frågan. informationen, men får inte valuta för sina pengar i form av bästa möjliga förutsättningar för blåljusaktören att komma till undsättning vilket är väldigt synd. Där ser vi att det finns behov av en blåljuskarta, säger Jonas Häll. Han tycker också att Lantmäteriet måste titta på hur behovet ser ut för att materialet bearbetas så att det passar allt från stora skärmar till de mindre 10-tumsskärmar som finns i ambulanserna. Ulrika Johansson säger att syftet med det fortsätta projektar- betet är att blåljuskartan ska bli verklighet. –Men hur den kommer att se ut eller vilket format den kom- mer att ha vet vi inte än utan det är det vi kommer att jobba med under hösten, säger hon. Gränssnittet nr 3/2015 16 Notiser 1 Foto Natasja Kamenjasevic 1 Inaktuella servitut försvinner ur Fastighetsregistret om de inte förnyas Lantmäteriet kommer fram till slutet av 2018 att arbeta med att förbereda en rensning av inaktuella servitut och nyttjanderätter i det officiella Fastighetsregistret. Därefter kommer de inskrivningar av avtalsservitut och nyttjanderätt som har beviljats före 1 juli 1968 att tas bort från registret om ingen skriftligen begär att inskrivningen förnyas. Uppskattningsvis en halv miljon inskrivningar kan komma att tas bort. Servitut och nyttjanderätter handlar om rätten för ägaren av en fastighet att på ett visst sätt använda en annan fastighet, till exempel köra på en väg eller ta vatten från en brunn. 2 Samhällsbyggnadsdagar 14-15 oktober 2015 Samhällsbyggnadsdagarna (tidigare Värderings- och – Det finns många oriktiga, missvisande och inaktuella Lantmäteridagarna) är sedan många år en etablerad inskrivningar av servitut och nyttjanderätter i dag. Det kan träffpunkt i branschen. Under de gemensamma ses- leda till att onödiga problem uppstår, till exempel när en sionerna i årets evenemang kommer man bland an- fastighet ska säljas. Ett uppdaterat fastighetsregister spar nat att få lyssna till infrastrukturminister Anna Jo- tid och pengar för alla parter, säger Lennart Sundström, hansson och konjunkturexpert Peter Malmqvist verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet. tillbaka. I det seminariespår som Lantmäteriet ansva- Lantmäteriets uppdatering av fastighetsregistret grundar sig i förnyelselagen som började gälla 2013. rar för kommer man att kunna förkovra sig inom ämnen som exploateringsavtal, strandskydd, vad man På Lantmäteriets webbplats finns mer information om forskar om inom det fastighetsrättsliga gebitet och detta, där kan både företag och privatpersoner anmäla de om erfarenheter från dryga fyra år med mark- och servitut som bör vara kvar. miljödomstolar. lantmäteriförrättning kiruna 17 DE VILL GÖRA KIRUNA MODERNAST I SVERIGE Redan 2005 flyttades den första villan från Malmberget ned till Gällivare. Under gruvbrytningens tidiga dagar bodde arbetarna i kojor de byggde av dynamitlådor – nu rullar suterrängvillorna iväg en efter en, medan andra stadsdelar rivs till grunden med bebyggelse och allt. I Kirunas stadshus tolv mil bort – eller ”kirunabornas vardagsrum”, en byggnad ritad av Arthur von Schmalensee på sextiotalet som också fungerar som konsthall, sitter mark- och exploateringschefen Eva Ekelund. Här planeras för flytten av stadskärnan 2019. Telefonen ringer oavbrutet. » Foto Natasja Kamenjasevic Text Martin Hovfenstam Foto Fredrik Alm Gränssnittet nr 3/2015 18 lantmäteriförrättning kiruna På nära avstånd ligger Ralph Erskines kvarteret Ortdrivaren, två mörkbruna höghus med enmansbalkonger i betong, Snusdosan och Spottkoppen i folkmun. Samma balkonger återfinns på de guldgula bostadslängorna Mullbänken och Berlinmu- ren. Erskines hus var anpassade till elementen; de branta snedtaken skulle inte skymma solen, på taken finns också fick- or som ska förhindra att snön ramlar ner i gatan. Balkongerna? De är tänkta att fungera som frysboxar vintertid. Både Erskines och Von Schmalensees paradverk har snart gjort sitt. Brevet från LKAB kom redan 2004, då Eva Ekelund fortfa- rande arbetade på Lantmäteriet. – Men jag tror inte det var en chock för någon. Hade våra politiker sagt tvärt nej hade det blivit negativt för alla Kirunabor, säger mark- och exploateringschefen och fortsätter: –Att flytta staden är tekniskt avancerat men väcker också känslor. Även om de flesta har en pragmatisk inställning så handlar det ju om sociala nätverk som rivs upp. Att det finns både oro och sorg är inte att undra på. Klart för julhandeln 2019 Siluetten från LKAB:s brytning i Kiirunavaara, en av världens största kända sammanhängande kroppar av järnmalm, är majestätisk och finns på något sätt i ögonvrån var man än vänder sig. Malmutvinningen orsakar deformationer i marken, som rör sig obönhörligt mot staden. Från början beslutades att flytta centrum åt nordväst, men beslutet revs upp. – Det fanns många anledningar, det blev för brant och framför allt för liten byggbar yta, säger Eva Ekelund. Albin Augustsson, markoch fastighetsansvarig på LKAB, på toppen av Luossavaarabacken med gruvan i bakgrunden. – Mycket stora investeringar har redan gjorts när det gäller omvandlingen av Kiruna, inte minst när det gäller väg och järnväg säger han. Gränssnittet nr 3/2015 lantmäteriförrättning kiruna Enligt östplanen ska centrum nu ligga mellan Försvarsmaktens gamla Jägarskolan –numera bostäder – och de gamla gruvlavarna i Tuollavaara. – Funktion mot funktion tror vi är bäst för Kiruna eftersom det innebär mindre risk för utflyttning, säger Albin Augustsson. Området Gruvstadspark 1 – det vill säga halva nuvarande centrum – Vi har en tajt tidplan och måste dessutom förhålla oss till att – är fastighetsreglerat och klart med hjälp av Lantmäteriet, och ägs att det är rimligt att ha vår nya stadskärna på plats till vintern 2019- kommunala fastigheter, och resten är på gång. Totalt förvärvar prognosen från LKAB kan ändras. Men våra byggherrar bedömer 2020, vi har sagt att julhandeln ska ske där då. Kulturbyggnader får följa med – eller rivs av gruvbolaget. I Gruvstadspark 2 har LKAB hittills förvärvat alla LKAB fastigheter till ett värde av 3,74 miljarder kronor från Kiruna kommun. – Av Lantmäteriet har vi främst fått hjälp vid förrättningar, led- Att flytta en hel stad, med bebyggelse, infrastruktur, el- och vat- ningsrätter, fastighetsförteckningar och när järnvägen flyttades. som ska pågå i många år. Det kanske mest spektakulära med stads- ning, konstaterar Albin Augustsson. kommer att flyttas, stock för stock, liksom Hjalmar Lundbohmgår- men mycket stora investeringar har gjorts, inte minst när det gäller tenförsörjning och – inte minst – invånare, är ett enormt projekt omvandlingen i Kiruna är flytten av befintliga byggnader. Kyrkan Framförallt hjälp med att skapa en ändamålsenlig fastighetsindel– Det är lätt att tro att lite har hänt när det gäller flytten av Kiruna, den och de gamla arbetarbostäderna, Bläckhornshusen. Stadshu- väg och järnväg. sen på det nya stadshuset, vilket i ärlighetens namn är ganska Nödvändigt vara flexibel jämnårigt med Kiruna, och där kungen uppges sova över när han rar för både Kiruna och Gällivare. Hon berättar att man redan haft set får nöja sig med att ta med klockstapeln. Eva Ekelund visar skisimponerande det med. LKAB offrar sitt vackra Bolagshotell som är Hanna Winsa är chef för den funktion på Lantmäteriet som ansva- Lapplandssemestrar. ett par större förrättningar med anledning av stadsomvandlingen. Albin Augustsson är mark- och fastighetsansvarig för samhälls- omvandling på LKAB. – Kulturbyggnaderna är undantag. I Malmberget har vi däremot plockat ned hela hus. Problemet är att det uppstår många skador. Finns det källare är det inte försvarbart att flytta över huvud taget. Oftast blir det billigare att bygga nytt, och vi får en chans att upp- fylla kraven när det gäller energi och miljö, säger han. Han berättar att folk hör av sig för att sälja sina fastigheter. Ersättningsmo- dellen innebar tidigare att småhusägaren fick marknadsvärdet plus 25 procent i ersättning. Nu har LKAB tagit fram nya ersättningsprinciper. För småhus, hyresfastigheter och kommersiella fastigheter gäller antingen en ny fastighet eller en ekonomisk ersättning. Mark- och exploateringschefen Eva Ekelund på sitt kontor i Kirunas stadshus. Ett tätt samarbete med Lantmäteriet är nödvändigt för att hålla stadsflyttens tidplan, konstaterar hon. 19 – Vi har tio heltidsanställda som ska sköta två stadsomvandlingar, i Kiruna och Malmberget, utöver alla andra förrättningar som ska äga rum, och vi försöker hålla nere handläggningstiderna. Det blir extra viktigt att få till effektivitet när planen för nya centrum kommer in och ska bildas, nästan alla typer av fastighetsbildningsåtgär- der ska ju då behandlas i samma veva. Men vi känner att vi kommer att hantera det. Däremot så är det såklart en utmaning som väntar och det känns, säger hon. Än så länge går arbetet planenligt. Hanna Winsa kan med kolle- gan Gunnar Töyrä visa det första nya bostadsområdet i ”nya” Kiruna – här finns fem stora tomter för bostäder. Uppdraget som väntar kommer att kräva ett visst mod, menar Hanna Winsa. – För oss som jobbar på Lantmäteriet är det bra att kunna vara flexi- Gunnar Töyrä och Hanna Winsa på Lantmäteriet, vid ”nya Kirunas” fem första tomter för bostäder. Området ligger öster om nuvarande centrum, mellan Jägar-skolan och gruvlavarna i Tuollavaara. Gränssnittet nr 3/2015 ▻ ▻ ▻ 20 3D kiruna bla, vi ibland måste våga ta beslut och inte vara rädda för att få ett stärka den senare. Vi ser det som viktigt att flytta all detaljhandel en ska vara. Det är så rättssystemet är uppbyggt och är tänkt att mersiella centrum skulle innebära att inget är bra och handeln får överklagande och låta domstolen bedöma hur flexibel lagstiftningfungera, säger Hanna Winsa. Välplanerat centrum från befintligt centrum till det nya på så kort som möjligt. Två komsvårt att överleva. Nära centrum ska också gymnasieskola, bibliotek och gym ligga, som i sin tur ska ligga nära Sameparlamentet. Det ska dessutom gå Hos Eva Ekelund ringer som sagt telefonen oavbrutet. Det är inte kvickt och lätt att sig in och ut på skidor eller snöskoter. um. och ha med deras kunskap i processen inte minst för att klara tidpla- konstigt med tanke på alla detaljer som följer med ett flyttat centr– Skyddsrum till exempel. Myndigheten för samhällsskydd och be- redskap säger att vi på inga villkor får låta bli att ersätta alla skydds- – Det är viktigt för oss att ha ett nära samarbete med Lantmäteriet nen, konstaterar hon. rum under befintliga centrum, och det är kanske inte det första Blir Kiruna Sveriges modernaste stad? riktig knäckfråga eftersom det är svårt att få annat än björk och oro över framtida boende som är fullt begriplig, hur villkoren ser ut, banor. Att flytta eller riva finns det dokumenterad kunskap om, larna finns frågor. Men vi upplever att de som vill bygga har mycket man tänker på när man diskuterar stadsflyttar. Eller vegetation, en – Ja, jag tror att Kiruna blir Sveriges modernaste stad. Det finns en rönn att växa här. Eller att ta reda på bly i marken från gamla skjut- om man kommer att ha råd och så vidare. Inte minst bland hand- sånt här är svårare, säger hon. höga ambitioner och att många Kirunabor också ser fram emot det Men ambitionerna är höga. som väntar. – Vi har lagt volymhandeln intill detaljhandeln för att den ska En grön arktisk stad – med hjälp av 3D Text Martin Hofvenstam Att tänka sig Kiruna utan LKAB är lika – Jag ser gärna att Kiruna blir en grön, omöjligt som att tänka sig LKAB utan Tim Johansson på avdelningen för Av- Kiruna. Staden grundades så sent som modern arktisk stad, säger forskaren delningen för byggkonstruktion och -produktion på Luleå tekniska universi- år 1900 av Hjalmar Lundbom, förutom tet, som bland annat arbetar med 3D- LKABS disponent även geolog, kemist, ning i den nya stadskärnan. visualiseringar för bättre energiförsörjTim Johansson tycker att både LKAB mecenat och konstkännare. Staden och Kiruna kommun har bra koll på lä- var från början planerad och anpas- get med hänsyn till projektets kom- sat till sitt läge, och när nu centrala plexitet, men att tidschemat är pressat och att de alltid finns risker med bygg- delar flyttas hoppas många att nya centrum ska bli lika genomtänkt. Gränssnittet nr 3/2015 projekt i tätbebyggd miljö. En viss osäkerhet har rått om när ett nytt centrum ska stå klart, och det gamla avvecklas. Nu har Kiruna kommun och LKAB 3D kiruna presenterat en ny tidplan där man säger att det nya torget och handelsgatan ska vara inflyttningsklara 2019 – men också att man räknar med fördröjningar. 3D-visualiseringar kan ge lägre energiförbrukning Här kan 3D- och 4D-visualiseringar (där tiden är den fjärde dimensionen) visa sig användbara, menar Tim Johansson. Tim Johansson och hans kollegor har centrum och med renovering av de dimensionell plattform där byggare, goda möjligheter att halvera energian- tidigare bland annat tagit fram en fyr- ingenjörer, politiker och medborgare ska kunna följa flytten av Kiruna på webben. Enkelt att använda som underlag för samråd, men också en kanal med visualiserad information om hur det går i projektet. – Just nu ägnar jag mig åt att visa upp – Det handlar om enorma mängder energianvändning i tre olika tidssteg i man och ge en helt annan förståelse av me och energideklarationer, och har ligt visa hur många meter väg eller V/A- ga en modell som visar energianvänd- data och ritningar som kan läggas sam- Kiruna med hjälp av data om fjärrvär- stadsflytten. Man kan till exempel tyd- med hjälp av Lantmäteriet kunnat byg- ledningar som försvinner när områden ning hus för hus. rivs, säger han. – Med rätt standarder i Kirunas nya 21 kvarvarande byggnaderna har man vändningen från 1995 års nivåer år 2050 i enlighet med det nationella miljömå- let. Vilket förstås kräver stora investeringar, säger han. Tim Johansson ser redan idag att den nationella höjdmodellen gör en nationell 3D-karta möjlig. – Absolut, Lantmäteriets data innebär överlag mycket stora möjligheter. En 3D-modell borde kunna finnas till- hands rätt snabbt, å andra sidan finns hos Lantmäteriet problematiken med finansiering, och där måste staten skjuta till medel. Gränssnittet nr 3/2015 22 3D norrköping Området Moa Martinssons plats där en staty av författarinnan är placerad blev föremål för många Norrköpingsbors intresse när framtidsvisionen för det gamla industrilandskapets utveckling togs fram. Idéer och förslag till förbättringar strömmade in. Illustration: Johan Ahlström, Norrköpings kommun Text Britt-Louise Malm Foto Norrköpings kommun Kommun ger ut guide om 3D i stadsplaneringen 3D norrköping 23 » Norrköpings kommun ligger långt framme när det gäller att använda 3D i stadsplaneringen. Intresset för 3D-tekniken väcktes redan för tio år sedan då man började samla in och mäta höjdvärden. Användningen av 3D-tekniken började ta ordentlig fart 2010 i samband med att kommunens visualiseringscenter satsade extra resurser på forskning inom området. Tekniken är till stor nytta i kommunens interna planeringsarbete och mycket värdefull i dialogen med kommuninvånarna. Gränssnittet nr 3/2015 24 3d norrköping » En rad projekt har genomförts inom landskapet kommuninvånarna igenom medborgarnas synpunkter och niken har varit mycket användbar och av människor lämnade in likartade jätteviktigt att vi förvaltar och tar till- kommunen under senare år där 3D-tekde erfarenheter som dessa gett ska beskrivas och ges ut i en digital guide. Tanken är att andra kommuner, som är intresserade av att använda 3D i stads- planeringen, ska kunna dra nytta av lärdomarna. E-boken tas fram i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Våren 2012 startade Norrköpings kom- mun arbetet med ”Vision industriland- skapet”. Huvudmålet med projektet var att öka dialogen med kommuninvånar- na och få dem delaktiga i utvecklings- arbetet. Industriområdet som byggdes upp under 1800-talet har under perioden 1970 och framåt genomgått en för- vandling. Stora delar av området har renoverats och kulturhistoriska värden har säkrats. Motala ströms vattenområden har också gjorts mer tillgängliga för allmänheten. Mycket återstår dock innan kommunens vision för området är förverkligad. För att underlätta för medborgarna att lämna synpunkter på kommande utvecklingsinsatser, tog kommunen, i samarbete med det svenska mjukvaruföretaget Agency 9, fram en webbanpassad programvara i 3D. Webbtjänsten bygger på företagets webblösning City Planner som ger kommuninvånarna möjlighet att navi- gera i en interaktiv 3D-vy av Norrköping. Omkring 500 personer hörde av sig via webben med förslag och idéer till hur det gamla industriområdet skulle kunna utvecklas. Projektet och dess dialog med medborgarna ansågs så lyckat att Norrköpings kommun och Agency 9 fick ett internationellt pris år 2013 för sitt arbete. Bra underlag till planeringsarbetet – Det utkristalliserade sig ganska snart fem områden inom det gamla industri- Gränssnittet nr 3/2015 som hade mest synpunkter kring. Grupper synpunkter vilket gav bra underlag till vårt planeringsarbete, berättar Jesper Strandberg, GIS-ingenjör på Stadsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun. Ett område som var föremål för mångas diskuterade de olika förslagen. Det är vara de synpunkter som kommer in från medborgarna, säger Erik Telldén, planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun. Erik berättar att kommunen senare intresse var ”Kärleksparken” där man återkopplade hur allmänhetens tips och trivsamma sittplatser något som mera via pressen vilka förslag som bland annat efterlyste bättre belysning också förverkligades ganska snabbt. Många av de idéer som strömmade in med tips om förbättringar i industriområdet var ganska enkla att genomföra och kunde förverkligas ganska snabbt, medan andra kräver mer förbe- redelser. Det kommer att ta ett par år innan alla planerade idéer är genomförda. Nya målgrupper nås – Det är inte alltid så lätt för den oinvigde att tolka en detaljerad detaljplan. Det är betydligt enklare att förstå en planerad förändring genom att ta del av en 3D-karta. Vi når nya målgrupper, framförallt yngre invånare som kanske inte annars engagerar sig i utvecklingen av stadsmiljön, säger Jesper Strandberg. förvaltats genom att exempelvis inforkommer att genomföras. – Det var roligt att se att folk blev gla- da när de upptäckte att deras idéer hade anammats, fortsätter Erik. Fotorealistisk 3D-modell I Norrköping används 3D-flygfotot främst för presentation och medborgardialog. 3D-modellerna med skapade ob- jekt används framför allt för planering. De fotorealistiska 3D-modellerna är skapade från flygbilder. Dessa är lagda på en trådmodell av verkligheten. Tekniken bakom den fotorealistiska modellen har sitt ursprung i militära applikationer och har visat sig vara lämplig för stadsplanering tack vare den verklighetstrogna modelleringen av byggnader och stadsmiljö. 3D-tekniken hjälper kommunens – I projektet Vision industrilandska- handläggare och politiker att lättare se gällde att föra dialog med invånarna. bild av hur kommunen kommer att för- pet jobbade vi på flera olika sätt när det Förutom att de kunde använda dialogverktyget i 3D på webben, fick de bland annat information via tidningar, TV samband och att få en övergripande ändras över tid beroende på om ett visst förslag genomförs. – Det finns stora vinster i att se över de och radio, säger Jesper. satsningar som görs i en kommun och inte har egen dator finns andra möjlig- tegi som ska hjälpa till att samordna För medborgare i kommunen som het att studera kommande förändringar i 3D. Bland annat finns en stor touch- skärm i visualiseringscentret där medborgarna kan klicka fram olika alternativ till förändring. – Vi var en ganska stor arbetsgrupp som arbetade med utvecklingen av industrilandskapet. Vi gick regelbundet Norrköping tar just nu fram en 3D-straoch underlätta en handlingsplan för hur man gemensamt tänker arbeta med 3D i kommunen, säger Jesper Strandberg. 3D norrköping 25 Inför utvecklingen av ett gammalt industriområde tog Norrköpings kommun fram en vision med hjälp av kommunens invånare. Hundratals synpunkter och idéer till förbättringar strömmade in via kommunens webbaserade lösning som möjliggör navigering i en interaktiv 3D-vy av kommunen. Intressanta länkar: Enbuskekvarteret http://cityplanneronline.com/project/R4Uk01HF Vision Industrilandskapet http://cityplanneronline.com/project/AC9oODaV Med hjälp av ett stort visualiseringsbord kan invånarna i Norrköpings kommun lätt ta del av planerade förändringar, diskutera och framföra sina åsikter om hur de vill att kommunen ska utvecklas. Foto: Ida Ling Flanagan, Norrköpings kommun Foto Ida Ling Flanagan Erik Telldén Foto: Linda Gårlin Jesper Strandberg Foto: Ulrika Sälg Gränssnittet nr 3/2015 26 karta Missing Maps sätter jordens utsatta på kartan Kartor är nödvändiga för att hjälporganisationer ska kunna arbeta effektivt i krisområden. Därför startades samarbetsprojektet Missing Maps som under två år ska sätta 20 miljoner av världens mest utsatta personer på kartan. Text Jonatan Jacobson Foto Missing People En olycka kommer sällan ensam. 2010 drabbades Haiti av en förödande jordbävning och när skalven hade bedarrat drabba- des landet av omfattande kolerautbrott. Läkare utan gränser var tidigt på plats och försökte spåra patienternas geografiska ursprung för att förstå kolerans spridning. Något som var svårt Kate Chapman eftersom det saknades tillförlitliga kartor över flera områden. Då fick Läkare utan gränser kontakt med Humanitarian OpenStreetMap Team (HOT), en organisation som arbetar i ka- tastrofområden med att göra kartor i öppen källkod som är helt fria att använda. Insatserna på Haiti födde idén om ett samarbetsprojekt med Pete Masters avsikten att kartera världens riskområden i förebyggande syfte. I november 2014 sjösattes därför projektet Missing Maps av Läkare utan gränser, brittiska och amerikanska Röda korset och HOT. Ett första delmål är att under en tvåårsperiod sätta 20 miljoner av världens mest utsatta personer på kartan. Spårar riskområden där kartor saknas Pete Masters arbetar på brittiska Läkare utan gränser och är Missing Maps koordinator. – Haiti visade på det vitala behovet av bra baskartor där epide- mier och naturkatastrofer härjar. Med sjukdomar som kolera har du inte tid att börja kartera när de första offren bekräftas. Därför arbetar vi förebyggande för att vara redo när de akuta insatserna väl behövs, säger Pete Masters på telefon från London. Tanken med Missing Maps är att lokalisera potentiella riskom- råden i världen som av olika anledningar saknar tillgängliga kartor. Antingen finns inga bra kartor alls över dessa områden eller så är de inte disponibla på grund av juridiska eller tekniska skäl. Många av dessa blinda fläckar är också fattiga områden. – Om det inte finns några kommersiella intressen på platsen kommer inte vinstdrivande företag dit. Ska man hårdra det kan man säga att om inte Starbucks finns i byn kommer inte Google, säger Pete Masters. Gränssnittet nr 3/2015 Fältkarta över ett område i Lubumbashi, den näst största staden i Demokratiska republiken Kongo. FOTO: Ivan Gayton/Missing Maps. karta 27 kanska republiken. Fältkarteringar har bland annat genom- Fjärr- och fältkartering Missing Maps kartor görs av volontärer enligt två metoder, förts i Demokratiska republiken Kongo, Bangladesh, Uganda genomförs karteringen från distans där flygfoton eller satellit- som kan få användning av kartorna. Informationen är öppen lokaliseras vägar, byggnader och andra landmärken på bilderna samhällsutveckling. arbetar Missing Maps med lokalbefolkningen för att till exem- Ordnar karteringsfester De mest pålitliga kartorna produceras om fjärrkartering och pens arbete och har även jobbat mycket på plats i Indonesien fjärrkartering och fältkartering. I den förstnämnda kategorin och Haiti. Det är inte bara de berörda hjälporganisationerna bilder utgör basinformationen. Med hjälp av OSM-mjukvara för alla och tanken är att kartorna lokalt ska bidra till en positiv som sedan ligger till grund för kartorna. Vid fältkartering sam- pel samla in namn på gator, offentliga byggnader och parker. Kate Chapman från USA är HOT:s vd. Hon organiserar grup- fältkartering kombineras. Pete Masters berättar att Missing och Filippinerna. Maps hittills mestadels har ägnat sig åt fjärrkartering och det i länder som Zimbabwe, Haiti, Sydsudan, Tchad och Centralafri- – En viktig ståndpunkt är att inte bara åka och ta geoinforma- tion från lokalbefolkningen, kartorna måste också kunna användas av dem. På Filippinerna träffade jag en herre som ville vara med och kartera eftersom kartorna skulle göra hans budfirma effektivare, berättar Kate Chapman. Missing Maps är helt beroende av att volontärer vill bidra med arbetskraft både lokalt och från distans. Därför anordnar Missing Maps varje månad i London och Washington DC så kallade Mapathons, karteringsfester där volontärer samlas för att arbeta tillsammans. Missing Maps fokus är att arbeta förebyggande men undantag har gjorts vid några Mapathons som har kretsat kring att hjälpa HOT att kartera de eboladrabbade länderna i Västafrika. Och hittills har det inte varit några problem att hitta folk som vill jobba gratis. I London blir karteringsfesterna ofta fullbokade och det är svårt att hitta tillräck- ligt stora lokaler. Pete Masters menar att Missing Maps fångar upp en kategori personer som vill stödja hjälporganisationer genom praktiskt volontärarbete snarare än att bara skänka Volontärer genomför fältkartering i staden Lubumbashi, Demokratiska republiken Kongo. FOTO: Ivan Gayton/Missing Maps. pengar. – Vi uppmanar alla som vill att engagera sig. Det första steget är att besöka vår hemsida för att få tips om hur man kommer igång med karteringen eller hur man kan organisera egna Mapathons. Det hade varit underbart om någon i Sverige vill biFjärrkartering vid ett Mapathon i London. Längst till höger syns Missing Maps koordinator Pete Masters. FOTO: Missing Maps dra, säger Pete Masters. Ser ljust på framtiden för Missing Maps Även om Missing Maps startade relativt nyligen har projektet fått många anhängare och mycket uppmärksamhet. Men förhoppningen är att den positiva utvecklingen ska fortsätta så att kartprojektet kan ta fart på riktigt. – Projektet har ben men nu vill vi få det att springa. Vi vill öka andelen fältinsatser så att fler kartor blir mer användbara för hjälparbetare. Den största utmaningen ligger i att bli större och snabbare men utan att förlora kvalitet, säger Pete Masters. Kate Chapman ser också ljust på framtiden för Missing Maps och tror att det första delmålet om att sätta 20 miljoner av jordens mest utsatta personer på kartan går att nå: – Vi får fler och fler volontärer samtidigt som tekniken blir bättre och underlättar arbetet. Det är ett mål som vi måste jobba hårt för men jag tror att vi kan fixa det. Gränssnittet nr 3/2015 28 framtidens samhällsbyggare Hedvig, Frida, Felix, Alexander, Sofia, Kasper, Emelie och Ebba framför den Future-city-modell som de har skapat. Text Camilla Lagerqvist Foto Micael Engström Tryggare, miljövänligare parker med större utbud såväl vinter- som sommartid. Så ser vinnarkonceptet för årets Future City-skola – Viktor Rydbergs skola i Vasastan i Stockholm. –Vi hittade inte på en ny plats utan vi tog verkliga, offentliga platser i området runt skolan och gjorde om dem. Vi använde Observatorielunden, Enkehusparken och Vanadis- parken, berättar Kasper With, en av eleverna som varit med och tagit fram vinnarbidraget. De utsågs till årets Future City-skola Gränssnittet nr 3/2015 framtidens samhällsbyggare 29 De är en varm augustidag – andra dagen på höstterminen. Solen flödar i Enkehusparken utanför skolan i Vasastan, men de åtta nyblivna åttondeklasserna sitter inomhus och väntar på att få berätta om sitt vinnarprojekt. Stoltheten, om inte strålar så åt- minstone syns tydligt i deras ansikten. Här är kärntruppen på fem tjejer och tre killar som den 20 maj såg till att Viktor Rydbergs skola i Vasastan, VRS Vasastan, utsågs till årets Future City-skola. Att det ligger hårt arbete bakom priset förstår man när eleverna börjar berätta om hur de har arbetat. De är sam- spelta och fyller i där någon glömmer att nämna en viktig de- talj. Det är lätt att tro att eleverna gått tillsammans sedan första klass, men faktum är att de kommer från flera olika klasser och kände inte varandra speciellt bra innan arbetet med Future City drog igång. Från början deltog hela skolan, men efter ett tag utkristalliserades gruppen som under någon månad arbetade intensivt med tävlingsbidraget. –Den är själva essensen av de grupper som har jobbat med Fu- ture City, säger Stina Afsenius, mentor på VRS Vasastan och en av projektledarna. Framtidens samhällsbyggare Grundtanken med Future City är att öka nyfikenheten och kunskapen kring teknik och yrken inom samhällsbyggnad. Dessutom vill man skapa intresse kring hur man skapar ett hållbart samhälle. Elever i årskurs sex till nio får helt enkelt ta på sig rollen som framtidens samhällsbyggare och med sin kreativitet och kunskap bygga framtidens stad. –Tävlingen består av tre delar och för att bli årets Future Cityskola måste man lämna in bidrag till alla tre tävlingskategorierna vilket vi gjorde, berättar Stina Afsenius. Kategorierna är: • Future City Minecraft. Årets uppgift var att i Minecraft skapa en framtidsstad med tryggare och bättre offentliga rum. • Future City uppsats. Eleverna får skriva en uppsats om framtidsstaden. • Future City modell. Eleverna bygger en modell av sin framtidsstad. Förbättrade otrygga platser –Alla elever skrev till exempel varsin uppsats på 800 ord, sedan tog författarna själva de bästa delarna och sammanställde dem, berättar Stina Afsenius. Eleverna valde tre existerande parker som de gjorde om, par- ker som de själva kände väl till. –Vi valde parker här i området där vi vet att det finns platser som många tycker känns otrygga när det är mörkt, säger Hedvig Tham. –Sedan tittade vi på hur man kunde göra dem tryggare, fort- Stina Afsenius, mentor på Viktor Rydebergs skola i Vasastan är imponerad över hur bra eleverna har samarbetat och vilket lyckat koncept de fått fram. sätter Kasper With. Precis som med uppsatserna så sammanställde man sedan de bästa idéerna. Gränssnittet nr 3/2015 30 framtidens samhällsbyggare Lantmäteriet med och arrangerar Lantmäteriet är en av arrangörerna av Future City där eleverna i årkurs 6-9 tar på sig rollen som framtidens samhällsbyggare och tävlar om att bygga framtidens stad. –Future City är ett av de events som vi deltar i. Vi agerar mentor till ungdomarna under året och deltar som domare vid finalen när bästa klass utses, berättar Lotta Sjöberg på Lantmäteriet. Syftet med Future City är att öka nyfikenheten och kunskapen kring teknik och yrken inom samhällsbyggnad, dessutom att ge de deltagande eleverna en rolig, spännande och utmanande upplevelse. Förutom Lantmäteriet är även Sveriges byggindustrier, Trafikverket, Svensk Teknik och Design och EIO, Elektriska installatörsorganisationen arrangörer av Future City. Det är elfte året som Future City arrangeras och sammanlagt har 18 500 elever på drygt 220 skolor deltagit. –Vi satte upp övervakningskameror och starkare ljus, sedan stängde vi av vissa områden under vissa tider, berättar Hedvig Tham. I Minecraft skapade man också nya attraktivare ställen i par- kerna. Som fotbollsplaner som vintertid förvandlades till skridskoplaner. Imponerande samarbete Även miljötänket finns med i deras bidrag, bland annat har några år utan längre fram, om femton tjugo år, som självstyrande bilar, säger Felix Wilke. I våras stod det klart att VRS Vasastan var en av finalisterna i Future City. Det innebar att de fick göra en presentation av sitt projekt inför juryn. –Det var lite nervöst innan, för det var många delar att få ihop och vi hade bara sju minuter på oss att presentera dem, berättar Emelie Freeman. Men vi klarade det. Faktum var att presentationen gick så bra att skolan vann för- eleverna använt sig av grön el och energisnåla lösningar. sta pris och utsågs till Årets Future City skola. styrka beroende på behov, säger Kasper With. med fokus på egna närmiljön och för att ha tänkt på stadens alla invånare och med i elevernas framtidsvisioner i Minecraft känner sig trygga och säkra. Med ett så här gott samarbete tror juryn också på –Vi täckte många av husen med solpaneler och vi växlade ljus- I juryns motivering står: ”För stor kreativitet i alla tävlingsmoment, Även ett hus för hemlösa och en löpbana kring parken fanns att kunna erbjuda aktiviteter sommar som vinter på komprimerad yta där alla Stina Afsenius är imponerad över hur bra de har samarbetat framtiden.” –Det är helt fantastiskt att de lyckas få ihop alla idéer till ett så erna inte bestämt vad de ska göra med prispengarna. trots att de fått sålla hårt bland idéerna. bra koncept, säger hon och tillägger att de också lagt ner mycket tid på att fördjupa sig i de olika delarna. Första priset var förutom äran 25 000 kronor, men än har elev–Kanske en skolresa, säger Felix Wilke innan eleverna skyn- dar sig upp för trapporna till fjärde våningen till klassrummet Felix Wilke berättar att de också fokuserat mycket på framtida där deras Future City modell- står. – Vi använde oss av idéer som kanske inte blir verklighet om husparken igen – en oas för eleverna. lösningar i projektet. Gränssnittet nr 3/2015 Efter att de blivit fotade med modellen skyndar de ut till Enke- geografi i skolan 31 ”Jorden är en häftig sak” Text Curt Isaksson Foto Stefan F. Lindberg I Värmdö kommun öster om Stockholm ligger Lemshaga Akademi, en skola med cirka 450 elever. En försommardag glittrar solen i en sjö som skymtar mellan skolans rödmålade trähus och några hästar betar i en intilliggande hage. Skolverkets statistik visar att ett 50-tal elever i årkurs nio vid Lemshaga Aka- demi förra året presterade toppresultat i nationella provet i geografi. Fredrik Pettersson är lärare på skolan. i –Ämnet är förankrat både naturvetenskap och samhällsorienterande ämnen. Eleverna ska läsa diagram, erövra kunskaper om jordytans egenskaper, mycket, mycket annat. Här krävs ett la- landet till skolan. deltar, understryker Fredrik Pettersson. 1999 var analys ett honnörsord, men jag händelser runt om i världen. När exem- skulle bedrivas. Nu har jag verktygen, misär bjuder han in en flykting från vard University i USA. Tillsammans garbete, där många av skolans lärare –När jag började undervisa som lärare Fredrik anknyter ofta till aktuella förstod inte riktigt hur denna analys pelvis någon stat drabbats av krig och efter att skolan samarbetat med Har- med eleverna utforskar jag följderna av dramatiska händelser, hur olika grupper drabbas och om tragedier kan undvikas, förklarar geografiläraren. Eleverna uppskattar lektionerna Liv Kringberg och Alfonsina Robin berät- tar entusiastiskt om undervisningen i men också studera geografi på Lemsha- la er om när de delas in näringslära, sociastrukturer och ga Akademi. De tyck- » Skolämnet geografi förändras på ett genomgripande sätt. Nu ska eleverna inte bara lära sig att placera namn på kartor utan också reflektera över förändringar i samspelet mellan människan, miljön och jordens resurser. Geografi finns på schemat i de centrala proven, som spelar en viktig roll i undervisningen. Gränssnittet Gränssnittet nrnr3/2015 3/2015 32 geografi i skolan grupper för att debattera. –På en lektion skulle vi vara fabrikörer år 1890 och anlägga en fabrik för till- verkning av stekpannor. Vi diskuterade Karl Fredrik Myhr Lilja och Anders Fredriksson är fascinerade av undervisningen i geografi på sin skola Lemshaga Akademi. om industrin skulle ligga i södra Sveri- ge nära konsumenterna, eller i norr vid järnmalmen som är råvara för produktionen, berättar flickorna. Deras klasskamrater Karl Fredrik Myhr Lilja och Anders Fredriksson är överens om att läraren Fredrik lyckas intressera dem för undervisningen. De berättar att läraren slagit näven i bänken för att visa hur en diktator driver igenom sin vilja, Skolan Lemshaga Akademi ligger i Värmdö kommun öster om Stockholm och har cirka 450 elever. och ruskat om en elev för att illustrera vad son händer vid en jordbävning. På en tavla i klassrummet har eleverna klistrat upp lappar som berättar om Gränssnittet nr 3/2015 geografi i skolan 33 –Enligt en nyligen publicerad rap- port, (Skolverket 2014), tillhör geografi en grupp ämnen på högstadiet där färre än hälften av lärarna har behörighet. Det kan vara ett arv från synen på geoFredrik Pettersson undervisar i geografi och betonar att han gärna i sin undervisning knyter an till aktuella händelser. grafi som ett ämne där eleverna ska vara duktiga på blindkartor och där lä- rarna inte behöver kompetens för att lära ut olika färdigheter och kunskaper, anser Lena Molin. Proven visar att deltagarna är duktiga på namngeografi men ofta inte klarar kursplanens nya krav. Mödosamt att skriva lärobok Peter Östman började undervisa bli- vande lärare i geografi vid Stockholms universitet redan i slutet av 1960-talet och har skrivit flera läroböcker både för högstadiet och gymnasiet. Från vänster Karl Fredrik Myhr Lilja, Sixten Pettersson, Liv Kringberg, Anders Fredriksson och Alfonsina Robin börjar nu i höst i nionde klass vid Lemshaga Akademi . Här har de samlats vi skolans amfiteater. –Ämnet är styvmoderligt behandlat och har alldeles för få lektioner på schemat. Det är märkligt eftersom vi lever i en globaliserad värld, där utnyttjandet av resurser i världens olika regioner också har stor betydelse för vårt eget land. Peter Östman berättar att det är ett mödosamt arbete att skriva en lärobok och att han försöker konkretisera komplicerade processer. jordbävningar. De skriver om lava och eld och om jordskorpans sammansättning. En elev har reagerat med ett en- tusiastiskt utrop, som också kan vara en programförklaring för hela geografiämnet: Jorden är en häftig sak. Namngeografin har minskat –Var ligger egentligen Guineabukten och Victoriasjön i Afrika? Vilket klimat har olika delar av Australien? Det är frågor som besvarats på proven med hjälp av olika kartor. Flera spörsmål belyser hur männis- korna utnyttjar naturens resurser. En fråga handlar om fisket i Nordsjön, Lena Molin är projektledare för utform- transporten av fångsten till Kinas livs- tar på Institutionen för didaktik, pedago- Europa för konsumtion. universitet. andra uppgifter ska eleverna föra längre ningen av de nationella proven och arbe- medelsfabriker och frakten tillbaka till gik och utbildningsstudier vid Uppsala –Ibland krävs bara korta svar, men vid –Det första nationella provet i geografi genomfördes 2013 för årskurserna sex resonemang, berättar projektledaren. Nya kursplaner för mellanstadiet och och nio. Idag används tidigare provupp- högstadiet infördes 2011. Namngeogra- fungerar därmed som ett läromedel. fick mindre betydelse. gifter i undervisningen i skolorna och –Skrivandet handlar till stor del om att välja bort. Vill jag pressa in stora mängder fakta blir texten abstrakt med för mycket siffror, säger läroboksförfattaren. Han poängterar att skolämnet föränd- rats i grunden, men att atlasen också i dag är ett viktigt arbetsredskap. –Det är rimligt att jämföra med skol- ämnet historia där olika årtal blir nöd- vändiga hållpunkter för att förklara historiska processer. I dag är inte mer än fem procent namngeografi. För att förstå hur jordens resurser utnyttjas måste dock eleverna kunna lokalisera olika platser. fin, att pricka in platser på en karta, Gränssnittet nr 3/2015 34 e-tjänster Platsr Text och foto Camilla Lagerquist En skattkista med berättelser där dåtid blandas med nutid och ger platserna en identitet och en historia. Riksantikvarieämbetets e-tjänst Platsr har för närvarande 3 027 berättelser om platser i Sverige och fler kommer det att bli. –Att berätta och dela historier med andra är en del av vårt gemensamma kulturarv och en del av att vara människa. Jag skulle vilja säga att Platsr i grund och botten handlar om demokrati, säger Sophie Jonasson som är ansvarig för tjänsten. en plattform för människors berättelser Lis-Mari Hjortfors står på en lav och ser ut över Malmberget. En ken var dialog, delaktighet och en öppen plattform. renarnas betesmark. Sedan hittade man malm och marken för- så tidigt, att de tänkte i termer av att demokratisera kulturmil- Nu håller platsen bokstavligt talat på att försvinna eftersom den säger Sophie Jonasson och fortsätter: gång i tiden tillhörde marken hennes förfäder samerna och var vandlades till ett samhälle, ett samhälle där Lis-Mari växte upp. slukas av ett hål i marken. Lis-Maris video-berättelse finns med –De är häftigt att departementet beställde den här e-tjänsten jön redan då och det är fantastiskt att arbeta på det här sättet, –Kulturmiljövården och de som har det offentligas uppdrag på Platsr precis som Halinas berättelse om sina föräldrar, två att förvalta kulturmiljön kan aldrig spegla eller ens känna till träffades i Öreryds interneringsläger och blev förälskade. Sve- ska hopplösa uppgiften så säger vi: Här finns det en arena där polska judar som överlevde förintelsen och kom till Sverige. De rige blev platsen där de kunde starta ett nytt liv. I Platsr finns också hbtq-historier som Qlaras. Hon berättar om Café Copaca- bana vid Hornstull på Söder i Stockholm som utsattes för ett hatbrott och brann ner en novembernatt. –Ett av Riksantikvarieämbetets mål med att bygga Platsr var att erbjuda en plattform för människors berättelser – vårt im- alla perspektiv. Istället för att försöka ge sig i kast med den ganvem som helst kan rigga egna projekt. Riksantikvarieämbetet förvaltar den långsiktigt och det är en stabil plattform. Genom att gå in på Platsr och söka på till exempel en plats eller valfritt sökord så får man upp hur många träffar, det vill säga berättelser, som finns om en speciell plats. –Antingen kan du fritextsöka och då kan du söka på vad som materiella kulturarv – för vad är ett landskap tomt på historier? helst, som hund eller katt,eller så kan du gå in via kartan och se, men skapar också en förtöjning mellan en människa och en Om det inte finns det kan du lägga till det själv, säger Sophie Historier bygger relationer mellan människor, skapar förståelplats, säger Sophie Jonasson. Informationen fri att dela Platsr startades på grund av eller snarare tack vare ett regerings- uppdrag som kom 2009. Det hette då ”Min Kulturmiljö”. Tan- Gränssnittet nr 3/2015 söka om det finns några berättelser från just platsen du är ifrån. Jonasson. Grundtanken med Platsr är att informationen ska vara fri att dela och sprida. Sajten stödjer därför Creative Commons-licenser- na (cc-licenser ). Licenserna är relevanta både när man själv lägger upp sitt eget material på Platsr och när man vill använda till e-tjänster 35 Sophie Jonasson är ansvarig för Platsr på Riksantikvarieämbetet. exempel andras fotografier. –Vi stödjer alla cc-licenser och Public domain-mark. Man får också bestämma om man ensam ska kunna redigera sin plats eller ha den öppen så att alla kan lägga till material. Migration och hbtq-historia Ibland har människor haft uppfattningen att de berättelser och minnen som är välkomna på Platsr måste vara av ett visst slag, att man kanske ska berätta om en släktgård till exempel. Så är det inte alls, tvärtom. Sophie Jonasson säger att man välkom- nar så många olika sorters berättelser som möjligt. Då är chansen större att många människor kan identifiera sig. –Att känna igen sig i historieskrivningen är otroligt viktigt för den sociala hållbarheten i ett samhälle. Man skulle kunna se historieskrivningen som ett familjealbum. Om man som vux- en sitter och bläddrar i familjealbumet och upptäcker att det inte finns en enda bild av en själv eller någon som ens liknar en så känner man sig osedd, oviktig och kan inte identifiera sig med bilden av familjen, säger Sophie Jonasson. Just därför har Riksantikvarieämbetet arbetat aktivt med att få in berättelser på till exempel temat migration och hbtq-historia. –Berättelserna kan handla om precis vad som helst som till ex- empel om uppväxten i en tvårumslägenhet i utkanten av Örebro eller om när man kom som flykting till Sverige. Fortsätter utveckla e-tjänsten berättelser och vi vill göra det enklare att lyfta material som inte bara är en rubrik och en punkt på kartan. För att snabbt kunna ta bort sådant som är olämpligt har man en adminkonsol. Dessutom har varje plats och kommentar en anmäl-funktion, vilket man också är tvungen att ha enligt lagen om elektronisk anslagstavla. –Om något bryter mot lagen eller användarvillkoren så döljer vi den platsen eller kommentaren. Det står väldigt tydligt i använ- Intresset för att medverka med berättelser på Platsr har vuxit i darvillkoren att man ska vara trevlig, säger Sophie och tillägger nen för hur de kan använda e-tjänsten i sin egen verksamhet. gång att man fått ta bort en kommentar. och med att många föreningar och organisationer fått upp ögoEn annan fördel som många ser, är att man genom Platsr kan få mer marknadsföring och en större spridning än om man lägger sina berättelser och bilder på en egen hemsida. –Vi puffar för berättelser via Facebook, Twitter och nyhets- brev. Sophie Jonasson är också noga med att påpeka att man inte bara förvaltar utan att man också fortsätter att utveckla e-tjänsten. –Det är många människor som lägger ner mycket arbete på sina att under de år som Platsr har varit i drift har det bara hänt en Vem som helst kan lägga in berättelser på Platsr, man behöver inte tillhöra en organisation eller en förening. Vill man inte skriva själv så kan man låta sig inspireras av de berättelser och minnen som redan ligger på sajten. Kanske ska man hålla föredrag om en plats och vill se om det finns någon historia förknippad med platsen. –Jag brukar alltid ta med berättelser när jag håller föredrag om Platsr, säger Sophie Jonasson. Gränssnittet nr 3/2015 36 ortnamn Stockholm! Gränssnittet nr 3/2015 Men Var Är Globen? ortnamn 37 Text Johan Joelsson Foto Martin Grander Efter att ha passerat Backaryd svänger vi norrut mot Eringsboda. Bebyggelsen avtar, skogarna tätnar. Men plötsligt, en blå Som bilburen storstadsturist i Sverige gäller det att hålla tungan rätt i mun så man inte hamnar fel. Det finns gott om urbana dubbelgångare, långt ute på vischan. skylt med texten ”Stockholm”. Några pampiga landmärken syns inte till, bara ett par rödmålade stugor och en busshåll- plats. Den blekingska landsbygdsmotsvarigheten till vår kung- liga huvudstad är långt ifrån det enda exemplet på fenomenet med storstadsklingande ortnamn på landsbygden. Enligt Lant- mäteriets tjänst ”Kartsök och ortnamn” finns ortnamnen Stockholm, Göteborg och Malmö representerade på totalt 38 platser under kategorin ”bebyggelse”. Annette Torensjö, chef på Lantmäteriets ortnamnssektion, förklarar att de urbant klingande ortnamnen kan delas in i två kategorier. Dels rör det sig om så kallade uppkallelsenamn, ex- empelvis när någon döpt sitt torp efter den svenska huvudstaden. Den andra kategorin är ortnamn som har samma etymologi som sin ”storebror”, exempelvis Malmö som betyder en sandig eller grusig hög eller ö. Små förväxlingsrisker I Europa är det vanligt att städer som bär samma namn får ett efterled som beskriver dess geografiska läge, exempelvis tyska Frankfurt am Main och brittiska Stratford-upon-Avon. Den förtydligande namnkonstruktionen förekommer inte i Norden. Trots det tonar Annette Torensjö ned förväxlingsriskerna. Hon berättar om ortnamnet Fridhem som finns på cirka 1 000 platser i Sverige och som potentiellt hade kunnat vara en källa till en hel del missförstånd. – Pratar jag med en kompis i Gävle och säger att jag varit i Frid- hem så är det uppenbart att jag varit i stadsdelen Fridhem här i Gävle. Om jag menar något annat Fridhem så får jag förtydliga FAKTA – STOCKHOLMS ETYMOLOGI Det finns flera teorier om etymologin bakom det svenska huvudstadsnamnet Stockholm. Förledet ”stock” antas härröra från de försvarsanordningar, pålspärrar, i form av trästockar förankrade i sjöbotten som fanns i sundet mellan Mälaren och Saltsjön. Efterledet ”holm” kan avse den ö som idag kallas Stadsholmen och som under flera århundraden i huvudsak utgjorde staden Stockholm. En annan teori är att ordet ”stock” på gammalsvenska har betydelsen ”en samling av”. Stockholm skulle därför kunna ha betydelsen: ”en samling holmar”. Källa: Wikipedia var jag varit, exempelvis Fridhem på Gotland, säger hon. På samma sätt förutsätter de flesta att det är den svenska hu- vudstaden som avses om någon berättar att vederbörande varit i Stockholm. Förutom kanske de boende i Backaryd-trakten då. Men finns det inte en risk att det här fenomenet leder till att bilburna storstadsbesökare från avlägsna länder hamnar helgalet under sin Sverigeresa? – Om man inte gör någon research alls finns det så klart en pytteliten risk att man kommer till ett annat ställe. Men då kan man lika gärna hamna i USA där det finns en mängd uppkallelsenamn efter svenska städer, säger Annette Torensjö. Gränssnittet nr 3/2015 38 tÄVLa och vinn! Nikkaluokta, Foto Natasja Kamenjasevic Vad vet du om Lappland? Tävla och vinn! ➊ I Arjeplogs kommun finns denna sjö, belägen 425 meter över havet. Den är känd för sin storväxta röding som är ett av Sveriges sista naturliga bestånd av Salvelinus umbla. Faunan i området är rik och urskogar, branter och kalkområden anses ha stora botaniska värden. Sjön innehar också ett svenskt rekord. Vet du dess namn och vad som gör den till rekordinnehavare? ➋ Denne väderobservatör i Nikkaluokta jobbade faktiskt åt SMHI under nästan trettio år, men gjorde sig mest känd genom att förutsäga väder genom att titta på abborrfjäll och i renmagar. Han förutsåg också att kungaparet 1977 skulle få en prins, och lovade att krypa till Kiruna om så ej skedde. Eftersom väderobservatörens stuga låg några meter från kommungränsen visade sig löftet lätt att infria. Vem var personen? ➌ Sarektjåhkkå är ett bergsmassiv med tjugo glaciärer och trettiofem bergstoppar. En av topparna är Sveriges näst högsta berg. Vad kallas den? S VA R Skicka in ditt svar till Gränssnittets redaktion: Lantmäteriet, 801 82 Gävle Märk kuvertet med ”Tävling 3/2015”. De tre först öppnade rätta svaren belönas med en två biochekar vardera. Vi vill ha ditt svar senast den 14 november. AD R E S S Vinnare i tävlingen ”Geografiska tabbar”, Gränssnittet nr 2/2015 Rätt svar: 1. Örebro, 2. Apple, 3. 50, 4. Sydney, Dag Lewis-Jonsson, Traktörsgatan 38, 252 46 Helsingborg Australien Kenneth Adolfsson, Sågverkstorget 12, 741 39 Knivsta Bernadette Vikman, Gnistens gränd 4, 803 02 Gävle Gränssnittet nr 3/2015 Grattis! Biocheckar kommer med posten. Krönika ortnamn 39 Annette Torensjö, Lantmäteriets ortnamnsexpert Att hitta rätt är livsviktigt – och våra ortnamn hjälper oss att göra det i många situationer. Vi har skapat ortnamn så långt vi kan minnas och de har berättat om platsen, hur det sett ut, om den haft någon särskild funktion eller om det har bott någon där. Allt för att effektivisera kommunikation människor emellan. Svenska ortnamn Vådan av att ha samma namn Många privatpersoner vittnar om hur besvärligt det kan vara att ha samma namn som en kändis – hur många telefonsamtal de svarat på som inte var avsedda för dem och hur mångas förväntningar som väckts helt i onödan när de sett att personen skulle närvara. Fungerar det på samma sätt i ortnamnssammanhang? Har vi några stora kändisar som dyker upp i oväntade omgivningar? Ja, ni har just läst om det lilla blekingska Stockholm och funderat över hur många Fridhem det kan finnas utan att det blir några krångliga konsekvenser för oss som namnbrukare. Det är nog just att vi befinner oss alla i så tydliga namnbrukarkretsar så att det i stort sett aldrig blir några missuppfattningar om vilket Stockholm, Malmö eller Fridhem som avses. Dessa namn är i många fall uppkallelser efter kända orter. De är i allmänhet unga och uppträder först under de senare seklerna. Ett världsberömt namn som Betlehem finns på 47 platser i Sverige från Ragunda i norr till Ystad i söder och är i allmänhet namn på torp eller mindre naturlokaler. Betlehem ingår i en grupp uppkallelsenamn med bibliskt ursprung, andra exempel är Nasaret, Jeriko och Jerusalem. Uppkallelsenamn är typiska för frälsegodsens namnmiljöer. Där skulle tusentals torp namnsättas under en kort och intensiv period och då lånade man namn som var kända från politiska och ekonomiska sammanhang, det kunde handla om krig eller handelsutbyte. Torpet Vaterlo i Valdemarsviks kommun är ett sådant exempel, men även namn som Pommern, Paris, Livland och Mosko (efter Moskva). Uppkallelsenamnen är oftast namn på små lokaler, både bebyggelser och ägor eller naturlokaler. De kan ha positiva, men också negativa utgångspunkter. En åker som kallades för Sibirien kan ha legat långt ifrån gården, haft ett kallt och blåsigt läge eller varit karg och svårbrukad. Ett avlägset läge kan även ha inspirerat namn som Kina, Grönland och Amerika. Det är inte bara enskilda ortnamn som plockats upp och använts land utan också namnbildningsmönster har spritts genom uppkallelse. Kombinationen personnamn och efterleden -berg, -holm eller -lund blev mycket populär, vem känner inte igen namn som Eriksberg, Andersholm eller Karlslund. Här blev de förnäma säterinamnen stilbildande även för de små bebyggelserna i en helt annan samhällsklass än där de uppträtt från början. Vårt vanligaste bebyggelsenamn i Sverige – Fridhem – är bildat efter mellaneuropeiskt mönster enligt högsta mode i en idyllisk och positiv namnbildningsanda och med en exklusiv klang. Tack vare uppkallelsenamnen får vi en bild av vilka ortnamn som tilldragit sig stort intresse eller uppfattats som lämpliga att sprida vidare även långt från den egna namngemenskapen. Att ha samma namn som en kändis kan vara besvärligt i vissa lägen, men det går också att utnyttja namnlikheten och stoltsera med att man bor i något så fint som Stockholm – fast på landet i Blekinge… Gränssnittet nr 3/2015 GRÄNSSNITTET Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 C TELEFON 0771-63 63 63 E-post lantmateriet@lm.se www.lantmäteriet.se
© Copyright 2024