1. No category

Emma sätter i halsen igen!
151009 KI ACT
Stockholms sjukhem
Eva Sandin, AC, Vo Paramedicin
Akademiska sjukhuset, Uppsala
eva.m.sandin@akademiska.se
Vem är Emma?
• Namnet på en av alla
inom äldreomsorg.
• Namnet på
utvecklingsarbetet
kring ätproblem inom
Stockholms kommun
2004-2006.
• Fortfarande den
studie som refereras
till.
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter
• Hemmaboende
• Sväljer SÄKERT
• Sväljer
TILLRÄCKLIGT
• Dysfagi – ”svårt att
äta/svälja” en
beskrivning mer än en
diagnos.
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter – fiske
bedömning - fångst
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - bedömning
Dysfagi på sjukhem
Svenska magisteruppsatser 2005; 2009
Förekomsten varierar beroende på typ av screening/klinisk
bedömning
44-86%
SSA alternativt en specifik oralmotorisk bedömning/testmåltid
Helldén, J. & Sjölund, E. (2009) Screening av dysfagi på äldreboenden i
Linköpings kommun, Magisteruppsats Logopedprogrammet, Linköpings universitet
Sandin,E. (2005) Dysfagi bland boende på sjukhem, magisteruppsats CLINTEC,
Karolinska institutet
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - bedömning
Vi ser en ökande förekomst av sjukhusvårdade pneumonier.
Orsaken beskrivs vara en ökande antal äldre med dysfagi - med
nedsatt munhälsa?
Tillsammans måste vi bli bättre att se målgruppen och kunna ge en
god intervention.
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - förekomst
• Cirka 8% av befolkningen beräknas ha någon grad av dysfagi,
1,3% har medelsvår - svår manifest dysfagi.
• Inom kommunal äldreomsorg beräknas ca 80% av de boende ha
dysfagi i någon grad.
• Kvarstående dysfagi efter stroke beräknas till 7% av alla som
drabbas av stroke.
• Vid neurologisk sjukdom (ALS, MS, Parkinsons sjukdom) får
mellan 40 - 90% dysfagi. I framskridna skeden av ALS och
Parkinsons sjukdom har de flesta av patienterna oftast betydande
sväljsvårigheter.
• Patienter med tumörsjukdomar i munhåla och svalg (ca 300/ år i
SLL) får ofta bestående dysfagi efter kirurgi och/eller
strålbehandling
• Patienter med KOL pågående forskning
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter
Helt normalt. Hur gör man?
Eva Sandin 151006
Vad händer i svalget?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Apnéreflex (N IX)
Palatal reflex (N IX)
LAR (N X)
Tillslutning inre larynx (N X)
Aryepiglottisk slutning (N X)
Struphuvudhöjning (N X)
Tungbasretraktion (N V)
Peristaltikreflex (N X)
Cricofaryngeal reflex (N X)
Esofageal reflex (N X)
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - bedömning
•
•
•
•
•
•
•
•
Bedside bedömning/observation/inspektion
SSA/LtL/vattensväljningstest
Testmåltid
Del av oralmotorisk bedömning
Fiberendoskopisk Undersökning av
Sväljning – FUS
Genomlysningsfilmning,
hypofarynxfilmning, videofluoroskopi
Pulsoximetri
Cervikal auskultation
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - bedömning
I en senare publicerad studie av McCullogh et al. (2001) konstaterades
att endast två mått i sväljbedömningen hade tillfredsställande
matchande sensitivitet och specificitet vad avser att bedöma
förekomsten av aspiration; spontan hosta vid sväljning samt
helhetsbedömning av förekomsten av aspiration.
McCullough, G. H., Wertz, R. T., Rosenbek, J. C., Mills, R. H., Ross, K. B. & Ashford, J. R. (2000). Inter- and intrajudge
reliability of a clinical examination of swallowing in adults. Dysphagia, 15, 58-67.
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - bedömning
Ett vanligt använt mått är vattensväljningstest med 5 ml vatten, The
Bedside Swallowing Assessment (BSA) (Smithard et al., 1996, 1997 &
1998). Testet finns översatt till svenska som finns översatt till svenska
(Karlsson 2011) eller sväljning av 100-150 ml vatten som
introducerades redan 1996 av Hughes och Wiles.
Smithard D. G., O´Neill P. A., England R. E., Park C. L., Wyatt R., Martin D. F., &Morris J. (1997). The natural history of
dysphagia following a stroke. Dysphagia, 12,188-193.
Smithard D. G, O´Neill P. A., Park C., England R., Renwick D. S., Wyatt R., Morris J., & Martin D. F. (1998). Can
bedside assessment reliably exclude aspiration following acute stroke? Age and Ageing, 27, 99-106.
Smithard D. G., O´Neill P. A., Park C., Morris J., Wyatt R., England R., & Martin D. F. (1996). Complications and
outcome after acute stroke: does dysphagia matter? Stroke, 27, 1200-1204.
Hughes T. A. T., & Wiles C. M. (1996). Clinical measurement of swallowing in health and in neurogenic dysphagia.
Quarterly Journal of Medicine, 89, 109-116.
Karlsson, A. (2011). SSA-S - En svensk översättning av The Standardized Swallowing Assessment och screening av
sväljningsförmågan hos personer med stroke i Akutskedet. Magisteruppsats i logopedi. CLINTEC. Karolinska institutet.
Om ätsvårigheter - bedömning
Databasgenomgång av åren 1966-2005 Dysfagi vid stroke
277 artiklar
• dysfagiförekomst vid screening
(37% till 45%)
• något högre vid klinisk testning
(51% to 55%)
• högst vid instrumentell bedömning
(64% to 78%)
Förekomsten hjärnstamsinfarkter varierar beroende på
skadelokalisation
• Lägst vid hemisfärskador och mest prominent vid.
Pneumonirisk vid dysfagi med aspiration
Martino, R., Foley, N., Bhohal, S., Diamant, N., Speechley, M., & Teasell, R. :(2005),
Dysphagia after stroke: incidence, diagnosis and pulmonary complications,
Stroke; 36(12), 2756-63
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - bedömning
Logopedledd FUS för att beskriva sväljning vid stroke och med
efterföljande intervention utifrån diagnostiska fynd har visat
minskad risk för pneumoni.
Bax, L., McFarlane, M., Green, E., Milse, A. (2013). Speech-Language Pathologist-led fiberoptic endoscopic
evaluation of swallowing: functional outcomes for patients after stroke. Journal of stroke and cerebrovascular
diseases, 23(3), 195-200
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - bedömning
FUS- undersökning
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - bedömning
Äter lite/tar tid
(hela måltiden)
Muntransporten tar tid
(skattas)
Mat kvar i munnen
efter sväljning
Tuggproblem
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - bedömning
Rotatorisk tuggning: normalt
Vertikal tuggning: inga sidorörelser i käkarna: den
rotatoriska tuggreflexen saknas (N.Trigeminus, N V)
Sug – sväljning: primitiv motorisk innervation; i munhålan
(N.Hypoglossus, N XII) och i svalget (N.Vagus, N X)
Avsaknad av oralmotoriskt mönster: dubbelsidig skada på
kranialnervernas motoriska delar (N V, N X och N XII)
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - bedömning
Sen sväljning
Mat kvar i halsen
(harkling/eftersväljning)
Tecken på felsväljning
(ev. hosta/aspiration/
gurglig röst)
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - behandling
Intervention
• Enligt en chohrane-rewiew av finns det viss evidens för att
beteendemässig intervention (sväljträning, anpassningar så som
positionering vid måltid, sväljningsråd och konsistensanpassningar)
och akupunktur kan minska dysfagin hos patienter med akut eller
subakut stroke.
•
Geeganage, C., Beavan, J., Ellender, S., Bath, PMW. (2012) Interventions for dysphagia and nutritional support in
acute and subacute stroke. The Cochrane Library.
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - insatser
Lunginflammation på äldreboenden
Sources of aspiration, including pharyngeal dysphagia,
periodontal disease, and gastric regurgitation, should be
identified and treated in hopes of preventing recurrence.
Drinka, P.J.& Crnich, C.J. (2005) Pneumonia in the nursing home. Journal of
American Medical Directors Association, 6(5); 342-50
Eva Sandin 151006
Andel personer med lunginflammation
på grund av felsväljning - aspiration
PURPOSE OF REVIEW: The aim is to describe recent advances
concerning pneumonia in older patients in relation to epidemiology,
microbiology, and factors related to severity, treatment, and
prevention. This article is a review of recent studies (2007 and 2008)
on pneumonia in older people.
RECENT FINDINGS: The incidence of oropharyngeal dysphagia
is increasing among older people. …
SUMMARY: Pneumonia is increasingly caused by viral pathogens,
and the pneumococcal and influenza vaccines may not be as effective
as was first published. Recent studies have shown that aspiration is
an increasing risk factor for pneumonia among older people.
Pneumonia in the elderly. Cabre, M.,Curr Opin Pulm Med. 2009 May;15(3):223-9.
Eva Sandin 151006
Lunginflammation på bakteriell grund
Ökning 2,6 ggr mellan 2003-2013
Socialstyrelsens statistikdatabas 150312
Eva Sandin 151006
Lunginflammation på bakteriell grund
Ökning 4,4 ggr mellan 2003-2013
Socialstyrelsens statistikdatabas 150312
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - insatser
Vad innebär förekomst av dysfagi hos äldre för tandläkaren
• Vanliga tecken på dysfagi
–
–
–
–
–
Väljer bort svårtuggad mat
Lämnar mat på tallriken
Svårt att trigga sväljning/tar tid
Mat kvar i munnen efter sväljning
Ineffektiv hosta
• Intervention
–
–
–
–
–
Mer lättuggade alternativ
Mer närings- och energität mat
Sammanhållen konsistens; varva mat med iskall dryck eller syrlig efterrätt (kräm)
Skölja ner med vätska, munvård; timbalkost
Upprätt sittande vid måltid; Undvika lättflyt
Eva Sandin 151006
Om ätsvårigheter - insatser
Vad innebär förekomst av dysfagi hos äldre för tandläkaren
– Sittposition sväljningskontroll, laryngealt skydd
– Behov av att suga rent
Eva Sandin 151006