3364 - Karolinska 2015.indd
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset DEN ALLRA ANNONS MODERNASTE 2015 1 ALMEDALSVECKAN Hälso- och sjukvården är ett ämne som skapar många debatter i Almedalen. Nr 4/6 Dagens tema från: Karolinska Universitetssjukhuset Sällsyntar se diagennso pecialitet har blivit a. på Karolinsk ga ån I dag kan m m o få hjälp gen g. nin genkartlägg SI D 4 Foto: Samuel Unéus Vann sitt livs match M D F o:: MSD Fot Foto VICTOR ALEXANDERSSON var lovande elitspelare i volleyboll när en infektion slog ut hela hans kropp. Efter 66 dygn i ECMO-maskin på Karolinska och i England, är han i dag tillbaka på volleybollplanen. Med tröja nummer 66. SIDORNA 6–7 Akutmottagning •• Ambulansinfart GGör ör sskillnad killnad fför ör vvärldens ärldens kkvinnor vinnor SSnabb bb rehabilitering h bilit i 10 Distribueras med Dagens Nyheter 2015.06.29. SI D 2 SID SI Visar vägen Vi ä mott fframtidens tid vård åd2 Östra n entré ymmen e SID SI D 4– 4–5 5 st öd sfl ök es tb tiv ek Ele Möt Mö M öt Kristina Kris Kr istina tiina na Gemzell Gem emze mze zelll D zell Danielsson, an nie elsso lsso ls so on, n n, professor prrof ofes essso sor or o oc och ch över ö öv överläkare, ver erlä l ka lä are e, som so om aar arbetar rbe beta t ar ta med med att me att utveckla at utve ut veck ve ckla ck la aallt lll t fr från åån n fframtidens ra amttid de en ns ns prev pr even ev entititivm en vmed vm ed del ttill ill n ill ny ya ab aabortmetoder. ortm or tm met etod o err. od preventivmedel nya Det D et n nya ya sjukhuset sjukhuset utformas utifrån u tformas u tifrån patienternas p atienternas behov b ehov Illustration: Illu Ill llustra llustra stration t : Jonas titio tion J nas Jo as M Melc Melcherson/Iris elcherson/I hers erson/I e on/ Iris r M Medi Media ediia Mi kl 10 Mirakelmannen rum Resurscent ymmen Teknikutr ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset 2015 Nya Karolinska Solna ANNONS Katalysator för utveckling Visste du att ... Satsningen på Nya Karolinska Solna och på utbyggnaden i Huddinge öppnar för moderna sätt att arbeta med patientflöden där kompetensen samlas kring patienten. ... Thorax-byggnaden, Astrid Lindgrens Barnsjukhus och labb-kvarteren kommer att integreras i det nya sjukhuset? Foto: Karolinska/Allan Larsson & Stefan Bolin Illustration: Jonas Melcherson/Iris Media Välkommen! PATIENTEN FÖRST. Karolinska Universitetssjukhusets vision kan låta självklar, men i en allt mer avancerad och krävande hälso- och sjukvård är det viktigare än någonsin att organisera vården utifrån patientens behov. Framtida behov tillgodoses genom att den nära vården kombineras med forskning och utbildning för att skapa den bästa vården för samhället. Med Nya Karolinska Solna och utbyggnaden av Karolinska Huddinge får Stockholm ett nytt universitetssjukhus i världsklass – med patienten i fokus i alla led. J Att skapa mesta möjliga patientnytta är vägledande. Det är i visionen ”Patienten först” alla diskussioner om sjukvården måste börja. I praktiken innebär det att vi måste involvera patienterna i mycket högre grad. Tillsammans med välinformerade patienter, kompetenta och engagerade medarbetare samt fördjupade samarbeten med andra aktörer, kan vi driva på utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. UST NU GENOMFÖRS en av de största inves- teringarna någonsin i hälso- och sjukvården i Stockholms län. Satsningen ska leda till bättre vård med nya arbetssätt som utgår från patienternas behov. Den nya organisationen av sjukvården i Stockholm gör att vi lättare kommer att kunna erbjuda rätt vård till rätt patient på rätt plats. Karolinska Universitetssjukhuset blir spjutspetsen i den högspecialiserade hälso- och sjukvården, ett toppmodernt centrum för vården av de allra svårast sjuka och skadade patienterna. Det innebär att vi ska erbjuda de allra svårast sjuka och skadade patienterna bästa tillgängliga vård. MED NYA KAROLINSKA SOLNA får vi ett modernt och ny teknik, förfinade behandlingar och effektivare arbetsprocesser kan vi bedriva en bättre och mer patientsäker vård inom alla de områden där vi verkar. Tekn Teknikhus kn Varut ut Varutransporter Klinisk prövningsenhet elning Vårdavd delning Vårdav ng vdelni Vårda elning Vårdavd vård Öppen ingsrum mottagn rd vå ag +D vård Öppen ningsrum g motta vård + Dag vård Öppen ningsrum g motta ård v + Dag LOKALER Mottagningar och dagIn vård ligger fiotett ek hus och flera verksamheter delar lokaler. Separata flöden Ex p. Ap skapas mellan öppeno och slutenvård. tek tagn 15 Mot ktion & fun Bild n ratio + Ope tion funk & d Bil 017 on funkti Bild & vvård nsi + Inte tion funk Bild & sivvård n + Inte 013 srum ning 00 9 ag Mott 015 m ingsru t agn Mott vård + Dag tion a tr inis Adm 018 010 ption Rece sk de help g uran Resta é dentr Huvu tek en trymm kniku Te tiv ek El Om m ingsru klädn g uran Resta g uran Resta 016 Apo Exp. ion tb e öd fl ks ö es Upptäck Nya Karolinska Solna. Via appen NKS kan du se hur framtidens universitetssjukhus kommer att se ut. srum dning Omklä vård + Sam ård Dagv + . k fun g Bild & delnin v a vård -rum BIVA g ssnin Förlo n on stratio i nis ni Admin ng Ad in vdeln Vårda tiion ra rattio minist Adm Operat tion Opera ing Adm vdeln Vårda on attiio ra istr Admin ion Operat m ingsru tser 12 pla gningsrum ta 4 mot ion atttiio rra dminist Ad g delnin Vårdav n sttratio nis Admin ng vdelni Vårda Akutmottagning • ANHÖRIGA KAN Ambulansinfart ÖVERNATTA Alla 630 patientrum är enkelrum med egen dusch, toalett och möjlighet för anhöriga att övernatta. Vården bedrivslnniinngg Adminis on o atio ra str niiist rdavde utifrån teman som Vå cancer, on o io t on o a io ra r t at a st s niiis in ning Administr elln de ning Adm vd eln Vårdav hjärta-kärl, neuro, inflammation, Vårdavd on a ion rat str inis on o io g Admin at a n ng in tr ni is el reparativ medicin samt barn vd n ng Admin ni elln Vårda Vårdavd g ng och n reproduktion. vdelniin on o io Vårda inistrat n tion atio rat tra str nis dmin Ad A ing davdeln Vård Klin 3 u fys 4 Unders V-r ök um nin gsr um Melvin Samsom, Sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset NÄRA TILL ALLT Den nya sjukhusbyggnaden ligger lätt tillgänglig centralt i nya Hagastaden. Utformningen av den toppmoderna och miljövänliga byggnaden utgår från patienternas behov. gv ård Pr ov ta gn DELAR in g I DEN HÄR TIDNINGEN kan du läsa om en del av allt det spännande som händer på Karolinska Universitetssjukhuset just nu, och möta några av de patienter och medarbetare som står i centrum för arbetet. miljövänligt sjukhus i världsklass. Teknik, funktioner och kompetens samlas så nära patienterna som möjligt. Därmed minskar behovet av transporter av svårt sjuka patienter och vi kan skapa en mer patientsäker och funktionell vårdmiljö. Samtidigt öppnas nya möjligheter att knyta samman vård, forskning och utbildning, själva kärnan i Karolinska Universitetssjukhusets verksamhet. MED ÖKAD SAMVERKAN mellan olika kompetenser, UTGÅR FRÅN PATIENTEN Det nya universitetssjukhuset är utformat utifrån patientens behov. Lokaler, teknik och stödfunktioner samlas kring patienten. Det innebär en mer patientsäDa ker och effektiv vård. I slutet av 2016 tar Nya Karolinska Solna emot de första patienterna och 2018 ska hela sjukhuset vara i full drift. Parallellt pågår omfattande ny- och ombyggnationer av Karolinska Huddinge. Det innebär att vi i alla delar av vår verksamhet ska ligga i framkant inom vårduppdraget. rd + B sivvå Inten ild & fu eo e IVA N nktion INTENSIVEN vvård nsi ration I MITTENInte + Ope nktion d & fu n Intensivvården harBilstörre nktio d & fu a + Bil enkelrum med en arbetsstaTraum ning ttagtill tion precis utanför.AkNära utmo arn ing b tagn bild- och funktionsfaciliteter Prov som röntgen, ultraljud, MR en ymm iikutr och m CT. Tekn srum ädning a Östr n entré ing ottagn Akutm m u centr Resurs men ym ikutr Tekn Omkl men utrym Teknik DELADE OPERATIONSAVDELNINGAR Operationssalarna delas av flera verksamheter. Det gör det möjligt att arbeta mer effektivt och olika specialister kan samlas kring patienten. NYA KAROLINSKA SOLNA blir ett toppmodernt sjukhus skräddarsytt för vård av de allra mest sjuka och skadade patienterna. Sjukhusbyggnaden är på totalt 330 000 kvm, fördelade på 630 vårdrum och 114 dagvårdsplatser. Totalt finns 87 intensivvårdsplatser och 36 operationsrum där olika kompetenser kan samverka för att ge bästa möjliga vård. En bilaga från: Följ oss på: Vid frågor om innehållet, kontakta Margareta Hamark, Kommunikationsavdelningen, margareta.hamark@karolinska.se www.karolinska.se 2 Vården @KarolinskaUnsju www.facebook.com/Karolinska Intelligent kommunikation sedan 1984. Projektledare: Lars Jakobsson • Texter: Sven-E Lindberg • Grafisk formgivare: Sara Norkvist Korrektur: Solveig Enblom • Repro: InPress • Tryck: Bold Printing Group AB och DailyPrint Umeå För information om intelligent kommunikation, kontakta Lars Jakobsson, 018-68 30 10 www.inpress.com ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS Innovation som utgår från dig Philips är ett teknologiskt företag som fokuserar på att förbättra människors liv med meningsfulla innovationer. I partnerskap med våra kunder, tar vi risker och delar på ansvaret - så att vi kan förändra hur vård levereras och upplevs. Tillsammans kan vi skapa framtidens sjukvård och rädda liv. Besök oss gärna I vår uppställda Philips trailer under Almedalsveckan där vi gärna pratar mer om ovanstående. Ni hittar oss nere i hamnen. Välkomna önskar vi på Philips Vården 3 ANNONS 2015 Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset 2500 Sällsynta diagnoser medarbetare Visste du att ... på sjukhuset är aktiva inom forskning. Tillsammans med Karolinska Institutet producerar de omkring 2 200 vetenskapliga rapporter. ... 15 300 personer arbetar på Karolinska Universitetssjukhuset? Drygt en tredjedel av de anställda är sjuksköterskor, 18 procent är undersköterskor och 16 procent läkare. Text: Tove Smeds Illustration: David Marklund I JAKTEN PÅ DIAGNOS Gendetektiver DET FINNS 8 000 sällsynta diagnoser och det är inte alltid lätt för vården att skilja mellan dessa. Men genom idogt medicinskt detektivarbete och tack vare nya metoder att kartlägga patienternas gener, lyckas Ann Nordgren och hennes expertteam lösa fall som tidigare var gåtor. V ARJE DAG ringer oroliga anhöriga från hela Sverige till Centrum för sällsynta diagnoser vid Karolinska Universitetssjukhuset. De vill få svar på vad deras barn drabbats av och varför. – Många har kämpat i flera år för att få svar och känner sig vilsna, berättar Ann Nordgren, överläkare i klinisk genetik och projektledare för Centrum för sällsynta diagnoser på Karolinska. I dag finns det runt 8 000 sällsynta diagnoser som drabbar drygt 5 procent av befolkningen. – Ofta har de här patienterna svårt att ta sig fram i vården. Några får jättefin vård av enskilda läkare och vårdpersonal, men ofta är det slumpen som avgör om de utreds och får rätt diagnos. – Har vi en stark misstanke om vilket syndrom patienten lider av, kan vi göra riktade genetiska analyser, säger Ann Nordgren. – Det kan visa sig vara en diagnos som bara tre personer i Sverige har. Kunskapen om dessa ligger hos några enstaka specia- ”De fall som kommer till oss är de allra svåraste. Patienterna kan ha väntat i flera år på att få en diagnos.” Ann Nordgren lister. Därför behövs ett nationellt grepp för att hjälpa patienterna och deras anhöriga. DET FINNS FLERA olika expertteam som patienterna hänvisas till beroende på symtom. Ofta är det bara en handfull experter som känner till en viss diagnos. Ann Nordgren ingår i det expertteam som har hand om genetiska utredningar vid oklara syndrom och skelettdysplasier. I de fall där man inte lyckas komma fram till vad patienten lider av, och där det är viktigt att få diagnos, finns möjligheten att kartlägga patientens ge- nom. Enkelt uttryckt kan man beskriva det som att man kartlägger personens DNA för att se om det skett en mutation i någon av generna. År 1959 kände man till en enda genetiskt orsakad diagnos: Downs syndrom. I dag känner man till ungefär 5 000 diagnoser som orsakas av mutationer i genomet. – Vi undersöker alltid patienten noga, ser vilka missbildningar och syndrom de har och kartlägger familjen. Har vi en stark misstanke om vilket syndrom patienten lider av, kan vi göra riktade genetiska analyser. OCH OM INTE DET RÄCKER, kan Karo- linska Universitetssjukhuset som första sjukhus i Sverige genomföra en komplett genkartläggning. Det kan handla om patienter med medfödda metabola sjukdomar, immunbrister, oklara syndrom och skelettdysplasier. Det krävs ett helt team av olika experter för varje diagnosgrupp. Bioinformatiker, molekylärbiologer och diagnosspecifika experter arbetar tillsammans för att snabbt och säkert komma fram till diagnos. Det låter som Dr. House? – Ja, det är det. Fast vi tar inte hjärnbiop- sier på våra patienter. Och vi är inte stygga som Dr. House, säger Ann Nordgren. Ibland får teamet också rycka ut akut. – När det handlar om nyfödda är det viktigt att man inte missar något i ett tidigt skede. Då kopplas vi in. – Det är som att vara en detektiv. Vi söker avvikelser bland de 21 000 gener vi människor har. I vissa fall har vi ledtrådar om var vi ska leta, med det är fortfarande som att leta efter en nål i en gigantisk höstack. Och för att hitta den behöver vi arbeta tillsammans i teamet. I akuta fall som rör medfödda rubbningar i ämnesomsättningen kan expertteamet för ämnesomsättningsrubbningar få svar på en vecka. Men det tar vanligtvis mellan tre och sex månader. TEAMET UPPTÄCKER OCKSÅ nya diag- noser: – Vi hade nyligen en liten flicka med oklart syndrom som gått på jättemånga utredningar genom åren. Hon hade problem med synen, andningen, hörseln, tillväxt och Hon gör skillnad för kvinnor i hela världen Foto: MSD – Fertilitet är ett område med enorm spännvidd, och att få möjlighet att studera och förstå processerna i det som är livets kanske största gåta upphör aldrig att fascinera. Jag har svårt att tänka mig något mer intressant och givande att arbeta med. Kristina Gemzell Danielsson är överläkare på Kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset – och samtidigt en av världens ledande forskare inom reproduktiv hälsa, det vill säga inom områden som rör allt från preventivmedel och aborter till ofrivillig barnlöshet. Som professor i obstetrik och gynekologi på Karolinska Institutet och som chef för Världshälsoorganisationen WHO:s Collaborating Centre for Research in Human Reproduction, leder hon flera framstående forskargrupper. Forskningen inriktas på allt från att utveckla nya effektiva preventivmedel och säkra abortmetoder, till att utveckla metoder för behandling av myom, endometrios och ofrivillig barnlöshet. – Det är oerhört givande att kunna arbeta med både forskning och kliniskt arbete, säger Kristina Gemzell Danielsson. 4 Vården – Det är brett, mångfacetterat och oerhört spännande, sammanfattar Kristina Gemzell Danielsson och lyfter särskilt fram kopplingen mellan mötet med patienterna på kliniken och möjligheten att omsätta forskningen i direkt patientnytta som en viktig drivkraft. – Jag älskar verkligen det här teamarbetet, där alla bidrar till forskningen. Patienterna som är med i våra studier, vår engagerade personal som både är med och genomför studierna och ser till att resultaten snabbt kommer till användning i vården – och alla som medverkar till att vi använder resultaten för att ta fram nya nationella och internationella riktlinjer. Det är lätt att se nyttan av allt det arbete vi lägger ner. Kristina Gemzell Danielsson har i sin forskning intresserat sig särskilt för livmoderslemhinnan, som spelar en vital roll för att nytt liv ska uppstå. – Tidigare fokuserades mycket på embryot, men i dag vet vi att det är en oerhört komplex process där allt måste fungera och att livmoderslemhinnans mottaglighet är en nyckelfaktor för att det ska bli en graviditet utan komplikationer. Det har skett en snabb och omvälvande utveckling inom repro- Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS Specialanpassad akutmottagning Karolinska Universitetssjukhuset kommer att ha akutmottagningar för barn och vuxna med olika inriktningar både i Solna och Huddinge. Akutmottagningen i Solna specialanpassas för de svårast sjuka och skadade. Skrattet är den bästa medicinen Genkartläggning dessutom inlärningssvårigheter. Med hjälp av genkartläggning fann de att flickan hade en genmutation. De vände sig till kollegor utomlands och lyckades finna åtta andra flickor som också hade liknande symtom och utseende. – Det har visat sig vara ett syndrom vi inte tidigare känt till. Ann Nordgren vill se att omhändertagandet av patienter med sällsynta syndrom centraliseras. – Det behövs ett ställe dit de här familjerna kan vända sig och få hjälp, och som även kan hjälpa vårdcentralerna. Genom centralisering kan vi samla patienter med samma sällsynta diagnos och på så sätt få mer kunskap och erfarenhet om de olika diagnoserna. Ofta innebär diagnosen en lättnad. – Det öppnar för bättre behandlingar och stöd från samhället. Föräldrar som tidigare tagit på sig skulden för barnets syndrom, förstår att det är genetiskt. Och så har vi möjlighet att erbjuda fosterdiagnostik vid fler barn. Det tog mer än tio år att kartlägga människans genom. Tack vare den kunskapen kan man nu hitta avvikelser som uppstår om DNA:et muterar. För de patienter som drabbats av ett okänt genetiskt syndrom innebär det möjlighet att få en diagnos och därigenom rätt behandling. Karolinska Universitetssjukhuset var först i Sverige med att använda full genomsekvensering i diagnostisering. Man hittar diagnos på ungefär hälften av de patienter man undersöker med den metoden. De olika teamen kring den nya genetiska massekvenseringstekniken har bildat en klinikövergripande arbetsgrupp under ledning av professor Anna Wedell från Centrum för medfödda metabola sjukdomar, CMMS, med representanter från SciLife och Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet är att tillsammans utveckla metoder och rutiner för att snabbt och säkert komma fram till diagnos. duktiv hälsa de senaste decennierna – men trots ökad kunskap och nya, effektivare och säkrare abortmetoder dör uppskattningsvis 100 000 kvinnor varje år i någon form av komplikationer som har med oönskade graviditeter att göra. – Men mörkertalet är stort, så den verkliga siffran är sannolikt mycket högre, säger Kristina Gemzell Danielsson. Därför är det viktigt att vi, samtidigt som vi fortsätter forska för att utveckla ännu bättre preventivmedel, abortmetoder och behandlingar, också arbetar för att sprida kunskapen. Kristina Gemzell Danielsson hoppas mycket på stamcellsforskningen, som öppnar nya möjligheter inom flera områden. Ett intressant spår är att behandla infertilitet, som beror på skadade stamceller, med stamceller från livmoderslemhinnan. Något som kan få stor betydelse för att exempelvis lite äldre kvinnor och kvinnor som har genomgått cancerbehandlingar ska kunna bli gravida. Text: Sven-Erik Lindberg Ge en gåva till Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus, då bidrar du till att underlätta barnens sjukhusvistelse med bland annat lekterapi, sjukhusclowner, simhall för rehabilitering och sommarläger. Det påskyndar barnens tillfrisknande. Plusgiro 7520-0 Bankgiro 5066-4077 Aktuell med: Två studier som publicerats i Lancet, en om förenklade rutiner för efterkoll vid medicinska aborter samt en om barnmorskors arbete i länder med små resurser. Mission: Kvinnors liv ska vara värda att rädda. Ingen kvinna ska behöva dö av en graviditet. Stiftelsen är fristående och står under överinseende av Länsstyrelsen i Stockholms län. För mer information om Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus besök www.astrid-barn.se Vården 5 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset 2015 ECMO-enheten 66 står det på Tydliga patientflöden Viktors matchtröja. I vanliga fall får du bara ha upp till 24, men Viktor har dispens: ”66 är mitt nummer. Så många dagar låg jag i ECMO”. På Nya Karolinska Solna organiseras arbetet med patientflöden och team så att olika kompetenser samlas kring patienten och följer patienten på vägen genom vården. Text: Tove Smeds Foto: Samuel Unéus Elitspelarens största kamp VIKTOR ALEXANDERSSON gick från att vara lovande elitvolleybollspelare till Europas mest lungsjuke patient på bara några dagar. När läkarna i England ville ge upp, beslöt Karolinska Universitetssjukhusets ECMO-enhet att hämta hem Viktor. P LÖTSLIGT KÄNDE sig Viktor Alexandersson förkyld. Riktigt, riktigt förkyld. Det var måndag, och lördagen innan hade han spelat match med elitlaget Södertälje mot Sollentuna. Det var en bra match, men de förlorade. Nu värkte halsen intensivt. På vårdcentralen togs prover och läkaren konstaterade att Viktor hade en infektion i halsen. Hem och vila, och käka febernedsättande. Men det hjälpte föga. Nu ville Viktor hem till familjen i Stenungsund och han pratade med sin mamma om att boka tågbiljett. Det blev aldrig av. På torsdagen fick han tid hos en öron-näsa-halsspecialist. – Jag ragglade in, betalade för besöket och sen kommer jag inte ihåg så mycket mer, berättar Viktor. Foto: Privat LÄKAREN SOM TITTADE i Viktors hals såg att det var allvarligt. ”Kör ner den här killen till akuten direkt.” Det gick från att jag var förkyld till att jag låg på min dödsbädd. Och det tog bara ett par timmar, säger Viktor. Viktors mamma flög upp från västkusten, hans pappa och bror tog sig till Södertälje Från vältränad atlet till skinn och ben. Efter att ha överlevt med hjälp av maskiner i 66 dagar, firade Viktor sin 21-årsdag på sjukhuset. 6 Vården sjukhus med bil. De fick reda på att Viktor förmodligen inte skulle överleva natten. Men det fanns ett litet hopp, ECMO. ECMO är som en extralunga utanför kroppen. Man tar ut blodet ur kroppen och syresätter det på distans medan kroppen vilar och slåss mot bakterien som orsakar infektionen. Magnus Larsson, en av de kirurger som ingår i ECMO-enheten vid Karolinska Universitetssjukhuset, förklarar: – Lungan är som en tvättsvamp, den är luftig och full med syre som ska ut i krop- ”Jag var bara ett paket efter de här 66 dagarna. Jag fick lära mig allt på nytt.” – Det var tre sjukhussängar på rad med maskiner och slangkopplingar. Då tänkte jag, att det här kan inte gå vägen. Det krävs mycket resurser för att hålla igång ECMO på en patient. Eftersom Sverige samarbetar med andra länder, kom man fram till att Viktor skulle skickas med flyg till England som just då hade bättre resurser att ta hand om honom. – Det finns inget i hela världen som går upp mot Karolinskas ECMO-team. Jag måste säga det. Alla i Sverige borde veta om att ECMO finns, och att vi faktiskt är bland de bästa i världen på det. De som jobbar där går inte att byta ut, säger Ingemar Alexandersson. De kan inte prata gott nog om ECMOteamet. – JAG HÖRDE ATT DE en gång inte lycka- INGEMAR ALEXANDERSSON, Viktors des hitta en tillräckligt stor ambulans för att flytta en patient. ECMO-enheten tar nämligen väldigt stor plats. Då fick de se en lastbil lite längre bort, och beslöt sig för att använda den. Själv kan man undra: hur tänkte ni? Men det spelar liksom ingen roll, de ska rädda ett liv. Så är det bara, säger Viktor. Och det var den inställningen som till slut avgjorde allt för Viktor. För nu hade han legat drygt två veckor i England och där hade de gett upp hoppet. Trots bredast tänkbara antibiotika vände det inte. De ville stänga av ECMO. Magnus Larsson, barnkirurg vid Karolinska, var en av dem som inte var beredd att ge upp: – Vi ville försöka. Så vi åkte och hämtade hem Viktor. Nu lade man även Viktors hjärta på ECMO. Hans hjärta opererades åtta gånger för att få bort blod som samlades i hjärtsäcken. Inte ens då var man säker på att Viktor skulle överleva. pappa, kommer ihåg när ECMO-enheten körde ut Viktor från Södertälje sjukhus för att transportera honom till Karolinska: – NÄR HAN LADES I ECMO var han en atlet, men efter att ha legat där i 66 dagar var Viktor Alexandersson pen och koldioxid som ska lämna kroppen. Om tvättsvampen är våt, som vid en drunkningsolycka eller vid svåra lunginflammationer, fungerar inte det gasutbytet. Och då räcker inte en respirator, man måste hitta ett annat sätt att syresätta kroppen. Viktor hade en vansinnig otur och drabbades av svåra bakterier, så kallade PVLproducerade stafylokocker. De äter upp lungvävnaden och orsakar blodförgiftning, och det finns ingen antibiotika som rår på just de bakterierna. – Som tur var kände läkaren på Södertälje sjukhus till att det fanns något som heter ECMO. Det är sista steget som världen har att tillgå för att rädda ett liv. Så de kontaktade Karolinska, berättar Viktor Alexandersson. ECMO ECMO är ett sätt att syresätta patienter utanför kroppen. Enkelt uttryckt kan man säga att man kopplar bort patientens lungor eller hjärta och låter en maskin sköta syresättningen av blodet. Detta används oftast vid hjärt- och lungsvikt när all annan intensivvård inte längre fungerar. Då patientens hjärta och/ eller lungor kopplas till ECMO köper man sig tid att låta kroppen återhämta sig. I Sverige är Karolinska Universitetssjukhuset det enda som har en ECMO-enhet, och den rycker ut och hjälper patienter både i Sverige och runt om i Europa. Hittills har man behandlat 900 patienter sedan starten 1987. Hade Viktor tagit tåget hem den där dagen, hade han f sjukvården kan han i dag träna volleyboll igen. han som en fågelunge. Bara skinn och ben. Det var tack vare sin grundfysik som han till slut red ut det hela, säger Magnus Larsson. Perioden mellan den 17 november 2011 och den 17 januari 2012 är ett stort svart mörker för Viktor. Han minns ingenting av tiden som Europas mest lungsjuka patient. Den 16 januari kopplade man bort ECMO från hjärtat, lung-ECMO satt kvar. Dagen efter fyllde Viktor 20 år och firade med ett glas champagne. Men alla förstod att det var en fortsatt kamp. DET TAR INTE RIKTIGT slut här. För när Viktor precis hade vaknat upp på ECMOenheten på Karolinska, besökte cykelkungen Salvatore Grimaldi avdelningen för att lära sig mer om ECMO. Han lovade Viktor en cykel när han var återställd. Tillsammans Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS Hållbarhet i fokus Nya Karolinska Solna byggs med högt ställda miljökrav i alla led, från byggnation till drift. Materialen är så långt som möjligt naturliga och återvinningsbara, och energianvändningen optimeras med förnybar energi som återvinns. Himlen, var god dröj. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten drabbas årligen hundratusentals svenskar av cancer, diabetes 2 och hjärt-kärlsjukdomar. Sjukdomar som går att upptäcka och behandla om åtgärder sätts in i tidigt skede. Läkarmottagningen Vegatus utför omfattande hälsoundersökningar med bland annat magnetkamera i syfte att förebygga sjukdom, förlänga liv och främja sunda levnadsvanor. förmodligen inte levt i dag. Bakterierna åt upp hans lungvävnad, men tack vare snabbt ingripande från med Viktors familj beslöt Magnus Larsson att ge Viktor en utmaning: – Han hade överlevt 66 dagar i ECMO. Varför inte fråga om han antog utmaningen att cykla Rynkebyloppet till Paris? Viktor avskyr egentligen att cykla. Men med en ny cykel och sin kirurg som sparringpartner började han träna cykling. Och 2014 cyklade de tillsammans de 120 milen till Paris. I illgula kläder. MOT ALLA ODDS HAR Viktor arbetat sig tillbaka till volleybollen. Säsongen 2013– 2014 var han tillbaka på volleybollplanen, nu med Göteborg United Volleybollklubb. Han har tio kilo kvar att gå upp innan han väger som innan infektionen. Och så är det droppfoten som gör att han haltar: – Jag hoppas på att en inplanerad opera- Hos oss kan du alltid räkna med ett gott omhändertagande av specialistläkare och erfarna sjuksköterskor. Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra idag. Ring 08-122 000 20 eller läs mer på vegatus.se. tion där de ska förlänga hälsenan ska göra att jag kan böja foten rätt igen. Volleybollen har fått mig att kämpa, att inte släppa greppet helt och hållet. När Viktor spelar match har han tröjnummer 66. I vanliga fall får du bara ha upp till nummer 24 på tröjan. Fler än en domare har frågat om numret. – Jag har dispens. 66 är mitt nummer. Så många dagar låg jag i ECMO, säger Viktor Alexandersson. Viktor hade oerhörd tur i oturen, att han råkade befinna sig i Södertälje, inte långt från ECMO-enheten, när han kraschade av infektionen. – Jag är så glad att han inte tog ett tåg hem den där helgen. Då hade han förmodligen inte levt i dag. Så snabbt gick det, säger Ingemar Alexandersson, Viktors pappa. Vården 7 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset 63@47<:6*/2(96305:2(<50=,9:0;,;::1<2/<:,;053,+,9 0556=(;065:7(9;5,9:2(7-k9(;;4k;(-9(4;0+,5:=g9+),/6= Sjukvården i Stockholm står inför utmaningen att möta framtidens vårdbehov. För att göra det behövs nya, innovativa samarbetsformer med flera aktörer. Olympus är världsledande inom endoskopiutrustning och har i snart 100 år drivit utvecklingen av medicinteknik och optisk teknik för minimalinvasiva ingrepp. Olympus vision har alltid varit att med rätt teknik skapa de optimala förutsättningarna för att diagnostisera och behandla på ett LќLR[P][ VJO ZpRLY[ Zp[[ ZHT[PKPN[ ZVT det sker med patientens bästa i fokus. Leverantör av 34 operationssalar Olympus har blivit utsedda att leverera integrationslösningen till Karolinska Universitetssjukhusets 34 nya operationssalar. Integrationslösningen kommer vara ett viktigt stöd för att förenkla arbetet i operationsmilQU MYIp[[YH PUMVYTH[PVUZÅKL[ VJO VW[PTLYH KL[ KHNSPNH HYIL[ZÅKL[ 2HYVSPUZRH <UP]LYZP[L[ZZQ\RO\ZL[ VJO 6S`TW\Z OHY PUSL[[ L[[ \UPR[ PUUV]H[PVUZWHY[ULYZRHW ZVT OHUKlar om att hitta nya sätt att utveckla framtidens sjukvård. Att tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset få vara med och leda utvecklingen av framtidens vård är otroligt ZWpUUHUKL ZpNLY @VUUH 6SZZVU ]K MY 6S`TW\Z 5VYden. Olympus tillverkar inte enbart medicintekniska proK\R[LY \[HU p]LU SZUPUNHY MYRVTT\UPRH[PVU VJO PUtegration av hela sjukhus. Partnerskapet med Karolinska Universitetssjukhuset innebär att Olympus tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset arbetar för att utveckla processlösningar som ZRH LќLR[P]PZLYH MYHT[PKLUZ ZQ\R]rYK Målet är en bättre sjukvård för alla I ett mer långsiktigt perspektiv så handlar det även om resursoptimering och om att få ut mer vård per investerad krona. Vi menar att detta i förlängningen kommer kunna ge en ökad samhällsnytta. Det känns naturligt att ett ledande företag inom medicinteknik och ett ledande universitetssjukhus tillsammans RHU \[THUH \[]LJRSH VJO KYP]H PNLUVT ÅLYH PUUV]H[P]H SZUPUNHY MY O\Y ZQ\R]rYKLU ZRH ISP Ip[[YL MY HSSH TLUHY@VUUH6SZZVU Fakta om Olympus • • • 8 Vården Grundades 1919 i Japan Har fler än 35 000 anställda i världen. Drygt 70 är placerade i Sverige Uppdelat i tre divisioner - Medical Systems, Scientific Solutions Division, Consumer Products Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset ANNONS VI UTBILDAR FÖR FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD © Camilla Svensk © Erik Cronberg Karolinska Institutet är ett medicinskt universitet med Sveriges största utbud av medicinska utbildningar, som leder till viktiga jobb inom vård, hälsa och medicin. Utbildningen vilar på den senaste medicinska forskningen och många av våra lärare är själva forskare och samtidigt verksamma inom vården. Var med och forma framtiden – din egen och andras! ki.se/utbildning Vården 9 Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset 2015 Traumavård 15,7 miljarder kronor Fler får möjlighet att forska omsätter Karolinska Universitetssjukhuset. Totalt har sjukhuset 1 700 vårdplatser. Sjuksköterskor och barnmorskor med doktorsexamen har nu möjlighet att forska upp till 30 procent av arbetstiden tack vare ett samarbete med Karolinska Institutet. Text: Eyal Sharon Krafft Foto: Sören Andersson och Anna Larsson Christer var en hårsmån från döden CHRISTER BLOMBERG har varit med om ett smärre mirakel. Han blev överkörd av en tung sopbil och överlevde trots livshotande skador. Nu är Christer så gott som återställd, och har många som han vill tacka för sitt innehållsrika och helt vanliga pensionärsliv. Christer Blomberg blev överkörd av en 13 ton tung sopbil och överlevde trots livshotande återställd och kan bit för bit återerövra livet. En viktig del är promenaderna med labradoren B LAND KROPPSDELARNA som den 13 ton tunga sopbilen krossade, tillhörde fem centimeter Christer Blombergs högra ben. Han vinglar lite när han skjuter fram rullatorn i skogen i Mosshagen, söder om Stockholm. – Kom Vally, kom gumman, säger ”mirakelmannen” ömt till dotterns femåriga labrador som han rastar flera gånger i veckan. Förutom detta rörelsehinder, är han så gott som återställd. Han umgås med barn och barnbarn, ser på sport på tv och går på fotbollsmatcher för att heja på Bajen. Ett innehållsrikt och vanligt pensionärsliv som var helt otänkbart morgonen den 1 mars 2013. Då var Christer en hårsmån från döden. Det var en kall, snöig och isig morgon. Klockan var sju och han hade stannat till vid ett av de första husen på soprundan. Ingen vet exakt vad som hände sedan, men av någon anledning ramlade han ur förarhytten. Här är hans egen teori: kontrollera om det var något fel på robotarmen. Då tror jag att jag halkade på fotsteget och föll. Handbromsen var i, men inte till sista hacket, och växeln låg på drive. Så när jag ramlade ur började bilen rulla. Jag blev överkörd av bakhjulen. ”Att cykla på en tvåhjuling gav en enorm frihetskänsla. Helt underbart!” 13 TON SOPBIL körde rakt över Christer. Snett över bröstkorgen, bäckenet och det högra benet. Sedan fortsatte sopbilen nedför en backe och rullade nästan in i ett hyreshus. En snödriva satte stopp för bilens förarlösa färd. Överläkaren Mikael Norman satt i sin bil på väg till jobbet. Plötsligt stannade bilen framför honom till och satte på varningsblinkers. En man låg på vägen. Christer. Christer var svårt medtagen. Han var mycket blek och hade svårt att andas. Mikael satte sig vid honom och såg till att han fick en filt under huvudet och en annan över sig. Mikael pratade lugnande och undersökte Christer, som stundtals var kontaktbar. Christer Blomberg – Jag körde en sopbil som har en arm som lyfter soptunnorna, en robotbil. Jag sträckte mig antagligen ut, kanske för att Efter ett par minuter hittade en annan person sopbilen som stod dold längre ner i backen. Mikael, som då hunnit känna att Christers bäcken var instabilt och svårt skadat, lade ihop ett och ett. – Då frågade jag Christer om han körde sopbilen. Han svarade ja. Har du blivit över- Kort om Namn: Christer Blomberg Ålder: 69 år. Bor: I Rönninge. Yrke: Pensionerad renhållningsarbetare. Har även jobbat som VVSmontör och väktare. Familj: Hustrun Anna, barnen Anders och Agneta, Agnetas sambo Joachim och barnbarnen Sebastian och Caroline. d Foto: Karolinska/Ingela Wåhlstran Uppe på benen dagen efter n efter operation. Jan Olof Erling får hjälp att gå dage n kan gå så tidigt, säger fysioterapeute a ntern patie att t – Det är fantastisk Mats Johansson, till höger i bild. 10 Vården Två fysioterapeuter hjälper Jan Olof Ehrling och håller honom under armarna. Dagen innan var han med om en stor och komplex heldagsoperation för sin matstrupscancer, nu ska han gå 50 meter. Dessa tidiga första steg utgör en viktig del av ERP (enhanced recovery programme), en metod som Karolinska Universitetssjukhuset är först i Sverige med att använda för att påskynda tillfrisknande och minska risken för komplikationer efter en matstrupsoperation. Tidigare hade patienter efter en sådan operation inte tagit sina första steg förrän efter två, tre dagar och då orkade de inte många steg. Med ERP är det helt nya rutiner. Mobiliseringen börjar direkt efter operationen på post-op, där patienterna placeras i en specialsäng med huvudänden i 45 grader. Efter fyra timmar höjs huvudänden till en helt upprätt position. Därmed har patienten goda förutsättningar att gå dagen efter. – Redan att sitta upp ger många positiva effekter för patienter vars övre magmun har opererats bort. Med mindre vätskor i lungorna förhindrar man lunginflammation, andas Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset Storsatsning i Huddinge Visste du att ... Enkelrum till patienterna Stora investeringar sker just nu på Karolinska Huddinge, där kapaciteten för framtidens kirurgi, intervention och radiologi förstärks. ... patienter som varit inlagda för hjärtsvikt har möjlighet att få snabbt inplanerad hjälp även efter utskrivning på den nya Dagvårdsavdelningen? Alla patienter på Nya Karolinska Solna får enkelrum. Anledningen är att vård i enkelrum drastiskt minskar risken för vårdrelaterade infektioner, läkemedelsförväxlingar och behovet av förflyttningar. Traumarummet Traumarummet på Karolinska i Solna är det enda i sitt slag i Storstockholm. Det unika är främst traumateamets arbetssätt. Teamet består av minst tio personer som dygnet runt arbetar enligt Advanced trauma ® life support (ATLS ), ett nordamerikanskt koncept för akut omhändertagande under framför allt den första avgörande timmen efter trauma. Traumarummet är topputrustat med avancerad och lätttillgänglig utrustning. Vid traumarummet finns en operationssal som alltid står redo för kirurgi. CT/datortomografi finns i rummet intill liksom en hybridsal. skador. Nu är Christer så gott som Vally i skogen i Mosshagen. Möt oss i Almedalen VI ÄR PÅ PLATS för att diskutera sjukvårdens nya uppdrag och hur vi möter framtidens patient. • Vad vinner patienten med den värdebaserade vården? Måndag 29 juni kl 10:20–11:20 Seminarium med efterföljande mingel. Dagens Medicins Vårdtorg • Hur driver Nya Karolinska Solna förbättringen av svensk sjukvård? Måndag 29 juni kl 13:00–15:00 Seminarium Wisby Strand Congress, ”Lojsta 2” Lunchbuffé serveras kl. 12–13 för seminariedeltagare • Sjukvårdens nya uppdrag – att möta framtidens patient Onsdag 1 juli kl 13:10–14:10 Seminarium med efterföljande mingel. Dagens Medicins Vårdtorg • Forskningens betydelse för hälsooch sjukvården Melvin Samsom, sjukhusdirektör, delar med sig av sin syn på forskningens roll för hälso- och sjukvården. Onsdag 1 juli kl 16:45–17:45 Seminarium Best Western Strand Hotel, Strandgatan 34 BESÖK VÅR UTSTÄLLNING OM NYA KAROLINSKA SOLNA Vi finns i NKS-tältet 28/6–4/7 kl 10–18, 5/7 kl 10:00–14:30 Besök tältet, ta del av vår utställning, modell över sjukhusområdet och träffa representanter från NKS-projektet. Strandvägen H531 • 30/6 kl 13:30–14:30 Heta stolen i NKS-tältet Inflyttningen till storstäderna – hur klarar vi vården? Sverige har en av Europas största urbanisering. Företrädare för Region Skåne, Västra Götaland och Stockholms län diskuterar inflyttningen till storstäderna. • 1/7 kl 15:00–15.30 Heta stolen i NKS-tältet Hur möter vi framtidens patient? Framtidens sjukvård behöver förändra sitt perspektiv och tänka nytt – men hur? I heta stolen: Melvin Samsom, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Colourbox körd av din egen bil? frågade jag. När han svarade ja igen fick jag en n iskall känsla. Sådant brukar man inte över överleva, berättar Mikael. UTANPÅ SYNTES INTE så mycket av ska- dorna, men Mikael förstod att det handlade om minuter innan Christer kunde få ett hjärtstopp eller andningsuppehåll. Om Christer skulle överleva gällde det att få honom till sjukhus omgående. Ambulansen kom och körde med poliseskort till Karolinska i Solna, som är det sjukhus i Storstockholm som vanligtvis tar hand om svåra traumafall. Väl framme stod ett traumateam redo att ta hand om Christer. Timmarna med traumateamet var starten på en välkoordinerad vårdkedja med tre veckors intensivvård, följt av fyra månaders sjukhusvård på sex olika avdelningar och sex veckors rehabträning på Rehab Station Stockholm i Frösundavik. Nu har drygt två år gått. Visst är bäckenet snett och benrörligheten nedsatt, men Christer har överlevt en livshotande olycka och är i det stora hela återställd. Duschstolen behövs inte längre och nyligen var han även på en rehabresa till Florida. – Mitt mål var att gå 400 meter med kryckor. Det blev 700. Det största var att cykla 3 kilometer på en tvåhjuling. Det gav en enorm frihetskänsla. Helt underbart! Trots en märkbar livsglädje har Christer Blomberg inte glömt alla som hjälpt honom på den krokiga vägen tillbaka till livet. – Jag är mycket tacksam för att Mikael Norman var på plats så fort, utan honom hade jag inte överlevt. Och jag vill tacka sjukhuspersonalen för att de har ställt upp för mig. De gjorde ett fantastiskt jobb. en stor operation bättre, får bättre ventilation och gasutbyte. Mobiliteten ger också bättre genomblödning, bättre syresättning i den opererade vävnaden och förebygger proppar, säger Mats Lindblad, som är matstrupskirurg på Gastrocentrum. – Lungkomplikationerna är halverade och behovet av intensivvård har minskat dramatiskt. På den fjärde dagen, när komplikationer brukar uppstå, är våra patienter så pigga att de orkar parera eventuella komplikationer mycket bättre. De flesta kan lämna sjukhuset redan efter 10 dagar, mot tidigare 21, och de är i mycket bättre form än tidigare. Det är enormt kul, eftersom det innebär att de får betydligt bättre livskvalitet. Gastrocentrum har i år förärats med Karolinapriset för dess kvalitet och utvecklingsarbete. Och utvecklingsarbetet för patienterna fortsätter. Numera tillämpas ERP även vid leveroperationer och flera avdelningar på Karolinska lär följa efter. Text: Eyal Sharon Krafft Vården 11 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Karolinska Universitetssjukhuset MSD LEDER INNOVATIONSDEBATTEN I ALMEDALEN Innovation är livsnerven för MSD. Allt börjar med patientens behov av bättre hälsa. Nya lösningar utformas och prövas, ofta i vården och akademin. Sen är det vår tur att dokumentera, tillverka och tillhandahålla. Men om inte cirkeln sluts, om lösningen aldrig når patienten, då blir det som bäst en fantastisk upptäckt men ingen innovation. Innovation blir det först när den nya lösningen når patienten och bidrar till bättre hälsa. Och når den inte patienten, ja då behövs inte MSD. SEMINARIUM ALLA EFTERFRÅGAR MER INNOVATION – MEN HUR GÅR VI FRÅN ORD TILL HANDLING? Tisdag 30 juni, kl. 15:00-17:00 • Spegelsalen på Clarion Hotel Wisby Utan nya innovationer och ett ständigt förnyelsearbete överlever varken företagen eller den svenska välfärden. Hör Daniel Forslund och Tobias Krantz diskutera hur vi kan skapa bättre förutsättningar för innovation. Därefter MINGEL OCH DEBATT: vänder vi fokus till vad som redan görs och vad som konkret händer på området just nu. I panelen debatterar Johan Permert, Sven-Erik Lindestam, Krim Talia och Linnéa Lindau under ledning av Hans Winberg. INNOVATION, SAMARBETEN OCH MÅLVÄRDEN – VAD LEDER TILL VAD EGENTLIGEN? Onsdag 1 juli, kl. 16:30-18:45 • Vinterträdgården på Clarion Hotel Wisby Hur får vi ut det mesta av alla innovationer och samarbeten som idag pågår i vårdsverige? Vi tar pulsen på och analyserar aktuella vårdfrågor ur patientens, vårdens och vårdpolitikernas perspektiv. Vi kommer att belysa fyra personliga vinklar kring innovationer, samarbeten och vikten av målvärden. Därefter debatterar Johanna Adami, Anders Lönnberg, Jonas Rastad och Sineva Ribeiro under ledning av Lennart Ekdahl. MSD är ett forskningsintensivt företag som i samverkan med hälso- och sjukvården upptäcker, utvecklar och förser samhället med läkemedel och tjänster som förbättrar människors hälsa. Vi investerar årligen cirka 6,5 miljarder dollar i forskning och utveckling. MSD i Sverige har cirka 170 medarbetare med kontor i Hagastaden, ett internationellt kluster som växer fram kring Karolinska Institutet och universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna. Hagastaden är ett kluster där akademi, sjukvård och företagande kan utvecklas tillsammans och bli ett nav för forskning och utveckling inom life science i Stockholm. Sedan flera år har MSD fler patienter i kliniska prövningar i Sverige än något annat företag. 12 Vården www.msd.se
© Copyright 2024