porträttet: it-chef ulrika pilestål riksbanken lyssnar på företagen
FÖR DIG SOM ARBETAR PÅ RIKSBANKEN ÅRGÅNG 95 NR 4 2014 Nya avdelningen för marknader Riksbankens hjärta PORTRÄTTET: IT-CHEF ULRIKA PILESTÅL RIKSBANKEN LYSSNAR PÅ FÖRETAGEN TRÄNAREN TIMO GER ALLT FÖR JUDON Emelie Bagelius, Tobias Helmersson och Heidi Elmér. ÅRETS JULGRANSPLUNDRING – SIDAN 10 BANCOPOSTEN 4 2014 FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER Konsten att lyssna ”MEN MAMMA, titta på mig, du lyssnar ju inte på vad jag säger!” ”Eehh, jo men det gör jag väl visst?” Och så kommer man på sig med att nej, jag gjorde ju faktiskt inte det, mina tankar var någon helt annan stans. Samvetet får sig en törn och jag tän ker att jag måste skärpa mig. Jag tycker att det emellanåt är svårt att vara en god aktiv lyssnare på alla plan och att det är något jag hela tiden måste jobba med. Att lyssna och lära är något som vår nya ITchef Ulrika Pilestål har ägnat sig åt under sin första tid på Riksbanken. Hon har bland annat haft enskilda samtal med samtliga medarbetare på de båda ITenhe terna på AVS för att få en så bra bild av verksamheten som möjligt. Det är viktigt för henne att förstå – och att hjälpa andra att förstå. Ulrika möter du i ett person porträtt på sidan 9. ”Det är på AFM vi genomför policybesluten i praktiken. På så sätt är vi hjärtat i banken. HEIDI ELMÉR och lyssnar”, berättar Eric Frohm och Markus Tibblin från APP, när jag träffar dem för att göra en intervju om Riksbankens företagsundersökningar. Inför varje penningpolitisk rapport genomför Riksbanken sedan många år tillbaka en egen intervjuundersökning med företag inom olika branscher runt om i landet. På sidan 8 berättar de om hur det här arbetet går till och varför det är så viktigt att vi lyssnar på vad företagen har att säga. ”VI ÅKER UT INNEHÅLL AVDELNINGEN FÖR LOTTA ALLVIN JANNERGREN, REDAKTÖR 2 • BANCOPOSTEN 4 • 2014 FOTO: EMMA HOLMGREN Jag önskar er en riktigt god jul och ett gott nytt år 4 4 5–7 8 9 9 FOTO: ANITA B. ELONEN Aktuellt: Nya ansikten i riksbanksfullmäktige Riksbanken klättrar uppåt Reportage: Nya avdelningen för marknader På gång: Vi åker ut och lyssnar Porträttet: Ulrika Pilestål: Hon vill lyssna och lära Plocksidan: Julgransplundring 11 januari Språkfrågan: Läs! Min dag: Ulf Holmberg Medarbetare efter jobbet: Timo Elonen En annan sida: Maria Wahl Burvall: Lika men ändå olika FOTO: JESSICA BÜHLER marknader, AFM, är en av våra nya avdelningar som kom till efter omorganisationen. De ansvarar för Riks bankens aktiviteter på de fi nansiella mark naderna och även de måste vara goda lyssnare. Tobias Helmersson, en av avdel ningens medarbetare, beskriver det som att den grupp han jobbar i är bankens öron mot rälsen när det gäller kontakten med aktörerna på marknaden. Bancoposten träffade Tobias, hans kollega Emelie Bagelius och chefen för avdelningen, Heidi Elmér. På sidorna 5–7 får du en god inblick i vad AFM jobbar med Sidorna 5–7 10 10 10–11 Ansvarig utgivare: AnnLeena Mikiver. Adress: Bancoposten, Sveriges riksbank, 103 37 Stockholm, www.riksbank.se Chefredaktör: Lotta Allvin Jannergren, tel. 08787 05 48, 076725 66 75. Redaktion: Lotta Allvin Jannergren, Jessica Bühler och Åsa Söder Nilsson, Riksbanken, Susanne Glennegård och Sara Bidö, Intellecta Corporate. Redaktionsråd: Kommunikationsenheten, Joanna Gerwin, Jan Schüllerqvist, Jill Billborn, Helena Runnquist, Carina Selander och Linda Palmqvist. Omslagsfoto: Sandra Birgersdotter. Produktion: www.intellectacorporate.se Tryck: Ineko 2014. ISSN: 00054895. 11 11 12 Riksbankens avdelningar: ABK – avdelningen för betalningssystem och kontanter AFM – avdelningen för marknader AFS – avdelningen för finansiell stabilitet APP – avdelningen för penningpolitik AVS – avdelningen för verksamhetssupport IR – internrevisionsavdelningen STA – stabsavdelningen AKTUELLT FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER Ett 70tal ekonomidoktorander på besök på Riksbanken. HALLÅ DÄR Göran Marklund, arkitekt på AVS … … vad händer på ombyggnadsfronten i Riksbankshuset? Den 5 november arrangerade Riksbanken ett öppet hus för doktorander. Cirka 70 forskarstudenter var på plats för att få en presentation av Riksbanken och för att få möjlighet att träffa våra medarbetare. Riksbanken vill knyta kontakter med doktorander som kan mynna ut i framtida forskningssamarbeten och rekryteringar. Initiativet till att ordna ett öppet hus togs gemensamt av APP, AFS och forsknings enheten, men även HR och AFM har varit engagerade i arbetet. Hur gick det på eventet? – Det blev mycket lyckat! Intresset från doktoranderna var stort och riksbanks personalen som bidrog till eventet gjorde ett strålande arbete. De anonyma utvär deringar vi har fått in från deltagarna visar också att de allra flesta som svarat var mycket nöjda och 77 procent säger att de skulle kunna tänka sig att söka jobb på Riksbanken framöver, säger Vesna Corbo, APP, en av huvudarrangörerna. Planerar ni något mer framöver när det gäl ler vår ökade satsning mot doktorander? – Just nu håller vi på att Vesna Corbo var en av huvud utvärdera eventet öppet hus lite mer i detalj. Tidi arrangörerna. gare i år deltog vi på två konferenser för att informera om och marknadsföra Riksbanken bland dokto rander. Med detta som grund kommer vi att i samråd med ledningen från de invol verade avdelningarna fundera över hur verksamheten ska bedrivas framöver. LOTTA ALLVIN JANNERGREN TRE AV OSS VAD ÄR DET BÄSTA MED JULEN? Per Sonnerby, tillförordnad enhetschef, AFS – Svaret är enkelt: att somna i soffan framför Kalle Ankas julafton efter en fin jullunch, omgiven av nära och kära. Lagom till Djungelboken sådär. Kanske årets bästa stund. Lina Fransson, ekonom, APP – Jag gillar förberedelserna inför jul med julbak, glögg kvällar med mera. Det är en bra anledning att umgås och inklu derar även mitt intresse för matlagning och bakning. När julen väl kommer är det skönt med lite längre ledighet och ha tid till att träffa familj och vän ner som inte bor i Stockholm. Fredrik Wange, pressekreterare, STA – Förutom att julen kommer som ett välkommet avbrott i vardagen, när det ofta är som mest att göra på jobbet, ser jag varje år fram emot att få tid att umgås med familj, släkt och vänner. Jag tycker också om att mysfaktorn är hög, speciellt nu när vi har en entu siastisk tvååring att fira med. FOTO: LOTTA ALLVIN JANNERGREN Lyckat event för doktorander Får vi nya kon ferenslokaler? – Ja, enligt en behovsinventering som gjordes förra hösten behöver vi fler medelstora mötes rum i huset, bättre möjligheter till serve Göran Marklund ring av lunch och kaffe i anslutning till möten och konferenser samt mer ändamålsenlig möblering i möteslokalerna. – Dessutom har omorganisationen tidigare i år lett till att vissa konferens rum byggts om till arbetsrum och vi behöver därför utöka antalet större kon ferensrum på plan 5 och på plan 12. Vi kommer att få ett nytt serveringskök på plan 5 som vi hoppas vid behov ska kunna förbättra möjligheten till serve ring. Plan 12 är tänkt att bli ett renodlat plan för möten av olika slag. Hur kommer rummen att vara utformade? – Tanken är att man ska kunna använda rummen både för konferenssittning vid bord alternativt biografsittning. När rummen inte används för konferenser ska de passa för de lite större mötena som pågår varje dag. Nu påbörjas arbe tet med att detaljutforma rummen. När ska arbetet vara klart? – Genomförandet sker i fyra etapper. Den första etappen blir ett nytt konfe rensrum på plan 12 i anslutning till bibli oteket, i de rum som i dag är tillfälliga kontorsrum. Andra etappen sker på plan 5 mot Malmskillnadsgatan där ett rum för 20 personer planeras. Dessa två etapper beräknas vara klara under våren respektive hösten 2015. – Kontorsservice och växeln kommer att flytta till plan 6 och i samband med det byggs två större konferensrum på plan 5 som kompletteras med ett serverings kök. Denna etapp ska vara klar till hösten 2016. Slutligen planerar vi för en upprust ning av föreläsningssalen på plan 12, som beräknas vara klar under hösten 2017. JESSICA BÜHLER BANCOPOSTEN 4 • 2014 • 3 AKTUELLT Nya ansikten i riksbanksfullmäktige FOTO: PETTER KARLBERG SUSANNE EBERSTEIN (S) Vem är du? – Jag kommer ursprungligen från Stockholm men bor i Sundsvall sedan många år till baka. Jag är gift, har tre vuxna barn och två härliga barnbarn som jag försöker vara med så mycket jag kan. Jag läser mycket, framför allt memoarer och biografier. Vad har du gjort tidigare? – Jag är utbildad jurist och kammarrättsråd (domare). Innan jag blev politiker arbe tade jag vid Kammarrätten i Sundsvall som kammarrätts råd. Jag har varit riksdagsleda mot i 20 år och suttit i flera av riksdagens utskott. Bland annat har jag varit ordförande i skat teutskottet och vice ordförande i justitieutskottet. – Jag har även haft statliga uppdrag, bland annat som ord förande för Karolinska institutet. För närvarande är jag ledamot i säkerhets och integritetsnämnden och i domarnämnden. Jag har varit med i riksbanksfullmäktige tidigare, mellan 1998 och 2010. Vilka utmaningar ser du framför dig? – Mitt uppdrag är framför allt att utse direktionens ledamöter vilket jag ser som en väldigt viktig och utmanande uppgift. Dessutom vilar ju huvudansva ret på mig när det gäller att noggrant följa Riksbankens verksamhet och direktionens arbete. FOTO: PETTER KARLBERG Susanne Eberstein och Michael Lundholm är sedan mitten av oktober ny ordförande respektive vice ordförande i riksbanksfullmäktige. En av deras viktigaste uppgifter är att följa och kontrollera hur Riksbanken bedriver sin verksamhet och hur direktionsledamöterna leder den. MICHAEL LUNDHOLM (M) Vem är du? – Jag är 55 år, bor i Vällingby, särbo, tre barn varav två vuxna. Utbildad nationalekonom. Pri vat har jag ett stort intresse för matlagning och historia. Sedan tidiga tonåren är jag också hän given släktforskare. Vad har du gjort tidigare? – Jag disputerade 1992. Däref ter har jag främst arbetat med undervisning och forskning i nationalekonomi. Sedan 1996 har jag varit verksam vid Nationalekonomiska institutio Vilka utmaningar ser du framför dig? – Vid sidan av att utse ledamö ter i direktionen är kanske full mäktiges viktigaste funktion att kontrollera och följa upp verk samheten i Riksbanken. Jag ser fram emot att följa den externa utvärderingen av penningpoli tiken för perioden 20102014 som Finansutskottet beställt och som ska genomföras av Mervyn King och Marvin Goodfriend. LOTTA ALLVIN JANNERGREN FAKTA/RIKSBANKSFULLMÄKTIGE RIKSBANKSFULLMÄKTIGE består av elva ledamöter och lika många suppleanter. De utses av riksdagen och har samma mandatperiod som riksdagsledamöterna. Riksbanksfullmäktige väljer inom sig ordförande och vice ordförande. LOTTA ALLVIN JANNERGREN Riksbanken klättrar uppåt VARJE ÅR rankas Sveriges mest attraktiva arbetsgivare i KarriärBarometern, en undersök ning om karriär, arbetsliv och framtid. I år har mer än 23 000 unga, yrkesverksamma akade miker från hela landet deltagit i undersökningen och röstat fram sina framtida drömarbetsgivare. Riksbanken har i årets ranking hamnat på plats 18 av 100 inom yrkesgruppen ekonomer, jämfört med plats 37 förra året. 4 • BANCOPOSTEN 4 • 2014 nen på Stockholms universitet, först som universitetslektor och sedan 2010 som professor i nationalekonomi. – I januari 2013 blev jag utnämnd till statssekreterare i Finansdepartementet och arbe tade där fram till den nya reger ingen tillträdde i höstas. I janu ari återgår jag till min professur vid Stockholms universitet och kommer bland annat att under visa masterstudenter i tidsserie analys och arbeta i ett projekt som handlar om ekonomisk familjebakgrund och genus skillnader på arbetsmarknaden. – Vi har lyckats marknadsföra den bredd av möjligheter som finns inom Riksbanken, säger Linda Palmqvist på HRenheten. Många som haft kontakt med oss har en positiv bild av Riksbanken som arbetsplats och berättar om det för andra. Det mest effek tiva sättet att stärka vårt employer brand är genom våra medarbetare. JESSICA BÜHLER 18 20 40 60 80 100 REPORTAGE: NY AVDELNING Vår resa har bara börjat Riksbankens hjärta. Så beskriver avdelningschef Heidi Elmér den nya avdelningen för marknader, AFM. – Jag ser fram emot att forma och vidareutveckla en avdelning som omfattar både analys, förvaltning och operativ verksamhet, säger hon. TEXT: SUSANNE GLENNEGÅRD FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER I mars fick Riksbanken tre nya avdel ningar, AFM är en av dem. Den består av enheterna investeringar, analys och operationer (IAO), middle office, back office samt den nyfor made enheten för marknadsstrategi. Avdel ningschefen Heidi Elmér började i juni. Senast var hon chefsekonom på Skandia, innan dess chef för enheten för marknads analys och operationer på APP. Så Riks banken är hennes hemmaplan. – Det är på AFM vi genomför policy besluten i praktiken. På så sätt är vi hjär tat i banken och tätt sammanlänkade med APP, AFS och ABK. Egentligen genomför vi samma investeringar och transaktioner som banken alltid har gjort. Det nya är att dessa medarbe tare och kompetenser är samlade under en hatt. Det skapar stor poten tial för kunskapsöverföring, utbyte och vidareutveckling, säger Heidi. finansierar sin egen verksamhet och det är AFM som har ansvar för förvaltningen av de finan siella tillgångarna. Avdelningen arbetar med förvaltning av guld och valutareserven och genomför de penning och valutapolitiska beslu ten i praktiken. Den operativa verksamheten innebär att AFM ständigt har örat mot marknaden och följer därmed kontinuerligt vad som händer. Informationen sammanställs, analyseras och för medlas vidare till andra avdel ningar och bidrar därmed till att kloka beslut fattas på andra ställen i banken. AFM ansvarar också för att samordna ana lysen av Riksbankens balansräkning. Under hös ten har det inrättats en RIKSBANKEN Att hitta en gemensam identitet och kultur är en av utmaningarna AFM står inför, tycker avdel ningschef Heidi Elmér. balansräkningskommitté för att underlätta en helhetssyn och dialog kring dessa frågor. Heidi är ordförande. – Detta är lite av en analytisk utmaning. En mängd olika faktorer påverkar Riksban kens balansräkning – både egna policybeslut men också faktorer som Riksbanken inte kan styra över som allmänhetens efterfrågan på sedlar och mynt, säger Heidi och fortsätter: – Storleken och sammansättningen på en centralbanks balansräkning är en central policyfråga. Men varför ser vår balansräk ning ut som den gör? Hur vill vi att den ska se ut? Vi behöver hitta en struktur och en strategi för hur vi ska jobba med dessa frågor. är nystartad be skriver Heidi arbetet som ”work in progress”. – Vi har precis börjat konkretisera arbetet. Prioriterade frågeställningar handlar om Riksbankens likviditetsöverskott som trend mässigt vuxit över tiden samt frågor kring Riksbankens framtida intjäning – både på kort och lång sikt. För den nya avdelningen är en av utma ningarna att hitta en identitet och att skapa en gemensam kultur. – Vi ser just nu över våra samarbetsfor mer för att kunna använda varandras kom petenser bättre och hitta synergieffekter. Jag tror på att helheten kan bli större än dess enskilda delar. Under hösten har vi haft en avdelningskonferens där vi börjat diskuterat vart vi ska och hur vi ska ta oss dit. Vår resa har bara börjat, säger Heidi och tillägger: – Även om förändringar kan utgöra en möjlighet kan de också vara förenade med en osäkerhet – ”vad betyder det här för mig?”. Men det fi nns en positiv förväntan och ett engagemang på avdelningen. Jag känner mig trygg med att jag har medarbe tare som är mycket kompetenta och att vi kommer att hitta nya vägar tillsammans. EFTERSOM KOMMITTÉN Läs mer om AFM på nästa sida. BANCOPOSTEN 4 • 2014 • 5 REPORTAGE: NY AVDELNING Ökat kunskapsutbyte, socialt roligare och större möjlighet för enheten att profilera sig. Det tycker Tobias Helmersson och Emelie Bagelius är några av fördelarna med den nya avdelningen för marknader. Med örat mot rälsen De har jobbat med saker som i högsta grad har med varandra att göra – men på olika ställen i banken. Med den nya organisationen får de möjlighet att ta tillvara varandras kunskap. TEXT: SUSANNE GLENNEGÅRD FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER 6 • BANCOPOSTEN 4 • 2014 E melie Bagelius och Tobias Helmersson verkar nöjda med att ha blivit kollegor. Tobias har varit i på Riksbanken i två år och kommer från handlarrummet på APP, Emelie har jobbat 13 år på KAP. Nu tillhör båda enheten för investeringar, analys och operationer på AFM. – Det här är ett naturligt steg och socialt känns det roligt att bli en större grupp. Genom att utnyttja alla våra olika kompetenser kan olika bitar falla lättare på plats. Det är också logiskt, exempelvis har även Bank of England och Norges centralbank gått mot en organisation med tydlig marknadsavdelning, säger Tobias. Emelie tycker att den nya organisationen ger enheten bättre förutsättningar att följa utveck lingen av fi nansmarknaderna. – Nu kan värdefull information som förval tarna fångar upp genom sin närvaro i markna den enklare kanaliseras tillbaka in i banken. Det är väldigt positivt. Jag tror att vi på gamla KAP upplever oss som lite anonyma. Tack vare att vi nu möter andra delar av banken på regelbundna presentationer i handlarrummet tror jag att vi har bättre möjlighet att profi lera oss, säger hon. EMELIE ARBETAR med frågor som rör förvalt ningen av guld och valutareserven. – Valutareserven förvaltas för att fi nansiera Riksbankens verksamhet och för att vid behov kunna fi nansiera policyåtgärder, till exempel tillfälliga likviditetsstöd i utländsk valuta till svenska banker. Jag jobbar med frågor som handlar om vilka tillgångar valutareserven ska hålla och hur ska vi gå tillväga för att snabbt kunna omsätta tillgångarna till likvida medel under en kris, säger Emelie och fortsätter: FAKTA/AFM AVDELNINGEN för marknader, Varje dag görs stora transaktioner och då gäller det att hålla koll på finansmarknaderna. En viktig arbetsuppgift är också att fånga upp och förmedla information till övriga Riksbanken. – Valutareserven är ju faktiskt Riksbankens viktigaste intäktskassa. En stor del av vinsten delas sedan ut till statskassan. De senaste tio åren har det i snitt handlat om 5,5 miljarder kro nor per år. Men som en följd av rådande ränte läge pekar det mesta på att vinstutdelningen till staten kommer att falla under de närmaste åren. TOBIAS SER BLAND annat till att Riksbankens penningpolitik genomförs i praktiken. Det gör han genom att, i dagsläget, balansera banksyste mets likviditetsöverskott. Detta görs genom att Riksbanken ger ut veckovisa riksbankscertifikat som banker kan placera i och bankerna ringer sedan varje dag för att placera sitt kvarvarande likviditetsöverskott. Under krisen var det även härifrån som exempelvis de större extraordinära lånen gavs ut. Kontakten mellan Riksbanken och aktörerna på marknaden är tät. Tobias beskriver det som att gruppen är bankens öron mot rälsen. – Vi har dagliga kontakter med olika finan siella aktörer både på den svenska och utländska marknaden när vi exempelvis handlar obligatio ner för valutareservens räkning. Då fångar man upp en hel del information. Ibland handlar det om sådant som inte riktigt går att ta på eller se i data, hur känslan är just nu på marknaderna helt enkelt. information om marknaden även till andra avdelningar som AFS och APP är en viktig del av arbetet. – Informationen sprider vi genom marknads brev, på morgonmöten och diverse presentatio ner där vi ger vår syn på finansmarknaden. Vi har förstås också många informella kontakter med de andra avdelningarna, säger Tobias och tillägger: ATT GE LÖPANDE ”Jag är intresserad av nationalekonomi och finansiella frågor och då finns det få andra platser som kan erbjuda en mer stimulerande miljö än den här.” TOBIAS HELMERSSON – Jag är intresserad av nationalekonomi och finansiella frågor och då finns det få andra plat ser som kan erbjuda en mer stimulerande miljö än den här. Det är häftigt att få vara nära och bidra till de viktiga beslut som tas och vara en kugge i det arbetet. TOBIAS OCH EMELIES jobb handlar om stora pengar. Blir ni nervösa? – Nja, jo ibland. Man är ju lite extra nog grann om man gör någon transaktion man är ovan vid, men efter ett tag blir man till slut lite immun mot stora siffror. När man hanterat stora värden tillräckligt många gånger, slutar man att tänka ”den här handlar om 100 miljoner kronor”, säger Emelie. – Man bygger upp en vana för den typen av större transaktioner. Skulle man hamna i en krissituation skjuts nervositeten åt sidan. Vi har ett mycket bra arbetslag med otroligt duktiga medarbetare och bra rutiner vilket gör oss väl förberedda för sådana situationer, säger Tobias. AFM, har ansvar för Riksban kens aktiviteter på de finansiella marknaderna. Syftet med tillgångsförvaltningen är att säkerställa att banken kan upp fylla sitt lagstadgade mål och utföra sina uppdrag. Det handlar både om att dagligen genom föra penningpolitiken och för valta guld och valutareserven, men också att ha beredskap för extraordinära åtgärder som att kunna ge tillfälligt likviditetsstöd till banker eller intervenera på valutamarknaden. Avdelningen ansvarar också för den löpande marknadsbevakningen samt samordning av analysen av Riks bankens balansräkning. Avdelningschef: Heidi Elmér. Biträdande chefer: Göran Robertsson och Meredith Beechey Österholm. Avdelningen består av: Investeringar, analys och operationer: Här finns förvaltare, handlare och analytiker som förvaltar Riksbankens tillgångar och genomför de penningpoli tiska besluten. Det innebär både strategiskt och operativt arbete. 11 medarbetare, chef Christoffer Grände. Middle office: Följer upp, rap porterar och utvärderar löpande resultatet och de finansiella ris kerna i tillgångsförvaltningen. 8 medarbetare, chef Maria Johansson. Back office: Administrerar alla transaktioner av värdepapper, valutaaffärer och betalningar som görs i tillgångsförvaltningen samt ansvarar för kontakten med Riksbankens korrespon dent och depåbanker. 5 medarbetare, chef Agneta Granlund. Enheten för marknadsstrategi: Ny enhet med särskild utred ningskapacitet kring frågor som rör det penningpolitiska styr systemet samt dess regler och villkor, analys av Riksbankens balansräkning samt juridisk råd givning i AFMrelaterade frågor. 5 medarbetare, chef ej tillsatt ännu. BANCOPOSTEN 4 • 2014 • 7 PÅ GÅNG FOTO: LOTTA ALLVIN JANNERGREN Vi åker ut och lyssnar Inför varje penningpolitisk rapport, tre gånger per år, genomför Riksbanken en egen intervjuundersökning med företag inom olika branscher runt om i landet. Resultatet presenteras i rapporten ”Riksbankens företagsundersökningar”, som kommer ut cirka två veckor före den penningpolitiska rapporten. D et är dags för uppstartsmöte i projektet för Riksbankens före tagsintervjuer. Statistikenheten på APP håller ihop detta arbete och Eric Frohm och Markus Tibblin är huvudansvariga. – Vi vill få fördjupad information om hur företagen uppfattar den aktuella ekonomiska utvecklingen och hur deras framtidsplaner ser ut. Vi ställer bland annat frågor om hur de upplever konjunkturen, prissättning, lön samhet och sysselsättning, säger Eric. varje omgång träffa mellan 40 och 50 av Sveriges absolut största företag som har breda kontaktytor när det gäller ekonomin, både i Sverige och interna tionellt. Av dessa företag är 20 stycken näst intill återkommande varje gång. Det som kommer fram ur intervjuerna blir sedan en del av underlaget till de penningpolitiska mötena och kompletterar annan statistik och information som direktionen använder för att fatta beslut om räntan. – Det här är en fantastisk möjlighet att få träffa insatta personer som fattar de viktiga besluten som påverkar vår ekonomi. Man får en bra bild av hur verkligheten ser ut därute: varför företagen inte har höjt sina priser och varför de har varit tvungna att rationalisera, är två bra exempel, säger Markus. AMBITIONEN ÄR ATT 8 • BANCOPOSTEN 4 • 2014 Markus Tibblin och Eric Frohm leder Riksbankens arbete med företagsundersökningarna. Intervjuerna genomförs oftast på plats på respektive företag och det är främst erfarna medarbetare från APP som under cirka en timme träffar personer i företagens led ningsgrupper. Men även personer från AFS och STA åker ut och intervjuar. – Över 50 av Riksbankens medarbetare och chefer har sedan vi startade med före tagsundersökningarna, vilket vi gjorde 2007, varit med och intervjuat. Ett tiotal personer är med varje gång. Vi ser gärna att arbetet kring detta blir ännu mer riks banksöverskridande och välkomnar med varm hand nya intervjupersoner, säger Eric och Markus tillägger: – Detta är ett utmärkt tillfälle att få lyssna till hur beslutsfattarna tänker kring frågor som vi också funderar över. Man lär sig jättemycket! tycker att man tydligt märker att företagen uppskattar att Riksban ken lyssnar till vad de har att säga och att de känner att de har en särskild ingång till oss. – Det är oerhört viktigt att företagen kän ner förtroende och vill fortsätta prata med oss. Därför är uppgifterna om vilka företag som deltar sekretessbelagda, säger Markus. Tillbaka till uppstartsmötet. Här medver ERIC OCH MARKUS kar ett stort antal personer, främst från APP. Man går igenom det färdiga frågeformulä ret och diskuterar vad som är intressant för stunden och vad som behöver läggas till inför den kommande omgången. – De frågeställningar som kommer upp i det här skedet styr sedan urvalet av vilka företag som vi väljer att prata med just den här gången. Tidigare har vi till exempel särskilt pratat med företagen om deras kost nader och priser eftersom inflationen har varit i fokus. Då tog vi in extra många före tag som har försäljning till privatpersoner, säger Eric. tas till vad som kom mer fram ur undersökningarna? – Mer och mer skulle jag vilja påstå, säger Eric och fortsätter: Undersökningarna har visat sig vara en bra indikator på hur den aktuella utvecklingen ser ut och på att beskriva olika trender i ekonomin. Man märker också att alltmer hänsyn tas till den berättelse som företagen förmedlar och Marcus tillägger: – Jag tror att det kan fi nnas en schablon bild därute som säger att vi på Riksbanken enbart sitter vid våra skrivbord framför olika modeller. Det här arbetet visar att vi också är ute i verkligheten och att vi tar lärdom från den. HUR MYCKET HÄNSYN LOTTA ALLVIN JANNERGREN PORTRÄTTET: ULRIKA PILESTÅL Ålder: 54 år. Familj: Två vuxna barn, en son och en dotter, två bond katter. Bor: I lägenhet. Om sig själv: Jag har en posi tiv grundsyn, är nyfiken, undvi ker att ha förutfattade meningar och tror de flesta människor om gott. Blir glad av: Explosiva spor ter! Åka skidor utför, rida, spela golf. Umgås med vänner. Gillar inte: När människor inte gör vad de har lovat. Då blir jag besviken. Hon vill lyssna och lära En av de bästa sakerna Riksbankens nya IT-chef Ulrika Pilestål vet är hästar, hon rider en gång i veckan. – Det är så häftigt med samspelet som gör att jag kan ha koll på 700 kilo häst. Att rida kräver total koncentration, både fysiskt och mentalt. Tappar jag kontakten går det åt skogen. S amspel och sammanhang är också den röda tråden i Ulrikas Pileståls jobb. – Jag vill förstå – och jag vill hjälpa andra att förstå, säger hon. Tiden sedan hon började jobbet som IT chef i slutet av september har hon använt just till det. Lyssnat och lärt. – Det är viktigt att jag verkligen har grepp om Riksbankens verksamhet, uppgift och roll. Jag har haft enskilda samtal med samt liga medarbetare på de båda ITenheterna på AVS. IT-BANAN BÖRJADE med att Ulrika läste systemvetenskap i Östersund. – Det var lite av en slump, mest för att pappa ville tror jag (ha ha). Sedan älskar jag att åka utför och tog chansen att få vara nära Åre. Där jobbade jag som skidlärare på helgerna. Någon tekniknörd är hon inte. – Jag är inte intresserad av teknik för tek nikens skull. Det intressanta är vad man kan använda den till, säger hon och fortsätter: – Jag tror att vi som jobbar med IT ibland har en tendens att bli alltför tekniska och det kan lätt bli lite fyrkantigt. Därför är det vik tigt att tänka tvärtom. Vad behöver mottaga ren och hur förklarar jag på ett enkelt sätt vad som är möjligt, eller inte möjligt – och varför. med sig i bagaget. Senast var hon VD för ett litet konsultbolag, innan dess har hon varit ITchef på stora offentliga organisationer som Sveriges kom muner och landsting, SKL , och Apoteket AB som då hade 11 000 medarbetare. Hon har även jobbat på det privata företaget Oracle som är ett av de största mjukvaru företagen i världen. – Jag gillar att Riksbanken är en lite mindre organisation där det fi nns chans att lära känna alla. Det är trevligt att stöta ihop med folk och prata lite informellt vid kaffe automaten. Sedan är jag väldigt samhälls intresserad och då är det spännande att få vara på en arbetsplats som den här. ULRIKA HAR MYCKET På frågan om hon kan säga något hon tror att ingen annan vet om henne, tänker Ulrika en stund och säger sedan: – Nä, men usch vad jag är tråkig, jag vet faktiskt inte. De som känner mig vet nog det mesta, jag är lite som en öppen bok. What you see is what you get! Driften av it är sedan 2012 outsourcad till EVRY. Kvar på Riksbanken fi nns ansvaret för utveckling, förvaltning och support av Riksbankens system (systemenheten) samt styrning, ledning och uppföljning av leve ransen från EVRY (ITtjänstenheten). Båda enheterna tillhör avdelningen för verksam hetssupport, AVS. – DET ÄR EN UTMANING att gå från att vara en utförande funktion till en beställande. Det vi ska göra nu är att jobba fram en ny ITstrategi och vision för hur vi ska gå vidare. Tidigare fanns det många här på plats i huset och det var lätt att få hjälp direkt. Nu betalar vi för stöd på en viss nivå och det kan leda till irritation över att det känns krångligare än tidigare, säger hon och fortsätter: – Men en av fördelarna med att vi inte längre är handson är att vi har tid att vara proaktiva. Det innebär att vi ska ta reda på hur behoven och arbetsvardagen ser ut för medarbetarna och sedan hitta lösningarna som underlättar deras jobb. SUSANNE GLENNEGÅRD BANCOPOSTEN 4 • 2014 • 9 FOTO: JESSICA BÜHLER FAKTA/ ULRIKA PILESTÅL PLOCK SPRÅKFRÅGAN Läs! JAG FÅR OFTA FRÅGAN: Hur blir jag en bättre skribent? Språkkonsulten i mig måste då svara att det viktigaste är att planera sina texter. Att skapa samklang mellan ämnets krav, syftet och läsarnas behov. Men mitt bästa råd är egentli gen: Läs! Och då menar jag inte jobbtexter. Vad fackskribenter behöver är att läsa annat, gärna annan fack och sakprosa men framför allt skön litteratur och tidningar. På så sätt behåller man känslan för språkets variationsrikedom och und viker att snöa in på ekonomiskan, itjargongen eller teknikerspråket. JULGRANSPLUNDRING 11 januari UNDER JULEN FINNS det ofta tid att läsa sådant som är roligare än pm. Jag läser just nu finlandssvenska Kjell Westös ”Hägring 38” och kan inte släppa den. Sommarens bästa läsning var Anna Gavaldas suveräna noveller i samlingen ”Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans”. Den som inte tror att det bästa skrivrådet är att läsa skönlitteratur kan i stället skaffa sig en bra bok om textplanering: Siv Strömquists ”Skrivboken” till exempel. Kom sedan tillbaka i januari och slå mig med häpnad. 2015 blir det för femte året i rad julgransplundring på Riksbanken med dans kring granen, trollerishow, fiskdamm och fi ka. Alla medarbetare med familjer är hjärtligt välkomna. Julgransplundringen håller på mellan klockan 14.00 och 16.00 på plan 12 och 13. Antalet platser är begränsat, först till kvarn gäller. SÖNDAGEN DEN 11 JANUARI MARIANNE STERNER är språkkonsult på Riksbanken. Om du har frågor om språket i banken mejla till: marianne.sterner@riksbank.se BANCONÄTET För mer information och anmälan, se Banconätet. MIN DAG: ULF HOLMBERG, SENIOR EKONOM, AFS Har jobbat på Riksbanken sedan: 2012. Ålder: 31 år. Yrke: Senior ekonom, AFS. Det glömmer jag aldrig: När jag med oskälig inlevelse sjöng låten ”All Rise” på en karaokebar i Vietnam tillsammans med deltagare från State Bank of Vietnam. 12:30 09:00 05:17 Efter 30 minuters debatterande med kudden somnar vi båda om. Jobbar med diverse PM och underlag. 07:00 05:17 07:00 08:30 11:30 12:30 Vaknar av att min underbara dotter Ylva debatterar med kudden. Frukost. Vi har besök av Ylvas kusin med familj. Kliver in på Riksbanken. Lunch med mina kollegor. Diskuterar och löser diverse problem med mina kollegor på utredningsenheten. 10 • BANCOPOSTEN 4 • 2014 MEDARBETARE: EFTER JOBBET Värt varenda sekund För Timo Elonen, flyttansvarig på godsmottagningen, AVS, klappar hjärtat lite extra för kampsporten judo. Just nu är han tränare både för barn och vuxna i judoklubben Havsörnen i Stavsnäs. TIMO VISADE SIG ha stor talang och som 17åring blev han europatrea i ungdoms klassen två gånger. Men dessvärre fick hans tävlingskarriär ett mycket tråkigt slut då han som 19åring, precis när han FOTO: ANITA B. ELONEN R edan som fyraåring började Timo intressera sig för brottning och boxning. Hans morfar var aktiv inom båda dessa sporter och han hade stort inflytande när det gäl ler barnbarnets val av aktivitet. Men när Timo som åttaåring kom i kontakt med Nacka judoklubb för första gången fast nade han totalt. Från den stunden var det bara judon som gällde. – Jag kände direkt att det var så otroligt roligt. Nästa år firar jag att jag har hållit på i 40 år med judo i en eller annan form, säger Timo och skrattar. Judo är en modern japansk kampsport som fick sin stora spridning efter andra världskrigets slut. Målet är att besegra sin motståndare genom att kasta och/eller utföra en fasthållning, ett hals eller arm lås, det senare får dock inte utföras av barn under 16 år. Timo Elonen gillar judo. hade muckat från lumpen och skulle börja ett nytt jobb, blev påkörd och kros sade hela benet. – Jag blev rammad av en taxi när jag var ute och åkte motorcykel. Det var ett hårt slag och det tog 18 månader innan jag kunde gå igen. Efter det blev jag lite rädd om benet, säger Timo. HAN SATSADE PÅ en tränarkarriär i stäl let och just nu leder Timo en grupp på 24 barn från fem år och uppåt på onsdagar och söndagar. Han tränar även vuxna. Klubben heter Havsörnen och de håller till i Stavsnäs bygdegård. Och på helgerna är det matcher runt om i Sverige. – Då är jag coach för de av våra klubb medlemmar som aktivt tävlar. Det pirrar i kroppen varenda gång och jag lever mig in i samtliga matcher till 100 procent, säger han och fortsätter: – All den tid jag lägger ner på judon – det är värt varenda sekund. LOTTA ALLVIN JANNERGREN 16:00 19:00 21:30 20:00 16:00 18:00 19:00 20:00 21:30 Drar på slipsen och deltar i en interaktiv session mellan AFS och inbjudna forskarstudenter. Middag med min vackra fru. Leker med min dotter. På med nattsärken. Börjar läsa en bok, somnar på soffan. BANCOPOSTEN 4 • 2014 • 11 EN ANNAN SIDA PRESSBILD: ALECTA/ELENA KRASKOWSKI Lika men ändå olika I slutet av februari lämnade jag Riks banken efter 25 år. Det är lång tid! Klart att det kändes konstigt men det var dags för mig att gå vidare. Och dags för någon annan att ta över rodret för HRarbetet. Efter några dagars ledighet promene rade jag in genom tjänstepensionsföretaget Alectas dörrar på Regeringsgatan 107. Kan tyckas som lite ”off” för er citybor men det finns fördelar. Bland annat är det mindre trängsel på Tbaneperrongen och det finns inga affärer i området som man kan rusa in på och köpa något man (inte) behöver. Kvarteren var tidigare helt okända för mig men de är faktiskt riktigt mysiga. Jag förberedde mig på att skillnaderna mellan Riksbanken och Alecta skulle vara stora och jag var osäker på om det jag kunde skulle gå att använda på en ny arbetsplats. Ganska snart insåg jag att mina kunskaper räckte och att det fanns en hel del likheter mellan de två arbetsplatserna. Både Riksbanken och Alecta har viktiga samhällsfunktioner. Här görs kom plicerade beräkningar och vi förvaltar ett stort kapi tal. Det är också viktigt att allt blir rätt. Känns något igen? Många har jobbat här länge, har en mycket hög kompetens och är stolta över sin arbetsplats. Den största skillnaden för mig var att jag gick från en organisation där jag kände nästan alla och där jag hade koll på vad som gjordes på de olika avdelning arna, till en plats där jag inte kände någon och inte hade en susning om vad de gjorde. Läskigt, men kul! Väldigt skönt att inte ha en tung ryggsäck innehål lande preskriberad information om olika saker. Och härligt att börja om från noll. Denna gång med en hel del erfarenheter i bagaget. Precis som på Riksbanken har jag många duktiga medarbetare på min avdelning (som förutom HR och lön också består av inköp, fastighet/säkerhet samt service och support) och vi försöker tillsam mans lyfta vår verksamhet till en högre nivå. Som HRchef sitter jag med i företagsledningen, vilket är en viktig grund för att detta arbete ska lyckas. Vi har en bit kvar men alla är taggade och vi kommer att lyckas, det vet jag! ”Ganska snart insåg jag att mina kunskaper räckte och att det fanns en hel del likheter mellan de två arbetsplatserna.” Namn: Maria Wahl Burvall. Arbetade på Riksbanken: Som ekonom på APP 1989–1999, som personalspecialist 2000–2004 och personalchef 2005–2014. Arbetar nu: Som HRchef på Alecta. Ålder: 50 år. Bor: Enskede. Familj: Min man Pether, mina fyra barn Matilda, Fanny, Joakim, Malcolm och min bonus dotter Tova. Katten Ester. Intressen: Se flera avsnitt av någon tvserie i en följd (True detective är bäst!), familj och vänner, laga mat, träna. Gör mig glad: När hela familjen plus kompisar är hemma hos oss. Det kan vara rörigt och högljutt och ibland tänker jag att vi är som en cirkus. Starke Adolf, en clown, två akrobater, en lindansare, en lejondomptör och några trapetskonstnärer. Färgsprakande och omöjligt att förutsäga. Att inte ha kontroll är avkopplande! Motto: Vi provar!
© Copyright 2024