Varför mår barn dåligt som har det så bra?
Varför mår barn dåligt som har det så bra? Kristdemokraternas förslag till budget 2016 och plan 2017-2018 www.gavleborg.kristdemokraterna.se 1 Materiellt har de flesta barn och unga aldrig haft det så bra som idag. I internationell jämförelse har Sverige en fantastisk barn- och familjepolitik. Vår föräldrapenning är generös, barnomsorgen lättillgänglig och Sverige var första landet i världen att förbjuda barnaga. Men trots all materiell standard och utvecklad välfärd är rotlöshet, ångest och bristande framtidstro, vardag för alltför många ungdomar. Antalet barn och unga som använder antidepressiva läkemedel har ökat med mer än 30 procent på bara några år. Antalet självmord har generellt minskat. Trots detta har självmordsförsöken bland unga ökat med 40 procent under 2000-talet. Det är ofta barn som känner sig ensamma, rädda, osynliga eller känner sig vara i vägen. Det är barn som pressas av kamrattryck eller skolans prestationskrav. I många högstadieklasser kan man finna ett eller flera barn som skär sig därför att den smärtan är lättare att bära än den smärta man känner inombords. Vårt län är inget undantag. Varje barn eller ungdom som skär sig för att döva smärtan eller tar sitt liv därför att de inte ser någon annan utväg är tragedier som knappast lämnar någon oberörd. Kristdemokraterna vill vända utvecklingen! Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) måste intensifiera arbetet mot självskadebeteende, självmordsförsök och självmord hos barn och unga. För att lättare fånga upp de som far illa måste BUP fördjupa sin samverkan med kommunernas skolhälsovård och socialtjänst. 2 Inledning Kristdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitik tar sin utgångspunkt från varje människas absoluta och okränkbara värde och att den som har störst behov också ska ges företräde till hälso- och sjukvården. Kristdemokraterna har i regeringsställning prioriterat insatser för de mest utsatta patienterna med stora satsningar på psykiatrin, cancervården och vården av kroniskt sjuka. Vårdgarantin och kömiljarden har bidragit till kortare vårdköer. Viktiga steg har tagits mot en bättre och mer tillgänglig och jämlik vård. Men Kristdemokraterna är långtifrån nöjda med detta. Framtidens sjukvård står inför stora utmaningar, vården är inte jämlik och det finns fortfarande brister med överbeläggningar, brister i patientsäkerhet och vårdköer. Vården blir också alltmer högspecialiserad och högteknologisk. Därför behöver vi se över sjukvårdens organisering. Det är knappast troligt att 21 olika landsting och regioner med olika demografiska och ekonomiska förutsättningar ska kunna leverera jämlik vård till hela befolkningen. Kristdemokraterna vill därför att staten får ett ökat ansvar för att säkra en god, effektiv och jämlik sjukvård i hela landet. För Kristdemokraterna är patientens rätt till bra och jämlik vård viktigare än att slå vakt om dagens sätt att organisera vården. En central del av den kristdemokratiska ideologin är förvaltarskapsprincipen som pekar på människans personliga ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön. Att förvalta våra ekonomiska tillgångar på ett långsiktigt och klokt sätt är grunden för god samhällsekonomi och god privatekonomi. Att förvalta innebär inte något passivt bevarande, utan handlar om att på ett ansvarsfullt sätt ta hand om och förädla de tillgångar vi har. Tillväxt och nya jobb skapas genom fler och växande företag. Därför vill Kristdemokraterna skapa goda villkor för näringslivet. Ett gott företagsklimat präglas av enkla regler och effektiv administration och politisk insikt i företagandets villkor, kopplat till en positiv och konstruktiv attityd till länets företagare. Det ekonomiska läget Under 2015 fortsätter den konjunkturella återhämtningen och antalet arbetade timmar ökar och bidrar till skatteunderlagstillväxten, även pensionsinkomsterna ökar och timlöner stiger. SKL ser att skatteunderlaget fortsätter att växa perioden ut men med något sjunkande takt, vilket skapar förutsättningar för en ekonomi i balans 2016. Till skillnad mot ESV ser SKL en större ökning av arbetade timmar under innevarande och nästa år. Utgångspunkterna för planeringsförutsättningarna är budgeterade ramar för 2015, senaste prognos och skatteprognos från SKL. Sveriges ekonomi är fortsatt stark. Tack vare den inhemska konsumtionen så har vi relativt höga tillväxttal jämfört med resten av Europa men som avtar under perioden. Gävleborg har lägre skatteunderlagstillväxt än landet i stort vilket gör att våra utmaningar att få en ekonomi i balans är extra stora. Vi ser dock att kostnadsökningstakten i landstingsektorn ökar något under perioden. Trots kraftiga uppräkningar de senaste åren så visar fortfarande delar av sjukvården stora underskott. De analyser och åtgärder för att komma tillrätta med detta är ännu inte genomförda. 3 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1 januari 2015 sammanfördes Landstinget Gävleborg och Regionförbundet och bildar nu Region Gävleborg. Enligt Kommunallag (1991:900) åligger det landsting och region att redovisa riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Regionfullmäktige beslutar om budget och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Utifrån fastställda ramar och mål ska styrelse, nämnder och verksamheter bedrivas så att tilldelade resurser brukas på ett ansvarfullt och kostnadseffektivt sätt. För att god ekonomisk hushållning ska uppnås är det därmed viktigt att varje verksamhet håller sig inom de ramar som fullmäktige fastställt. Regionen ska redovisa ett positivt resultat över en konjunkturcykel som motsvarar 1,5 % av nettokostnaderna. Ett finansiellt mål som innebär att resultatet ska vara högre i högkonjunktur och att resultatet kan vara lägre under lågkonjunktur. Sedan 1 januari 2013 har landsting/regioner och kommuner möjlighet att avsätta eller reservera medel till en resultatutjämningsreserv – en möjlighet som inte Landstinget Gävleborg tidigare har utnyttjat. En utjämningsreserv innebär att medel får användas för att utjämna intäkter under en konjunkturcykel. Som en del av en ansvarsfull och stabil ekonomi bör därmed Regionen utnyttja möjligheten när den ges. För att hantera framtida utmaningar och perioder med lägre intäkter, krävs ett positivt resultat. Dels för att möta framtida pensionskostnader, dels för att investeringar som görs i Regionen bör göras med egna medel för att undvika beroenden av fluktuationer på den finansiella marknaden. Finansiella mål Ur ett finansiellt perspektiv finns tydliga riktlinjer i Kommunallag (1991:900) om mål för den ekonomiska förvaltningen. De av Regionfullmäktige fastställda ramar och riktlinjer är utgångspunkten för de finansiella mål som Regionens verksamheter har att följa. Ordning och reda i Regionens finanser och en sund och stabil ekonomi ligger till grund för en god ekonomisk hushållning. Det är av största vikt att samtliga verksamheters arbete genomsyras av de mål och riktlinjer som fastställts av Regionfullmäktige, samt att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och inom fastställda ramar. En ekonomi i balans är en förutsättning för att vi ska nå de finansiella målen. För att hantera framtida utmaningar och perioder med lägre intäkter, krävs ett positivt resultat. Verksamheten ska ha en långsiktig betalningsförmåga och klara av perioder som ger sämre resultat. I tider av lågkonjunktur med kraftigt reducerade skatteintäkter finns det oftast skäl för ett lägre resultatkrav, dels för att undvika drastiska åtgärder och dels för att hålla en budget i balans. Vi ser nu en något starkare tillväxt av skatteunderlag och bedömer att finansiella målet kan höjas till 1,5 % under perioden. Soliditeten ska vara lägst 30 %. 4 Kristdemokraternas förslag till beslut: att Regionfullmäktige bifaller Kristdemokraternas förslag till budget 2016 och plan 2017 – 2018 att Regionfullmäktige fastställer skattesatsen till 11,51 att Regionfullmäktige tillstyrker Kristdemokraternas förslag till investeringsplan att samverkan fördjupas mellan Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och övriga verksamheter i regionens sjuk- och hälsovård som kommer i kontakt med barn och ungdomar samt kommunernas socialtjänst och skolhälsovård att 8 Mkr/år anslås till en utbildningskampanj i "Första hjälpen till psykisk hälsa", riktad till vuxna som i sitt yrke eller i föreningslivet arbetar med barn och ungdomar med start under våren 2016 att 14 Mkr/år anslås till en försöksverksamhet med psykiatriska ungdomsteam, samt att verksamheten utvärderas efter tre år att anslaget till folkhälsostrateger i kommunerna höjs med 0,5 milj/år, samt att krav på kommunal medfinansiering ställs motsvarande den summa som tilldelas från Region Gävleborg att 20 Mkr/år anslås för s.k. mellanvårdsplatser i samverkan med länets kommuner att Lagen Om Valfrihetssystem (LOV) skall finnas kvar inom primärvården och utvecklas i Region Gävleborg att Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) utvecklas och används i större utsträckning att 2 Mkr/år anslås för att införa ”Kultur på recept” i Region Gävleborg, under en försöksperiod på tre år att patienterna, senast den 30 juni 2016, ges tillgång till sin egen journal på nätet att 10 Mkr/år anslås för att utöka antalet rehabiliteringsplatser på ”Länsrehab” i Sandviken att Region Gävleborg initierar informations- och utbildningssatsningar för att öka kunskapen hos vårdpersonalen om effektiva åtgärder för att förhindra vårdskador. att alla städrutiner ses över och att avtalet sägs upp om inte entreprenören uppfyller avtalat kvalitetskrav att Regionstyrelsen uppdrar till rekryteringsansvariga att se över rutinerna i rekryteringsprocessen, för att tillgodose behovet av kompetent personal inom primärvården i hela regionen att anslaget till primärvården höjs med 100 Mkr under perioden. 20 Mkr 2016, 30 Mkr 2017 och 50 Mkr 2018 att ytterligare fokus sätts på bemötandefrågorna i den regionala hälso- och sjukvården genom fortbildning av hälso- och sjukvårdens personal i bl.a. bemötandefrågor att 5 Mkr/år under perioden anslås för att möjliggöra ett lönepåslag för den personal som genomgått någon form av specialistutbildning att 10 Mkr/år anslås under perioden för att höja lönen för regionens sjuksköterskor att kostnaderna för inhyrd personal sänks med 100 Mkr under perioden. 20 Mkr 2016, 30 Mkr 2017 och 50 Mkr 2018 5 att 5 Mkr/år anslås under perioden för att intensifiera det påbörjade arbetet i ”regional planering för tillväxt” för att i samverkan med länets tio kommuner, näringsliv och övriga aktörer genomföra ett utvecklingsarbete för att förbättra regionens näringslivsklimat att 10 Mkr/år anslås under perioden för att skapa utrymme för satsningar inom kollektivtrafiken att Regionstyrelsen initierar en fördjupad samverkan mellan länets folkhögskolor, studieförbunden och andra aktörer i samhället som arbetar med människor i utanförskap att anslaget till studieförbunden höjs med 0,3 Mkr/år att 10 Mkr/år anslås under perioden för att utarbeta och genomföra en regional integrationsstrategi samt att strategin utvecklas och genomförs i samverkan med Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länets kommuner och regionens näringsliv att 3 Mkr/år anslås under perioden för att höja ambitionerna att uppfylla fullmäktiges beslut om att erbjuda praktikplatser för människor från tredje land med medicinsk kompetens. Sjukvården ser hela människan! Samhället utvecklas och förändras hela tiden. För att möta framtidens utmaningar måste även Region Gävleborg följa med i utvecklingen. Patienten ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av hög kvalitet. Regionen måste därför underlätta för alternativa vårdgivare att etablera sig, samtidigt som Regionen vårdar de avtal och relationer med vårdgivare som finns idag. Med ökad valfrihet och ett bredare utbud av aktörer kan tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten öka även inom våra egna verksamheter. Barn och ungas psykiska hälsa Den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem. Enligt Socialstyrelsen uppvisar alltfler ungdomar i riket psykiska besvär som oro eller ängslan. Det är framförallt depressioner, ångestsjukdomar och missbruk som ökar. Det har också skett en ökning bland ungdomar som behöver sjukhusvård på grund av psykisk sjukdom. Våra unga mår helt enkelt inte så bra som de, materiellt sett, har det. Barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa är ett högt prioriterat område för Kristdemokraterna. Vi vill därför öka tillgängligheten till förebyggande arbete och till den så kallade första linjen, dvs. primärvården, elevhälsan och länets ungdomsmottagningar. Större och mer samordnade insatser krävs. Föräldrar, socialtjänst, skola/elevhälsa, BUP och övrig sjukvård behöver samarbeta bättre. Målsättningen är sammanhållna förebyggande insatser som de aktörer som är involverade i barnets vardag deltar i och bidrar till. I linje med tidigare lagd motion vill Kristdemokraterna erbjuda barn och ungdomar som visar tecken på psykisk ohälsa en "Första hjälp" att hantera den psykiska krisen innan de kommer in under professionell behandling. En arbetsmetod som prövats med framgång inom Barn- och Ungdomspsykiatrin på Skaraborgs sjukhus i Region västra Götaland är att psykiatriska ungdomsteam besöker ungdomar i hemmen för att i vardagen hjälpa familjerna med konkreta lösningar, vilket innebär att de ungdomar som 6 behöver stöd får mycket tidigare hjälp än tidigare varit möjligt. Behovet av vårdplatser har nästan halverats och de som fått hjälp har fördubblats under ett år. Kristdemokraterna föreslår att samverkan fördjupas mellan Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), och övriga verksamheter i regionens sjuk- och hälsovård som kommer i kontakt med barn och ungdomar samt kommunernas socialtjänst och skolhälsovård Kristdemokraterna föreslår att 8 Mkr/år anslås till en utbildningskampanj i "Första hjälpen till psykisk hälsa", riktad till vuxna som i sitt yrke eller i föreningslivet arbetar med barn och ungdomar med start under våren 2016 Kristdemokraterna föreslår att 14 Mkr/år anslås till en försöksverksamhet med psykiatriska ungdomsteam, samt att verksamheten utvärderas efter tre år Friskvårdsinsatser och förebyggande hälsovård Hälsa är viktigt för vårt välbefinnande. För att förbättra hälsoläget och nå riksgenomsnittet för hälsa krävs kraftfulla insatser och en utvecklad samverkan mellan Region Gävleborg och övriga aktörer i länet. Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder är de viktigaste åtgärderna för att uppnå ett gott hälsoläge för befolkningen. Hälsofrämjande och förebyggande insatserna skall därför ingå som en naturlig del i alla vårdkontakter på alla vårdnivåer. Folkhälsoarbetet i Gävleborg är viktigt för att driva utvecklingen mot en god hälsa för hela befolkningen. För att folkhälsoarbetet skall få avsedd effekt måste det finnas folkhälsostrateger i varje kommun med tillräckligt hög tjänstgöringsgrad och kompetens. För att utveckla folkhälsoarbetet i länet behöver anslagen till folkhälsostrateger i kommunerna höjas till 3 milj/år samt att krav på kommunal medfinansiering ställs motsvarande den summa som tilldelas från regionen. Kristdemokraterna föreslår att anslaget till folkhälsostrateger i kommunerna höjs med 0,5 milj/år, samt att krav på kommunal medfinansiering ställs motsvarande den summa som tilldelas från Region Gävleborg Mellanvårdsplatser Vården av våra äldre är ett område där samverkan mellan region Gävleborg och länets kommuner är extra viktig. För att vårdbehövande inte skall behöva falla mellan stolarna är det nödvändigt att Region Gävleborg inleder förhandlingar med kommunerna om att inrätta s.k. mellanvårdsplatser. Kristdemokraterna föreslår att 20 Mkr/år anslås för s.k. mellanvårdsplatser i samverkan med länets kommuner. Valfrihet En grundläggande del i utvecklingen av vård och omsorg är självbestämmande och valfrihet. Självbestämmande stärker kvaliteten inom vården och skapar en mer värdig omsorg. Rätten att bestämma över sin vardag upphör inte vid en viss ålder. En äldre person har, precis som yngre, 7 individuella behov som inte kan tillgodoses i en mall. Skall dessa mänskliga och självklara behov tillfredsställas även i framtiden kan inte Lagen Om Valfrihetssystem (LOV) avvecklas. Kristdemokraterna föreslår att Lagen Om Valfrihetssystem (LOV) skall finnas kvar inom primärvården och utvecklas i Region Gävleborg Natur och kultur som friskvård Det är väl omvittnat att fysisk aktivitet samt kultur- och naturupplevelser har positiva effekter på den individuella hälsan. Därför är det viktigt att Region Gävleborg utvecklar satsningen motion på recept men även att en modell för kultur på recept utvecklas. Forskning visar att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa och snabbare rehabilitering. Att delta i eller uppleva kulturaktiviteter stimulerar sinnena, kan bidra till välbefinnande och ge en känsla av sammanhang och meningsfullhet. Kulturunderstödd rehabilitering kan vara lämplig i detta skede. Erfarenheter kan hämtas från bl.a. Jönköpings läns landsting där Kultur på recept förekommer i projektform sedan 2013. Kristdemokraterna föreslår att Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) utvecklas och används i större utsträckning Kristdemokraterna föreslår att 2 Mkr/år anslås för att införa ”Kultur på recept” i Region Gävleborg, under en försöksperiod på tre år Patientens delaktighet i vården Patienten och anhöriga skall ses som samarbetspartners vid planering av vård. Vården skall därför erbjuda patienten individuellt anpassade förutsättningar att inhämta kunskap om sina behov genom hänvisning till patientföreningar, forskningsresultat och annan kunskapsinhämtning. Ett första steg är att i utifrån erfarenheter från det utvecklingsarbete som genomförts i Region Skåne, Jönköpings läns landsting och landstinget i Uppsala ge patienten tillgång till sin egen journal på nätet. Kristdemokraterna föreslår att patienterna, senast den 30 juni 2016, ges tillgång till sin egen journal på nätet ”Länsrehab” i Sandviken Länsrehabiliteringen på Sandvikens sjukhus har väl anpassade och ändamålsenliga lokaler. Verksamheten utgör en mycket viktig del i rehabiliteringen av patienter under behandling. Aktiva rehabiliteringsinsatser är en förutsättning för att människor, efter förmåga, ska kunna återgå till arbete och ett självständigt liv. För att ge fler människor möjlighet till snabbare rehabilitering och för att minska vårdköerna finns ett tydligt behov av fler rehabiliteringsplatser på Sandvikens sjukhus. Kristdemokraterna föreslår att 10 Mkr/år anslås för att utöka antalet rehabiliteringsplatser på ”Länsrehab” i Sandviken 8 Patientsäkerhet Patientsäkerhet är grundläggande inom en hälso- och sjukvård med god kvalitet. I Sverige har vårdskador legat på ett fall för var tolfte patient. Socialstyrelsens ”Förslag till nationell strategi för ökad patientsäkerhet” uttrycker en nollvision, som innebär att ingen patient ska få en vårdskada och att vården skall kännetecknas av en patientsäkerhetskultur där vårdskador förhindras genom en aktivt riskförebyggande verksamhet. De föreslagna insatsområdena för att åstadkomma en god patientsäkerhet torde vara väl kända för regionstyrelsen. För att åstadkomma en god patientsäkerhet i regionens hälso- och sjukvård ser Kristdemokraterna ett behov av informations- och utbildningssatsningar för att öka kunskapen hos vårdpersonalen om effektiva åtgärder för att förhindra vårdskador. Ett annat allvarligt problem som hotar patientsäkerheten och som påtalats vid ett flertal tillfällen är den bristfälliga städningen på våra sjukhus. Kristdemokraterna föreslår att Region Gävleborg initierar informations- och utbildningssatsningar för att öka kunskapen hos vårdpersonalen om effektiva åtgärder för att förhindra vårdskador. Kristdemokraterna föreslår att alla städrutiner ses över och att avtalet sägs upp om inte entreprenören uppfyller avtalat kvalitetskrav Primärvård Primärvården utgör första linjens sjukvård, dit vårdsökande uppmanas att i första hand vända sig. Kontinuitet av familjeläkare leder till trygghet och stabilitet för både patienter och personal. Ett generellt problem är att primärvården lider av personalbrist och att personalfördelningen är ojämn över länet. För att öka kontinuiteten inom primärvården och förbättra patientsäkerheten och tryggheten för våra patienter krävs en effektivare rekryteringsprocess. Därför bör Regionstyrelsen uppdra till rekryteringsansvariga att se över rutinerna i rekryteringsprocessen, i syfte att tillgodose behovet av kompetent personal i hela regionen. Ett annat problem som försvårar för primärvården fullgöra sitt uppdrag är att primärvården under senare år har tilldelats utökade uppdrag utan att det följt med några medel klara. Detta har tyvärr lett till att situationen för primärvården blivit allt mer ansträngd. Kristdemokraterna ser därför ett behov av utökade anslag till primärvården. Kristdemokraterna föreslår att Regionstyrelsen uppdrar till rekryteringsansvariga att se över rutinerna i rekryteringsprocessen, i syfte att tillgodose behovet av kompetent personal i hela regionen Kristdemokraterna föreslår att anslaget till primärvården höjs med 100 Mkr under perioden. 20 Mkr 2016, 30 Mkr 2016 och 50 Mkr 2017 9 Ökat förtroende för Region Gävleborg En av Regionens största utmaningar är att återupprätta förtroendet hos våra patienter och personal. Skall Region Gävleborg kunna behålla dagens personal och klara framtida nyrekryteringar måste regionen bli en mer attraktiv arbetsgivare. Om inte kommer de höga kostnaderna för inhyrd personal att även fortsättningsvis hindra andra viktiga satsningar och investeringar. Samtal med patienter och patientföreningar visar på brister i kommunikation och förtroende. Anställda upplever en känsla av toppstyrning och att inte kunna påverka sin arbetssituation. Därför måste beslut flyttas närmare personalen. Genom mer självstyrande enheter med budgetansvar kan en bättre arbetsmiljö uppnås. Ett arbetsklimat som bygger på personalens kompetens och erfarenheter kan i sin tur leda till bättre effektivitet och resultat. Kristdemokraterna står för ett lyssnande ledarskap som förutsätter att även politiken tar till vara de goda idéer och innovativa lösningar som finns hos personalen. Ett bra ledarskap bygger på förtroende, ödmjukhet och kompetens och att man vågar fördela ansvar och befogenheter till alla medarbetare. Bemötande Patienter och anhöriga skall känna trygghet och tillit till den personal de möter och uppleva att de blir sedda och hörda och får ett respektfullt bemötande. Sjuk- och hälsovården måste garantera att alla människor blir jämlikt bemötta och rättvist behandlade. Nationella patientenkäten visar att bemötandefrågorna är den vanligast förekommande anledningen till att man vänder sig till Patientnämnden. Därför behöver Region Gävleborg sätta ytterligare fokus bemötandefrågorna i den regionala hälso- och sjukvården. Kristdemokraterna föreslår att ytterligare fokus sätts på bemötandefrågorna i den regionala hälso- och sjukvården genom fortbildning av hälso- och sjukvårdens personal i bl.a. bemötandefrågor. Personal Personalen är en oskattbar resurs för en god utveckling av vården i vårt län. All vidareutveckling av vården tar sitt ursprung i den medicinska kompetensen. Personalens kunskaper är en resurskälla och är utgångspunkten vid förändringsarbete på såväl kliniknivå och divisionsnivå som länsövergripande nivå. Personalens trivsel och upplevelse av delaktighet i förändringsarbetet är en förutsättning för en god utveckling. Därför behövs en översyn av ledningsfunktionen i vår organisation för att ge verksamhetscheferna utökat ansvar i verksamhetsutvecklingen i dialog med sina medarbetare. Det är viktigt att medarbetarna uppmuntras att aktivt medverka i utvecklingen av sjuk- och hälsovården och premierar den personal som t.ex. genomgår en specialistutbildning. En genomförd specialistutbildning får inte bara resultera i utökat ansvar, utan måste även synas i lönekuvertet. Sjuksköterskebristen i regionen innebär också att löneläget långsiktigt måste justeras uppåt. Kortsiktiga panikåtgärder för att klara t.ex. semesterbemanningen riskerar att skapa osämja från övrig personal och åstadkomma mer skada än nytta ur ett långsiktigt perspektiv. Därför är en satsning nödvändig för att åstadkomma ett generellt påslag på sjuksköterskelönerna. 10 Kristdemokraterna föreslår att 5 milj/år under perioden anslås för att möjliggöra ett lönepåslag för den personal som genomgått någon form av specialistutbildning. Kristdemokraterna föreslår att 10 milj/år anslås under perioden för att höja lönen för regionens sjuksköterskor Kostnader för inhyrd personal Landstinget Gävleborg har under flera år varit det landsting som haft landets högsta kostnader för inhyrd personal, varav kostnaderna för hyrläkare utgjort den största andelen. Förutom den ekonomiska belastning som detta innebär har det lett till försämrad kontinuitet i vården och minskat förtroende från patienterna. Att få bukt med kostnaderna för inhyrd personal är en ödesfråga för regionens hälso- och sjukvård. Målet måste därför vara att sänka kostnaderna för inhyrd personal med 100 Mkr under perioden. 20 Mkr 2016, 30 Mkr 2017 och 50 Mkr 2018 Kristdemokraterna föreslår att kostnaderna för inhyrd personal sänks med 100 Mkr under perioden. 20 Mkr 2016, 30 Mkr 2017 och 50 Mkr 2018 Regional utveckling I och med sammanförandet av Landstinget Gävleborg och Regionförbundet den 1 januari 2015 bildades Region Gävleborg, med ett uttalat ansvar även för den regionala utvecklingen. Uppdraget är både ansvarsfullt och stimulerande. Att vända utvecklingen för ett län med hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå, jämfört med övriga Sverige är en tuff uppgift som kräver politisk samsyn och en förmåga att både se och erkänna de problem regionen har att ta itu med. Gävleborg är en region med goda förutsättningar och kapacitet att utveckla sin konkurrenskraft. Detta kräver dock att politiken är beredd att skapa de förutsättningar som krävs. Näringslivsklimat och arbetstillfällen Tillväxt och nya jobb skapas genom fler och växande företag. Ett starkt näringsliv är en garant för nya arbetstillfällen. Därför är det viktigt att goda villkor skapas för näringslivet. En viktig faktor för den regionala tillväxten är näringslivsklimatet i länets kommuner. Nedanstående sammanställning av de genomsnittliga placeringarna i Svenskt Näringslivs företagsranking visar på en dyster utveckling i länet. Genomsnittligt Näringslivsklimatet i Gävleborgs län Placering 2014 2013 2012 2011 2010 241 221 219 216 196 Det finns utan tvekan en koppling mellan näringslivsklimat, arbetstillfällen och sysselsättningsgrad. Länets dåliga näringslivsklimat är därför en inte oväsentlig förklaring till att Gävleborg fortfarande har landets högsta arbetslöshet. Nedanstående sammanställning av Arbetsförmedlingen visar att regionen har tydliga problem att erbjuda sina medborgare arbete för egen försörjning. Abetslöshet i Gävleborgs län 2014 2013 2012 2011 2010 Öppet arbetslösa 9,8 % 9,7 % 10,2 % 8,7 % 9,5 % 11 Regionen måste höja ambitionen inom det regionala tillväxtarbetet, genom exempelvis förenklade regler och villkor för byggnation och etableringar. För öka antalet arbetstillfällen och minska antalet arbetslösa behöver Region Gävleborg fördjupar och genomför ett strukturerat utvecklingsarbete i samverkan med länets tio kommuner, näringsliv och övriga aktörer att förbättra regionens näringslivsklimat. Målet för regionen näringslivsklimat skall vara att den genomsnittliga placeringen år i Svenskt Näringslivs företagsranking, år 2016 skall vara plats 200 och år 2018 plats 150. Målet för sysselsättningsgraden skall vara att länets arbetslöshet år 2016 sjunker till 9 % för att år 2018 stanna på högst 8 %. Region Gävleborg är en del av Europagemenskapen. Därför är det viktigt att Region Gävleborg tar vara på de utvecklingsmöjligheter som erbjuds genom internationella kontakter och genom att fördjupa samarbetet med vårt Brysselkontor Central Sweden. Kristdemokraterna föreslår att 5 Mkr/år anslås under perioden för att intensifiera det påbörjade arbetet i ”regional planering för tillväxt” för att i samverkan med länets tio kommuner, näringsliv och övriga aktörer genomföra ett utvecklingsarbete för att förbättra regionens näringslivsklimat Kollektivtrafik Under en rad av år har det visat sig att X-trafik har svårt att klara sina åtaganden inom fastställd budgetram. Detta visar att verksamheten varit underbudgeterad. För att inte beskära kollektivtrafikens utvecklingsmöjligheter i länet så krävs ett budgettillskott. Kristdemokraterna föreslår att 10 Mkr/år anslås under perioden för att skapa utrymme för satsningar inom kollektivtrafiken Utbildning Regionens folkhögskolor och studieförbund fyller en viktig funktion i samhället och ger möjlighet till utbildning och meningsfull sysselsättning, för inte minst de människor som befinner sig långt från arbete. Därför behövs en utökad samverkan mellan länets folkhögskolor, studieförbunden och andra aktörer i samhället som arbetar med människor i utanförskap. För de kommuner i länet som lämnar bidrag till studieförbunden har det visat sig att allmänna besparingskrav alltför lätt resulterar i sänkta anslag till deras verksamhet. Efter att landstingets anslag till studieförbunden varit oförändrat under flera år har en blygsam uppräkning skett för 2014 och 2015. För att förbättra studieförbundens möjlighet att fullfölja sitt folkbildande uppdrag och kunna utvidga sin satsning på integrationen av nyanlända är det viktigt att anslagen höjs. Kristdemokraterna föreslår att Regionstyrelsen initierar en fördjupad samverkan mellan länets folkhögskolor, studieförbunden och andra aktörer i samhället som arbetar med människor i utanförskap. Kristdemokraterna föreslår att anslaget till studieförbunden höjs med 0,3 Mkr/år 12 Regional integrationsstrategi Invandrare och asylsökande är i överlag en outnyttjad resurs. Hur regionen förvaltar denna resurs har avgörande betydelse för en förbättrad integration i vårt samhälle utan även för den regionala utvecklingen. Regionstyrelsen bör därför initiera ett utarbetande av en regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Gävleborgs län. Integrationsstrategin bör utvecklas i samverkan med Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länets kommuner och regionens näringsliv. För utvecklingen av den regionala sjukvårdens är det också nödvändigt att ambitionerna väsentligt höjs för att uppfylla fullmäktiges beslut om att erbjuda praktikplatser för människor från tredje land med medicinsk kompetens. Kristdemokraterna föreslår att 10 Mkr/år anslås under perioden för att utarbeta och genomföra en regional integrationsstrategi samt att strategin utvecklas och genomförs i samverkan med Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länets kommuner och regionens näringsliv Kristdemokraterna föreslår att 3 Mkr/år anslås under perioden för att höja ambitionerna att uppfylla fullmäktiges beslut om att erbjuda praktikplatser för människor från tredje land med medicinsk kompetens Investeringar Kristdemokraterna stödjer de investeringsförslag som tidigare lagts av Samverkan Gävleborg. Under flera år har inte Landstinget Gävleborg lyckats investera enligt fastställda planer. Om Region Gävleborg skall klara av att upprätthålla kvaliteten och utveckla vården i den takt som behövs och klara av sitt nya uppdrag för den regionala utvecklingen behöver vi komma ifrån dagens alltför kortsiktiga investeringsplaner och impulsartade investeringsbeslut som lätt kan leda till felinvesteringar. Därför krävs en mer långsiktig investeringsplan på minst 5 år, men med en årlig avstämning utifrån utveckling och förändrad behovsbild. Ombyggnationer av vårdavdelningar Många av sjukhusens vårdavdelningar är gamla och slitna. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv underlättar moderna och bättre rustade lokaler städning och skötsel vilket leder till att infektionsrisken på våra sjukhus kan förbättras avsevärt. Region Gävleborg behöver därför utarbeta en renoveringsplan av sjukhusens vårdavdelningar. Ändamålsenliga lokaler för neonatalvården FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948. I FN:s förklaring om barnets rättigheter (1959) står det bland annat: ”Barnet och modern ... skall beredas särskilt skydd och särskild omvårdnad, vari innefattas ändamålsenlig vård före och efter födelsen.” Inte minst med stöd av detta är det viktigt för Kristdemokraterna att neonatalvården har tillgång till fräscha och ändamålsenliga lokaler som främjar de för tidigt födda barnens behov av en infektionsfri miljö. 13 Barnens Hus Region Gävleborg behöver höja ambitionsnivån för vården av våra barn och unga patienter. Därför behöver en projektering påbörjas för ett Barnens Hus där relevant hälso- och sjukvård för barn och ungdomar kan samlas under ett tak. Patienthotell Inte minst Gävle sjukhus är i behov av ett patienthotell. Hotellet bör vara en fristående anläggning i anslutning till sjukhuset. Hotellet bör planeras tillsammans med extern aktör, som därefter med fördel kan bygga, finansiera och driva verksamheten. Parkeringshus, Gävle sjukhus För att långsiktigt lösa parkeringsproblemen vid Gävle sjukhus är det nödvändigt att en helhetslösning för parkering utarbetas. Initialt ska parkeringen utökas med 200 nya platser. Samtidigt ska en plan för byggnation av ett parkeringshus tas fram. Hospice För Kristdemokraterna är det viktigt att det skall vara gott att leva även om man bara har två veckor kvar av sitt liv. Därför behöver Region Gävleborg kunna erbjuda en god palliativ vård i hela länet, där hospicefilosofin utgör en viktig del. Eftersom människors önskemål om hur och var de vill tillbringa sin sista tid i livet måste Region Gävleborg kunna erbjuda en större mångfald än vad som idag är fallet. Där kan alternativa utövare vara ett värdefullt tillskott. Därför bör en projektering av ett Hospice i anslutning till Gävle sjukhus snarast påbörjas. Därutöver är det viktigt att en utredning för Hospice i norra delen av länet genomförs utan dröjsmål. Ny akutmottagning Situationen på akutmottagningen i Gävle är känd sedan lång tid och bristerna har påtalats vid ett flertal tillfällen. Att det behövs en ny akutmottagning på Gävle sjukhus behöver knappast påpekas ytterligare. I samband med att en komplett lokalförsörjningsplan tas fram skall därför en helt ny akutmottagning inarbetas. Samtidigt prioriteras ett särskilt väntrum för våra unga patienter. Kollektivtrafik Kristdemokraterna arbetar för att livsmiljön i Region Gävleborg ska vara förknippat med attraktivt boende och väl fungerande infrastruktur. Kristdemokraterna stödjer därför en politik som syftar till en fungerande kollektivtrafik som kan underlätta vid arbets- och studiependling. I enlighet med egen lagd motion stödjer Kristdemokraterna Hållbarhetsnämndens prioritering av WiFi på X-tågen och länets bussar. 14 Ekonomisk plan Planeringsförutsättningar 2016-2018 Utfall 2014 Skattesats (kr) Skatteintäkter, utjämning och bidrag (%) Resultatmål (%) Nettokostnadsutveckling (%) 11,51 4,2 1 Budget Prognos Plan 2015 2015 2016 11,51 4,3 1 Planeringsramar, faktisk uppräkning (%) – Regionstyrelsen – Hälsoval – Hälso- och sjukvårdsnämnden – Hållbarhetsnämnd – Kultur- och kompetensnämnd – Övriga nämnder Resultatutveckling Nettoskostnad (Mkr) Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Resultat före finansnetto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Utfall 2014 1,1 2,2 2,4 1,7 6,9 1,7 11,51 4,2 1 Plan 2018 11,51 3,9 1 11,51 3,4 1 11,51 3,3 1,5 7,2 4,3 4 9,7 – 1,6 0 3,9 3,6 2,9 0 – 3,5 2,5 4,1 3,8 2,7 1,5 2,4 2,4 Budget Prognos Budget 2015 2015 2016 – 7 708 – 8 044 5 881 6 140 1 912 1 987 85 83 150 63 – 89 – 66 146 80 Plan 2017 Plan 2017 Plan 2018 – 8 007 – 8 346,6 – 8 574,5 – 8 800,8 6 135 6 432 6 681 6 930 1 986 2 004 2 040 2 077 114 89 147 206 138 41 41 41 – 67 – 43 – 91 – 134 185 87 97 113 15 Planeringsramar (Mkr) Utfall 2014 Budget 2015 Prognos Budget Plan 2015 2016 2017 Plan 2018 Regionstyrelse – varav Hälsoval – varav Integration – varav Näringslivsklimat och arbetstillfällen 2 104,4 1 299,5 Hälso- och sjukvårdsnämnden – varav Barn- och ungdomspsykiatri – varav Mellanvårdsplatser – varav Länsrehab – varav Lönesatsning, vårdpersonal – varav Kultur på recept 5 304,2 5 515,4 22 20 10 15 2 5 676,7 22 20 10 15 2 5 827,3 22 20 10 15 2 Hållbarhetsnämnden – varav Folkhälsa – varav Kollektivtrafik 392,4 434,6 0,5 10 445,7 0,5 10 452,2 0,5 10 Kultur och kompetensnämnd – varav Folkbildning 163,7 161,1 0,3 155,4 0,3 159,6 0,3 Patientnämnd Företagshälsovårdsnämnd Gemensam nämnd Revisorer Planeringsreserv Total 4 0 0 5,5 69,8 8 044 4 0 0 5,8 0 8 376,6 4,1 0 0 6 0 8 624,5 4,2 0 0 6,1 0 8 880,8 – 20 – 10 8 346,6 – 30 – 20 8 574,5 – 50 – 30 8 800,8 Minskade hyrläkarkostnader Besparing central administration Total nettokostnad 2 255,70 2 336,60 2 431,40 1 355,1 1 403,3 1 457,3 13 13 13 5 5 5 16 Investeringsramar 20162020 (Mkr) GÄVLE Hus 04, etapp 3 Parkeringsplatser, 200 platser Parkeringshus, 250 platser/ våning Ny akutmottagning Ombyggnationer, vårdavdelningar Onkologiskt centrum Bro till Valls Hage Hospice Neonatal Barnens Hus Övrigt HUDIKSVALL Hus 07, etapp 3 Hälsans Hus Neonatal Barnens Hus Forsa Folkhögskola Övrigt SÖDERHAMN Ny godsmottagning, etapp 1 Övrigt SANDVIKEN Anpassning för ny verksamhet Utökning, mellanvårds- och rehabplatser Övrigt pågående Tillkommande projekt Budget totalt 2016 - 2020 Prognos Plan 2015 2016 90 5 40 Plan 2017 30 5 20 100 200 Plan 2019 Plan 2020 60 20 30 50 150 5 60 10 150 40 70 50 50 50 100 50 5 48 10 10 100 50 20 48 21 5 10 5 60 5 20 20 10 5 10 40 20 40 264 Plan 2018 5 50 50 100 50 50 10 11 5 20 20 25 34 10 30 40 150 20 15 Wifi på X-tågen och länets bussar Totalt – investering byggnader Investeringar – inventarier 2,7 1 407,7 990 2,7 207,7 190 340 200 320 200 240 200 300 200 TOTALT 2 397,7 397,7 540 520 440 500 17
© Copyright 2024