Språkets historia Inspelningar av ljud på skiva och band är en ganska ny uppfinning i människans historia. Så hur människor pratade för tusen år sedan, eller tidigare, får vi försöka lista ut genom att studera de skrifter som finns kvar. De äldsta bevarade skriftspråken, det sumeriska och det egyptiska, är närmare 5 000 år gamla. Men människan kunde förstås tala långt innan dess. Troligen har vår art, Homo sapiens, alltid kunnat tala. De tidiga Homo sapiens hade samma intelligens och talorgan som vi. Homo sapiens har funnits i minst 200000 år, men det finns inget som säger att inte tidigare märiniskoarter också kunde tala. Hur många språk finns det? Man räknar med att det talas omkring 5 000 olika språk i världen. De stora språken, majoritetsspråken, är ungefär 60 stycken, och de talas av 80-90 procent av jordens befolkning. De allra flesta språk är minoritetsspråk, de talas bara av små folkgrupper. Vilka de största språken är kan du se i tabellen. Att urspråken har utvecklats till så många olika små språk beror på att många folkgrupper genom årtusendena har levt utan kontakt med varandra. Därför har de olika språken utvecklats åt olika håll. Urinvånarna i Australien, aboriginerna, är ett exempel på detta. När de första europeerna kom till Australien på 1700talet talade aboriginerna mellan 200 och 250 olika språk, men varje språk talades av bara några tusen personer. Aboriginerna levde visserligen på samma kontinent, men i stammar som hade väldigt lite kontakt med varandra. 254 SPRÅKEXPERTEN DE TIO STÖRSTA SPRÅKEN I VÄRLDEN -----------------------* Språk : Talas av cirka : Talas i i 1. Mandarin : 885 miljoner 2. Spanska 332 miljoner : Spanien, 3. Engelska 322 miljoner : USA, Kina, Taiwan : Latinamerika : Storbritannien, Irland, Australien, : Nya Zeeland, i 4. Bengali 189 miljoner Kanada, m.fl. : Bangladesh, : delar av Indien 5. Hindi 182 miljoner : Indien 6. Ryska 170 miljoner i Ryssland, delar : av Kazakstan : och Ukraina 7. Portugisiska: 170 miljoner : Portugal, Brasilien 8. Japanska i 125 miljoner i Japan 9. Tyska : 98 miljoner : Tyskland, : Österrike, , : delar av Schweiz 1O.Wu : 77 miljoner : Kina Ökar eller minskar antalet språk? Många av de små språken minskar eller håller på att försvinna helt, medan majoritetsspråken blir större. Genom historien har det skapats stora och mäktiga länder som erövrat andra länder och på det sättet spridit sina språk. Ett exempel är Nordamerika där de engelsktalande vita nästan helt förintade indianfolken. Där talades tidigare hundratals indianspråk, men DEN INDO-EUROPEISKA ,sPRAKFA.M.ILcJEN .•. Trädet visar hur de indoeuropeiska språken är släkt med varandra. Nästan alla europeiska språk tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. SPRÅKEXPERTEN 255 'NOO IR.AMKA D BALTISKA D ARMENISKt\ SLAV/Sr<A ~ALMNSKA • .•. Så här har de indoeuropeiska språken brett ut sig geografiskt. 256 SPRÅKEXPERTEN r<EI..TI5KA i dag talas nästan enbart engelska. Detsamma gäller Australien. Där har nästan alla av aboriginernas språk försvunnit. I Latinamerika talas nu huvudsakligen spanska och portugisiska, och minoritetsspråken har trängts undan. Hur är språken släkt? Folkgrupper som har flyttat ifrån varandra och som en längre tid varit åtskilda, talar alltmer olika. På så sätt har det uppstått olika språk, som fortfarande har vissa likheter. Man säger att språken är släkt med varandra. Ibland går det att följa en hel grupp av språk bakåt i tiden till ett "urspråk", ett gemensamt språk som de övriga språken har utvecklats ur. Ett sådant urspråk är det indoeuropeiska, som nästan alla europeiska språk kommer ifrån. Indoeuropeiska språk På 1l00-talet uppmärksammade forskare att många europeiska språk hade stora likheter. Dessutom upptäckte europeer som lärde sig det gamla indiska språket sanskrit att det fanns likheter mellan de europeiska språken och sanskrit. Språkforskarna förstod att det fanns ett bakomliggande gemensamt språk. Detta urspråk gavs namnet indoeuropeiska. Här kan du se vad foder och moder heter på några olika indoeuropeiska språk. Svenska Latin Forngrekiska Sanskrit Fornengelska Fornpersiska fader moder pater mater pater meter pitar matar feeder modor athir mathir Den indoeuropeiska folkvandringen I dag tror forskarna att det fanns ett folk, eller flera grupper av folk, som levde i ett område norr om Svarta havet och Kaspiska havet för 4 000- 5 000 år sedan. De kallas indoeuropeer, och det var de som utvecklade jordbruket och boskapsskötseln. Den indoeuropeiska befolkningen växte, och omkring år 2000 f.Kr. började de sprida sig mot väster, söder och sydöst. Indoeuropeerna tog sig till Indien i öster, till Italien och Grekland i söder, och ända bort till Atlanten i väster. Och de förde naturligtvis med sig sitt språk. Svenskan, som tillhör de indoeuropeiska språken, är närmast släkt med de andra nordiska språken, t.ex. danska och norska. De är svenskans syskon. De språk som vi därefter är mest släkt med är de övriga germanska språken, t.ex. tyska och engelska, de är svenskans kusiner. Sedan har vi en hel rad ännu mer avlägsna språksläktingar, som t.ex. spanska, ryska och hindi. Hur språken är släkt kan du se på s. 255. Varför låter finskan så annorlunda? Det finns också europeiska språk som tillhör en helt annan språkfamilj än den indoeuropeiska. Finskan är inte alls släkt med svenskan, trots att Finland är en av våra närmaste grannar. Finskan tillhör den uraliska språkfamiljen. Till den hör också samiska, estniska och ungerska. De här språken kom till Europa med en folkvandring österifrån. SPRÅKEXPERTEN 257 Ringen - en resa i det svenska språkets historia Ebba var fortfarande arg när hon klev på bussen utanför skolan. Femtio sidor i läxa i den där tråkiga boken Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf. Hon som hade tänkt rida i kväll. Bussen lämnade Visby och rullade ut på landet. Hemma plockade hon upp Löwensköldska ringen ur skolväskan och la sig på sängen. Lika bra att det avklarat på en gång. Men redan efter några sidor var hon fångad av ringens magiska historia, och hon försvann in i en helt annan värld. Innan Ebba gick och la sig den kvällen, hämtade hon sin egen ring ur den lilla asken av körsbärs trä, där den förvarades. Ringen hade hennes pappa hittat när de grävde för utbyggnaden. Den var sällsynt vacker, kanske arabisk. På Gotland hade tusentals arabiska silvermynt, smycken och annat från vikingatiden grävts upp. Ringen passade perfekt på hennes långfinger. Nu kunde hon fortsätta på den kusliga berättelsen om den Löwensköldska ringen. Hon var helt fångad av ringens magi, och det dröjde innan hon somnade ifrån boken och började drömma ... ra Ebbas första dröm Ebba stod uppe på klippan och såg hur den stora båten närmade sig stranden. Hon kände sig konstig på något sätt. Hennes fingrar och händer var annorlunda, liksom de nakna fötterna och de grova stela kläderna. Men hon visste varför hon stod där. Hon väntade på sin pappa. Hjärtat började bulta medan hon iakttog hur skeppet roddes in mot land. Männen fick vada in den sista biten, och de drog skeppet efter sig med rep. De var klädda i mantlar, som var fästa vid höger axel, och hade läderbälten med stora spännen. Hon hörde hur de ropade och skrek åt varandra medan de bar i land skeppets last. Men vad sa de? Det måste vara en ålderdomlig svenska de pratade, enstaka ord kunde hon gissa sig till, men annars var det som ett främmande språk. Ebba drog efter andan. Nu bar de i land en död man. Hon sprang nerför slänten, skräckslagen. Var det han? Männen skrek något, och en av dem gick henne till mötes. Hon såg det i hans ansikte. Hennes pappa var död! Hon sprang fram till den döde och försökte se på hans ansikte, men klarade det inte. I stället drogs hennes blick till något annat. Han hade RINGEN på handen. Den spred ett svagt blått sken omkring sig. I samma ögonblick vaknade hon, alldeles svettig och med bultande hjärta. 258 SPRÅKEXPERTEN Runstenen RUNSVENSKA (CA 800-1225) -------------* Av de äldsta runorna framgår att Sverige, Norge, Danmark och Island i stort sett hade ett gemensamt språk fram till vikingatiden. Detta språk kallas urnordiska. På BOD-talet splittrades ur- nordiskan och de nordiska språken började alltmer skilja sig från varandra. Men ännu på 1000-talet var likheterna i språken så stora att man utan svårigheter förstod varandra. Island är det land som mest bevarat det urnordiska språket. En islänning kan än i dag läsa en saga från l200-talet med samma lätthet som en tidning. Nästa morgon frågade hon sin pappa om runstenen som fanns på deras gård. Han trodde att stenen var en vikingagrav, men han visste in te riktigt vad som stod på den. Och flickan i drömmen! Hade hon bott här? Var det hon som hade tagit hit ringen? Vad står det på den där runstenen? Hon ville ha reda på det i dag. Ebba skyndade ut och sprang bort till runstenen. Den första delen av runskriften hade blivit förstörd, men hon skrev av resten och tog med sig papperet till skolan. Kanske kunde Åke, historieläraren, ta reda på vad som stod där? Arvord Runsvenskan består framför allt av arvord, ord som gått i arv från urspråket och som är ganska lika i de flesta germanska språk, som tyska och engelska. Många av dessa ord finns fortfarande ~kltx~Ittxt rtl kxkt~rt~ ~h~Xflt IBltx~Itlxkt~rt{l kvar, och de tillhör främst områden som rör djur, mat, kroppen, familjen och naturen. Exempel på arvord är ko, häst, mjölk, salt, huvud, ben, man, kvinna, barn, hus, åker och sol. Lånord Låneorden var ord som svenskan fått genom vikingarnas handelsresor och genom de präster som kristnade landet på 1000- och 1l00-talen. Från den första kristna tiden har vi fått ord som kyrka, präst, djävul, biskop, altare och klocka. Namn Många av våra förnamn är gamla och härstammar från runsvensk tid eller ännu äldre tider. Det finns namn med ursprung i asagudarnas namn, som Tore som kommer från guden Tor. Det finns också många namn som härstammar från äldre djurnamn. Ulf kommer från ulv, varg, och Arne kommer från arn, örn. 260 SPRÅKEXPERTEN Nordens äldsta bokstäver Ebba knackade på och klev in i Åkes arbetsrum. Han blev minst sagt förvånad över hennes plötsliga intresse för runskrift. Hon satte sig vid arbetsbordet, medan Åke plockade ner en bok från bokhyllan. "Här Ebba. Läs det här först, så att du förstår lite mer om runskrift." Ebba läste: "Runorna är Nordens äldsta skrivtecken. I tusen år, från 200-talet till ca 1225, skrev vi i Sverige inte med några andra bokstäver än runor. Ordet bokstav betyder stav (= runa) inskuren i bok (bokträ). Runornas form tyder på att de från början skars in i trä med kniv. Runorna består mest av raka streck som var lättast att skära. Under hela medeltiden användes runskriften vid sidan av de lärdes latinska bokstäver. I vissa delar av landet, som i Älvdalen i Dalarna, användes runskrift ända in på 1800-talet! Under den runsvenska tiden (ca 800-1225) användes en runskrift med 16 tecken. Den tredje runan, th, var ett läspljud som i engelskans their (tonande) eller thing (tonlöst). Detta ljud har försvunnit från svenskan, liksom den sista runans ljud, R, ett r-ljud som påminner om ett sje-ljud. Eftersom det bara fanns 16 runor, men många ljud, så kunde några runor användas för Hera ljud. Mellan orden brukade ett litet kors ristas in för att det skulle bli lättare att läsa. Runorna är ofta huggna i en slinga i form aven orm. I Sverige finns det omkring 3 500 runinskrifter i sten. De Hesta finns i Uppland, ca 1 000 stycken. Uppland är Europas runtätaste område. Runstenarna är inte gravstenar utan minnesmärken över personer." Ebbas runskrift Ebba tog fram lappen med runorna och visade den för Åke. Det tog inte lång tid att få fram en översättning av runskriften till bokstäver: thria thina kuth hielbin eftir sial vag o y ö g ä rothfoaR Ebba förstod inte ett ord, så Åke skrev ner förklaringen: Denna sten efter Rodfos. Gud hjälpe Rodfos själ. Rodfas! Kan det ha varit den döde från vikingaskeppet? Hade han och Hickan bott på deras gård för 1 000 år sedan? En sak visste hon i alla fall. I kväll skulle hon sätta på sig den magiska ringen när hon la sig. För hon ville drömma vidare ... f u th O r k h n a s t ------------------------------------------------------------------------------ v rothfos e ä ä e d b P m R e y J .•.Runalfabetet. SPRÅKEXPERTEN 261 Ebbas andra dräm Ebbas medeltidstext Hon stod på ringmuren, det var ingen tvekan om Nästa dag efter skolan sökte Ebba åter upp en något förvånad Åke på hans arbetsrum. "Tror du att det går att lista ut vad som står på lappen?" frågade hon ivrigt. Han tittade på hennes skrivna lapp. "Det ser ut som några rader ur Gotlandsvisan. Den är skriven på medeltidssvenska. Du vet att efter att kristendomen erövrat Sverige började det latinska alfabetet användas jämsides med runskriften." Åke skrev flitigt några minuter, innan han belåtet lutade sig tillbaka och visade resultatet: saken. Hon kände igen den och mycket av Visby stad som låg innanför. Men utanför muren såg det ut som rena landet. Det var ett fruktansvärt oväsen inifrån staden av gnisslande kärror och av hantverkare, gatuförsäljare och handelsmän. Och lukter! Det luk- tade så annorlunda mot det som hon var van vid. Skillnaden mellan fattig och rik var lätt att se på kläderna. De flesta av de enkelt klädda stod i grupper för sig och pratade något gammalt gutamål, det kunde hon höra. Men de bättre klädda talade andra språk. Det lät som tyska och kanske också danska. En soldat stannade och betraktade några meter nedanför henne ett handskrivet meddelande som satt på en trädörr. Soldaten rev ner det och kastade det på marken. Ebba skyndade sig ner från muren och tog upp meddelandet. Var det något som solda- ten inte gillade? På papperet var en gris med kunga- krona ritad, och så stod det en vers bredvid. Skorpio pläghar lekia Skorpionen brukar leka medh tungone smekia med tungan smeka medh stiärtenom med stjärten stinga stinga så göra the danske så gör de danske Wij klaghe thedt alle Vi protesterar hwadh Swerighe är skedt mot vad som med Sverige har skett Skorpio pläghar lekia med h tungone smekia medh stiärtenom alla med h sweck och falskheet med svek och falskhet stinga så göra the danske Wij klaghe thedt alle hwadh Swerighe är skedt medh sweck och falskheet Solen lyste på ringen hon bar, och i samma ögonblick tog någon ett fast grepp om hennes handled. Hon försökte slita sig loss, men det var för sent. Ringen drogs av henne finger och försvann med tjuven i folkvimlet. Hon försökte springa efter, men det var trångt Åke förklarade: "Danskarna var lika svekfulla som skorpionerna. Så tyckte i alla fall 'de svenske' efter att ha förlorat Gotland till danskarna." Oj, medeltiden! Ebba kände sig otålig av nyfikenhet. Hon planerade redan att skynda sig hem, äta och rida sig trött så att hon kunde somna tidigt och fortsätta på ringens historia. Men nu hade ju ringen blivit stulen, hur kunde den då ha hamnat hemma på gården? Ebba sa hej då till Åke och satte fart mot busshållplatsen. och hon knuffades hit och dit. Några barn stod i en cirkel och sjöng. Sången snurrade runt, runt i huvudet på henne och hon blev yr och illamående. "Denna ringen, den ska vandra, från den ena till den andra. Låt den gå, låt den gå, låt den aldrig stilla stå ..." Precis som efter den första drömmen vaknade hon svettig och uppjagad. SPRÅKEXPERTEN 263 Ebbas tredje dröm MEDELTIDSSVENSKA (1225-1526) ------------* Hon stod på ett torg omgivet av pampiga stenhus. Det var kvällsljus och folk stod i små grupper fram- Västgötalagen för ingången till ett av husen. Kvinnorna var klädda Den äldsta svenska text med det latinska alfabe- i eleganta långa klänningar och männen hade peru- tet som finns bevarad är Västgötalagen från 1225. ker. Många bar masker för ansiktet. Ebba gick närmare och kunde på det palatslika huset läsa Kongligo Operan i guldbokstäver. Tyskan och danskan Ordförrådet i svenskan förändrades utökades under medeltiden. behärskade mycket och Den tyska Hansan handeln i Östersjön, och tyska köpmän och hantverkare Ett tag på BOa-talet invandrade till Sverige. hade vi en tysk kung med Operan i Stockholm. Var det inte på en maskerad på operan som Gustav III blev skjuten? Hon kunde höra att de uppklädda damerna och herrarna pratade med varandra på franska. Var det inte så på Gustav III:stid? Hon avbröts i sina tankar aven känsla som hon tyska skrivare och rådgivare vid sin sida. I många kände igen. Känslan av att RINGEN var i närheten. städer fick språket starka inslag av tyska. Hon vände sig om och såg en välklädd man på väg Ekonomi, handel, hantverk och politik domi- att korsa gatan. Hon såg det svaga blå skenet och nerades av tyskarna och deras språk. Några ex- försökte tränga sig förbi ett par som skymde sikten. empel på tyska lånord är stad, fröken och mynt. Just i det ögonblicket Även det danska inflytandet var stort under kom en hästskjuts farande i full fart. Mannen såg den inte utan stegade ut i gatan. Ebba var nästan framme vid honom, då hon för- medeltiden. stod vad som höll på att hända. Hon kastade sig fram och knuffade undan mannen. Förvånad ramlade Namn I och med kristendomens erövring av vårt land blev bibliska namn och helgonnamn under hela medeltiden. populära Vanliga namn var t.ex. Katarina, Kristina, Andreas och Mikael. Även tyska och danska namn blev vanliga, t.ex. Ebba, Henrik, Axel och Stig. mannen bakåt, medan hästskjutsen dundrade förbi. Mannen med ringen reste sig upp. Han omfamnade henne och frågade om det fanns något sätt han kunde tacka henne på. Trots att hon var omtumlad märkte hon att han pratade gotländska. Hon stirrade på ringen och sa högt: "Ringen!" Mannen log, tog av sig ringen och gav den till henne. Han omfamnade ÄLDRE NYSVENSKA (1526-1732) ------------* Gustav Vasas bibel Efter det att Gustav Vasa besegrat danskarna och tagit makten, enade han landet. Då behövdes en bibel på svenska, och år 1541 var Gustav Vasas bibel klar. Med den började ett modernare skriftspråk utvecklas, nysvenska. Tack vare boktryckarkonsten kunde bibeln tryckas i flera exemplar som skickades ut över landet. 264 SPRÅKEXPERTEN henne igen och fortsatte över gatan. Fransk kultur Åke var inte förvånad längre. Han hade till och med ställt dörren öppen. Även han var spänd på att höra fortsättningen. Ebba berättade. "Gustav III mördades 1792", sa Åke. "Kungen var en stor beundrare av 1700-talets franska kultur. Han tyckte att svenskarna var obildade och att kulturen behövde utvecklas här uppe i Norden. Därför grundade han Operan, Dramatiska teatern och Svenska Akademien. Han älskade musik och teater, och var gärna med själv och spelade teater. Och så uppmuntrade han konstnärer och diktare. Det var nu som Carl Michael Bellman skrev sina visor. Svenska Akademien fick som uppgift 266 SPRÅKEXPERTEN 'att arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet'. Resultatet blev bl.a. en ordlista som hela tiden förnyas och finns kvar än i dag." Ebba tittade Åke beslutsamt i ögonen. "Jag tänker skriva ner mina drömmar om ringen. Och sen ska jag skriva en bok om tjejer som har bott på vår gård och som får ärva en magisk ring. Och de tjejerna kan mötas i sina drömmar. Jag ska bli författare, Åke, en ny Selma Lagerlöf Men först måste jag släktforska, för att ta reda på vilka de här tjejerna var. Och du ska hjälpa mig, Åke." "Öh, jaha", sa Åke. Han kom inte på något annat att säga. YNGRE NYSVENSKA (1732-CA 1900) NUSVENSKA ORD --------------------------* ------------------------* Under 1700-talet hade läs- och skrivkunnig- Lånord på 1900-talet heten ökat så mycket att tidningar och tidskrift- De ord som i dag, och under hela 1900-talet, er började ges ut. Mest känd är veckotidningen har utökat vårt ordförråd är främst engelska Then Swänska Argus, vars första nummer kom ord, mest från USA. Det är nya ord inom teknik, ut 1732. Genom att skriva med ett enklare och vetenskap, mode, sport, reklam och annan modernare företagsverksamhet. språk skilde sig Argus tydligt från Exempel på nya engelska tidigare litteratur. Tidningen Argus inleder en ord i svenskan är jumbojet, kärnkraft, turbo- period i språkhistorien motor, sexig, gym, såpopera och hamburgare. som kallas yngre nysvenskan. För en del ord går det att hitta svenska motsvarigheter, och för andra ord går det att Lånord på 1100-talet försvenska stavningen. Men många ord har fått Under 1600- och 1700-talen var Frankrike behålla både sitt uttal och sin ursprungliga Europas stormakt. Vid Europas alla hov, och stavning. För ordet monitor har det svenska bland adeln, försökte man på alla sätt att efter- ordet bildskärm accepterats, men för scanner likna Frankrike. Överklassen var tvåspråkig och har det varit svårare. Det är inte många som talade både franska och svenska. Framför allt säger bildläsare i stället. För ordet chips finns konst, vetenskap, musik, kläder inte ens något svenskt ord. Engelskans mail kan och mat var den franska påverkan stor. Exempel inom områdena vi försvenska stavningen på, till mejl, på samma på franska ord som införts i vårt språk är garde- sätt som vi försvenskat tape till tejp. Men vissa rob, parfym, choklad, karamell, kuliss, biljett, försvenskningar, som jos i stället för juice, har paket och industri. inte slagit igenom. Namn Namn Franska namn blev på modet på 1700-talet Film, tv och tidningar har varit viktigast för och då främst kvinnonamn. Först var det adels- spridningen av de engelska namnen under flickorna som fick namn som Charlotte, Louise, 1900-talet. Exempel på engelska och amerikan- Christine, Marianne och Sophie, men snart ska namn är jenny, Fanny, Kent, Roger, john, spred sig namnen till alla samhällsklasser. johnny, Robert, Dennis och Tommy. Tio procent av Sveriges befolkning är invandrare eller barn till invandrare. Säkert kommer många av deras namn att tas upp i det svenska språket och upplevas som "svenska" om hundra år. SPRÅKEXPERTEN 267 Dialekter Ordspråk När Sveriges befolkning växte och spred sig över landet hände saker med språket. De olika delarna av landet skildes åt av skogar, berg och vatten, och olika dialekter växte fram. Lite grovt kan dialektområdena i Sverige delas in i följande områden: Ord förändras, ord försvinner och nya ord kommer till. Men vissa uttryck har behållit sin ursprungliga form genom tiderna. Det är ordspråken och talesätten. Bättre fly än illa flkta, säger vi än i dag, även om folk som är osams inte utmanar varandra på duell med värja längre. Vi förstår innebörden, även om vi inte alltid vet varifrån uttrycken kommer eller vilken deras ursprungliga betydelse var. Ett ordspråk måste vara så kort att det går att komma ihåg, och så fyndigt att det inte glöms bort. Många gånger är det oklart var ordspråken kommer ifrån. Många ordspråk finns spridda över hela världen i liknande former. Man ska inte väcka den björn som sover, säger vi svenskar. Väck inte den hund som sover, tycker tysken. Fransmannen varnar för katten, engelsmannen för lejonet, och indiern för ormen. Många av de ordspråk som fortfarande används har ett mycket gammalt ursprung, och kommer t.ex. från antiken och Bibeln: De svenska dialekterna håller på att jämnas ut genom radio, tv och andra massmedier, men också genom folkomflyttningar. Det är tråkigt om dialekterna försvinner, för de är en krydda i språket och en del av vår personlighet. De skapar även tillhörighet med vår hembygd. Hur mycket av dialekterna finns kvar i dag? Projektet SweDia 2000 har samlat in talprover på över 100 svenska dialekter. För varje dialekt har äldre kvinnor, äldre män, yngre kvinnor och yngre män spelats in. Om du går in på projektets hemsida kan du själv lyssna på hur de olika dialekterna låter. Här finns också fakta om dialekter. Adressen är swedia.ling.umu.se (obs! inget www i webbadressen). 268 SPRÅKEXPERTEN Friskt vågat är hälften vunnet Al/ting har sin tid Själv är bästa dräng Bränt barn skyr elden I nöden prövas vännen Bättre sent än aldrig Hungern är bästa kryddan Ordspråken ger även goda råd: Ärlighet varar längst Bättre brödlös än rådlös Den som spar han har Som man bäddar får man ligga Bättre tiga än illa tala Det finns också många ordspråk som är folkliga och som har gått som muntlig tradition från generation till generation. Andra visdomsord har hämtats från litteraturen, t.ex. från Hamlet och andra pjäser av Shakespeare. Talesätt Skillnaden mellan ett ordspråk och ett talesätt är att ett ordspråk alltid används ordagrant, medan ett talesätt anpassas till den mening det ingår i. Om talesättet "ha huvudet på skaft" sätts in i en mening kan det bli så här Han har verkligen huvudet på skaft. Han är duktig i alla ämnen. Talesätten kommer ofta från Bibeln eller från annan känd litteratur. Ibland finns en särskild historia bakom talesättet. Det ger jag katten i - det struntar jag i. Ursprungligen "Det ger jag åt katten". hette det Det hänger på ett hår - det är farligt nära att misslyckas. Från en grekisk berättelse där en man åt en måltid med ett svärd hängande i ett tagelhår ovanför huvudet. Först till kvarn får först mala Bättre fly än illa fäkta Allt är inte guld som glimmar Slutet gott allting gott! Liten tuva välter ofta stort Fara som ett torrt skinn - skynda fram och tillbaka. Efter ormarnas ömsade skinn som flyger omkring i vinden. 1055 Göra någon en björntjänst - försöka hjälpa någon men bara förvärra situationen. Efter en fabel om en man som hade en tam björn. Björnen ville slå ihjäl en fluga som satt på mannens näsa, men slog ihjäl mannen i stället. SPRÅKEXPERTEN 269
© Copyright 2024