1. No category

J-E Sundström – Matera medica
DETOXIFIERING
Naturmedicinsk modell och historik
Moderna studier
Toxiner och detoxifering
Oxidativ stress
Kroppens förmåga till egen avgiftning av homotoxiner är beroende av
Detox
• Detoxplan
• Betydelsefulla ämnen och näringsämnen vid detox
• Livsmedel m.m som ska undvikas under detox
• Primära indikationer för detox
• Utökad detox
• Negativa effekter av detox
• Kontraindikationer
Fasteterapi
• Allmänt
• Indikationer för fasteterapi
• Kontraindikationer
Naturmedicinsk modell och historik
Sedan urminnes tider har människor, i varje del av världen sysselsatt sig med reningskurer; rening eller
katarsis (gr. κάθαρσις) har ofta kopplats samman med metafysiska element, och föreställningar om hur kroppen
med tiden (åldrandet) förlorar i vitalitet, och hur man är, vad man gör eller inte gör och hur man lever i det
fysiska livet påverkar, inte bara efterlivet, utan också kroppen. "Vet ni inte att er kropp är ett tempel för den
heliga anden..." (1 Korintierbrevet 6:19).
Bastubad, fasta, vårkurer, alla är de hemmahörande i de flesta kulturer som funnits på jorden sedan människan
började resa sig upp ur savannernas höga gräs, för att börja försöka förstå sin plats här på jorden.
När man får influensa, stoppar kroppen själv sitt intag av föda, man tappar aptiten, kroppen koncentrerar sig på
att nedkämpa infektionen vid ett mycket komplext självläkningssystem som ofta ter sig enkelt - inflammation,
förhöjd kroppstemperatur osv.
Enligt naturmedicinen kommer en vital kropp vid dessa tillfällen att göra sig av med ämnen som ackumulerats
i vävnader för senare avlägsnande; således är infektionen inte nödvändigtvis bara av ondo, utan kan tjäna i sig
som en detox-kur. Man söker närmast instinktivt (liksom hundar, rävar och andra mammalia) efter vätska, man
svettas och man vill vila - allt för att låta vitaliteten och homeostasen återskapas och balanseras.
Enkla schamanistiska kulturyttringar från den allra tidigaste historien av mänskligheten, till de komplexa
levnadsreglerma i den indiska Ayrveda och kinesiska traditionella medicinen, till grekerna och den långsamma
utvecklingen till den moderna vetenskapen – alla har de sysselsatt sig med att förstå kroppens strävan till
självläkning.
Detox (förkortning för detoxifiering) är en del av den naturmedicinska uppfattningen om att med enklast
möjliga insatser förebygga homeostatisk obalans (med påföljande sjukdom eller lidande som följd), och att
befrämja hälsa genom återskapandet balansen, och därmed livsenergi (vare sig man kallar den det eller vitalitet
eller som kineserna kallar den Qi).
Detox kan göras hur enkelt som helst, eller hur komplicerat som helst. Den kan göras hemma av den enskilda
individen eller i grupp; den kan kombineras med andra element som förbättrar kroppslig, mental och själslig
livskraft. Det är tankegångarna bakom den som är det viktiga (poängen) i allt.
Om människor ska göra den själv hemma, är det viktigt att upplysa om och hur och när och för vem. Det är
inte alla en detox (eller delar av den), är lämpliga för. Idén är att den ska ge ökad livskvalitet och inte bara vara
J-E Sundström – Matera medica
ett sätt att ”spjäka sig” på.
Man ska alltså se dessa komponenter som viktiga:
1. Återskapandet av kroppslig, men också mental och själslig balans [Balans, homeostas]
2. Vitalisering och regenerationssträvanden [Livsenergi]
3. Ökad livskvalitet [Fysisk, psykisk och andlig utveckling]
Om man med detox bara avser att dricka några gröna processerade ört/grönsaksjuicer har man tappat
tankegången om den holistiska världssynen, och vad är det man gör då egentligen? – Jo, man dricker mystiska
gröna drycker, rätt och slätt.
Moderna studier
Påverkbara faktorer som rökning, alkohol, livsstil (t.ex fysisk aktivitet), och nutrition toppar listorna av orsaker
till kardiovaskulär sjukdom, cancer, och obesitas/metabolt syndrom samt diabetes (WHO. Global status report
on noncommunicable diseases, 2010,
http://www.who.int.proxy.bib.uottawa.ca/nmh/publications/ncd_report2010/en/index.html).
Toxiner: Arsenik (Agency for Toxic Substances and Disease Registry. Toxicological Profile: Arsenic, 2007,
http://www.atsdr.cdc.gov/ToxProfiles/TP.asp?id=22&tid=3), kadmium (Agency for Toxic Substances and
Disease Registry. Toxicological Profile: Cadmium, 2008, http://www.atsdr.cdc.gov/toxprofiles/tp.asp?
id=48&tid=15), bly (Agency for Toxic Substances and Disease Registry. Toxicological Profile: Lead, 2007,
http://www.atsdr.cdc.gov/ToxProfiles/tp.asp?id=96&tid=22), och kvicksilver (Agency for Toxic Substances
and Disease Registry. Toxicological Profile: Mercury. US Department of Health and Human Services. Public
Health Service, 1999, http://www.atsdr.cdc.gov/ToxProfiles/TP.asp?id=115&tid=24) påträffas konstant i
dricksvatten, livsmedel, damm, fisk, amalgam, bruksartiklar och äldre pesticideer.
De är troliga eller välkända carcinogener som binder till sulfhydrylgrupper i proteiner och hämmar enymfunktion, upplagras i organ som hjärnan, njurar, lever, och ben, där ge ger upphov till neurologisk dysfunktion,
organstörningar, och skelettal obalans. I samband med de vitt påverkande effekterna av dessa kemikalier inträder en endokrin svår störning av bly och immunsystemsdysfunktion av kvicksilver. Utöver dessa finns stora
betänkligheter om fluor, aluminium och uran (Lord R et al. 2008).
Pesticider utgörs av insekticider, herbicider och fungicider, med olika angreppspunkter för att döda, fördriva
eller kontrollera angrepp av insekter, ogräs eller svampar. Denna grupp medel är de ända kemikalierna som
tillåts att spridas över en minimal målyta. Pesticider som används idag har blivit kopplat till olika typer av
cancer, neurologiska, endokrina, utvecklingsmässiga, reproduktiva, respiratoriska och immunologiska störningar (Sears M et al.; Sanborn M et al.; Bassil KL et al.)
Pesticider som används med genmodifierade grödor, och som används storskaligt för att utsätta grödornas
resistens mot herbicider, har påträffats i kvinnor och i barns navelsträng (Aris A & Leblanc S).
Ihärdiga organiska föroreningar (Persistent Organic Pollutants, POPs): Det finns en lång rad av kemikalier som
definieras av dess långvarighet i miljö och kropp. Dessa inkluderar dioxiner och furaner (herbicida föroreningar, förbränningsprodukter, miljöprodukter av antimikrobiellt “triklosan”), polyklorinerade bifenyler och
polybromierade difenyetrar, polyfluorinerade fläckborttagare, antirynk och nonstick ämnen (t.ex teflon), och
J-E Sundström – Matera medica
organoklorkemikalier (äldre pesticider—t.ex hexakorobenzen, DDT, och dess metabolit DDE).
Många POPs med konjugerade ringstrukturer är endokrinpåverkande då de intagerar med hormonella receptorer. POPs kan också binda till arylhydrokarbonreceptor (AhR), vilket medför en kaskad av “dioxinliknande”
toxiska svar (Bradshaw TD & Bell DR).
Volatile Organic Compounds (VOCs). Det finns en stor grupp kemikalier som definieras av låg molekylvikt
och volatilitet. De är lösningsmedel, bensin, och andra syntetiska lättflyktiga beståndsdelar (US Environmental
Protection Agency. Basic Information on Indoor Air Quality: Volatile Organic Compounds, 2011,
http://www.epa.gov/iaq/voc.html). De kan interfera med cellmembran och ge olika neurologiska effekter.
Formaldehyd, bensen, är cancerframkallande.
Plaster: Framställs från monomerer, som kemiskt binds samman till polymerar. Toxiska data om plaster är
starkt varierande, där vinyl står ut som en tydligt toxisk monomer, liksom problem med dess nedbrytning
(Lithner D et al.)
Toxiner och detoxifering
Ett toxin är vilken substans som helst, naturlig eller syntetiskt, endogent eller exogent som skapar en irritation
och/eller skadliga effekter på organismen, i dessa sammhang betecknas de homotoxiner, som underminerar
hälsan eller medför en biokemisk stress för organfunktionerna.
Naturmedicin avser att minska ökad ansamling i kroppens vävnader och vätskor av dysfunktionella proteiner,
bildade utan medverkan av enzymer genom glykosidering och lipoxidering av proteiner, peptider och
nukleinsyror.
En del av dessa substanser, av naturmedicinen ofta betecknade slaggprodukter, har forskning, helt nytligt
identifierat som AGE (advanced glycation end products) och ALE (advanced lipoxidation end products), och
aktiverar bl.a RAGE, en receptor med central roll i den inflammatoriska kaskaden, med förmåga att
undertrycka en rad autoregulatoriska skyddsfaktorer i kroppen och framför allt aktivera den starkt
proinflammatoriska transkriptionsfaktorn NF-kappa-B liksom en mängd andra signalmolekyler, som VCAM-1,
ICAM-1, E-selektin, eNOS, TGF-β, TNF-α, IL-6, PAI-1 och VEGF.
En löslig form av RAGE, benämnd sRAGE, motverkar RAGEs negativa funktioner i kroppen.
Många kroniska sjukdomar kännetecknas av förhöjt RAGE kombinerat med för lågt sRAGE.
Fytoantioxidanter har visat sig kunna minska AGE/ALE-ackumulationen, förbättra RAGE/sRAGE- kvoten och
förhindra utveckling och progress av kroniska sjukdomar (Läkartidningen 2007-12-18 nr 51).
Typer av homotoxiner
1. Endotoxiner bildade från kroppsegna mikroorganismer
2. Fria radikaler, skapade från den egna ämnesomsättningen eller som ett svar på exponering av miljögifter,
joniserande strålning osv.
3. Avfallsprodukter från proteinomsättningen, t.ex urinsyra
4. Naturliga ämnen i för höga koncentrationer, t.ex kolesterol
5. Skadliga oxidationsprodukter, bildade i normala ämnesomsättningen (oxiderande lipoproteiner) eller av
exogena, onödiga avfallsämnen (som t.ex färgämnen och tillsatsmedel)
6. Skadliga ämnen i dieten (transfettsyror, tillsatsmedel, alkohol, syntetiska läkemedel, miljögifter, pesticider
m.fl)
Störningar/skadeverkningar av miljögifter, tungmetaller, plaster m.fl.
Oxidativ stress
Endokrina störningar
Genotoxicitet
Hämmade enzymfunktioner
Dysbiosis eller störningar av tarmfloran har vunnit ett allt större intresse i forskning och kliniskt intresse av t.ex Human Microbiome Project by the US National Institutes of Health
(http://commonfund.nih.gov/Hmp/).
Behandling
•
En detaljerad miljömässig historia och utredning för exponeringen av gifter, följt av patient utbildning
J-E Sundström – Matera medica
•
•
för att lära sig att undvika toxiska ämnen.
Ett specifikt test för toxin om det finns en koppling av det toxinet i patientens historia.
Läkeprocess som uppstått genom abnormal biokemi, utredd med laboratorieundersökning.
En kombination av optimaliserad diet och tillskott bör användas för att säkerställa adekvat nutrition och
tillräckligt med biokemisk reserv för detoxifiering.
Några av dessa tillskott kan inkludera: Glutation och svavelhaltiga födoämnen som ägg, kålväxter och lökväxter, samt N-acetylcystein, taurin eller metylsulfonylmetan (MSM) för att understödja glutation- och metallotioneinsynteserna, folat och relaterade nutritionsmedel (användbara vid arsenikmetabolism och utsöndring
av densamma).
Alfa-liponsyra är värdefullt vid detoxifieringen av en del substanser, bl.a mykotoxiner som uppstått genom
exponering av särskilda mögelsvampar (Rogers SA), adekvata nivåer av kalcium, järn och zink för reduceringen av adsorption av tungmetaller.
Chlorella kan minska absorptionen och öka exkretionen av toxiska ämnen, samtidigt som den är vältolererad
för patienten (Morita K et al.)
Det är också nödvändigt med fibrer för minskad absorption och stegrad eliminering.
Bastubad som tas reguljärt kan öka utsöndringen av toxiner, på ett transdermalt tillvägsgångssätt. Daglig fysisk
aktivitet ökar toxinutsöndringen.
Graden av intoxination är närmast omöjligt att avgöra om inte särskilda omständigheter gäller, naturmedicinens
intställning är att alla människor, mer eller mindre, är i behov av detoxifiering - särskilt i förebyggande syfte,
för att undvika ohälsa och minimera skadeeffekterna av miljögifter och andra homotoxiner.
En av frontlinjerna mot homotoxinerna är matsmältningsapparatens funktion och prestanda, att stegra kroppens
egna försvarslinjer är inom naturmedicinen viktigare än någon annan åtgärd.
Oxidativ stress
Oxidativ stress är en okontrollerad generering av fria radikaler och är alltså i de flesta situationer skadligt för
organismen. Många sjukdomstillstånd anses vara orsakade av en ökad oxidativ stress, bland annat hjärt- och
kärlsjukdomar, hemokromatos, cancer, katarakt, komplikationer vid dialys m.m.
Antioxidanter är ämnen som motverkar oxidativ stress (fria radikaler).
Grupper av reaktiva arter
Exempel
ROS
O2−
, H2O2, HO, 1 O2, O3
RNS
NO , ONOO , NO2−
Lipidhydroperoxider
LO , LOO
RCS
HOCl, HOBr
Glyckoxidativa typer
AGE, ALE
Andra:
Karbonylradikaler, RSS, GS
RCS = reaktiva klor/bromtyper; RSS = reaktiva svaveltyper; GS = glutationtiylradikal.
Biomarkörer
Kommentarer
MDA
Reaktiv aldehyd; lipid peroxidation av ω-3 Giera M et al.
och ω-6 fettsyror
4-HNE
Reaktiv aldehyd; lipid peroxidation av ω-3
och ω-6 fettsyror
Akrolein
Reaktivt karbonyl
Kirkham P.
LOOH
Lipida hydroperoxider
Argüelles, S et al.
Glykoxidationsprodukter:
Karbonyl härlett från proteinförändringar
Cipollone F & Cuccurullo F: Baynes JW:
Mezzetti A: McCance et al.
Pentosidin (AGE)
Markör för diabetesassocierade
Referens
J-E Sundström – Matera medica
komplikationer
ε
N (karboxymetyl)lysin
(AGE)
(CML); markör för diabetesassocierade
komplikationer
(CMhL) (AGE)
Nε (karboxymetyl)hydrox
ylysin
o-, m-, och dityrosin
Fruktoslysin
Markör för diabetes
Fruktoshydroxylysin Till protein
ketoimin och
ketoaminsammansättni
ngar
ALE
(”advanced lipoxidation end products”)
Dopaminerga markörer:
Tyrosinhydrolas
dopamintransportör
Wang SF et al: Hasegawa T et al.
Cellapoptosmarkörer (kännetecken):
DNA-fragmenterad
kondensering av cellnuclei
PARP-sönderdelning poly ADP-ribospolymeras
Liu X et al.
Markörer vid Parkinsons substantia nigra:
8-OHdG
MDA
LOOH
Protein karbonyler
Klaunig JE et al.
Markörer för oxidativ stress i vävnader:
8-OHdG*
8-nitroguanin*
4-HNE
GSH
Isoprostaner (e.g.,
IPF2α-I)
LOOH & TBARS
Enediol radikal anion
Glutation
vid aterosklerosiskt plack; markörer för
lipid peroxidation in vivo
Fassett RG et al: Nishigaki I et al: Klaunig
JE et al. Mezzetti A et al:
Wolff SP & Dean RT: Nourooz-Zadeh J et
al: Aoi, W et al: Nakao R et al: Praticò D
et al. 1997: Praticò, D et al. 1998:
Guiwotta C et al.
Markör för diabetespatienter; resulterande
från glukosautoxidation
*Vid DNA-störningar (skador) och human malignitet.
Marina alger som antioxidanter: Astaxantin från Haematococcus pluvialis, cantaxantin från Coelastrella
striolata, fukoxantin från bl.a Phaeodactylum tricornutum, och Isochrysis galbana.
Marina karotenoiders effekter på fria radikaler (Raposo MF et al.)
Karotenoid
AO-aktivitet
Astaxantin
1
Reaktiva typer
O2-inaktiverande, O2, radikalmotverkande,
ROS- och RNS-inaktiverande, kedjebrytande
AO, lipidperoxidationshämmare
1
Betakaroten
1
O2-inaktiverande;
radikalmotverkande;
inhiberar Na+K+-ATPas,
stimulerar katalas och GS-transferas
1
Canthaxantin
ROS- och RNS-motverkande; kedjebrytande
AO
1
Fukoxantin
1O2-inaktiverande,
1
1
radikalmotverkande;
O2
O2−, H2O2, HO,
NO, LOOH, ONOO−, HOCl
O2, NO2, ONOOH och ONOO−
O2
O2, O2−, HO, ONOO−, HOCl, DPPH, 12-DS,
J-E Sundström – Matera medica
inhiberar Na+K+-ATPas, stimulerar katalas NB-L, AAPH, ABTS, ABAP, AIBN
och glutationtransferas
Kroppens förmåga till egen avgiftning av homotoxiner är beroende av
Kroppens egna detoxifierande kapacitet; antioxidanttillförsel, exponering för miljögifter, avlastningskapacitet,
utsöndrings- och detoxifierande organsystemens prestanda; undermåligt upptag av antioxidanter eller
vitalämnen i födan; tarmförslappning; renal, respiratorisk och hepatisk dysfunktion.
Detoxifering är en process som avser att avlägsna homotoxiner från kroppen eller att omforma dem till mindre
farliga/ofarliga föreningar, och befria kroppen från exessiv sekretion och lindra kongestion.
Detox
Detoxplan
•
•
•
•
•
•
•
Basdiet (näringsrik, inte alltför energität, med tillräckligt fiberintag, minskning av transfetter och omättade fettsyror samt ökning av fleromättade fettsyror på bekostnad av föregående två
Frukt- och bärjuicer; alla typer av grönsaker (vid längre tids fasta)
Fytofarmaka m.m: Allmänt utrensande medel och adaptogener, homeopatika, multivitaminpreparat
Kroppsövningar, motion, dans
Självreflektion (mediation, andningsövningar osv)
Tystnad, undvikandet av ”skrän” och oljud, gärna tystnad med kontemplation; undvikande av mobiltelefoner
Mental sanering (Miller CS, 1999): Samtal, gruppsamtal
Betydelsefulla ämnen och näringsämnen vid detox
Ämnen
Funktioner
Beta vulgaris (Betor)
Innehåller betain, vilket understödjer regenerationen av levercellerna och gallflödet. Har
också gynnsamma effekter på fettmetabolismen.
Broccoli
Broccoli och andra kålsorter (vitkål, blomkål, brysselkål, grönkål, kålrabbi) understödjer
samtliga leverns detoxifierande enzymer.
Färska frukter och
grönsaker
Ofta källor till vitamin C och glutation, essentiella för en framgångsrik detox.
Kolin & metionin
Båda är lipotropa faktorer, kolin och metionin kan hjälpa till att reglera fettmetabolismen
och ökad gallflödet.
Kronärtskocka (Cynara)
Innehåller fytokemikalier vilka stegrar gallflödet och förbättrar fettdigestionen.
Löksorter och vitlök
Rika på svavelhaltiga substanser. Involverad i sulfation, huvudsaklig väg för detox i avlägsnandet av miljögifter och vissa läkemedelssubstanser och livsmedelstillsatser. Hjälper
till vid elimineringen av skadliga tungmetaller från kroppen.
Maskrosrot (Taraxacum)
Ökar gallflödet och verkar allmänt detoxifierande, särskilt vid överdriven alkoholkonsumtion.
Mjölktistel (Silybum)
Ett starkt understödjande levermedel. En antioxidant, stegrar levercellernas regenerationsförmåga, används terapeutiskt vid exponering för kemiska och industriella miljögifter eller
de ogynnsamma effekterna från överdriven alkohol- eller fettkonsumtion.
Protein
Protein behövs för leverns avgiftningsförmåga. Ej animaliska proteinkällor utan vegetabiliska som bönor, nötter, frön, quinoa, proteinpulver. Ett måttligt intag av fisk kan
accepteras för vissa.
Vitamin C
Vattenlösligt vitamin, en antioxidant som understödjer detoxen. Kan också hjälpa till att
minska sidoeffekterna av själva detoxen, t.ex illamående och huvudvärk.
J-E Sundström – Matera medica
Livsmedel m.m som ska undvikas under detox
Livsmedel m.m
Mejeriprodukter och ägg
Ägg och alla mejeriprodukter bör undvikas, inklusive: mjölk; ost; keso; creme fraiche;
yogurt och filmjölker; smör; glass.
Vete
Vete och produkter som innehåller vete, t.ex pasta och bröd.
Sötningsmedel
Raffinerat socker; allt vitt socker; allt brunt socker; högfruktos sirap; evaporerad konserverad juice; artificiella sötningsmedel
Gluten
Alla typer av sädeslag som innehåller gluten, inklusive vete, korn, råg, couscous, flingor,
och andra mjöl
Sojaprodukter
Tofu; sojamjölk; sojayogurt; sojasås; sojaproteinpulver.
Kaffe och koffeiniserade
drycker
Kaffe; te; läskedrycker (Coca cola)
Animala produkter
Nöt-, gris- och kalvkött; korvar och liknande charkuteriprodukter; skaldjur
Smaktillsatser
Ketchup; relish; teriyakisås; grill eller steksåser; salladsdressingar gjorda på här upptagna
ämnen; majonnäser.
Övriga
Jäst; alkohol; livsmedelstillsatser, även konserveringsmedel; högfettsprodukter; majs;
margarin.
Primära indikationer för detox
Sjukdomar, tillstånd
CFS/ME, dysbioser,
Autoimmuna tillstånd (MS, diabetes mellitus)
Absesser, bölder
Magnitud – effekt
+++
++
+
Infektioner av främst bakterier, virus och svampar
++
Eksem, allergier, kronisk sinusit, astma, cancer
++
Artriter, artroser, katarakt, kroniska bronkiter, emfysem, gikt
Njur- och gallstenar
Kronisk förstoppning, divertiklar, koliter
Fibrocystiska bröstsjukdomar, uterina fibroida tumörer
Ateroskleros, hjärtsjukdomar, essentiell hypertension
Sömnstörningar eller stressneuroser
+
++
+++
++
+
+++
+ Begränsad effekt; ++ Måttlig effekt; +++ Stark effekt.
Utökad detox
•
•
•
•
•
Vila och relaxerande tekniker
Utredning av intag av syntetiska läkemedel, alkohol eller andra droger, rökning och snusning; exponering för
homotoxiner i övrigt, och åtgärder för att eliminera dessa. Omläggning till råkost, mer frukt, bär och grönsaker,
frukt- och grönsaksjuicer inkluderat. Ökat vätske-(vatten)intag.
Minskat intag av animalier, till fördel för vegetabila proteinkällor
Olika tarmsanerande åtgärder: Laktobakterier, och fibertillskott
Stegring av organsimens egna detoxifierande system, vilka, något förenklat kan beskrivas vara:
J-E Sundström – Matera medica
Målområde för sanering
Medel/åtgärd
Effekt beskrivning
Intestinalt
Tarmstimulerande medel
Återkommande tarmsköljningar
Återställd mikroflora
Laxerande, utdrivande
Återbilda mikrofloran
Återbilda mikrofloran
Mage
Magstärkande medel (stomakika)
Reglera produktionen av matsmältningsvätskor, stegra utnyttjandet av vitalämnen
ur födan, kemisk bindning av gaser, höja
eller minska saltsyrautsöndringen
Uterus/hormonsystem
Menstruationsstegrande medel (emmenagoga) 1
Reglera menstruationscykeln, reglera
hormonell balans
Urinorganen
Urindrivande medel (uragoga, diuretika)2
Med stegrad urinutsöndring, och med i
urinen befintliga avfallsprodukter
Lever
Leverskyddande, leverstärkande medel (koleretika,
kolagoga)
Stegrad utsöndring från levern, reglering
av lever- och gallfunktion, minskad inflammation, bättre näringsutnyttjande med
ökad gall-avsöndring; medlen ofta minskande på LDL, men höjande på HDL
Binjurar, sköldkörtel
Binjuremedel
Sköldkörtelmedel
Reglering av ACTH och kortisol samt
aldosteron
Reglering av sköldkörtelhormonerna
Lymfsystemet
Lymfatiskt reglerande medel
Immunförsvarsstegrande effekter
Immunförsvaret
Immunförsvarsstegrande medel eller immunomodulatorer, antioxidanter för påverka ett flertal
hälsoparametrar
Reglering av primärt det ospecifika
immunförsvaret och förebygga sjukdomar
Hud
Svettdrivande medel3
Befrämja utsöndringen av nedbrytningsprodukter, reglera hudfunktionen (förebygga eller reglera kroniska hudsjukdomar)
Slemhinnor
Antikatarrala medel
Medel som befrämjar slemutsöndringen
(och däri befintliga avfallsprodukter) i
luftvägarna huvudsakligen
1
Begreppet emmenagoga används av tradition, ett bättre namn vore menstruations- och hormonreglerande (balanserande) medel
Med diuretika avses medel med endast urindrivande verkan, inte medel med natriuretiska egenskaper osv.
3
Huden: Det främsta detoxifierande "organet": Diaforetika stimulerar eliminering av avfallsämnen via huden. Eliminationen kan
ytterligare förstärkas genom mekaniska, fysikaliska och kemiska åtgärder, t.ex kålblads- och leromslag, inpackningar, hudrengöring, bastu,
ångbad, uppåtstigande bad och peloider.
2
Dagligt kosttillskott vid utökad detox (kan och bör individualiseras)
Tillskott
Vatten
Vitamin A
Beta-karoten
Vitamin D
Vitamin E
Vitamin K
Tiamin (B1)
Riboflavin (B2)
Niacin (B3)
Pantotensyra (B5)
Pyridoxin (B6)
Kobalamin (B12)
Folsyra
Biotin
Kolin
Mängd
<2-3 lit.
10 000 IE
20 000-40 000 IE
200-400 IE
200-800 IE
300 μg
25-100 mg
25-100 mg
50-100 mg
250-1 000 mg
25-100 mg
100-250 μg
800 μg
300 μg
500-1 000 mg
Tillskott
Fibrer
Järn
Magnesium
Mangan
Molybden
Kalium
Selen
Kisel
Vanadin
Zink
Koppar
Jod
l-cystein
l-glutamin
Mängd
<2 g
10-20 mg
400-800 mg
5-10 mg
150-300 μg
100-500 mg
200-300 μg
50-150 mg
200-400 μg
30-60 mg
2-3 mg
150 μg
250-500 mg
250-1 000 mg
J-E Sundström – Matera medica
Inositol
Vitamin C
Bioflavonoider
Kalcium
Krom
500-1 000 mg
2-10 g
250-500 mg
650-1 000 mg
200-500 μg
Negativa effekter av detox
•
•
•
•
•
•
Orsakas bl.a av: minskning av blodsocker, elektrolytbalansstörning, avgiftning från alkohol, koffein, socker
och nikotin. För att undvika dehydrering – stora mängder vatten vitt, grönt eller rött te.
Halitosis, illaluktande transpiration, diarré, flatulens, huvudvärk, benkramp, humörsvängningar, svaghetskänsla, konfusion, irritabilitet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, insomnia, trötthet, illamående,
synrubbningar m.m
Viktökning (postdetox)
Vissa får finnar under själva utrensningen, men andra upplever att hyn direkt får en ny lyster
Svåra svettningar (vid kolhydratbrist)
Hepatobiliära effekter: När fetterna mobiliseras, binds och elimineras fettlösliga toxiner
Homotoxinerna elimineras inte utan impregneras i bindvävnaden ifall detoxen är för aggressiv, av samma
orsak kan även allergiliknande reaktioner uppstå
Kontraindikationer
•
•
•
•
•
•
•
•
Höggradiga avmagringstillstånd, eller andra ”tärande” tillstånd
Bristsjukdomar
Psykiska sjukdomar; depressiva/ångestartade tillstånd, psykotiska tillstånd
Giftstruma
Cancer
MS (relativ kontraindikation)
Diabetes mellitus (relativ kontraindikation)
Barn, gravida och ammande
Fasteterapi
Allmänt
Fasteterapi inte är någon mirakulös behandlingsform utan har sitt absoluta fokus på att förebygga sjukdomar
eller bromsa sjukdomars förlopp, snarare än att bota.
Fasteterapi kan dessutom se ut på ett flertal olika sätt, alltifrån strikt näringämnesrestriktion till 5:2 dieten, och
däremellan skonfasta, juicefasta och liknande.
Fasteterapins funktion är att under en begränsad tid mer eller mindre begränsa intaget av fast föda för att
immunförsvaret och andra kroppsliga funktioner ska få en viloperiod, och där ackumulerade slaggprodukter
ska stimuleras att lämna organismen. Slaggämnen som är en sorts homotoxiner, är ämnen som bildas delvis vid
den normala ämnesomsättningen men som också bildas i högre utsträckning vid intag av kroppsfrämmande
ämnen. Således har detox och fasteterapi i huvudsakliga delar ungefär samma målsystem, nämligen det
kroppsegna självrengörande systemet, och kan vidare stimuleras genom användandet av adekvata fytofarmaka
eller andra åtgärder som t.ex hydroterapi.
Effekter av fasteterapi (Vessby B et al.)
•
Fastan påverkar flera så kallade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som fortfarande är vår vanligaste
folksjukdom.
J-E Sundström – Matera medica
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förhöjda blodtrycksvärden normaliseras
Förhöjda blodfetter normaliseras
Övervikt reduceras vid rätt fastegenomförande
Blodets viskositet minskas liksom protrombinhalten i blodet och därmed blodets tendens att koagulera (bilda
proppar)
I samband med fasta töms magtarmkanalen temporärt på sitt tarminnehåll och därmed minskar också tarmens
bakterieinnehåll vilket ger möjligheter för läkning av såriga och inflammerade tarmslemhinnor. Samtidigt
skapas förutsättningar för en rekolonisering av tarmkanalen med fysiologiska tarmbakterier, något som bland
annat är viktigt för immunförsvaret
Både makro- och mikrocirkulationen förbättras
Hormonhushållet påverkas gynnsamt
Förhöjda blodsocker- och insulinvärden reduceras och därmed den så kallade insulinresistensen som är en
viktig riskfaktor för vuxendiabetes
Det vegetativa nervsystemet påverkas gynnsamt liksom psyket
Fastan tränar kroppens adaptationsförmåga och stresstolerans
Flera vetenskapliga undersökningar visar att bland annat reumatoid artrit förbättras av fasta
Ödem (vätskeanhopningar) brukar snabbt gå tillbaka under fasta
Astma, ledvärk, eksem och allergier brukar också snabbt förbättras under fasta
Indikationer för fasteterapi
Ämnesomsättning
Övervikt; Diabetes mellitus, sockersjuka typ II vuxendiabetes, (nyupptäckta
fall, rubbningar i kolhydratomsättningen och insulintoleransen), typ III, vuxna
diabetiker
Kroniska leversjukdomar
Hepatoser och hepatiter; Toxiska hepatoser
Gallsjukdomar
Kolesterolstenar; Bristande gallblåsefunktion; Dyskinesi; Besvär efter galloperation; Postkolecystektomisyndrom
Magtarmsjukdomar
Magsår; Gastrit; Kolit; Dyspepsi
Cirkulationssjukdomar
Högt blodtryck; Perifera genomblödningsrubbningar; Endangit; Arterioskleros
Fasta postoperativt
Vid övervikt; Högt blodtryck; Diafragmabråck; Höftoperationer; Åderbråcksoperationer m m
Hjärtsjukdomar
Hjärtfel; Hjärtsvikt; Kranskärlsjukdomar etc.
Hudsjukdomar
Kronisk urtikaria; Neurodermit; Psoriasis; Kroniska eksem; Dermatoser; Hudförändringar vid ämnesomsättningssjukdomar
Njursjukdomar
Urinsyrestenar; Nefros; Kronisk nefrit, men ej vid njursvikt med vätskebalansrubbningar, t ex kaliumretention
Allmänt
sjukdomsförebyggande
Lätta infektioner
Degenerativa och
inflammatoriska
ledsjukdomar
Polyartrit; RA; Artroser,; Monartriter
Ryggsjukdomar
Cervikalsyndrom; Lumbago; Ischias; Spondylos; Diskdegeneration, sliten rygg
Gikt
Lättare neuroser
Sjukdomar i
andningsorganen
Glaukom
Kontraindikationer
Astma; Bronkit; Sinusit
J-E Sundström – Matera medica
Relativa kontraindikationer är markerade med kursiv stil. För att utesluta eventuella sjukdoms tillstånd som
inte lämpar sig för fasta, är det önskvärt att åtminstone förstagångs fastare och speciellt sjuka genomgår en
undersökning, med utvärdering, före totalrestriktiv fasta.
Fysiskt friska och vitala åldringar kan också fasta efter undersökning/utvärdering.
Under hela fastetiden förlorar man kalium genom urinen. Kaliummängden kroppen sjunker sakta men detta
innebär ingen risk för friska individer som fastar kortare tid ån en månad. Kaliumförlusten ersätts med
kaliumrika safter från rot- frukter, grönsaker och frukter. Ev kan man också tillföra kaliumrika fytofarmaka (i
synnerhet Taraxacum, Maskros).
Urinsyrehalten i blodet stiger under fastan. Detta beror på att urinsyra nybildas och att upplagrad urinsyra
mobiliseras medan njurarnas utsöndringskapacitet för urinsyra tillfälligt sjunker. För personer med gikt kan det
innebära ökad risk för giktanfall. De kan trots detta ha glädje av en fasta men bör fasta under noggrann
läkarkontroll.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
Tärande sjukdomar (kakexier)
Maligniteter i aktivt skede
TBC
Giftstruma
Akuta svåra infektionssjukdomar
Inkompenserade sjukdomar som hjärtinfarkt
Gravida kvinnor samt ej fullväxta barn skall inte fasta.
Vid amning
Svår gikt (kräver mycket försiktig inledning)
Bristsjukdomar
Svårare lever- och njurskador
Svår insulinbehandlad diabetes,
Vissa svåra hjärtfel
Höggradig avmagring
Mentala sjukdomar
Avancerade åldersförändringar, speciellt i hjärtat, hjärnan och cirkulationen.
Medfödda ämnesomsättningsrubbningar.
Svår psykogen astma
Ej förrän ett halvår efter en infarkt
Blödningsbenägenhet eller vid pågående antikoagulantiabehandling
Referenser:
Aly K. Tallmogårdens väg till hälsa. Hälsokostrådets förlag.
Aoi, W.; Naito, Y.; Sakama, K.; Kuchide, M.; Tokuda, H.; Maoka, T.; Toyokumi, S.; Oka, S.; Yasuhara, M.; Yoshikawa, T.
Astaxanthin limits exercise-induced skeletal and cardiac muscle damage in mice. Antioxid. Redox Signal. 2003, 5, 139–144.
Argüelles, S.; García, S.; Maldonado, M.; Machado, A.; Ayala, A. Do the serum oxidative stress biomarkers provide a reasonable
index of the general oxidative stress status? Biochim. Biophys. Acta 2004, 1674, 254–259.
Aris A, Leblanc S. Maternal and fetal exposure to pesticides associated to genetically modified foods in Eastern Townships of
Quebec, Canada. Reproductive Toxicology. 2011;31(4):528–533.
Baynes, J.W. Role of oxidative stress in development of complications in diabetes. Diabetes 1991, 40, 405–412.
Bradshaw TD, Bell DR. Relevance of the aryl hydrocarbon receptor (AhR) for clinical toxicology.Clinical Toxicology.
2009;47(7):632–642.
Bassil KL, Vakil C, Sanborn M, Cole DC, Kaur JS, Kerr KJ. Cancer health effects of pesticides: systematic review. Canadian
Family Physician. 2007;53(10):1705–1711.
Bergmark S. Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling. Läkartidningen 2007-12-18 nr. 51.
[http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397]
Bland JS, Barrager E, Reedy RG, Bland K. Medical Food-Supplemented Detoxification Program in the Management of Chronic
Health Problems. Altern Ther Health Med. 1995 Nov 1;1(5):62-71.
Chouchane L, Mamtani R, Dallol A, Sheikh JI. Personalized medicine: a patient - centered paradigm. Journal of Translational
Medicine. 2011;9:206.
Cipollone, F.; Cuccurullo, F. Oxidative stress and cardiovascular complications in diabetes: Isoprostanes as new markers on an old
paradigm. Cardiovasc. Res. 2000, 47, 475–488.
Fassett, R.G.; Healy, H.; Driver, R.; Robertson, I.K.; Gesaghy, D.P.; Sharman, J.E.; Coombes, J.S. Astaxanthin vs. placebo on
arterial stiffness oxidative stress and inflammation in renal transplant patients (Xanthin): A randomized controlled trial. BMC
J-E Sundström – Matera medica
Nephrol. 2008, 9, 17.
Giera, M.; Lingeman, H.; Niessen, W.M.A. Recent advancements in the LC- and GC-based analysis of malondialdehyde (MDA): A
brief overview. Chromatographia 2012, 75, 433–440.
Haas et al. Staying Healthy With Nutrition. The Complete Guide to Diet and Nutritional Medicine (2006). ISBN 1587611791.
Hasegawa, T.; Matsuzaki, M.; Takeda, A.; Kikuchi, A.; Furukawa, K.; Shibahara, S.; Itoyama, Y. Increased dopamine and its
metabolites in SH-SY5Y neuroblastoma cells that express tyrosinase. J. Neurochem. 2003, 87, 470–475.
Heino R. Naturläkarboken, 2:a utgåvan. Bokförlaget Prisma Stockholm 1990. 15-33,41-7,51-8.
Kessler C, Wischnewsky M, Michalsen A, Eisenmann C, Melzer J. Ayurveda: between religion, spirituality, and medicine. Evid
Based Complement Alternat Med. 2013;2013:952432.
Kirkham, P. Oxidative stress and macrophage function: A failure to resolve the inflammatory response. Biochem. Soc. Trans. 2007,
35, 284–287.
Klaunig, J.E.; Kamendulis, L.M.; Hocevar, B.A. Oxidative stress and oxidative damage in carcinogenesis. Toxicol. Pathol. 2010,
38, 96–109.
Li C, Ostermann T, Hardt M, Lüdtke R, Broecker-Preuss M, Dobos G, Michalsen A. Metabolic and psychological response to 7-day
fasting in obese patients with and without metabolic syndrome. Forsch Komplementmed. 2013;20(6):413-20.
Lithner D, Larsson A, Dave G. Environmental and health hazard ranking and assessment of plastic polymers based on chemical
composition. Science of the Total Environment. 2011;409(18):3309–3324.
Liu, X.; Shibata, T.; Hisaka, S.; Osawa, T. Astaxanthin inhibits reactive oxygen species mediatedbcellular toxicity in dopaminergic
SH-SY5Y cells via mitochondria-targeted protective mechanism. Brain Res. 2009, 1254, 18–27.
Lord R, Bralley J. Laboratory Evaluations for Integrative and Functional Medicine. 2nd edition. Duluth, Ga, USA: Metametrix
Institute; 2008.
McCance, D.R.; Dyer, D.G.; Dunn, J.A.; Bailie, K.E.; Thorpe, S.R.; Baynes, J.W.; Lyons, T.J. Maillard reaction products and their
relation to the complications of diabetes. J. Clin. Invest. 1993, 91, 2470–2478.
Mezzetti, A.; Cipollone, F.; Cuccurullo, F. Oxidative stress and cardiovascular complications in diabetes: Isoprostanes as new
markers on an old paradigm. Cardiovasc. Res. 2000, 47, 475–488.
Michalsen A, Hoffmann B, Moebus S, Bäcker M, Langhorst J, Dobos GJ. Incorporation of fasting therapy in an integrative
medicine ward: evaluation of outcome, safety, and effects on lifestyle adherence in a large prospective cohort study. J Altern
Complement Med. 2005 Aug;11(4):601-7.
Miller CS. Medicine’s Blind Spot. Fam Med 31(4):280-282,1999.
Morita K, Ogata M, Hasegawa T. Chlorophyll derived from Chlorella inhibits dioxin adsorption from the gastrointestinal tract and
accelerates dioxin excretion in rats. Environmental Health Perspectives.2001;109(3):289–294.
Myers DG. The funds, friends, and faith of happy people. Am Psychol 55(1):56-67, 2000.
Nakao, R.; Nelson, O.L.; Park, J.S.; Mathison, B.D.; Thompson, P.A.; Chew, B.P. Effect of astaxanthin supplementation on
inflammation and cardiac function in BALB/c mice. Anticancer Res. 2010, 30, 2721–2725.
Nishigaki, I.; Hagihara, M.; Tsunekawa, H.; Maseki, M.; Yagi, K. Lipid peroxide levels of serum lipoprotein fractions of diabetic
patients. Biochem. Med. 1981, 25, 373–378.
Nourooz-Zadeh, J.; Tajaddini-Sarmadi, J.; McCarthy, S.; Betteridge, D.J.; Wolff, S.P. Elevated levels of authentic plasma
hydroperoxides in NIDDM. Diabetes 1995, 44, 1054–1058.
Praticò, D.; Iuliano, L.; Spagnoli, L.; Mauriello, A.; Lawson, J.A.; Rokach, J.; Maclouf J.; Violi, F.; FitzGerald, G.A. Localization
of distinct F2 isoprostanes in human atherosclerotic lesions. J. Clin. Invest. 1997, 100, 2028–2034.
Praticò, D.; Barry, O.P.; Lawson, J.A.; Adiyaman, M.; Hwang, S.W.; Khanapure, S.P.; Iuliano, L.; Rokach, J.; FitzGerald, G.A. IPF2
α-I: An index of lipid peroxidation in humans. Proc. Natl. Acad. Sci. USA 1998, 95, 3449–3454.
Raposo MF, de Morais AM, de Morais RM. Carotenoids from Marine Microalgae: A Valuable Natural Source for the Prevention of
Chronic Diseases. Mar Drugs. 2015 Aug 14;13(8):5128-55. Review.
Rogers SA. Lipoic acid as a potential first agent for protection from mycotoxins and treatment of mycotoxicosis. Archives of
Environmental Health. 2003;58(8):528–532.
Sanborn M, Kerr KJ, Sanin LH, Cole DC, Bassil KL, Vakil C. Non-cancer health effects of pesticides: systematic review and
implications for family doctors. Canadian Family Physician. 2007;53(10):1712–1720.
Sears M, Walker CR, Van Der Jagt RHC, Claman P. Pesticide assessment: protecting public health on the home turf. Paediatrics and
Child Health. 2006;11(4):229–234.
Wang, S.F., Yen, J.C., Yin, P.H., Chi, C.W., Lee, H.C. Involvement of oxidative stress-activated JNK signalling in the
methamphetamine-induced cell death of human SH-SY5Y cells. Toxicology 2008, 246, 234–241.
Vessby B, Boberg M, Karlström B, Lithell H, Werner I. Improved metabolic control after supplemented fasting in overweight type
II diabetic patients. Acta Med Scand. 1984;216(1):67-74.
Wolff, S.P.; Dean, R.T. Glucose autoxidation and protein modification: Their potential role of autoxidative glycosylation in
diabetes. Biochem. J. 1987, 245, 243–250.
Zimmermann W. Die Fastenbehandlung interner Erkrankungen. Phys Ther U Reh 1972;(4):94-100.