1. No category

Vattenskyddsområden:
Varför behövs de, och
En av åtgärderna i Skånska åtgärder för miljömålen
handlar om skydd av dricksvattentäkter. Idag har
bara 27 procent av de skånska dricksvattentäkterna
ett tillräckligt bra och modernt skydd enligt miljöbalken. I nuläget finns inget lagkrav, och vägen till
skydd är ofta kostsam.
Vårt dricksvatten hämtar vi från ytvatten (sjöar och vattendrag) och från grundvatten. Det vatten vi ska dricka vill vi
ska vara fritt från ämnen som påverkar hälsan negativt – vi
vill ha en god dricksvattenkvalitet. Och för att säkra detta
behöver vi skydda vattentäkterna långsiktigt.
Ett vattenskyddsområde innebär att det krävs tillstånd för
att genomföra vissa åtgärder, och andra åtgärder, exempelvis
spridning av bekämpningsmedel, är helt förbjudna. Området
är avgränsat utifrån geologiska förutsättningar, så att allt vatten som rinner till vattentäkten har ett skydd.
Vad lagen kräver
Det är kommunerna som är ansvariga för dricksvatten­
försörjningen. Lagen ställer inga krav på att kommunen ska
inrätta vattenskyddsområden, men både kommuner och
länsstyrelser får inrätta vattenskyddsområden. Frågan om en
eventuell lagändring utreds förnärvarande inom Dricksvattenutredningen, och slutbetänkandet ska lämnas i april 2016.
Länsstyrelsen Skåne anser dock att kommunerna ändå har en
skyldighet att bilda vattenskyddsområden genom vatten­
myndigheternas åtgärdsprogram (som kan kopplas till femte
kapitlet i miljöbalken; se faktaruta).
Skydd av vatten – en kostnadsfråga?
För kommunerna kostar det pengar att inrätta vattenskyddsområden. Konsulter behöver anlitas för att ta fram underlag
för hur vattenskyddsområdet ska avgränsas. De fastigheter
som berörs kan behöva lösas in, eller så kan lantbrukare begära ersättning för försämrad intäkt när de inte får använda
kemiska bekämpningsmedel på sina grödor. Samtidigt får
kommunen inte ta ut någon extra avgift via vatten- och
avlopps­
taxan (VA-taxan) för att täcka kostnaderna för
skyddsområdet – enligt lagen ska VA-taxan enbart täcka
kostnaderna för distribuering av vattnet. Här skulle det behövas en lagändring.
Vattenskyddsområde. Foto: Björn Olsson.
62
Miljötillståndet i Skåne 2015
varför är de så svåra att fixa?
Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för
dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status
(åtgärd 34 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram).
Enligt 5 kapitlet 8 § miljöbalken ska myndigheter och kommuner
vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som
fastställts enligt 5 kapitlet 5 §.
Läs mer:
www.generationawake.eu/sv Europeisk kampanj om bland annat
den livsviktiga resursen vatten – samt andra resurser vi behöver
hushålla med.
Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Södra Östersjön:
www.vattenmyndigheterna.se/Sv/publikationer/sodra-ostersjon/
beslutsdokument/Pages/atgardsprogram-sodra-ostersjons-vattendistrikt-2009-2015.aspx
Skydd enligt miljöbalken
Skydd enligt gammal lagstiftning
Vattenskyddsområden i Skåne. Källa: Naturvårdsverket.
Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Västerhavet:
www.vattenmyndigheterna.se/Sv/publikationer/vasterhavet/
beslutsdokument/Pages/atgardsprogram-vasterhavets-vattendistrikt-2009-2015.aspx
Kontakt:
Anna-Karin Rasmussen, vattenhandläggare, Länsstyrelsen Skåne,
tel: 010-224 15 98, e-post: anna-karin.rasmussen@lansstyrelsen.se
Bekämpningsmedel i grundvattnet
Under de senaste åren har det kommit flera rapporter om
hur mycket bekämpningsmedel det finns i grundvattnet, och
det har visat sig vara mer än man tidigare känt till. Men för
de ämnen man haft kunskap om är trenden sjunkande halter.
Jämförelser över tid försvåras av att det är svårt att ålders­
bestämma vatten – man vet helt enkelt inte när de gifter man
hittar egentligen spreds. Det troliga är att det tar årtionden
från spridning till dess att man hittar bekämpningsmedlen
eller deras nedbrytningsprodukter i vattnet. För att kunna
bedöma läget bättre och göra säkrare analyser behövs mer
provtagning – både på fler platser och vid fler tillfällen.
Sverige har även fått kritik från EU för att våra bedömningar av läget grundar sig på så få mätningar.
Osäkerheten används ibland som argument emot vattenskyddsområden: behövs vattenskyddsområden om nu vissa
mätningar visar på sjunkande halter – och gör vattenskyddsområdena verkligen någon skillnad? Länsstyrelsens
uppfattning är dock att vattenskyddsområden behövs och är
en viktig åtgärd, för att ge dricksvattenförsörjningen ett
långsiktigt skydd mot försämrad kvalitet. I områden där
man finner bekämpnings­medel är skyddet ofta dåligt efter-
Miljötillståndet i Skåne 2015
som skydds­området och dess föreskrifter inte uppdaterats
enligt miljöbalkens krav. Är det inte förbjudet att sprida
bekämpningsmedel kan man också räkna med att finna
dessa i grundvattnet.
Vi vet också att det inte bara är gamla synder vi hittar.
Även moderna och idag tillåtna bekämpningsmedel hittas vid
provtagning, trots att de uppges vara nedbrytningsbara. Vi
vet inte heller förrän om kanske 30-50 år vilka effekterna blir
av de ämnen som används idag. Det är därför inte rimligt att
”chansa” på att det går vägen och strunta i att ha skydds­
områden.
Diskussionen är komplex och landar allt som oftast i
kostnads­frågor. Men kostnadsfrågor går att lösa, genom
regler som styr tydligare mot miljömålen. Tryggt och säkert dricksvatten är däremot ovärderligt – och livsviktigt.
63