www.sigtuna.se
www.sigtuna.se § 1. INLEDNING § 3. SAMVERKAN Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas av öppet klimat, arbetsglädje, effektivitet och ständig utveckling. Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas direkt av dem som berörs i sitt arbete. Det kan ske genom dialog i det dagliga arbetet, på arbetsplatsträffen och i samband med medarbetarsamtalet. Samverkan mellan chefen och de fackliga organisationerna sker i samverkansgruppen. Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har tecknat ett lokalt kollektivavtal utifrån den centrala överenskommelsen FAS 05 – Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkansavtalet. Samverkansavtalet beskriver parternas gemensamma synsätt på hur samverkan i en väl fungerande verksamhet främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv och god hälsa Grundtankarna i avtalet är att: • Så många frågor som möjligt ska hanteras av dem som är direkt berörda av dem ute på arbetsplatserna. • Integrera verksamhet, medbestämmande (MBL), och arbetsmiljö (AML) samt samverkansavtalets överenskommelse om hälsa. Avtalet har verksamheten och medarbetaren som utgångspunkt. Utveckling ska ske genom samverkan där delaktighet och inflytande ska ses som naturliga delar inom den löpande verksamheten. Både den enskilde medarbetaren och de fackliga organisationerna ska direkt involveras i verksamheten genom samverkan. Mötesplatserna i samverkansavtalet är: • Samverkansgruppen för arbetsgivare och de fackliga organisationernas representanter. • Arbetsplatsträffen(APT) för chefen och medarbetarna. • Medarbetarsamtalet för medarbetaren och chefen. § 2. MÅL Parternas målsättning är att: • Stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller invånarnas krav på kvalitet, effektivitet och service • Använda dialog som metod för samverkan och få alla medarbetare delaktiga och ta sitt medarbetaransvar. • Öka medarbetarnas inflytande och delaktighet som främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv och god hälsa samt underlätta samverkan mellan parterna. Dialogen är den bästa formen för att påverka och handlar om fördjupning och ömsesidighet. Dialogen öppnar möjligheter till nya och innovativa lösningar. Förutsättningen är den goda dialogen som bygger på respekt och viljan att lyssna på olika perspektiv – en vilja att försöka förstå hur andra tänker. En god samverkan kännetecknas av att alla strävar mot samma mål, ser sin roll i helheten och kan växla mellan helhets- och detaljperspektiv. Genom dialog på ett så tidigt stadium som möjligt ökar medarbetarnas inflytande och delaktighet på arbetsplatsen. För att ha en väl fungerande samverkan i Sigtuna kommun behöver vi: • tydliga mål för verksamheten • en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän • en aktuell och tydlig delegationsordning • en organisation med konsekvent delegering och fördelning av uppgifter och befogenheter • ett ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, anställda, organisation och resurser • rådgöra med berörda parter innan beslut fattas • god arbetsmiljö Definitioner Dialog – Samtal mellan personer där åsikter och tankar utbyts och respekteras. Medansvar – Alla tar ansvar för sin egen och verksamhetens utveckling. Delaktighet – Aktiv medverkan med möjlighet av att kunna påverka och vara till nytta. Inflytande – Ges möjlighet att påverka hur arbetsuppgifterna utförs och hur verksamheterna utvecklas. § 3.1 Medarbetarnas ansvar Medarbetarnas kunskap, engagemang och kreativitet är viktiga förutsättningar för verksamhetens utveckling. Det förväntas att medarbetarna tar ansvar, deltar i och bidrar till verksamhetens resultat. Av medarbetarna krävs också medverkan i förändringsarbete och delaktighet i hälso- och arbetsmiljöarbetet. § 3.2 Chefens ansvar Det är chefen som tydliggör och förklarar verksamhetens mål och uppdrag och ger medarbetarna möjlighet att vara delaktiga innan chefen fattar beslut. Chefen leder verksamheten genom att låta medarbetarna växa och utvecklas. Chefen är ansvarig för att intentionerna i samverkansavtalet efterföljs och att arbetsplatsträffar och samverkansgrupper präglas av öppenhet och samarbetsvilja. § 3.3 Samverkansgrupp Samverkansgruppen är ett möte mellan representanter för arbetsgivaren och respektive facklig organisation på samtliga nivåer. Samverkansmöten sker i regel 10 gånger per år. De arbetsrättsliga skyldigheterna sker enligt MBL 11§ förhandlingsrätt, 19§ information. De arbetsrättsliga skyldigheterna sker enligt MBL 38§ facklig vetorätt sker i samverkansgruppen på kommunnivå. Behandling enligt AML 6 kap. 9§ skyddskommitténs arbetsuppgifter, uppfylls i samverkansgruppen på förvaltnings- och kommunnivå. Om någon part finner att en fråga inte lämpar sig för samverkan tillämpas MBL resp. AML i sin helhet i den frågan. Syftet med samverkansgruppen är att göra det möjligt för parterna att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen och att överblicka och följa upp verksamheten. I samverkansgruppen ska frågor lyftas och diskussioner föras på ett tidigt stadium och på ett förutsättningslöst sätt. Individärenden behandlas i särskild ordning. Parterna är införstådda med att politiska mål och inriktningar inte är förhandlingsbara enligt detta avtal eller MBL. Chefen ansvarar för att det vid samverkansgruppens möten finns en öppen dagordning och att minnesanteckningar förs, som därefter finns tillgängliga på arbetsplatsen. Vid oenighet ska protokoll upprättas och central förhandling enligt MBL 14 § kan påkallas senast sju kalenderdagar efter justeringstillfället. Arbetet i samverkansgruppen planeras in så att ledamöter utan hinder kan delta i mötena. Ledamöter som ingår i samverkansgruppen har rätt till den tid som åtgår för uppdraget. Denna tid ska om möjligt planeras in i den ordinarie arbetstiden. Samverkansgruppen behandlar alla frågor kring medbestämmande och arbetsmiljö. För att leva upp till avtalets avsikt ska en samverkansgrupp finnas på varje beslutsnivå med eget ansvar och befogenheter. Det innebär att samverkansgrupper ska finnas på: • • • lokal nivå förvaltningsnivå kommunnivå Arbetsordning samverkansgrupp Före mötet Dagordning med ärenden ska delges i god tid före mötet och där underlag finns till ärendet ska det skickas ut i förväg. De fackliga organisationerna och arbetsgivaren har ett gemensamt ansvar för dagordningen. Mötesordning 1. Dagordningen fastställs som kan kompletteras med ärenden vid mötesstart. 2. Dialog om alla ärenden som finns på dagordningen. 3. Arbetsgivaren redovisar förslag till beslut på respektive ärende. 4. Vid enighet skrivs minnesanteckningar och vid oenighet skrivs protokoll enligt MBL. Efter mötet Samverkansmötet ska alltid dokumenteras i form av minnesanteckningar och vara tillgängliga. Lokal nivå för samverkan Ärenden som behandlas i samverkansgruppen på lokal nivå för samverkan är verksamhetens mål och budget, arbetsplaner och andra planer och rutiner och andra uppdrag från förvaltningen. Samverkansgruppen är också arbetsmiljögrupp och ska genomföra och följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Exempel på frågor som behandlas i samverkansgruppen: • arbetstidsförläggning • arbetsinnehåll • arbetsorganisation • planer inom verksamhetsområdet ex. mångfald- och jämställdhetsplanen • uppföljning av sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud • arbetsmiljörutiner • aktiviteterna i arbetsplaner, arbetsmiljö- mångfalds- och jämställdhetsplan Om parter på lokal nivå är överens, kan samverkan undantagsvis ske gemensamt med flera enheter eller på förvaltningsnivå. En sådan förändring ska godkännas av samverkansgruppen på förvaltningsnivå, innan förändringen genomförs. • Förvaltningsnivå • • Ärenden som behandlas i samverkansgruppen på förvaltningsnivå ska följa nämndens årsplanering. Dessa handlar om förvaltningens mål och budget, arbetsplaner, övriga planer, rutiner och övriga ärenden där nämnd/ styrelse ska fatta beslut. Samverkansgruppen är också skyddskommitté och ska planera, kontrollera, analysera och följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen. Exempel på frågor som behandlas i samverkansgruppen: • • • • • • • alla beslutsärenden till nämnd som påverkar medarbetarnas arbete uppföljning av mångfald- jämställdhet och arbetsmiljöarbetet upprättande av arbetsmiljörutiner arbetsplaner samt övriga planer inom verksamhetsområdet ex. mångfald- och jämställdhetsplanen verksamhetsorganisation uppföljning av sjukfrånvaron, arbetsskador och tillbud utbildning Samverkansgruppen ska följa upp hur detta avtal tillämpas på lokal nivå. Det systematiska arbetsmiljöarbetet och detta avtals tillämpning ska rapporteras till samverkansgruppen på kommunnivå. Kommunnivå Ärenden som behandlas i samverkansgruppen på kommunnivå är övergripande mål och budget, arbetsplaner, övriga planer, policydokument, riktlinjer och övriga ärenden där kommunstyrelsen fattar beslut. Samverkansgruppen är också skyddskommitté och ska planera, kontrollera, analysera och följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen. Exempel på ärenden frågor som behandlas i samverkansgruppen: • mål och budget • planering och utveckling av arbetsgivarpolitiken • • företagshälsovårdens inriktning och omfattning och löpande uppföljning kommunövergripande upphandlingar t.ex. personaladministrativt lönesystem uppföljning av mångfald- jämställdhet och arbetsmiljöarbetet uppföljning av sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud, verksamhetsförändringar Samverkansgruppen ska följa upp hur detta avtal tillämpas på alla nivåer samt planera och genomföra gemensamma utbildningsinsatser. § 3.4 Arbetsplatsträff Arbetsplatsträffen (APT) är ett direktmöte mellan medarbetarna och chefen och för alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen och är ett forum för dialog mellan medarbetarna och chefen. Den ansvariga chefen leder APT som ska hållas minst vid 10 tillfällen under året. Innehåll Utvecklande • • • • • • • • • utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. arbetsinnehåll/arbetsuppgifter arbetssätt/arbetsmetoder arbetsplaner mångfald och jämställdhet hälsa- och arbetsmiljö idé och förslagsverksamhet kompetensutveckling lönekriterier Uppföljande verksamhetens mål och budget samt arbetsplaner och övriga planer. • • • • Information från chef, medarbetare och facklig organisation enhetens ekonomi rutinfrågor lokalfrågor Arbetsordning APT APT är ett strukturerat möte och ska genomföras enligt nedan. Före mötet 1.Information – kan vi klara av en del information före mötet? 2.Dagordning – ett förslag senast 2 dagar före APT. Alla medarbetare har ett ansvar för dagordningen, som kan kompletteras på mötet av chef och medarbetare. 3. Samtal inför mötet – utifrån tidigare möten och dagordningen förs samtal i verksamheten och i samverkansgruppen. Mötesordning 5.Dialog – om alla ärenden som finns på dagordningen. Är gruppen stor kan dialogen ske i mindre grupper. 6. Redovisning av – dialogen och problem – vilka ställningstaganden som gjorts 7.Information – från chef, medarbetare och fackliga § 4 ARBETSMILJÖ Den rättsliga grunden för arbetsmiljöarbetet finns i gällande lagstiftning, föreskrifter och avtal. Kommunens system för arbetsmiljöarbete är styrande och består av tre delar: • arbetsmiljöpolicy med politisk viljeinriktning samt uppdrag till förvaltningarna. • riktlinje för det systematiska arbetsmiljöarbetet med beskrivning av vad som ska utföras och hur det ska rapporteras. • riktlinje för hur arbetsmiljöarbetsuppgifterna ska fördelas i organisationen. Förvaltningschefen samverkar med de fackliga organisationerna i arbetsmiljöarbetet genom skyddskommittén. Samverkansgrupperna på lokal nivå är arbetsmiljögrupp och ska genomföra det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt riktlinjen. På varje arbetsplats har skyddsombudet skyldighet och rättighet att aktivt delta i arbetsmiljöarbetet. § 4.1 Företagshälsovård APT ska alltid dokumenteras i form av minnesanteckningar och vara tillgängliga. Företagshälsovården är en professionell oberoende expertkompetens inom arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering samt arbetar främst med att främja och utveckla hälsa och förebygga risker. Frågor som berör företagshälsovården behandlas i samverkan. Efter mötet § 4.2 Skyddskommitté Frågor som kommit upp på APT kan föras vidare till samverkansgruppen, av chefen eller facklig representant. § 3.5 Medarbetarsamtal Medarbetarsamtalet är ett planerat och strukturerat samtal mellan chef och medarbetare där man tillsammans går igenom mål, uppdrag och arbetssituation. Medarbetarsamtalet ska leda till utveckling och lärande på arbetsplatsen. Chefen ska ta hänsyn till både medarbetarens behov av utveckling och till verksamhetens krav. Individuella utvecklingsplaner upprättas vid medarbetarsamtalet. Både chefen och medarbetaren ska vara väl förberedda inför medarbetarsamtalet, som ska hållas minst en gång per år. Medarbetarsamtalet är ett komplement till dialogen i det dagliga arbetet. Samverkansgruppen på förvaltningsnivå och kommunnivå är också skyddskommitté. Skyddskommitténs arbetsuppgifter är att aktivt arbeta med kommunens system för arbetsmiljöarbete och kontrollera att det genomförs. Detta innebär att utifrån arbetsmiljöpolicyn se till att ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs enligt riktlinjen. De rutiner som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall ska utarbetas och kommuniceras i verksamheten. Samverkansgrupperna på lokal nivå är arbetsmiljögrupper och ska genomföra arbetsmiljöåtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall. § 4.3 Skyddsombud Det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med medarbetarna och deras representant skyddsombudet. Skyddsombud utses av den fackliga organisationen som meddelar arbetsgivaren namn och skyddsområde på dem som utses. Anmälan ska lämnas till den närmaste chefen samt till HR. Skyddsombudet företräder samtliga medarbetare inom det utsedda området. Skyddsombudet företräder medarbetarna i arbetsmiljöfrågor och ska aktivt verka för en bra arbetsmiljö, bevaka skydd mot ohälsa och olycksfall, samt bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölag och föreskrifter. Skyddsombudet ska medverka vid förändringar av betydelse för arbetsmiljön, planeringen av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och organisationer, samt användningen av farliga kemiska ämnen. Skyddsombudet ska aktivt medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet och i arbetet med handlingsplaner. Skyddsombudet har rätt till den ledighet som behövs för uppdraget, med bibehållen lön och övriga anställningsförmåner. Skyddsombudet har tystnadsplikt och sekretesslagen gäller. Arbetsgivaren erbjuder arbetsmiljöutbildning för skyddsombud årligen. § 4.4 Rehabilitering Chefen ska i samråd med medarbetaren, och i förekommande fall med skyddsombudet, utforma de åtgärder som behövs för tidig och effektiv arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering för återgång. § 4.5 Hälsa om ojämställdhet. Alla medarbetare arbetar utifrån värdegrunden och arbetar aktivt med attitydförändringar för att skapa jämställda villkor. Att alltid se utveckling av verksamhet och arbetsmiljö utifrån ett genusperspektiv är väsentligt. Alla medarbetare ska arbeta för ett jämställt arbetsliv och hålla dialogen levande i verksamheten. Kommunens mångfald- och jämställdhetsplan ska vara styrande i samverkansgruppernas arbete för ett jämställt arbetsliv. Medarbetarnas olikheter ska betraktas som tillgångar i verksamheten. Genom att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder skapas en mångfald bland medarbetarna. § 6 UTBILDNING Parterna ska efter avtalstecknandet planera och genomföra gemensamma utbildningsinsatser för implementering av detta avtal för samtliga samverkansgrupper och chefer. Återkommande utbildning i samverkansavtalet ska erbjudas 2 gånger per år för nya ledamöter och chefer. Utbildningen ska erbjudas: •Samverkansgrupperna. • Samtliga chefer Målet med kommunens hälso- och arbetsmiljöarbetet är att förena väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. § 7 UPPFÖLJNING Definitionen ”Hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med ork för att kunna göra det jag tycker är viktigt i livet.” är utgångspunkten för arbetet med hälsa. § 8 TVIST Arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetstid ska så långt som möjligt anpassas till medarbetarens förutsättningar och bidra till bästa möjliga hälsa och välbefinnande. Samtliga medarbetare ska aktivt arbeta för att främja en sund livsstil. § 5 MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET Sigtuna kommun ska vara ett föredöme i arbetet med att ta vara på och värdesätta mångfald och förebygga diskriminering. Mångfald och jämställdhet bland medarbetarna ska ses som en tillgång. Det är i vardagen jämställdhet skapas och för att skapa jämställda villkor på arbetsplatsen ska det finnas kunskap Uppföljning sker årligen av detta avtals tillämpning både på kommun- förvaltnings- och lokal nivå. Tvist med anledning av detta avtal ska hanteras på kommunnivå, enligt kommunalt huvudavtal (KHA). § 9 UPPSÄGNING Detta avtal gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Södergatan 20, 195 85 Märsta
© Copyright 2024