Här - Lidköping
2015-03-11 Föreläsningens innehåll: ELOF 1. ”En skola för alla” Elever med Lång Ogiltig Frånvaro 2. Skolan förr och nu Lidköping 150309 4. Framgångsfaktorer 3. Reaktioner vid brist på ”känsla av sammanhang” 5. Förklaringsmodeller för informationsutbyte kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se 6. Kartläggningens betydelse 7. Pedagogiska strategier 8. Fallbeskrivning 9. Litteraturlista och andra källor Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv ”There is no quick fix!” ELOF-ärende (Ross Greene) Elev med Lång Ogiltig Frånvaro (Skolverkets definition) Skolmotstånd? Drop-outs? Skolvägrare? Hemmasittare? Skolkare? Sjuk? Hårt professionellt arbete tillsammans Se inte barnet/tonåringen som ensam bärare av problemet! Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv Barn och ungdomar som inte går i skolan!!! Nätverket: Pojke/flicka • 12100 elever hade återkommande ogiltig ströfrånvaro (2010) Föräldrar • 500 elever hade hemundervisning pga av säkerhetsskäl (2010) Pedagoger Förskole- eller skolkamrater Andras föräldrar • Till största delen elever i skolår 7-9. Grund. • Numera ungefär lika många pojkar som flickor skol. • Stora brister vad det gäller kommunernas skolpliktsbevakning • Över 1600 elever i helt frånvarande sedan minst en månad (2010) Skolpsykolog/kurator Skolhälsovård BUP/NP-team Habiliteringen Socialtjänsten Intresseföreningar Fritidsföreningar Kenth Hedevåg - Kungälv Gy. • Under läsåret 2012/2013 fick drygt 21 000 elever sitt studiebidrag indraget på grund av skolk (CSN) • 10% hoppar av första året. 30% går inte ut med fullständigt betyg. (Skolverket) Antalet elever som inte går i skolan ökar stort! Källa: Skolverkets Källa: Skolverkets Källa: CSN, rapport nr. 309 ”Rätten rapport nr. 341 2013 till utbildning, 2007 ”Skolfrånvaro och vägen tillbaka”, 2010 Kenth Hedevåg - Kungälv 1 2015-03-11 Orsaker till frånvaro? Olika typer av frånvaro: Skolan: Brister hos individ och familj 1. Elever som ofta är hemma hela dagar och längre 2. Elever som har ströfrånvaro 3. Elever som är i skolan men inte på lektionerna Föräldrar: Brister i organisation, stöd och pedagogik Bristande respekt och bemötande Kränkande behandling Vuxenrelationer Sociala problem 4. Elever som är tillsammans med andra utanför skolan på skoltid Stökig skolmiljö Kamratrelationer Problem i hemmet Bristande stöd i skolan Avstängning pga risk för våld Funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD/Aspergers syndrom Fungerande skolgång = Starkaste skyddsfaktorn (Socialstyrelsen 2010) Bristande motivation Relationsstress Kenth Hedevåg - Kungälv Känsla av meningslöshet Känsla av otillräcklighet Kunskapsstress Kenth Hedevåg - Kungälv Temagruppen Unga i arbetslivet. Tio orsaker till avhopp (2013) Hur många är antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerar efter 5 år? 379 unga berättar. Skälen till avhopp från gymnasieskolan i fallande ordning: • 75 % av de med slutbetyg med högskolebehörighet 1. 2. 3. 4. 5. Mobbning, socialt utanförskap Brist på pedagogiskt stöd i skolan Vuxna som inte bryr sig Dåligt bemötande i skolan Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro Kenth Hedevåg - Kungälv Speciellt utsatta grupper: • Alla ungdomar som saknar: Begriplighet – Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) • Ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD och Aspergers syndrom • Ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos • Ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen • Ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan (30% av ungdomar i 16-årsåldern uppvisar starka symtom på stress och 8% på utmattning, Karin Schraml 2013) Kenth Hedevåg - Kungälv • 28 % av de som hoppade av gymnasiet • Utanförskapets pris = 10-15 miljoner kronor Lundmark, Nilsson och Wadeskog. Teknikstöd i skolan -En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden (2013) Kenth Hedevåg - Kungälv Enligt Autism- och Aspergerförbundets medlemsenkäter är ca 4 500 elever med AST frånvarande från skolan. De vanligaste skälen uppges vara låg autismkompetens hos personalen och bristande stödinsatser. Cirka 50% av alla elever med diagnos inom autismspektrat når inte målen i skolår 9. (Skolinspektionen 2012) Diagnoskriterierna inom autismspektrat: • Kommunikation • Samspel • Föreställningsförmåga (Jämf. Läroplanens nya krav) Kenth Hedevåg - Kungälv 2 2015-03-11 Skolan förr och nu • • • • • Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar ”The Big Five” De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i ”Pedagogiska Magasinet” 2011-11-08) Kommunikativ förmåga Analysförmåga Metakognitiv förmåga Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas Förmåga att hantera information Svar önskas Kenth Hedevåg - Kungälv Begreppslig förmåga Kenth Hedevåg - Kungälv ”Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever” 15% enligt författarna Många barn kan aldrig klara dagens kunskapskrav. En växande grupp riskerar att inte klara den alltför högt lagda ribban, skriver fem läkare och psykologer. Allt fler barn och ungdomar remitteras från skolhälsovården och elevhälsan till sjukvården för utredning då de inte uppnår skolans kunskapskrav. Man kan på goda grunder fråga sig vilken kognitiv/teoretisk förmåga som i dag krävs för att klara grundskolans kunskapskrav. Dagens läroplan ställer ökade krav på elevers förmåga att självständigt planera sin kunskapsinhämtning, på att analysera och reflektera; det vill säga på de kognitiva/exekutiva funktionerna. Beteenden är symtom på att något inte är bra. Vi behöver ibland agera vid symtom men de framgångsrika insatserna görs på orsaksnivå. Beteendet Orsakerna 2014-08-10 i DN Debatt Saxat från artikel av: Elisabeth Fernell, Magnus Landgren, Leif Svensson, Ida Lindblad och Christopher Gillberg Kenth Hedevåg - Kungälv Exempel på starka reaktioner som en konsekvens av att befinna sig i ett ”obegripligt sammanhang”: Går ej i skolan Vägra undervisning Utmattningssyndrom Kompensationsbeteenden Depression Sovstörning Verbalt utagerande Ätstörning Fysiskt utagerande Passiv/dagdrömmeri Sökande efter ett ”mer begripligt sammanhang” Låg självvärdering Självskadande beteende Droger/alkohol/spelmissbruk Låg Begriplighet – Hanterbarhet - Meningsfullhet Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv Tänkbara orsaker: Stress – obalans mellan krav och förmåga Relationsstress i familj och med kamrater Bristande kontroll och förutsägbarhet i vardagen Obegripliga sammanhang Brist på meningsfullhet Kommunikationsförmågan brister Frustrationskänslighet Upplevda orättvisor, oförrätter och kränkningar Perceptionsupplevelser Bristande impulskontroll Svårt att se orsak och verkan Svårt att skifta mental föreställning/tankespår Svårt att förstå osynliga samspelsregler Möter vi dessa barn och ungdomar? Kenth Hedevåg - Kungälv 3 2015-03-11 Utmattningssyndrom hos vuxna: Christina Maslach, Professor, Berkley University, Kalifornien. Obalans eller underskott på dessa områden kan leda till "job burnout": 1. Arbetsbelastning 2. Känslan av att ha kontroll Framgångsfaktorer i arbetet med barn och ungdomar i skolan 3. Återkoppling, uppmärksamhet och erkännande 4. Social omgivning. Hur är kollegerna, chefen och klienterna? Olösta konflikter? 5. Rättvisa och respekt 6. Meningsfulla arbetsuppgifter Omvänt kan balans inom vart och ett av områdena förebygga ohälsa. Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: www.mf.gu.se Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv Framgångsfaktorer i arbetet med barn/ungdomar som inte går till skolan: 1. Tidiga insatser Personalens relation till eleven viktigaste faktorn! • Personalens förhållningssätt och förhållningsstrategi är avgörande för relationen till eleven • Förhållningsstrategier bygger på allmän- och individkompetens 2. Insatser i ett tidigt skede • Bra personal växlar förhållningsstrategi (metod) utifrån gruppens och elevens behov. Metodkunskap krävs! 3. Samarbete mellan hem och skola 4. Hög delaktighet 5. Tolerans och förståelse i kamratgruppen • Pedagogiska strategier för att underlätta informationsutbytet på gruppnivå och individnivå. Informationsutbyteskompetens”. 6. Väl fungerande elevhälsoteam. Medicin/psykologi/pedagogik. • Individuella insatser baserade på bra kartläggningar 7. Samverkansinsatser mellan skola, socialtjänst, BUP, habilitering, polis, m.fl. • Stöd och hjälpmedel för att underlätta informationsutbytet på individnivå. Syfte: Att effektivt ge-bearbeta -få information. 8. Effektiva rutiner för registrering av frånvaro / ELOF-plan • Tydliggör syfte, mål och mening med skolarbetet. Öka begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten. Sammanhangsmarkera! 9. Insatser baserade på elevens unika situation och inte på generella antaganden 10.Goda vuxenrelationer med bra förhållningsstrategier Kenth Hedevåg - Kungälv Vårt fel? Plan? Gymnasiet? Målen? Jobb? Uppfostran? Byte? Kamrater? Framtid? Vägrar? Konflikter? Går ej till skolan!!! Föräldraoro Hög orosfaktor kan ge: - Ilska eller uppgivenhet - Samarbetssvårigheter - Detaljfokusering - Fokus på annat Kenth Hedevåg - Kungälv • Positiva förväntningar och involveringspedagogik Kenth Hedevåg – Kungälv - Inställda möten Reducera orosfaktorn! • Nåbara mål utifrån aktuell kunskapsnivå Att tänka på vid föräldrasamtal: Ge bra förförståelse om innehållet i samtalet Tänk på val av plats för samtal Tänk på antalet personal - föräldrar Balansera styrkor och svårigheter Ge beskrivningar av beteende/förmågor Sätt alltid barnets svårighet i ett sammanhang Bekräftelse: ”Har jag fattat det rätt att…” Olika beskrivningar – koppla till olika miljöer (hem – förskola) Ge erbjudande Prioritera föräldrarnas önskade kommunikationsform vid fortsatta kontakter Tacka för samtalet Kenth Hedevåg - Kungälv 4 2015-03-11 Delaktighet: • Eleverna ska efter förmåga vara delaktiga i och kunna påverka sin vardag i skolan. • Kunna delge sina åsikter och tankar som en del av kartläggningen. (Skollagen 1 kap. 10§) • Efter förmåga vara med och sätta lämpliga mål • Vara delaktig i de insatser som ska göras • Utvärdera och följa upp mål och insatser • Möten som hålls tillsammans med barn/ungdomar ska alltid helt vara på deras villkor. • Hög delaktighet kan också uppnås med uppdelade möten där vuxna för med sig barnets/ungdomens åsikter. OBS! Förklaringsmodeller till funktioner och förmågor som elever behöver för att nå målen Att vara närvarande på obegripliga vuxenmöten är inte att förväxla med delaktighet utan liknar mer ett ”gisslantagande”. Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv Hjärnans sätt att hantera informationsflödet Vi möter barn/ungdomar som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell! Information Högre informationstryck Prioritera Värdera Tolka Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! • • • • • Skapa sammanhang Sekreteraren (förmedveten nivå) Bibliotekarien (förmedveten nivå) Chefen (medveten nivå) Motorik Perception Reglera Generalisera Fatta beslut Agera Luria/Edby/Hedevåg Kenth Hedevåg - Kungälv Sekreteraren: • Uppmärksamhet • Prioritering • Organisera/planera • Aktivitets/ vakenhetsreglering • Känsloreglering • Impulsreglering • Övr. regleringar • Arbetsminne • Startenergi • Tidsuppfattning • Processtid Hos de flesta av oss jobbar ”Sekreteraren” automatiskt utan att vi behöver koppla på det aktiva medvetandet. I stress så fungerar alla dessa funktioner mycket sämre. Om ”Sekreteraren” inte klarar av sina funktioner så kan ”Chefen” med det aktiva medvetandet gå in och kompensera under en tid men det kostar mycket energi och är inte hållbart över tid. Vid ADHD så är många ”Sekreterarfunktioner” kraftigt nedsatta men man kan också ha stora svårigheter med dessa funktioner utan att det är aktuellt med en diagnos. Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv Svårigheter med ”Sekreterarfunktioner” Konsekvenser i skolan? Brister i uthållighet och fokus Aktivitetsgrad skiftar (låg/hög) Tappar tråden, byter fokus Svårt med organisation och planering Processtid (kort/lång) för att bearbeta information Svårt att värdera och prioritera intryck Svårt att bortse från ovidkommande intryck Känsloreglering Impulskontroll Kenth Hedevåg - Kungälv 5 2015-03-11 Sekreterarnivån – Förslag till generella insatser • Stöd med att organisera och planera arbetet: Uppgifter, läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper ,datorns organisation mm. • En tydlig övergripande planering över veckans innehåll. • En bra överblick över dagens innehåll: Var? När? Med vem? Vad? Hur länge? Sedan? Varför? • En planering i form av en checklista som gäller för varje arbetsuppgift. Kombineras med muntlig information. Ska ge svar på: Vad? Varför? Hur? Hur mycket? Sedan? • Kortare muntliga genomgångar med text och bildstöd, Gör tankekartor. Skriv på whiteboard, på datorn. Visa mer prata mindre! Bibliotekarien: • Föreställningsförmåga • Kommunikation-ut • Kommunikation-in • Generalisering • Helheter-sammanhang • Tolkning och analys • Skapa inre rubriker • Socialt samspel • Ge möjlighet att få utlopp för sitt stora rörelsebehov. Ge rörelseuppgifter, stå upp och jobba, pyssla/rita vid genomgångar mm. Kenth Hedevåg - Kungälv ”Bibliotekarien” gör för de flesta av oss också sitt jobb automatiskt utan det aktiva medvetandets hjälp. Här finns ett stort referensbibliotek med tidigare erfarenheter och detaljer sammanfogade till större helheter. Med denna grund kan vi sedan bilda inre föreställningar och utifrån den information vi får kommunicera och samspela på bästa sätt. Om ”Chefen” aktivt måste lista ut och dra medvetna slutsatser så går det åt mycket energi på bekostnad av annat. Diagnoser inom autismspektrat innebär att dessa funktioner är kraftigt nedsatta. Kenth Hedevåg - Kungälv Svårigheter med ”Bibliotekariefunktioner” Använd visuellt stöd! Konsekvenser i skolan? Svårt att föreställa sig vad som menas och vad andra tycker, känner och tänker Se med tanken Svårigheter att koppla information till ett visst sammanhang Se med ögat ? Svårt att processa information som man inte sett eller varit med om själv Svårt att lista ut information som inte klart framgår Svårigheter att generalisera, reflektera, värdera Tolkar ord och uttryck mer bokstavligt Svårt med öppna frågor Svårt att tolka kroppsspråk Svårt att uppfatta bakomliggande intentioner Stora konsekvenser för kommunikation och samspel Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv Bibliotekarienivån – Förslag till generella insatser • Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller nya situationer, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman. • Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang. Använd bilder, skisser, tankekartor mm. Både vad det gäller sociala sammanhang och skolkunskaper. • Stöd vid fri skrivning. Hjälp av tankekartor, frågor, rubriker, mallar, bilder mm. • Visualisera olika valsituationer och begränsa antal alternativ • Använd visuellt stöd för att få reda på hur han/hon tänker och vill. För att kunna göra utvärderingar och anpassningar på bästa sätt. Se exempel ”Visuellt stöd – få information”. • Visuellt stöd vid muntligt återberättande och redovisningar. Använd skriven text, bilder mm. Kenth Hedevåg - Kungälv Chefen: • • • • • • • IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe’ Nyinlärning ”Chefsform” Kränkbarhet När ”Chefen” jobbar går det åt mycket energi så det gäller att inte överbelasta ”Chefens” funktioner. En utmattad och överansträngd ”Chef” kan få starka reaktioner och utbrott. Att lära sig nya saker och aktivt processa information samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska dessutom ”Chefen” kompensera för bristande funktioner på ”Sekreterarnivå” och ”Bibliotekarienivå” så är risken stor för överbelastning. Den största utmaningen är oftast att få en ”Chef” att tro på sin egen förmåga och skapa inlärningssituationer som inte innebär upprepade misslyckanden speciellt inte i relation till andra. Kenth Hedevåg - Kungälv 6 2015-03-11 Slutsatser: 1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från ”Sekreteraren” och ”Bibliotekarien”. 2. ”Chefen” jobbar hårt vid all nyinlärning 3. För många med barn/ungdomar måste ”Chefen” kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef. 4. Det går åt mycket energi när ”Chefen” måste göra sekreterarens och bibliotekariens jobb. Detta gör att det fungerar ibland. Man kan prata om en varierande ”Chefsform” istället för dagsform Svårigheter med ”Chefsfunktioner” Konsekvenser i skolan? Chefen blir lätt uttröttad i nya situationer Varierande ”Chefsform” påverkar kvalitén Större risk för stressreaktioner Känslighet för upplevda tillrättavisningar Känslighet för upplevda kränkningar Påverkas av tidigare misslyckanden Svårt att se ”egenvinsten” Förstår inte om det är på en för avancerad nivå 5. Chefen vill vinna och undviker helst ”förlorararenor” Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv ”Stressburken” En konkret förklaringsmodell för att lättare se sambandet mellan stress och reaktioner Vi har alla en ”burk” men en del av oss har mer saker i den från början Tics Som en grund för en ”energiinventering” där man identifierar vad som fyller på och vad som minskar innehållet i ”burken” Kränkningar Höga ljud Kontroll Strategier för vad man kan göra när ”burken” håller på att explodera? Tvång Sömn ”Stressburken” Kenth Hedevåg - Kungälv Motorik och perception • Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning. Grovmotorik • Har en mycket lättkränkt ”Chef” och har svårt att glömma upplevda oförrätter. Hjälp till att reda ut dessa och skapa en OK-situation så snabbt som möjligt. Kolla efteråt så han att det är avklarat. Öga-handkoordination Finmotorik Balans (vestibulära sinnet) Visuell perception (synintryck) • Få göra mer av det man är bra på. Teknik, motorik, rita mm. Auditiv perception (ljudintryck) • Information. Ge gemensamma förklaringsmodeller som kan öka förståelsen hos sig själv och hos andra. Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception) • ”Avbryt i succe’!” Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Ställ olika krav på beroende på ”Chefsformen”. Kenth Hedevåg - Kungälv Ventil Samspel Krav Mat Kenth Hedevåg - Kungälv • Förbrukar enormt mycket energi i skolan. Gör en energiinventering och balansera skoldagen. Tjat Stress Tillsägelser Lättare för omgivningen att förstå och förhålla sig till en reaktion Chefsnivån – Förslag till insatser Oro Konflikter En modell som kan vara ett stöd för reflektion • Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra. Betona även positiva tendenser. - person Taktil perception (yttre känseln) (konsistenskänsla i munnen) Smak och luktsinnet Kenth Hedevåg - Kungälv 7 2015-03-11 Svårigheter med funktioner inom motorik och perception Konsekvenser i skolan? Motorik - Perception – Förslag till generella insatser • Ge färdiga anteckningar/planeringar och få skrivhjälp vid prov och redovisningar där annan kunskap än skrivförmågan ska mätas. Extra tid och möjlighet till muntliga redovisningar. Störs av ovidkommande ljud och ljus • Gör en plus- och minuslista över idrottsaktiviteter och se sedan över möjligheterna till alternativa möjligheter. Motorisk orolig • Alternativ kost till skollunch. Kartlägg vilka OK-maträtter. Svårt att rita och att skriva • Bullerskydd eller musik under eget arbete. Svårt att förstå skalor, tabeller mm. Besvär av lukter som t.ex. parfym och rök Svårt med att automatisera. T.ex. gå och prata Behöver sitta utan risk för beröringar Svårt med aktiviteter i ämnet ”Idrott och hälsa” samt under friluftsdagar • Information till undervisande lärare om svårigheten att ”kopiera av”. Stöd i matte, slöjd, bild, svenska mm. • Klassrumsplacering längst bak eller vid vägg. Taktil överkänslighet. • Extra motorikträning individuellt eller i liten grupp. Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv ”Utan spaning ingen aning!” Kartläggningens betydelse ”Utan spaning ingen aning!” Kartläggningen är mycket viktig! Den hjälper oss att: Individualisera insatserna. Inte generalisera. Sätta konkreta mål och delmål Skapa strategier och välja metoder Balansera anpassning och utveckling Öka delaktigheten hos elev och föräldrar ”Problem” + = Förklaring Insats Utgå från starka sidor och intressen Kenth Hedevåg - Kungälv Ref. ”Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” (Skolverket 2014) Två former av stöd: 1. Extra anpassningar: Stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen. Kräver ej åtgärdsprogram! 2. Särskilt stöd: Stöd av större omfattning och varaktighet. Beslutas av rektor. Åtgärdsprogram ska skrivas! Kenth Hedevåg - Kungälv I skola kan de kompensatoriska och utvecklande insatserna ges som antingen: • Extra anpassningar: Stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen. T.ex. visuellt stöd, starthjälp, anpassade läromedel Kräver ej åtgärdsprogram! • Särskilt stöd: Stöd av större omfattning och varaktighet. T.ex längre specialpedagogiska insatser, särskild undervisningsgrupp, extra vuxenstöd, anpassad studiegång Beslutas av rektor. Åtgärdsprogram ska skrivas! Kenth Hedevåg - Kungälv K3-utbildning Nåkkve Balldin & Kenth Hedevåg 8 2015-03-11 K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning K3-modellen: Kartläggning: Information från personal Föräldrainformation Information från barn/elev Övrig information Ur tidningen ”Ögonblick” nr 1 2013 Individuell profil: En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både styrkor och svårigheter Åtgärdsprogram: Här beskrivs de mål som bestämts och de insatser som ska göras samt vem som ansvarar för dessa. ”GPS” i skolarbetet K3-utbildning 19-20/3 2015 i Göteborg Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv Pedagogiska strategier – Skolverkets skrifter om stöd i skolan Insatser och hjälpmedel Som professionell så får du gärna bli kär – men helst inte i dina hjälpmedel Insatserna handlar i första hand om att skapa förhållanden som hjälper eleven att fungera optimalt utifrån sina förutsättningar. (Vägledning för Elevhälsan 2014, Skolverket/Socialstyrelsen) K3-utbildning Nåkkve Balldin & Kenth Hedevåg Undvik Tjat!!! Om du har sagt till ett barn tusentals gånger och det fortfarande inte förstår. Då är det inte barnet som har svårt att lära. (Walter Barbee) Kenth Hedevåg - Kungälv Integrering – Inkludering - Exkludering Integrering = Att fysiskt befinna sig i ett standardsammanhang Inkludering = Att ha en hög känsla av sammanhang Exkludering = Att ha en låg känsla av sammanhang KASAM = Begriplighet – Hanterbarhet - Meningsfullhet Kenth Hedevåg - Kungälv 9 2015-03-11 ”Vägledning för elevhälsan” (Socialstyrelsen och Skolverket 2014) En och samma skola för alla? Flexibla undervisningsmiljöer Var? • I klassrummet Hur? • I klassrum med extra vuxenstöd När? • I klassrummet med anpassningar • I liten undervisningsgrupp • Individuellt med personal • Enskilt arbete • I liten undervisningsgrupp med elever från klassen = ”Omvänd inkludering” • Annan plats? Innehåll? Med vem? ”Många normalbegåvade med AST klarar att gå i en vanlig klass med särskilt stöd medan andra delvis behöver få undervisning enskilt eller i mindre grupp. Några har så stora svårigheter att de behöver gå i mindre undervisningsgrupper under hela sin skoltid.” Kenth Hedevåg - Kungälv Visuellt stöd för att: Kenth Hedevåg - Kungälv Öppna frågor ställer höga krav på att man ska se med tanken • Ge information • Bearbeta information • Få information (samtal) • Kan ni berätta hur en vanlig skoldag ser ut? Ska det behövas? • Hur är det här i skolan? • Vad säger lärarna att ni ska göra? • Det finns ngt som heter kursplaner. Tanken är att ni ska lära er samma sak här som i övriga landet. Hur förmedlar lärarna detta till er? • Är ni justa mot varandra? • De vuxna, hur är de mot er? Exempel på elevfrågor från Skolinspektionen Kenth Hedevåg - Kungälv Visuellt stöd! För att ge info Kenth Hedevåg - Kungälv Förslag till insatser - social coach/mentor: Hur kan man tänka? För mig är bågskyttet viktigast Om aktiviteten är viktigast så väljer man bågskytte Kenth Hedevåg - Kungälv För mig är det viktigaste att vara med de andra Val till friluftsdagen: Vi ska till Simbadet! Om det är viktigast att vara med de andra så väljer man simbadet Kenth Hedevåg - Kungälv 10 2015-03-11 Visuellt stöd! För att bearbeta info • • • • • • • Nationellt prov i historia skolår 6, 2012/13 Att undersöka levnadsvillkor i olika tider Föreställ dig att du är 12 år gammal och lever under äldre stenåldern, det vill säga för ca 7000 år sedan. Du ska precis börja äta det vi idag skulle kalla middag, dagens huvudmåltid. Berätta om maten och hur matsituationen ser ut. Tolka Värdera Reflektera Analysera Sätta den i ett sammanhang Dra slutsatser Rimlighetsanalys Kenth Hedevåg - Kungälv Nationellt prov i historia skolår 6, 2012/13 Att undersöka levnadsvillkor i olika tider Föreställ dig att du är 12 år gammal och lever under äldre stenåldern, det vill säga för ca 7000 år sedan. Du ska precis börja äta det vi idag skulle kalla middag, dagens huvudmåltid. Berätta om maten och hur matsituationen ser ut. Om du vill kan du använda frågorna i rutan. • Vad ska du äta för något? • Hur är det tillagat? • Varifrån kommer maten? • Vem eller vilka har skaffat maten? • Hur gick det till när maten skaffades fram? • Vem eller vilka har tillagat maten? Kenth Hedevåg - Kungälv Ex. på visuellt stöd för reflektion och värdering: Placera följande påståenden under + om du tycker att det inneburit något positivt - om du tycker att det inneburit något negativt + Vi åkte fast Vi fick 6 liter sprit Mamma och pappa blev sura Spännande Andra blev imponerade Gå till soc. och pissa Som att vara med på film Ungdomstjänst Böter • Hur ser det ut där ni ska äta? Körkortstillstånd!!! • Vilka sitter och ska äta tillsammans? Kenth Hedevåg - Kungälv Visuellt stöd! För att få info Kenth Hedevåg - Kungälv Samtal med barn/ungdomar/vuxna Många av de barn/ungdomar/vuxna vi samtalar med har bristande förmåga till samspel, kommunikation och att skapa inre föreställningar och/eller svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet och fokus i samtalet Vi måste anpassa vårt sätt att prata för att skapa förutsättningar för ett bra samtalsklimat Hur gör vi detta? Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv 11 2015-03-11 Sammanhangsmarkera! Skrivsamtal Samtal med barn/ungdomar/vuxna där målet är att få information: Under tiden man samtalar skriver den som leder samtalet en sammanfattning av det som sägs så att båda kan läsa texten på bildskärmen. Man sätter en rubrik om det man vill samtala om och det viktigaste skrivs ned under tiden. Om man inte är nöjd med innehållet är det lätt att gå tillbaks och ändra under samtalets gång. Den som leder samtalet kan ställa frågor, skapa en överblick, sammanfatta, förklara hur andra tänker och på detta sätt skapa ett bra underlag för olika handlingsmöjligheter. Varför ska vi ha ett samtal? Betona egenvinsten! Vem håller i samtalet? Var ska samtalet ske? Hur länge kommer samtalet att vara? Vilken samtalsform ska användas? Vilka stöd/hjälpmedel ska användas? Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv Ex. ”Skrivsamtal”: Rubrik: Blodprovshelvetet!!! Problemet är att hon säger att man ska sticka längre upp på fingret där det finns fler blodkärl. R. tycker att det känns mindre om man sticker långt ned på fingret, men då får man sticka flera gånger eftersom det kommer mindre blod då. Energiinventering Hon sticker plötsligt utan att R. är beredd!!! Kenth undrar hur R. vill ha det? R. Vill byta medicin för han är trött på blodprover. Kenth frågar R. vad vi kan göra åt detta problem just nu innan beslut om mediciner kommer? R. vet inte! Kenth vill försöka få personalen på vårdcentralen att respektera R:s önskemål. Kenth föreslår att vi gör ett litet kort som beskriver hur R. vill ha det när han måste ta blodprov. R. tycker att det är viktigare att få svar på följande frågor: Till doktor Karin: 1. Finns det annan bra medicin där man inte behöver ta blodprover? 2. Om jag måste ha kvar dessa medicinerna, hur ofta ska jag ta blodprover i framtiden? Till vårdcentralen: 1. Jag tycker att det gör väldigt ont att ta blodprovet högt upp på fingret. Finns det andra alternativ? 2. Kan jag få ta blodprovet själv? Kenth Hedevåg - Kungälv Nyckelord Jag kör en fin bil. Jag måste fylla på lika mycket bensin som jag gör slut på annars får jag bensinstopp = ”Soppatorsk” _ Vi gör en ”energiinventering” där vi tar reda på när jag gör av med bensin och när jag fyller på. Skala ±10 liter. + Se på TV +3L När jag blir arg -6L Genomgångar -8L Rast -3L Illusterad vetenskap +5L Spela dator en timme +6L Skriva -9L Inte förstå hur man ska göra -4L Schack +5L Ursprungsidé från Nåkkve Balldin Kenth Hedevåg - Kungälv ”Energiinventering” Lyssna på musik +4L Många av de ungdomar vi möter kompenserar svårigheter med kognitiva funktioner (chefen kompenserar för brister hos sekreterare och bibliotekarie). Detta tar mycket energi och gör att man blir extra sårbar i negativ stress. För dessa ungdomar kan det vara viktigt att göra en kartläggning av vad som tar – respektive ger energi. Vuxenrelation +++ Begriplighet-Hanterbarhet-Meningsfullhet Förhållningsstrategier Samverkan och delaktighet Visuellt stöd för att bearbeta info Problem + Förklaring = Insats Matsalen -5L Aktiviteter – Miljöer - Personer Hur ska vi skapa en bra balans? Kenth Hedevåg - Kungälv Kenth Hedevåg - Kungälv 12 2015-03-11 Checklista: Alla elever har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3§) Har personalen tillräcklig kompetens? Kan man omsätta kunskaperna till pedagogik? Finns det en stabil vuxenrelation i skolan? Har vi gjort en bra kartläggning? Alla nivåer? Har vi ett bra föräldrasamarbete? Är barnet/tonåringen delaktig? Finns det ett effektivt åtgärdsprogram (GPS)? Är vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull? Du gör skillnad! Har vi ett bra samarbete i nätverket? Fungerar övergångarna väl? Har vi en väl fungerande frånvarorapportering? Kenth Hedevåg - Kungälv Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) /Vilse i skolan (2009) Matti Bergström: Hjärnans resurser (1990) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Torkel Klingberg: ”Den översvämmade hjärnan” (2007), Den lärande hjärnan (2011) Clay A. Johnson: ”The Information Diet” (2012) Göran Svanelid: ”Lägg krutet på ”The Big Five” (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: Artiklar www.trippelkommunikation.se Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011 Skolverkets häften: Rätten till utbildning (rapport 309), Grövre våld i skolan, Skolfrånvaro vägen tillbaka (rapport 341), Skolan och Aspergers syndrom (rapport 334) Skolinspektionen: ”Inte enligt mallen” Skolinspektionens rapport 2012:11 ELOF-arbetsplan: Sök: Stenungsund ELOF-plan Jesper Juul: ”Relationskompetens” (2003) Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: www.mf.gu.se Kenth Hedevåg - Kungälv Aktuella länkar: • GR Dropouts: http://www.grdropouts.se/ • ”Skolk ur elevernas och skolans perspektiv Doktorsavhandling av Anne-Sofie Strand http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20970 • ”10 orsaker till avhopp”: Rapport från Ungdomsstyrelsen www.temaunga.se/sites/default/files/tioorsaker.pdf Kenth Hedevåg - Kungälv 13
© Copyright 2024