Aktuellt från VKL nr 2 - Västmanlands Kommuner och Landsting
Aktuellt från VKL Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting Nummer 2 2015 Ny styrelse och nya ledamöter Skolministern på besök i Västmanland Nu har förbundsmötet valt en ny styrelse i VKL. Det är många nya ledamöter, 15 stycken och en ny ordförande i Anders Teljebäck, tillika kommunstyrelsens ordförande i Västerås Stad. Styrelsen får en större andel kvinnor än män och fler yngre ledamöter än tidigare. Förbundsmötet genomfördes tryggt med Elisabeth Pettersson, KF-ordförande i värdkommunen Sala även om det blev en del diskussioner omkring folkpartiets motförslag till valberedningens förslag till styrelse. Efter avstämning med stadgarna beslutade förbundsmötet i enlighet med valberedningens förslag. Förbundsmötet följdes av en föreläsning från Anders Ekholm, vice VD på institutet för framtidsforskning. Presentationen finns på VKL:s hemsida, www.vkl.se och Anders presentation rörde sig omkring döden och vad det innebär för samhället att vi lever längre. Presentationen var mycket uppskattad och många politiker kommenterade den med att vi nu fått en del myter dödade och en hel del nya analyser att ta med oss strategiarbetet. Mona Boström som tyvärr fick lite kort tid för sin presentation om regionbildningen gjorde en mycket bra sammanfattning av vad som har hänt i det politiska arbetet och hur tidplanen ser ut framåt. Det kommer också att innebära en hel del arbete för VLK:s medarbetare att förbereda ett väl fungerande integrationsarbete att flytta arbetsuppgifter från nuvarande organisation till en ny betydligt större regionkommun. Västerås och Västmanland gästades den 21 april av skolminister Gustav Fridolin (MP).Han och alla övriga deltagare hälsades välkommen av Västerås KSO Anders Teljebäck. Alla kommuner var representerade av politiker och tjänstepersoner från skolan liksom VKL och MDH, från MDH deltog Pia Lindberg, akademichef. Regeringen har utställt ett lågstadielöfte som innebär mer tid i de tidiga skolåren som en uppföljning av den framgångsrika pedagogik och verksamhet som finns i förskolan. Det innebär fler anställda, fler speciallärare och läs- och skrivgaranti. En lokal rekryteringsstrategi ska presenteras för att erhålla statsbidrag. Den ska innehålla planer för att ersätta pensionsavgångar, mottagande av nyanlända, hur tillgång till behöriga lärare ska säkras och stärkt ledarskap särskilt för rektor. Ingen medfinansiering krävs och det finns ingen tidsbegränsning just nu. Andra satsningsområden som nämndes var en ökning av antalet utbildningsplatser, dock inga ökade forskningsbidrag men strategierna bör innehålla hur de påverkar utbildningssituationen på MDH, fortbildning för lärare och utveckling av karriärmöjligheter. Övriga områden, en jämlik skola, elevhälsan, upprustning av skollokaler och skapande skola. Fem lyckade strategier i Norberg Åsa Eriksson, KSO och Ingrid Nord, förvaltningschef, berättade hur skolan i Norberg utvecklades från 2006, då man var sämst i Sverige, till 2015 då man blev Sveriges 15:e bästa skolkommun. Man beslutade bland annat om fem strategier som utgick från en dialog med eleverna och sedan har man hållit fast i det arbetet över tid och nådde målet tidigare än beräknat. De fem strategierna är: • Alla ska förstå vilka mål vi arbetar emot • I undervisningen ska alla få talutrymme och ska synliggöras • Bedömning av hur lärandet utvecklas, vad förstår man inte, feedback eller snarare feed-forward • Att hjälpa och stötta varandra • Ta ansvar för sitt eget lärande och tala om när det inte fungerar. Monika Eriksson-Bertilsson I det här numret av Aktuellt från VKL kan du också läsa om: Monika Eriksson Bertilsson, VKL:s direktör monika.erikssonbertilsson@vkl.se 021-39 79 47 Hur skapar vi goda förutsättningar för att leda och driva utvecklingen?.......................................sid 2 Aktuellt inom regional utveckling, samhällsbyggnad och transportpolitik.................................... sid 4–6 Europas utmaningar i fokus på välbesökt konferens i Brysselk........................................................sid 7 Så här arbetar VKL..............................................................................................................................sid 8–14 Möte med Mona Boström, projektledare regionaliseringsprocessen..............................................sid 16 Hur skapar vi goda förutsättningar för att leda och driva Den 25 mars arrangerade VKL ett eftermiddagsseminarium med workshop för socialchefer, vård- och omsorgschefer och motsvarande ledningsfunktioner. Fokus låg på att hitta vägar för att skapa goda förutsättningar för att leda och driva utveckling på enhetsnivån inom äldreomsorgen. – Åtta av länets tio kommuner finns representerade här idag, vilket vi ser som mycket positivt. Det signalerar att ledningen för äldreomsorgen medvetet strävar efter att hitta goda förutsättningar för att leda och driva utvecklingen av kunskapsbaserade arbetssätt på enhetsnivån. Martina Nordin, socialchef i Surahammar och representant från styrgruppen för Västmanlands samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling i socialtjänsten inledde eftermiddagen med att hälsa alla välkomna. Martina informerade om att seminariet utgör en del av det länsgemensamma utvecklingsarbetet och en fortsättning utifrån behov som framkom i den inventering av utmaningar för att arbeta kunskapsbaserat som utfördes av VKL under hösten 2014 i länets olika chefsnätverk inom socialtjänsten. Aktuell forskning presenterades Lena Karlsson och Karina Tilling från VKL presenterade aktuella forsknings- 2 så att enhetsnivån blir motorn i förändringsarbetet. Information gavs även utifrån de krav som finns från lagstiftning, nationella riktlinjer och samverkansdokument för att äldreomsorgen ska hålla en hög kvalitet för de personer som har behov av insatser från äldreomsorgen. Sammanfattningsvis behövs både en effektiv drift och ett kunskapsbaserat arbetssätt för att få hög kvalitet i verksamheten. Martina Nordin, socialchef i Surahammar och representant från styrgruppen för Västmanlands samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling i socialtjänsten resultat och kunskapsunderlag från bland annat Socialstyrelsen liksom vad som framkommit som utmaningar för ledning och styrning av utvecklingsarbete på enhetsnivån i vår gemensamma inventering från länets chefsnätverk. Här gavs en bild av utmaningar i form av att exempelvis definiera vad som utgör kvalitet för brukaren som i sin tur möjliggör matchning av insatser och högre effektivitet, vikten av att skapa en intern ”infrastruktur” för att bedriva utvecklingsarbete, behov av kompetens och stöd till enhetsnivån liksom ”verktyg” för att hantera både det dagliga ”görandet” och det nödvändiga utvecklingsarbetet. Kort sagt hur kunskapsläget ser ut i nuläget för arbetet med att skapa förutsättningar Aktuellt från VKL − nr 2 2015 Gästföreläsare från MDH Eftermiddagens gästföreläsare var Mona Andersson, ekonomie doktor vid akademin för Ekonomi, samhälle och teknik vid Mälardalens högskola. Mona disputerade 2014 med avhandlingen; Välfärdssektorn, en arena för makt och motstånd. Studier av sjukvård och hemtjänst och delgav utifrån sin forskning vad som är viktigt utifrån styrning och ledning på enhetsnivå. Mona avslutade sin presentation med några rekommendationer för att skapa goda förutsättningar på enhetsnivån: • för att avlasta och underlätta enhetschefernas möjligheter att leda och styra behöver stödsystem/stödprocesser utvecklas • ta hänsyn till lokala förutsättningar, en arbetsmodell passar inte alla organisationer och verksamheter. utvecklingen på enhetsnivån inom äldreomsorgen? • låt professionen ta mer plats i planeringen av insatser som beviljats utifrån Socialtjänstlagen • se organisationen som ett system med utgångspunkt ur kundens/brukarens perspektiv. Efter kaffe med dopp inleddes därefter workshopdelen Mona Andersson, ekonomie doktor vid akademin för av seminariet utifrån Ekonomi, samhälle och teknik vid Mälardalens högskola. och omsorgschefer för vidare diskusfrågeställningen ”hur kan vi skapa sion och prioritering av gemensamma goda förutsättningar på enhetsnivån att leda utvecklingsarbete?”. Från båda insatser. Vi ser fram emot att ta nästa steg i processen med att gemensamt workshopgrupperna presenterades ett utveckla kunskapsstyrningen i länets antal punkter som Karina och Lena äldreomsorg. från VKL tillsammans med anteckEtt stort tack till gruppen från den ningar från diskussionerna kommer att dagliga verksamheten på Hjälpmedelssammanställa och analysera. Därefter centrum som bakat gott fikabröd och återkopplas resultaten till socialchefsnätverket respektive nätverket för vård- iordningställt konferenslokalen. Vill du veta mer om vårt länsgemensamma arbete med kunskapsutveckling i äldreomsorgen eller har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta oss: Lena Karlsson, utvecklingsstrateg för äldreområdet: 021-397964, lena. karlsson@vkl.se eller Karina Tilling, utvecklingsledare för länets samverkansoch stödstruktur för kunskapsutveckling, 021-397943, karina.tilling@vkl.se Kontaktfamilj – en insats för livet eller för barndomen? Den 16 mars hölls ett seminarium i Västerås med föreläsare Lotta Berg Eklundh som i flera år forskat om just insatsen kontaktfamilj och nu arbetar på FoU Nordost i Stockholms län. Deltog gjorde ett 40-tal personer som i huvudsak arbetar inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg, både handläggare och några chefer, från Köping, Norberg, Surahammar och Västerås. Lotta Berg Eklundh föreläste för personal inom socialtjänsten. Varje år får cirka 10 000 barn i åldrarna 0–12 år en kontaktfamilj, det är en av de vanligaste insatserna för barn och ungdomar i den svenska socialtjänsten. Barnen kommer ofta från socialt mycket utsatta miljöer, med missbruk och psykisk ohälsa i familjen. Ytterst sällan får dessa kontaktfamiljer någon information eller utbildning inför uppgiften. Trots att insatsen länge varit en så omfattande del av socialtjänstens insatser för barn är forskningen om denna begränsad och studier om effekten på lång och kort sikt saknas. Lotta Berg Eklundh har i drygt 35 år arbetat med socialt arbete och var 2010 färdig med sin licentiatavhandling: ”Kontaktfamilj – en förebyggande stödinsats eller mellanvård?” I sin forskning har Lotta bland annat intervjuat barn som haft kontaktfamilj. Det visar sig att de allra flesta barnen upplever att de Aktuellt från VKL − nr 2 2015 är trygga i sin kontaktfamilj och känner att de blir bemötta med respekt. De flesta vet dock inte syftet med insatsen, de tror att det är för att föräldrarna ska få vila. Lotta lyfter vikten av att barnen får vara delaktiga i utredningen som leder fram till beslutet om insats kontaktfamilj så att barnen inte upplever det som att det är deras ”fel”. Slutligen konstaterar Lotta att det finns flera utvecklingsområden för socialtjänsten när det gäller insatsen kontaktfamilj, men att det viktigaste är att bli bättre på att följa upp insatsen utifrån barns behov och hitta former för kartläggning av insatsen över tid. Seminariet var intressant och gav flera nya synvinklar på en vanlig insats. Deltagarna kommer säkert att fortsätta diskutera i sina respektive arbetsgrupper. 3 Aktuellt inom regional utveckling, samhällsbyggnad och transportpolitik 2015 Ett urval av nyheter av Håkan Johansson planeringschef, VKL FEBRUARI Mälardalsrådets planeringsoch trafikutskott Den 20 februari träffades politiker och tjänstemän i beredningsgruppen för utskottet på Arlanda, för en information och diskussion om regionens flygplatser. Presentationen inleddes av Swedavia som redogjorde för utveckling av trafik- och markverksamheter på Arlanda. Swedavia, som även ansvarar för Bromma flygplats konstaterade att kapaciteten för att ta emot Brommas flyg på Arlanda inte finns utan mycket omfattande utbyggnader. Därefter presenterades utvecklingen på Skavsta, Eskilstuna (som idag saknar flygtrafik), Örebro och Stockholm–Västerås flygplatser. Västerås intar här en särskild roll för en omfattande skolflygverksamhet. I politiken uttrycktes en vilja att diskutera samverkan kring det långsiktiga behovet av flygplatskapacitet i regionen och hur marktransporter kan bidra till att öka tillgänglighet till flyget. Diskussionen tas vidare till samarbetet inom ”En bättre sits”. En bättre sits Politiska församlingar och länsstyrelser i sex län: Gotland, Södermanland, Stockholm, Uppsala, Västmanland, 4 Örebro och Östergötland samarbetar inom processen En bättre sits, som syftar till att stärka underlaget för prioriteringar av utbyggnad av transport infrastrukturen. Resultatet av En bättre sits utgör det storregionala inspelet till den kommande nationella transportplanen för perioden 2018–2029. Det är andra gången En bättre sits genomförs. Processen sker dels på en politisk nivå, där partierna nominerat deltagarna, dels genom tjänstemannagrupper och konsultinsatser. Arbetet koordineras av Mälardalsrådet. Fyra teman: Regional kollektivtrafik, godsfrågor, transporttillgänglighet samt regional utveckling har varit aktuella denna gång. Inom kort startas upphandlingen av den så kallade regional systemanalysen som ingår i planeringsförutsättningarna för den nationella transportplanen. För mer info se: http://www.enbattresits.se/hem.aspx länkar mellan stadens blå, gröna och byggda strukturer. Om Citylands se http://www.slu.se/sol/la/berg MARS Mälarkonferensen 2015 Storregional utvecklingsplanering inom ÖMS – fortsättning Länsstyrelserna som territoriellt omfattar Mälaren, alltså Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län har etablerat en kontaktyta för gemensamma utvecklingsfrågor och planeringsförutsättningar i form av Mälarkonferenserna. Årets möte hölls i Uppsala och behandlade flera aspekter av uthållig utveckling av bebyggelse och av Mälarens värden. Några av årets programpunkter: Mälarens samhällsekonomiska värde, länsstyrelsernas gemensamma rekommendationer av höjder för grundläggning av ny bebyggelse, statssekreteraren vid Miljödepartementet om svensk miljöpolitik, den omfattande remissen från vattenmyndigheterna av åtgärdsprogram för vattenförvaltning, dagvattenhantering med mervärden ur ett stadsmiljöperspektiv, samt Citylands- Aktuellt från VKL − nr 2 2015 Ny regional organisation inom Stockholms läns landsting En ny nämnd har inrättats i Stockholms läns landsting: Tillväxt- och regionplanenämnden. Nämnden ersätter landstingsstyrelsens tillväxt- och regionplaneringsutskott och kommer att ansvara för regionplaneringen. Kopplat till den nya nämnden inrättas också en ny förvaltning: Tillväxtoch regionplaneförvaltningen. Förvaltningen ersätter från och med den första mars nuvarande Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR). Miljöavdelningen inom TMR kommer finnas kvar inom landstingsstyrelsens förvaltning. TMR har varit ledande i det storregionala Östra Mellansverigesamarbetet, ÖMS. Stockholms län kommer under 2015–2016 att förnya det regionala utvecklings programmet kallat RUFS. RUFS är en väl förankrad och omfattande utvecklings- och fysisk plan. Arbetet leds av Stockholms läns landsting i samarbete med länsstyrelsen. För att vidga de funktionella och territoriella perspektiven samarbetar ytterligare sex län med Stockholms län i storregionala utvecklingsfrågor. Samarbetet kallas Östra Mellansverigesamarbetet, förkortat ÖMS. I ÖMS formas utvecklingsscenarior och utvecklingsteman, gemensamma för den större geografin, där RUFS är en del. Grunder för positiva synergier av ÖMS – att bidra till att skapa den mest attraktiva storstadsregionen i Europa – finns i utveckling av gemensamma utgångspunkter och nyckeltal, samt så långt möjligt att synkronisera processerna kring de sju länsvisa regionala utvecklingsprogrammen. Vidare att understödja den storregionala behovsbilden av transportinfrastruktur genom En bättre sits. Även Trafikverket har efterfrågat ÖMS befolkningsdata för planering. Analyser i ÖMS bygger på avancerade modeller, som under 2015 kommer att uppdateras med ytterligare indata. Mälarbanan – Etappen Barkarby–Spånga; järnvägsplan kan fastställas september 2015, utbyggnad 2017–2019 – Etappen Spånga–Duvbo; järnvägsplan kan fastställas hösten 2016, utbyggnad 2018-2020. Förutsättningar är att berörda kommuner, parallellt upprättar och antar motsvarande detaljplaner. Förhandlingar pågår här med Stockholms stad. – Duvbo-Sundbybergs station–Huvudsta; möjligt antagen järnvägsplan 2017, utbyggnad 2019–2025. Förutsättningen att Solna stad parallellt upprättar en detaljplan för Huvudsta, innehåller en risk för försening. Bostadsplaneringskommittén – lagförslag i slutskedet Lägesrapport för utbyggnaden av Mälarbanan delen Kallhäll–Tomteboda, presenterad på Trafikverkets samrådsgrupp den 26 mars. Genomförandet av etapp 1; Kallhäll– Barkarby och anslutningen vid Tomteboda pågår och kommer att omsätta ca 1,5 mdr 2015. Ungefär hälften av etappen Kallhäll–Barkarby är nu färdigställd. Inkoppling av nya bandelar innebär avstängningar av trafiken under påskveckor och sommarmånader 2015 och 2016. Vid Tomteboda pågår färdigställande av de två järnvägsbroar som är Mälarbanans korsning av Ostkustbanan/Citybanan. Citybanan öppnas för trafik 2017. Parallellt pågår planering för anslutning av den nya tunnelbanesträckningen från Akalla till Barkarby nya station, samt utredning av plattformslängder för stationerna på Mälarbanan. För återstående etapper; Barkarby station–Sundbybergs station–Huvudsta (Solna) bedömer Trafikverket tider för nödvändiga planer och utbyggnad av anslutande etapper enligt följande: Bostadsplaneringskommittén är en statlig parlamentarisk utredning under ledning av landshövdingen i Örebro län som ska rapportera till regeringen den 15 juni 2015. Kommittén ska belysa hinder för bostadsbyggande i planeringsprocesserna. Ett särskilt fokus ligger på den regionala nivåns möjligheter att underlätta i planeringen. Man konstaterar att samordningen mellan bostadsplanering, infrastrukturplanering, kollektivtrafik och regionalt tillväxtarbete inte är optimal. Planeringsslagen följer olika logiker som inte stöder varandra. Vidare, att fler än 100 mål idag ska uppfyllas i fysisk planering, och att statens hantering av målsammanvägningar kan uppfattas som otydlig. Kommittén arbetar med förslag till förändrad lagstiftning som syftar till att stärka det regionala inflytandet över fysisk planering. Länet förslås här fortsatt vara indelningsgrund. Ansvaret Aktuellt från VKL − nr 2 2015 för den regionala fysiska planeringen ska ligga hos den som har det regionala utvecklingsansvaret. I de län där detta ansvar ligger hos länsstyrelsen, förs ansvaret för den fysiska planeringen över till landstingen. Planeringen ska leda fram till ett program. Genom lagförslaget förs även ansvar enligt lagen om bostadsförsörjning över från länsstyrelserna till regionen/landstinget. Bostadsfrågor och mellankommunala frågor tas därmed bort från länsstyrelsernas uppgifter. Den regionala aktör som får till uppgift att genomföra de regionala planeringsuppgifterna ska • utreda, ta tillvara, planera och driva de mellankommunala och regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö och strukturella förutsättningar, • verka för insatser för att det långsiktiga behovet av bostäder tillgodoses • verka för att planeringen/programmet genomförs, • bidra till kommunernas arbete med att utveckla sin fysiska miljö, och • utgöra/tillhandahålla ett forum för mellankommunala och regionala frågor. Ansvarig aktör ska där lämna underlag om mellankommunala och regionala frågor till kommunerna, motsvarande berörda aktörer i andra län, och den som har ansvar för regional kollektivtrafikplanering av kollektivtrafiken i berörda län samt till statliga myndigheter. Man ska där tillföra kunskaper och kompetens till kommunerna genom analyser, rapporter och underlag. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Återstår att följa regeringens och riksdagens fortsatta behandling av förslagen. APRIL Analyssamarbete Regionförbundet i Södermanland, Region Örebro län, Region Östergötland och Västmanlands Kommuner och Fortsättning på nästa sida 5 Aktuellt inom regional utveckling, samhällsbyggnad och transportpolitik 2015 Förvaltningsplaner och åtgärdsplaner för två vattendistrikt/yttranden Möte om Citybaneavtalet på Näringsdepartementet av Håkan Johansson, planeringschef, VKL Fortsättning från föregående sida Landsting samarbetar för att utveckla analyser för samhällsplanering och politiska beslutsunderlag. Förutsättningen är att en detaljerad databas hos SCB, Supercross, blivit tillgänglig för de regionala organisationerna. Utgångspunkten är det utvecklingsarbete, med hjälp av Supercross och andra data, som gjorts i Östergötland. Kommuner och landsting i respektive län har i sin tur avtal med den regionala aktören och får därigenom tillgång till mer precisa indata, som möjliggör bättre analyser och minskade kostnaderna för annat statistikköp. Avtalen omfattas av SCB:s sekretesskrav. Genom analyssamverkan och benchmarking får alla parter tillgång till mer kvalificerade metoder och underlag baserat på Östergötlands utvecklingsarbete. De fyra regionala parterna samverkar genom avtal om en gemensam resursperson, Bo Wictorin, vid Regionförbundet i Sörmland. Likaså finns Fredrik Sunnergren i Östergötland med som utvecklare. SCB laddar med start vecka 12, databasen med senaste tillgängliga data. VKL kommer under året att anordna vidareutbildning inom Supercross för statistikansvariga vid två tillfällen. Vi kommer också gemensamt för de fyra länen, att starta arbetet med underlag för kommunvisa rapporter baserat på ett gemensamt utvecklat försystem och en layout som underlättar jämförelser. Mer information om detta kommer under våren. 6 bland argumenten. I artikeln refereras också till pågående regionbildningar i Stockholms läns omgivning. Under våren 2015 pågår i hela landet ett samråd om omfattande förslag till förvaltnings- och åtgärdsplaner för vatten, samt miljökvalitetsnormer för vatten kopplade till implementeringen av EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektiv. Västmanland berörs av remisserna från två Vattenmyndigheter; Norra Östersjöns respektive Bottenhavets vattendistrikt. Dessa är organiserade inom länsstyrelserna i Västmanlands respektive Västernorrlands län. Vårt läns frågor är knutna till Mälarens respektive Dalälvens avrinningsområden. Föreslagna åtgärder följs däremot inte av nödvändig statlig finansiering. VKL har yttrat sig över förslagen till förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Se länk: http:// vkl.se/wp-content/uploads/2015/04/ Yttrande-vattenforvaltning.pdf Stockholms län diskuterar regionbildning Enligt Dagens Nyheter den 21 april, diskuteras inom Stockholms läns landsting, länets förutsättningar att bilda en regionkommun. I artikeln återges intervjuer med ledande landstingspolitiker, som öppnar för en diskussion om förutsättningarna för en region omfattande det egna länet. En starkare koppling mellan politiska beslut och inflytande över planering och regionala utvecklingsmedel finns Aktuellt från VKL − nr 2 2015 Den 22 april träffade Citybanans intressenter företrädare för Näringsdepartementet. Från Näringsdepartementet deltog statsekreterare Erik Bromander med medarbetare. Citybanans intressenter företräddes av politiker och tjänstemän från landstingen i Sörmland och Uppsala län. Från Västmanland deltog Elisabeth Unell, Västerås stad och Håkan Johansson, VKL. Även Trafikverket var representerat. I intressentkretsen ingår dessutom regionerna Örebro län och Östergötland. Mötet inleddes med en genomgång av det formella avtalet. Därefter föredrogs läget i de aktuella projekten som utöver Citybanan berörs av medfinansieringsavtalet: Mälarbanan – delen Kallhäll–Tomteboda, Svealandsbanan, Ostlänken, samt trafikeringsförutsättningarna i ett storregionalt trafikupplägg genom Mälab. I positiv anda kunde mötet formulera en vilja till fortsatt samverkan med departementet kring avtalet. Mötet uttryckte också och en gemensam värdering av risker för förseningar av resterande utbyggnadsetapper. För Mälarbanan, som har en fullständig finansiering inom gällande Nationell Transportplan till och med 2025, är Solna stads detaljplanering av sträckan inom kommunen den kritiska faktorn. Vidare behandlades förutsättningarna, att ur ett storregionalt resandeperspektiv åstadkomma tillfredställande trafik genom Mälab, som även med stora regionala tåginvesteringar kan sättas ur spel genom osund konkurrens inom järnvägstrafiksektorn och principer för tåglägestilldelning vid högt kapacitetsutnyttjade. Frågan om statens ägarstyrning av eget järnvägsbolag berördes. Europas utmaningar i fokus på välbesökt konferens i Bryssel Europa står inför en rad stora utmaningar inom flera områden, exempelvis ekonomi, tillväxt, arbete, energi, miljö och säkerhet. Hur EU:s arbete med dessa frågor påverkar Sverige var utgångspunkten för en konferens som de svenska regionkontoren tillsammans arrangerade i Bryssel den 25–26 mars där Västerås stads koncernledning deltog. I december 2014 presenterade EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, kommissionens arbetsprogram för 2015. Programmet innehåller betydligt färre initiativ än tidigare år. EU:s nya ambition är att ägna sig mer åt stora frågor och mindre åt små frågor. Just den ambitionen var något som flera av talarna under konferensen återkom till utifrån olika perspektiv. Teresa Küchler, Svenska Dagbladets korrespondent i Bryssel, gav en journalistisk reflektion kring hur synen på EU påverkas negativt av rapporter om att EU ägnar sig åt små frågor som till exempel förbud mot lakritspipor. – Vi har ett stort problem, sa hon. Bilden av EU påverkas av en snedvriden rapportering av EU-arbetet. – Samtidigt, menar hon, är det här en bild som nu är i förändring. – Den nya kommissionen har ett tydligare fokus att agera med kraft i stora och viktiga framtidsfrågor, exempelvis frågor som rör miljö, klimat, energi, säkerhet och handelsavtal. Det är också mycket påtagligt att kommissionen nu tagit ett mycket tydligare grepp om sina medierelationer. Viktigt verktyg för ekonomisk styrning En annan stor utmaning handlar om ekonomin, där flera av EU:s medlemsländer nu går igenom en tuff tid. Tom Snels, vid kommissionens generalsekretariat, presenterade planeringsterminen, det viktigaste verktyget för Utvecklingsstrateg ekonomisk styrning. Verktyget följer upp hur medlemsländerna implementerar och utför åtgärder för att uppnå målen i Europa 2020-strategin om en smart, hållbar tillväxt för alla. – I cykler om ett år identifieras nödvändiga reformer för de kommande 12–18 månaderna, sa han. När det gäller Sverige menade Snels att kommissionen är oroad över de svenska hushållens stigande skuldkvot, en eventuell bostadsbubbla och en viss makroekonomisk obalans. Fram till idag har EU inte haft någon verklig övergripande energipolitik utan de olika medlemsländerna har haft sina egna energisystem. Här menar EU att det finns utvecklingspotential, inte minst av miljö- och kostnadsskäl. Men också som ett led i arbetet med att minska beroendet av exempelvis rysk gas. – Genom att få in energipolitiken i ett europeiskt perspektiv och genom att skapa en gemensam marknad skulle vi kunna få lägre priser, bättre försörjning och mer förnybar energi, konstaterade Pierre Schellekens, biträdande chef i klimat- och energikommissionärens kabinett. För att uppnå en fullt fungerande energimarknad krävs bland annat ny lagstiftning och ny infrastruktur. – Vi är också i stort behov av energieffektiviseringar och en säkerställd energiförsörjning. Detta är en stor utmaning för Sverige och hela unionen, sa Pierre Schellekens. De båda dagarna i Bryssel bjöd på många föreläsningar och seminarier kring EU:s stora utmaningar. En av deltagarna var Västerås stadsdirektör Bo Dahllöf. Han var mycket nöjd. – Vi har fått med oss många tankar, insikter och kontakter som vi nu tar med oss hem, säger han. De kommer att bli viktiga pusselbitar i Västerås stads internationella arbete. Text: Charlotta Filling, Västerås stad Vid VKL:s förbundsmöte den 24 april avtackades ledamöterna i den avgående styrelsen av dess ordförande Ulla Persson som i sin tur avtackades av den tillträdande ordföranden Anders Teljebäck. De avtackade var: Ulla Persson, Per-Olov Rapp, Stig Henriksson, Juha Rundgren, Marléne Tamlin, Hans Strandlund, Torsten Källberg, Maria Lindelöf, Lars Andersson, Rigmor Åkesson, Britt-Inger Fröberg, Mikael Damsgaard, Stellan Lund, Ragnhild Källberg, Beng-Åke Nilsson. Aktuellt från VKL − nr 2 2015 7 Anders Teljebäck valdes Hur känns det? – På en sådan sportfråga måste jag ju svara att det känns väldigt bra. Att få bli vald som ordförande för Västmanlands kommuner & Landsting och också axla ett regionalt uppdrag av den karaktären. Det känns otroligt inspirerande och jag ser fram emot att få jobba för alla länets kommuner och landstinget. VKL:s nya styrelse som valdes vid förbundsmötet 24 april i Sätra brunn. VKL:s styrelse leder förbundets verksamhet Styrelsen beslutar vilka beredningar som ska utses och hur de ska vara sammansatta. Styrelsen beslutar om all verksamhet i föreningen. Styrelsen kan överlåta till beredningarna att utreda och bereda ärenden och lägga fram förslag till beslut till styrelsen. Styrelsen hanterar alla strategiska frågor avseende samhällsbyggnad. Styrelsen fungerar ofta som ett förankrings-/ informationsforum för frågor som Länsstyrelsen ansvarar för som regionalt tillväxtansvarig, RUP, regional utvecklingsplan, affärsplan, regional infrastrukturplan, kommunikationsfrågor med mera. Det sker också en kontinuerlig avrapportering till styrelsen om samarbetet inom Östra Mellansverige, ÖMS avseende gemensamt översiktarbete inom samhällsbyggnadsområdet. Analyssamverkan med länen inom ÖMS där rapporter om vilka elever som inte fullföljer gymnasiet är en. Andra prioriterade områden som styrelsen inte delegerar till någon beredning är E-samhället/Digital agenda som avser länets möjligheter att tillsammans utveckla e-tjänster inom kommunerna, gemensam strategi för utbyggnad av bredband, gemensamma aktiviteter mellan landsting och kommuner för att utveckla e-hälsotjänster för invårnarnytta. Den gemensamma Turismverksamheten i länet hanteras av VKL med stöd av Länsstyrelsen. Integration är ett område som diskuteras, kan vi utveckla samarbetet för att underlätta för flyktingarnas integrering i samhällsbygget? Kompetensförsörjning på en strategisk nivå för de egna medlemmarna är också prioriterat där vi tillsammans utvecklar kompetensförsörjningsplaner och attraktionskraften hos den offentliga arbetsgivaren. Informationsdag för politiker i VKL:s styrelse och beredningar 26 respektive 27 maj! Sista anmälningsdag 4 maj, läs inbjudan här: http://vkl.se/wp-content/uploads/2013/05/inbjudan_politikerutbildning-1022075.pdf 8 Vem är du? – Jag är en 57-årig man som brinner för politik, samhällsutveckling, att väga samman intressen, peka framåt och ta sig framåt. Idag är du KS för Västerås stad, vad har du gjort innan? – Från början så arbetade jag inom livsmedelsindustrin, i mejeriet i Västerås, men sedan många år så har jag arbetat inom fackföreningsrörelsen, pensionärsrörelsen, regeringskansliet och också i det socialdemokratiska ungdomsförbundet. I regeringskansliet, vad gjorde du där? – Jag jobbade på fyra olika departement som politiskt anställd, mest som pressekreterare och under en kortare period, ett år, så var jag i stadsrådsberedningen, socialdepartementet med hälso- och sjukvårdsfrågor frågor, egentligen alla sociala frågor utom socialförsäkringen. Jag har också jobbat på inrikesdepartementet som politiskt sakkunnig med tillexempel kommunallag, bostadsfrågor och planfrågor. Sen var jag på jordbruksdepartementet. – Det sista jag gjorde i regeringskansliet var att vara statssekreterare i näringsdepartementet under Hans Karlsson med ansvar för arbetsmarknad och arbetslivsfrågor. Så jag vill nog påstå att jag har en ganska bred politisk erfarenhet. – Men det är egentligen först under den förra mandatperioden som jag fick ett eget mandat som politiker då jag blev invald i kommunfullmäktige i Västerås stad och vice ordförande i kommunstyrelsen. Tidigare har jag varit anställd i olika funktioner. Det är först när man blir folkvald som man kan vara med och utveckla ifrån sina egna idéer. Vad kan du föra in till VKL? – Det finns en bredd i det vi gör i VKL. Vi jobbar med utveckling av kommuner och landsting men också med sakfrågor som vård- och omsorg, utbildningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, kultur med mera och det har jag ju med mig. Jag har ju inte jobbat så mycket med kulturfrågor tidigare men sen årsskiftet är jag ordförande för Västmanlandsmusiken och kulturfrågorna ligger mig varmt om hjärtat och det kan jag också ta med mig in till VKL. Aktuellt från VKL − nr 2 2015 till ny ordförande i VKL Varifrån kommer ditt engagemang? – Inifrån skulle jag vilja säga. Det kommer ifrån uppväxten, man ser saker, man engagerar sig och ser en idé om en samhällsutveckling som man vill se och engagerar sig där. Ska man verkligen vara med och påverka då ska man befinna sig på platser där man kan påverka. Tidigare har jag indirekt kunnat påverka men sedan valet då jag är kommunstyrelsens ordförande i Västerås och nu i VKL så har jag en möjlighet att påverka samhällsutvecklingen i både Västerås och Västmanland. Du är socialdemokrat, hur mycket spelar politiken in i VKL? – VKL är en intresseorganisation för länets kommuner och landstinget och här är det inte partipolitik utan här företräder jag länets alla kommuner och landstinget, helheten. Vad innebär ordförandeskapet i VKL för dig? – Jag blir företrädare tillsammans med styrelsen för kommunerna och landstinget. Det är en regional uppgift att se till att alla kommuner i Västmanland får bra förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Allt ifrån de små kommunerna som Skinnskatteberg och Norberg till de medelstora men naturligtvis även Västerås. I det här uppdraget så lämnar jag min Västeråsroll, och det är viktigt för mig, i VKL är jag en länsföreträdare. Landstinget har lämnat in en regionansökan till regeringen. Hur tror du att det kommer att påverka VKL? – Jag är övertygad om att det kommer påverka VKL väldigt mycket. Konkret innebär det att landstinget tar över arbetsuppgifter som tidigare har legat på länsstyrelsen, regional utveckling, kompetensförsörjning, infrastruktur med mera. Då ska det bli ett samråd mellan regionkommunen som har den beslutande kraften och länets kommuner i någon form. Vilka fler frågor som ska ligga i den samverkan är det vi jobbar med precis nu och det är klart att det får konsekvenser för VKL. Din roll i regionbildningen, hur blir den? – Jag kommer att företräda VKL men kommunintresset är ju också en viktig del att företräda, för länets alla tio kommuner. Men min roll är ju att företräda både kommuner och landsting, så det blir en central roll tillsammans med landstingsstyrelsens ordförande att få ihop det. Vad är viktigast för VKL just nu? – Att vi är med i regionkommunsprocessen på ett kraftfullt sätt, samtidigt ska bedriva den verksamhet som vi är satta att göra. Inom ramen för VKL:s uppdrag, VKL:s beredningar och samordningen av kommuner och landsting Anders Teljebäck tilltredde som ordförande för VKL vid förbundsmötet 24 april. så det blir lite dubbelt, både att vara med i en strategisk utveckling men också se till att utveckla den verksamhet vi har på ett bra sätt. Hur ser du på landstingets inflytande i VKL? – Landstingets inflytande ska vara likvärdigt med länets kommuner. Flera av våra beredningar är ganska kommunala om jag uttrycker mig så, alltså lärande och arbetsmarknad, barnoch ungdomsberedningen, det är ju mellankommunala frågor men jag tycker att det är viktigt att framtida regionkommunen är med i de frågorna. Det är lite skillnad med vård och omsorg där det tangerar varandra och kulturen där både landsting och kommuner har en primär uppgift. Landstinget fyller en stor roll i alla frågor vi hanterar. Du är KSO i Västerås, hur ser du på de små kommunernas inflytande i VKL? – Jätteviktigt, de små och medelstora kommunerna ska känna att i VKL har vi respekt för varandra och en likvärdig behandling, att vi ser varandra som likvärdiga parter inom ramen för det samarbete vi har. Jag vill att de ska se mig som en företrädare för dem, när jag går in i det här uppdraget så lämnar jag Västeråskostymen och går in i rollen som regional företrädare. Det har fungerat för tidigare ordförande och det kommer att fungera för mig med. Anders Teljebäck, vad är det bästa med VKL? – Det är ju det att i vi i Västmanland, när det inte gick att bilda regionförbund, hittade en annan form. Vi gick från kommunförbund och tog in landstinget och det blev VKL. När vi inte kunde bilda regionförbund var vi pragmatiska och det har tjänat Västmanlands kommuner och landsting på ett väldigt bra sätt. Vi har kunnat hitta modeller för många frågor, vi har tillexempel löst frågor som så avfallsfrågan inom ramen för VKL. Det tycker jag är det som är styrkan med VKL. Text och foto; Johan Lunner Aktuellt från VKL − nr 2 2015 9 De fem beredningarnas arbete inom VKL Vård- och omsorgsberedningen Vård- och omsorgsberedningen (VoB) behandlar frågor utifrån socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvarsområden. Det är hela socialtjänstområdet det vill säga individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, funktionshinderomsorg med mera. Eftersom området som beredningen ansvarar är mycket omfattande lämnar beredningen förslag till styrelsen i en handlingsplan vilka frågor som är mest aktuella att arbeta med. Styrelsen uppdrar även vissa frågor till beredningen. Omvärldsbevakning och att stimulera och följa landstingets och kommunernas samverkan för de målgrupper som är i behov av samordnade insatser är prioriterade områden. Som stöd för beredningens arbete finns tjänstemän på VKL:s kansli. En enhetschef som är direkt ansvarig för Vård- och omsorgsberedningen och en utvecklings- och utredningsenhet (tre tjänster). För närvarande pågår flera utvecklingsarbeten med stöd, både ekonomiskt och metodmässigt, från nationell nivå vilket medfört att ytterligare fyra tjänster till vård- och omsorgsberedningens område. Fler äldre kommer att behöva insatser Landstingets förvaltningschefer och kommunernas socialchefer har regelbundna möten som samordnas av VKL, Chefsforum i samverkan. Chefsforum bereder både ärenden som inte kräver politiska beslut och ärenden som kräver behandling av VoB och eventuellt VKL:s styrelse. Vård- och omsorgsberedningen möten och Chefsforums möten utgör tillsammans med VKL:s styrelse den länsgemensamma ledningsnivån för samverkansfrågor i vård- och omsorgsområdet. Arbetsgrupper tillsätts av Chefsforum med olika uppdrag som sedan återrapporteras. Antalet äldre förväntas öka framöver vilket kommer att medföra att en större andel kommer att vara i behov av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser. Hemsjukvården kommunaliserades 2012 och beredningen har i uppdrag att följa hur arbetet utvecklas. Utifrån ett nationellt och regionalt utvecklingsarbete som bedrivits under flera år för att uppmärksamma de insatser som behövs för att ge en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre sker ett fortsatt länsgemensamt arbete. I det ingår bland annat fortsatt stöd till utveckling av arbetet med kvalitetsregister. Chefer för äldrevård och omsorg möts regelbundet och sammankallas av den utvecklingsstrateg som arbetar med utvecklingsfrågor i äldreområdet. Detsamma gäller för 10 medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS). Representanter för landstingets hälso- och sjukvård deltar. Ett Demenssamverkansråd med representanter för kommunerna och landstinget samordnas av VKL. Syftet med rådet är att bidra med omvärldsbevakning för ökad kunskap om vård och omsorg av personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Förslag på förbättring av situationen Missbruks- och beroendevård ställer höga krav på samarbete mellan landstinget och kommunerna. Bristen på tillnyktringsplatser och abstinensbehandling i slutenvård har uppmärksammats av VoB som också har lämnat förslag på hur situationen skulle kunna förbättras. Lagstiftningen ställer krav på huvudmännen att teckna överenskommelser om sitt samarbete och landstinget vill ha en likalydande överenskommelse med alla kommuner och de utarbetas för närvarande. Behov av insatser till metodstöd uppmärksammas i nätverk på VKL och sedan anordnas utbildning av de metodstödjare som arbetar med behandling eller VKL:s utvecklingsstrateg. Ett nätverk för att uppmärksamma och utveckla samarbetet i missbruksoch beroendeområdet möts regelbundet och samordnas av VKL:s utvecklingsstrateg. Insatser måste samordnas i länet Inom området psykisk ohälsa (vuxna och barn och unga) finns också krav på huvudmännen om att ha överenskommelser om sitt samarbete. Revidering av överenskommelserna pågår i gemensamma arbetsgrupper och VKL. Arbetet med att uppfylla kraven i regeringens PRIO-satsning kräver att vissa insatser samordnas i länet. Kommuner och landsting kan även 2015 få statsbidrag om alla krav uppfylls. VKL, landstinget och kommunerna arbetar gemensamt med satsningen. Samarbetet med länets intresse-, patientoch brukarorganisationer, VSPH, är en viktig del. Genom de nationella satsningar sker också ett utvecklingsarbete som främst riktar sig till kommunala verksamheter. Inom funktionshinderområdet sker ett aktivt arbete med att utveckla brukarmedverkan. Cheferna för LSS-verksamhet i respektive kommun har bildat nätverk och arbetar med stöd av utvecklingsledare på VKL med verksamhetsutveckling. Bland annat planeras omfattande kompetensutvecklingsinsatser. Landstingets habiliteringsverksamhet medverkar i nätverket. Ett annat arbete som bedrivs med nationellt stöd är utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården. Social- Aktuellt från VKL − nr 2 2015 Barn och Ungdomsberedningen cheferna har utsett en styrgrupp med chefer som arbetar i socialtjänsten. En utvecklingsledare samordnar och stödjer Inom Barn- och Ungdomsberedningen (BoU) behandlas frågor inom arbetet, finansiering sker av medel från nationell nivå. Ett ramen för förskolan och den obligatoriska skolan (grundskolan), inkluantal nätverk med medarbetare som arbetar med bland ansive fritidsfrågor, för denna viktiga grupp unga människor. nat familjehemsrekrytering, utbildning av familjehem och som barnföljare får stöd av den regionala utvecklingsledaren. Nytt för kommande mandatperiod är att BoU-beredningLänet och VKL finansierar en ansvarar för folkhälsofrågor främst riktat inom området Socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård ges stöd i barn och ungdomars psykiska hälsa. att utveckla en evidensbaserad praktik. Socialdepartementet Svensk förskola och grundskola styrs via nationella styrmehar stimulerat genom statliga medel och en överenskomdel så som skollag, läro- och kursplaner med mera. En stor melse med SKL, den satsningen har avslutats och under del av förskolan och grundskolans uppdrag är formulerat 2015 finansieras utvecklingsledare och insatser enbart av som målstyrning vilket innebär att skolhuvudmannen äger länet och VKL. en stor frihet i hur uppdraget utförs. Detta medför en frihet I den inventering som genomförts framkommer att vikatt forma utvecklingen lokalt och regionalt. BoU-beredtiga utmaningar för att kunna utveckla en evidensbaserad ningen har en stor möjlighet att fånga de lokala behoven, praktik är enhetschefers förutsättningar att leda utvecklings- samordna insatser på regional nivå då så behövs. Ett nära arbete. Inventeringen visar behov av att sprida konkreta, samarbete med Mälardalens högskola kring skolutveckling goda exempel från olika verksamhetsområden, att definiera och lärarutbildning är under upparbetning. tydliga målbilder för utvecklingsarbetet liksom att möjliggöra verksamhetsnära och anpassad utbildning på respektive arbetsplats. Enhetscheferna är nyckelpersoner för en positiv verksamhetsutveckling. Olika insatser pågår för att möta de behov som inventeringen pekar ut. Öppna jämförelser Inom Lärande och Arbetsmarknadsberedningen (LoA) behandlas är en del i arbetet med evidensbaserad praktik och syftet är frågor inom ramen för gymnasieskolan, vuxenutbildning, arbetsmarkatt stimulera kommunerna och landstinget till fördjupad nad- och kompetensförsörjningsfrågor samt integrationsfrågor. analys, förbättrings- och effektivitetsarbete och gemensamt lärande. UoU är plattformen för möten där tolkningar och Gymnasieskolan är en frivillig skolform som, trots det, omkvalitetssäkring av ÖJ kan ske. fattar nästan alla ungdomar. Hemkommunen är inte skyldig För att möjliggöra ett utbyte mellan nationell, regional att bedriva gymnasieutbildning utan gymnasieutbildning och lokal nivå finns den regionala samverkans- och stödkan erbjudas i andra kommuner enligt avtal eller via så kal�strukturen där styrelsen för VKL, VoB, Chefsforum och de lade frisök där hemkommunen står för kostnaderna. Vuxenolika nätverk utgör viktiga delar. Samspel och förstärkning utbildningen är, medundantag från grundvux och SFI, inte av samarbetet med vård- och omsorgscollage, Lärcentrum en obligatorisk skolform utan styrs mer utifrån kommunens (Landstinget Västmanland), Mälardalens högskola, länsegna ambitioner att erbjuda ett livslångt lärande, möjligstyrelsen med flera sker inom ramen för utvecklingsarbetet. heter till statsbidrag finns. Med ovanstående som utgångsSamarbetet med olika organisationer som företräder patien- punkter kan LoA-beredningen samverka regionalt för att på ter, brukare och närstående sker regelbundet. bästa sätt erbjuda länets innevånare ett brett och kvalitativt utbud av utbildningar. Utbildning skall ju ofta leda vidare till andra studier och till arbete, matchning av utbildningsmöjligheter kopplat till kompetensförsörjning är ett viktigt perspektiv för beredningen. Beredningens arbete kommer I beredningen sitter 13 ledamöter, 10 representanter för kommunerna, under denna mandatperiod ha ett stort fokus på problema1 landstingsrepresentant samt 2 ledamöter från allianspartierna, tiken runt elever som av olika anledningar inte fullföljer sin ordförande utses av VKL:s styrelse. gymnasieutbildning med fullständiga betyg. De kommunala ledamöterna är företrädesvis ordförande i relevant nämnd i sin hemkommun. Några exempel på aktiviteter Beredningen möts i beredningsmöten 6 gånger per år och arrangerar, Digitalfika. Sedan 2008 har VKL varit engagerat i utvanligtvis, 2 presidiekonferenser per år. vecklingen av digitala lärresurser (IKT) inom förskola och Som stöd för beredningens arbete finns tjänstemän på VKL:s kansli. Fortsättning på nästa sida Lärande och Arbetsmarknadsberedningen FAKTARUTA Aktuellt från VKL − nr 2 2015 11 Fortsättning från föregående sida skola. Ett engagemang som stimulerat länets kommuner till utveckling inom IKT-området, länet var tidigt i startgroparna vilket har resulterat i att några kommuner i länet fått tillfällen att visa upp olika delar av IKT-utveckling på nationell nivå. IKT-frågorna har haft en stark koppling till BoU-beredningen. VKL bildade 2008 ett nätverk med representanter från länets kommuner som arbetar med IKT-utveckling i sin hemkommun även Mälardalens högskola ingår i nätverket. Genom nätverket har mycket kunskap och erfarenheter delats, ett exempel är utvecklingen av ”Digitalfika” en mötesplats på nätet. Genom Digitalfika sprids goda pedagogiska idéer till alla intresserade i och utanför länet. Nedan är några rubriker på Digitalfika som genomförts: • Elever som medproducenter. Linda Larsson, MaNo-pedagog Karlbergsskolan • Hur använder vi digital teknik för att fånga upp vad elever lärt sig och vad de inte lärt sig? Dan Svanbom, SO-lärare på Önstaskolan och IKT-mentor i Västerås skolverksamheter •Samarbeta på nätet. Birger Eriksson, IT-pedagog på Ullvigymnasiet i Köping • Formativ matematikundervisning – med stöd av digitalt responssystem. Patrik Gustafsson, doktorand i matematikdidaktik vid MDH, matematikmentor i Västerås, läromedelsförfattare • Lärplattor i förskolan. Fredrik Söderlund, förskollärare, specialpedagog och IKT-mentor i Västerås. •W ikispaces tillsammans med yngre elever: Vad? Hur? Varför? Kajsa Källsen Bernhardsson, lärare 1-7 sv,so och engelska på Hammarbyskolan samt IKT-mentor i Västerås. • Verktygslådan i din skoldator. Anneli Waern, IT-handledare på Barn- och utbildningsförvaltningen i Arboga • GoogleDrive i undervisningen. Agnieszka Jablonska-Eklöf, doktorand i didaktik på Mälardalens högskola, grundskoleoch gymnasielärare i engelska och tyska, konsult på Learnit24 Skolutveckling. Det BoU- och LoA-beredningarna ytterst arbetar med handlar på många sätt om skolutveckling, att skapa bästa möjliga utbildningsförutsättningar för våra västmanländska barn och ungdomar. Genom beredningarnas arbete finns möjligheterna till att ta emot ny kunskap, diskutera med andra samt sprida egna kunskaper och erfarenheter. Beredningsmöten och presidiekonferenser är, tillsammans med nätverksmöten för olika chefsnivåer inom skolan, utmärkta arenor för att diskutera och genomföra aktiviteter som leder till skolutveckling i Västmanlands län. Det finns en uttalad ambition att utöka samverkan med Mälardalens högskola. En etablerad samarbetsform är Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) som är en samverkan mellan MDH, Västerås stad och Eskilstuna kommun. MKL samfinansieras av nämnda organisationer. Många av de aktiviteter och erfarenheter som kommer ur MKL sprids och erbjuds även till andra kommuner i Västmanland och Sörmland. En mer organiserad anslutning för länets övriga kommuner till MKL har diskuterats under en tid och kommer förhoppningsvis att erbjudas under den närmsta tiden. En gemensam aktivitet har genomförts genom ett samarbete mellan VKL och MDH. Den 19 mars bjöds samtliga länets förstelärare in till ett seminarium vid MDH i Västerås. Cirka 230 förstelärare deltog i en mycket uppskattad eftermiddag med föreläsningar i plenum samt i form av parallella seminarier riktat mer ämnesspecifikt. Länets kommuner har även bjudits in till de så kallade MKL-dagarna då aktuell forskning inom olika områden presenteras. Skolan ska vila på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet, samarbetet inom MKL är en utmärkt plattform för dessa båda uttryck. Personalberedningen Personalberedningens uppdrag innebär arbete med strategisk planering av utbildning och kompetensutveckling för kommunernas och landstingets interna behov. Anette Fredsvik, IKT-utvecklare gör sin presentation av Teachmeet vid Risbroskolan i Fagersta. 12 Hur påverkar tillväxten och befolkningsstrukturen i Västmanland vårt behov av kompetens och kompetensförsörjning inom olika verksamhetsområden under en längre planperiod? Den nya beredningen övertar ett pågående projekt ”Lyskraft” som pågått sedan februari 2014. Lyskraft har 3 huvudspår •Kompetensförsörjning • Ledarskap och ledarskapsförsörjning • Arbetsgivarmärket och marknadsföring Aktuellt från VKL − nr 2 2015 Kultur-, idrotts- och fritidsberedningen Kultur-, idrotts- och fritidsberedningen har sitt politiska nätverk i VKL:s organisation och den verkställande tjänstemannaorganisationen i landstinget. Beredningen arbetar med frågor inom kultur-, idrott- och fritidsområdet. Inom kulturområdet är den huvudsakliga uppgiften är att fullfölja arbetet utifrån den regionala kulturplanen. Ett vitalt kulturliv kräver samverkan. Därför är samverkan och samskapande grunden för Västmanlands regionala kulturplan, ”En livskraftig region”, för perioden 2015–2018. Planen har kommit till genom ett brett samarbete där landstinget tillsammans med länets kommuner, kultur verksamheter på regional nivå och det övriga kulturlivet deltagit. Beredningen har aktivt arbetat med framtagandet av planen och följer de utsatta utvecklingsområdena. Ett samarbetsprojekt som genomförts är framtagandet av en kulturarvsportal som är en gemensam angelägenhet för landstinget och länets kommuner tillsammans med arkiv, bibliotek och museer. Under 2015 öppnar Kulturarv Västmanland som är en inspirerande digital mötesplats för institutioner, föreningar och allmänheten. Det är en webbportal som ska främja att ett levande kulturarv bevaras, används och utvecklas. En målsättning med portalen är också att öka medvetenheten och kunskapen om Västmanlands kulturarv. Regional Kulturskolesamverkan är ett nytt prioriterat utvecklingsområde där landstinget och kommunerna samverkar. Till beredningen knyts Kultur – och fritidschefsnätverket och institutioner. Lokalhistoriker i Arboga lägger delar av länets kulturarvpussel Lokalhistoriska studiecirkeln Arbugae, ABF i Arboga har sedan starten 2012 grävt i arkiv och lagt delar av länets kulturarvspussel. Arbetet har resulterat i underlag, utställningar, stadsvandringar och nya pusselbitar. På sajten Kulturarv Västmanland kan de få hjälp att lägga bitarna på plats. I en före detta skola i centrala Arboga har ABF sin verksamhet och här träffas varje tisdag sex entusiastiska lokalhistoriker som brinner för att berätta hela Arbogas historia. De letar fakta i arkiven, hittar pusselbitar och nya luckor att fylla. De ser som sitt uppdrag att forska vidare på tiden före och efter kristnandet. – Vi vill visa på hela Arbogas historia och en tanke om ett Arboga stadsmuseum har växt fram i gruppen. En idé är att vi ska bjuda in oss till politikerna och berätta mer om våra planer, säger Lennart Stenfelt, cirkelledare. Lokalhistoriska studiecirkeln Arbugae har producerat dokumentation, utställningar på Kulturarvsdagarna och Robotmuseet samt arbetat med natur- och kulturstråket Ramstigen tillsammans med andra föreningar i Arboga i ett leaderprojekt lett av Arboga kommun. Just nu jobbar de med en ny utställning om Arbogas historia som ska visas på Arboga medeltidsdagar 5–9 augusti i år. Dela med sig till andra Sajten, Kulturarv Västmanland, kommer att erbjuda bland annat föreningar en funktion, databasen Dela med dig, där de kan dela med sig av sitt material. Det kan vara fotografier, dokument, föremål, ljud och berättelser. Föreningar kan också tipsa om aktuella evenemang genom att fylla i ett enkelt formulär på webbplatsen. I ett diskussionsforum Lokalhistoriska studiecirkeln Arbugae, ABF, har tillsammans med andra föreningar och Arboga kommun arbetat med natur- och kulturstråket Ramstigen. Karta finns att ladda ner från Arboga kommuns webbplats, www.arboga.se. Från vänster: Göran Larsson, Carl-Magnus Gagge, Västmanlands läns museum, Mai-Lis Larsson, Gun Sjödahl, Birgitta Berg, Lennart Stenfelt och Louise Löthskog Foto: Susann Levál kan de träffa andra och gemensamt lägga bitar i det stora kulturarvspusslet. – Vi försöker att sy ihop delarna i Arbogas historia och det är viktigt att vi når ut till Arbogaborna med vårt material så att vi tillsammans kan fylla i kunskapsluckorna, berättar Birgitta Berg. Lokalhistoriska studiecirkeln Arbugae kommer att dela med sig av sitt material i Kulturarv Västmanland. Projekt Kulturarvsportal Västmanland bygger en webbplats för länets digitala kulturarv. Frågor? Kontakta Susann Levál, projektledare, 021-39 32 68, susann.leval@ltv.se. Mer information om projektet hittar du på Västmanlands läns museum, www.vastmanlandslansmuseum.se. Följ projektet på Facebook, www.facebook.se/projektkulturarvsportalvastmanland. Aktuellt från VKL − nr 2 2015 13 Turismfunktionen vid VKL 2006 började VKL:s arbete med att utveckla turismnäringen utifrån ett regionalt perspektiv. Arbetet utgår bland annat från de mål och strategier som framförs i Västmanlands läns regionala utvecklingsprogram och Den nationella strategin för svensk besöksnäring. Visionen är att länets turismnäring ska fördubblas från 2010 till 2020 genom att alla turistföretag och besöksmål i Västmanlands län blir hållbara och kvalitetssäkrade samt att utvecklingen i länet är en förebild för landets turismnäring. Den strategiska ansatsen är att skapa en hållbar turismnäring utifrån ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Turismfunktionens insatser utgår ifrån de krav och förväntningar som ställs av kunderna på utvalda marknader. Insatserna sker med ett tydligt affärsfokus tillsammans med dem som målmedvetet utvecklar hållbara verksamheter. Grundorganisationen används för att driva externt finansierade utvecklingsprocesser utifrån de tre insatsområdena. •S trategisk utveckling och ledning. Utveckling av regionala, nationella och internationella nätverk för omvärldsbevakning och utveckling av destinationer, företag och organisationer i regionen. Uppstart och styrning av projekt samt ledning av Turismfunktionens personal. • I nternationell affärsutveckling. Utveckling av produkter, säljstrukturer och regionala affärsnätverk för internationell försäljning samt PR för att skapa redaktionellt utrymme för företag och organisationer internationellt. •N ationell affärsutveckling. Utveckling av säljstrukturer och kvalitetssäkring av turismnäringen samt individuell handledning för företag och organisationer inom till exempel digitala kanaler. Affärsutvecklingsprocess för turismnäringen i Västmanland För att tydliggöra arbetet för företag/organisationer finns det en arbetsmodell ”Affärsutvecklingsprocess för turismnäringen i Västmanland”. Modellen beskriver kriterier, förmåner och kostnader för att medverka i de insatser som görs. Genom modellen kan personalen tillsammans med berörda företag/organisationer se till att de deltar i rätt aktiviteter och utvecklingsinsatser utifrån de förutsättningar och ambitioner som verksamheterna har. Turismfunktionen har ingen beredning utan leds av en styrgrupp som består av en representant från VKL:s styrelse, kommunala turism- och näringslivchefer samt tjänstemän från Landstinget och Länsstyrelsen. 14 2015 2014 Grundfinansiering 2 750 000 2 750 000 Offentlig projektfinansiering 1 250 000 877 000 Privat projektfinansiering > 150 000 457 000 Personal (procent av heltid) 370 320 Seminarier, studieresor, … (antal) Seminarier, studieresor, … (antal deltagare) Internationellt nyhetsbrev (mottagare) Internationellt medverkande företag Mässor, workshops & möten utomlands Visningsresor för press & arrangörer Enskilda möten/rådgivningar 7 158 1 220 47 4 10 48 Styrgruppen följer utvecklingen i länet och verksamheten utifrån ett antal nyckeltal. Näringens utveckling 2014 Under 2014 gjordes det totalt 771 000 övernattningar på länets anläggningar, vilket är en ökning med 4,1 procent jämfört med föregående år. Den procentuella ökningen står sig väl jämfört med de andra länen i regionen. Av våra nordiska grannländer står Norge för den största andelen gästnätter. Våra största europeiska marknader är Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. Räknar man bort de enklare boendeformerna, det vill säga camping och privat förmedlade stugor, minskade antalet gästnätter marginellt till 454 000. Länets campingar ökade med 13 procent, en stor ökning med tanke på att campingen ökade med 45 procent 2013. Logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem uppgick till en ny rekordnivå på 261 000 000 kr, en ökning som står sig väl jämfört med de andra länen i regionen. Nätverk och samarbeten som Turismfunktionens personal är engagerade i • Regionalt forum för turismanalys. • Länsturismgruppen. • Nätverket för Näringslivschefer. • Nätverket för regional turism. • Adventure Travel Trade Association. • Svenska Ekoturismföreningen. • Västerås Convention Bureau. • Ekomuseum Bergslagen. • Swedish Welcome. • In the Middle of Scandinavia. • Lokala och regionala nätverk. Aktuellt från VKL − nr 2 2015 National Geographic utnämner WildSweden-resa till en av de bästa En av WildSwedens resor har utsetts till National Geographic’s 50 tours of a lifetime. Resan som utsetts till en av de bästa i världen heter Wolf Tracking in Winter och är en exklusiv tur som den brittiska researrangören NatureTrek säljer som enda återförsäljare. För att få den prestigefyllda utmärkelsen av National Geographic krävs att resan uppfyller en rad kriterier. Man lägger stor vikt på hållbarhet samt på mötet och utbytet mellan olika kulturer. Man vill att resan genomförs med små grupper och att den går till platser utanför de vanliga turiststråken. Stora krav ställs på guidernas kompetens och erfarenhet. Marcus Eldh, grundare, ägare och guide WildSweden: – Det här måste vara den absolut finaste utmärkelsen en resa kan få. Både NatureTrek och WildSweden kommer att lägga till extrainsatta resor under vintern 2016 för att möta ökad efterfrågan som vi förväntar oss tack vare utmärkelsen. – De flesta som kommer på våra resor är europeiska par utan barn. Britter, fransmän och holländare är naturupplevelser där man har tänkt på kundens hela resa. De hjälper kunden från det att de ankommer Arlanda genom att se till att allt de behöver ingår i priset. WildSweden är ett av få företag i Sverige som arbetar på ett lika heltäckande sätt som safariföretag i andra delar av världen, säger Henrik Wester, turismchef, VKL. de vanligaste nationaliteterna, men vi har faktiskt haft deltagare från fler än 75 länder, till och med från Nordkorea och Burma. De som kommer har oftast rest mycket i andra delar av världen, de har gedigna kunskaper om djur och natur och de betalar gärna för kompletta resor där boende, mat, guider och transporter ingår. Många kommer till Sverige bara för att vara med på våra resor och åker hem igen efteråt. – En av anledningarna till att WildSweden är så framgångsrika är att de erbjuder högkvalitativa och hållbara Vad är WildSweden? WildSweden har mer än tio års erfarenhet av att skapa lärorika safaris i den svenska vildmarken. WildSweden är ett koncept som ägs och drivs av det svenska ekoturismföretaget Skogens Konung AB. Skogens Konung grundades av Marcus Eldh 2003 och sysselsätter idag två heltidsanställda och flera guider som hyrs in vid behov. Vad är NatureTrek? NatureTrek är en brittisk researrangör med över 25 års erfarenhet. De säljer guidade vildmarksresor till hela världen. Förra året blev alla NatureTreks resor med WildSweden fullbokade och inför 2015 är det mesta fullbokat, och man har även extrainsatta avgångar. Redan nu har flera bokningar kommit in för vinterresor under 2016. Besöksnäringen – en del av regionens framtid, välkommen till en dag om näringens betydelse Visionen är att länets turismnäring ska fördubblas från 2010 till 2020 genom att alla turistföretag och besöksmål i Västmanlands län blir hållbara och kvalitetssäkrade samt att utvecklingen i länet är en förebild för landets turismnäring. 2006 startade vi det regionala arbetet med att utveckla besöksnäringen med sikte på att nå visionen 2020. Arbetet utgår ifrån den strategiska ansatsen om att skapa en hållbar turismnäring utifrån ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Svensk besöksnäring har idag ett högre exportvärde än livsmedels-, järn- och stålindustrin tillsammans, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Vi vill tillsammans med er skapa en dag om besöksnäringens betydelse för regionens framtid, ett tillfälle för politiker, tjänstemän och näringens aktörer att mötas för att bygga gemensam kunskap och hitta vägar för en fortsatt positiv utveckling av regionen. Dagen är till för dig som är en del av besöksnäringen och för dig som har en position som innebär att du har nycklar till en fortsatt hållbar utveckling av näringen till gagn för din ort och regionen. Vår målsättning är att dagen ska öka kännedomen om: Aktuellt från VKL − nr 2 2015 • besöksnäringens omfattning, utveckling och potential • de nationella organisationerna och deras verksamheter • utmaningarna besöksnäringen möter i lokalsamhället • utmaningarna besöksnäringen möter nationellt och internationellt Dag: 22 maj Tid: 08:30–12:30 med efterföljande lunch Plats: Elite Stadshotellet, Västerås Läs mer och anmäl dig enligt programmet på http://vkl.se/kurs-och-konferens/, senast den 7 maj. 15 Ett möte med projektledaren Mona Boström I februari skickade landstinget Västmanland in en ansökan om att bilda regionkommun. Mona Boström, vad händer nu? – Vi har använt de sista månaderna till att föra en dialog omkring och förtydliga vad är det för uppdrag den nya regionen ska ha. Vi har också fört en diskussion om hur samarbetet i den nya regionen ska organiseras. Nästa steg blir att ta fram ett underlag för att visa på olika alternativ omkring organisation, samarbetsformer och förtydliga dessa. – Det är tre olika typer av uppgifter. De uppgifter som man ska ta över från länsstyrelsen är statliga uppgifter, regional utvecklingsplan, länstrafikplan och näringslivsfrågor. – Det är på ett sätt ganska enkelt och egentligen det mindre i omfattning i uppgifter. Det som är mycket större och mer omfattande är alla övriga uppgifter som man ska samverka kring, till exempel hälso- och sjukvård, äldreomsorg och kompetensfrågor. Frågor som man redan idag samverkar kring i länet. Det man tänker sig är Mona Boström, projektledare för regionaliseringsprocessen. att den nya regionen ska ta ett starkare grepp och driva alla de gemensamma frågorna ännu bättre. – Den sista gruppen frågor är de frågor som kommunerna samarbetar kring själva, som landstinget inte har så mycket att göra med. Där tänker man sig att regionen ska skapa en arena för dessa frågor och då behöver man fundera på hur det ska gå till. – Mycket av det samarbete som sker idag, som inte är det statliga man tar över från länsstyrelsen, sker inom ramen för VKL. Planerade Kurser och konferenser 2015 ... är till för dig som vill veta mer om och hålla dig uppdaterad på vad som sker i länet och i vår omvärld. Förutom en uppdatering på vad som har skett innehåller brevet information om vad som är på gång den närmaste tiden. Har du fått nyhetsbrevet via någon annan och vill hålla dig uppdaterad i framtiden? Anmäl dig till nyhetsbrevet genom att skicka e-post till: asa.soderlund@vkl.se. 16 Styrgruppen för regionaliseringen har mötts under våren, hur har det gått? – Det är inte bara styrgruppen som har mötts. Det stora är att vi har haft två workshops med företrädare för alla kommuner och ledande tjänstemän. – Det har varit mycket diskussioner, funderingar, många idéer och tankar. Slutsatsen vid den senaste workshopen var att man är enig, engagerad och ser möjligheter med regionbildningen. Text och foto: Johan Lunner • Informations- och utbildningsdag för politiker i VKL:s styrelse och beredningar 26 maj alt 27 maj • Skrivarkurs för turismhandläggare 14 september, 17 september samt 29 september • Flerspråkighet i förskolan 18 maj • Dokumentation inom socialtjänsten (utförare)20 maj • Besöksnäringen – en del av regionens framtid 22 maj Vårt nyhetsbrev… – I det fortsatta arbetet ska man under senhösten och inför att man så småningom ska ta beslut i början på nästa år, titta på vad man ska göra med VKL. – Ska VKL finnas kvar, någon typ av VKL, för samverkansfrågor mellan kommunerna eller kan regionen också ta ansvar för det? – I första skedet handlar det väldigt mycket om kommunerna och landstinget och den blivande regionen. Under hösten måste vi också börja fundera över det fortsatta samarbetet med staten, länsstyrelsen och andra intressenter. Om VKL Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) är en ideell förening, ett samverkansorgan och en service– och intresseorganisation för länets kommuner och landsting. Därutöver är uppgiften att samordna olika länsprojekt och bidra till samverkan i olika frågor. Det länsövergripande arbetet har hög prioritet, särskilt inom Stockholm-Mälarregionen. Aktuellt från VKL − nr 2 2015 Kontakt Ansvarig utgivare: Monika Eriksson-Bertilsson, direktör, 021-39 79 47. Redaktör och layout: Åsa Söderlund, 021-39 79 51. Adress: Norra Källgatan 22 722 11 Västerås telefon 021-39 79 40, e-post info@vkl.se www.vkl.se.
© Copyright 2024