1. No category

7
Invånarna i Västra Götaland
kastar 34 miljoner burkar och
flaskor i soporna varje år
Varje år genererar västgötarnas konsumtion av dryck
på burk och PET-flaska cirka 42 tusen ton koldioxidutsläpp. Och trots att
svenskarna är bland de bästa i världen på att panta
slänger västgötarna ungefär 34 miljoner burkar och
PET-flaskor i soporna och
naturen varje år. Det visar
ny statistik från Returpack.
Om västgötarna istället valde att
kolsyra sin läsk och sitt vatten
hemma skulle koldioxidutsläppen halveras och sopberget av
använda burkar och flaskor skulle minska kraftigt.
– Hanteringen av PET-flaskor är ett föråldrat system som
bidrar till stora koldioxidutsläpp.
För att inte tala om alla de miljoner flaskor som aldrig återvinns
utan hamnar i soporna. Självfallet är det bra att panta men ännu
bättre för miljön är att skippa
PET-flaskan helt, säger Daniel
Dembovsky, nordisk marknadschef på SodaStream.
Varför köpa vatten
på flaska?
När den klassiska röda drickabacken nu går i graven ersätts
returglasflaskan med 33 cl PETflaskor. Detta trots att en PETflaska har nästan 50 procent större klimatpåverkan än en returglasflaska av motsvarade storlek.
Utöver den större miljöpåverkan
är dessutom återvinningsgraden
för små PET-flaskor väsentligt
lägre än för returglasflaskan, 76
procent jämfört med 98 procent.
– Varför köpa vatten på flas-
ka när vi har ett av världens renaste kranvatten? Tänk om, säger
vi till de som tror att återvinning
är hela lösningen. Det är bättre att
göra rätt från början och kolsyra vattnet på egen hand, säger
Daniel Dembovsky.
I Sverige konsumeras varje år
dryck ur cirka 1,7 miljarder burkar och PET-flaskor. Av dessa
slutar cirka 200 miljoner i soporna eller i naturen.
Att kolsyra sitt vatten eller sin
läsk själv är ett miljövänligt alternativ till att köpa färdigkolsyrad dryck på flaska. Råvaran,
färskt och kallt vatten, finns direkt i kranen. Användning av kolsyresystem för hemmabruk med
återanvändbara plastflaskor och
kolsyrepatroner innebär mindre
förpackningsavfall och mindre
föroreningar orsakade av transporter av buteljerade drycker.
Matlandet Sverige satsar framåt
”Att bjuda kunder från övriga Sverige eller från utlandet till Lysekil är ett nöje och det är med stolhet vi använder lokala restauranger och entreprenörer för vår representation”.
Det sade Mats Andersson, vd för H-Fönstret i Gåseberg, då han tillsammans med marknadschefen Daniel Kjellsson tog emot en delegation med ledande lokalpolitiker och företagare från NäringslivsCentrum. Tillsammans presenterade de företaget och visade runt i fabrikslokalerna.
Politkerbesök på H-Fönstret
– Att bjuda kunder från övriga Sverige eller från utlandet till Lysekil är ett nöje och det är med stolhet vi
använder lokala restauranger och entreprenörer
för vår representation.
Det fastslog Mats Andersson, vd
för H-Fönstret i Gåseberg, då han
tillsammans med marknadschefen Daniel Kjellsson tog emot en
delegation med ledande lokalpolitiker och företagare från
NäringslivsCentrum, som med
regelbundna mellanrum är ute på
företagsbesök i Lysekils kommun. Tillsammans presenterade
de företaget och visade runt i fabrikslokalerna.
En miljon fönster
H-Fönstret grundades 1978
och har sedan dess tillverkat och
levererat fönster av högsta kvaltet.
Idag finns mer än en miljon
stycken av våra fönster installerade runt om i Sverige och Väs-
– Att H- Fönstret idag finns kvar i Lysekil är inte på grund av att vi har
våra kunder här, inte på grund av att vi har våra leverantörer här utan
det är här vi har vår samlade kompetens. Kompetenta, yrkesstolta och
lojala medarbetare som gör oss till en av Sveriges ledande fönstertillverkare, säger Mats Andersson, vd för H-Fönstret i Gåseberg.
Wladyslaw ”Molle” Budzioch, har jobbat på H-fönster i 27 år.
Trivs du bra?
”Jag trivs, det är en bra arbetsplats”, säger ”Molle”.
teuropa. Detta gör oss till Sveriges största tillverkare av aluminiumfönster med träbeklädd insida.
– Våra kunder anser, precis
som vi, att fönster ska ha en livslängd som kan mäta sig med huset de sitter i, en konstruktion
som förenar det bästa inomhusklimatet med de strängaste
miljökraven och en estetik som
varsamt tillför skönhet till fastigheten, menar Mats Andersson.
För närvarande har företaget
80 anställda och tillverkar drygt
1000 fönster per dag. En stor säsongsvariation förekommer.
Samlad kompetens
– Att H- Fönstret idag finns
kvar i Lysekil är inte på grund av
att vi har våra kunder här, inte på
grund av att vi har våra leverantörer här utan det är här vi har vår
samlade kompetens. Kompetenta, yrkesstolta och lojala medarbetare som gör oss till en av Sveriges ledande fönstertillverkare.
Den svenska byggkonjunkturen är skakig och det finns ingen direkt ljusning i sikte.
– Det finns många både lokala och statliga hinder för att byggandet skall komma igång. HFönstret har alltid varit och är
starka på ROT, d.v.s fönsterbyten i äldre fastigheter. Det är inom detta segment som vi vill uppmana både allmännyttiga som
privata fastighetsägare att passa
I dag hölls det första av sex dialogmöten med aktörer som på
Vid besöket på H-Fönstret
medverkade både Roland Karlsson (FP), Mats Karlsson (M)
samt Jan-Olof Johansson (S)
samt Johan Thylén, chef på utvecklingsenheten.
Från NäringslivsCentrum
medverkade Ulf Bertilsson, Jonas
Axelsson,
Barbro
Bergström och Ann Bjerdén
Olsson.
Arbetsförmedlingen och
Skogsstyrelsen skapar jobb
för långtidsarbetslösa i
Jönköpings, Hallands och
Västra Götalands län.
Safet Vdlic säger; såklart jag trivs, har varit här i snart 16 år.
på att byta fönster nu när tillgången på arbetskraft inom byggbranschen är god. När byggandet kommer igång kommer både priser och tillgång på yr-
keskunnigt folk bli ett hinder för
renoveringar, menar Mats Andersson.
Text: Ahlbin Gustafsson
Foto: Gabriel Berndtsson
Marguz Abdulah glasar ett öppningsbart fönster, han har jobbat på H-fönster i 14-15 år.
”Jag trivs fantastisk bra här” säger Marguz.
Lysekil hamnade på plats 271 i
Svenskt Näringslivs senaste ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner, en nedgång
med sex placeringar från föregående år då kommunen placerade sig på plats 265.
Synliggöra styrkor
Nya frågor som lyftes fram
vid detta möte var genomförande av en inventering för att
synliggöra styrkor inom
näringsliv och kommunen för
att nå framgång.
– Vilka behov finns i kommunen för att uppnå expansion
inom näringslivet? Vilka steg
kan tas för att kartlägga dessa?
Kan samverkan ske mellan utbildningsansvariga och näringslivet? Det var några frågor som
lyftes, berättar Ann Bjerdén,
ordförande i NäringslivsCentrum.
– Det är viktigt att företag
kan hitta lokala lösningar när
dessa efterfrågas, t.ex. servicetekniker. Därför behöver vi en
ökad kunskap om vilka företagsresurser som finns tillgängliga inom kommunen.
Politikerna informerade
bland annat om pilotprojektet
olika sätt arbetar eller kommer i
kontakt med satsningen på Sverige – det nya matlandet. Syftet
med mötena är att ha strategiska
diskussioner kring hur målen för
Matlandet kan uppnås till år
2020.
”Satsningen på rätt väg”
Dialogmötena är ett svar på
översynen som landsbygdsminister Eskil Erlandsson tog emot
den 20 februari i år. Översynen
visar att satsningen är på rätt väg,
men det finns också delar som
kan utvecklas för att de högt uppsatta målen ska nås till år 2020.
De sex dialogmötena inom
Matlandets olika fokusområden
hålls mellan den 14 maj och den
13 juni. Arbetet inom regeringskansliet för att stärka och utveckla
Matlandetvisionen pågår parallellt med dialogmötena.
Resultatet av utvecklingsarbetet kommer att presenteras under hösten 2013.
Skogsjobb för långtidsarbetslösa
”Smörjgropen” är receptet för bättre företagsklimat
NäringslivsCentrum i Lysekil kallar sina företagsbesök för ”smörjgropen”
och inför varje besök sitter styrelsen och pratarmed kommunledningen
om vad som behöver göras i kommunen för att förbättra företagsklimatet.
Vad krävs för att uppnå målen i Matlandet till 2020? Nu
börjar utvecklingsarbetet
med satsningen Sverige –
det nya matlandet. I dag
hölls det första dialogmötet om hur arbetet med
Matlandet kan drivas vidare.
”Blå Översiktsplanering” som
skall genomföras.
Årets företagare utses
Nästa gång NäringslivsCentrum träffas är vid företagarkvällen den 29 maj, då Årets
Företagare presenteras. Då är
temat Norra hamnstranden.
Därefter väntar ett nytt företagsbesök den 4 juni.
– Under våren kommer vi att
framställa en motion eller medborgarförslag till kommunfullmäktige om att inkludera en
ungdom i arbetsgruppen
2020:20, där Lysekil ska ha ett
av Sveriges 20 bästa företagsklimat senast 2020.
– För att få med oss ”ungdomars frågor och synpunkter”
finns ett önskemål att en yngre
person medverkar i projektgruppen.
NäringslivsCentrum planerar även att bilda ett nätverk för
personer som jobbar med rekrytering inom de olika näringarna, samt ordna samlande länkar.
Preem och Husqvarna har utsett representanter och NäringslivsCentrum kommer att ha fortsatt dialog med företagen för att
nå denna utveckling.
Ahlbin Gustafsson
0523-667083
ahlbin@lysekilsposten.se
Totalt 148 jobb för långtidsarbetslösa skapas genom ett nytt
nationellt samarbetsavtal mellan
Arbetsförmedlingen
och
Skogsstyrelsen.
Lokala avtal har nu undertecknats och de första deltagarna började den 2 maj med introduktion och utbildning. Berörda
orter är Trollhättan, Skövde,
Jönköping, Vetlanda, Aneby,
Nässjö, Kungälv, Partille, Kungsbacka, Borås/Ulricehamn och
Halmstad.
Arbetsuppgifterna kommer
främst att bestå av inventering
och underhållsarbete. Till exempel inventering av såväl vand-
ringshinder för fisk som av
skyddsvärda träd samt turismfrämjande åtgärder som GPSsättning av vandringsleder. Uppgifter som annars inte blivit gjorda, men som har ett stort allmänintresse.
Bra möjlighet
– Detta är en bra möjlighet för
de som har svårt att komma in
på eller tillbaka till arbetsmarknaden. De får en god förberedelse inför arbetslivet genom meningsfull sysselsättning och ökat
självförtroende, säger Desirée Jacobsson, regional samordnare
hos Skogsstyrelsen.
– Att prioritera de som har varit utan arbete länge är ett viktigt
uppdrag. Vi är glada över att både kunna bidra till ökad sysselsättning och visa på skogens
möjligheter, genom åtgärder som
ökar skogens natur- och rekrea-
tionsvärden, säger Lars Ekberg,
regionchef på Skogsstyrelsen.
Överenskommelsen innebär
att Arbetsförmedlingen matchar
och anvisar personer från jobboch utvecklingsgarantin till
Skogsstyrelsen. De får sedan
maximalt sex månader sysselsättningsplats hos Skogsstyrelsen, med kortare utbildningsinsatser vid behov, i form av arbetsmarknadsutbildningar. Detta följs av ett års anställning med
förstärkt särskilt anställningsstöd
och i vissa fall ges efter denna
period möjlighet till fortsatt arbete inom Skogsstyrelsen.
Totalt ska Skogsstyrelsen tillhandahålla 1 500 platser över hela landet, till vilka Arbetsförmedlingen anvisar deltagare löpande under projekttiden. Projektet sträcker sig fram till september 2015.
Västgötar trendigaste kaffedrickarna
Sedan bara några år tillbaka har var tredje svensk
ändrat sina kaffevanor.
Anledningar?
Det finns både godare
och fler sorters kaffe att
välja på idag, fler har blivit
mer kvalitetsmedvetna
och kaffets alla smaknyanser har väckt intresset
hos kaffenörden.
Och det är i Västra Götaland vi hittar landets
trendigaste kaffedrickare.
Selectas nya kartläggning delar
upp kaffekonsumenterna i fyra
olika typer som skiljer sig ifråga
om kaffedrickande: Klassiskt &
Tryggt, Gott & Lagom, Trend
& Design samt Kunnig & Nyfiken. Västra Götaland märker ut
sig. Här hittar vi flest kaffekonsumenter i gruppen Trend & Design.
Trendigt i Västra Götaland
– I Västra Götaland bor landets absolut trendigaste kaffedrickare. Här tillhör fler än var
tredje kaffetypen Trend & Design, som främst består av unga
personer i storstaden som är intresserade av teknik, trender och
design. Den här gruppen dricker helst Caffe Latte eller Cappuccino och är alltid noga med
att vara först med det senaste,
säger Johan Lindholm, marknadschef på Selecta.
För de trendiga västgötarna
är design och image viktigt när
det gäller kaffedrickande – ofta lite viktigare än smaken. Det
mest utmärkande för segmentet
är att de vill ha en riktigt bra kaffemaskin på jobbet som ger ett
bra intryck på gäster, samtidigt
som det är viktigt för dem själva med en snygg och tilltalande maskin. Arbetsplatsen är en
betydelsefull plats där man visar upp sina kunskaper och gärna introducerar de senaste trenderna. Hela bönor är ett måste
och man föredrar Caffe Latte
och Cappuccino gjord på färsk
mjölk direkt ur maskinen.
– Vi på Selecta har tagit fram
ett digitalt kaffetest där man kan
ta reda på om man är en trendig
västgöte, en finsmakare eller
mer klassisk i sin kaffesmak.
Testet finns på www.selecta.se,
fortsätter Johan Lindholm.
Om undersökningen:
Undersökningen är genomförd på 850 personer mellan 18
och 60 år som dricker kaffe
minst varje vecka och som arbetar på ett företag med minst
10 anställda. Kaffetestet hittar
du på www.selecta.se
De fyra kaffetyperna
4 Klassiskt & Tryggt – 23%
av svenskarna
Av den här gruppen dricker
85 procent alltid samma sorts
kaffe på jobbet – helst traditionellt svart bryggkaffe. Här hittar vi vanemänniskor som värdesätter trygghet och traditioner. De är ofta nöjda med vad
de redan har och är inte så intresserade av förändring. Kaffet fungerar som energigivare
och det viktigaste är att få i sig
en viss mängd per dag.
4 Gott & Lagom – 35% av
svenskarna
Det här är den största kaffe-
typen som flest svenskar tillhör.
Gruppen drivs av att känna sig
moderna och medvetna utan att
ta allt för stora risker. Man vill
gärna att företaget ska satsa lite extra på kaffe, ha certifierat
kaffe och tycker att finare kaffe med hela bönor är värt att betala lite extra för. Men lagom är
bäst. Kaffe med mjölk är det
vanligaste valet för den här gruppen.
4 Trend & Design – 24% av
svenskarna
Design och image är viktig
för den här gruppen – ofta lite
viktigare än smaken. Man vill
vara först med det senaste och
är noga med att visa det. Arbetsplatsen är en viktig plats där
man visar upp sina kunskaper
och introducerar de senaste trenderna. I den här gruppen har hela 42 procent förändrat sitt kaffebeteende de senaste åren. Segmentet består till stor del av unga
i storstaden som är intresserade
av teknik, trender och design.
Man föredrar Caffe Latte och
Cappuccino från färsk mjölk direkt ur maskinen.
4 Kunnig & Nyfiken – 18%
av svenskarna
Här hittar vi finsmakarna som
gör medvetna val. Nyfikenheten driver dem att prova sig fram
och lära sig mer. De ser sig själva som finsmakare både vad gäller mat och dryck. Segmentet
består främst av storstadsmänniskor med viss tonvikt på män.
Hela bönor är viktigt och man
avstår hellre än dricker något
man inte tycker om. Segmentet
dricker kaffet svart för att känna den rena smaken och föredrar espresso och bryggkaffe.