1. No category

FILOSOFI
HT 2015
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
Filosofi
141 89 Huddinge
Tel 08-608 40 00
www.sh.se/filosofi
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Allmän presentation ............................................................................................................... 1
Filosofin på Södertörn ............................................................................................................ 1
Utbytesplatser .......................................................................................................................... 2
Uppläggning av A- och B-kursen ......................................................................................... 2
Filosofi A, 30 hp............................................................................................................ 3
Filosofi B, 30 hp ............................................................................................................ 6
Filosofi C, 30 hp ............................................................................................................ 9
Magisterprogram i filosofi, 60 hp (termin 2) .......................................................... 11
Övriga fristående kurser
Grekiska för filosofer................................................................................................. 12
Filosofins historia (distanskurs) ............................................................................. 12
Samtida filosofi (distanskurs) ................................................................................. 13
Förteckning över valbara läskurser för studerande på C- och magisternivå.............. 14
Gästföreläsningar .................................................................................................................. 15
Övrig seminarieverksamhet ................................................................................................ 15
Presentation av undervisande lärare ................................................................................. 16
ALLMÄN PRESENTATION
Ordet ”filosofi” är grekiska för ”kärlek till visdom”. Filosofin växer fram under
femhundratalet f.Kr. i det antika Grekland som ett tänkande och frågande kring
existensens yttersta villkor och värden. Filosofin kan beskrivas som alla
vetenskapers moder eftersom den länge fungerar som ett samlingsnamn för
teoretiserande överhuvudtaget, där så skilda verksamheter som fysik, teologi,
psykologi och statskunskap löper samman. Filosofin förvaltar och vidareför ett
äldre ideal om ”visdom” (sofia) som något mer än specialkunskaper, som en
förmåga att se helhet och enhet i mångfald. De största antika tänkarna, framför
allt Platon och Aristoteles, förenar redan från början de olika aspekter av filosofin som stundtals uppträder helt åtskilda: å ena sidan en systematisk teoretisk
reflektion över varat och vetandet i dess helhet, å andra sidan en livspraktik, ett
självbildningsarbete, syftande mot det goda livet. Därtill exemplifierar de också
på olika sätt det kritiskt prövande utanförskap som hör till filosofin. Den
filosoferande är den som förmår stiga ut ur och pröva sitt eget samhälles värden
och vetande. Filosofin är därmed inte så mycket ett historiskt kunnande som
snarare en färdighet att kunna tänka över livets grundfrågor på ett fritt och
systematiskt sätt.
FILOSOFIN PÅ SÖDERTÖRN
Filosofiämnet på Södertörn skiljer sig på vissa punkter från hur filosofin
undervisas på andra håll i landet. Till att börja med skiljer de flesta svenska
universitet mellan teoretisk och praktisk filosofi, där den förra studerar språket
och verkligheten medan den senare undersöker värden och normer (för att
uttrycka det mycket kortfattat). Filosofiämnet på Södertörn samlar och varvar
redan från början dessa två aspekter. På andra håll gör man därtill ofta en
uppdelning mellan filosofins metod och dess historia. Här löper de parallellt
genom att man tränas i filosofiskt kritiskt tänkande utifrån läsning av klassiska
historiska texter. På Södertörn ses studiet av historiska texter som en nödvändig
väg in i filosoferandet självt. Vid sidan av den antika filosofin betonas den
kontinentaleuropeiska traditionen från Kant och framåt, via bland andra Hegel,
Nietzsche, Heidegger, de Beauvoir och Foucault. Men sammantaget syftar
undervisningen till att ge en kvalificerad inledning till det filosofiska studiet i
dess helhet. Undervisning erbjuds på A-, B-, C-nivå, samt på magisternivå. Inom
ramarna för området Kritisk kulturteori, där filosofiämnet ingår tillsammans
med estetik, medie- och kommunikationsvetenskap och genusvetenskap, erbjuds
även forskarutbildning.
1
UTBYTESPLATSER
Utbytesavtal finns med universiteten i Freiburg, Greifswald, Rom (La Sapienza),
Tampere och Charles Universitet (Prag). Vi har även ett samarbete med PUC
i Rio de Janeiro och med Seattle University. Kontakta studierektorn
(fredrika.spindler@sh.semailto:marcia.cavalcante@sh.se) vid intresse. Information om praktiska arrangemang vid utlandsstudier fås från internationella
sekretariatet som är beläget i Kompassen i F-huset, plan 5.
UPPLÄGGNING AV A- OCH B-KURSEN
Kursen består av fyra delkurser som behandlar separata men ytterst sett
sammanlänkade aspekter av det filosofiska vetandet: Etik, Logik, Metafysik och
Politik. Delkurserna har fått namn som alla anknyter till grekiska grundbegrepp
för att betona förbindelsen till denna tradition. Inom varje delkurs läses någon
antik text tillsammans med moderna texter som behandlar samma problem på
ett annorlunda sätt. Syftet är inte att bara lära sig vad skilda författare har sagt,
utan att med stöd i föreläsningar lära sig att tänka själv över de problem som
texterna behandlar. Kurserna bygger på läsning av originaltexter och föreläsningar, inte på läroböcker. Däremot bör alla studenter själva se till att skaffa
sig en grundläggande orientering i filosofins historia under terminens gång. Vi
rekommenderar att man köper en filosofihistoria, exempelvis Svante Nordins
Filosofins historia (Studentlitteratur). För att själv kunna få ut maximalt av undervisningen måste man även ha tillgång till ett filosofiskt lexikon, där begrepp och
gestalter presenteras kortfattat. För närvarande finns inget svenskt filosofilexikon i tryck, så vi rekommenderar att man skaffar The Penguin Dictionary of
Philosophy, eller något likvärdigt. Parallellt med föreläsningar anordnas diskussionsseminarier i mindre grupper. Tentamen sker huvudsakligen i form av
kortare uppsatser och inlämningsuppgifter. Till examinationen hör också att
studenterna var för sig och i grupp under seminarierna presenterar sammandrag
av texter och av gruppdiskussioner. På B-kursen utgörs ett moment av ett
seminarium, där man skriver en handledd uppsats och övas i akademiskt
skrivande. Anställda lärare har en mottagningstid efter överenskommelse då
studenterna är välkomna att ställa frågor om kursen och litteraturen och ämnet i
stort.
2
FILOSOFI A, 30 hp
Kursansvarig: Fredrika Spindler
1. Etik I, 7,5 hp
Termen ”etik” kommer från grekiskans ethos, sedvana eller hemvist. Inom etiken
ställs frågor om förhållandet mellan teori och praktik, mellan filosofi och erfarenhet, vad det goda i sig är, hur det goda livet bör levas och vad som utgör ett
riktigt handlande. I förlängningen syftar den till att försöka förstå människans
plats och ansvar i världen. Delkursen ger en inledning till ett systematiskt
tänkande över etik och etiska problem med utgångspunkt i en serie klassiska
texter från Platon till Foucault. Skillnaden mellan olika teoretiska förhållningssätt
till etiken klargörs liksom skilda utgångspunkter för etiska resonemang. Etik I är
också en inledning till det filosofiska studiet genom att läsningen av texterna
uppövar ett kritiskt och argumenterande förhållningssätt samt en reflektion över
tidsavstånd, språkavstånd och kulturella skillnader.
Litteratur:
 Aristoteles, Den Nikomachiska etiken (Göteborg: Daidalos, 1993)
 De Beauvoir, Simone, För en tvetydighetens moral (Göteborg: Daidalos,
1992)
 Urval textfiler på kurswebben
Referenslitteratur:
 Nordin, Svante, Filosofins historia (Stockholm: Studentlitteratur, 2003)
 Lübcke, Poul (red), Filosofilexikonet (Stockholm: Forum, 1977) eller The
Penguin Dictionary of Philosophy, Penguin
Lärare: Marcia Sá Cavalcante Schuback och Gustav Strandberg
Tid: 31 augusti – 30 september
2. Logik I, 7,5 hp
Termen ”logik” kommer från grekiskans logos, språk och förnuft. I antiken
förknippas logiken särskilt med Aristoteles lära om formerna för korrekta
slutledningar. I dag talar man ofta om en symbolisk eller formell logik som
studerar språkets underliggande struktur eller ordning. Men begreppet logik kan
också sägas vara ett samlingsnamn för filosofiska frågor rörande kunskapens,
vetenskapens och filosofins karaktär. Delkursen ger en inledning till logiken i
denna senare mening, så som den utvecklats från Platon och Aristoteles fram till
modern tid. I fokus står idéer rörande kunskapens konstitution och möjligheter.
3
Litteratur:
 Platon, Skrifter, Bok 4, övers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis, 2006)
 Filosofin genom tiderna, 1600-talet, 1700-talet (del 2), red. Konrad MarcWogau (Stockholm: Thales, 2007)
 Filosofin genom tiderna, 1900-talet, efter 1950 (del 5), red. Konrad MarcWogau, Lars Bergström & Staffan Carlshamre (Stockholm: Thales, 2008)
 Husserl, Edmund, Fenomenologin och filosofins kris (Stockholm: Thales,
2002)
 Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Referenslitteratur:
 Nordin, Svante, Filosofins historia (Stockholm: Studentlitteratur, 2003)
Lärare: Johan Eriksson
Tid: 1 oktober - 4 november
3. Politik I, 7,5 hp
Termen “politik” kommer från grekiskans polis, stad eller stat. Den politiska
filosofin är en gren av filosofin som står etiken nära och som undersöker
människans villkor och skyldigheter i egenskap av samhällsvarelse. Inom den
analyseras bland annat olika samhälleliga organisationsformer, medborgarskap,
våldsutövning, laglighet, rättigheter och frihet.
Delkursen undersöker olika historiska modeller för att tänka det politiska, från
Aristoteles till Édouard Glissant, över tänkare som Mary Wollstonecraft,
Toussaint L’Ouverture, Kant, Olympe de Gouges, Mahatma Gandhi, Aimé
Césaire, Frantz Fanon, Subcomandante Marcos, Walter Mignolo, Chandra
Mohanty, Charles Mills, Naomi Zack, María Lugones och Sara Ahmed. Fokus
ligger på att förstå idén om politik som det bästa sättet att upprätta ett
gemensamt gott liv. Kursen vill också initiera en reflektion kring huruvida
västerlandet har lyckats uppnå detta mål eller inte, och i vilken utsträckning det
fortfarande låter sig göras inifrån en tanke om Europa som enhet. Dessutom
kommer vi att ta upp det “sociala kontraktet” som en bärande idé från 1600-talet
och framåt, och kritiskt granska huruvida den universalism som förknippats
med den äger giltighet även för alla som inte är vita män, utifrån ett
postkolonialt och feministiskt perspektiv.
Litteratur:
 Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 4 november - 9 december
4
4. Metafysik I, 7,5 hp
Termen ”metafysik” kommer från grekiskans meta ta fysika, “efter” eller ”bortom
det som rör naturen”. Den används först som beteckning på de föreläsningar av
Aristoteles som handlar om den så kallade ”första filosofin”. Metafysiken är
därmed nära förbunden med det som också kallas ontologi, det vill säga läran
om det varande. Dit hör frågor om vad som är det mest grundläggande, materia
eller ande, och om det finns en gud och hur denne i så fall hänger samman med
världen. Ytterst leder oss metafysiken också mot frågan om vad som kännetecknar filosofin och det filosofiska vetandet som sådant. Metafysiken eftersträvar ett högre och samlande vetande som är något mer än vad vi finner inom
de vanliga vetenskaperna. I delkursen läses centrala texter ur den metafysiska
traditionen, som alla på skilda sätt närmar sig frågan om verklighetens djupaste
struktur och hur vi kan få kunskap om denna.
Litteratur:
 Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på kurswebben
Lärare: Sven-Olov Wallenstein
Tid: 10 december – 17 januari
5
FILOSOFI B, 30 hp
Kursansvarig: Fredrika Spindler
1. Uppsatsseminarium, 7,5hp
Huvudsyftet med delkursen är att träna sig i författandet av en kortare
akademisk uppsats inom en given tematisk ram. Tonvikt läggs vid textanalys,
förmågan att problematisera ett stoff, att argumentera och att behärska en
akademisk framställningsform. Vi kommer att anknyta till de teman och den
litteratur som ingår i de övriga B-kurserna.
Litteratur:
 Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003)
Lärare: Anders Bartonek
Tid: 8 september – 12 januari
2. Metafysik II: Hume, 7,5 hp
Kursen utgår ifrån en närläsning av David Humes An Enquiry Concerning Human
Understanding samt valda partier ur Avhandling rörande den mänskliga naturen, för
att under gång sätta dem i relief via Deleuzes Humestudie Empiricism and
Subjectivity. Utifrån en diskussion kring innebörden av den skeptiska hållningen
och dess relation till sanning behandlar kursen två parallella spår som
tillsammans utgör det humeska projektet: dels frågan om det filosofiska
tänkandets grunder och möjlighetsvillkor – det vill säga förutsättningarna för det
vi kallar kunskap - ; dels frågan om det tänkande subjektets grunder, villkor och
förutsättningar. Centrala begrepp i kursen är, utöver skepticism och förnuft,
socialitet, association, vana, tro, erfarenhet, kausalitet, frihet och nödvändighet.
Litteratur:
 David Hume: An Enquiry Concerning Human Understanding : a critical
edition, edited by Tom L. Beauchamp, Oxford : Clarendon Press, 2000
 David Hume: Avhandling om den mänskliga naturen, del 1, övers. Robert
Callergård, Stockholm: Thales 2002 (utdrag, ca 100 sidor)
 http://18th.eserver.org/hume-enquiry.html
 Gilles Deleuze: Empiricism and subjectivity : an essay on Hume's theory of
human nature, translated and with an introduction by Constantin V.
Boundas New York : Columbia University Press 1991
 William James, Essays in Radical Empiricism, Project Gutenberg (utdrag, ca
50 sidor)
6

Jeffrey A. Bell, Deleuze's Hume: philosophy, culture and the Scottish
Enlightenment, Edinburgh : Edinburgh University Press 2009
Lärare: Fredrika Spindler och Johan Sehlberg
Tid: 31 augusti - 30 september
3. Etik/Politik II – Natur, 7,5 hp
”Naturen älskar att dölja sig” lyder ett fragment av Herakleitos. Frågan om naturen
griper tillbaka till filosofins begynnelse. Människan, som naturvarelse, förstår sig
själv genom det sätt hon skiljer sig från naturen. Men vad är denna natur som kallas
för ’miljö’ när den huvudsakligen påverkas av kultur och kallas ’värld’? Kan vi
fortfarande tala om natur i singularis eller handlar det om olika naturer? Vad
betyder det att bege sig ”ut i naturen”? Att reflektera över naturbegreppet leder
omedelbart in på frågan om kultur, det mänskliga, artefaktiska kontra det naturella
eller organiska, och förståelsen av natur formas alltjämt efter vår historia. Idag är
frågan om miljön akut och den politiska diskussionen kretsar kring olika lösningar
på en ”hållbar utveckling” av den ökande förbrukningen av naturens resurser, en
konsumtion som teknologiskt fört oss in i manipulationen av det som tidigare
förståtts som naturens och livets hemligheter. Kursen är en inledning till att tänka
begreppen natur, miljö och ekologi mot bakgrund av naturbegreppets roll i filosofin
med särskild hänsyn till dess omvandling under 1700- och 1800-talen. Under
kursens gång passeras fyra stationer där begreppet ’natur’ har en specifik filosofisk
hemvist: det elementära (substansen), det ekologiska (miljön), det estetiska
(tilldragelsen) och det politiska (interaktionen).
Litteratur:
 David MaCauley, Elemental Philosophy: Earth, Air, Fire and Water as
Environmental Ideas (SUNY Press 2010)
 Joachim Radkau, Nature and Power: A Global History of the Environment
(Cambridge University Press 2008)
 Elektroniskt texturval i kompendium
Lärare: Johan Redin
Tid: 5 oktober – 4 november
4. Logik II – Introduktion till fenomenologi, 7,5 hp
Kursen syftar till att ge en introduktion till fenomenologin. Vi kommer att
fokusera på vissa nyckelbegrepp inom den fenomenologiska traditionen såsom
exempelvis fenomen, värld och subjektivitet och på de två filosofer som
tillsammans utgör fenomenologins viktigaste företrädare: Edmund Husserl och
Martin Heidegger. Husserls och Heideggers texter kommer i sin tur att studeras
utifrån den tjeckiske fenomenologen Jan Patočkas föreläsningar om fenomenologi. Kursen kommer på detta sätt att ge en introduktion inte bara till Husserls
7
och Heideggers respektive förståelse av fenomenologin utan även av Patočkas,
på många sätt, kritiska uppgörelse med den fenomenologiska traditionen.
Kursen avslutas sedan med en läsning av Patočkas egna texter och med en
diskussion av det som han kallar för en asubjektiv fenomenologi.
Litteratur:
 Heidegger, Martin – Vara och tid, övers. Jim Jakobsson, (Göteborg: Daidalos, 2013). Utdrag ca. 50 sidor.
 Husserl, Edmund – Fenomenologins idé, övers. Jan Bengtsson, (Göteborg:
Daidalos, 1995)
 Husserl, Edmund – Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi,
övers. Jim Jakobsson, (Stockholm: Thales, 2004). Utdrag ca. 50 sidor.
 Patočka, Jan – Inledning till fenomenologisk filosofi, övers. Leo Krámar,
(Stockholm: Södertörn Academic Studies, 2013). Kursiv läsning.
 Patočka, Jan – ”The Natural World and Phenomenology”, i Jan Patočka –
Philosophy and Selected Writings, övers. Erazim Kohák, (Chicago: University
of Chicago Press, 1989).
Lärare: Gustav Strandberg
Tid: 9 november – 14 januari
8
FILOSOFI C, 30hp
Kursansvarig: Fredrika Spindler
Påbyggnadskursen består av två kurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 15 hp. Som stöd för uppsatsskrivandet ordnas ett uppsatsseminarium som träffas regelbundet under
terminen för att diskutera metodologiska och vetenskapsteoretiska frågor av
relevans för uppsatsarbetet. Delkurserna kan väljas bland de nedan angivna och
de nya delkurser som ges på Filosofi B, som i samråd med undervisande lärare
utvidgas med lämplig litteratur. Det finns även möjlighet att i grupp eller
individuellt utforma en egen läskurs i samråd med den ämnesansvariga (Fredrika Spindler), i första hand från den meny av läskurser som återfinns i katalogen
längre fram.
1. Uppsatsseminarium, 15 hp
Seminariet syftar i första hand till att erbjuda ett stöd för uppsatsskrivandet. Det
behandlar olika frågeställningar kring läsande, skrivande, tolkning och filosofisk
forskning. Inom ramen för seminariet sker också ibland oppositioner på uppsatser från föregående termin. Texter kommer att delas ut från gång till gång.
Referenslitteratur:
 Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003)
Lärare: Kate Larson
Tid: 1 september – 11 januari
2. Temastudium – Filosofi och litteratur: franskt 1900-tal, 7,5 hp
Kursen syftar till att introducera och diskutera filosofins relation till litteraturen,
och litteraturens relation till filosofin, utifrån några kanoniska verk från det 1900talet. Kursen belyser en epok där det litterära verket haft särskilt starka band till
det filosofiska tänkandet, och där filosofin etablerat en oundgänglig dialog med
litteraturen. Ur denna har nya ontologiska, etiska och politiska frågeställningar
väckts samtidigt som nya poetologiska dimensioner skapats.
Litteratur:
 Beauvoir, Simone Bör vi bränna Sade? Stockholm, Modernista 2014.
 Beckett, Samuel. Trilogin. Molloy, Malone dör, den onämnbare, övers. LillInger Eriksson (Stockholm: Modernista, 2013)
 Faulkner, William: Light in August. Vilken version som helst.
 Kafka, Franz. I straffkolonien. Vilken version som helst.
 Lispector, Clarice – Passionen enligt G. H, övers. Örian Sjögren (Stockholm:
Tranan, 2005)
9




Lispector, Clarice: Stjärnans ögonblick. Övers. Örjan Sjögren. Stockholm:
Tranan, 2007.
Shakespeare. William. Romeo and Julia, vilken version som helst
Bataille, Georges: "Should Kafka be burnt?" www.sauer-thompson.com/
essays/Kafka.doc
Nancy, Jean-Luc. Nancy, Jean-Luc. (Resistance of Poetry) , English
version https://jacquelinewinterthomas.wordpress.com/2015/01/12/resi
stance-of-poetry/
Obs! Utdrag ur (1 ex inköpt till Södertörns högskolebibliotek):
 Agamben, Giorgio: The Idea of Prose, SUNY Press 1995
 Bataille, Georges. Literature and Evil, London: Penguin Classics, 2012
 Blanchot, Maurice. L’entretien infini (The infinite conversation.
Minneapolis and London: University of Minnesota Press, 1993),
 Blanchot, Maurice. The Book to Come (Stanford: Stanford University
Press, 2002)
 Cixous, Hélène: "The Hour of the Star: How does one desire wealth or
poverty?" Ur Reading with - Clarice Lispector, University of Minnesota
Press, 1990, 143-167.
 Deleuze, Gilles. Essays, critical and clinical (Minneapolis: University of
Minnesota Press, 1997)
 Derrida, Jacques. Acts of literature edited by Derek Attridge
 (London : Routledge, 1992)
 de Sade, Filosofi i sängkammaren. Vertigo förlag, 2001.
 Glissant, Edouard: Poetics of Relation, University of Michigan Press, 1997.
 Gontarski, S. E. (ed.) On Beckett. Essays and Criticism (Atem Press, 2012)
 Lispector, Clarice Levande vatten, Övers. Örjan Sjögren, Stockholm: Tranan,
2007.
Lärare: Marcia Sá Cavalcante Schuback och Cecilia Sjöholm
Tid: 1 oktober – 3 december
3. Verkstudium – valbar från utbudet på B-kursen alt läskurs
10
MAGISTERPROGRAM I FILOSOFI, 60 hp (termin 1)
Kursansvarig: Fredrika Spindler
Magisterprogrammet består av fyra delkurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 30 hp. En av dessa delkurser
utgörs av en läsning av ett samtida originalverk (se 2. Verkstudium nedan).
Övriga tre delkurser kan väljas bland ännu inte lästa delkurser som denna termin
undervisas på B-kursen och C-kursen, som i samråd med undervisande lärare utvidgas med lämplig litteratur. Det finns även möjlighet att i grupp eller individuellt utforma en egen läskurs i samråd med den ämnesansvariga. Magisterseminariet träffas ungefär var tredje vecka för att diskutera och ventilera
magisteruppsatser. Det sammanfaller delvis med Högre seminariet där lärare vid
institutionen och inbjudna gäster presenterar pågående forskning.
1. Magisterseminarium
Seminariet träffas regelbundet under hela terminen och skall i första hand fungera som ett stöd för uppsatsskrivandet.
Lärare: Fredrika Spindler
Tid: 31 augusti – 11 januari
2. Verkstudium – Derrida och dekonstruktionens filosofi, 7,5 hp
Kursen är en inledning till Derridas mångsidiga filosofiska författarskap, med
särskilt fokus på några vägande bidrag. Den tar framför allt fasta på hans
bakgrund i fenomenologin och Husserl. Vi läser inledningsvis några nyckeltexter
av Husserl och undersöker sedan hur Derrida tolkar och använder dem som
både mål och medel i utvecklandet av dekonstruktionen och dess underliggande
antagande, om tid, skillnad, tecken och mening. I fokus står hans två böcker om
Husserl från sextiotalet. Den andra delen av kursen är inriktad mot hans senare
tänkande, där frågor om rättvisa, historia och ”det spektrala” står i centrum.
Litteratur:
 Husserl, E. Urval ur Logiska undersökningar, övers. J. Jakobson mfl (Stockholm: Thales, 2000) [ca 20 ss]
 Husserl, E. ”Geometrins ursprung”, i Derrida, Husserl och geometrins
ursprung, övers. H Ruin (Stockholm: Thales, 1991).
 Derrida, Husserl och Geometrins ursprung, övers. H. Ruin (Stockholm:
Thales, 1991)
 Derrida, J, Rösten och fenomenet, övers. D Birnbaum & S-O Wallenstein
(Stockholm: Thales, 1991).
 Derrida, J. Marx spöken, övers. J. Magnusson (Göteborg: Daidalos, 2003).
 Kortare kommentartexter i urval [max 100 ss]
Lärare: Hans Ruin
Tid: 9 november – 4 januari
11
ÖVRIGA FRISTÅENDE KURSER
GREKISKA FÖR FILOSOFER, 15 hp
Kursen ges på halvfart, kvällstid (onsdagar kl 18-20)
Den som läser ett klassiskt språk som en del av sin grundexamen för en nyckel
inte bara till det förflutna utan också till sin samtid. Den klassiska grekiskan som
talades och skrevs av Homeros, Platon och Aristoteles är vid sidan av latinet den
västerländska kulturens grundspråk. Många av de termer vi använder idag i
såväl vetenskap som vardag härrör från grekiskan och den grekiska kulturen,
exempelvis demokrati, etik och logik. Kursen vänder sig till alla som vill få en
introduktion i detta rika språk. Med utgångspunkt i en nybörjarbok lär man sig
grekiskans formlära, det viktigaste av syntaxen samt ett centralt ordförråd.
Litteratur:
 Blomqvist, Jerker, Grekiska för filosofer, En introduktion (kompendium)
Lärare: Hans-Roland Johnsson
Tid: 2 september – 16 december
Distanskurser
FILOSOFINS HISTORIA, 15 hp
Kursen ges på halvfart, webbkurs
Kursen behandlar i kondenserad form filosofins historia, utifrån de fyra teman
som utgör den nuvarande grundkursen i filosofi vid Södertörns högskola: etik,
logik, metafysik och politik. Kursen är utformad i fyra delar: Antikens filosofi,
Medeltid och renässans, Nya tidens filosofi till och med Kant, samt Den moderna
filosofin från Hegel till ca 1950. Kursen vänder sig till dig som vill få en kronologisk översikt av filosofins historia, och är helt webbaserad.
Litteratur:
 Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 1, Antiken Medeltiden
Renässansen (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2005 eller tidigare utgåvor)
 Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 2, 1600-talet 1700-talet
(Stockholm: Bokförlaget Thales, 2007 eller tidigare utgåvor)
 Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 3, 1800-talet
(Stockholm: Bokförlaget Thales, 2008 eller tidigare utgåvor)
 Konrad Marc-Wogau m.fl. (red.), Filosofin genom tiderna 4, 1900-talet före
1950 (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2010: OBS: ny, reviderad utgåva)
 Anna-Karin Malmström-Ehrling (red.), Kvinnliga filosofer från medeltid till
upplysning. Originaltexter i urval (Stockholm: Natur och Kultur, e-bok 2010)
– OBS! elektronisk bok att läsa på skärm alt. skriva ut själv, går inte längre
att köpa som vanlig bok i bokhandeln.
12



Richard H. Popkin (ed.), The Columbia History of Western Philosophy (New
York: Columbia University Press, 1999/2005) 836 pp.
Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances In Continental
Political Thought (Palgrave Macmillan, 2006) 337 pp.
Texter i urval på kurswebben
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 31 augusti – 20 december
SAMTIDA FILOSOFI, 15 hp
Kursen ges på halvfart, webbkurs
Kursen är tematiskt upplagd, och behandlar centrala frågeställningar inom den
samtida västerländska filosofin från ca 1950 och framåt. Särskilt betonas de
franska, tyska och angloamerikanska teoribildningar som har sina rötter i den
kontinentalfilosofiska traditionen, med nedslag i feministisk filosofi och postkolonialt tänkande. Syftet är att ge en bred överblick över den samtida filosofin,
och kursen fokuserar på vissa teman och tänkare som visat sig särskilt betydelsefulla under denna tidsperiod. Kursen utgör en fristående fortsättning på webbkursen Filosofins historia.
Litteratur:
 Richard Kearney and Mara Rainwater (ed.), The Continental Philosophy
Reader (London: Routledge, 1996) 496 pp.
 John Mullarkey & Beth Lord (ed.), The Bloomsbury Companion to Continental
Philosophy (Bloomsbury Academic Press, 2013) 432 pp.
 Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances In Continental
Political Thought (New York: Palgrave Macmillan, 2006) 337 pp.
 Robert C. Young, Postcolonialism: A Very Short Introduction (Oxford: Oxford
University Press, 2003) 180 pp.
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 31 augusti – 20 december
13
FÖRTECKNING ÖVER VALBARA LÄSKURSER FÖR STUDERANDE
PÅ C- OCH MAGISTERNIVÅ
Den som vill välja en läskurs istället för någon av de kurser som undervisas
under innevarande termin skall kontakta den ämnesansvariga (Fredrika Spindler) med sitt förslag. Följande förteckning över kurser upptar samtliga kurser
som någon gång undervisats under föregående terminer, med angivelse av
ansvarig lärare. I första hand är det denna lärare som också fungerar som
examinator på kursen.
* Foucault – Arkeologi, genealogi och etik (Sven-Olov Wallenstein)
* Tidig grekisk filosofi (Hans Ruin)
* Humes Traktat om den mänskliga förståelsen (Henrik Bohlin)
* Spinozas Etik (Fredrika Spindler)
* Kants Kritik av omdömeskraften (Sven-Olov Wallenstein)
* Heideggers sena tänkande (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Wittgenstein (Henrik Bohlin)
* Subjektsfilosofi – Fenomenologi och Psykoanalys (Nicholas Smith)
* Nietzsches filosofi (Hans Ruin, Fredrika Spindler)
* Arkitekturens filosofi (Sven-Olov Wallenstein)
* Filosofiska utopier – Platon (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Heidegger och humanismen (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Husserls fenomenologi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Tysk idealism (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Hegel - Andens fenomenologi (Sven-Olov Wallenstein)
* Hegel - Rättsfilosofin (Hans Ruin)
* Den hybrida rösten – Nagarjuna och Kyotoskolan (Jonna Bornemark)
* Frihetens filosofi (Hans Ruin)
* Foucault/Deleuze (Fredrika Spindler, Sven-Olov Wallenstein)
* Filosofisk estetik (Sven-Olov Wallenstein)
* Modern vetenskapsteori (Henrik Bohlin)
* Heideggers Vara och tid (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Merleau-Pontys filosofi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Kierkegaards filosofi (Hans Ruin, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Kants Kritik av det rena förnuftet (Sven-Olov Wallenstein)
* Teknikens filosofi (Sven-Olov Wallenstein)
* Naturfilosofi (Fredrika Spindler, Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Aristoteles Fysik (Charlotta Weigelt)
* Husserls Cartesianska Meditationer (Charlotta Weigelt)
* Platons Sofisten (Charlotta Weigelt)
* Rättvisans filosofi (Hans Ruin)
14
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Under terminen ordnas regelbundet gästföreläsningar där svenska och utländska
filosofer talar om aktuella ämnen som ofta också anknyter till undervisningen.
Dessa gästföreläsningar riktar sig i första hand till de studerande i filosofi, men
de är också öppna för andra studenter och lärare vid högskolan och för utomstående. I regel äger de rum på fredag eftermiddag, klockan 14 inom ramen för
den högre seminarieverksamheten, men ibland också vid andra tillfällen. De
utannonseras efter hand. Den som önskar mer information om dessa föreläsningar kan höra av sig till den ämnesansvarige för att sättas upp på utskickslista.
ÖVRIG SEMINARIEVERKSAMHET
Utöver undervisning och gästföreläsningar ordnas under höstterminen några
forskarseminarier, då vissa frågeställningar, texter och doktorandarbeten diskuteras. Dessa seminarier organiseras bland annat i samarbete med teoretisk filosofi
vid Uppsala Universitet.
Också dessa möten ligger i regel på fredagar kl. 14. För övrig information kontakta Hans Ruin (hans.ruin@sh.se).
15
PRESENTATION AV UNDERVISANDE LÄRARE
Fredrika Spindler, docent, ämnessamordnare, disputerade
1996
på
avhandlingen Philosophie de la puissance et détermination de l’homme chez Spinoza et
chez Nietzsche (Université Paul Valéry, Montpellier, utg. Glänta Produktion,
Göteborg 2005). Har publicerat Deleuze. Tänkande och blivande (Glänta Produktion
2013), Nietzsche – kropp, konst, kunskap (Glänta Produktion 2010) och Spinoza.
Multitud, affekt, kraft (Glänta Produktion 2009) och. Har också publicerat ett flertal
essäer och artiklar, varav de senaste är “Affektivitetens ekonomi”, i De Nios
Litterära Kalender, Magnus Halldin (red), Stockholm: Norstedts 2015, Förord,
Spinoza, Politisk-teologisk traktat, Göteborg: Daidalos 2014, “Multitude and
democracy”, i Time and Form, Marcia Sà Cavalcante Schuback and Luiz Carlos
Pereira, Stockholm: Axl Books 2014, ”Preludium, höjdpunkt eller avgrund. Om
vi:ets konstituerande av/i historien”, i Tid för Europa, red. Jon Witrock, Göteborg:
Daidalos 2012. Kommande under 2015 bl a “Time and eternity”, i Spinoza. Basic
Concepts, Andre Santos Campos (ed), Exeter: Imprint Academic, “Deleuze: om
identitet, fascism och motstånd”, Samtida politisk teori, Stefan Johnsson (ed),
Stockholm: Tankekraft. Verksam som forskare bland annat i projektet Teknik, livsvärld, nihilism (Södertörns Högskola, Östersjöstiftelsen, 2007-2010) samt programmet Tid, minne, representation (Riksbankens Jubileumsfond, 2010-2015). Är
också verksam som översättare av bl a Derrida, Deleuze, Hardt och Negri, samt
redaktionsmedlem i tidskrifterna Glänta, Site och Multitudes.
Marcia Sá Cavalcante Schuback, professor, tidigare professor adjunto vid
Universidade Federal do Rio de Janeiro (Brasilien), doktorerade i filosofi 1992
med en avhandling om begreppet "början" i Schellings sena filosofi, O comeco de
deus. Översatt till portugisiska bl a Heideggers Varat och Tiden, publicerat I
människans tystnad (aforismer om musik och filosofi), A doutrina dos sons de Goethe
a caminho da música nova de Webern (Goethes tonlära mot Weberns nymusik), Para
ler os medievais - ensaio de hermenëutica imaginativa (Att läsa medeltiden - försök till
en imaginativ hermeneutik), Lovtal till intet (Glänta 2006), Att tänka i skisser (Glänta
2011), Being with the Without (Axl Books 2013). Ansvarig för forsknings- projekt
"Loss of grounds as common ground", och forskare inom ramen för
programmet Tid, Minne och representation (www.histcon.se).
Nicholas Smith, lektor, disputerade 2010 vid Stockholms Universitet på en
avhandling om fenomenologi och psykoanalys: Towards a Phenomenology of
Repression – A Husserlian Reply to the Freudian Challenge (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2010). Är specialiserad på 1800-2000-talets filosofi med
inriktning på fenomenologi, hermeneutik, dekonstruktion samt psyko- analytisk
teori; jobbar även med feministisk filosofi och postkolonial teori. Översättare
och fackgranskare av fransk och tysk filosofi (Ricoeur, Nietzsche, Derrida,
Husserl); tidigare projektsekreterare för projektet Traditionen som utopi vid SH.
Initiativtagare till och delöversättare av Husserls Logiska Undersökningar
16
(Stockholm: Thales, 1998-2003). Har publicerat ett flertal artiklar i dagspress,
nationell och internationell fackpress samt antologier; visiting scholar vid
Husserl-arkiven i Leuven. Har också medverkat som skribent och co-curator i
många konstprojekt. Redaktör (tillsammans med Hans Ruin) för Hermeneutik och
tradition: Gadamer och den grekiska filosofin (2003); red (tillsammans med Jonna
Bornemark), Phenomenology of Pregnancy (2014). Medverkar i forskningsprojektet
(ÖSS ) Perceptions of the Other: Aesthetics, Ethics and Prejudice.
Johan Eriksson disputerade 2007 på avhandlingen Heidegger och filosofins metod
(Brutus Östlings bokförlag Symposion). Han är också verksam som psykoanalytiker. Har under de senaste tre åren arbetat med ett forskningsprojekt om
psykoanalysens filosofi. Är redaktör för tidskriften Divan - om psykoanalys och
kultur och för tidskriften The Scandinavian Psychoanalytic Review.
Cecilia Sjöholms forskning rör främst frågor kring gränssnittet mellan litteratur,
konst och filosofi, särskilt den fenomenologiska traditionen. Hon är för
närvarande projektledare för Making sense of aisthesis; the return of sensibility
(finansierat av Östersjöstiftelsen), och deltar även i ett projekt om teknologi och
nihilism, lett av Hans Ruin (ÖSS). Hon har deltagit i flera samarbeten kring konst
och forskning med konstnärliga högskolor och utvecklar för närvarande ett
samarbete med bl.a. Bonniers konsthall. Sjöholm har varit gästprofessor vid bl. a.
Köpenhamns universitet, Oslo universitet, University of Minnesota, och DePaul
University i Chicago. Hon har också undervisat vid University of Essex.
Hans Roland Johnsson är Civ Ek och Fil dr i franska och fil mag i klassisk
grekiska. Disputerade 2000 på avhandlingen Le Conte de la lyre brisée. Significations
et structures dans les oeuvres en prose de Pierre Louys. Deltar i forsk- ningsprojekt
vid Klassiska institutionen vid SU om Aristofanes komedier. Med- verkar
regelbundet på kultursidan på SvD.
Sven-Olov Wallenstein, professor, har specialiserat sig på modern europeisk
filosofi och estetisk teori med betoning på bildkonst och arkitektur. Har bland
annat publicerat Heideggers väg (med Daniel Birnbaum, 1999), Bildstrider:
Föreläsningar om estetisk teori (2001), Den sista bilden: det moderna måleriets kriser och
förvandlingar (2002), Den moderna arkitekturens filosofier (2004), Essays, Lectures
(2007), Thinking Worlds: The Moscow Conference on Philosophy, Politics, and Art (red.
med Joseph Backstein and Daniel Birnbaum, 2007), Deleuze och mångfaldens veck
(red. med Helena Mattsson, 2008), Koreografier (red. med Cristina Caprioli, 2008),
The Silences of Mies (2008), 1930/31: Swedish Modernism at the Crossroads (med
Helena Mattsson, 2009), Biopolitics and the Emergence of Modern Architecture (2009),
Svar på frågan: Vad var det postmoderna? (red. 2009), Swedish Modernism:
Architecture, Consumption and the Welfare State (red. med Helena Mattsson, 2010),
Nihilism, Art, Technology (2011), Edmund Husserl (red. 2011), Aisthesis: Estetikens
historia del 1 (red. med Sara Danius and Cecilia Sjöholm, 2012), Translating Hegel:
17
The Phenomenology of Spirit and Modern Philosophy (red. med Brian Manning
Delaney, 2012), Foucault, Biopolitics, and Governmentality (red. med Jakob Nilsson,
2013) och Heidegger, språket och poesin (red. med Ola Nilsson, 2013) Han är redaktör
för tidskriften Site samt verksam som översättare av bl.a. Baumgarten,
Winckelmann, Lessing, Kant, Hegel, Frege, Husserl, Heidegger, Levinas, Derrida,
Deleuze, Foucault, Rancière and Agamben. Pågående arbeten är en bok om
Lyotard och utställningen ”Les Immatériaux” (med Daniel Birnbaum), samt
översättningar av Hegels Grundlinien der Philosophie des Rechts och Wissenschaft
der Logik, och Adornos Negative Dialektik och Ästhetische Theorie. Kommande
publikationer 2015: Architecture, Critique, Ideology: Essays on Architecture and
Theory och Madness, Religion, and the Limits of Reason (red. med Jonna Bornemark).
Gustav Strandberg är doktorand i filosofi vid SH och arbetar på en avhandling
om politisk fenomenologi, med den preliminära titeln Avgrundens politik, utifrån
den tjeckiske fenomenologen Jan Patočkas verk. Hans huvudsakliga forskningsområden är fenomenologi och politisk filosofi. Han är även verksam som
översättare och har översatt bland annat Jean-Luc Nancy, Slavoj Žižek, Jan
Patočka och Immanuel Kant. Har bland annat publicerat ”Med Arendt bortom
Arendt: Jan Patočkas läsning av The Human Condition”, i Konsten att handla –
Konsten att tänka: Hannah Arendt om det politiska (Axl Books: 2011), ”Carl Schmitt
och det politiskas intensitet”, i Vän eller fiende (Daidalos: 2012), ”A Place in Movement”, i Dis-orientations (Rowman & Littlefield: 2015). Kommande publikationer
2015: ”Light and Darkness – Jan Patočka’s critique of the enlightenment”, i Madness of Reason (Södertörn Philosophical Studies: 2015), “Förfrämligandet som
Utopi”, i Andrej Platonov: Revolution och existens (Ersatz: 2015).
Johan Sehlberg är doktorand i filosofi och arbetar på en avhandling om det
filosofiska tänkandets otidsenlighet och förhållande till andra former av
tänkande, i synnerhet till litteratur, med utgångspunkt i Deleuze, Nietzsche och
Simondon. Han är även verksam som översättare av bland annat Michel
Foucault, Modet till sanning (2015) och Édouard Glissant, Relationens filosofi
(tillsammans med Christina Kullberg, 2012).
Kate Larson, lektor, disputerade 2009 vid Uppsala Universitet på en avhandling
om Iris Murdochs kärleksbegrepp: ”Everything important is to do with passion”
– Iris Murdoch’s Concept of love and its Platonic Origin (Uppsala Universitet 2009).
Huvudsakliga filosofiska intressen är Platons filosofi, etik och estetisk filosofi, till
exempel såsom den uttrycks i Gaston Bachelards litteraturfenomenologiska undersökningar. Senast publicerade filosofiska artikel är ”The most intimate bond Metaxological thinking in Iris Murdoch and Simone Weil”, Influances on and of
Iris Murdoch, Tennesse Literary studies, 2014. Hon är också verksam som skönlitterär författare, hennes nionde och senaste bok är essäsamlingen Stiglöshet – om
uppmärksamhetens former (skriven tillsammans med Göran Torrkulla och Babis
Carabeidis, Bokförlaget Lejd 2014).
18