Turist, javisst! Packat och klart
TILL DIG SOM ÄR GRANNE MED STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT RTT #3 2015 Turist, javisst! Pulserande städer och fridfull natur ger Sverige nytt turistrekord Skannad räkmacka Säkerhet och tillgänglighet påverkar priset Packat och klart I Terminal 2 rullar väskorna på världens modernaste bagageband » Jag går igång på riktiga utmaningar. Det här var en sån. « LAGLEDAREN SANDRA JANSSON OM HÅRDA TAG OCH STARK GEMENSKAP I DET AMERIKANSKA FOTBOLLSLAGET ARLANDA JETS TEKNIKEN GÅR MO MOT OTT O LEDARE ##33 2015 Turist, javisst! Pulserande städer och fridfull natur ger Sverige nytt turistrekord Skannad räkmacka Säkerhet och tillgänglighet påverkar priset FOTO: PATRIK LUNDIN TILL DIG SOM ÄR GRANNE MED STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT RT Packat och klart I Terminal 2 rullar väskorna på världens modernaste bagageband » Jag går igång på riktiga utmaningar. Det här var en sån. « LAGLEDAREN SANDRA JANSSON OM HÅRDA TAG OCH STARK GEMENSKAP I DET AMERIKANSKA FOTBOLLSLAGET ARLANDA JETS TEKNIKEN GÅR MOT OT På omslaget Amerikansk fotboll är den största sporten i USA. I Sverige är intresset betydligt mindre, men det finns eldsjälar. En av dem är Märstabon Sandra Jansson, vice ordförande i Arlanda Jets. Nya Arlanda är en tidning från Stockholm Arlanda Airport till dig som bor i området kring flygplatsen. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och finns även att läsa digitalt på www.arlanda.se/granne Redaktion Karin Magnusson Linnéa Medelberg Susanne Rundström nyaarlanda@swedavia.se Ansvarig utgivare Helena Ruhmén Ny teknik pa resan Hela elva miljoner resenärer valde att resa via Stockholm Arlanda Airport under första halvåret 2015, vilket innebär nya rekordsiffror och en ökning av resenärer på två procent jämfört med i fjol. Och det är inte bara hos oss på Arlanda som antalet resenärer och flygningar ökar. Även i övriga Europa ökar antalet flyg och det börjar faktiskt bli trängsel i luftrummet. Därför pågår en stor satsning på utvecklingen av flygledning just nu och Arlanda ligger i framkant när det gäller just flygledningsteknik. Vi följer också med stort intresse utvecklingen av ny teknik som bidrar till en smidigare start på resan. I framtiden kan man kanske checka in redan när man bokar biljett, få bilen parkerad på flygplatsen av en robot och gå igenom säkerhetskontrollen utan att behöva lägga jackor och bagage på bandet för skanning. På sidorna 16 till 21 berättar vi om ny teknik som påverkar resandet i framtiden, såväl i luften som på flygplatsen. Det stora intresset för resande innebär även att turismen ökar. Enligt internationella bedömningar kan turismen komma att öka med cirka tre procent om året fram till 2030. I Sverige har turismen blivit en av landets mest betydelsefulla basnäringar. Det berättar Tillväxtverket och Visit Sweden på sidorna 10 till 15. Här på Arlanda är vi förstås stolta över att kunna bidra till att göra Sverige mer tillgängligt för fler besökare, vilket i sin tur leder till både fler jobb och större skatteintäkter. helena.ruhmen@swedavia.se Upplaga 40 000 exemplar Papper Munken Polar 240 gram Arctic Silk 150 gram Tryck Hylte Tryck Produktion Åkesson & Curry Swedavia Arlanda 190 45 Stockholm-Arlanda Tel. 010 -109 10 00 2 Allt fler resenärer på flygplatsen betyder också allt fler resväskor att hantera. På sidorna 22 till 25 tittar vi in bakom kulisserna på Arlandas nya bagagehanteringssystem i Terminal 2, ett digitalt system som är en av alla tekniska nyheter som gör resandet smidigare. HELENA RUHMÉN KOMMUNIKATIONSCHEF, STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT INNEHÅLL 1 3 1 2 5 4 #3 2015 1. Teknikutvecklingen går fort och det utvecklas ständigt nyheter som påverkar flygresandet. Stockholm Arlanda Airport ligger långt fram när det gäller ny teknik för kontroll av luftrummet (s 16). 2. Nu kan man få en kopp kaffe och en tatuering i väntan på flyget. Daniel Beijner på Salong Betong på Arlanda berättar varför han valde att etablera en tatueringsstudio på flygplatsen (s 8). 3. Niklas Sundberg, Head of Food and Beverages på Arlanda, förklarar varför det kan kosta lite mer att äta och dricka innanför säkerhetskontrollen (s 26). 4. Vad händer med resväskorna efter att de checkats in? Nya Arlanda tittade in bakom kulisserna på det nya, moderna bagagehanteringssystemet i Terminal 2 (s 22). 5. Turistnäringen växer så det knakar i Sverige och flyget spelar en stor roll när det gäller tillgängligheten för inte minst utländska turister. Under 2015 omsatte turismen 268 miljarder kronor och den utländska turistkonsumtionen har mer än fördubblats sedan år 2000 (s 10). 3 4 NYA ARLANDA #3 15 SAMTAL »Vi var 300 scouter på planet till Tokyo« I augusti reste 33 000 scouter från hela världen till Kirarahama i Japan för att delta på det internationella lägret Jamboree. Bland de 2 000 svenska deltagarna fanns bröderna Joakim och Daniel Olsen från Märsta scoutkår. TEXT SOFIA BRATTWALL FOTO PATRIK LUNDIN ur var stämningen på Arlanda när ni skulle resa iväg? D: Det var spännande och förväntansfullt. På mitt plan var vi 300 scouter och många resenärer blev nog lite förvånade när de såg så många ungdomar i blå scoutskjortor. H Berätta om lägret. J: Jag åkte dit som funktionär eftersom jag är för gammal för att delta i lägret. Det är för ungdomar mellan 14 och 17 år. Mitt jobb var att hjälpa de yngre och finnas där som stöd. Det var roligt att bo i det enorma lägret av tusentals tält som var uppslagna på en stor äng. Vi besökte Hiroshima Peace Memorial Museum och jag blev chockad över hur människor kan vara så grymma att de släpper en atombomb över en hel stad. Vi fick även lära oss mer om modern teknik, bland annat hur olika kameror används vid operationer. Men det roligaste var att testa Toyotas nya Segway som inte har kommit ut på marknaden än. D: Jag var deltagare och vi gjorde allt från att lära oss om natur, miljö och mänskliga rättigheter till mer avslappnade aktiviteter som snorkling, segling och kanotpaddling. Det var roligast att mingla med de andra deltagarna från 150 olika länder och lära sig om deras kulturer. Jag fick många nya vänner från bland annat Kanada och USA. Vilka skillnader och likheter märkte ni mellan svenska scouter och de från andra länder? J: Den största skillnaden var att vissa länder var mer formella än andra. De amerikanska scouterna var väldigt ordningsamma och hade alltid uniformen på sig. De var striktare mot de yngre deltagarna och lekte aldrig lekar. Den största likheten var att samtliga länders deltagare var väldigt modiga. Trots att många var unga fann sig alla i situationen och kunde hantera sin hemlängtan. D: Det jag tänkte på var att japanerna alltid var väldigt artiga och seriösa. De var tvungna att gå upp väldigt tidigt och hålla stenkoll på vad de skulle göra. Vad lärde ni er av resan? D: Jag lärde mig om andra kulturer och har blivit bättre på engelska. Jag har även blivit bättre på att prata med människor som jag inte känner. J: Jag lärde mig att jag alltid ska göra mitt bästa och att människor från olika kulturer kan lära sig att samarbeta, trots olikheter. Det gäller bara att finna gemensamma grunder att stå på. Joakim och Daniel Olsen Är 18 och 17 år och bor i Märsta tillsammans med mamma Ann och pappa Peter. De går i andra och tredje året på gymnasiet och förutom scouterna är de intresserade av datorteknik och tv-spel. Efter lägret uppmanades alla svenska deltagare att uppsöka sjukvård efter larm om meningokockbakterier. Scouterna som Nya Arlanda har talat med mår bra och märkte inte av smittan under lägret. Scouterna är en av Sveriges största ungdomsorganisationer. De gör unga redo för livet genom äventyr och utmaningar som får dem att växa som individer. Läs mer på scouterna.se i 5 »Här kan alla se våra konstnärer in action« 6 NYA ARLANDA #3 15 SAMTAL I reality-serien Danne & Bleckan – från ingenting till någonting som gick på SVT 2011 fick tittarna följa Daniel Beijner och Anders Bleckhorns vardag på tatueringsstudion Salong Betong. Sedan dess har verksamheten vuxit. Nya Arlanda pratade med Daniel Beijner som var med och öppnade världens första tatueringsstudio på en fl ygplats. Var? På Stockholm Arlanda Airport såklart. TEXT SOFIA BRATTWALL FOTO SARA RINGSTRÖM erätta om Salong Betong. – Det är en konstnärsplattform där vi helt enkelt gör det vi tror på och tycker är kul. Tatueringsstudiorna är bara en del av verksamheten. Utöver dem arrangerar vi bland annat fotbollsturneringar för ungdomar, engagerar oss i välgörenhetsarbete och designar motiv till olika produkter som exempelvis t-shirts, skor, porslin och skivomslag. I butiken på Arlanda driver vi även en kaffebar, säger Daniel Beijner. B Varför valde ni att öppna en tatueringsstudio på Arlanda? – Vi jobbar ständigt för att tvätta bort förutfattade meningar om branschen. Många som hör ordet tatueringsstudio tänker på skumma lagerlokaler och blodiga nålar. Det vill vi ändra på. Salong Betongs lokaler är fräscha och trevliga att vistas i. Genom att öppna en studio på Arlanda har vi möjlighet att liksom komma in i folks vardag och visa att vi är som vilken verksamhet som helst. På vilket sätt skiljer sig studion på Arlanda från era övriga? – Salongen på Arlanda är mer butik än våra övriga salonger. Där säljer vi alla våra produkter och driver även kaffebaren Tro, Hopp & Kaffe, som serverar vårt egna brasilianska specialkaffe som vi gör tillsammans med Johan & Nyström. Våra kunder kommer från hela världen och är allt från vanliga människor och affärsmän till superkändisar. Vare sig de tatuerar sig eller bara tar en kopp kaffe så tycker de att det är spännande att se våra konstnärer i action. Daniel Beijner Är 34 år och bor söder om Stockholm med sin fästmö och dotter. Han gillar att träna, åka motorcykel och fiska. Men det hinner han sällan göra eftersom han jobbar nästan jämt. Händer det något nytt på salongen i höst? – Vi har precis tagit fram en målarbok för barn med våra handritade motiv som vi kommer att sälja i butiken. Annars är konceptet detsamma som alltid – häftig konst och Arlandas överlägset bästa kaffe och kardemummabullar. Du och Bleckan kommer från trassliga bakgrunder. På vilka sätt försöker ni hjälpa andra som är i samma situation idag? – För oss är det väldigt viktigt att ge tillbaka. Det gör vi bland annat genom att ge en del av caféintäkterna till organisationen Maskrosbarn som stödjer unga som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller är missbrukare. Salong Betong är en av Sveriges mest omtalade tatueringsstudior där många kändisar väljer att tatuera sig. Konstnärerna arbetar endast i gråskala. Idag har Salong Betong studior i Stockholm, Malmö och på Arlanda. i 7 SAMTAL »Jag hade ingen aning om hur man spelar« Från supporter till lagledare på en dag. När Sandra Jansson följde med sin son på hans första amerikanska fotbollsträning kunde hon ingenting om sporten. Trots det fick hon frågan om att bli lagledare för sonens lag, Arlanda Jets U-11. Sandra blev såklart förvånad, men tackade ja till utmaningen. TEXT SOFIA BRATTWALL FOTO PATRIK LUNDIN arför blev du tillfrågad om att bli lagledare? – Det var nog en kombination av att det saknades lagledare och att jag klickade med klubbmästaren, som var den som frågade mig. Jag hade ingen aning om hur man spelar amerikansk fotboll, men bestämde mig för att göra det ändå. Jag har alltid gillat utmaningar och allt går ju att lösa, bara man vill det. Det var fyra år sedan, och sedan dess har sonen slutat spela, men jag blev kvar. Idag är jag lagledare för två ungdomsgrupper och det svenska damlandslaget. Jag är även vice ordförande för Märstalaget Arlanda Jets. V Varför valde du att stanna kvar trots att din son slutat? – För att det är så himla roligt! Amerikansk fotboll är en spännande sport som passar alla. På planen behövs både snabba sprinters, stora försvarare och långa spelare som fångar bollen. Jag gör allt – tränar och coachar lagen, bokar buss till turneringar och sköter kafeterian under matcher. 8 Berätta lite om klubben Arlanda Jets. – Sommaren 1988 gick klubbens grundare, amerikanen Ed Soubeia, ut på fotbollsplanen nära Tingvalla och började kasta boll. Några småkillar blev nyfikna eftersom bollen var oval. De tyckte att det var så roligt att Ed beslutade sig för att lära dem sporten. Så startade klubben och idag har vi flera ungdomslag och både dam- och herrlag. Varifrån kommer namnet Arlanda Jets? – Arlanda kommer från klubbens geografiska läge och Jets har vi plockat från det amerikanska laget New York Jets. Ordet Jets anspelar på flygplan och i vår logga har vi ett flygplan som liksom flyger iväg. Hur upplever du närheten till Stockholm Arlanda Airport? – Ovanför träningsplanen passerar ständigt flygplan, ibland med bara 90 sekunders mellanrum. De som inte är vana tycker att det är häftigt och spännande. Jag reser även från Arlanda med landslaget ibland och i augusti reste vi till Granada i Spanien för att delta i EM. Själv bor jag i Märsta och älskar närheten till flygplatsen. Många bekanta hör av sig till oss när de reser och frågar om de kan sova över eller om vi ska ta en fika mellan flighter. Det är ett oerhört privilegium för annars hade vi nog inte kunnat träffa så många släktingar och bekanta som vi gör idag. Amerikansk fotboll är en variant av brittisk rugby och är den största sporten i USA. Sporten föddes på amerikanska college i mitten på 1800-talet. Till Sverige kom sporten först 1970 via amerikanska utbytesstudenter. Spelet går ut på att ta poäng genom att föra in bollen i motståndarnas målområde eller göra ett sparkmål mellan målstolparna. Varje lag har olika laguppställningar som är antingen anfallare eller försvarare. i NYA ARLANDA #3 15 Sandra Jansson Bor i Märsta med make, två barn och två bonusbarn. Arbetar som fotograf och älskar att fota sport och konserter. Sandra gillar utmaningar och säger aldrig nej till att pröva på någonting nytt. 9 Reseboom till Sverige Turismen i Sverige slår nya rekord. Förra året omsatte den 268 miljarder kronor, vilket gör den till en av landets viktigaste exportinkomster och en betydande basnäring. En av förklaringarna till ökningen är att Sverige blivit mer tillgängligt tack vare flyget. TEXT THOMAS SJÖBERG 10 NYA ARLANDA #3 15 REPORTAGE nligt internationella bedömningar kommer turismen att öka med cirka tre procent om året fram till 2030. Sveriges basresurser i form av attraktiva resmål, anläggningar och natur och kultur i förädlad form ligger helt i linje med vad både fritids- och affärsresenärer förväntas efterfråga, konstaterar Tillväxtverket i en färsk rapport. Och utvecklingen går snabbt. Avregleringen av flyget i början av seklet var startsignalen för den ökade globala turismen. Plötsligt kunde fler resa billigare och nya marknader öppnades. Turister från Sydeuropa började komma till Sverige på liknande sätt som svenskar upptäckte Spanien och Grekland på 1960- och 1970-talen. Under de 15 år som har gått sedan dess har den svenska turismens exportvärde ökat mer än den totala exporten, räknat i procent. Medan andra länder i Europa kraftigt påverkats av den ekonomiska krisen har E 11 REPORTAGE De mäktiga raukarna gör Fårö till ett av Gotlands mest besökta och omtalade turistmål. Sverige gått igenom den relativt helskinnat – mycket tack vare turismen. NORGE, DANMARK OCH FINLAND står fortfarande för den största resenärsvolymen. Och att tyskar, amerikaner och britter gillar att turista i Sverige är kanske heller ingen överraskning. Men nu kommer Asien på bred front. – Där växer det så det knakar. Det finns en starkt ökande medelklass både i Indien och Kina och när de reser vill de kunna pricka av de stora ikonerna: Eiffeltornet, Big Ben, lutande tornet i Pisa. Men när de klarat av det så blir vårt hörn av världen intressant. Många gör rundresor, 12 »Många gör rundresor, framför allt kineserna som helst ska se hela Skandinavien.« Peter Terpstra, turismanalytiker, Tillväxtverket framförallt kineserna som helst ska se hela Skandinavien. Indierna har inte ett lika tydligt resmönster, för dem är det Stockholm som gäller, säger Peter Terpstra, turismanalytiker på Tillväxtverket. MED DET ÖKADE INTRESSET är det alltså inte förvånande att svensk turism nu betraktas som en basnäring. De dryga 268 miljarder som turismen omsatte förra året talar sitt tydliga språk. Potentialen för tillväxt i besöksnäringen, och därmed för större intäkter till staten, är utlandets intresse för Sverige som resmål. De inhemska turisternas konsumtion är NYA ARLANDA #3 15 Allt fler flygplan med asiatiska turister landar på Stockholm Arlanda Airport. – Möjligheten till tillväxt för svensk turism finns utomlands. Besöksnäringen har satt ett ambitiöst mål att fördubbla omsättningen från utländsk turism, och genom att satsa på internationell marknadsföring på lokal, regional och nationell nivå kan vi öka antalet turister i Sverige, säger VisitSwedens vd Thomas Brühl. Utvecklingen är också bra för arbetsmarknaden. Turismen är jobbintensiv och sysselsätter nästan 160 000 personer över hela landet. varför det går så bra för svensk turism. Ett svar är förstås vår natur och den unika allemansrätten, vilket för många utlänningar ses som något väldigt exotiskt och exklusivt. – Sveriges varumärke har blivit mer känt och många turister vill till exempel shoppa, insupa svensk livsstil i storstäderna, gå på svenska restauranger och caféer, besöka slott och museer – men också bada i en insjö och vandra i skogen, säger Thomas Brühl. FOTO: PETER PHILLIPS MAN KAN FRÅGA SIG fortfarande högre i faktiska tal men utländsk turistkonsumtion har ökat mer än dubbelt så mycket sedan år 2000. VisitSweden samarbetar tätt med företag och organisationer i besöksnäringen i olika delar av landet för att tillsammans lyfta fram upplevelser som lockar fler utländska turister. Marknadsföringen riktar sig mot målgruppen ”Den globala resenären”. VisitSweden finns även på plats i tolv andra länder, där man har god koll på vad som fungerar i det aktuella landet, hur målgruppen använder olika medier och vilka budskap de gillar. till ökningen. Tillgängligheten, främst med direktflyg till olika delar av landet, har ökat. Destinationer och upplevelser har utvecklats över stora delar av Sverige för att passa utländska turister och Sverige har marknadsförts effektivare, framför allt mot resvana målgrupper. Mycket i den här utvecklingen handlar om ett envist strategiskt arbete i besöksnäringen och en större DET FINNS FLER FÖRKLARINGAR » Den ökande turismen ger miljardintäkter till statskassan och skapar tiotusentals arbetstillfällen.« Henrik Littorin, flyganalytiker Swedavia medvetenhet för utländska besökares behov. Bilden av flyget som en viktig motor bakom den ökande turismen stärks av Tillväxtverkets analys. Och här spelar lågprisalternativen en viktig roll, i ett slags dubbelverkande syfte. – En del vill ställa ingående turism mot utgående turism, som om det vore en tävling. Men i praktiken är det precis tvärtom. Ju mer vi svenskar reser utomlands desto större förutsättningar finns det för utländska besökare att komma hit, eftersom det ger underlag till flygförbindelser. Till och med flygbolagen själva verkar glömma bort det ibland. Men en bra beläggning i flygplanen förutsätter att man fyller på maskinerna åt båda hållen, säger Peter Terpstra på Tillväxtverket. Det politiska läget i världen har också en viss betydelse. En underliggande oro gör att man funderar på 13 REPORTAGE 36% Utländska besökare 64% Svenskar Turism miljarder kronor omsatte turismen i Sverige. Total export 66 % 268,5 137,5 % Sverigeturismen i siffror (2014) Ökning av exportvärde sedan 2000. 14 Så mycket har omsättningen av den svenska turismen ökat sedan 2000. Så många är sysselsatta i turismen, en ökning med 21,7 procent sedan 2000. 96,5 172 miljarder kronor spenderades av utländska besökare. miljarder kronor spenderades av svenska fritids- och affärsresenärer. KÄLLA: TILLVÄXTVERKET 78,9% 159 200 NYA ARLANDA #3 15 Thomas Brühl, vd VisitSweden en grupp turister som i stort sett försvunnit från kartan, och det är ryska weekendresenärer. De började komma hit för cirka tio år sedan, med fokus på Astrid Lindgrens Junibacken i Stockholm och skidåkning i Åre. Men läget i Ryssland har rejält försvagat rubelns värde och därmed ryssarnas köpkraft. – President Putin sade förra året till alla offentliganställda att de inte DET FINNS DOCK skulle åka utomlands och spendera sina pengar där, och det bidrog säkert också, säger Peter Terpstra. Den effektivaste marknadsföringen av Sverige är ändå inte smarta kampanjer, menar han. Andra åtgärder som kan vara minst lika effektiva är att det fi nns flygförbindelser och att det är hyfsat enkelt rent byråkratiskt att resa hit, exempelvis med att skaffa visum. – Den absolut bästa reklamen är när besökarna har varit här och kommer hem och berättar om vad de upplevt. Det slår all reklam i världen, tio gånger om, säger Peter Terpstra. FOTO: ÖLANDS TURISTBYRÅ » Genom att satsa på internationell marknadsföring på lokal, regional och nationell nivå kan vi öka antalet turister i Sverige.« hur säkerhetsläget ser ut på den plats man väljer att resa till. – Och då kan vi inte komma ifrån att norra Europa ses som en ganska trygg hörna i världen. På så sätt blir det en fördel för oss. Från den 42 meter höga fyren Långe Jan på Ölands södra udde beundrar turister från hela världen utsikten. 15 TEMA LUFT RUMMET Ny teknik lyfter Sverige har kommit långt när det gäller teknikutvecklingen på flygplatser, och nu börjar digitaliseringen även märkas i luften. Swedavia och Luftfartsverket är två drivande aktörer när det kommer till teknisk utveckling i luftrummet – ett arbete som gynnar hela världens flygtrafik. TEXT LINNÉA MEDELBERG 16 ommer du ihåg hur det var innan IT-epoken slog igenom? Bara under de senaste tio åren har smarta mobiler, appar och sociala medier blivit en del av vår vardag och ju mer digitala vi blir desto fler tekniska lösningar tycks vi efterfråga. För även om vi alla då och då kan längta efter att vara mindre nåbara och uppkopplade har tekniken underlättat mycket, och vi har knappast sett slutet på den digitala innovationseran. Snarare tvärtom. Även inom flygbranschen går den tekniska utvecklingen framåt med full fart. Flygplatserna moderniseras och med hjälp av den nya tekniken skapas smidigare flöden inte bara för resenärerna utan även för flygtrafiken i luften och på marken. Teknikutvecklingen gör också att flygplanen blir större, snabbare, tystare och samtidigt bättre för miljön. Men den kanske viktigaste utvecklingen sker utanför planet – i luften. – Tekniken för flygtrafikledning är i princip densamma i dag som för 50 år sedan. Dagens teknik i sig är bra och säker, men trafiken i luftrummet ökar hela tiden och för att kunna hantera fler flygplan utan förseningar K NYA ARLANDA #3 15 och kunna erbjuda kortare flygsträckor måste flygtrafikledningen moderniseras, säger Anders Ledin, Senior ATM & Airport Advisor på Swedavia. DEN ÖKANDE FLYGTRAFIKEN över Europa gör att det börjar bli trångt i luftrummet. Och trängre tycks det bli. Enligt EU-kommissionens prognoser kommer trafiken att tredubblas de kommande 20 åren och för att klara av ökningen startades 2008 EU-programmet SESAR (Single European Sky ATM Research). Programmet går bland annat ut på att automatisera flygtrafikledningen och göra den ännu mer effektiv. Ambitionen är att klara av den ökade trafiken i luften och på marken kring flygplatserna samtidigt som kostnaderna för flygtrafikledningen halveras, miljöpåverkan minskar med tio procent per flygning och flygsäkerhetsnivån bibehålls. – Det är väldigt tuffa mål och för att branschen ska klara dem har flera olika projekt skapats där vi som enskild flygplats kan få finansiering för att sätta nya system i drift, säger Anders Ledin. Både Luftfartsverket och Swedavia är med i programmet, och har också ett nära samarbete på hemmaplan. – Vårt gemensamma arbete har gett resultat och idag ligger Sverige bland de främsta när det kommer till modern flygtrafikledning. flygtrafikledning om att separera flygplan från varandra i luftrummet och på marken. Arbetet styrs av ett strikt internationellt regelverk, som i Sverige tolkas och anpassas till svenska förhållanden av Transportstyrelsen. I grunden sker KORTFATTAT HANDLAR » Vi måste skynda långsamt och arbeta med parallella spår. « Anders Ledin, Senior ATM & Airport Advisor, Swedavia flygtrafikledning på samma sätt här som i Kapstaden eller i New York. Det som skiljer den nya och moderna trafikledningen från äldre arbetssätt är att tekniken spelar en allt större roll. Avancerad övervakning av flöden på marken och i luften med hjälp av olika sensorsystem, nya typer av kommunikationssystem som till exempel datalänkförbindelse med flygplan är bara några exempel på ny teknik som gör att viktig information kan spridas snabbt och enkelt utan mänsklig handpåläggning. – I Sverige har vi också kommit långt med utvecklingen av fjärrstyrda 17 TEMA Låt en robot parkera din bil, lämna in väskan på ett kafé och gå igenom säkerhetskontrollen – utan att du ens märker det. Så här kan din fl ygresa se ut i framtiden. torn, vilket är en framtida möjlighet för att effektivisera och driva flygplatser. Idag fjärrstyr Luftfartsverket Örnsköldsviks flygplats från Sundsvall och teoretiskt sett skulle det gå att fjärrstyra fler flygplatser. I framtiden kommer en flygplats kanske inte karakteriseras av ett flygledartorn utan av ett hotell eller någon annan typ av byggnad. ETT ANNAT OMRÅDE där Sverige ligger långt fram är utvecklingen och införandet av ny satellitteknik som bygger på GPS. De instrumentlandningssystem som idag används på Arlanda och alla andra flygplatser i världen, ILS, bygger på gammal teknik som med all sannolikhet byts ut mot den nya satellittekniken i framtiden. – Många flygplatser som byggs idag utrustas eller förbereds med den nya satellittekniken men i flygbranschen tar förändringar tid. Ett flygplan används i ungefär 30 år. Så länge flygplanet är i bruk måste vi kunna hantera den äldre tekniken, samtidigt som vi hanterar modernt utrustade flygplan. Den nya tekniken finns, men det kommer att ta tid att implementera den i verkligheten, för vi måste komma ihåg att vi absolut inte får äventyra den höga flygsäkerhetsnivå vi har i Sverige, säger Anders Ledin. 18 TEXT LINNÉA MEDELBERG, THOMAS SJÖBERG 1) Virtuella förberedelser Funderar du över vart du ska resa? Fråga din virtuella assistent om hjälp! Med hjälp av din sökhistorik, tidigare resor och andra intressen hjälper hen dig med förslag på resmål, flighter och hotell. I en virtuell verklighet kan du prova platser och uppleva dem redan innan du köper resan. 2) Roboten parkerar din bil Kollektivtrafiken fortsätter vara viktig för resan till och från flygplatsen. Förarlösa tåg finns redan på en rad platser i världen, och i framtiden kan det bli verklighet även till och från Arlanda. Om du hellre tar din privatbil är det mycket möjligt att den drivs på el och, till vis del, är självkörande. Väl på flygplatsen hjälper en robot dig att parkera – allt för att minska stressen och optimera parkeringsområdena. 3) Glöm incheckningen I framtiden checkar du in automatiskt när du köper biljetten. Med hjälp av permanenta bagagetaggar på väskorna, som du uppdaterar med din mobil eller en annan uppkopplad enhet, kommer väskan till rätt plats. Väskan kan du exempelvis lämna på tåget på väg till flygplatsen eller på ett kafé när du kommit fram. NYA ARLANDA #3 15 7) Smidigare säkerhetskontroll Tiden då ytterkläder och väskor ska läggas på ett speciellt band i säkerhetskontrollen är snart förbi, i alla fall om tekniken lasermolekylär skanner blir godkänd. Även så kallad multipelpassage, då flera människor kan gå igenom en kontroll samtidigt, och ambulerande säkerhetskontroller i anslutning till gaterna kan bli möjliga. 6) Personlig information Till din mobil kommer du få personlig information om din resa, exempelvis vilken gate ditt plan går från och eventuella ändringar av avgångstider. När det är dags att gå mot gaten får du en notifiering. ”Det är dags att gå till Terminal 2. Från din nuvarande plats tar det 7 minuter.” 5) Hologram visar vägen Behöver du hjälp? Förutom personal som kan ge dig personlig service kan holografiskt projicerade assistenter på flygplatsen guida dig rätt. 8) Finger, öga eller ven Redan idag tillämpar flera flygplatser biometrisk identifiering genom iris- och fingertryckavläsning i exempelvis passkontroller, och en teknik som kan bli ännu större är så kallad ven-avläsning. Processen, som helt enkelt läser av ditt unika venmönster, är säker, går snabbt och kan göras på avstånd. 9) Obemannad boarding För att effektivisera ombordstigningen kan resenärerna själv sköta identifieringen med hjälp av sin mobil vid gaten. Tekniken används redan idag av vissa flygbolag. Tänk om... Teknikutvecklingen går fort och ingen kan med säkerhet säga hur flygresan kommer att se ut i framtiden. Här är tre scenarier som kan bli verklighet. Framtidens flygplan För att få lättare plan, och på så sätt spara bränsle och pengar, kan fönstren i framtidens plan ersättas av interaktiva skärmar. Planen är även uppdelade i avdelningar efter vad du vill ägna dig åt under flygturen, exempelvis sova, jobba, träffa nya människor, ta en drink. Piloter på marken Att låta piloter styra passagerarplan från marken låter som ett inslag i en science fiction-film, men i framtiden kan det mycket väl bli verklighet. Ett troligt scenario är att andrepiloten tas bort och ersätts av en pilot på marken som kan fjärrstyra planet. Drönaren tar väskan I stället för att stå och vänta vid bagagebandet kan det i framtiden bli så att en drönare levererar väskan till din dörr. 4) Shopping, upplevelser, mat och dryck Eftersom ytan med incheckningsmaskiner och manuella diskar inte behöver vara lika omfattande i framtiden kan annat utbud få större plats. Service, shopping och upplevelser blandas med inspirerande områden för mat och dryck. 10) Full koll på väskan Tack vare den nya typen av bagagetaggar kan du i realtid se var din väska befinner sig och när den kommer på väskbandet. Skulle den komma bort är det enkelt att lokalisera den. KÄLLA: RAPPORTEN SWEDAVIA – FRAMTIDENS FLYGPLATS, SWEDAVIA OCH KAIROS FUTURE (2014) 19 TEMA Plan för en bekvämare Teknik runt om i världen Framtidens flygplats är redan här. Här är några exempel på hur flygplatser runt om i världen utnyttjar den senaste tekniken redan idag. Flygplan som är bekvämare för resenärerna och snällare mot miljön, självservice och fler innovativa digitala lösningar – det är vad de stora flygbolagen ser i kristallkulan. Nya Arlanda har pratat med SAS och Norwegian om vad de tror om framtiden och teknikens möjligheter. TEXT SANNA JURELIUS Ray parkerar På Düsseldorf Airport, Tyskland, kan du boka parkeringsplats via en app och lämna din bil på en anvisad plats – resten fixar roboten Ray. Tjänsten har resulterat i att 40-60 procent fler bilar får plats i parkeringshuset. Gör det själv Heathrows nya terminal 2 har mer än 60 stationer där du själv kan tagga väskan och lämna in den. Här kan du även scanna ditt boardingkort före säkerhetskontrollen och boardingkontrollera dig själv vid gaten. Det går också bra att med hjälp av Twitter beställa sushi innan du går genom säkerhetskontrollen – och hämta upp den när du är igenom. Mobil säkerhetskontroll På flygplatsen Schiphol i Nederländerna finns ambulerande säkerhetskontroller vid gaterna, vilket innebär att resenärerna kan röra sig fritt över hela flygplatsen tills de ska gå ombord på planet. 20 Charlotte Holmbergh Jacobsson, informationschef Norwegian Henrik Edström, pressansvarig SAS H ur tror du att tekniken kommer påverka flygresorna i framtiden? Charlotte Holmbergh Johansson, informationschef Norwegian: I takt med att tekniken hela tiden utvecklas blir flygresorna inte bara allt säkrare utan även bekvämare för resenären som får en bättre flygupplevelse i form av förbättrat klimat ombord, bättre underhållningssystem och wi-fi. Norwegian har en av världens mest moderna flygplansflottor med en genomsnittsålder på strax under fyra år. Nya, moderna flygplan är inte bara mer bekväma för resenären utan även bättre för miljön. De släpper ut betydligt mindre bränsle än gamla plan, väger mindre och är mycket tystare. Det blir även lättare och snabbare på flygplatserna genom att man kan checka in i våra automater på flygplatsen och sedan använda automatiserade ”bag drops” om man behöver checka in bagage. Henrik Edström, pressansvarig SAS: Dagens flygplan är mer bränslesnåla än tidigare och det är givetvis en utveckling som kommer fortsätta. Våra kunder är väldigt digitala och efterfrågar och provar nya produkter före andra. De använder internet och sociala medier för att finna idéer och inspiration till resor. Det är något som kategoriserar våra kunder. Hur påverkar tekniken er som bolag? Norwegian: Utvecklad teknik leder inte bara till bättre flygplan, det ger en bättre upplevelse ombord för våra resenärer vilket är väldigt viktigt för oss. SAS: Vi ligger redan i framkant inom det digitala området med en rad produkter som vi vet att våra kunder uppskattar. Ett exempel är vår app NYA ARLANDA #3 15 reseupplevelse där man bland annat kan boka resor, checka in och ladda ned digitala tidningar till resan. Vi behöver fortsätta med den utvecklingen och konstant finna nya innovativa och kreativa lösningar som matchar våra kunders behov. Hur påverkar tekniken era resenärer? Norwegian: Att tekniken utvecklas är bra för resenärerna eftersom det ger dem en behagligare resa ombord i form av högre luftfuktighet, bekvämare stolar och bättre underhållningssystem. SAS: Vi kommer fortsätta utveckla våra populära självservicelösningar och andra tjänster som gör resandet enklare. Exempel på detta är nyare digitala underhållningssystem ombord och trådlöst internet. Vi arbetar även intensivt med andra digitala lösningar för våra kunder så att man ska kunna använda sig av digitala tjänster under hela resan. Exempel på det är incheckning, att ladda ned digitala tidningar och att få erbjudanden anpassade efter sitt resebeteende. 360° VILKEN TEKNIK TROR DU FINNS PÅ FRAMTIDENS FLYGPLATS? Jessica Einebrant, Design manager på Swedavia » Redan idag ser vi att digitalisering inom design och arkitektur ökar. Det bästa med digitalisering är att mycket kan bli personspecifikt. I framtiden kan du som resenär få 3D-hjälp genom hologram när du scannar ditt boardingkort, och få personligt anpassad hjälp att hitta till olika platser och service på flygplatsen. Flödet kommer att förbättras genom digital skyltning och du kan exempelvis få upp gateinformation, vägförslag och tidsangivelse för avstånd på din klocka, telefon eller i dina glasögon. Innovationer inom det digitala gör att flygplatsen kan bli mer effektiv och på så vis kan ytor frigöras för avkoppling, upplevelser och shopping. « Malena Andersson, consultant and future strategist vid Kairos Future » På kort sikt kommer vi förmodligen att se ytterligare automatisering på flygplatser runt om i världen vid exempelvis incheckning, boarding och passkontroll för att ytterligare effektivisera flödet och minimera kötid. Men framförallt kommer vi se hur flygplatsen förändras från en ”resestation” till en upplevelse i sig och resenärernas upplevelser kommer att prioriteras i framtida investeringar. Vi kommer se mer och mer gröna ytor, differentierade miljöer för arbete eller vila och ett större utbud av mat och aktiviteter. På längre sikt tror jag att antalet flygbolag har reducerats genom uppköp eller samarbeten vilket ytterligare kommer förenkla automatisering vid framförallt incheckning. Det genomförs även flera tester med exempelvis mattor som ska indikera ifall en resenär behöver ta av sig skorna eller inte, vilket på längre sikt förhoppningsvis resulterat i en smidigare säkerhetskontroll, även om dagens oroligheter kan göra att denna utveckling fördröjs ytterligare. « Matilda Brodin, flygresenär » Eftersom jag ofta reser i jobbet är det viktigt för mig att incheckning och säkerhetskontroller går snabbt. I framtiden tror jag att de blir mer teknologiska och att fokus förflyttas från att kontrollera olika former av papper till att läsa av en människas beteende. Jag tror också att många flygplatser kommer utveckla appar som gör att jag som resenär enkelt kan hämta all info jag behöver. Det kan exempelvis vara i form av en karta där din gate är markerad och du kan se var det finns toaletter, restauranger och tax-free samt får veta hur lång tid det tar för dig att gå till gaten. Något som varit högaktuellt sedan flera år tillbaka är miljörelaterade frågor och där tror jag vi kommer se stora förändringar relativt snart. Det blir spännande att se om det går att driva en hel flygplats med endast förnyelsebara källor som sol- eller rörelseenergi. « 21 Väskornas etiketter skannas av med kameror, allt för att säkerställa att de kommer till rätt destination. 22 NYA ARLANDA #3 15 BAKOM KULISSERNA På bagagebanden kan 2 500 väskor passera i timmen. Som på löpande band I april invigdes den nya bagageanläggningen i Terminal 2. Incheckningsdiskarna blänker fortfarande och bakom dem rullar det nya bagagebandet. Nya Arlanda kikade in bakom kulisserna och mötte ett av världens mest moderna bagagehanteringssystem. TEXT SANNA JURELIUS FOTO PATRIK LUNDIN 23 BAKOM KULISSERNA 1 3 2 1 Resenären checkar själv in bagaget genom att skanna etiketten och följa instruktioner på en skärm. Detta innebär att man kan checka in när det passar en själv – förutsatt att det görs i rätt tid förstås. 2 Bagaget rullar vidare på det cirka två kilometer långa bandet – eller snarare, banden. För att kunna hantera alla väskor finns det nämligen tre filer med band som går över och under varandra. Är det kö i en fil förstår systemet det och skickar väskan till en annan fil. 3 – Allt bagage säkerhetskontrolleras genom röntgenmaskiner i olika nivåer, säger Jan Dahlén, operativt ansvarig för säkerhetskontroll av lastrumsbagage på Swedavia. På bild ser vi flygplatskontrollant Jonas Lindegren i arbete. 24 4 4 När bagaget är godkänt skickas det vidare till sorteringen. Systemet läser av vilket flyg bagaget ska med och ser till att det tippas ned i rätt ficka. – Vid peak-perioder kan det bli väldigt många kollin. Blir det kö skickar systemet väskan på en extra runda för att undvika stockning, säger Christer Eurén, förvaltare Infrastruktur Terminalspecifik Utrustning på Swedavia. I det här steget sker också sortering utifrån om bagaget reser i första klass eller ekonomi-klass. Om bagaget ska gå genom en transfer på nästa flygplats sorteras det för sig, för att särskilja det från övrigt bagage. 5 Niklas Svensson, lastare på handlingbolaget Menzies Aviation, ser till att bagaget hamnar på rätt vagn. Sedan bockar han av bagagets nummer på en lista för att ha koll på att det är lastat. 6 En lastare kan behöva hantera upp till 8-10 ton väskor per arbetspass. 7 Det nya bagagehanteringssystemet klarar av bagage som är upp till 1,5 meter långa. Det innebär att färre kollin behöver passera som specialbagage. Men bagage som är för skrymmande för att kunna åka i kurvorna på det vanliga bagagebandet, som det på bilden, får fortfarande hanteras separat. 8 / 9 När bagaget är färdigsorterat kommer en truck för att hämta det och kör ut det till det väntande flygplanet, där det lastas. NYA ARLANDA #3 15 6 0,5–2 m/s 7 är hastigheten som väskorna färdas i på det nya bagagebandet. 8 5 Christer Eurén, Förvaltare Terminalspecifik Utrustning på Swedavia Jan Dahlén, Operativt ansvarig för säkerhetskontroll av lastrumsbagage på Swedavias säkerhetsavdelning 9 25 HETA STOLEN Niklas Sundberg Titel: Head of Food and Beverage, Commercial Services. Anställd på Swedavia sedan: 2012. Det bästa med mitt jobb: Att få jobba på Sveriges kanske viktigaste mötesplats med mat och dryck som jag är passionerat intresserad av. Det svåraste med mitt jobb: Ärligt talat är det lite svårt att inte ta med sig jobbet hem när man tycker det är kul. 26 NYA ARLANDA #3 15 »Minsta dillkvist säkerhetskontrolleras« Utbudet av mat och dryck på Stockholm Arlanda Airport ökar och många resenärer väljer att njuta av en måltid i anslutning till resan. Men en del priser är högre på fl ygplatsen än ute på stan. Nya Arlanda satte Niklas Sundberg, Head of Food and Beverages på Arlanda, i Heta stolen för att få svar på varför. TEXT EVA KJELLER FOTO PATRIK LUNDIN V ad är populärt att äta och dricka på flygplatsen? – Under de senaste åren har vi utvecklat 30 serveringar på Arlanda så oavsett om man är på utflykt med familjen för att kolla på flygplan eller ska resa, finns det ett brett utbud av mat och dryck för alla smaker. Öl är populärt på semesterresan, och vi ser generellt ett ökat intresse för gourmetfika med schysst bröd och färskpressad juice. Varför är det dyrare med mat och dryck på Arlanda? – Det stämmer inte riktigt att det kostar mer på flygplatsen, det beror lite på vad man jämför med. Utanför säkerhetskontrollen kostar mat och dryck ungefär samma som inne i centrala Stockholm. Kommer man då från en mindre stad kan man uppfatta priserna som höga. Efter säkerhetskontrollen är vissa varor dyrare men det finns mat till lägre priser även där. Till exempel håller Max Hamburgare och Joe & the Juice i princip samma priser som utanför. Varför är det skillnad på före och efter säkerhetskontrollen? – All mat och dryck som säljs innanför säkerhetskontrollen måste gå igenom samma granskning som resenärerna. Varje apelsin ska läggas på bandet för att skannas, till och med dillkvistarna säkerhetskontrolleras, så hantering av mat och dryck blir mer omfattande. Dessutom är det öppet nästan dygnet runt och då kostar personalen mer vilket också påverkar priserna. Vad säger gästerna om priserna? – En kundundersökning visar att vårt betyg för prisvärdhet har höjts i år. Vissa kanske reagerar på priserna men hälften av dem som reser äter och dricker på flygplatsen, och antalet ökar. De som äter på Arlanda vill ha hög kvalitet och ett brett utbud. Därför utvecklar vi ständigt nya serveringar både utanför och innanför säkerhetskontrollen. Vår vision är att resan ska börja redan på Arlanda. Hur utvecklas utbudet av mat och dryck i framtiden? – Vi jobbar för att kunna erbjuda gate-nära service så att den som har mobilen i ena handen och kabinväskan i den andra också ska kunna få något gott att äta eller dricka. I framtiden kanske man kan beställa ett glas champagne och en chokladtryffel i mobilen och få det levererat till gaten! Redan idag kan man via en app förbeställa mat när man står i säkerhetskontrollen och hämta upp på väg till gaten. 27 I KORTHET Långa resor lockar fler Tre saker du inte får missa när du är i... Las Vegas Från Las Vegas flyger flera bolag helikopterturer som ger dig chans att uppleva den häftiga naturen både från luften och nere i själva Canyon-dalen. Kom ihåg att boka i tid – de populäraste resorna blir snabbt slutsålda. Los Angeles Distriktet Melrose Avenue är en miniversion av världsstaden LA. Här hittar du allt från lyxiga butiker till vintageställen och matställena ligger på rad. Ät en äkta amerikansk dinner på klassiska Johnny Rockets och missa inte bakgatan där stora väggmålningar täcker flera av husen. Puerto Rico Vad kan vara bättre än att börja dagen med ett dopp i det ljumma, turkosa havet? Hoppa sedan upp på hästryggen och ta en guidad ridtur till naturreservatet El Yunque National Forest. Här upplever du regnskog med kristallklara vattenfall och laguner som lockar till fler dopp. 28 Under de kommande månaderna kommer en rad nya direktlinjer som tar dig från Arlanda till andra sidan jordklotet. I vinter börjar SAS flyga direkt till Los Angeles, och under hösten startar Norwegian sina direktlinjer till Las Vegas och Puerto Rico. – För femton år sedan gjordes ungefär 1,2 miljoner interkontinentala resor direkt till och från Swedavias flygplatser. Förra året var samma siffra nästan 2 miljoner, en ökning med ungefär 65 procent. En majoritet av de interkontinentala resorna sker till och från Arlanda, säger Henrik Littorin, omvärldsanalytiker på Swedavia. De amerikanska destinationerna fortsätter att locka många, medan trafiken till Thailand har börjat mattas av. – Privatresenärer verkar delvis leta efter nya resmål, bland annat till Västindien som ökat kraftigt de senaste åren. Det är en effekt av att charterbolagen startat allt fler långväga direktdestinationer dit. En annan trend som vi ser är att affärsresenärer har fått nya resvägar till och från Asien via framförallt Doha och Dubai. Henrik Littorin menar att det finns många förklaringar till att det långväga resandet ökar. Dels ett ökat välstånd i både Sverige och resten av världen, dels en kraftig globalisering som driver ett ökat resande runt hela jorden. – Digitaliseringen har krympt avstånden och fler företag ser nu hela värden som sin marknad. De personliga möten som krävs för att skapa och underhålla dessa affärer är en viktig drivkraft bakom ett ökat resande. Digitaliseringen medför också att vi skapar vänskapsband över hela världen. Släkt- och vänbesök är globalt sett faktiskt den snabbast växande anledningen att resa. Flyg direkt till LA med SAS FRÅN DEN 14 MARS 2016 kan SAS-resenärer resa mellan Arlanda och Los Angeles. Linjen blir ytterligare en långdistansförbindelse från Arlanda, som sedan 2013 har fått 13 nya interkontinentala linjer. Under sommarhalvåret kommer SAS ha dagliga avgångar från Stockholm till Los Angeles och under vinterhalvåret fem till sex avgångar i veckan. Samtidigt utökar SAS antalet avgångar från Stockholm till New York och Chicago. Under våren blev det klart att Arlanda valts ut som en av få flygplatser i världen som kan få möjlighet att införa så kallad US preclearance, vilket innebär att gränskontrollen kan ske på avgångsflygplatsen istället för vid ankomsten i USA. Det slutgiltiga beslutet ligger nu hos svenska och amerikanska myndigheter. NYA ARLANDA #3 15 FOTO: MASTER FILMS/P. PIGEYRE I KORTHET Flyger du med drönare? Airbus A350 hälsar på DEN 7 OKTOBER får Arlanda finbesök av ett alldeles nytt flygplan. Det är Finnairs Airbus A350 XWB (extra wide body), som tillhör den nya generationens flygplan, och som visas upp under en Europaturné innan den sätts in på flygbolagets Asienlinjer i mars nästa år. Airbus A350 är flygplanstillverkaren Airbus svar på Boeing 787 Dreamliner, och i likhet med Dreamlinern är också A350 tillverkad i kolfiber och kompositmaterial. Planet flyger både snabbare och billigare än de tidigare generationerna flygplan och drar cirka 25 procent mindre bränsle än motsvarande äldre flygplanstyper i samma storlek. I Finnairs tappning kommer A350 XWB att ta 297 passagerare. Finnair är det första flygbolaget i Europa och det femte i världen som fått det nya planet, som provflögs första gången 2013, i sin flotta. Även SAS har tecknat en avsiktsförklaring att köpa åtta nya långdistansplan av typen A350-900 XWB. För mer information om tidpunkt och landningsbana, följ Arlanda på Facebook! Högsta miljöbetyg till Arlanda FÖR SJUNDE ÅRET i rad har Stockholm Arlanda Airport ackrediterats med högsta nivån enligt europeisk standard för sitt arbete med att reducera utsläpp av koldioxid. Klimatrevisionen enligt ISO 14064 genomfördes under försommaren av en extern revisor och Arlanda nådde återigen den högsta nivån i den europeiska standarden Airport Carbon Accreditation. – Jag är jätteglad och stolt över att Arlanda återigen kan bestyrka flygplatsens ambitiösa arbete inom klimatområdet, säger Lena Wennberg, Arlandas miljöchef. Airport Carbon Accreditation instiftades 2009. Flygplatser ackrediteras enligt fyra nivåer varav den högsta är 3+, vilken Arlanda nu är ackrediterad efter. Stockholm Arlanda Airport var den första flygplatsen någonsin som ackrediterades enligt den högsta nivån. Idag är Swedavias samtliga tio flygplatser ackrediterade på nivå 3+, av totalt 19 flygplatser i världen. Denna nivå innebär att flygplatsen är helt klimatneutral avseende utsläpp från den egna verksamheten. DET HAR BLIVIT allt vanligare med drönare och obemannade luftfartyg. För att hantera och använda drönare krävs tillstånd från Transportstyrelsen. Att flyga med drönare i närheten av en flygplats kräver dessutom särskilt tillstånd från flygtrafikledningen vid varje enskilt tillfälle och man behöver stå i kontakt med trafikledningen under tiden flygningen sker. För att komma i kontakt med Arlandas flygtrafikledning kan du ringa Luftfartsverkets, LFVs, växel 011-19 20 00. LFV har tagit fram en interaktiv karta, en så kallad UAV-karta, med utförlig infor- mation och mätverktyg som riktar sig till dig som är drönarpilot. På den kartan ser man utsträckningen av det kontrollerade luftrummet och var man behöver tillstånd från flygtrafikledningen för att få flyga. På LFV:s webb kan du få mer information. Gå in på lfv. se och vidare under Nyheter 2015: LFV förbättrar service för UAV-flygare. Elväg från Rosersberg till Arlanda ELVÄGSPROJEKTET vid Arlanda tar nu nästa steg och om två år ska Trafikverket ha anlagt en elväg för transporter mellan flygplatsen och Rosersbergs logistikområde. – Det är ett riktigt glädjebesked att staten fortsätter satsa på elvägar. Vi kommer nu att fortsätta utveckla detaljer inom tekniken på vår testbana vid Arlanda och om cirka två år anlägga en två kilometer lång bana mellan flygplatsen och Rosersbergs logistikområde, säger Hans Säll, samordnare för affärsutveckling på NCC Roads och ordförande i konsortiebolaget i ett pressmeddelande. Elvägen mellan Rosersberg och Arlanda blir en viktig länk för att visa hur miljösmart distribution kan utformas. FOTO: ERIK MÅRTENSSON Tekniken bygger på en elskena i vägbanan som driver och laddar fordonen under resan, vilket innebär att koldioxidutsläppen helt försvinner. Sträckan kommer att trafikeras av bland annat PostNords lastbilar som går i skytteltrafik mellan flygplatsen och logistikcentret. Idag står godstrafiken för en tredjedel av vägtrafikens koldioxidutsläpp och enligt konsultföretaget WSP finns det möjlighet att minska lastbilstransporten i Sverige med två tredjedelar till år 2030 om de sker på elvägar. 29 I KORTHET Kina flyttar in VÄRDAR SOM FÖRSTÅR vad kineser vill ha, menyer och skyltar på kinesiska. Nu görs Stockholm Arlanda Airport mer kinesiskt. I år beräknas kinesiska resenärer stå för nästan 250 000 gästnätter i Sverige. Det innebär en ökning med 26 procent jämfört med förra året. Från 2009 har de kinesiska gästnätterna ökat med 107 procent och Kina är nu näst största utomeuropeiska besöksland i Sverige efter USA. Möjligheten att flyga till Asien och Kina förstärks rejält när 30 SAS nu etablerar en ny direktlinje mellan Arlanda och Hongkong. Staden rankas som världens tredje viktigaste finanscentrum, efter London och New York. Från Hongkongs internationella flygplats finns det direktförbindelser till 180 flygplatser och flygplatsen är den största i världen för frakt. Resandeströmmen mellan Asien och Sverige förväntas växa kraftigt de kommande åren, och Arlanda gör därför flera anpassningar till kinesiska resenärer. Bland annat finns välkomstvärdar, som fått serviceutbildning i kinesisk kultur, och informationsskyltar på kinesiska har satts upp. På en anpassad webbsida på kinesiska finns information om shopping, transport till och från Stockholm, specialerbjudanden och taxfree-återbetalning för inköp i Sverige. Dessutom översätter flera av Arlandas restauranger sina menyer till kinesiska och i transithallen i Terminal 5 öppnar den kinesiska Food Trucken Beijing 8. NYA ARLANDA #3 15 FOTO: JONAS BORG I KORTHET Checka in surdegen FOTO: ANNIKA PERSSON KVARNBERGS Fira ankomsten till Sverige med korv DET POPULÄRA danska snabbmatsmärket Steff Houlberg öppnade under sommaren ”Steffs Place” i bagagehallen i Arlandas Terminal 5. I väntan på semesterväskan i bagagehallen vid ankomsten kan suget och hungern snabbt stillas med en nykokt eller grillad varmkorv. Eller en hel korvmeny. I menyerna erbjuds alltifrån den klassiska röda pölsen till nyckelhålsmärkt sund korv. För den som önskar lite drag i tillvaron rekommenderas en het Pusta. Den första september slog Victoria’s Secret upp dörrarna till en ny butik i Sky City. Den nya butiken är ett komplement till skönhetskedjans affär som sedan tidigare finns i Terminal 5. Pontus Group etablerar sig på Arlanda ARLANDA KOMMER inom kort att kunna erbjuda ett helt nytt och unikt koncept tillsammans med Pontus Group. Den nya restaurangen öppnar i Terminal 5, ovanför shoppinggatan.. Den trogne Pontus-kunden kommer att känna igen sig, men det blir också några specifikt flygplatsanpassade nyheter i konceptet. FOTO: DANIEL ASPLUND BRÖD BAKAT PÅ surdeg fortsätter att vara populärt, både att köpa och att baka själv. Men att ta hand om degen kräver lite pyssel och omtanke varje dag. Så hur gör man när det är dags att resa bort? Checkar in den på RC Chocolats surdegshotell i Sky City! – Vi tar hand om surdegen. Vi ger degen all vår kärlek, matar den med ekologiskt mjöl och ser till att den är i toppform och redo för nya brödbak, säger Ronny Latva, ägare av RC Chocolat. Lyssna på Mix Megapol 9 oktober… …SOM DIREKTSÄNDER Sommaren 2015 bjöd på en hel del medaljer i sportens värld. På Arlanda hyllades bland andra de nya europamästarna i fotboll (F19) och simlandslaget. Här syns Michelle Coleman, Sarah Sjöström, Jennie Johansson och Louise Hansson som tillsammans tog en drös med medaljer under sim-VM. mellan 6.00 och 15.00 från Terminal 5! Programledare är Gry Forsell, Anders Timell och Madeleine Kihlman. Gäst i Arlandastudion blir Martin Stenmarck. 31 TIMMEN 32 NYA ARLANDA #3 15 14 augusti 2015. Den varma sensommardagen lider mot sitt slut. På Berga gård, strax öster om Arlanda, pysslar Åsa Viklund om sina tre hästar medan flygplanen passerar över deras huvuden. Fotograf Peter Rosén dokumenterar ett passagerarplan som går in för landning på Bana 2. FOTO: PETER ROSÉN 33 TILL SIST »Ny teknik ska frigöra tid « Det går fort nu, med den nya tekniken i vår bransch. Från att det egentligen inte hänt så mycket de senaste 30 till 40 åren – eller ens före det – till att det nu faktiskt börjar ta fart. Redan 1919, sexton år efter den första kontrollerade flygningen av bröderna Wright år 1903, ställde sig den visionäre fransmannen Jean Dargon frågan om hur flyget skulle komma att utvecklas i framtiden. Hur skulle framtidens flygplan se ut? På vilket sätt skulle trafiken regleras? Snart 100 år senare ställer vi oss samma frågor. Och vi blickar fortfarande in i framtiden för att lägga rätt strategier. För en stor flygplats som Stockholm Arlanda Airport är det betydande infrastrukturella investeringsbeslut som ska tas idag för att ge önskad effekt i morgon. Av historien lär vi oss, i bästa fall, om framtiden. Det vi sett på Arlanda de senaste fem åren är en rekordtillväxt i antalet resenärer. Världen blir alltmer global och människors efterfrågan på resande ökar. Vi bygger ut för att möta detta, men också för att hitta smartare lösningar i befintliga ytor. Resenärens krav på att det ska vara enkelt att resa blir också allt tydligare och det är här det börjar hända saker. Till exempel kan våra resenärer i dag via self-servicetjänster checka in både sig själva och sitt bagage. Nästa steg är att på egen hand kunna passera säkerhetskontrollen genom en särskild inpasseringsgrind, där vi lanserar de första redan i början på nästa år. Och den sista anhalten, innan du boardar planet, kommer inom en snar framtid också att hanteras av resenären själv. Jag vill hellre få hjälp av en människa, säger någon. Det är inte antingen eller, det är både och, säger jag. Med hjälp av tekniska innovationer kommer vi som flygplats kunna omfördela våra resurser på ett smartare sätt. Teknik ska inte ersätta människor. Teknik ska frigöra tid så att vi på flygplatsen kan ge en ännu bättre reseupplevelse. Med snart 40 år i den här branschen har jag upplevt mycket. Avregleringen av flyget var en viktig del för att skapa konkurrens och ge resenärerna billigare och fler alternativ till resor. Nu kommer också nya tekniska lösningar som underlättar för dig som resenär. Kanske är detta det viktigaste bidraget till att göra Arlanda till Skandinaviens ledande flygplats. KJELL-ÅKE WESTIN FLYGPLATSDIREKTÖR, STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT På agendan Workshop. Förbereder för en workshop den 12 oktober tillsammans med Arlanda-grannar om banornas användning. 1 34 Nytt driftområde. Planeringsfas inför byggstart i början av 2016 av ett modernt, miljöanpassat verkstadsområde. 2 Rustar för A380. Vi rustar flygplatsen för att kunna ta emot den stora flygplanstypen A380 i reguljär trafik. 3 NYA ARLANDA #3 15 KONTAKT Du är välkommen att kontakta oss på Stockholm Arlanda Airport när som helst. Via vår Kundtjänst får du svar på alla frågor, oavsett om det rör sig om flygavgångar, landningsbanor, öppettider eller annat. 010-109 10 00 Du kan också nå oss och hitta mer information om vår verksamhet här: arlandaairport.se info@arlandaairport.se På Arlandas webbplats finns en särskild sida för dig som är granne. arlanda.se/granne twitter.com/Arlanda linkedin.com/company /swedavia-ab facebook.com/ArlandaAirport Inbjudan: Workshop om banornas användning I och med Högsta domstolens fastställande av Mark- och miljööverdomstolens dom den 25 maj 2015 har Stockholm Arlanda Airport fått ett nytt miljötillstånd. Swedavia arbetar nu fram ett nytt kontrollprogram för att följa upp de nya miljövillkoren, som ska vara klart till årsskiftet då det nya tillståndet planeras tas i bruk. Enligt den nya domen ska Swedavia också utreda olika bananvändningsmönster, och senast i maj 2016 bland annat redovisa hur dessa användningsmönster påverkar bullersituationen i Arlandaregionen. Med anledning av detta bjuder Swedavia in Arlandagrannarna till en workshop, för att informera om hur utredningen fortskrider och framför allt ta emot synpunkter och idéer från berörda kommuner och allmänhet. Tid: Måndag 12 oktober, kl 17–19 Plats: Lokal Beijing, Clarion Hotel Arlanda Airport Att resa är att lära, det vet Joakim och Daniel Olsen som i somras flög till Japan för att delta på ett internationellt scoutläger, sidan 4. En annan typ av resa är den som Daniel ”Danne” Beijner har gjort: från en trasslig bakgrund till att öppna en egen tatueringsstudio. Idag har verksamheten vuxit och förra året blev de först i världen med att öppna en tatueringsstudio på en flygplats, sidan 6. Växt har också trafiken i det europeiska luftrummet gjort. Allt fler vill flyga och trängseln skapar nya behov av den senaste flygledningstekniken. På sidan 17 berättar Anders Ledin, mer. Tekniken blir också allt viktigare innan resan och i framtiden är det mycket möjligt att du kan checka in redan när du köper din biljett. Väl på flygplatsen kanske du får hjälp av en robot att parkera bilen, och ett hologram visar dig vägen till rätt terminal, sidan 18. Allt fler utländska resenärer hittar vägen till Sverige och Thomas Brühl, vd VisitSweden, berättar att den svenska turismen blomstrar. Men vad är det egentligen som lockar besökarna från Indien och Kina? På sidan 10 får du svaret.
© Copyright 2024