2009-1 2009
Pingst.se ■ NYHETER ■ REPORTAGE ■ UNDERVISNING ■ RECENSIONER ■ KALENDER ■ FOLK NR 1 MARS 2009 NU KOMMER 80-TALISTERNA BIRGER THURESON SKRIVER BOK OM KONGOS KVINNOR IBRA OCH KAGGEHOLM SATSAR TILLSAMMANS EXTRA TIDNING! PMU.NU Kyrka på hjul Ulf Mannebäck tar hojen för att evangelisera ÅSA DANIELSSON TAR ÖVER SOM CHEF FÖR LP ULRIK JOSEFSSON BLIR NY REKTOR PÅ PTS LEDARE Pingst.se MEDLEMSTIDNING FÖR PINGSTRÖRELSEN REDAKTION Ansv. utgivare Redaktör Layout Medarbetare Pelle Hörnmark Ulrika Ramstrand Pierre Eriksson Anders Hällzon Lasse Väcklén Malin Aronsson Maria Levander Mats Levander Liss Persson Lars Anderås Roger Svanell Uno Solinger Bengt Jägerskog Magnus Wahlström Kerstin Klason Peter Stolpestad Redaktionsråd Larsolof Egbäck Carl-Olof Nilsson Maria Levander Anna Gustafsson Mikael Stjernberg Malin Aronsson Göran Åström KONTAKTA OSS Växel Redaktör E-post Fax Webbplats Postadress Besöksadress Tryckeri Produktion 08-619 25 50 08-619 25 39 redaktionen@ pingst.se 08-619 25 59 www.pingst.se Pingst.nu 141 99 Stockholm Regulatorv 11 Huddinge Svenska Tryckcentralen, Vällingby Pingst – fria församlingar i samverkan ANNONSER Ansvarig säljare Telefon E-post Emma Fonseca Elofson 08-619 24 15 emma.elofson@ dagen.se ADRESSÄNDRING Alla eventuella adressändringar lämnas till din församling. Församlingar som har frågor kan vända sig hit: Christer Ericson 08-608 96 35 Telefax 08-619 25 59 E-post registret@pingst.se Pingst.nu ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen Pingst – fria församlingar i samverkan 2 Hoppfullt M ina första månader som föreståndare för Pingst har jag varit resepredikant. Jag är runt överallt och möter församlingar, församlingsledare och vanliga hyggliga pingstvänner. Pastorsdagar, konferenser, församlingsbesök och samtal från medlemmar. Kommentarerna är många. Både ris och ros för Pingst. Skall man använda ett ord för känslan som dröjer sig kvar så är det ändå ”hoppfullhet”. Det är en spännande upplevelse och resa i Sveriges Pingstförsamlingar. Ibland har jag beskrivit det som en berg- och dalbana. En resa mellan långa uppförsbackar och kittlande förtjusning. Men kraften finns där. Möjligheterna finns där. Lokalerna finns där. Oftast mitt i centrum. Människorna och ledarna finns där. Gott om relationer. NÄR JAG FÖRSÖKER INVENTERA Pingst, tolka signalerna, och samtidigt lyssna till Guds röst så tror jag att hör något. Med ett öra mot backen och ett mot himlen tycker jag mig höra något viktigt. Jag håller fortfarande på med min resa längs frontlinjen i Sverige och skall därför ännu dra några slutsatser. Men jag tycker att jag anar en väg. Och den är hoppfull. Jag skall berätta mer om det på vårt rådslag i maj. Redan nu kan jag dock berätta att den överskuggande känslan är att vi behöver återerövra vårt uppdrag. Att nå nya människor med evangelium. Självklart säger alla. Javisst, men varför gör vi så lite åt det? En engelsk biskop, Graham Cray, har uttryckt sig så här om uppdraget ”Start with the Church and the mission will probably get lost. Start with mission and it is likely that the Church will be found” (Börja med församlingen och uppdraget går förlorat. Börja med uppdraget och det är troligt att församlingen hittar sin roll). Hans poäng är att perspektivet är viktigt. Personligen är jag en passionerad ”lokalförsamlingsälskare”. Att se livet i en lokal församling är för mig en utmaning. Det är också den största glädje när det fungerar. Och den största sorg när det inte fungerar. Men jag tror också att den mest hängivna ”lokalförsamlingsälskare” måste inse att det finns något som är större. Det är uppdraget vi fått av Jesus. Självklart finns det inga motsättningar mellan dessa. DÄREMOT TROR JAG ATT perspektivet på uppdraget, och fokus på nya människor som ännu inte känner Jesus, kommer att ge oss sunda, friska och levande församlingar. För mycket fokus på oss själva, församlingen, skapar lätt både missnöje, diskussioner om stilar och uttryckssätt. Och i värsta fall en tilltagande sekterism där vi blir slutna. Till sist. En sak har jag upptäckt i de kyrkor jag besöker. Som ligger centralt i samhällen och städer. Det finns alltid platser tomma. En enorm möjlighet för oss. Det finns plats för fler. Utan att bygga om. Utan att investera. Helt gratis finns det möjlighet för fler människor att vara med. Hoppfullt. PELLE HÖRNMARK Föreståndare i Pingst – fria församlingar i samverkan PINGST.SE NR 1 2009 INNEHÅLL 14 NY BOK OM KONGOS GLÖMDA KVINNOR Birger Thureson kommer i april ut med en ny bok, som handlar om utsatta kvinnor i Kongo och om det arbete som doktor Denis Mukwege bedriver på Panzisjukhuset. 6 80-TALISTERNA UTMANAR Anders Parment forskar omkring generation Y, det vill säga 80talisterna. Det handlar om människor som är vana vid att ifrågasätta, inte är rädda för förändring och gärna både ger och tar utvärdering. Finns det plats för dem i församlingen? Nygammalt M 10 ÅSA TAR ÖVER Den 1 augusti är det dags för Åsa Danielsson att ta över som chef för LP-verksamheten. Hon ser fram emot uppdraget med både ödmjukhet och glädje. ärker du att tidningen du har i din hand ser annorlunda ut än tidigare? Det hoppas jag. Både namn och utseende är ju förändrat sen sist. Namnet på tidningen är numera Pingst.se i stället för som tidigare Pingst.nu. Detta därför att www.pingst.nu införlivades i www.pingst.se, då den nya hemsidan släpptes i slutet av förra året och därmed kändes det gamla namnet på tidningen ologiskt att behålla. Utseendet på tidningen har vi också gjort om, så att omslaget harmonierar bättre med hemsidan. Och när vi ändå gjorde om första sidan, så följde en del andra småändringar med; vinjetter, färger och lite annat. Vi hoppas förstås att du ska tycka att detta är ett lyft för tidningen. Innehållsmässigt har vi dock försökt tänka som tidigare, nämligen att du som en enskild medlem i en pingstförsamling någonstans i Sverige genom tidningen ska få reda på en hel del av det som händer i rörelsen, både centralt och lokalt, samt få stoff till egen reflektion. Förhoppningsvis kan till exempel artikeln om 80-talisterna på sidorna 6–7 ge dig en del att tänka på. Och kanske lust att reagera PINGST.SE NR 1 2009 12 TV-ELEVER GÖR IBRA-FILMER Två av eleverna på Kaggeholms tvlinje har varit i Egypten och spelat in fem kortfilmer om Ibra, vilka kommer att visas i möten och på konferenser. I år inleds också ett nytt samarbete mellan Ibra och Kaggeholm. 16 EVANGELISATION PÅ HJUL Church on wheels är kyrkan som rullar fram och finns till för att evangelisera bland motorfolket och att stötta kristna motorcykelklubbar på olika sätt. och skicka inlägg hit till oss på redaktionen. Vi vill gärna höra av dig. Ge oss ris eller ros, tips och idéer. Det går bra att mejla direkt till mig på ulrika.ramstrand@pingst.se. VILL OCKSÅ PASSA PÅ att efterlysa debattartiklar från er. Vi publicerar dem gärna på nätet, där du för övrigt kan läsa både det aktuella numret och de tidigare i pdf-format och också hitta enskilda artiklar. Ta gärna också för vana att gå in på www.pingst.se och följ våra kortnyheter eller rösta i webbfrågan. Eller ta del av en massa annan matnyttig information om pingströrelsen. Välkommen till en nygammal tidning. ULRIKA RAMSTRAND Redaktör 3 SVERIGE Ulrik Josefsson tar över som rektor på PTS – Det är med en blandning av stolthet och förskräckelse som jag går in i detta, säger Ulrik Josefsson, som i sommar blir ny rektor för PTS, Pingstförsamlingarnas teologiska seminarium. – Att få vara med och forma framtidens ledarskap är en stor utmaning. – Jag brinner för att förena genuin kunskap på hög akademisk nivå med det varma, aktiva lärjungaskapet i det praktiska församlingslivet, säger Ulrik Josefsson. Ulrik Josefsson är i dag utbildningsledare på PTS på halvtid och alltså väl förtrogen med utbildningen. Han är samtidigt på sin andra halvtid verksam som rektor på Korteboskolan, som drivs av Svenska Alliansmissionen. Rektor på två skolor Under sitt första år som rektor på PTS kommer han att dela sin tid mellan de båda skolorna. AVLÖSNING. Jan-Åke Alvarsson (t v) slutar i sommar som rektor på PTS efter drygt tio år och efterträds av Ulrik Josefsson. Senare i vår blir en utredning om eventuellt utökat samarbete mellan PTS, Korteboskolan och Örebro Teologiska Högskola klar. Den kommer att överlämnas till samfundsledarna i Pingst, Alliansmissionen och Evangeliska Frikyrkan den 31 mars. Jan-Åke Alvarsson, som varit rektor för PTS i drygt ett decen- FOTO: SOFIE ROTSTEDT nium vill nu gå vidare till andra uppgifter. Han är tjänstledig från Uppsala universitet, men det är ändå inte säkert att det är där han kommer att vara tillbaks där redan i höst. ”Roligt och intressant” – Det har varit ett både roligt och intressant uppdrag att vara rektor på PTS, säger han, men nu känns det bra att sluta. Jan-Åke Alvarsson tycker att han genomfört det som var tänkt och att det nu blir bra med ett rektorsskifte. – Det är också väldigt bra att det finns en redan insatt ersättare, konstaterar han. ULRIKA RAMSTRAND LP firar 50 år med tio festkvällar I år är det 50 år sedan Erik Edin startade arbetet bland missbrukare i Stockholm. Det tänker LP-verksamheten fira och uppmärksamma bland annat genom tio festkvällar runt om i Sverige. Den första hölls i Värnamo den 21 februari. I Värnamo fanns orkestern från Pingstkyrkan i Jönköping med, liksom sångaren Per-Erik Hallin, en barnkör och givetvis LP-vänner, som bidrog med både sång och musik. Under festkvällarna är det inte nostalgin som kommer att stå i centrum, utan i stället ligger fokus på det förebyggande arbe4 MINGEL OCH HALLIN. Stor festkväll i Värnamo för att fira LPverksamhetens 50-årsjubileum. Per-Erik Hallin fanns på plats och talade FOTO: ANDERS HÄLLZON om ”förmånen att få avstå från alkohol”. tet bland unga samt på de nya arbeten som växer fram i många församlingar. LP-Ung och SPIK tredubbar sin verksamhet i år genom att Håkan Axell fått två nya medar- betare, Ulrika Wadskog och Semias Schenberg. Ulrika har tidigare arbetet inom IOGTNTO och Semias har arbetat i Pingstförsamlingen Varberg. Nu planerar LP-ung att nå många församlingar i det drogförebyggande arbetet på skolor. LP-ung har dessutom som målsättning att under året hjälpa intresserade församlingar att forma LP-ung team som ska kunna jobba med sociala frågor bland unga på de orter de blir placerade. Målsättningen är att få placera fem team under år 2009. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: Här är festkvällarna: 21 februari Värnamo, 28 mars Helsingborg, 25 april Örebro, 16 maj Sundsvall, 29 augusti Uppsala, 19 september Stockholm, 24 oktober, Eskilstuna, 14 november Örnsköldsvik, 1 januari 2010 Västerås. PINGST.SE NR 1 2009 Samarbete mellan LP-verksamheten och EE-stiftelsen LP-verksamhetens Ideella Riksförening och Erik Edin vård AB har undertecknat ett samarbetsavtal, som innebär att man inom vissa områden gemensamt ska kunna stärka insatserna för utsatta människor. Avtalet innebär dock inget samgående, utan verksamheterna fortsätter att arbeta som egna juridiska personer. ter, över landet. Erik Edin Vård har fokuserat och utvecklat vården av familjer med barn och specialiserat sig på familjeåterförening. ”Många har hört av sig med positiva ord som; äntligen, vad roligt, det var på tiden etcetera”, skrev Larsolof Egbäck i sin blogg på www.lp-verksamheten.se när nyheten blivit känd. Positivt gensvar LP-verksamheten och Erik Edin Vård AB har gemensamt ursprung och historia. Mycket av den verksamhet som bedrivs görs med liknande metodik och inriktning. Verksamheterna riktar sig till människor med drogmissbruk och deras anhöriga. Målsättningen att med den kristna tron som grund ge rehabilitering till ett fungerande liv i samhället, gäller för båda organisationerna. Han gläds över det positiva gensvaret och skriver: ”Som jag ser det är det största värdet, att vi stärker plattformen ’vård/behandling på kristen grund’. Jag är övertygad om att den helhetssyn som präglar våra verksamheter, av människan som ande, själ och kropp, är en unik grund att bygga ett liv på! Ett värdigt liv – ett liv utan droger!” ULRIKA RAMSTRAND Utvecklat vården Fotnot: LP-verksamhetens Ideella Riksförening är en ideell förening med 172 medlemsförsamlingar, Erik Edin Vård AB är ett icke vinstrivande bolag, helägt av Erik Edins Insamlingsstiftelse. LP Verksamheten har fokuserat och utvecklat vården av enskilda, förebyggande arbete bland unga samt ett nätverk av öppna verksamheter, LP-kontak- Träff för missionärsbarn som levt i Kina före 1951 Pingstkyrkan i Värnamo inbjuder missionärsbarn som levt i Kina före 1951 till en helgträff den 12–14 juni i år. – Det skulle vara väldigt roligt att få träffas, säger Samuel Asp, som föddes och levde sina första tre år i Kina. Träffen i Värnamo kommer att hållas i Pingstkyrkan Arken och har fått rubriken ”Kina – en del av livet” med underrubriken ”Livsberättelser som inte får glömmas”. – Många av de här missionärsbarnen har varit negativa till det de varit med om, säger Samuel PINGST.SE NR 1 2009 Asp. Men jag tror att det skulle vara intressant för dem att få lite perspektiv på arbetet deras föräldrar gjorde och få reda på att det inte varit utan lön. Svårt att hitta alla Samuel Asp, som bor i Huddinge utanför Stockholm, har lovat att hjälpa till med att försöka hitta rätt på missionärsbarnen. – Det är ganska svårt, tror han. Så jag skulle uppmana de som känner någon med den här bakgrunden att tipsa om träffen. Den som vill veta mer om träffen kan kontakta Pingstkyrkan i Värnamo. HALLÅ DÄR ... … Dan Salomonsson, före ståndare i Pingstkyrkan i Uppsala, som för tredje gången bjuder in till Rådsla get. Varför vill ni stå värd för Rådslaget ännu en gång? – Redan för ett år sedan när senaste ordinarie Rådslag precis var avslutat inbjöd vi och öppnade möjligheten för ytterligare ett Rådslag i Uppsala. – Vi känner ett ansvar utifrån att vi har lämpliga lokaler och finns mitt i centrum av en stad dit det är lätt att komma. Uppsala är ju en stad där det hålls en mängd konferenser och seminarier. – Det känns naturligt att vi inbjuder vår egen rörelse till konferens i våra lokaler där många andra företag och myndigheter förlägger större konferenser och utbildningsdagar Vad betyder det för församlingen att det hålls hos er? – Församlingen befinner sig i ett positivt skeende där det är viktigt för oss att betjäna och visa generositet. Det känns som ett stort förtroende i församlingen att vi återigen får stå värdar. – Det är självklart en välsignelse att få ha ”änglar” på besök. Hur klarar ni av allt det prak tiska? – Församlingen har en väl fungerande organisation ' FAKTA VÄRD. Dan Salomonsson och Pingstkyrkan i Uppsala bjuder in till Rådslag ännu en gång. som träder in i olika sammanhang när vi hyr ut eller har egna större konferenser. När det gäller Rådslaget och Föreståndardagarna är det dock speciellt. – Då är det med en djup känsla av glädje som många tar ledigt från jobb eller ställer tid till förfogande för att få vara en del av det som sker i ”rörelsen”. Kommer Rådslaget att stanna i Uppsala nu? – Det är inte vår fråga, men vi hoppas att alla känner sig så välkomna att man inte kan låta bli att komma tillbaka. – För oss vore det en förmån att få betjäna pingstförsamlingarna även fortsättningsvis. ULRIKA RAMSTRAND Årets Rådslag Årets Rådslag hålls den 8–9 maj i Pingstkyrkan i Uppsala. Kallelse till Rådslaget kommer att skickas ut till församlingarna i slutet av mars. I slutet av april kommer detaljprogrammet att gå ut. Precis som förra året kommer man att kunna anmäla sig till Rådslaget via www.pingst.se. Motionstiden för årets Rådslag gick ut den 13 mars. Alla medlemsförsamlingar i Pingst – fria församlingar i samverkan har rätt att skicka representanter till Rådslaget. Hur många beror på antalet medlemmar i församlingen. Rådslaget gäller både riksföreningen och samfundet. 5 SVERIGE Är det dags för 80En överväldigande majoritet av 80-talisterna vill ständigt både ha och ge feedback och ser arbete framför allt som en möjlighet till självförverkligande. De är duktiga på kommunikation, har stora sociala nätverk och låter arbete och fritid flyta ihop. De byter gärna både jobb och uppfattningar. Finns det någon plats för den här generationen i församlingen? Anders Parment är doktor i ekonomi och verksam som lektor vid Stockholms universitet sedan i höstas. Det var när han tidigare arbetade vid universitetet i Linköping, som han fick idén att studera 80-talister. – Jag märkte att det var något helt nytt när årskullarna 80 och 81 började på högskolan. Det gjorde mig nyfiken. 80-talisterna ställer helt andra krav än tidigare generationer och kan på många sätt upplevas lite besvärliga. Vänder sig till arbetsgivare Anders Parment drog igång ett forskningsprojekt om Generation Y, som resulterat i en bok ”Generation Y - framtidens konsumenter och medarbetare gör entré”. Snart kommer han med ytterligare en bok, som vänder sig till arbetsgivare som ska anställa 80-talister. Eftersom han själv är aktiv i en pingstförsamling, Filadelfia i Stockholm, är det naturligt att han också funderar över 80talisterna och församlingsengagemang. Vid Predikantveckan i december var han till exempel en av de medverkande under den dagen som hade framtiden som tema. – Om vi ska ha en framtid tror jag vi måste tillbaka till kärnan och slänga ut det onödiga, säger han. Vi måste slänga ut 40-talistkulturen, som innebär att mycket görs som inte har någon mening. – Det är också viktigt att unga, överlåtna människor släpps in i 6 80-TALISTFORSKARE. Anders Parment har särskilt studerat hur generation Y fungerar som konsumenter och medarbetare. Generation Y kan också uttalas som engelska Y, alltså som why (varför på svenska). Det FOTO: ULRIKA RAMSTRAND handlar om en åldersgrupp som ständigt ifrågasätter. ledningen, människor som har kontakter med icke troende. Självklart att tänka kritiskt Hans forskning har visat att 80-talister ser det som fullständigt självklart med kritiskt tänkande. Auktoritet sitter inte i titel eller position, utan måste förtjänas. Och det är en generation, som vill ha roligt, både på jobbet och på fritiden och det får gärna flyta ihop. De har stora sociala nätverk, kommunicerar hela tiden. De vill förverkliga sig själva, vågar testa och inta olika roller, ser det inte som en prestigeförlust att ändra sig och hycklar inte, utan lever tvärtom transparent. De uppskattar samtidigt tydlighet och klara besked. – Vi måste alltså kunna säga och ge skäl för att det här gör vi i församlingen och det här gör vi inte. I detta ingår att respektera församlingsmedlemmarnas tid och att våga lägga ner en del verksamheter och satsa på att göra det vi gör bra. Det är viktigt att ta tag i värderingar och bena ut vad som är kristen tro och vad som bara är traditioner. FAKTA Varför behöver din församling Generation Y? ' Vitaliserar församlingen Människor som lever i Om de går till kyrkan gör de samhället och förstår moderna människor Uppskattar rak kommunikation och att ge och få feedback Förstår moderna kommuni- det för att de vill kationssätt Människor som sedan barnsben lär sig tycka, yttra sig och påverka. Samhället i stort och även församlingslivet är väldigt präglat av 40- och 50-talen i hur det är organiserat och uppbyggt, menar han. Vill inte ta över åsikter – Sättet vi gör saker på i kyrkan passar kanske inte för 80talister. Men det innebär inte att man behöver reducera rakheten och tydligheten i det kristna budskapet. Det är samtidigt viktigt att inse att yngre inte vill ta över ett åsiktspaket utan själva vara med och formulera det. – Risken är att alltför rationella människor styr församlingarna när unga behöver tilltalas på ett emotionellt plan, menar han och säger att det inte går att förvänta sig samma lojalitet med församlingen som tidigare generationer visat. Fråga dem i stället varför de vill vara med i församlingen och när, var, hur och hur ofta. ULRIKA RAMSTRAND PINGST.SE NR 1 2009 -talisterna? 1. Vad tänker du om församlingen? 2. Varför vill du vara med? 3. Hur mycket tid tillbringar du i kyrkan? 4. Vad är viktigast för dig där? 5. Får du vara med och påverka? 6. Är det något du skulle vilja ändra på? 7. Är verksamheten anpassad i tiden? 8. Kan du tänka dig att byta församling? GAMLA OCH NYA ATTITYDER ÄLDRE FÖRSAMLINGSMEDLEMMAR Centrum för det kristna livet: Storförsamlingen Lojalitet: Stor Förändring: Vad synd… Synen på medlemmars tid: Ställa upp för församlingen Besöka andra församlingar: OK, men inte för ofta! Befordran: För lång och trogen tjänst Tid i en funktion: Lång: tills orken tryter Pastorns teologi: Ärvd från mentor YNGRE FÖRSAMLINGSMEDLEMMAR Jörgen Möller, jurist, född 1980, tillhör pingstförsamlingen i Uppsala 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. För mig är kyrkan Guds församling och hans vilja ska ske, inte min. Församlingen är ett andligt hem, en familj, som tar hand om båda egna och andra. För att få och ge andra saker, sådant som inte finns någon annanstans. Jag är alltid i kyrkan minst 3 timmar i veckan samt bönegrupp cirka 3 timmar, men den är inte i kyrkan. Eftersom jag även är involverad med teknik och ljud samt viss barnverksamhet är det inte ovanligt att jag är i kyrkan 10-15 timmar vissa veckor, ibland till och med mer. Att Gud har en tanke med församlingen och gemenskapen. Absolut. Genom att jag är engagerad i olika verksamheter och råd. Jag tror att denna fråga kanske inte borde ställas i så stor utsträckning. Om jag börjar att förändra mig själv och frågar Gud hur han vill att det skall vara kommer detta över tid påverka alla som kommer till kyrkan, så att de känner att kyrkan inte bara är en gemenskap med brister, utan en Guds församling där alla har en plats. Ja, det tycker jag, även om det inte är en plats 100 procent anpassad för mig. Men det ska det inte vara heller. Ja, principiellt, men jag känner inget behov av det. PINGST.SE NR 1 2009 Therese Eklånge, butiksansvarig second hand, född 1980, tillhör pingstförsamlingen i Södertälje 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Att det i första hand är en stöttande gemenskap för människor som delar samma tro. För att kunna bevaras i tron och för att göra saker för andra. Jag är oftast på söndagsförmiddagsgudstjänsten och så är jag med i en fängelsemission, som utgår från församlingen. Gemenskapen och att få stilla sig och ta tid med Gud i söndagsgudstjänsten. Inte alltid. På ett sätt är församlingen demokratisk, men det fungerar inte alltid. Ja, att det alltid är en viss kategori som hörs mer än andra och jag skulle gärna se att det blev lite mer prestigelöst. Allt behöver inte vara perfekt och proffsigt. Vi vill gärna vara välkomnande, men fastnar lätt i våra invanda frikyrkomanér. Då är vi inte i tiden och tappar något viktigt. Det skulle nog vara svårt när man som jag är uppvuxen i en församling. Centrum för det kristna livet: Cellgruppen och samhället Lojalitet: Varierar Förändring: Bra! Synen på medlemmars tid: Den är värdefull! Besöka andra församlingar: Bra, det inspirerar! Befordran: För skicklighet Tid i en funktion: Några år, rotation vitaliserar Pastorns teologi: Egna studier och idéer Är du 80-talist? Eller är du född under något annat årtionde? Känner du igen dig? Eller har du andra erfarenheter? Hur tänker du om församlingsengagemang? Skriv till oss och berätta. Mejla till: ulrika.ramstrand@pingst.se eller skriv till: Pingst.nu, 141 99 Stockholm. 7 SVERIGE Positivt med regionträffar – Ett fantastiskt tillfälle att få träffa och lyssna till människor runt om i landet. Det säger Pelle Hörnmark, föreståndare för Pingst – fria församlingar i samverkan, om de regionala träffar med pastorer och församlingsledningar som ägt rum i början av det här året. Träffarna har hållits i Malmö, Umeå, Västra Frölunda, Jönköping och Örebro. Ännu återstår träffar i Luleå, Timrå och Huddinge. I samlingarna finns tid för samtal omkring pastorers arbetssituation med utgångspunkt i en enkät som Förkunnargemenskapen gjort. Dessutom finns varje gång representanter för Pingst – fria församlingar i samverkan på plats för att informera om det arbete som görs för att hjälpa församlingar att lyckas och Pelle Hörnmark har talat om och gett utmaningar om ledarskap. Regionträffarna har Pingst och Förkunnargemenskapen som arrangörer och har samlat många. Till Malmö kom exempelvis ett 60-tal personer och till Umeå omkring 70. Pingstpastor vann miljon ■ Jörgen Ringbäck, pingstpas- tor i Västra Frölunda, skrapade i februari fram 10 000 kronor i tio år på sin Trisslott i direktsändning i TV4. – Det ger otroliga möjligheter att skapa aktiviteter tillsammans med barn och barnbarn, och så blir det nog en rejäl fiskeresa till Nordnorge också, sa en glad Jörgen till Lasse Bengtsson efteråt. Jörgen Ringbäck har arbetat som pastor i mer än 30 år och trivs bra med det. – Kryddan i livet är att möta andra människor, så jag har ett oerhört intressant liv och det känns väldigt bra, säger Jörgen Ringbäck, till svenska spels sajt. 8 Heldag för 200 kvinnliga församlingsledare – När änglarna delade ut gåvor i himlen sa de inte oups, det där är en flickbäbis, henne kan vi inte ge ledarskapsgåvan! Det var några av inledningsorden då pastor Nancy Beach från Chicago mötte cirka 200 svenska, kvinnliga församlingsledare. Platsen var Korskyrkan i Stockholm och konferensen ”Med gåvan att leda” handlade om kvinnligt ledarskap i församlingen och ordnades av organisationen Willow Creek Sverige. Den hölls den 24 januari i år. Willow Creek Sverige har tidigare utmärkt sig för sina så kallade ”Global leadership Summit” – ledarkonferenser som anordnats i mer än tio års tid. Då går inbjudan ut brett och både män och kvinnor från kyrkor och företagsvärlden kommer för att hämta nya idéer och inspiration. Men denna dag var det alltså enbart damer som gällde. Linda Forzelius, projektledare för Willow Creek Sverige förklarar: – Vi tror att det finns olika målgrupper som behöver mötas för att stöta och blöta sin specifika situation. Kvinnor har något särskilt att ge i församlingen, men jag tror att många kvinnor fortfarande behöver jobba mer för att bejaka sina ledarskapsgåvor för att komma i funktion fullt ut. Började som ideell ledare Nancy Beach började sin bana som ideell ledare för dramateamet i församlingen Willow Creek i Chicago. Sedan blev hon anställd av församlingen och var under många år den som ansvarade för utformningen av gudstjänsterna och kyrkans kreativa inslag. Nancy Beach vet hur det är att träda in som första kvinna på en post. LEDARE. Nancy Beach från Willow Creek-församlingen i Chicago var huvudtalare på den speciella ledardagen för kvinnor. FOTO: WILLOW CREEK, SVERIGE Willow Creeks grundare, Pastor Bill Hybels såg tidigt att Nancy var en given ledare. Men i församlingens begynnelse var det fortfarande alldeles för kontroversiellt att ha en kvinna som formell ledare. Ledde team inofficiellt Därför bad Bill Nancy att inofficiellt ta kommandot över sitt första team genom att vara sekreterare för en manlig ledare, som egentligen inte var redo för uppdraget. Vad teamet inte visste var att det egentligen leddes av Nancy som hela tiden talade om för den manlige ledaren vad han skulle säga. Sen dess har det hänt mycket med synen på kvinnan i församlingen Willow Creek och i dag är det till exempel helt naturligt att kvinnor predikar. Konferensdagen i Korskyrkan var uppdelad i fyra seminarier. Under samlingarna visade Nancy på styrkor som kvinnliga ledare besitter just för att de är kvinnor, men också på hinder VÄLBESÖKT. Runt 200 kvinnor samlades som kan dyka upp på en kvinnlig ledares väg. För visst, menade Nancy är det förunderligt att de där små mygg-mikrofonerna är konstruerade för att passa en mans skjorta, och vilken manlig predikant råkar ut för att församlingsmedlemmar efter predikan söker upp en enbart för att kommentera ens klädsel? Har betydelse Samtidigt har Nancy under de senare åren fått bekräftelse på att hennes position som kvinnlig ledare i församlingen har betydelse, inte bara för andra kvinnor utan även för männen i församlingen För något år sen kom en av de manliga församlingsmedlemmarna i Willow Creek fram till Nancy Beach och berättade att hennes undervisning gjort honom till en bättre make, en bättre far och en allmänt bättre människa. MALIN ARONSSON PINGST.SE NR 1 2009 Symposium om svensk pingstmission Svensk pingstmission i ett internationellt perspektiv är ämnet för ett heldagssymposium i Uppsala lördagen den 28 mars. Seminariet hålls dagen efter David Bundy disputerar vid Uppsala universitet med en avhandling om svensk och skandinavisk pingstmission. Symposiet arrangeras av IPS, Institutet för Pentekostala studier, tillsammans med teologiska fakulteten vid Uppsala universitet, SIM, Svenska institutet för missionsforskning, och PMU Interlife. Många medverkande i Korskyrkan i Stockholm för att delta i ledardagen ”Med gåvan att leda”. FOTO: WILLOW CREEK, SVERIGE Vad tyckte du om ledardagen? Beryl Lindeman, pastor i Botkyrka pingstförsamling: – Hela dagen var väldigt proffsigt upplagd. Jag tycker väldigt mycket om Nancy, så därför valde jag att delta, även om jag egentligen är lite fundersam över om kvinnliga ledare verkligen behöver samlas för sig längre. Det känns som vi kommit över det stadiet här. Jag går nog hellre på en gemensam ledardag, faktiskt. – Det märktes att Nancy talade utifrån en amerikansk kontext, men ändå tyckte jag att det var både intressant och bra att lyssna på henne. – Bikupesamtalen blev också bra. Sen gillade jag att det var en kvinna som målade och illustrerade det Nancy talade om och att vi fick de bilderna på mejl efteråt. PINGST.SE NR 1 2009 Moni Höglund, församlingsutvecklare inom Evangeliska Frikyrkan: – För mig var det inga nyheter direkt, men samtidigt fick jag lite bekräftelse på saker jag själv funderat över. Det är bra att tvingas tänka efter. Jag är egentligen inte så mycket för det där med att man ska träffas bara kvinnor, men tycker att man höll det där tjejiga på en bra nivå. Sen var det faktiskt rätt kul att träffa alla och det blev lite extra roligt att jag kom hit tillsammans med min dotter. – Jag tycker det var bra när Nancy Beach utmanade oss att formulera vad vi är, vi gör och vad vi vill. Sen är det ju alltid bra att bli lite pushad i det här med att det som är jag, det duger. Under symposiet kommer Ove Gustafsson, direktor för SIM att medverka, liksom Lars Anderås, verksamhetsansvarig för Pingst internationellt, Allan Andersson, teologiprofessor vid Birminghams universitet, Donald Dayton, teologiprofessor från Illinois i USA, Jan Åke Alvarsson, rektor på PTS och direktor för IPS, Gunilla Nyberg-Oskarsson, teologie doktor med inriktning på missiologi och David Bundy, som den 27 mars disputerar i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, verksam som bibliotekarie vid Fuller Theological Seminary i Pasadena, USA. Gratis symposium Symposiet hålls på engelska, är gratis och kräver ingen föranmälan och kommer att hållas i Rum 118 på Linnégatan 1 i Uppsala. Om denna lokal skulle bli för liten flyttas symposiet till Pingstkyrkan i Uppsala. Ämnena under dagen är bland annat Pentecostalism and World Mission (pentekostalism och världsmission), Swedish Pentecostalism in the World – Characteristics and Some Analytical Points (svensk pentekostalism i världen – karakteristik och några analyser). 9 SVERIGE VÄLKOMNAD. Åsa Danielsson uttryckte tacksamhet för förtroendet när hon av LP-styrelsen utsetts till ny verksamhetsansvarig. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Åsa Danielsson blir ny LP-chef – Jag är tacksam för förtroendet och det är med stor ödmjukhet och fantastisk glädje som jag går in i det här arbetet. Det säger Åsa Danielsson, som i februari utsågs till ny verksamhetsansvarig för LPverksamheten. Vid förra årets Rådslag valdes Åsa Danielsson in i LP-verksamhetens styrelse. Hennes bakgrund som socionom, med projektledning och chefstjänster inom kommun och landsting och verksamhet inom coachning och organisationsutveckling kom väl till pass och redan i höstas var hon igång med konsultarbete inom LP-verksamheten, som bland annat handlade om ännu vassare kvalitetsarbete. – Efter att ha startat eget företag saknade jag de sociala frågorna och hade då också möjlighet att gå in i ett styrelsearbete, säger hon, men att bli chef för den här 10 verksamheten fanns inte i min föreställningsvärld. – Jag kände mig mest glad för att kunna hjälpa till och bidra med något. Frågan om att ta över som chef efter Lars Johansson fick hon strax före jul och sen vande hon sig vid tanken i små steg. – Jag har känt mig ledd i detta och det har känts väldigt föreberett, säger hon. Börjar 1 augusti Hon kommer att börja sitt nya jobb den 1 augusti, men innan dess finnas med bland annat på Nyhems- och LP-konferenserna. Under hösten kommer Lars Johansson att finnas kvar på LPverksamheten för att göra övergången så smidig som möjligt. Åsas man har redan jobb i Stockholm, men nu gäller det att hitta en lämplig bostad i Stockholmsholmsområdet och en bra skola för yngste sonen, som är 14 år och den ende av de tre bar- nen, som följer med i flytten från Falun. Den stora utmaningen inför framtiden beskriver hon så här: – Att jobba på kristen basis i nya arenor. Hon känner trygghet inför detta eftersom hon kan arenorna och har professionell erfarenhet av detta. Som socionom har hon också varit med och placerat människor i LP-behandlingarna. – De som vi såg som hopplösa skickade vi dit, säger hon. Enhälligt beslut När LP-verksamhetens ordförande Sören Eskilsson höll tal till Åsa Danielsson efter att styrelsen fattat sitt enhälliga beslut om att utse henne till chef var det hennes kompetens, erfarenhet och engagemang han lyfte fram. – Vi har känt ditt hjärta och ditt engagemang, din kärlek till församlingen och till Herren och sett din professionalism och det har varit väldigt roligt att ha dig i styrelsen det här året Han påpekade också att hon inte varit ensam påtänkt för jobbet och att hanteringen runt anställningen varit professionell med flera kandidater inblandade och med djupintervjuer. Vill vara med och förnya Åsa Danielsson drömmer om att få vara med och förnya arbetet på olika sätt och att se till att kvalitén hela tiden står i fokus. – Det finns resurser och något att bygga på i LP, säger hon. Arbetet handlar om att fortsätta stärka LP:s trovärdighet i samhället som ett bra alternativ för att erbjuda behandling och stöd för människor med missbruksproblematik och om att stärka de lokala aktörerna och att till exempel jobba vidare med ungdomsatsningen. Hon hoppas också att många fler människor ska vilja vara med och bidra med olika frivilliga insatser för LP-arbetet. ULRIKA RAMSTRAND PINGST.SE NR 1 2009 HALLÅ DÄR ... ... Elon Svanell, pastor i pingströrelsen som ingår i ledningsgruppen för årets Jesusmanifestation. Hur går det med förberedelserna för årets manifestation? – Det går bra och arbetet löper på. Vi har en bra arbetsgemenskap och alla tillstånd från polis är klara. Hur har ledningsgruppen påverkats av Åke Bonniers avhopp? – Det är ju aldrig roligt med något som kan uppfattas som en konflikt. Men vi har lagt det där bakom oss och tillåter det inte att störa oss. Och Åke har tydligt uttryckt sin önskan till oss om att det ska bli en bra manifestation. Kommer det att vara samma upplägg i år som förra året? – Ja, i stort sett. Precis som förra året inleder vi dagen med bön i Filadelfiakyrkan och sen blir det torgmöten runt om i Stockholm. – Nytt för i år är att vi också kommer att bli ett sådant i Vasaparken. Sen tågar deltagarna i torgmötena till avslutningsgudstjänsten i Kungsträdgården. Tror du att det blir fler som kommer med i år? – Vi hoppas på att ännu fler ska komma förstås, men i alla fall på minst lika många som PLANERAR. Elon Svanell representerar pingströrelsen, tillsammans med Gunilla Ågren, i ledningsgruppen för 2009 års Jesusmanifestation. FOTO: KLARA SVANELL förra året. Det är många utifrån landet som hör av sig och vill vara med. Finns det något tema för året? – Ja, i år har vi bestämt att det ska vara Johannes 3:16: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.” Vilken betydelse har en Jesus manifestation, tror du? – Vi har fått många vittnesbörd om att den betytt mycket positivt för många enskilda, inte minst entusiasm och glädje. Det känns förstås också viktigt att kunna visa på vår enhet som kristna. VÄLBESÖKT. Omkring 12 000 personer kom till gudstjänsten i Kungsträdgården förra året. Varför är du med och jobbar för detta? – Mitt namn kom upp när det behövdes ytterligare någon från pingströrelsen i ledningsgruppen. Jag tycker det är roligt och inspirerande att vara med och arbeta i ett sådant här sammanhang. ' FAKTA FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Hur mycket tid lägger ni ner? – Nu när det börjar närma sig manifestationen träffas vi ett par gånger i månaden. Och dessutom finns det en särskilt grupp som jobbar med allt det praktiska. ULRIKA RAMSTRAND Ledningsgruppen för Jesusmanifestationen 2009 Lennart Möller, ordförande, professor, EFS Gunilla Ågren, sekreterare, pingströrelsen Linda Bergling, rektor och pastor, församlingen Arken Erik-Kennet Pålsson, diakon, Katolska kyrkan Tjebbo van den Eijkhof, ledare, Ungdom med uppgift Kristina Frisk, administrativ chef, Frälsningsarmén Inga Johansson, konsulent, Svenska missionskyrkan Hans Weichbrodt, präst, Oasrörelsen Elon Svanell, pastor, pingströrelsen Adjungerad från 2008 års ledning: Hakon Långström, domprost emeritus, Svenska kyrkan Adjungerad för hemsidan: Tord Larsson, Agape Sverige Arbetsmiljöverket granskar församlingar Arbetsmiljöverket gör under våren inspektioner i en rad frikyrkoförsamlingar i Uppsala, Stockholms och Gotlands län. Första pingstförsamlingen att få besök var Filadelfia i Stockholm. Den 24 mars är det dags för Pingstkyrkan i Uppsala och dessutom ska pingstförsamlingen Harvest center i Märsta få besök. Arbetsmiljöverket har tidigare granskat flera hundra av Svenska kyrkans församlingar. Och nu PINGST.SE NR 1 2009 under våren vill man alltså titta också på andra samfundsförsamlingar. Ett trettiotal besök är inplanerade. Inte bara kristna samfund Det är inte bara kristna frikyrkosamfund som kommer att få besök utan också exempelvis Judiska församlingen och Islamiska förbundet. Granskningar kommer bara att ske i församlingar som har minst fem anställda. Arbetsmiljöverkets inspektionsbesök syftar till att stärka arbetsplatsens egen förmåga att förebygga risker samtidigt som arbetsgivaren får besked om vad som behöver göras. Granskningen kommer att hålla på från och med nu och fram till i juni och resultera i en rapport, som blir offentlig. Piensoho positiv Niklas Piensoho, som är föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Stockholm välkomnar granskningen, säger han till tidningen Dagen. – Jag tycker det är jättebra, vi behöver bli bättre på att ta vårt arbetsgivaransvar i kyrkorna. Drömmen är ju att vi ska bli omnämnda som en av de bästa arbetsplatserna, men det tror jag tyvärr inte. Vi har att jobba med på det här området och jag är bara glad för all hjälp vi kan få så att vi kan korrigera oss. Arbetsmiljöverket kan göra både föranmälda och icke anmälda inspektioner. Den här gången är dock alla arbetsplatserna informerade om att och när inspektionen ska göras. ULRIKA RAMSTRAND 11 SVERIGE I AKTION. Erika Englund och Samuel Wänglöv spelar in film för Ibra i Egypten. Här intervjuar de Lilian Rahees i Alexandria. FOTO: MATS LEVANDER Tv-elever producerar Ibrafilmer från Egypten I början av året var två tvelever från Kaggeholm i Alexandria och Kairo för att spela in filmer åt Ibra. Erika Englund (tv-linjen, år 2) och Samuel Wänglöv (tv-linjen, år 1) besökte Ibras partner i Egypten som producerar familjedrama. Resultatet av deras arbete är fem kortfilmer om arbetet som Ibra kommer att visa på möten och konferenser. Här berättar de om sina intryck från inspelningarna. Om filmningen Samuel: Både jag och Erika har varit ute och rest förut så det funkade bra. Den enda gången vi inte kunde filma ute var när vi ville filma utmed Nilen i Kairo. Då blev vi stoppade av vakter som fanns överallt för det var typ ett toppmöte på gång i 12 området som var fullt av ambassader. Erika: Intervjuerna rullade på och vi fick träffa dom vi ville. Men en sak som var svår var språket... En del intervjuer gjordes (med tolk) på arabiska och det ger ju lite mer efterarbete. Om folket som jobbar på plats Erika: Vi möttes av glada härliga människor, som visade ett väldigt stort engagemang för sin produktion. Vi brukade skämta med dom om att när de går och lägger sig så går vi svenskar upp och börjar jobba på morgonen... – De är måna om att förändra samhället och nå ut med det kristna budskapet, för att deras medmänniskor ska få det bättre. Det är ju stor skillnad mellan det egyptiska samhället och vårt, det är nog inte helt enkelt att stå upp för sin tro där majoriteten är muslimer. Samuel: De är otroligt hängivna och lever ut det de tror på. De har verkligen inte svårt att prata om sin tro. Det kändes tydligt när vi träffade dom som jobbar med ”Fruit salad”-programmet. De sitter i princip dygnet runt och chattar med folk som vill ha kontakt, de flesta gör det helt ideellt. – Det är en skön stämning på kontoret, med mycket skämtande. Moody och Suzy som leder arbetet är väldigt bra att göra med, och dom har lyckats få in folk som har brinnande hjärtan för arbetet. Om arbetet i Egypten Samuel: I Kairo fick vi träffa två personer som kontaktat uppföljningsteamet efter att ha sett programmet ”Ett lyckligt äktenskap” och fått personlig kontakt och rådgivning från dem. – Det är en programserie som inte ”rent ut” är kristen, även om värderingarna som kommer fram är utifrån Bibeln. Det ger tips och råd om olika situationer som kan uppstå i ett äktenskap. De tar upp allvarliga ämnen som exempelvis kvinnomisshandel. Om det når ut till folk, vilket det verkar göra, så är det ju jättebra. Erika: Dom berättade om vad chatt-kontakten betytt för dom och hur det förändrat deras syn på sitt problem. Så när dom berättar om att uppföljningen är ett viktigt komplement till tvshowen så håller jag helt med. Det verkar som människor i Mellanöstern behöver någon att prata med om sina problem. MARIA LEVANDER PINGST.SE NR 1 2009 Mediesamarbete med mission i fokus Nu är det dags att utveckla samarbetet mellan Ibra Media och Kaggeholms folkhögskola med medieutbildning och mission som gemensamma nämnare. Att samordna aktiviteter och dra nytta av de olika erfarenheterna av medieutbildning i Sverige och internationella erfarenheter av medieproduktion och medieutbildning tror man är ett lyckat koncept. Genom åren har det funnits många kopplingar mellan Ibra och Kaggeholms folkhögskola. Det har genomförts missionsmediekurser, skolans lärare har undervisat Ibra-folk i fält och många medieelever från Kaggeholm har arbetat med Ibras mediearbete i olika länder. – Missionskurser har gått som en röd tråd genom Kaggeholms historia ända sedan starten 1943, säger Per Håkansson, rektor på Kaggeholm. Nu skulle vi vilja utveckla kopplingen mellan media och mission. I vårt samarbete tror jag att vi kan både ge och ta. – Vi kan hjälpa Ibra med utbildning, och erbjuda samarbete vad gäller kunskap, personal och teknik. Våra elever kan erbjudas en utblick i världen. Vi önskar att Kaggeholm ska bli en mötesplats där man lär sig mer ' FAKTA SAMARBETAR. Fyra herrar med gemensam agenda. Från vänster Per Håkansson, Mats Levander, Gösta Åkerlund och Svante Hektor. om Ibras metodik med kontaktskapande och uppföljningsarbete. Det är dags att vi börjar tillämpa en framgångsrik metod i vår egen miljö, menar han. – Kaggeholm har en kompetens som passar bra in i vårt utbildningsarbete, säger Gösta Åkerlund, Ibras chef. Skolan är en utbildningsanstalt med gamla anor, men har länge legat i framkant när det gäller medieutbildning. Eftersom vi båda finns inom pingstsfären tycker vi att det är naturligt att hitta vägar till samarbete, vilket vi även gjort tidigare. Ny tjänst på folkhögskolan Det första konkreta steget i samarbetet blir att inrätta en ny tjänst på folkhögskolan, en halvtidstjänst som Mats Levander kommer att tillträda till somma- Ibra Medias och Kaggeholms utbildningar IBRA Tre träningscenter som drivs av Ibras partners och som erbjuder korta och längre kurser i sin respektive region: Mellanöstern – Ibrahimiya Media Centre, i Alexandria, Egypten. Västafrika – MediAfrique, i Lomé, Togo. Öst- och Centralafrika – Habari Maalum College, i Arusha, Tanzania. PINGST.SE NR 1 2009 ren, under förutsättning att församlingar kan bidra till lönekostnaderna. – Nu har vi en naturlig, personlig koppling till det internationella arbetet, berättar Per Håkansson. Genom Mats Levander som är lärare på tv-linjen, och som tidigare i olika omgångar jobbat med medieträning ihop med Ibra i Tanzania och Mellanöstern. Mediekurser i fält På ”att-göra”-listan står bland annat utveckling och genomförande av kortare och längre mediekurser i fält eller på Kaggeholm, kurser inom Ibras distanskursverksamhet, rådgivning i medieaktiviteter för organisationer i fält och i församlingar i Sverige, utveckling av medieoch kommunikationsprojekt tillsammans med organisationer ' FAKTA Viktig koppling För båda parter är en viktig aspekt av samarbetet kopplingen till pingstförsamlingarna, som är uppdragsgivare åt både Kaggeholm och Ibra. Svante Hektor är utbildningsansvarig på Ibra, och tror att Ibra har mycket att bidra med. – Vi har exempelvis lyckats bra med mediestrategi och uppföljningsarbete i vårt mediearbete, det är en kunskap vi skulle kunna tillföra svenska församlingar som använder media i sitt församlingsarbete. MARIA LEVANDER Kaggeholm – Ibra-kopplingar ”Training of Trainers”-kurser Personer från andra länder – snabbkurser i pedagogik för mediefolk. ”Distance Media” – internetbaserade kurser 15 olika kurser på engelska. 7 olika kurser på arabiska. Snart kurser på franska. Ett antal kurser ute i fält. har gått en medielinje på Kaggeholm och sedan arbetat med Ibras arbete i fält, till exempel Paul-Marcel Hakizimana i Rwanda. Ett antal Kaggeholmselever har så småningom arbetat med utbildning i Ibrasammanhang, till exempel Louise Norrman, Lars Klingsbo, Cilla och Micke Stjernberg, Marcus KAGGEHOLM Journalistik (2 år) Tv-produktion (2 år) i fält och församlingar i Sverige. Detta kommer att innebära ett mycket nära samarbete med församlingar som stöder internationella medieprojekt, projekt som i många fall har en delfinansiering från PMU Interlife. Lennartsson, Pia Koivula, Jonas Nimmersjö och Maria och Mats Levander. Flera av Kaggeholms lärare har haft kortkurser i fält, som Torbjörn Stolpe, Johanna Litsgård, Roland Lord. 2002–2004 kördes en missionsmedieutbildning, en ettårig utbildning med praktikmöjlighet ett år utomlands. 13 VÄRLDEN PRISAD. Doktor Denis Mukwege, som under vintern fått FN:s Mänskliga rättigheter-pris, utnämnts till Årets Afrikan och fått Olof Palme-priset, intervjuas i Birger Thuresons nya bok, där också 13 kongolesiska kvinnor fått berätta om vad de varit med om i krigets spår. FOTO: BIRGER THURESON Ny bok om Kongos glömda kvinnor Birger Thureson har skrivit tolv böcker. Plus några till. I slutet av april kommer han med en ny bok, De glömda kvinnornas röst. Kanske den viktigaste av dem alla. Om kvinnor i Kongo och doktor Denis Mukwege. År 2006 kan sägas vara första kapitlet i den då ännu oskrivna boken. Uppdraget då gällde att spela in en film för PMU InterLife från Panzisjukhuset i Kongo, med temat ”De glömda kvinnorna”. Två år senare blev det en ny resa, nytt lyssnande till nya och gripande människoöden, nya intervjuer och till slut en ny film. På första parkett, innan filmen ens var klar, kände Birger att detta var mer än bara ett personligt engagemang. – Alla dessa kvinnoöden grep verkligen tag i mig, säger han allvarligt. När så ECHO (EU-kommissionen för utveckling och humanitärt bistånd) gav PMU InterLife ekonomiska möjligheter att 14 lyfta fram detta projekt på ett tydligare sätt, blev tanken verklighet: en bok. Det blev därför en tredje resa, Birger Thuresons denna gång nya bok De glömda med boken kvinnornas röst som ressäll- kan vara hans hittills. skap och viktigaste FOTO: ULRIKA mål. Den RAMSTRAND skulle fyllas med aktuellt och viktigt innehåll. – De tre veckorna i Kongo tillbringade jag i stort sett hela tiden på sjukhuset där jag intervjuade 13 kvinnor, som har – om uttrycket tillåts – huvudrollerna i boken. Doktorns livshistoria – Dessutom satt jag varje morgon 45 minuter, i ett par veckors tid, med doktor Denis Mukwege och fick hans livshistoria, såsom den blivit nedtecknad i boken, berättad för mig. Men boken är mer än en intressant biografi. Den ger också en bakgrund till det som sker nu. Så består ett avsnitt i boken av en historieskrivning av Kongo, där författaren haft ambitionen att sätta strålkastarljuset på hur detta land exploaterats på ett synnerligen grymt sätt, från Leopolds dagar till våra. Landets naturrikedomar kan sägas ha blivit dess förbannelse, menar Thureson. Ett annat textavsnitt avhandlar det sexuella våldet som vapen i krig, ett våld som drabbar kvinnor mycket hårt. Boken innehåller också en intervju med biståndsminister Gunilla Carlsson, som besökt Panzisjukhuset och sett och imponerats av Denis Mukweges arbete. Är detta den viktigaste bok du skrivit, vill jag veta. Birger blir tyst en lång stund. Funderar. – Den kan bli det. Allt beror på effekterna. Men det är definitivt boken med det viktigaste ärendet, budskapet. Om den uppfyller sitt syfte, att skapa opinion i omvärlden, är jag tacksam. Tyst om Kongo För Birger tycker det varit alldeles för tyst om Kongo. – 2006 var det få som skrev om Kongo, men sedan doktor Mukwege fick Palmepriset och FN:s pris har det skrivits och rapporterats betydligt mer. För bokens förläggare, Inger Lundin, är Denis Mukwege och dennes arbete skälet till att förlaget Libris ger ut boken. Att denne sedan blivit uppmärksammad med diverse utmärkelser är en bonus. – Det känns naturligt och roligt att samarbeta med PMU i detta bokprojekt. Och självklart är det fantastiskt att få lyfta fram en så stor personlighet som doktor Mukwege. Att läsa om kvinnorna som Birger mött är en oerhört stark upplevelse. LASSE VÄCKLÉN Fotnot: Boken ges ut av Libris i april. PINGST.SE NR 1 2009 Utdrag ur boken Toner av smärta och hopp I bland skär ett rop genom luften; högljudd gråt sprider sig från individen till gruppen, ropet växer i omfång och styrka. Någon är död. Sjukdomen kunde inte botas. Livet är slut. Anhöriga öppnar smärtans slussar och låter sorgens flod välla fram. Ropen och gråten berättar att även den bästa sjukvård har sin begränsning, att den inte kan förändra livets grundvillkor, nämligen att det är ändligt, att döden till sist drabbar oss alla. Och jag påminns om att detta är Afrika, inte Sverige, där döden och sorgen diskret stuvas undan så att omgivningen inte ska bli störd. Smärtans rop skär djupast i den som hör det när ett litet barn har dött, när moderns förtvivlan tycks gränslös och omgivningens tröst utan verkan. Jag hör det en dag när en procession går förbi med en liten vit kista. Då tänker jag igen på dessa kvinnor, de som flockas här, de våldtagna och förnedrade som kommit hit med alla sina mörka minnen av familjemedlemmars död. Makar och söner och döttrar och bröder och systrar som brutalt och meningslöst plågats till döds av rebeller och milisgrupper och soldater utan nåd och utan barmhärtighet. Nu sörjer de med andra, deltar i deras gråt, och för en stund kan jag tycka att det är Kongos historia som blottas likt ett öppet sår. När ska plågan ta slut för detta lidande folk? Och så, den andra sidan, den hoppets ton som jag också hör bland sjukhusets byggnader. Kanske klarast och tydligast i de morgonsamlingar som hålls på den rektangulära gården med grovt, nyklippt gräs och välskötta blommor i mitten under den öppna himlen och sittplatser under tak. På kortsidan står en talarstol med mikrofon, och alldeles intill, på ena långsidan, agerar vissa morgnar en kör, uppbackad av trummor. Kvinnan som spelar på trummorna med stor energi ser ut som om hela hon är fylld av lycka. Kvart över sju samlas de här, patienter som inte är bundna vid sängen och personal som har tid. Man sjunger tillsammans, kraftfullt och rytmiskt. Tillfälliga gäster på sjukhuset presenteras. Någon läser tröstande bibelord och talar, uppmuntrande och upplyftande, för att ingjuta hopp och förtröstan i nedstämda sinnen. Man sjunger igen, klappar takten när rytmen lockar till det, och morgonsolen får fukten i gräset att glittra. Utan fred ingen kvinnofrid Det sexuella våldet har antagit gigantiska proportioner och blivit ett hot mot hela samhället i östra DR Kongo. Finns det en väg till försoning, hållbar fred och efterlängtad kvinnofrid? Doktor Denis Mukwege från Bukavu, årets Olof Palme-pristagare, är huvudtalare, i seminariet Utan fred ingen kvinnofrid, som PMU Interlife arrangerar i Filadelfiakyrkan i Stockholm den 23 april på förmiddagen. Övriga medverkande är dr Kuye-Ndondo, senator och tidigare ordförande för Freds- PINGST.SE NR 1 2009 och försoningskommissionen i DR Kongo, Eva Lövgren från Sida, en representant från Utrikesdepartementet, Niklas Piensoho, föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, Niclas Lindgren, PMU Interlifes direktor, och Birger Thureson, författare och seminariets moderator. I seminariet släpps också boken De glömda kvinnornas röst – Doktor Denis Mukwege och kampen för människovärde i krigets Kongo. Seminariet är kostnadsfritt men anmälan krävs senast 17 april till info@pmu.se 15 REPORTAGE ”Johnny gashand” har börjat varva ner Kennet hade bestämt sig. Mer än 30 år ville han inte bli. Och den dagen livet tog slut skulle det ske i full fart på en motorcykel. Nu har han passerat de 30 och gillar fortfarande att trycka gasen i botten. Men nu har livet blivit viktigt för honom. – Ska du inte passa på att kolla runt? Kennet Hasselgren tycker jag är konstig som säger nej. Vi befinner oss på Älvsjömässan, där mässan ”På två hjul” pågår. Blänkande kråm, häftiga motorer, brakande och gasande och skinnställ så långt ögat når. Här trivs Kennet, som själv beskriver sig som extremt motorintresserad, som fisken i vattnet. Själv är jag för feg för att ens åka bakpå en motorcykel och har väldigt lågt utvecklat motorintresse. Men däremot lyssnar jag gärna på Kennets livsberättelse. Tidigt blev hojar hans stora intresse. Att meka med och köra på. Riktigt, riktigt fort. – Det var vinna eller dö, säger han. Mina polare kallade mig ”Johnny gashand”. Han berättar om farter mellan 200 och 300 kilometer i timmen och jag tänker i mitt stilla sinne att jag är glad att jag inte stötte på honom i trafiken då. – Jag körde alltid så fort så att jag säkert skulle dö om det hände något, säger han. Jag ville förresten bara leva till 30. Det var nära många gånger att det tog slut. – Jag gjorde så mycket dumt, sammanfattar han, men preciserar inte mer än så. Livet blev i alla fall ganska komplicerat för honom, förstår jag. För mycket alkohol och trasiga relationer till exempel. Döptes som 10-åring Kennet växte upp i pingstmiljö och döptes faktiskt redan som 10-åring. – Men jag fick aldrig någon riktigt egen tro, konstaterar han, och sen tyckte han inte att han passade in där med sitt motorintresse. – Jag blev liksom dömd, säger han. Hans bror, som också kör båge, lyckades dock för några år sen att få med honom på en träff för kristna motorcyklister i Värnamo. – Jag kände mig lite mittemellan där, säger han. 16 DRÖMFRU. Ethel blev Kennets bönesvar när han prövade Gud genom att sätta in en "omöjlig" annons på datingsajten 7EHimlen. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND På den där träffen fick han en så kallade Biker Bible, det vill säga ett Nya testamente framtaget speciellt för motorintresserade. Här finns också en del vittnesbörd och information om kristna klubbar. – Jag som egentligen aldrig läst något annat än motortidningar tidigare började läsa i den där bibeln och undan för undan började jag fatta. Det kändes som om Gud gav mig förståelsen. Jag hade aldrig kunnat fatta det där på egen hand. – Nu ser jag Bibeln som en manual. Jag ber och slår i Bibeln och känner att den talar till mig. Allt eller inget Efter ett tag av bibelläsning började Kennet känna sig ”grå”. Vem var han? Var hörde han hemma? Han var skild och hade inget boende. Han kände att nu var det allt eller inget som gällde. – Så jag gav Gud ett ultimatum, berättar han. Jag sa till honom att ”finns du så ser du PINGST.SE NR 1 2009 SNABBÅKARE. Motorer och snabba åk har varit en del av Kennet Hasselgrens livsstil sen tidiga år. ”Men nu ber jag till Gud att jag ska bli av med längtan efter att köra så extremt fort”, säger han. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND till att jag får ett riktigt liv”. Alternativen var att bli den farligaste som finns eller den farligaste för Gud. ”Ville träffa en fantastisk fru” Kennet gjorde det inte lätt för Gud. Han satte in en annons på den kristna dejtingsajten 7Ehimlen och så sa han till Gud att inom 14 dagar ville han ha träffat en fantastisk fru. Blev det inte så skulle han dra söderut med en HD, bestämde han. Kennet skrev en text om att han ville träffa någon som kunde förstå ett totalt motorfreak och som var både biker och tjej samtidigt och som kunde ta att han levde i motorvärden och inte kunde vara en familjekille. Kennet skrattar. I samma monter som vi sitter finns Ethel med. Hon som svarade på annonsen och som han träffade första gången PINGST.SE NR 1 2009 i maj 2004, förlovade sig med den 13 augusti och gifte sig med i december samma år. – Det var så svårt att svara på den där annonsen, berättar hon. Jag försökte kämpa emot, men jag kom inte ifrån den. Det var Gud som talade, det är jag övertygad om. Nu lever Kennet sitt liv för Gud tillsammans med Ethel. Han är lika motortokig som förut, har just köpt en Harley turbo, men har börjat be Gud att ta bort längtan efter att köra i de extremt höga farterna. Och så sakteliga bygger han upp kontakten med sina barn. – Jag har fått ett lugn och en ro i mitt liv, säger han. Jag känner mig säker på mig själv, jag vågar stå upp för saker, jag känner mig trygg och är mycket mer öppen är förr. Min fru säger att jag är totalt förvandlad. Kennet beskriver det som att han aldrig är ensam längre. – Nej, vi är alltid minst fyra, säger han. Jag, Gud, Jesus och den helige Ande. Driver egna företag Nu driver han ett par företag i bygg- och motorbranschen och jobbar för att kunna låta vinsten vara med och sponsra det arbete som Church on Wheels bedriver (se artikel sid 19). – Jag och Ethel hjälper också till i Church on Wheels monter på mässor och sånt. De bor strax utanför Uppsala och är medlemmar i Pingstkyrkan där. Kennet vill inte bara nöta kyrkbänken, utan vara med och jobba med olika saker. Bland annat har han och Ethel dragit igång julaftonsfirande i kyrkan och i februari höll de i en träff för nya medlemmar. – Det kanske blir tradition, säger han. ULRIKA RAMSTRAND 17 REPORTAGE BIKERPASTORN – En hoj är en jättebra samtalsinledare. Min har jag dessutom byggt själv. Ulf Mannebäck, som är bikerpastor med Linköping som utgångspunkt och har devisen ”Jesus is Lord” på sin skinnväst, är säker på att han Guds kallelse till sitt uppdrag. Att finnas med på motormässor, festivaler och mc-träffar och att hjälpa och stötta kristna mc-klubbar. Ulf Mannebäck är en del av pastorsteamet i Sionförsamlingen i Linköping sedan år 2000. Han kom dit för att dela sin tid mellan LP-arbetet och Biker Church, den organisation som från och med förra året blivit Church on Wheels. Men arbetet i motorvärlden är det som ligger närmast hans hjärta numera, förstår jag. Nu jobbar han halvtid med detta och stämplar på andra halvan. Innan han kom till Linköping hade han bland annat varit föreståndare för LP-hemmet Stenbacka och föreståndare i Alfta pingstförsamling. – Med det här arbetet når vi många 40talister konstaterar han. Jag får hela tiden vittna om Jesus och jag tycker det är en sån stor öppenhet i den här världen. Vi når otroligt många och det är alltid många som vill ha våra biblar. Når 250 000 människor per år På ett år når Church on Wheels omkring 250 000 människor, berättar han. Detta genom att finnas med på mässor och mcträffar runt om i landet. I Church on Wheels monter på mässan ”På två hjul” får de besökare som vill ta med sig en bikerbibel. Och det brukar vara många. – När vi var med på Expo i Falun i höstas kunde vi ge bort 500 biblar, berättar Ulf. Ulf Mannebäck växte upp med trassliga familjeförhållanden, flyttade mellan föräldrarna och upptäckte tidigt både alkohol och narkotika. Redan som 15-åring var han sprutnarkoman. När han var 20 år blev han frälst. Men det tog några år innan han fick ordning på sitt liv och hjälpen fick han på Linneahuset i Göteborg. Som drogfri och frälst köpte han sin första motorcykel och begav sig på träff till den kristna mc-klubben Messengers. Där träffade han sin fru Elisabeth och där 18 VIGSELFÖRRÄTTARE. Ulf Mannebäck får både nu och då förrätta lite mer okonventionella vigslar. upptäckte han också att motorcykeln kan vara ett bra redskap för att nå fram till människor. – Jag låter helt enkelt Gud vara med i mitt intresse, säger han och det hjärtat är fullt av det berättar man om, säger han. Kända utanför kyrkorna Church on Wheels har börjat bli riktigt kända utanför kyrkorna, berättar han. Ett exempel på det är att han ofta blir anlitad som vigselförrättare. – Jag har vigt 11 motorcykelpar vid det här laget, berättar han och jag har även haft någon begravning. Ulf Mannebäck menar att organisationen når alla slags samhällskategorier. De som gillar motorcyklar och motorsport är en brokig skara människor. När jag letar mig fram mellan montrarna på mässan ”På två FOTO: CHURCH ON WHEELS hjul” noterar jag att det stämmer. Här finns förstås de långhåriga, lite äldre männen med lätt kalaskula och skinnklädsel, men också familjer i alldeles vanliga kläder som drar barnvagnen mellan montrarna. – Vi finns till för alla som vill ha kontakt, säger Ulf. ”De flesta är skötsamma” Det gäller också om det skulle handla om människor med kontakter i organisationer som Hells Angels. – De flesta som kör motorcykel är faktiskt skötsamma, även om det finns några som utmärker sig, slår Ulf fast. Han tror inte att de ökade bränslepriserna kommer att påverka årets säsong. – Nej, motorcyklarna drar så lite att det inte spelar någon roll. ULRIKA RAMSTRAND PINGST.SE NR 1 2009 HEMMABYGGE. En hoj är en bra samtalsinledare. Inte minst när man byggt den själv, menar Ulf Mannebäck. ' FAKTA FOTO: CHURCH ON WHEELS Church on Wheels – en ideell förening med internationella kontakter En ekumenisk ideell förening, som bygger nätverk mellan enskilda motorintresserade, olika mc- och motorklubbar och kristna organisationer. Vill hjälpa motorfolket att hitta en andlig tillhörighet. Serviceorgan för kristna motorklubbar. Finns med på mc-träffar, mässor och motorfestivaler. Erbjuder själavård, krisgrupper, PINGST.SE NR 1 2009 gudstjänster för motorbundna, vigslar, barnvälsignelser och begravningar. Hjälper kristna motorintresserade med redskap för att vittna. Delar ut Biker-biblar. Bytte namn från Biker church till Church on Wheels i juni 2008, bland annat för att bredda verksamheten. Har internationella kontakter, exempelvis i Finland och Ukraina. Har startat bärarlaget Stödhjulet för den som vill ge ekonomiskt understöd till organisationen. Ger ut ett nyhetsbrev. Ordnar en mc-träff helgen efter midsommar på Bjärka Säby varje år, dit ungefär 300 personer brukar komma. Har en egen hemsida: www.churchonwheels.se. 19 SVERIGE KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet Största utmaningen ligger framför bland undrar jag om vi inte står inför vår allra största utmaning någonsin. Och det vill inte säga lite, för Pingst har alltid tagit sig an stora utmaningar. Det ligger nog i våra gener, i vårt DNA. Vi var med och skickade missionärer till Kina och Afrika innan vi knappt ens visste att dessa världsdelar fanns. Det jag har hört är att dödligheten var så stor när vi sände våra första missionärer till Afrika att de flesta dog under sitt första år där. Så stor var risken att dö att de i sitt bagage hade med sig brädor till sin egen kista! Ändå duckade vi inte för utmaningarna. Ungdomar stod på kö för att få resa ut. Men nu gäller det alltså igen. Fortfarande, trots att vi lever över 2000 sedan Jesus dog, så har en tredjedel av jordens ännu inte hört talas om Jesus! Det är vår utmaning. I OCH DEN UTMANINGEN ÄR ENORM. För många av dessa lever i länder där man kan bli dödad om man byter religion. Eller fängslad för att man döper sig. Men menar vi allvar med att vara en missionerande rörelse får vi inte ducka för ens de största av utmaningar. Och om vi antar utmaningarna får det resultat. I början av 70-talet fanns det kanske ett tusental kristna i Nepal. Man fick ett års fängelse om man lät döpa sig och sex års fängelse om man döpte någon. Trots det, eller kanske därför, så finns det idag mellan 500 000 och 1 miljon kristna i landet! Så det går att nå framgångar även i de tuffaste miljöer. Och det lönar sig. FRÅGAN ÄR OM det fortfarande finns så pass mycket kraft i vår gamla rörelse att vi är beredda att ta oss an den kanske största utmaningen av dem alla. Att nå denna tredjedel av jordens befolkning. Två miljarder människor. Jag tror det. Gör du? Tror du det så mycket att du är beredd att satsa ditt liv för det? LARS ANDERÅS Verksamhetsansvarig Pingst Internationellt 20 HÅLLER I TAKTPINNEN. Ingemar Tessin kommer att dirigera under FOTO: LISS PERSSON orkesterhelgen i Smyrnakyrkan, Göteborg. Smyrna arrangerar orkesterhelg i april Helgen 25-26 april kommer Smyrnaförsamlingen i Göteborg tillsammans med Pingst och musikkonsulent Peter Stolpestad att arrangera orkesterhelg. – Tanken är att musiker i våra församlingar under två dagar skall mötas för att lära mer av erfarna instruktörer, säger Stolpestad. Helgen ska också ses som en förberedelse för höstens sångoch musikkonferens i Smyrna där en stor orkester kommer att utgöra stommen i flertalet samlingar. – För många musiker i våra kyrkor finns en önskan att få spela tillsammans med andra och också få ny inspiration, säger Peter Stolpestad. Deltagarna kommer att få möta och lära känna stråk-, träblås- och brasspecialister. Avslutas med konsert Instruktörer under orkesterhelgen blir violinisten Peter Magnusson från Göteborgsoperan, samt från Göteborgs Symfoniker cellisten Lidia Thurestedt, oboisten Mårten Larsson samt trombonisten Peter McKinnon. Helgen avslutas med en offentlig konsert. Dirigent för orkesterhelgen blir Ingemar Tessin. Nystart för Mission Outlook Efter ett års uppehåll nystartar missionskursen Mission Outlook till hösten på Viebäcks folkhögskola. Höstterminen är förlagd till Viebäck med undervisning i missionskunskap, kulturförståelse med mera. En fältvecka ute i naturen finns med och även många spännande besök från olika regioner i världen. Under vårterminen läser man en kurs i Uganda tillsammans med elever från olika afrikanska länder. I två månader bor och studerar man tillsammans och lär känna varandras kulturer på nära håll. Nytt för i år är också fyra veckors är tänkt att ge en bra grund för fortsatt missionsengagemang. Fotnot: Mer information och ansökningshandlingar finns på www.outlookafrica.se PINGST.SE NR 1 2009 Kurser för bättre relationer och äktenskap över hela Sverige I början av året hölls en kurs på temat ”Håll kärleken levande” i Deje. Ett tiotal personer från Pingstförsamlingen deltog i kursen, som hölls på söndagsmorgnar i församlingens kyrka. Kursledarna Helena och Robert Leben är några av deltagarna i den utbildning för 30-talet Tillsammansambassadörer som sker i samarbete med Kaggeholms folkhögskola. Deltagarna är just nu flitigt upptagna med att ordna lokala Tillsammansarrangemang. – Vi ville passa på nu när vi själva går en utbildning och ta vara på de möjligheter det innebär i form av nätverk att få feedback och råd och stöd från, säger Robert Leben. Den kurs han och hustrun Helena just ansvarat för vände sig till församlingsmedlemmar. – Vi valde att börja med de närmaste först, berättar Robert Leben. Behovet av den här typen av kurser är enormt, menar han. – Det är ett hett ämne som berör så många, men tyvärr har vi ofta lämnat de här frågorna därhän i församlingarna, säger han. Robert talar av egen erfarenhet. Han har själv ett kraschat äktenskap bakom sig och en dotter från det förhållandet. – Ny- och omkonstruerade familjer är en stor utmaning i dag, konstaterar han. PÅ KURS. I november startade Tillsammans och Kaggeholms folkhögskola utbildningen för ett 30-tal familjeambassadörer. Utbildningen pågår över tre terminer med tre intensivträffar och hemuppgifter däremellan. och föräldrakurser. Här är bara några exempel: Magnus Larsson, som är ungdomspastor i Mullsjö, har ordnat en lokal utbildningsdag en söndag nu i mars med fokus på att ta tron till hemmet. I Skellefteå pingstförsamling ordnade Carolina Sandqvist en familjedag i pulkabacken i början av februari. Syftet var att familjerna skulle få träffas och bygga relationer, som funkar också utanför kyrkans väggar. Miriam Karlsson från pingstförsamlingen i Västra Frölunda har tillsammans med tre familjer startat en kombinerad massage- och föräldrautbildningskurs. Alla tar med sig var sin familj, som inte tillhör församlingen. Samarbete med kommunen I Falun såg Gunilla Tell till att Centrumkyrkan fick besök av Alf B Svensson på Alla hjärtans dagkvällen. Den föreläsningen blev också upptakten till ett samarbete med kommunen riktat till föräldrar i kommunen. – Nu har vi nått längre än vi kunnat drömma om, säger Gunilla Tell. Inbjudan har gått ut till alla skolor och vi har annonserat i lokala tidningar. De sex familjeambassadörerna i Vallhovskyrkan i Sandviken fick också Alf B Svensson att komma dit på Alla hjärtans dag, men på eftermiddagen. Som uppföljning av det besöket kommer de att erbjuda en samtalskurs på fem tillfällen kring ämnet ”Håll kärleken levande”. Bridget Johansson i Ölmstad arrangerade en kreativ bönedag för barn och föräldrar med de fem sinnena i centrum den 15 mars. I Norrtälje arrangerade Lotta Thunborg en frukost den 7 mars på temat ”Förmedla tron till barnen”. ULRIKA RAMSTRAND Stort behov Även om behoven av relationsundervisning är stort i församlingarna så vill inte han och Helena nöja sig med den målgruppen. De har planer på att vidga upptagningsområdet och förhoppningsvis ska de framöver kunna erbjuda både föräldra- och relationskurser genom kontakter med Mödra- och Barnavårdscentralerna. Robert och Helenas kurskamrater runt om i Sverige är också flitiga med att ordna relationsPINGST.SE NR 1 2009 21 UNDERVISNING Gudstjänsten Uno Solinger skriver: Hur gudstjänsten gestaltas betyder mycket för att unga och äldre ska växa i tro och stanna kvar i församlingens gemenskap. R aderna i sången här nedanför av Roland Stahre uttrycker längtan efter en mötesplats präglad av kärlek och öppenhet, ett rum där vi tillsammans möter Gud. Låt våra hjärtan få mötas på en plats där kärleken bor I ett rum där alla kan rymmas I ett hus där framtiden bor Jag tror vi är många som kan stämma in i denna bön. Men jag tror också att du och jag känner tacksamhet för gudstjänster där Gud berör våra hjärtan. Jag tänker med glädje på gudstjänsten i söndags. Jag minns barnens glädje, jag kommer ihåg hur vi tillsammans firade Herrens måltid i tacksamhet till Gud. Men det som berörde mig mest var Guds närvaro. Det är viktigt att ta vara på det som är positivt och att försöka utveckla gudstjänsten till den heliga och varma mötesplats Gud har tänkt. VAD ÄR EN GUDSTJÄNST EGENTLIGEN? Är det viktigt hur den firas? Vad betyder gudstjänsten för församlingens utveckling? Jag tror varje församling skulle må bra av att fundera mer kring dessa frågor. Det handlar inte bara om ”trivseln” för medlemmarna, frågorna berör också vår förmåga att attrahera och inlemma nya människor. Hur vi lyckas med strävan att vinna människor beror sist och slutligen på om människor 22 Uno Solinger är föreståndare i Pingstförsamlingen i Kalmar. ”hittar hem” i församlingens gemenskap. Hur gudstjänsten gestaltas betyder mycket för att unga och äldre ska växa i tro och stanna kvar i församlingens gemenskap. Kan gudstjänsten vara relevant så att den möter människors frågor och längtan och samtidigt vara laddad av Guds närvaro? Ja, jag tror att det är möjligt. GUDSTJÄNSTEN ÄR ETT MÖTE med den uppståndne. En vanlig söndag möts människor runt jorden för att fira en uppstånden Frälsare. Folk med olika kultur, språk och traditioner samlas kring Jesus, för att just den dag han uppstod tillbe honom. Att fira gudstjänst på söndagen (den första veckodagen) är en sedvänja med rötter i evangelierna. Där berättas att Jesus visade sig för lärjungarna på påskdagen - den första veckodagen, Joh 20:19–23. Precis en vecka senare visar sig Jesus på nytt för dem på samma vis, Joh 20:26. På detta sätt infriar Jesus löftet ”där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem”, Matt 18:20. Löftet från Jesus om hans närvaro gäller än och ger varje gudstjänst en laddning. Fast vi inte ser honom finns han med oss när vi ANNORLUNDA MÖTESPLATS. I gudstjänsten är samlas kring honom. Därför kan när som helst den slöja som skiljer mig från den eviga världen dras undan och jag får se en skymt av Herren. APOSTLAGÄRNINGARNA BEKRÄFTAR den första veckodagen som de första kristnas viktigaste mötesplats. På pingstdagen (också den första veckodagen) utgjuts Anden och församlingen träder fram. Lukas berättar att de troende fortsatte att mötas på den första veckodagen, Apg 20:7, och i Uppenbarelseboken berättar Johannes att han kom i hänryckning just på ”Herrens dag”. När han på ön Patmos blickar ut över Egeiska havet och han tänker på syskonen som samlas till gudstjänst kommer Jesus själv till honom. Dagen då man hyllade Jesus bar alltså redan då namn efter den mötesplats som PINGST.SE NR 1 2009 alla välkomna att medverka med olika gåvor, men allt sker för att Gud skall bli trodd och älskad, skriver Uno Solinger. gav de kristna kraft och mod. Det var ”Herrens dag”, den dag då han triumferat över döden, den dag vägen till Guds hjärta öppnats för varje människa, den dag som påminner om att han är med oss alla dagar. Så har kristna genom historien fortsatt att samlas denna dag för att hylla den levande frälsaren. VARJE GUDSTJÄNST ÄR ETT möte med den levande Guden. Präglar det oss eller har influenserna från underhållningskulturen gjort att vi alltför ofta betonar mänskliga prestationer? Vad händer när våra insatser hamnar i blickpunkten genom att hyllas eller kritiseras? Jag tror det över tid förflackar gudstjänsten. Ett sätt att pröva vad som är långsiktigt hållbart är att fundera över varför folk kommer till kyrkan. Är det främst för att uppleva underhållning eller för att möta Gud? Vad Vi måste förstå att gudstjänsten är en annorlunda mötesplats, att här är alla välkomna att medverka med olika gåvor, men allt sker för att Gud skall bli trodd och älskad. ’’ PINGST.SE NR 1 2009 FOTO: BENGT JÄGERSKOG förväntar sig nya besökare? Kommer de inte för att undersöka om det finns en levande Gud som kan göra skillnad i deras liv? VI MÅSTE, TROR JAG, förstå att gudstjänsten är en annorlunda mötesplats, att här är alla välkomna att medverka med olika gåvor, men allt sker för att Gud skall bli trodd och älskad. Då kan våra olika bidrag (både mänskliga och andliga) medverka till att församlingens tillväxt. Paulus undervisning i kapitlen 12 och 14 i Första Korinthierbrevet visar hur viktig gudstjänstens innehåll är för församlingens tillväxt. En gudstjänst har ingen publik utan bara deltagare. När det vi gör tillsammans riktas mot Gud bidrar mångas medverkan till att människor förnimmer Guds närvaro, 1Kor 14:24–25, 26. Då kan gudstjänsten bli den heliga mötesplats där människor berörs på djupet. 23 UNDERVISNING När vi delar både glädje och sorg med varandra öppnas våra hjärtan för Gud. ’’ BETYDER FOKUS MOT GUD att allt vi bär med oss är oviktigt? Tvärtom, när vi delar både glädje och sorg med varandra öppnas våra hjärtan för Gud. Inför honom får vi komma som vi är, vi behöver aldrig förställa oss. När vi kommer som vi är kan Gud röra vid oss. Jag kan komma med glädje, med längtan eller med min sorg. Ibland kan jag be för någon, en annan gång, då jag inte orkar, kan någon annan be för mig, Jak 5:13. I Jakobs brev ser vi att vi inte behöver låtsas vara glada, vi får komma som vi är och med det vi bär inom oss. Något Jakob också betonar är att inte göra skillnad på människor utan försöka behandla varandra lika oavsett status, utseende eller etnicitet, Jak 2:1–4. En medvetenhet om att hela spektrat av mänskliga erfarenheter finns med när vi samlas är viktig för den som medverkar. Det är också betydelsefullt att vi försöker visa att alla mänskor har lika värde. Så blir gudstjänsten en varm mötesplats där alla kan rymmas. FÖR 20 ÅR SEDAN HADE DE flesta försam- lingar i Pingströrelsen två gudstjänster varje söndag, ett möte med uppbyggelse för troende och en utåtriktad samling. I dag har de flesta församlingar en gudstjänst där vi försöker hinna med allt. Kan gudstjänsten vara både utvecklande för troende och väcka intresse hos nya besökare? Redan i Nya testamentet finns anvisningar om gudstjänstens utformning. Vi ser också att de första kristnas samlingar var offent24 BÖN OCH FÖRBÖN. I gudstjänsten får vi dela både glädje och sorg med varandra. Då öppnas våra hjärtan för Gud och inför Honom får vi komma som vi är. Vi behöver aldrig förställa oss. FOTO: BENGT JÄGERSKOG liga, 1 Kor14:24–25, varför det var viktigt hur de andliga gåvorna brukades. Rätt använda kunde nya människor göra starka upplevelser av Guds närvaro. Detta gäller naturligtvis de andliga gåvornas bruk idag. Om vi vill ta emot nya besökare i gudstjänsten bör vi vara medvetna om vad vi kommunicerar. Hur inkluderar vi människor och förhindrar att människor känner sig utanför (vi och dom är inte okej)? Vad är offentligt och vad är privat? Är det etiskt rätt att be för någon som inte bett om förbön? GUDSTJÄNST ÄR MER ÄN DET som sker under cirka 90 minuter. Det handlar om en hel församlings delaktighet. Någon ber, andra städar kyrkan, en del övar sånger, någon förbereder predikan. En del hälsar välkommen så att varje besökare blir sedd. Andra känner som sin uppgift att se nya besökare vid kyrkkaffet, andra lyssnar in Gud för att förmedla en personlig hälsning. Så blir genom mångas medverkan och Andens närvaro gudstjänsten en helig och varm mötesplats. UNO SOLINGER Det teologiska nätverket inom Pingst ffs ansvarar för undervisningsmaterialet i Pingst.nu. Synpunkter och frågor: Skriv till Pingst.nu, 141 99 Stockholm eller mejla till redaktionen@pingst.nu. PINGST.SE NR 1 2009 FOTO: ROGER SVANELL HALLÅ DÄR ... Pelle Hörnmark avskiljd för Pingst FFS Den 25 januari avskiljdes Pelle Hörnmark för sin tjänst som föreståndare för Pingst – fria församlingar i samverkan. Det skedde under en högtidsgudstjänst i hans hemförsamling Pingstkyrkan i Jönköping. Pelle Hörnmark valdes till föreståndare vid ett extra Rådslag som hölls i Citykyrkan i Stockholm den 25 oktober förra året. Sten-Gunnar Hedin, tidigare föreståndare för Pingst – fria församlingar i samverkan, ledde avskiljningsakten. … Anders Ekstedt, föreståndare i Sionförsamlingen i Linköping, som tränar medlemmar i evangelisation med hjälp av evangelisten Reinhard Bonnkes filmserie Full Flame. eller den utrustning Gud vill ge oss för att på ett bra sätt kunna förmedla tron. Har själavinnarniten ökat i församlingen? – Jag hoppas det. Kursen är inte avslutad. Vi håller på med den andra halvan av kursen nu under vårterminen. Vad har varit positivt med materialet från Bonnkes organisation? – Det är levande och konstruktivt. Filmerna är proffsigt gjorda. Reinhard Bonnke som gjort materialet har själv en passion för själars frälsning. Det smittar av sig därför kallar vi kursen: ”Smittande tron” . Hur lägger ni upp kursen? – Vi möts varannan tisdagskväll då vi har en allmän kurskväll i Sionförsamlingen. (Andra kurser som pågår är celledarutbildning, Själavårdskurs, ”Som fisken i vattnet” etc.) Vi delar upp kvällen i tre delar: Film, undervisning och samtal i grupper. Vi följer sedan det upplägg Reinhard Bonnke har i sitt kursmaterial. Vi ser en kortfilm varje gång som belyser en egenskap Ny bok av Niklas Piensoho Hur många deltar? – Omkring 20 stycken. Har ni stött på några kulturella hinder när ni använt materialet? – Materialet är framställt i olika världsdelar. Vissa kurskvällar speglar tänket i Europa, andra kvällar Kina eller Sydamerika. Det är en väldig bredd i kursutbudet och det skapar förståelse för KURSLEDARE. Anders Ekstedt. olika kulturer i vårt mångkulturella samhälle. Behöver evangelisationsivern förstärkas bland pingstvänner na i dag? – Ja självklart. Vi förmedlar tron till alldeles för få människor. Den första församlingen i Jerusalem såg varje dag nya människor komma till tro. Vår vision är att dopförrättning ska vara en stående programpunkt i våra förmiddagsmöten. ULRIKA RAMSTRAND Nya böcker i Kyrkkaffeserien ANNA BRAW & MAGNUS ARONSON Mat i långpanna 106:-/st Mat till många? Lite bråttom dessutom? Låt oss sjunga andra versen i långpannans lov! Med en långpanna i ugnen är det roligt att vara många! Libris, Inbunden, 80 sidor Beställningsnummer 15688 Blixtkakor Fort ska det gå, gott ska det bli –Blixtkakor är en samling recept på kakor och fikabröd som går rekordsnabbt att få fram på bordet och som lätt försvinner lika snabbt . Libris, Inbunden, 80 sidor 172:- NIKLAS PIENSOHO 100 dagar med Jesus Den här boken är skriven för dig som vill lära känna Jesus vare sig du kallar dig kristen eller inte. Under hundra dagar bjuds du in att följa den Jesus, som lärjungen Johannes beskriver i sina texter. Bibeltexter som utgår från insikten att Jesus verkligen var både människa och Gud, och att allt han gjorde har en evig betydelse och säger något till oss – om oss. Låt 100 dagar med Jesus inspirera till en ny början – på ett helt år, ett decennium, ett helt liv och till sist en hel evighet. ”Det kommer att bli revolutionerande dagar som kan förändra din syn på livet, på dig själv och på Jesus.” Niklas Piensoho Beställningsnummer 15687 Böckerna det pratas om WILLIAM PAUL YOUNG MARGARETHA STURESSON Ödehuset Om det så skulle kosta mig livet Mot allt förnuft bestämmer sig Mack för att åka till ödehuset där det allra värsta inträffade. Det som möter honom där skakar om honom ända in i märgen och förändrar hela hans sätt att se på världen. 229:- Libris, Inbunden, 280 sidor Beställningsnummer 15696 Vad var det som gick snett när Guds rike skulle byggas? En berättelse inifrån om maktmissbruk för heliga syften – och om att till slut lyckas ta sig ur ett medberoende. 218:- Libris, Inbunden, 200 sidor Beställningsnummer 15713 Libris, Inbunden, 180 sidor Beställningsnummer 15733 Köp böckerna på www.libris.se, eller hos din missionsbokhandel PINGST.SE NR 1 2009 25 SVERIGE E-vecka om glöd, kraft och efterföljelse ARKIVERAT Årets evangelistvecka i Jönköping hölls på temat ”Brinnande hjärtan”. Bland de inbjudna talarna fanns Ron Woods från pingstförsamlingen The Assembly i Oklahoma i USA. Han talade om ”Trosfyllt ledarskap” och ”Passionerad predikan”. – E-veckan är jätteviktig för oss i församlingen och vi tror att den också är viktig för de som kommer hit. Det behöver finnas mötesplatser på samma ställe och tidpunkt år efter år dit man kan komma för att få inspiration, uppbyggelse, hämta in nya intryck, möta vänner och känna vila, säger Sam Wohlin, av av pastorerna i Pingstkyrkan i Jönköping. Öppet för alla Alla samlingar under evangelistveckan i Jönköping är öppna och tillgängliga för vem som helst som är intresserad och någon anmälan krävs alltså inte. En vanlig dag brukar mellan 800 och 900 personer delta i samlingarna, medan kvällsgudstjänsterna samlar betydligt fler. ”Vi tror det är avgörande att församlingarna i Sverige är i händerna på brinnande människor. Vi vill uppmuntra glöden, hungern och ivern att rädda Sverige.” Så skrev Pelle Hörnmark och teamet i inbjudan till årets vecka. En speciell Jönköpingsvecka Filadelfiaförsamlingen i Jönköping ordnades år 1924. Åtta år senare, 1932, hade församlingen 648 medlemmar och flyttade in i sin tredje lokal. Den nybyggda kyrkan vid Oxtorgsgatan rymde tre gånger församlingens storlek, och under första hela året i kyrkan döptes 116 personer. Från den tiden etablerades också evangelistveckan i Jönköping, eller Jönköpingsveckan, som en stor årlig högtid. I församlingens jubileumsskrift från år 1974 anges att ”Gudsuppenbarelse, aktualitet och spontanitet är kännetecknande för sammankomsterna.” Bilden togs vid evangelistveckan år 1937. I Evangelii Härolds rapport från veckan lyftes den fram som något speciellt. Dels skulle bröderna Georg och Simon Gustafsson sluta sina tjänster i församlingen, dels hade omkring 200 ”Herrens vittnen” samlats, vilket då var rekord och framför allt angavs att det ditintills var den härligaste i andligt avseende. Har du mött en kallelse, andliga upplevelser, eller livslång vänskap på Jönköpingsveckan? Känner du igen någon på bilden som betytt mycket för dig? Vem är barnet som sitter i sin fars knä på tredje raden? Skriv till fotoarkivet och berätta! ”Fotoarkivet” Pingst 141 99 Stockholm fotoarkivet@pingst.se Gemensamt rådslag 8-9 maj 2009 Pingstkyrkan Uppsala Deltagande organisationer/bolag: Pingst – fria församlingar i samverkan och Trossamfundet Pingst PMU InterLife, Pingstförsamlingarnas Skol- och Kursverksamhet (PSK), IBRA Media, Distansbibelskolan ICBI, TV-Inter Club och LP-verksamhetens Ideella Riksförening. Bolagsstämma i Dagengruppen AB, lördag 8 maj kl 08.00 - 09.30 (se separat annons) Anmälan för ombud och observatörer sker i första hand via www.pingst.se I rådslagsmaterialet som skickas ut till samtliga pingstförsamlingar under vecka 13, finns även uppgifter om hur anmälan sker. 26 PINGST.SE NR 1 2009 KALENDER Är det något på gång som du tror berör fler, kanske en konferens, ett spännande besök eller något annat? Mejla tips till redaktionen@pingst.se MARS APRIL MAJ JUNI 21. Allkristen bön- och inspirationsdag för pionjärarbete med väckelseinriktning, Nya Slottet BjärkaSäby. Arrangörer: Church on Wheels och Sionförsamlingen Linköping. 21. Regionträff i Pingstförsamlingen i Luleå för förkunnare, församlingsledare och personalråd. Arrangör: Pingst och Förkunnargemenskapen. Anmälan till 0920-17603. 28. Regionträff i Pingstförsamlingen i Timrå för förkunnare, församlingsledare och personalråd. Arrangör: Pingst och Förkunnargemenskapen. Anmälan till 060-580980. 28. Diakoniträff i Pingstkyrkan i Flen. 28. LP-arbetet 50 år. Festkväll i Helsingborg. 01. Förkunnardygn för F-, G- och H-län, Viebäcks folkhögskola (1–2). 044. Regionträff, i pingsthuset i Huddinge, för förkunnare, församlingsledare och personalråd. Arrangör: Pingst och Förkunnargemenskapen. Anmälan till 08-6089600. 11. Bönedag, Karlskoga. 14. Bönedag, Strömstad. 20. Kvinnor i Guds tjänst. Dagar för pastors- och äldstefruar, missionärer, pastorer och äldste på Mariannelund (20–22). Arrangör: Mariannelunds folkhögskola. 21. Bönedag, Sollefteå. 22. Bönedag, Pingstkyrkan Falköping. 22. Bönedag, Indal 23. Utan fred ingen kvinnofrid. Seminarium i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Huvudtalare är doktor Denis Mukwege, DR Kongo. Arrangör: PMU Interlife. 24. Samtalsdag i Pingsthuset i Huddinge för församlingsledare kring brännande aktuella frågor om vad en församling är, vem som får vara med och vem som får vara pastor. Arrangör: Teologiska nätverket och Pingst – fria församlingar i samverkan. Anmälan till ingrid.svanell@pingst.se Samlingen sänds över webben. 25. LP-arbetet 50 år. Festkväll i Örebro. 28. Samtalsdag, Timrå. 077. Bibelsyn och metoder. Högre seminarium på PTS i Uppsala. Arrangör: IPS 08. Rådslag, Uppsala (8–9). 12. Veteransamling, Värnamo. 13. Bönedag, Timrå. 13. Bönedag, Storfors. 14. Bönedag, Åmål. 14. Veteransamling, Västerås. 16. LP-arbetet 50 år. Festkväll i Sundsvall. 19. Bönedag, Junsele. 21. Diakonal rikskonferens i Pingstkyrkan i Avesta (21–24). 26. Bönedagar, Jokkmokk (26–27). 31. Hälsingekonferensen, Edsbyn. 13. Nyhemsveckan (13–21). 26. Lapplandsveckan (26/6–5/7). 26. Church on Wheels träff, Nya slottet Bjärka Säby, (26–28). Info: www.churchonwheels.se NYHEM 12 - 21 juni 2009 Tema: NY MOTIVATION FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Du kan boka din LOGI- & CAMPING direkt på hemsidan! Läs mer om talare och tema på WWW.NYHEMSVECKAN.SE PINGST.SE NR 1 2009 27 BÖCKER Kristen roman – är det möjligt? D Text: KERSTIN KLASON Mejla idéer till redaktionen@pingst.nu VEM TÄNDER STJÄRNORNA? En liten bok om människans största frågor Per Ewert Authentic/Livets ords förlag e var unga, vackra, karaktärsfasta och ägde en ”inre skönhet”. Dessutom, av någon outgrundlig anledning, alltid begåvade med en särdeles behaglig sångröst. Så såg de ut, huvudpersonerna i de böcker som översvämmade den kristna bokmarknaden i min ungdom. Förmodligen skulle de fungera som förebilder men förblev ouppnåeliga, kanske rent av avskräckande i all sin präktighet. De här historierna kallades inte romaner, det begreppet ansågs nog alltför världsligt. Förmodligen skulle ingen kalla dem så idag heller, men skönlitterärt ”hitte på” var det förstås med råge. Det kristna budskapet, som motiverade utgivningen var okomplicerat: Livet är enkelt för den som är god, duglig och troende. DEN SORTENS LITTERATUR är ingenting någon önskar tillbaka. Men behovet av kristna romaner är påtagligt. Ödehuset (omnämnd här intill) har i marknadsföringen kallats för en kristen roman, någon kallade den till och med en modern Kristens resa. Så entusiastiska är förstås inte alla, tvärtom har det utbrutit många diskussioner omkring boken som också beskrivs som kontroversiell. Och frågan reser sig om det över huvud taget är möjligt att kombinera evangeliets anspråk på Sanningen med de utmaningar mot invanda föreställningar och tankemönster som är ambitionen i all skönlitteratur som vill göra intryck. HISTORIEN VISAR ATT DET låter sig göras. Dosto- jevskij och CS Lewis är två av dem som lyckats. En skillnad mellan dessa giganter och till exempel Ödehusets författare kanske står att finna i tidsandan. Medan klassikerna framhåller Gud som den storhet som människorna har att förhålla sig till, så tycks det numera, i vår postmoderna tid där sanningen relativiseras och individanpassas, som om människan blir den givna storheten i sökandet efter en passande Gudsbild. JAG VILL INTE GE UPP HOPPET. Jag väntar fort- farande på den roman som tillåter sig litterära utsvävningar och grepp för att utmana och ändå förblir sann mot evangeliet KERSTIN KLASON 28 Följ det senaste inom kristna litteraturen Det är lika bra att erkänna – de flesta av oss som kallar oss kristna går inte särskilt ofta in i brottningskamp med andra tankesystem och ideologier. Vi har mött Gud i våra liv och vet vem vi kan vända oss till både i glädje och i sorg, vilket räcker ganska långt för oss. Men i en tid när kristen tro alltmera ifrågasätts och röster höjs för att till och med förbjuda kristna uttryck i offentligheten tränger sig behovet av kunskap och analyser på, och där kan det som den här boken fokuserar bli ett värdefullt bidrag till samtalet. Författaren gör ingen hemlighet av att den innebär ett subjektivt ställningstagande för kristen tro. Men genomgången av ateismens och panteismens tankemönster och världsbilder ger god insikt i skillnader och ställningstaganden när det gäller förhållningssätt till mänsklighetens stora, existentiella frågor. En diger notapparat ger en lång lista med källhänvisningar för den som vill gräva djupare. ÖDEHUSET William Paul Young Libris En av vinterns mer uppmärksammade lanseringar från Libris förlag är den amerikanska romanen Ödehuset (The Shack). Boken tillhör fantasygenren. Här handlar det inte om garderober eller kaninhål som porten in till alternativa världar, utan helt enkelt en inbjudan i brevlådan till en träff med Gud i ett, i sammanhanget, belastat ödehus. Lite besviken blir jag över den litterära kvaliteten i en bok som rönt så stor uppmärksamhet. Personskildringarna såväl som dialogerna är platta och miljöbeskrivningarna förlorar sig i upprepningar och överanvändning av ord och uttryck. Och när det gäller symboliken som är så central i fantasy-litteratur så hamnar boken definitivt på efterkälken i fråga om elegans och fyndighet, åtminstone i jämförelse med giganten på området inom kristen litteratur, C S Lewis. Boken saknar också den typiska fantasyingrediensen som handlar om en tydlig kamp mellan ont och gott. I stället drar den en del åt det nyandliga hållet. Men om avsikten har varit att utmana invanda föreställningar så kommer den en bit på väg. Och då inte bara genom att Gud Fader presenterar sig som svart och kvinna. DET 13:E KAPITLET Stanley Sjöberg Marcus förlag Stanley Sjöberg hör kanske till de mest namnkunniga kristna förkunnarna i Sverige och har så gjort under många år nu. Han kastar sig gärna in i debatten, vare sig det gäller kristna frågeställningar som samhällsdebatten i stort. Han är också en flitig skribent och det har med åren blivit en hel del böcker. I den här bibelstudieboken är det ett av Bibelns populäraste och för många mest okontroversiella kapitel som står i fokus, nämligen det som kallas Kärlekens lov. Författaren går dock i närkamp med budskapet och visar att den kärlek som hyllas handlar om något annat än en mjuk toleransfilt att gömma sig under när Bibeln själv utmanar med sin sanning. Här möter vi i stället kärleken som en drivkraft till efterföljelse på livets alla områden. Stanley Sjöberg hämtar exempel ur sin livserfarenhet, såväl framgångsrika som mer misslyckade sådana. Därmed får läsaren, som bonus, en inblick i ett långt, spännande och rikt liv i nära relation till Gud. ENHET UNDER PÅVEN? Tomas Dixon Gospel Media Det pågår en ganska vittgående debatt inom svensk kristenhet om förhållandet mellan svenska kyrkor och katolicismen. Somliga menar att en närmande är ett svar på Jesu bön om enhet, andra anser att svenska kyrkoledare är alltför naiva och inte ser farorna. I den här boken har Tomas Dixon samlat sina tankar och reflektioner i frågan. Han är journalist och har i sitt yrke ofta haft anledning att göra djupdykningar och ingående intervjuer med talesmän från olika läger. Bland annat har han arbetat en hel del för det kristna magasinet Charisma och boken bygger till stor del på artiklar därifrån och Dixon använder dem ofta som bakgrund sina analyser och frågeställningar. Han är noga med att påpeka att han inte tar avstånd från katoliker eller katolicismen. Däremot har han mycket att anföra mot kyrkliga institutioner, såväl katolska som protestantiska och bokens titel sammanfattar gott var Dixon placerar själva kärnfrågan. PINGST.SE NR 1 2009 MUSIK MEMORIES OF YOU Arne Domnérus Proprius 2008 I september 2008 avled jazzlegenden Arne Domnérus. Memories of you är en samlingsskiva med Dompan och hans närmaste jazzkompisar som innehåller inspelningar från 50-talet och fram till vår tid. Jazzstandards som exempelvis Take The A-train, It Don´t Mean A Thing och Autumn Leaves visar vilken stor altsaxofonist och klarinettist Domnérus var. På skivan medverkar givetvis Lars Erstrand, Bengt Hallberg, Georg Riedel och även yngre jazzpojkar såsom Jan Lundgren och Rasmus Kihlberg. Arne Domnérus blev vida känd i jazzkretsar redan i slutet av 40-talet. Hans personliga klang och självklara stilkänsla har under ett halvt sekel präglat svensk jazz och gjort den berömd utanför landet. Memories of you är en dubbel-cd som borde vara självklar för alla seriösa lyssnare. och orgelverk – och intar således en särställning bland alla tiders kompositörer. Mezzosopranen Bernarda Fink och Freiburger Barockorkester presenterar tre av Bachs sakrala kantater med de engelska titlarna My heart shall possess God alone, Contended rest – beloved heart’s desire och Mind and spirit are bewildered. Bach som ibland kallas för den femte evangelisten var största delen av sitt liv verksam i Leipzig som organist i Thomaskyrkan. Bach ägnade stor del av sin tid till att komponera musik för kyrkoåret där H-mollmässan, Matteuspassionen och Juloratoriet är de mest kända. Mezzosopranen Bernarda Fink är en mycket välkänd tolkare av Bachs musik och tillsammans med den strålande barockorkestern känns den här inspelningen riktigt värdefull. Som jag tidigare sagt så är det viktigt att känna till vilka som har gjort tydliga avtryck i musikhistorien. Bach är nog det tydligaste avtrycket. PAX-KÖREN sjunger Psaltaren Talkingmusic 2008 BACH SOLO CANTATAS Bernarda Fink Harmonia mundi 2009 Avkopplande toner kommer från Johann Sebastian Bach, barockens fader. Bach komponerade över 1 100 titlar under sina 65 år – kantater, mässor, passioner PINGST.SE NR 1 2009 Den norrländska musikkanonen André Jakobsson står bakom körmusik med texter ur Psaltaren. Pax är en liten kör på nio personer som ger sig på Jakobssons musik som sträcker sig från visa till blues. Jag har sagt det förut och säger det igen – nya tag, nya idéer och spännande grepp måste uppmärksammas. Psaltaren innehåller många olika uttryck och kan Följ det senaste inom det kristna musiklivet Text: PETER STOLPESTAD Mejla synpunkter till peter.stolpestad@pingst.se tonsättas på lika många sätt. Svara mig när jag ropar (Ps 4), Herre vår härskare (Ps 8), Lugn! Besinna att jag är Gud (Ps 46), Gud hör mitt rop (Ps 61) och Tacka Herren, ty han är god (Ps 118) är exempel på några hits som kan bli härliga komplement för körer som vill ha utmaningar. Jazz, blues, bossanova och vals ger skivan en härlig blandning. Herr Jakobssons solo i psalm 118 visar att inspirationen ibland kommer från jazzhållet, eller? FRÅN STORSJÖ KAPELL TILL SERGELS TORG Carl-Erik Sahlberg Davidmedia 2008 Domkyrkokomminister Sahlberg sjunger läsarsånger på sitt eget sätt, med gitarr och några få andra instrument. En finurlig idé att varva sångerna med små berättelser som handlar om Carl-Eriks liv från Svenstavik i Jämtland via Tanzania och till Klara Kyrka. O store Gud på Swahili, Styggare kan ingen vara och Sahlbergs egen sång Halleluja är exempel på att Davidmedia ånyo lyckats producera det man tror på – det ärliga och enkla. Läsarsånger får ibland nytt liv i nya former men det kan ofta kännas mest naturligt att lyssna på dem i sin enkla avskalade form, med gitarr och hes röst. Sång- och spelglädje har Carl-Erik Sahlberg. Dessutom är han en god förkunnare. En bra kombination som smittar av sig. Intressant vecka D e flesta dagar är intressanta tycker jag. Som musiker och musikkonsulent händer alltid en massa spännande saker. Den gångna veckan var extra innehållsrik. Jag jobbade en vecka tillfälligt i Göteborgs Symfoniker, en 100-mannaorkester av högsta internationella toppklass. Jag fick spela med kanonmusiker i en kanonsal med kanonmusik i en kanontrevlig stad. Jag hade också bestämt träff med den härliga musikstaben i Smyrnakyrkan för att planera höstens musikkonferens. PÅ KVÄLLARNA SKREV jag skivrecensioner till det här numret samt ringde runt till de regionala musiksamordnarna. Mellan skrivandet ringde telefonen från en journalist som ville att jag skulle ge min syn på vissa musikfrågor inför en kommande artikel. När jag efter fem dagar åkte tillbaka hem till Karlskrona efter två konserter i ett fullsatt konserthus så kände jag mig rätt nöjd. Mest nöjd för att jag har mycket att göra, inte för mycket men tillräckligt. Musik är ett ämne som engagerar – både FOTO: LISS PERSSSON publiken i Göteborgs konserthus, frikyrkofolket och musikkonsulenten. Då så, då vet ni hur en intressant vecka kan se ut i musikkonsulentens vardag. PETER STOLPESTAD Musikkonsulent Pingst Musiker Marinens Musikkår 29 FOLK Följ folk i rörelse Ansvarig: KENT KRAMNELL Mejla till kent.kramnell@pingst.se Niclas Wiktorell blir i sommar föreståndare för Pingstkyrkan i Nässjö. Han kommer närmast från en föreståndartjänst i Söderköpings pingstförsamling. Peder Nordin arbetar med administration i Örnsköldsviks pingstförsamling. Börje Dalqvist är ny föreståndare i Ullångers pingstförsamling. Ida Litzell är från och med 12 januari anställd på Pingsthusets ekonomiavdelning med ansvar för externa kunder. Hon ersätter Stina Taylor, som övergått till tjänst inom LP-verksamheten. Andreas Ardenfors har sagt upp sin tjänst i Sionförsamlingen i Linköping till 1 september. Sara Elvin har sagt upp tjänsten som barnpastor i Filadelfiaförsamlingen i Sollentuna. Hon övergår till att arbeta som förskollärare. Sten-Gunnar Hedin har från och med 1 mars ansvar för vigselnämnden, som handhar vigselfrågor inom pingströrelsen. Nya riktlinjer ■ De nya rekommendationerna vad gäller mötesbesök och reseersättningar, sådant som kollektivavtalet inte reglerar, finns nu att hämta på www.pingst.se. Det finns under fliken I Sverige och Församlingsservice. Tre miljoner till ”Barnens rätt” ■ PMU Interlifes insamlingskampanj ”Barnens rätt – vårt ansvar” har hittills samlat in tre miljoner kronor. Femtio procent av de insamlade medlen kommer att gå till barnprojekt i DR Kongo, bland annat till de våldtagna kvinnornas barn på kvinnocentret Dorkas vid Panzisjukhuset i Bukavu. Resterande medel fördelas över PMU InterLifes övriga 30 REKOMMENDATIONER Daniel Rosen avslutar tjänsten i Filadelfiaförsamlingen, Sandviken 16 juni. Han har arbetat som ungdomspastor i församlingen sedan 1 oktober 2003. Hans huvudsakliga arbetsuppgift har varit utåtriktat ungdomsarbete som skolkontakter, lägerverksamhet, ungdomscafé med ungdomsgård, ungdomsmöten, kontakter med idrottsföreningar, idrottsverksamhet och även förkunnelse När Daniel Rosen nu står öppen för vidare församlingstjänst vill vi rekommendera honom för liknande uppgifter. Han kan nås på tel. 0290-51331, 070-2136846. För Filadelfiaförsamlingen Sandviken Hans Masman, föreståndare Ingvar Holmberg, vår missionär i nätverket Silkeslinan (Kazakstan och Sverige), har från och med 1 februari 2009 slutat sin barnprojekt. Ett aktuellt exempel är traumabearbetning för drabbade barn efter konflikten i Gaza. Öppet hus på PTS pastorstjänst i Alliansförsamlingarna i Bäckseda och Ödshult (Vetlanda kommun) och tar ut deltidspension. Deltidstjänsten som vår missionär fortsätter han. Han står gärna till förfogande för församlingar som vill ha hjälp med gudstjänster, dagledigträffar, gatuevangelisation med mera. Dessutom tar han gärna tolkuppdrag (engelska och ryska). Han nås på telefon: 0706203977. E-post: ingvar.holmberg@glocalnet.net Vi rekommenderar honom med glädje. För Pingstförsamlingen i Vetlanda Görgen Hellman, föreståndare Martin Ekenvärn har tjänat som pastor i Filadelfia, Horda, under de senaste 4 åren, en utpost till pingstförsamlingen i Rydaholm. Han är en god förkunnare och klart bibelförankrad. Martin har lett verksamheten på ett förtjänstfullt sätt och har lätt att samarbeta. Han bemöter människor av olika ålder och kategori på ett fint sätt och når utomstående för samtal. Gruppen i Horda är rätt religiösa frågor, uppger The New York Times. Rådet, som skapades av president George W Bush under hans första ämbetsperiod, kommer enligt tidningens källor, att få ett bredare mandat under president Obama. ■ Den 11 mars inbjöd Pingst- församlingarnas Teologiska Seminarium, PTS, till Öppet hus i Uppsala. På programmet stod först miniföreläsningar i lokalerna på Övre Slottsgatan och senare på kvällen inbjöd man till panelsamtal omkring ”Den pentekostala rösten i svensk teologi”. Pingstpastor i Vita huset ■ Joshua DuBois, 26-årig pingstpastor och politisk strateg, kommer att leda den nya Obama-administrationens råd för Väpnat rån i Filadelfiakyrkan ■ Tidigare i år utsattes Filadelfia- kyrkan i Stockholm för ett väpnat rån. De båda rånarna var maskerade och beväpnade med pistol och trängde sig in genom entrén fram till Filadelfiakyrkans reception där de tvingade till sig omkring 4 000 kronor. Rånet skedde samtidigt som en stor gospelkör övade inne i kyrkan under ledning av Gabriel Forss. Alla sångare hade betalt en entréavgift och det var en del av självständig, vilket gör att Martin i princip har fått arbetsuppgifter som tangerar vad en vanlig församlingsföreståndare gör. Därför vill vi varmt rekommendera honom till tjänst antingen som medarbetare eller föreståndare. För församlingsledningen i Pingstförsamlingen Rydaholm Jan Wahlström, föreståndare och Sten-Åke Sjöqvist, Horda Fredric Crona är 34 år och har varit ungdomspastor i Pingstkyrkan i Älmhult sedan 1 aug 2004. Han har nu på egen begäran sagt upp sin tjänst i församlingen. Han står till förfogande för församlingstjänst som pastor från augusti 2009. Fredric är en god Ordets förkunnare och har gjort ett gott arbete på många olika områden utöver ungdomarna i vår församling. Han äger vårt fulla förtroende och rekommenderas på det varmaste till fortsatt tjänst i Guds rike. Fredric nås på tel. 0476- 515 29 eller 070-627 28 61. För Pingstkyrkan i Älmhult, äldstekåren och styrelsen Lars-Erik Ahlm, pastor och föreståndare de pengarna som rånarna kom över. Församlingens ordförande Torsten Malmvall stötte tillsammans med en annan medlem på de två maskerade rånarna när de kom in i receptionen. – En av killarna riktade en pistol mot mig och skrek att jag skulle backa, säger han till Dagen. Nytt ungdomskafé i Eksjö ■ Focus Café är ett nytt kafé och konsertlokal i Eksjö, som startats av Pingstkyrkan där och som arrangeras i samarbete med kommunen, där ett drogfritt centralt beläget ungdomskafé länge efterfrågats. Till premiären i slutet av februari kom 150 personer för att bland annat lyssna till Christoffer Hiding, Dj Redhead och Laidback. PINGST.SE NR 1 2009 rist n a u k s e g i r e v S ng do ms m ag asin Prenumerera på IKON ett helt å r 269:- jag vill ha en årsprenumeration (sex nummer) krr med ungdomsmagasinet IKON1931 för endast 269kr. Magasinet till: Fakturan till: (vid gåva) Namn ________________________________________________ ________________________________________________ Adress ________________________________________________ ________________________________________________ Postnr/Ort ________________________________________________ ________________________________________________ Telefon ________________________________________________ ________________________________________________ Mobil ________________________________________________ ________________________________________________ Mail ________________________________________________ ________________________________________________ Lägsta ålder för prenumeration utan målsmans godkännande är 18 år. Födelseår ___________ IKON1931 betalar portot Svarspost 121 565 600 110 00 STOCKHOLM Målsmans tel. dagtid ________________________________ Porto tillkommer för utland. Kundcenter: 08-619 24 20 en ungdomstidning med tydlig kristen grund. Vår vision är att göra en relevant tidning som tar Jesus på allvar och IKON1931 ärförmedlar en tro att växa i. Vi tror inte på att sopa svårigheterna under mattan, vi tror att Gud håller att brottas med. POSTTIDNING B KNYTER AN. Magnus Carlsson och Stefan Liv gör reklam för HV 71 genom att ge Per-Åke Enström, pastor i Betaniaförsamlingen i Nyhem, en HV tröja. Nyhemshallen invigd Nu är den nybyggda Nyhemshallen invigd. – Jag ber om Guds välsignelse över alla som kommer använda den här hallen, oavsett om det är mötesverksamhet eller sport, bad Per-Åke Enström, pastor i Betaniaförsamlingen Nyhem vid invigningsceremonin, som samlade omkring 2 000 personer. Bygget av Hallen, som blir hem- och träningsarena för Mullsjös innebandylag och också den stora samlingshallen under Nyhemsveckan, inleddes i augusti förra året. I februari hölls invigningen. Vid matcher kommer omkring 2 000 personer att kunna titta på. När lokalen används för samlingar under Nyhemsveckan kommer cirka 3 400 personer att få plats. Och då får de sitta på fina klädda stolar. Per-Åke Enström var glad och entusiastisk inför invigningen. band ihop för att markera att hallen förenar Betaniaförsamlingen, Mullsjö Kommun, Föreningen Nyhemsveckan, Gymnasieskolan, Mullsjö Allmänna Innebandysällskap och Nyhemshallen AB. Driften säkrad NYBYGGE. Den nya Nyhemshallen kommer att rymma 3 400 personer. FOTO: PER-ÅKE ENSTRÖM – Det är fantastiskt roligt med det här samarbetet vi har och att i den här lilla kommunen kunna knyta ihop olika verksamheter. Nu ser han fram emot årets Nyhemsvecka och samlingarna i en ”fantastisk lokal med mycket fin komfort”. Vid invigningsceremonin den 22 februari klipptes inga blågula band. Däremot knöts Kostnaderna för hallen kommer att landa någonstans mellan 17 och 18 miljoner kronor. Av detta har Betaniaförsamlingen satsat fem miljoner och en lokal näringsidkare resten. Om tio år ska de resterande pengarna vara utlösta och då kommer lokalen att ägas helt av Betaniaförsamlingen och Nyhemsveckan Kommunen hyr lokalen året om och därmed är driften av lokalen säkrad. – Alla tjänar på detta, säger Per-Åke Enström och påpekar att den politiska enheten i kommunen var total om att hallen skulle byggas. ULRIKA RAMSTRAND
© Copyright 2024