1 Brott, ansvar och straff vid transport av farligt gods Del 3. Straff vid brott mot bestämmelserna om transport av farligt gods och tillhörande föreskrifter, och sanktioner Återkoppling Ni är många läsare som har engagemang om brott, ansvar och straff vid verksamheter som innefattar transport av farligt gods. Vad som är slående är att flera av Er bedriver verksamheter, som utöver kraven i farligt gods bestämmelserna, också berörs av annan lagstiftning. Det är ju inte alls ovanligt att man måste uppfylla reglerna om transport av farligt gods på väg samtidigt som reglerna om transport av farligt avfall och arbetsmiljölagens krav om systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom gäller kraven på transportskydd för farligt gods parallellt med arbetsmiljöns regler om att förebygga och förhindra hot om våld. Det kan vara betydelsefullt att tänka på att det som kan vara oklart är att flera lagstiftningar gäller samtidigt för samma verksamhet snarare än att bestämmelserna om transport av farligt gods är oklara. Den här pågående artikelserien berör enbart reglerna om transport av farligt gods och omfattar inte krav i annan lagstiftning. Artikelserien är tänkt att kortfattat beröra grunddragen rörande brott, ansvar och straff relaterat till transport av farligt gods, och utgör inte en fullständig juridisk redogörelse. Den som vill fördjupa sig rekommenderas att läsa lagen om transport av farligt gods med tillhörande förarbeten. Inledning Transporter av farligt gods regleras detaljerat i bestämmelser för att säkerställa att människors liv och hälsa, miljö och egendom skyddas från olyckor och dess konsekvenser. Med transport avses också lastning, lossning och förvaring, om åtgärderna vidtas i samband med en pågående fysisk transport av farligt gods. Alla trafikslag omfattas, sjö, luft, väg och järnväg. Syftet med reglerna är att förebygga, upptäcka och begränsa olyckor som kan uppkomma på grund av okunskap, slarv, otur såväl som olyckor som uppkommer på grund av brott där någon, eller flera personer, helt enkelt vill se till att en olycka sker, helst med riktigt stora konsekvenser, genom obehörigt förfarande med det farliga godset som lagstiftaren uttrycker det. Det pratas i olika sammanhang ofta om säkerhet utifrån de engelska orden safety och security eftersom de begreppen är mer precisa än det svenska ordet säkerhet. Händelser/olyckor som sker på grund av brott anses vara relaterade till security medan övriga händelser/olyckor anses tillhöra området safety. I den här tredje och sista artikeln är det straff och sanktioner som ska behandlas. Lagen om transport av farligt gods innehåller regler för straff för brott mot lagen om transport av farligt gods och för samhällets kontroll av efterlevnaden av reglerna, så kallad tillsyn, och om sådana sanktioner som kan bli konsekvensen för berörda av att inte reglerna följs. Konsekvenserna av ett brott visar något om hur allvarligt samhället ser på överträdelser av regler eller underlåtenhet att följa regler. I ljuset av att det är ganska stora kostnader för företag att efterleva alla bestämmelser om transport av farligt gods blir efterlevnaden av reglerna också ytterst en konkurrensfråga. En statlig utredning har föreslagit att för vissa 2 regelbrott så ska det införas en möjlighet till sanktionsavgift istället för straffet böter. Det finns olika åsikter om en sådan förändring är positiv, om den är lämplig för all slags brottslighet och vilka konsekvenser som en sådan förändring kommer att få. Några menar att det är bra med sanktionsavgift eftersom det är enkelt att besluta och beloppet kan beslutas till en ansenlig summa. Andra menar dock att samhället gör det enkelt för sig genom att lägga ett strikt ansvar för handlingar/underlåtenhet som borde vara föremål för en värdering utifrån uppsåt- eller oaktsamhetsperspektivet. När det gäller transport av farligt gods har man valt att avvakta med att införa sanktionsavgift istället för straff och kanske beror det på att farligt gods reglerna inte enbart utgörs av regler som relaterar till trafiksäkerhet (safety) utan också består av bestämmelser vilkas syfte är att skydda det farliga godset från obehörigt förfarande (security). Allmänt om straff i lagen om transport av farligt gods I lagen om transport av farligt gods framgår att den som bryter mot bestämmelser om transport av farligt gods kan dömas till böter, och under vissa förhållanden till och med till fängelse i högst ett år. Om brottet kan anses som ringa ska penningböter dömas ut. I brottsbalken framgår några grundläggande förutsättningar som kan vara bra att veta när det diskuteras straff m.m. Med påföljd för brott menas i brottsbalken straffen böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Det framgår också att fängelse är att anse som ett svårare straff än böter och det oavsett om man jämför ett kort fängelsestraff med en omfattande bot. Det kan också vara intressant att veta att förutom påföljd så kan brott föranleda förverkande av egendom, företagsbot eller annan särskild rättsverkan, och också medföra skyldighet att gälda skadestånd. Staten försöker effektivisera lagföring av brott och t ex kan polisen vid vägkanten för vissa farligt gods brott utfärda så kallad ordningsbot. Det är Riksåklagaren som genom ”Riksåklagarens föreskrifter om ordningsbot” lägger fast förutsättningarna för ordningsboten, brotten, ansvariga personer och beloppen. 4 000 kronor, den högsta boten för ett enskilt brott kan utfärdas om t ex godsdeklaration saknas när sådan krävs. Åklagaren kan också under vissa förhållanden utfärda strafförelägganden, även sådant beslut avser ett visst belopp såsom bot. Notera att det alltså inte är i bestämmelserna för transport av farligt gods som bestämmelserna om ordningsbot eller strafföreläggande finns. Företagsbot kan i vissa fall användas för brott som begåtts i näringsverksamhet. Vissa förutsättningar gäller, som att det ska vara föreskrivet strängare straff än penningböter för brottet, näringsidkaren ska inte ha gjort vad som skäligen kan krävas för att förebygga brottet och brottet ska ha begåtts av någon med specifika mandat som t ex att kunna företräda näringsidkaren eller att ansvara för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Företagsbot kan variera mellan 5 000 kronor och 10 miljoner kronor. Märk att det finns ytterligare specifika förutsättningar för beslut om ordningsbot som inte kommenteras i detta sammanhang. Tillsyn av transporter av farligt gods och sanktioner vid regelbrott Överträdelser av reglerna kan upptäckas när en olycka har skett, eller när ett brott upptäckts, och också i samband med företagens egenkontroll och i samband med samhällets egenkontroll, det vill säga vid tillsyn farligt gods. Sådana kontroller sker i förebyggande syfte för att säkerställa regelefterlevnad och vissa myndigheter har utpekats att utgöra så kallade 3 tillsynsmyndigheter, nämligen Polismyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Transportstyrelsen, Kustbevakningen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Resultatet av tillsynen kan också ge konsekvenser genom sanktioner. På farligt gods området kan beslutas om föreläggande, föreläggande och förbud, förläggande och/eller förbud vid vite. Tillsynsmyndigheterna är också skyldiga att rapportera/anmäla brott som de upptäcker till brottsutredande myndighet. Sanktionsavgift vid brott mot bestämmelserna om transport av farligt gods? För närvarande kan samhället inte utfärda sanktionsavgifter för brott mot lagen om transport av farligt gods med tillhörande föreskrifter. Skälen till detta beror på att den statliga utredningen som gett förslag till sanktionsavgifter på en rad områden uttalade följande i sin utredning, SOU 2013:38, Vad ska straffas?: ”Utöver de författningar som hittills har behandlats i fråga om yrkestrafiken finns anledning att kort beröra lagen (2006:263) om transport av farligt gods. Även om bestämmelserna i fråga har viss betydelse för den yrkesmässiga trafiken har utredningen valt att inte peka ut densamma som lämplig för sanktionsväxling. Anledningen till det är bl.a. att lagen i fråga har ett mer vidsträckt tillämpningsområde och att frågan behöver utredas mer ingående.” Avslutningsvis – direkta svar på några särskilt intressanta frågor Kan en säkerhetsrådgivare hamna i fängelse? En säkerhetsrådgivare kan inte hamna i fängelse: -framgår i 16 § lagen om transport av farligt gods att ansvar enligt 16 § inte döms ut om gärningen begåtts av en säkerhetsrådgivare och avser en uppgift som ska utföras av säkerhetsrådgivare.Tanken är att ansvaret för säkerhetsrådgiveriet ska åvila företagsledningen. Men företagsledningen kan inte heller hamna i fängelse eftersom de ansvarar enligt 16 § 2 stycket som hänvisar till 2 § andra stycket som säger ungefär att om någon bryter mot en bestämmelse om transport av farligt gods kan den dömas till böter om det skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Så böter gäller för företagsledningen. Vad händer om en transportskyddsplan ligger framme på ett skrivbord i ett öppet kontorslandskap? Bestämmelserna om transportskydd för väg- och järnvägstransporter av farligt gods ställer krav på att säkerställa det fysiska skyddet av information som en skyddsplan innehåller och också säkerställa att spridning av planens innehåll begränsas till de som behöver informationen. I ljuset av detta kan man nog förvänta sig att tillsynsmyndighet skriver ett föreläggande om att det ska rättas till. När sedan brottet anmäls till polisen får polisen avgöra om brottet skett uppsåtligen eller av oaktsamhet och det kommer sen att vara avgörande för om ngn får böter. Får en kontroll inom ramarna för tillsyn farligt gods ta hur lång tid som helst? Tillsynsmyndigheterna har långtgående befogenheter, de har rätt till tillträde till områden, lokaler, andra utrymmen som används inför eller i samband med transporter eller till transportmedel, förpackningar och andra transportanordningar, oavsett om de är märkta eller 4 inte. En kontroll kan så klart ta den tid den tar, om brister upptäcks kommer den ju att ta den tid det tar att utreda och lagföra allt. Men inom EU har gruppen för tillsyn av vägtransporter tydliggjort att man tycker att en kontroll bör ta omkring 20 minuter och det är det som återspeglas i 12 § andra stycket i lagen om transport av farligt gods som lyder enligt följande: ”Tillsynen skall genomföras så att den inte orsakar större olägenheter än vad som är nödvändigt med hänsyn till dess ändamål.” Kan samhället dra in ett förarintyg (ADR-intyg)? Ett förarintyg, populärt kallat ADR-intyg är ett bevis/intyg på att en person vid ett visst tillfälle klarade av ett prov med godkänt resultat. Intyget är inte knutet samman med en behörighet så den här typen av intyg kan inte staten ”dra in” oavsett om en person bryter mot reglerna om transport av farligt gods. Intressant är att en rapport från MSB som nu ligger på Försvarsdepartementets bord (Justitiedepartementets bord efter regeringsskiftet) just föreslår att statusen för förarintyg ska ändras. Vi får avvakta och se vad som blir resultatet. Länktips: https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-ochskrivelser/Sanktionsavgift-for-overtradel_H103234/?html=true Lästips: https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Tillsyn--tillsynsvagledning/Sakerhetsradgivare-transportskydd/ Tack för Ditt engagemang. Detta var den tredje och sista artikeln i serien om brott, ansvar och straff vid transport av farligt gods, vi hoppas att Du tycker att artiklarna varit intressanta. Finns förslag till tema för en ytterligare artikelserie? Skicka förslag till info@dgm.se