ärrbråck, navelbråck eller epigstricabråck
Information till dig som har ett bukväggsbråck - ärrbråck, navelbråck eller epigstricabråck Bakgrund Bråck uppkommer på grund av en defekt i bukväggen, antingen en medfödd defekt, en defekt som utvecklas under livet, eller en defekt på grund av dålig sårläkning efter en operation. Defekten består av en lucka, eller ett hål, i bindehinnan som omger bukmuskulaturen. Genom defekten pressas bukinnehåll, såsom bukhinna och fett, eller ibland tarmar och andra organ, ut ur bukhålan och bildar en bula under huden. Bråck kan vara helt symtomfria – de varken syns, eller känns. De kan också ge stora besvär med t.ex. smärtor i området, samt bli mycket stora och därför ge problem med hygien, passform på kläder, o.s.v. I ovanliga fall förekommer så kallad inklämning – då bukinehåll pressas ut i bråcket och blodcirkulationen till de organ som pressas ut upphör. Akut inklämning ger upphov till svåra smärtor, och om man inte lyckas putta tillbaka bråckinnehållet in i bukhålan måste man söka akut vård på närmaste akutmottagning. Detta är dock ovanligt och i princip är alla typer av bråck helt godartade tillstånd som inte med nödvändighet kräver en åtgärd. Huvudprocess Mage och tarm Dokumenttyp Patientinformation Ansvarig Processledare Sida Michael Dahlberg Jonatan Palmgren 1 av 3 Dokument-Id Godkänt datum Version VARD-5-4528 2015-09-10 1.0 Behandling Bråck som inte ger några besvär kräver ingen behandling. I vissa fall kan bråckband vara till hjälp. Bråckband finns att köpa på apoteket, även din vårdcentral kan hjälpa dig att beställa bråckband via landstingets s.k. länsservice. Ibland kan individuellt utprovade bråckband vara nödvändigt. Dessa kan köpas på en ortopedteknisk verkstad, men då krävs först en remiss från kirurgkliniken för utprovning. Operation är det behandlingsalternativ som har störst chans att ge ett varaktigt resultat, men återfall förekommer i ca 10-25% av fallen oavsett operationsmetod. Vid akut inklämning kan det ibland vara nödvändigt med en akut operation för att åtgärda bråcket. Operation Bukväggsbråck kan opereras med öppen teknik eller titthålsteknik, s.k. laparoskopisk teknik. Gemensamt för alla operationsmetoder är att man börjar med att frilägga defekten i bindehinnan i bukväggen och sedan petar man tillbaka bråckinnehållet bakom bukväggen. Defekten lagas antingen genom att man syr ihop den med plasttråd, eller placerar ett plastnät som täcker defekten i bukväggen. Nätet sys fast i bindehinnan och placeras antingen framför, eller bakom, muskulaturen. Inför operation Inför en eventuell operation får du träffa en kirurg för att diskutera vilket, eller vilka, behandlingsalternativ som passar just dig bäst. I vissa fall är det bäst att inte operera dig alls, om riskerna är för stora och bråcket inte bedöms kunna ge en akut inklämning. Då vi vet att risken för återfall är relativt hög och att det även finns andra risker med en operation, såsom infektioner, blodpropp, blödning, etc. är det viktigt att gör allt man kan för att uppnå ett lyckat resultat. Faktorer som ger ökad risk för komplikationer är bl.a. övervikt, rökning och dåligt kontrollerad diabetes. Inför planerad operation av bukväggsbråck krävs därför minst fyra veckors rökfrihet före och efter ingreppet. Om det bedöms nödvändigt kommer den kirurg du träffar att ge dig ett mål för viktnedgång innan en operation kan erbjudas. Vid diabetes är god sockerkontroll viktig inför operationen, och om det är svårt att få bra kontroll ber vi din diabetessköterska om hjälp med det. Operationsdagen Beroende på ett flertal faktorer, såsom bråckets storlek, operationsmetod och dina eventuella övriga sjukdomar kan operationen göras i s.k. dagkirurgi, eller inneliggande på sjukhus. Dagkirurgi innebär att man kommer till sjukhuset på operationsdagen och åker hem samma dag. Det kan också behövas inneliggande vård med en, eller flera, övernattningar på en vårdavdelning på sjukhuset. I princip alla ingrepp sker med patienten nedsövd, så kallad narkos. Du får specifik patientinformation för dagkirurgi, eller inneliggande vård. Efter operationen Inga återbesök krävs i normalfallet efter en bråckoperation. Huden sys med stygn som löses upp av sig själv och förbandet får sitta i en vecka efter operationen. Det går bra att duscha dagen efter operation, men bastubad bör undvikas första veckan. Huvudprocess Mage och tarm Dokumenttyp Patientinformation Ansvarig Processledare Sida Michael Dahlberg Jonatan Palmgren 2 av 3 Dokument-Id Godkänt datum Version VARD-5-4528 2015-09-10 1.0 Beroende på bråckets storlek, vilket arbete du har och vilken operationsmetod som använts kan du eventuellt bli sjukskriven utöver den vecka alla arbetstagare har rätt att ta ut i samband med sjukdom. Efter operationen uppstår alltid viss svullnad och rodnad i operationsområdet, det är också vanligt och normalt med blåmärken i området. Dessa symtom försvinner inom några veckor efter operationen. I vissa fall blir det en kraftig svullnad och en ilsken rodnad i operationsområdet. Detta kan vara tecken på infektion och du skall då kontakta din vårdcentral, eller närmaste sjukhus för en bedömning, i synnerhet om du också får feber. Om du får ett nät inopererat bildas så gott som alltid en vätskeansamling kring nätet, detta är normalt och den försvinner i normalfallet inom 6 månader. De flesta känner inte av vätskeansamlingen, men i ett fåtal fall bildas så mycket vätska att huden blir ansträngd och smärta uppstår – då kan man eventuellt behöva tömma vätskeansamlingen. För att motverka vätskeansamling vid operation med stora nät kan det vara nödvändigt att lämna dränageslangar under huden i några dagar, till några veckor, i samband med ingreppet. Nätet i sig kan upplevas stelt under ca 6 månader efter operationen, men efter det brukar man inte ha symtom av nätet. Komplikationer De vanligaste komplikationerna är sårinfektion, blodproppar och urinvägsinfektion, eller lunginflammation. Större blödningar och tarmskador förekommer. Nervsmärtor i bukväggen kan uppstå efter operationen. I 1-2% av fallen kvarstår dessa under flera månader efter operationen. Komplikationsrisken för samtliga komplikationer ökar med rökning, övervikt, diabetes och andra komplicerande sjukdomar, samt hög ålder. Det är ytterst viktigt att minimera risken för komplikationer, då bukväggsbråck är godartade tillstånd som inte är livshotande och därmed inte kräver någon åtgärd. Huvudprocess Mage och tarm Dokumenttyp Patientinformation Ansvarig Processledare Sida Michael Dahlberg Jonatan Palmgren 3 av 3 Dokument-Id Godkänt datum Version VARD-5-4528 2015-09-10 1.0
© Copyright 2024