1. No category

e t t m ag a s i n f r å n m a l mö s y m f o n ior k e s t e r
·
20 16
·
vå r e n
mso -violinisten
Rhona
Duncan
”Det nya huset är som att
ha fått ett nytt instrument.”
2 0 1 6
·
vå r e n
Brahmsfestival
13-15 maj
VÅRENS
KONSERTER
MED MSO!
·
malmö live konserthus
världssopranen
malin byström
Jeff Mills
Featuring MSO
Book K3.indb 1
13/11/2015 10.49
2
Book K3.indb 2
13/11/2015 10.49
Malmö SymfoniOrkester hälsar välkommen till
Malmö Live Konserthus!
Våren 2016
adress Dag Hammarskjölds torg 4 205 80 Malmö Webbplats www.malmölive.se
Boka biljetter 040-34 35 00 Boka restaurangbesök 040-20 75 00
Anmäl dig gärna till vårt nyhetsbrev på vår hemsida, så får du regelbunden information
om vad som händer på Malmö Live Konserthus.
Med reservation för ändringar.
LIVE! GES UT AV MALMÖ LIVE KONSERTHUS AB ANSVARIG UTGIVARE Jesper Larsson
PRODUKTION Nebel & Söderström förlag AB PROJEKTLEDARE Olof Esbjörnsson AD Toke Bjørneboe
PÅ OMSLAGET Rhona Duncan OMSLAGSFOTO Aline Lessner FOTO BAKSIDA Adam Mørk
3
Book K3.indb 3
13/11/2015 10.49
foto Christiaan Dirksen
En gästande solist
beskrev det som att man
kan ”gå ut i rummet”
och betrakta tonen
efter att den lämnat
instrumentet, en fysisk
tredimensionell känsla.
4
Book K3.indb 4
13/11/2015 10.49
VÄLKOMMEN!
SYMFONISK VÅG
Det är något särskilt med de allra svagaste partierna här i konsertsalen på
Malmö Live. En gästande solist beskrev det som att man kan ”gå ut i rummet”
och betrakta tonen efter att den lämnat instrumentet, en fysisk tredimensionell
känsla. Det skira ljudet sköljer över en, och ibland går det inte att avgöra om
ljudet först når öronen - eller först märks i kroppen. Det är som att uppleva
sig helt innesluten i en symfonisk våg.
Det nya rummet ger – som de flesta av er vet - helt nya fina konstnärliga
förutsättningar. Musikerna i Malmö SymfoniOrkester berättar redan om sin
positiva utveckling. Jag tror att flera av er som lyssnat genom åren håller med
om att vi äntligen fått ett rum som gör vår fina orkester rättvisa. Men samtidigt
är det en krävande sal som ställer enorma krav på konstnärernas prestation.
Återkopplingen bland musiker och artister som framträtt i salen har varit
fantastisk. Alla är överens om att den nya konsertsalen är något särskilt. I
världsklass. Det spelar ingen roll om man heter Lang Lang, Bob Dylan, Annika
Norlin eller Mariza för att skriva under på det. Håkan Hardenberger spelade på
vår Öppningskonsert på fredagen och lördagen för att sen omedelbart flyga till
Luzern och spela på söndagen. Den schweiziska staden anses ha en av världens
främsta nya konsertsalar. När jag mötte Håkan på torsdagskonserten någon
vecka senare sa han – ”det är inget snack, det är bättre i Malmö!”
Under våren fortsätter vi att spela de mest betydande symfoniska verken
”i ny lyster”, det vill säga med en ny akustisk precision, så att vi kommer närmare det tonsättarna faktiskt komponerat. Vi har en rad uruppföranden av
beställningsverk, framför allt på lördagar, och avslutar säsongen med att spela
alla Johannes Brahms fyra symfonier under en tredagarsfestival.
Hjärtligt välkommen!
Jesper Larsson
VD Malmö Live Konserthus och Malmö Symfoniorkester
5
Book K3.indb 5
13/11/2015 10.49
MALMÖ LIVE I PRESSEN
Sagt
om
Malmö
Live
“Varje gång ett nytt
konserthus invigs talas
det om ‘världsklass’,
men i Malmö är det
motiverat. Även om den
första riktiga konserten
skedde med försiktiga
steg, är det varma,
träbeklädda rummet en
akustisk pärla.”
–
6
Book K3.indb 6
p ol i t i k e n
“Akustiken.
Världsklass.”
–
op u s
13/11/2015 10.49
”Rummet är intimt
och akustiken
fantastisk med ett
väldigt friskt och rent
ljud. Jag ser fram
emot nästa besök!”
dav i d b a i l e , c e o f ör i n t e r n at ion a l s o c i e t y f or t h e p e r f or m i ng a rt s .
”Klarheten i
klangen var
slående, och
vilken sonor
klang som
vällde fram
från kontrabasarna!”
–
sy dsv ensk a n
”Det är som att skopa
ner i sitt allra innersta
och få allt smutsigt och
skrovligt som göms
däri beklätt med
diamanter och guld.”
–
a n n i k a nor l i n i s y d s v e n s k a n
i n f ör h e n n e s kon s e rt m e d m a l mö
s y m f on ior k e s t e r i hö s ta s .
“Ett musikhus av högsta rang.”
–
s v e n s k a dag b l a de t
7
Book K3.indb 7
13/11/2015 10.49
INTERVJU
KARIN
– direktören för
det nya
Bakgrunden kunde knappast vara bättre: general för
Malmöfestivalen och projektledare för Eurovision Song
Contest. Möt Karin Karlsson, programchef för alla nya
verksamheter som har flyttat in i Malmö Live.
t e x t o lo f e s b j ö r n s s o n
|
f o t o j e n n y b au m g a rt n e r
8
Book K3.indb 8
13/11/2015 10.49
Det är många genrer med olika spelregler
som ska samexistera i detta fina hus. Att
nå fram till en ‘win-win’-situation kommer
ta sin tid, men är av yttersta vikt.”
B
erätta om din roll i Malmö Live.
– Jag är programchef för det som har tillkommit i det nya huset,
det vill säga all verksamhet som inte är symfonisk. Det betyder att
jag jobbar med allt ifrån enskilda konserter, genreöverskridande teman
och festivaler till pop-up-shops, design- och fotoupplevelser på våra gemensamma ytor. Jag ska se till att det finns många olika skäl att vara på
Malmö Live – och att vi alltid är intressanta och relevanta.​ Hur skiljer sig verksamheten från det gamla konserthuset?
– Uppdraget idag är mycket bredare. Symfoniorkestern ingår förstås,
och har lika omfattande verksamhet som tidigare. Men nu ska vi producera och leverera innehåll inom alla musikgenrer. Vi ska även finna nya
samarbeten och ge det lokala och regionala kulturlivet en möjlighet att
nyttja Malmö Lives fina scener. Att hitta ett bra samarbete med Clarion
hotell, den andra parten i huset, är också viktigt för att vi ska kunna leva
upp till vårt uppdrag.
Vilken är den största utmaningen i planeringsarbetet?
– Att ge alla olika uttryck rätt förutsättningar. Det är många genrer med
olika spelregler som ska samexistera i detta fina hus. Att nå fram till en
"win-win"-situation kommer ta sin tid, men är av yttersta vikt. Till
exempel har en symfoniorkester en planeringshorisont på flera år,
medan delar av ungdomsverksamheten kräver kort framförhållning; att
man kan planera in exakt det som passar dem vid rätt tidpunkt, annars
kommer de inte. Så det gäller att ha is i magen och spara luckor för dem. Karin Karlsson Ålder 46
Gör Programchef Malmö Live
Bor Västra Hamnen i Malmö
Familj Sambo, två barn som är åtta
och elva år.
Bakgrund Journalist, dokumentärfilmare, ansvarig för Malmöfestivalen
2009 – 2012, projektledare för Eurovision Song Contest i Malmö 2013.
Största musikaliska upplevelse
När jag år 2005 i gamla hamnen i
Newcastle såg stadens sinfonietta
tillsammans med Pet Shop Boys
framföra nykomponerad musik till
filmklassikern Battleship of Potemkin.
Filmen visades samtidigt på en enorm
duk, bland kranar och mörker. Musiken, platsen, stämningen, överraskningen och de konstnärliga uttrycken
tar jag med mig för alltid i mitt hjärta!
… och för dig personligen i din yrkesroll?
– Så här i början är det många barnsjukdomar. Det finns ingen historik i
huset och mycket tid har gått åt att lösa saker här och nu. Utmaningen
har varit att försöka lyfta blicken och se på saker ur ett övergripande
perspektiv, och jobba mot 2020.
Några konserter eller projekt under våren som du ser extra mycket
fram emot?
– Jag ser fram emot att få jobba med helheten i de gemensamma ytorna,
skapa en mötesplats och ytor där människor kan uppleva musik, ha
möten, plugga eller bara hänga. Moto Boys konsert tillsammans med
MSO i slutet av maj tror jag blir fantastiskt fin. Sen är jag nyfiken på hur
de mer övergripande koncepten Dansa! och Barnlördag utvecklar sig, och
Brahmsfestivalen. Jag är egentligen nyfiken på allt!
9
Book K3.indb 9
13/11/2015 10.49
BRAHMSFESTIVAL 13-15 MAJ
T
U
L
O
S
B
A
S
M
H
A
BR
Johannes Brahms fångar nog alla oavsett musiksmak
eftersom han komponerade sin musik enbart för att
vara just musik. Under tre dagar bjuder vi på alla
symfonierna och några andra av hans mest älskade
verk. Marc Soustrot, Malmö SymfoniOrkester och
några av världens främsta instrumentsolister är redo
för Brahmsfestival. Är du?
text carlhåkan larsén
10
Book K3.indb 10
13/11/2015 10.49
T
Man sätter sig visserligen
inte ner för att bli road
av Brahms. Man samlar
sig, ställer sina öron
och sin sensibilitet till
förfogande och lyssnar till
vad en klok gubbe med
hipsterskägg har att måla
i välberäknade toner.
J
ohannes Brahms – den tråkige”. Orden står
som rubrik till Ulf Bergquists biografiska
karakteristik i Författarnas musikbok. En
provocerande etikett, förstås. Men redan
filosofen Friedrich Nietzsche tog avstånd
från Brahms: ”oförmågans melankoli”.
Jämförd med föregångaren, den explosive
Beethoven eller med den samtidige Wagner och hans idé om ett allkonstverk är
Brahms stillsammare. Ingen lär bestrida
att Brahms kunde sin konst. Han är gedigenheten själv.
Hans förmåga kan kanske förväxlas med tråkighet – när
det egentligen är fascinerande med den genomtänkta
helgjutenheten.
Johannes Brahms började sin musikaliska bana som
krogpianist. Han underhöll en publik av öldrickare i hemstaden Hamburg redan som liten parvel. Därmed följde han
i sin faders fotspår. Johannes betraktades som underbarn.
Den äldre kollegan Robert Schumann höljde den tjugoårige
pianisten och kompositören i lovord: ”en utvald, / … / en
ungersven vid vars vagga gratier och hjältar hållit vakt.”
Schumann och särskilt makan Clara, en av tidens ledande
pianister, blev Brahms intima vänner.
Vid mogen ålder flyttade Brahms till en beskedlig våning i Wien. Om somrarna drog han ut i naturen åt olika
håll, där arbetsmiljön och naturskönheten inspirerade.
Han tyckte om att resa (Italien var favoritmålet) och turnera – konserterna runt om i Europa gav goda inkomster.
Den efterhand samlade förmögenheten använde han till
välgörenhet. En som fick del av Brahms generositet var
den unge Antonin Dvorák. För personlig del köpte han
dyrbara böcker och manuskript.
Brahms sociala bakgrund var enkel, han var en selfmade
man. Sällskaplig när han befann sig i rätt sällskap men
bister eller blyg till vardags, inte kompatibel med ytligare
umgänge. Han hade vänner men levde ensam. Allt för
konsten. Flera svärmerier och en förlovning passerade.
Men han gifte sig aldrig utan bedrev en ungkarls praktiska
forskning i nattlig entomologi. Finkänsligt uttrycker en
biograf, Hans Gal, detta faktum: ”Det är ett dystert faktum
att det slumpvisa mötet på gatan var allt som Eros hade
till övers för denne fint kännande och ömhetstörstande
människa.”
Den omutlige Brahms råkade in i en estetisk strid, där
man inte skrädde orden. Han var klassikern i en romantisk
tid och hade sina bundsförvanter i de gamla mästarna.
Bach var husguden. På andra planhalvan larmade ”den
nytyska skolan” – den grandiose klavervirtuosen Franz
Liszt och den överdådige musikdramatikern Wagner, som
lät Ragnarök drabba scenen.
”Nytyskarna” gisslade Brahms. Deras mål var att skapa
”framtidens musik”, Richard Wagner och hans följare var
sin tids aggressiva modernister. Som så ofta när något
epokgörande är på gång blev tonläget onödigt fränt. Den
noble Brahms yttrade aldrig offentligt något ofördelaktigt
om Wagners begåvning, men dennes vapendragare hånade
stofilen Brahms. Numera behöver man inte välja sida.
Vad hade Brahms att komma med?
Fyra symfonier, två pianokonserter, en mängd kammar11
Book K3.indb 11
13/11/2015 10.49
BRAHMSFESTIVAL 13-15 MAJ
musik, storslagna körverk, folkliga solosånger. Allt från
Wiegenlied (vaggvisa) till Ein deutsches Requiem. En symfoni hette helt korrekt Symfoni, en stråkkvartett Stråkkvartett. Inget instrumentalstycke kallades Skymning
över Hamburg eller An der schönen blauen Donau – det
överlät han åt den respekterade vännen Johann Strauss
d y. Hans allra mest tankfulla, nästan improvisativa, meditativa och komprimerade sena pianokompositioner bär
nyktra namn: Intermezzo, Rhapsodie, osv.
Den som söker anslående melodier blir inte lottlös.
Dubbelkonserten för violin och cello liksom violinkonserten och de ungerska danserna ger rika skördar. Tredje
symfonins långsamma sats erövrade mångas öron som
filmmusik (bland annat Tycker ni om Brahms?). Han hade
också en folklig sida – tydligast märks det i hans lieder,
ofta enkla och gnolvänliga.
Brahms hyllade traditionen. Han sysslade med vad
som kommit att kallas ”absolut” musik. Han komponerade
inga tondikter, ägnade sig inte åt operakonsten. Han skrev
rätt och slätt musik. Mycket musik, av de flesta sorter. Det
fungerade utmärkt, eftersom han visste hur reglerna borde
tillämpas för att tonerna skulle uppnå bäst effekt.
Han började för mer än 160 år sedan och nedlade
notpennan först på 1890-talet. Han överlevde både Liszt
och Wagner och hann höra en ny tids musik, av Debussy.
Men han förblev klassikern, med fonder av allvar och djup.
”Musik skall byggas utav glädje”, sjunger vi ju. Skulle
Brahms ha hållit med? Eller skulle han ha varit tråkig nog
att protestera? Knappast. Allvar och glädje kan vandra
tillsammans. Man sätter sig visserligen inte ner för att
bli road av Brahms. Man samlar sig, ställer sina öron och
sin sensibilitet till förfogande och lyssnar till vad en klok
gubbe med hipsterskägg har att måla i välberäknade toner. Absolut musik.
Han skrev rätt och
slätt musik. Mycket
musik, av de flesta
sorter. Det fungerade
utmärkt, eftersom han
visste hur reglerna
borde tillämpas för att
tonerna skulle uppnå
bäst effekt.
Vad Brahmsfestival. 4 konserter med alla symfonierna,
pianokonserterna, violinkonserten och dubbelkonserten.
När 13-15 maj
Med vem MSO under ledning av Marc Soustrot samt solisterna
Nikolaj Znaider, Elisabeth Leonskaja, Renaud & Gautier Capuçon
läs mer På sid 54-55
12
Book K3.indb 12
13/11/2015 10.49
A
foto Christiaan Dirksen
Hallå där!
Marc Soustrot
chefsdirigent för Malmö
SymfoniOrkester, som
leder alla konserterna
under Brahmsfestivalen
13-15 maj.
Varför en
Brahmsfestival?
lla gillar Brahms! Han är en av
de mest populära klassiska tonsättarna och passar både nybörjare och vana lyssnare. Samtidigt är
hans musik perfekt för att utveckla orkesterns sound, klangfärg och teknik.
Genom att spela bara en tonsättare går
det att fokusera mer på de delarna. Huvudidén med festivalen är annars att
den ska marknadsföra huset och inte
minst orkestern. Då är det naturligt att
börja med en av de viktigaste representanterna för den klassiska musiken.
Börja? Är det fler festivaler på g?
– Ja, förhoppningen är att vi kan ha
en årligen återkommande festival med
särskilt fokus på en tonsättare. Att vi i
framtiden har weekend-festivaler med
till exempel Beethoven och Tjajkovskij,
för att nämna några av de tonsättare som
kan bli aktuella.
Vilket är annars ditt intryck av Malmö Live så här långt?
– Att det är ett konserthus i absolut
toppklass. Det kan liknas vid en Stradivariusfiol! I det förra huset behövde
musikerna spela aggressivt för att nå ut,
men här kan de spela mjukt och helt utan
stress. Huset förtjänar verkligen att de allra bästa orkestrarna i världen spelar här.
Din största upplevelse med Malmö
SymfoniOrkester hittills?
– Utan tvekan öppningskonserten av
Malmö Live. Det var en stor utmaning för
mig och orkestern, samtidigt som konserten markerade starten på något nytt.
o lo f e s b j ö r n s s o n
13
Book K3.indb 13
13/11/2015 10.49
PORTRÄTT MALIN BYSTRÖM
“Domingo
var
otroligt
generös
mot mig”
Vår senaste världsstjärna på operahimlen, sopranen
Malin Byström, gästar Malmö Live i januari. Hon har befunnit
sig i den internationella hetluften i snart tio år och pendlar
mellan hemmet i Stockholm och de stora scenerna i världen.
Men det var i Helsingborg som allt började.
text viveca ringmar
|
foto peter knutson
14
Book K3.indb 14
13/11/2015 10.49
N
är jag var tolv år hörde jag Beethovens
femte pianokonsert i Helsingborgs konserthus och blev verkligen drabbad. Jag
blev indragen i musiken, oerhört berörd, säger
Malin Byström, som växte upp i en musikerfamilj i staden.
Pappan var flöjtist i symfoniorkestern och
mamman organist och körledare. Malin spelade
piano, sjöng i mammas kör och hon är övertygad
om att den bakgrunden har varit betydelsefull.
– Jag fick den klassiska musiken med modersmjölken och har ett musikaliskt öra helt
enkelt. Som tonåring var jag en riktig nörd, passionerad, stod i skivaffärer och lyssnade på olika
sångare, mest på Maria Callas. Jag blev helt tagen.
Man hör så mycket av hennes personlighet i
rösten, det är en naken röst som går direkt in…
Malin gick sin egen väg under uppväxten
i Helsingborg, spelade teater och åkte ofta till
Köpenhamn och tittade på operaföreställningar.
– Att stå på scenen var min stora lust i livet
redan som tonåring. Jag gick samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, men drömde om att
sjunga och var lite avundsjuk på dem som bodde
i Stockholm och kunde gå gymnasielinjer som
var inriktade mot musik, som Adolf Fredrik.
Malin Byström är utbildad vid Musikhögskolan
i Göteborg och Operahögskolan i Stockholm,
som hon dock inte gick ut, eftersom hon fick
engagemang i Lübeck i Tyskland redan under
utbildningen. Sedan följde en fast anställning i
Nürnberg under några år innan hon blev frilans.
År 2004 blev Malin gravid och flyttade hem.
Samtidigt fick hon kontakt med en svensk agent
som hon har samarbetat med sedan dess och
som har hjälpt henne till en internationell karriär. Nu är Malins kalender fulltecknad fram till
våren 2019.
Hon bor med sin familj i Stockholm, mannen
Markus Schwartz som också är sångare och de
tre barnen, elva, sex och tre år gamla.
– Karriären kostar på, det är en tung apparat
när man har familj. Vi har löst det så att om jag
till exempel är borta i åtta veckor, så reser en del
av familjen eller ibland alla barnen till mig en
period, så att vi inte är ifrån varandra för länge.
– När jag nu har fattat beslutet att resa mycket och sjunga internationellt ska jag försöka att
inte ha dåligt samvete. Om det inte fungerar
med familjen får jag i så fall ändra min situation.
Malin Byström säger att hon är glad över att
15
Book K3.indb 15
13/11/2015 10.50
PORTRÄTT MALIN BYSTRÖM
Malin Byström
Ålder 42
Bor Stockholm
Familj Maken Markus Schwartz
och barnen Love, Siri och Alvar
Utmärkelser Jenny Lind-stipendiet och Birgit Nilsson-stipendiet
bland annat
Förebilder Leontyne Price, Maria
Callas ochBirgit Nilsson.
Drömmer om Att få sjunga Verdi,
Strauss och Wagner.
Malin Byström gästar Malmö
Live den 23 januari för att
sjunga huvudrollen i det
konsertanta uppförandet av
Beethovens Fidelio.
kunna arbeta i Sverige en del framöver. I vår gör hon Donna Elvira i Mozarts Don Giovanni på Stockholmsoperan och i januari sjunger hon rollen Leonore i Beethovens enda opera
Fidelio på Malmö Live. Det blir en
konsertversion.
– Om man ska göra en roll konsertant och inte har gjort den sceniskt
tidigare får man göra mycket arbete
hemma. Jag läser texten och försöker
hitta material om operan och rollen,
letar historiska referenser. För mig är
det viktigt att ha tid för förberedelser
för att kunna sätta text och musik i
kroppen.
Sin röst beskriver Malin som en lyrisk till lyrisk-dramatisk sopran med
ganska mycket färg.
– Jag har en talang och jag tror att
jag har förvaltat den väldigt bra. Rent
sångtekniskt har jag haft en otrolig
fördel jämfört med många svenska
kollegor eftersom jag hittade en fantastisk lärare 1997.
Malin menar att mötet med amerikanen Jonathan Morris, som har va-
rit hennes sångpedagog sedan dess,
är en förklaring till hennes internationella framgångar. En annan orsak
till hennes och andra svenska operasångares succé utomlands är den sceniska utbildningen i Sverige, tror hon.
– Vi har en lång tradition av att
också spela teater när vi gör opera.
Sverige har verkligen gått i bräschen
på det området och det börjar påverka
andra länder. Till och med italienarna
gör mer nu än att bara stå rätt upp och
ned och sjunga!
Det bästa med jobbet Alla fina
klänningar! Ha, ha, ha! Det är
verkligen roligt att få bära vackra
klänningar i fantastiska material.
När jag gjorde min allra första roll,
på Vadstenaakademien, blev jag
förvånad när sömmerskorna började ta mina mått; ska ni sy fem
klänningar till mig nu?
Och förstås mötet med musiken
och andra konstnärer - att få vara
mitt i musiken.
Och det sämsta Att jag inte får
vara med mina barn i deras vardag hela tiden.
Mötet med Plácido Domingo
Vi sjöng tillsammans i Massenets
opera Thaïs i Valencia i Spanien
2012. Han var otroligt generös
mot mig och sa: du är så bra och
ska bara välja det som du verkligen vill göra! Det rådet har jag
försökt ta till mig.
Alternativt yrke Bibliotekarie. Jag
var boknörd som barn och älskade ”bibblan”.
Vi är mycket väl utbildade sceniskt i
Sverige. Vi har en lång tradition av att
också spela teater när vi gör opera.
Sverige har verkligen gått i bräschen på
det området och det börjar påverka andra
länder. Till och med italienarna gör mer nu
än att bara stå och sjunga.
e n av för k l a r i ng a r na t i l l de t s v e nsk a så nga ru n dr e t e n l igt m a l i n bys t röm .
16
Book K3.indb 16
13/11/2015 10.50
INTERVJU
Magnus Persson
Yrke Regionchef Skanska Hus Syd
Ålder 43
Bor Borgeby
Lyssnar helst på Amerikansk
alternativ rock med grupper som
Green Day, Red Hot Chili Peppers
och the Offspring
Hallå där!
Magnus Persson,
regionchef på Skanska, som har inlett ett
samarbete med sociala ambitioner tillsammans
med Malmö Live.
I
samarbetet talar ni om att "båda
parter konkret vill göra skillnad
och bidra till att stärka den sociala sammanhållningen i Malmö
och regionen." Vad innebär det rent
konkret? – Förhoppningen är att det ska möjliggöra arrangemang som annars inte
blir av. I synnerhet sådana som vänder
sig till barn, nya kulturkonsumenter
och de som tror att de kanske inte passar in på Malmö Live. Till att börja med
är det Klonk som syftar till att introducera och ge unga människor musikupplevelser. Sedan får vi se vilka
andra projekt det kan bli.
– Vi ser det som en långsiktig samhällsinvestering att bidra till kulturen och vi tror att aktiviteterna kring
Malmö Live kan ge sociala effekter
som är i linje med vad både Malmö
stad och vi själva vill.
Samarbetet är ett led i Skanskas ambition att bidra till social hållbarhet
i samhället. Vad mer har ni engagerat er i? – Vi har under ett antal år arbetat med
att bidra till de samhällen vi verkar
och bygger i. Här i Malmö har vi
bland annat engagerat oss i Stiftelsen
Läxhjälpen, Good Malmö och MINE –
initiativ som bland annat bidrar till att
överbrygga utanförskap i samhället.
Ni byggde ju också huset. Vad är du
mest stolt över?
– Akustiken! Vår största utmaning var
att skapa en konsertsal som levererar
akustik i världsklass. I denna fråga
lade vi ett stort engagemang och vi
är mycket glada över resultatet och
den positiva feedback som vi har fått
från användarna. Mest stolt är jag annars över alla fantastiska medarbetare
som varit med och bidragit till detta
fantastiska projekt. Verkligen ett vinnande lag!
Har du själv varit på någon konsert?
– Jag och min familj besökte Malmö
Live under höstlovet och tog bland
annat del av SKROT-orkesterns ljudlabb, musikkonstverket Klonk och
kulturskolans workshop. Riktigt roligt att se hur lokalerna kan användas
på olika sätt och vara en mötesplats
för alla åldrar.
o lo f e s b j ö r n s s o n
Vi tror att
aktiviteterna kring
Malmö Live kan ge
sociala effekter som
är i linje med vad
både Malmö stad
och vi själva vill.
17
Book K3.indb 17
13/11/2015 10.50
REPORTAGE
En del av
malmh
Varför ligger Malmö Live där det ligger och varför ser det
ut som det gör? Malmö Symfoniorkesters programchef
Lennart Stenkvist ger dig bakgrunden till Skandinaviens
största och, vågar vi säga, mest lyckade konserthusbygge.
t e x t l e n n a rt s t e n k v i s t
Malmhattan, ett smeknamn som många
Malmöbor använder
när de blickar ut mot
Universitetsholmen.
Framkallat av alla de höga husen som
står tätt placerade på sydöstra sidan.
Men det finns flera likheter med ön
Manhattan. Universitetsholmen är
verkligen omgärdat av vatten genom
de kanaler och bassänger som skapades när Malmö hamn byggdes ut. Och
precis som i New York börjar man
exploatera holmen på höjden i dess
ena ände.
Christer Larsson, Malmös stadsbyggnadsdirektör, berättar:
”Utgångspunkten var en ödetomt
som Malmöborna kanske noterade
som en billig parkeringsplats, nära
till centrum. Men stadsplanerarna
hade förstått det strategiska läget.
Tomten låg och väntade och hade
blivit reserverad i vårt Q-book-arbete
1999 (samlingsnamnet för arbetet att
skapa en stadsarkitektonisk strategi
för Universitetsholmen). Då visste
Vatten omger alla sidor
av det som officiellt heter
Universitetsholmen.
18
Book K3.indb 18
13/11/2015 10.50
hattan
vi bara inte vad som skulle komma
att passa på tomten. Det fanns ingen
primär tanke om att det skulle vara
en offentlig byggnad. Det viktiga var
att det skulle bli en byggandsväv som
band samman gamla och nya Malmö. När tanken på ett konsert- och
kongresshus väcktes från hotellnäringen och kommunledningen fångade vi upp den i flykten och placerade
projektet på denna tomt.”
Den ekonomiska verkligheten
medförde dock en stark exploatering
både i täthet och höjd. Markanvisningen innehöll också byggrätter och
vartefter projektet fortskred blev de
till ett led i finansieringen av det nya
kongress- och konserthuset. Kravet
som staden ställde på byggherren var
då att de kringliggande husen skulle ha högtstående arkitektur. Några
av nordens ledande arkitektkontor
engagerades att förverkliga den plan
som Malmö Lives arkitekter, danska
Schmidt Hammer Lassen, hade gjort
för området.
Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn
förklarar:
”I en i övrigt rätt så lågmäld bebyggelse sticker framförallt hotelldelen, men också högskolans hus tvärs
över gatan, upp. I Malmö råder ingen
bestämd policy om stadens höjd, utan
man arbetar mer pragmatiskt och accepterar enstaka höga hus i en annars
öppen och jämn planläggning ’som
grässtrån som stiger upp ur mossan’.”
På senare tid har nya opera- och konserthus haft en tendens att markera
sitt ikonvärde genom en mer avskärmad placering från stadslivet. Även
om tomten ligger centralt placerad,
som i Malmös fall, skulle en gestaltning av en kongress-, konsert- och
hotellanläggning lätt kunna bli en
isolerad byggnad utan sammanhang
med den övriga staden. Förutom en
uttalad målsättning från stadsbyggnadskontoret att så inte skulle bli
fallet, medförde också den höga exploateringsgraden att det inte kunde
bli på det viset.
Resultatet har blivit att Malmö
Live, mot rådande trender, är ett konserthus mitt i ett pulserande stadsliv.
Tankarna kan återigen gå till New
York, där legendariska Carnegie Hall
är en del i en vanlig kvartersstuktur,
medan Lincoln Center markerar sin
funktion inbäddad i en tät stadsbebyggelse. Malmö Live är något av en
blandning av dessa funktioner sam-
Resultatet har blivit
att Malmö Live, mot
rådande trender,
är ett konserthus
mitt i ett pulserande
stadsliv.
foto Adam Mørk
19
Book K3.indb 19
13/11/2015 10.50
REPORTAGE
I fallet Malmö Live
är det lätt att säga
att gestaltningen har
gett mer än den har
tagit. Få saknar den
parkeringsplats och
vägsträckning som
en gång fanns där.
tidigt som det finns en öppenhet mot
kanalen.
En vanlig utsaga när arkitekter ska
beskriva sina gestaltningar är att de
ska ge mer än vad de tar bort. Deras
uppdrag kan vara att ersätta äldre hus
eller förtäta ytor som redan funnit sin
plats i en omgivning.
Kristian Lars Ahlmark, ansvarig arkitekt på Schmidt Hammer Lassen,
berättar:
”Det gäller att inordna sig kontextuellt till staden. Även om funktionen
har varit det primära i arbetet med
Malmö Live blev det oundvikligt att
de stora volymerna inte skulle ska-
pa ett slags ikonvärde. Men vi förde
det längre och skapade en känsla av
stadsmässighet i hela området.”
Uppgiften var att fylla stadsrummet, att skapa den sista pusselbiten
i mitten och att utifrån det ovanligt
komplexa programmet fånga in sammanhangen runt om. Målet var att
skapa en stadsmässig skulptur att
förhålla sig till, en byggnad som ska
möta en i ögonvrån var man än kommer ifrån. Kommer man till exempel
från Slottsgatan har man passerat ett
spektrum av Malmös byggnadsfärger,
vilka fångas upp av anläggningens fasader när man viker runt hörnet. Fasaderna reflekterar himlen och staden
och kommer i ett nytt sammanhang.
Malmö Live har ingen fram- och
baksida. Istället är det rörelsen som
är den avgörande parametern för designen, såväl utomhus som inomhus.
Besökaren rör sig i tre miljöer: Teglet
utomhus ansluter till övriga stadsmiljön, foajéerna inger en stadskänsla
(genom materialvalet fångar de upp
en del av stadens historia: Skånska
cement) och inne i konsertsalen möter
vi raffinemang i form av trä och mäs�sing. Förväntan ska öka vartefter man
rör sig längre in i huset.
I fallet Malmö Live är det lätt att
säga att gestaltningen har gett mer än
den har tagit. Få saknar den parkeringsplats och vägsträckning som en
gång fanns där. Byggnaden har gett
stadsliv åt en öde tomt.
foto Adam Mørk
Foajeerna i Malmö Live
inger stadskänsla. Cementfasaderna skapar en tydlig
koppling till stadens industrihistoria inom området.
Lennart Stenkvist är programchef och tidigare vd för Malmö
Symfoniorkester. Han är även författare till boken om Malmö Live,
«Inblickar och utblickar», där denna text är hämtad ifrån. Boken
ges ut av förlaget Roos & Tegnér
och finns att köpa i biljettkassan
på Malmö Live Konserthus.
20
Book K3.indb 20
13/11/2015 10.50
KAMMARMUSIK I KUBEN
Kammarmusikprogrammet presenteras
under våren på hemsidan malmolive.se. Anmäl
gärna att du vill ha speciell information om
kammarmusik via mejl info@malmolive.se. Så
är du helt säker på att du inte missar info om
alla spännande konserter.
exklusivitet
intimitet
närhet
Tre ord som alla är
kännetecknande för
kammarmusik. Våren
ser en storsatsning på
konstformen. Ta
chansen att upptäcka
kammarmusikens oerhörda dynamik under tio
tisdagskvällar i Kuben.
t e x t l e n n a rt s t e n k v i s t
D
en orkester som spelar mest
kammarmusik blir den bästa”.
Ungefär så lyder ett citat av den
gamle mästerdirigenten Bruno Walter – och då syftade han inte på sättet
att musicera i själva orkestern, utan de
facto på hur många av orkesterns musiker som gav egna kammarkonserter.
En orkester är till sitt väsen en
paradox: högt specialiserade, individuellt utbildade experter som samlas i ett nittiomannakollektiv, lett av
en enda person. Självklart har individerna sin plats i detta kollektiv.
Den individuella prestationen har
en högst avgörande betydelse i samspel med dirigentens. Ändå finns det
utrymme att få utlopp för ett mer
”eget” musicerande. I en kammarmusikensemble ger och tar medlemmarna lyhört av varandra. När det
fungerar som bäst gör den intuitiva
förståelsen att kommentarer under
repetitionsarbetet blir överflödiga.
En kammarkonsert är till sin
natur ett framträdande med stark
närvaro som fortplantar sig direkt
till åhöraren. I en intim lokal skapar
musiken ett kraftfält som publiken
blir fångade i. Malmö Live har en
sådan lokal – Kuben. Självfallet vill
orkesterns musiker bjuda på täta
upplevelser där, samtidigt som de
får ge sig i kast med gamla drömmar
och ny repertoar. Under hösten har
vi gjort några testkonserter i Kuben
och, precis som i fallet med den stora
salen, överträffar rummets klang och
atmosfär våra förväntningar.
Under våren kommer vi att arrangera runt tio kammarkonserter med MSO:s musiker. Det blir
ett mycket varierat utbud, där
traditionella ensembletyper som
stråkkvartett och pianotrio varvas
med större grupperingar bestående
av både stråk- och blåsmusiker. En
av fördelarna med att ha en orkester
inom huset är att det är lätt att hitta
gemensamma repetitionstider
för lite ovanliga konstellationer.
Därigenom går det att hitta fram
till en repertoar som frilansande
kammarmusikgrupper, och således
sällan också publiken, aldrig har
möjligheten att komma i närheten av.
21
Book K3.indb 21
13/11/2015 10.50
PORTRÄTT
”Nu
lönar
det
sig
att
öva”
Hur är vardagslivet
som orkestermusiker?
Rhona Duncan, violinist i
Malmö SymfoniOrkesters
förstaviolinstämma, kan
fortfarande bli överväldigad på jobbet.
text cecilia nebel
|
foto aline lessner
22
Book K3.indb 22
13/11/2015 10.50
Man känner ju av stämningen, om
publiken sitter och skruvar på sig
eller är tagna av det de hör.
J
Arbetsdagen börjar i
familjens övningsrum.
Här kan Rhona Duncan
öva i lugn och ro.
ag älskar verkligen
västerländsk klassisk
musik. Bara tanken
på att få jobba med
det vackraste jag vet
gör mig rörd, säger
hon när vi möts en
tidig morgon hemma
i hennes hus i Malmö.
Döttrarna, som
båda spelar fiol, är på väg till skolan,
maken Andreas Ronge som livnär sig
som pianist och datakonsult pysslar
med sitt i arbetsrummet.
– Vänta, glöm inte det här, säger
Rhona till dottern och pekar på nothäftet på köksbänken.
När ytterdörren slagit igen går hon
in i familjens övningsrum och plockar
upp fiolen, en Thibaud från 1828, som
MSO-kollegan Jörgen Svensson hittade åt henne i Tel Aviv. Att ha ett
ljudisolerat övningsrum är en tillgång,
i synnerhet när flera i familjen behöver öva samtidigt.
– Eller när jag undervisar elever.
Men det här är min stund på dagen.
Min och kattens, säger Rhona Duncan
och blinkar mot Dutches som sitter
orörlig på mattkanten och bara klip-
per lite med öronen.
Musikalisk katt? Försöker jag.
– Ja, eller totalt tondöv, skrattar
Rhona.
Att värma upp innan orkesterrepetitionerna på Malmö Live är rutin.
Det finns inte tid att traggla svåra ställen när musikerna möts på scenen.
– Hur mycket jag övar varierar, är
det musik jag har gjort många gånger
tidigare så vet jag vilka ställen jag behöver titta extra på. Om det är ett verk
jag inte kan, behöver jag spela igenom
hela och lyssna på olika inspelningar.
Hon berättar att den storslagna
akustiken i konsertsalen på Malmö
Live har gett en nytändning även när
det gäller repetitionsarbetet.
– Det nya huset är som att få ett
instrument som kan göra saker som
det gamla inte kunde. Det går att spela
mycket svagare och ändå bär musiken hela vägen. Plötsligt kan jag höra
stämmor som jag inte hört tidigare.
Ställer akustiken också högre krav
på musikerna?
– Absolut, man kommer inte undan med någonting längre, allting
hörs och man måste vara väl förberedd. Nu lönar det sig att öva.
23
Book K3.indb 23
13/11/2015 10.50
PORTRÄTT
I Malmö Live finns det
gott om övningsrum där
musikerna kan värma
upp innan konserten.
Rhona Duncan, som kommer från
Skottland, upptäckte musikens kraft
som tolvåring när ungdomsorkestern
hon spelade med gjorde Tjajkovskijs
fjärde symfoni. Jag blev helt såld. Fortfarande när jag hör den musiken kan
jag komma ihåg känslan, att jag bara
vill göra det igen.
Too loud, too loud! utbrister chefsdirigenten Marc Soustrout och slår
frustrerat dirigentpinnen i notstället.
Rhona Duncan utbyter ett snabbt
ögonkast med pultkollegan, lyfter
fiolen och tittar koncentrerat på
maestro. Trots att hon har jobbat
i MSO i mer än femton år kan hon
fortfarande känna pressen.
– Man vill att det ska bli bra. Jag
har haft perioder då jag har varit väldigt nervös inför konserter, men nu är
jag lugn – det kanske handlar om hur
mycket tid man har att förbereda sig.
Som musiker är annars den stora
skräcken att kroppen inte ska orka.
Ryggproblem är vanligt och Rhona
Duncan har kämpat med ett inflammerat lillfinger.
– Det var väldigt jobbigt. Jag kan
få ångest bara av tanken på att inte
kunna spela.
För att förebygga och hålla sig i
trim kör ett litet gäng musiker sjuminutersgympa på kafferasten.
– Vi rusar på toa och hinner precis
köra passet innan det är dags att gå
tillbaka, berättar Rhona.
Konsertdagen, som vanligtvis är
en torsdag, har också sina givna rutiner.
– Jag gillar att ta en tupplur på
torsdagar. Och jag lyckas alltid somna,
konstigt nog. Det är som att jag går på
lågvarv och sparar energin till kvällen.
Den här konsertdagen spelar MSO
Verdis Requiem. I det allmänna utrymmet backstage samlas musiker
och korister innan det är dags att gå
på. Alla laddar på sitt eget sätt. Någon
Det nya huset
är som att få ett
instrument som kan
göra saker som det
gamla inte kunde.
24
Book K3.indb 24
13/11/2015 10.50
Namn Rhona Duncan
Spelar Första violinstämman i MSO sedan 15 år.
Favoritverk Schönbergs Gurrelieder, Brahms
Pianotrio i h-dur, Mozarts Cosi fan tutte.
läser, andra småpratar, dricker vatten,
känner på sitt instrument. Det är uppsluppet och koncentrerat på samma
gång. Frasande långklänningar blandas med strama frackar.
– Vi har ju klädkoder, det ska vara
svart och långärmat. Jag gillar långklänning, det är bekvämt att spela i,
berättar Rhona Duncan.
Precis som idrottsstjärnor har sina
speciella förberedelser i omklädningsrummet har även många musiker det.
– Läppstiftet! Det är jag väldigt
noga med.
Danska Radions stora kör tar plats
bakom orkestern. Orkestermusikerna
stämmer sina instrument på signal
från konsertmästaren. Sorlet i den
fullsatta salen avtar.
Energin från publiken är viktig,
säger Rhona Duncan.
– Man känner ju av stämningen,
om publiken sitter och skruvar på sig
eller är tagna av det de hör. Ibland när
vi spelar nyskriven musik kan man
undra vad publiken tänker, säger hon
och tillägger:
– Fast vi har väldigt bra publik i
Malmö, de är tysta och välkomnande.
Förr när vi turnerade mycket tyckte vi
alltid att publiken var bättre hemma.
Slutackordet klingar ut. Andäktig
tystnad förbyts i jubel och applåder.
Musikerna utbyter blickar och leenden, några skakar hand över notställen.
My favourite orchestra, utropar
Malmö Lives vd Jesper Larsson efteråt
och höjer sitt glas i musikernas kantin
backstage. Rhona står tillsammans
med några kolleger i violinstämman.
– Om jag är nöjd? Absolut. Det
gick bra. En bra dag på jobbet.
Så ofta hon kan cyklar
MSO-violinisten Rhona
Duncan från huset i Limhamn till repetitionerna
på Malmö Live.
”Det är väldigt socialt i
orkestern. Med sin pultkompis kan man både
skoja och beklaga sig”,
säger Rhona Duncan.
25
Book K3.indb 25
13/11/2015 10.50
DOKUMENT
Tongivande
Kvinnor
Den klassiska musiken har fram till våra
dagar dominerats av män. Men visst
har det funnits komponerande kvinnor!
Malmö Live bjuder i vår på musik av
flera av dem. Axel Lindhe ger dig här
en introduktion till några av de mest
tongivande kvinnorna i musikhistorien.
text axel lindhe
W
ien, en höstkväll 1901.
Den unga kvinnan Alma
Schindler är på besök hos
väninnan Berta Zuckerkandl i Wien.
Närvarande är även Gustav Mahler, då
mer känd som dirigent och operachef
än som tonsättare. Några veckor senare ska han fria till Alma och följande
vår gifter de sig i Karlskyrkan i Wien.
Men redan innan giftermålet
skickar han ett brev till sin blivande
hustru:
”Om vi ska vara lyckliga, måste du ge
mig vad jag behöver, du måste vara
min hustru och inte min kollega!”
Alma ger upp sitt eget komponerande
och inrättar sitt liv efter sin makes.
Men inom henne växer frustrationen:
”Jag sätter mig vid pianot, längtar
vansinnigt efter att spela, men notbilden betyder inte längre någonting för
mig. Mina ögon har glömt hur man
läser noter. Jag har tagits bestämt i
armen, och förts bort från mig själv.
Och jag längtar efter att återvända,
till där jag en gång var.”
Alma Mahler har långtifrån varit
den enda kvinna som utestängts
från sitt skapande. Ett sorgligt faktum som fått följder för hur vi ser på
tonsättare än idag.
Låt oss göra ett experiment. Försök
frammana bilden av en tonsättare.
Vad ser du? En ilsken äldre man med
rynkade ögonbryn? En distingerad
farbror med vildvuxet skägg? Vem
du än ser, är jag ganska säker på att
personen framför dig är en man.
Länge ansågs kvinnligt konstnärligt skapande som något onaturligt. Visst gick det för sig att kvinnor
komponerade, men då i så kallade
”feminina” former som sånger och
små pianostycken. Musik för husbehov. Att skapa mer statusfyllda verk
– konserter, symfonier och operor – ansågs kräva maskulin kraft.
Men låt oss inte måla allt i svart. I
dag, i vårt jämställda (?) samhälle har
vi ju äntligen chansen att ta igen vad
så många tidigare generationer gått
miste om: att få möjlighet att verkligen
lyssna till kvinnliga tonsättare. För
de finns – och har funnits. Trots allt
motstånd. Låt mig presentera några
exempel.
I maj 1838 ger en 34-årig kvinnlig tonsättare och pianist en konsert
med egenkomponerad musik i Salle
Pleyel i Paris. Hon heter Louise Farrenc och ska några år senare bli professor i pianospel vid konservatoriet
i den franska huvudstaden. Hennes
kompositioner lovordades av såväl
Schumann som Berlioz och inkluderar bland annat tre symfonier. Jag
ska ärligt erkänna att jag till alldeles
nyligen var en av de som helt hade
förbisett denna talangfulla tonsättare,
26
Book K3.indb 26
13/11/2015 10.50
10 verk till spellistan
1. Louise Farrenc: Symfoni nr 3. Man
kan inte annat än bli förbaskad när man
inser hur negligerad denna 1800-tals
tonsättare har varit genom musikhistorien.
2. Ethel Smyth: Mässa i D. Stämningfullt, storslaget och varierat med tydliga
influenser från bland annat Brahms.
Clara Schumann
3. Alma Mahler: Sånger. Passionerade, dramatiska och komponerade med
största möjliga känslighet inför texten.
Alma Mahlers sånger inbjuder till merlyssning.
Fanny Mendelssohn
Britta Byström
Saariaho
Louise Farrenc
Ethel Smyth
4. Lili Boulanger: Faust et Hélène.
Musik av en stor begåvning som dog
alldeles för ung.
5. Grazyna Bacewicz: Konsert för
stråkorkester. Ingen komponerar för
stråkinstrument som Bacewicz. Ännu
ett skamligt förbisett kvinnligt tonsättargeni.
6. Sofia Gubaidulina: In tempus praesens – violinkonsert. Ena stunden
sökande suggestiv, i nästa stund en anstormande, ohämmad naturkraft.
Alma Mahler
7. Kaija Saariaho: Laterna Magica.
Sjunk ner i Saariahos magiska klangdräkt och tillåt dig att glömma världen
och dig själv för en stund.
8. Britta Byström: A Walk After Dark.
Violakonsert med ett filmiskt, poetiskt
tonspråk.
9. Ylva Skog: Horror Vacui. Kanske en
avskräckande titel, men musiken är raffinerat elegant.
10. Andrea Tarrodi: Highlands – cellokonsert. Suggestiva och skimrande
klanger med inspiration hämtad från
den skotska atlantkusten.
Gubaidulina
Francesca
Caccini
Cécile Chaminade
Andrea
Tarrodi
Victoria Borisova-Ollas
Lili Boulanger
Marie
Samuelsson
Alma Mahler
Bacewicz
27
Book K3.indb 27
13/11/2015 10.50
DOKUMENT
Att kvinnligt komponerande sågs på
med misstänksamhet så sent som på
1970-talet, är Saariaho ett bevis på.
Som ung student vid den traditionsrika Sibeliusakademien i Helsingfors
kunde hon få höra kommentarer som
”Vad gör en söt flicka som du här?”
Idag är vi tacksamma för att Saariaho,
trots allt manligt motstånd, tjatade sig
till en plats i kompositionsklassen.
Med sitt personliga tonspråk är hon
intressant inte bara på grund av sina
kompositioner, utan också för att hon
i sina verk lyfter fram starka kvinnor.
Operan Émilie behandlar 1700-tals
matematikern Émilie du Châtelet, och
i oratoriet La Passion de Simone står
filosofen och mystikern Simone Weil
i centrum.
Låt oss slutligen inte glömma att
vi kan glädjas över att vi aldrig har
haft så många talangfulla kvinnliga
tonsättare i Sverige som nu. Bland
dessa skulle jag vilja slå ett extra
slag för Britta Byström, vars violakonsert A Walk After Dark erhöll
Da-capo priset vid Brandenburgbiennalen häromåret. I vår kan vi
se framemot Malmösymfonikernas
framförande av hennes verk Sera.
Avslutningsvis – försök återigen väcka
bilden av en tonsättare till liv? Ser du
fortfarande den ilskne mannen med
de krökta ögonbrynen eller farbrorsgestalten med skägg? Eller smyger det
sig in en bild av den målmedvetna
Smyth eller kanske den internationellt
framgångsrika Saariaho? För kvinnorna finns i högsta grad inom den
klassiska musiken. Vi måste bara veta
var vi ska leta.
Tillfällen du inte
vill missa
Efter en höst med
verk av Unsuk Chin,
Marie Samuelsson,
Andrea Tarrodi och
Lili Boulanger följer
en vår med ytterligare några av de
främsta kvinnliga
tonsättarna – dåtida
som nutida. Fram
med kalendern och
boka in konserterna
med Victoria Borisova-Ollas (28/1), Alma
Mahler (31/3), Clara
Schumann (14/4),
Britta Byström (14/4).
I dag har vi äntligen
chansen att ta igen
vad så många tidigare
generationer gått miste
om: Att få möjlighet
att verkligen lyssna till
kvinnliga tonsättare.
För de finns och har
funnits. Trots allt
motstånd.
Unsuk Chins
klarinettkonsert, en
”framtida klassiker”
enligt många, kunde
höras i Malmö Live
under hösten.
foto Kim Moon Jung
men då jag satte mig ner för att verkligen lyssna överväldigades jag av den
sprudlande energin i hennes musik.
Hade Farrenc varit döpt till Louis och
inte Louise hade det säkerligen varit
en kompositör vi ofta hört talas om.
Trettio år efter det att Farrenc gav
sin konsert i Paris sitter den tioåriga
överklassflickan Ethel Smyth i London
och lyssnar häpet när en av familjens
guvernanter spelar en Beethovensonat
på pianot. På ett ögonblick förstår hon
att musiken ska bli hennes liv. Trots
sin faders motstånd studerar hon i
Leipzig där hon bland annat träffar
Dvořák och Tjajkovskij.
Smyth var en stark personlighet
som inte ryggade tillbaka för något –
inte ens att komponera opera – och
1903 lyckas hon med konststycket att
få sin opera Der Wald uppförd på Metropolitan. Och man kan inte bli annat
än förbaskad när man betänker att the
Met sedan dess har negligerat kvinnliga tonsättare helt och hållet. Kommande säsong spelas visserligen Kaija
Saariahos opera L´amour de loin. Men
då har det alltså tagit operahuset etthundratretton år att på nytt sätta upp
ett verk av en kvinnlig tonsättare!
28
Book K3.indb 28
13/11/2015 10.50
December
Nyår på Malmö Live Tor 31 dec 17.00 100 - 595:- Dirigenter, presentatörer och solister
Tobias Ringborg & Michael Weinius
Malmö SymfoniOrkester
Michael
Weinius
FINAL FÖR
ÅRET!
Hur avslutar man 2015 på bästa
sätt? Vårt förslag är att göra det med
vänner och med musik. Välkommen
till Nyårskonsert på Malmö Live!
F
Tobias
Ringborg
ör att på ett lika elegant som underhållande sätt runda av
året och ge en ordentlig glädjeinjektion som räcker en bit in
på nästa, har Malmö SymfoniOrkester bjudit in radarparet
Tobias Ringborg och Michael Weinius. Med en orkester och två
artister av högsta klass kan man känna sig säker på en nyårsafton
utöver det vanliga. Ringborg och Weinius bjuder på massor av
humor, finess, variation och festligheter – där båda dirigerar och
spelar, presenterar och kåserar.
Vi får höra verk av Verdi och Offenbach, av Kreisler och Leoncavallo, Gade och Alfvén. Att det blir en champagnesprudlande
avslutning kan man också förmoda.
Den bästa tänkbara starten på denna årets sista och festligaste
kväll hålls i vår fantastiska konsertsal på Malmö Live. Välkommen
att fira årets sista kväll tillsammans med oss!
29
Book K3.indb 29
13/11/2015 10.50
Januari
Valsgala
Tis 5 jan 18.00
100 - 595:Platina
Valsprogram
Rainer Honeck, dirigent
Solister ur MSO
Kl.20.00 Trettondagsdans
Dansa till ett Wienerkapell i Malmö Lives
fina konsertsal
Rainer Honeck
VALSF
VALSF
30
Book K3.indb 30
13/11/2015 10.50
I
början av 1800-talet drabbades Wien av en synnerligen
smittsam sjuka. Den härjade vilt i alla samhällsklasser.
Fattig som rik, borgare som arbetare, ingen gick säker
för den nya febern – valsfebern. Wienervalsen var skapad
och för evigt blev namnet Johan Strauss förknippad med
denna svepande musik. Valsen kom sedan, i modifierade
former, att bli väldigt omtyckt bland tonsättarna och det
finns många härliga orkestervalser. I kvällens program
presenterar vi en spännande blandning av bägge sorter.
Även om vi inte längre är, som Wienarna, lika galna
i att dansa wienervals så finns säkert många som gärna
skulle vilja svänga sina lurviga till tonerna av en Wienervals. Nu ges det tillfälle i Malmö Lives konsertsal.
Efter konserten förvandlas scenen till ett dansgolv och
ett äkta Wienerkapell tar plats på körläktaren. Om man
inte vill dansa hela tiden kan man hänga i baren mellan
varven, eller leka panelhöna i salen och samtidigt lyssna
till kapellet, under någon timme.
Dirigent för konserten och ledare för Wienerkapellet
är Rainer Honeck. Som konsertmästare i Wienfilharmonikerna syns han i TV-rutan vid de berömda nyårskonserterna. Det har blivit tradition att han några dagar in
på det nya året packar väskan och tar flyget till Malmö
för att stå på pulten framför Malmö SymfoniOrkester.
Under Honecks sakkunniga ledning kan vi vara säkra
på att MSO kalibrerar in det rätta tretaktsgunget i valstakterna när vi under ett par timmar glömmer vardagen
och reser iväg ut i valsernas charmiga värld.
FEBER
FEBER
31
Book K3.indb 31
13/11/2015 10.50
Januari
Tjajkovskijs femma
Tor 14 jan 19.00
100 – 385:Platina/guld/silver
Rachmaninov, Pianokonsert nr 3
-pausTjajkovskij, Symfoni nr 5
Lucas Vondracek, piano
Han-Na Chang, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
Lucas Vondracek
Ryska
pärlor
Juvelen i Tjajkovskijs kompositionskrona. Så brukar den kallas, hans
femte symfoni. Nu får vi höra den
tillsammans med den tuffaste
utmaningen en pianist kan ta sig an:
Rachmaninovs tredje pianokonsert.
S
Treenighetsbron
i S:t Petersburg.
Inspirerade vyer
som denna de
högromantiska
tonsättarna
Rachmaninov och
Tjajkovskij?
omliga bestiger höga berg. Andra seglar jorden runt. Men man
kan också utsätta sig för stora utmaningar utan att röra sig ur
fläcken. Som att försöka sig på att spela Rachmaninovs tredje
pianokonsert.
Men verket är långtifrån bara ett virtuost kraftprov. Från första
tonen sugs man in i en skimrande drömvärld; en stillsam, sofistikerad puls hörs i orkestern och från pianot smyger ett tema fram med
en nästan anspråkslös enkelhet över sig. Men under ytan döljer sig
enorma känslosvallningar och snart sveper storslagna melodiska
vågor fram från både solist och orkester. Att få surfa med på de här
svallvågorna är en gastkramande upplevelse som förmår ruska om
själen i grunden. Inte konstigt att konserten ständigt står på repertoaren världen över.
En månad innan Tjajkovskij började arbeta på sin femte symfoni
skrev han i sin anteckningsbok om sina idéer inför sitt kommande
verk: ”Fullständig resignation inför ödet” satte han som överskrift
inför introduktionen. Och nog kan man höra att det är ett ödestema
vi har att göra med när de dova tonerna ljuder i klarinettens låga
register. Tjajkovskij låter temat bryta igenom i hela symfonin, och i
den ståtliga finalen hör vi det till och med i dur. Är segern över ödet
äntligen vunnen? Eller är det i själva verket de mörka krafterna som
avgår med segern? Tjajkovskij gav inget facit. Det är upp till dig att
bilda din egen, personliga uppfattning om detta vibrerande, ryskt
storslagna, ömsinta och vemodiga verk.
a x e l l i n dh e
32
Book K3.indb 32
13/11/2015 10.50
Han Na Chang
4 snabba
ANKRAH/SJÖVALL
Han-Na Chang om
Välkommen
till din teater
Tjajkovskij…
– En helt otroligt passionerad, uttrycksfull, uppriktig och ärlig tonsättare. Man kan verkligen
känna hans hopp, sorg, glädje och tårar i musiken. Han helt enkelt kanaliserade sitt inre känsloliv genom sin musik. Detta direkta utgjutande
av själen tror jag är huvudanledningen till att
Tjajkovskijs musik fortfarande är så relevant för
dagens publik.
Rachmaninovs 3:e pianokonsert …
– Helt klart ett av de största verken som skrivits
för piano. Det har en gripande lyrik över sig och
kammarmusikaliska kvaliteter i samspelet mellan solist och orkester. Samtidigt kräver konserten en häpnadsväckande mängd uthållighet och
virtuositet från solisten. En underbar "kamrat"
till Tjajkovskijs femma.
att arbeta i Skandinavien …
– Jag har varit i Skandinavien flera gånger och
älskar att arbeta med orkestrar där. Två gånger
tidigare har jag besökt Malmö Symfoniorkester.
De är mycket professionella, passionerade och
lyhörda – både under repetitioner och konserter.
förväntningarna på Malmö Live …
– Jag ser verkligen fram emot att besöka Malmö
Live. Givetvis är jag mycket nyfiken på den nya
konsertsalen. Jag har hört mycket fint om den
och jag är glad för att orkestern har fått ett sådant
fantastisk nytt hem. Stort grattis till MSO och
publiken i Malmö!
o lo f e s b j ö r n s s o n
Hipp och Intiman
Book K3.indb 33
33
13/11/2015 10.50
Januari
Fidelio konsertant
Lör 23 jan kl. 19.00
100-385:Platina/silver
Beethoven, Fidelio (konsertant version)
Malin Byström, Leonora
Daniel Johansson, Florestan
Miklos Sebestyén, Don Pizarro
Gisela Stille, Marzelline
Bengt-Ola Morgny, Jaquino
Jakob Zethner, Don Fernando
Wilhelm Schwinghammer, Rocco
Stefan Johansson, presentatör
Marc Soustrot, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
Malmö Operakör
Malin Byström
Marc Soustrot
FIDE
FID
Beethovens opera Fidelio spelas
sällan sceniskt. Men den innehåller
fantastisk högdramatisk musik som
verkligen måste upplevas! Därför
gör vi den i vår i konsertversion. I
huvudrollen, vår senaste svenska
operastjärna Malin Byström.
L
udwig van Beethoven komponerade bara en opera. Men den
skrev han i gengäld tre gånger, den har två namn och det finns
fyra ouvertyrer!
Ett franskt skådespel, Léonore ou L´Amour Conjugal av JeanNicolas Bouilly, översatt till tyska, sattes i händerna på Beethoven.
Namnet Léonore ändrades till Fidelio – så hette hjältinnan Leonora
som förklädd ung man. Hösten 1805 hade Fidelio urpremiär i Wien.
Någon succé kan man inte tala om. Beethoven blev vresig.
Många i hans närhet höjde rösten (mästaren hade börjat bli döv)
och förordade omarbetning. Han gav verkligen med sig och en
ny, effektivare version kom till. Den spelades 1806. Framgången
uteblev även den gången. Den tredje versionen 1814 utföll dock till
belåtenhet. Beethovens tid var inne. Kritiken förstummades ändå
inte, men Fidelio har bevärdigats en solitär plats i operahistorien.
Regissören och operachefen Folke Abenius har tagit Beethovens
stycke i försvar i boken Sjutton Beethoven-variationer. Han ser Beethoven som en boren musikdramatiker, underskattad men kapabel att
skapa ”modern och högst personlig musikdramatik”. Han sprängde
gränser när han skrev sångstämmorna. Han individualiserade rollernas musikaliska uttryck – med den påföljden att Fidelio ansågs
oenhetlig.
Abenius utpekar ”några av operalitteraturens sublimaste ställen”,
där den konstnärliga höjden blir särskilt påtaglig. Ett par exempel:
34
Book K3.indb 34
13/11/2015 10.50
DELIO
DELIO
Handlingen
– snabbversionen
Florestan hålls fången i en håla.
För att rädda honom ikläder
sig hans maka Leonora en ung
mans dräkt, kallar sig Fidelio
och tar anställning i det fängelse där Don Pizarro, den ädle
Florestans vidrige vedersakare
härskar. Hon hjälper fångvaktaren Rocco i hans bestyr. Ett
sidotema är att Roccos dotter
Marzelline börjat hysa ömma
känslor för unge Fidelio, vilket
gör hennes tidigare pojkvän Jaquino ledsen.
Beethoven sprängde
gränser när han skrev
sångstämmorna.
när Fidelio sjunger ”Gott welch ein Augenblick” (”O Gud, vilket
ögonblick!”) då guvernören ger henne nycklarna till Florestans bojor.
Operakonsten besitter den magiska förmågan att hejda tiden –
den effekten finns här. Något liknande händer även under fångkören
i första akten. Den har enligt Abenius ”Lågmäld intensitet inför det
knappt fattbara att se ljuset, att hoppet ändå finns”. Men här får
lyssnaren själv träda in för att skapa och uppleva egna höjdpunkter!
Fidelio är ett sångspel med talade repliker, inte en ”regelrätt” opera. Stycket tillhör en kategori som brukar kallas ´räddningsopera´. I det redan på den tiden turbulenta världsläget fanns
det gott om politiska fångar som borde räddas. I Mozarts Enleveringen ur Seraljen och Trollflöjten skymtar liknande tematik.
Av sin tids räddningsoperor har bara Fidelio levt vidare, i ensamt
majestät. Ämnesvalet har man kopplat till Beethovens personliga
situation; han var inne i sin ”heroiska” fas, behövde själv förlösning
ur dövhetens fängsel och en huld maka. carlhåkan larsén
Emellertid stundar inspektion
av fängelset. Då blir Don Pizarro desperat; han måste röja
Florestan ur vägen, denne har
redan uppgetts vara död. Guvernören Don Fernando avslöjar
all falskhet och grymhet och
släpper fångarna loss. Florestan och Leonora återförenas,
kärlek triumferar och ljus sprider sig över anstalten, på vars
gård de befriade fångarna uppstämmer en hymn i C-dur. Frihet
besegrar fångenskap, det onda
viker för det goda.
35
Book K3.indb 35
13/11/2015 10.50
Januari
Alfvéns fyra
Tor 28 jan 19.00
100-385:Platina/guld/brons
Borisova–Ollas, Open ground
Bruch, Violinkonsert nr 1
-pausAlfvén, Symfoni nr 4
Marika Fältskog, violin
Vassily Sinaisky, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
Victoria
BorisovaOllas
Sinaisky
är tillbaka
A
tt Max Bruch är en av den klassiska musikens
största one-hit wonders är känt, men oj vilken hit
han skapade. Inget annat verk av Bruch kommer
ens i närheten av den första violinkonsertens popularitet.
Formmässigt sneglar han på Mendelssohns violinkonsert
där satserna går samman och där det sedvanliga orkesterförspelet har strukits. Men framför allt är det en romantisk
högborg fylld till bredden med smäktande melodier och
starkt sentiment.
Hugo Alfvén beskriver själv sin fjärde symfoni från
1919 så här:
Symfonin berättar sagan om två människobarns kärlek. Den symboliska bakgrunden utgöres av de yttersta
skären, där hav och klippor kämpa med varandra i dystra
stormnätter, i månsken och solglitter — och naturbilden
blir till en uppenbarelse av människohjärtat. Symfonin
består av en enda sats, vari likväl fyra olika episoder
kunna urskiljas.
Kritiken uteblev inte och musiken beskrevs som närmast pornografisk, med de två sångarnas trånande stämmor i minne. Alfvén blev mäkta överraskad av kritiken
och ansåg att de överdrev, han hade ju tillägnat symfonin
sin dotter Margita. Det är oerhört flott komponerat med
Alfvéns utsökta känsla för orkesterfärger i fokus. Alfvén
var även bildkonstnär och när hans förläggare såg den
vackra notbilden i symfonin gavs den ut i faksimil. Man
fotograferade helt enkelt Alfvéns handskrift.
Men först ut är Victoria Borisova Ollas dynamiska
Open Ground. En intensiv musik som håller lyssnaren i
t h o m a s ro t h
ett järngrepp. Varning: Högspänning!
foto marco borggreve
MSO:s hedersdirigent Vassily Sinaisky är tillbaka
för att dirigera en av vårens mest kontrastrika
konserter. Ett tillfälle du garanterat inte vill missa!
36
Book K3.indb 36
13/11/2015 10.50
Februari
Close up
-en djupdykning i Wiens musikliv
Ons XX feb 18.00
100 - 150:Mahler, Lieder eines fahrenden Gesellen
Brahms, Symfoni nr 3
Därefter i Kuben
Mahler/Schönberg, Lieder eines fahrenden
Gesellen i arrangemang för liten ensemble
Schönberg, Kammersymphonie
Olle Persson, baryton
Charles Hazlewood, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
Wien, Wien,
nur du allein
Under vårsäsongen görs flera
musikaliska besök i Wien. Nedslagen
börjar redan under årets första
konsert och fortsätter ända fram till
sommaren. Varför Wien? Kvällens
konsert ger svaret.
L
foto marco borggreve
Charles Hazlewood
ite som Klondyke blev för guldgrävarna, New York för musikalkompositörerna och Silicon Valley för dataingenjörerna,
blev Wien staden för kompositörerna inom den klassiska musiken. Här bodde Schubert och Haydn. Hit flyttade Mozart, Mahler,
Brahms och inte minst Beethoven. Under mer än tvåhundra år var
staden en magnet med enorm dragningskraft för konst och musik.
Close up betyder närbild, granskning eller fördjupning. Det kan
göras via dekonstruktion: man tar isär helheten och tittar närmare
på beståndsdelarna. Ikväll tar vi först ett helhetsgrepp och lyssnar
på Mahler och Brahms i den stora salen. Efter paus flyttar vi in i
Kuben, Malmö Lives andra salong. En perfekt plats för de mindre
formaten, men också med ett kortare avstånd till publiken. Under
Charles Hazlewoods ledning får vi ta del av musiken i ett mindre
format. Linjer kan här skönjas lite tydligare och utrymme ges till det
avskalade och nakna, framför det storslagna och pampiga. Ibland
är det svårt att se träden för all skog.
Burgtheater i Wien.
Kolorerad bild från början
av 1900-talet.
37
Book K3.indb 37
13/11/2015 10.50
Februari
Sjostakovitj - ett porträtt
Tor 11 febr 19.00
100-385:Platina/guld/silver
R. Strauss, Sextett ur Capriccio för stråkar
Dvorak, Cellokonsert
-pausSjostakovitj, Symfoni nr 5
Jian Wang, cello
Nikolaj Znaider, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
Jian Wang
Sjostakovitjs
avbön
Nikolaj Znaider
E
Sjostakovitj fruktade ofta för sitt liv. En
del av den musik han komponerade
skrevs för att passa Stalin och den
sovjetiska staten. Hit hör femte
symfonin – vilket inte fråntar den dess
status som musikaliskt mästerverk.
n sovjetkonstnärs svar på rättfärdig kritik.”
Orden tillhör Sjostakovitj och återfinns som en
underrubrik på partituret till hans femte symfoni.
Efter Stalins kritik av operan Lady Macbeth (”Kaos istället för musik” var rubriken på Stalins ”recension” i
Pravda) drar tonsättaren öronen åt sig och börjar tänka
i nya banor. Fjärde symfonin är fullbordad, men Sjostakovitj vågar inte ens framföra den. Antagligen klokt
med tanke på symfonins originella, rent av bisarra,
innehåll (om Stalin hade hört fyran kan vi nog räkna med att Sjostakovitjs karriär hade slutat abrupt).
Istället presenterar Sjostakovitj sin berömda femte
symfoni där allt är perfekt balanserat och format. Fyra
satser, lika tydliga som sovjettidens affischer, där folkets
kamp och seger illustreras. Rustikt och gastkramande om
vartannat, ödsligt och triumferande. Kanske, som vissa
musikvetare anser, klingar segern tom och ger egentligen
uttryck för Sjostakovitjs genomskådande analys av en
brutal regim. Men politrukerna var nöjda och symfonin
från 1937 har blivit hans mest spelade.
Richard Strauss sista opera, Capriccio från 1942, inleds
med en sextett för stråkar. En sextett som är en utsökt början på ett ganska långt ”konversationsstycke” där konstens
villkor belyses i förhållandet konst - konstnär.
Att Dvořáks cellokonsert har blivit en av kungarna i
genren är lätt att förstå. Här kombinerar han sina mest inbjudande melodier med den generösa värme som alltid finns
i hans musik. Detta vet naturligtvis den kinesiske cellisten
Jian Wang, som med erfarenheter från världens stora kont h o m a s ro t h
serthus blivit en stjärna på cellisthimlen.
38
Book K3.indb 38
13/11/2015 10.50
Februari
Jeff Mills
Ons 17 feb 19.00
100 - 475:”Light from the outside world”
Christophe Mangou, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
Jeff
Mills
in da house
Vad är skillnaden mellan ett
konserthus och en technoklubb?
Ingen om du frågar Jeff Mills. I
februari kommer Detroits egen
technoguru till Malmö Live.
Jeff Mills - housemusikens portalfigur nr 1
J
foto Alban Gendrot
eff Mills rankas som en av världens främsta DJ:s och technoproducenter. Han är den mest framträdande representanten för
technoscenen i Detroit, staden där han började sin karriär i mitten på 1980-talet. Med åren har han tagit sig långt utanför technoscenen; Jeff Mills utvecklas ständigt, inom och bortom alla givna gränser.
Ett av de tydligaste exemplen på detta är alla samarbeten med symfoniorkestrar som han har haft under de senaste åren. Light from the outside world är namnet på det senaste
och tillsammans med dirigenten Christophe Mangou har han
gett konserter med några av Europas främsta symfoniorkestrar.
Rapporterna skvallrar om att Mills den här gången är mer
subtil än tidigare. Hårdare material har fått ge vika för mjukare och svagare klanger och rytmer. Att det blir svängigt
och ösigt så det räcker och blir över vågar vi dock utlova.
Om mega-hiten The Bells är med på programmet? Kom den 17:e
februari så får du se!
39
Book K3.indb 39
13/11/2015 10.51
Mars
Wiener Sängerknaben
featuring MSO
Lör 5 mars kl. 19.00
100 - 475:“From Amadeus to Michael Jackson”
Wiener Sängerknaben
Aleksandar Markovic, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
Wiener
Sängerknaben
Anrika gosskören Wiener Sängerknaben åker världen runt
och gör succé vart de än kommer. Konserten med Malmö
SymfoniOrkester i februari – “From Amadeus to Michael
Jackson” – lär inte bli ett undantag.
40
Book K3.indb 40
13/11/2015 10.51
Foto lukas beck
V
ärldens mest berömda gosskör
kan se tillbaka på en lång tradition. Åtminstone sedan slutet
av 1200-talet har pojkar sjungit i Wiens
slottskapell och till körens tidigare medlemmar räknas storheter som Joseph
Haydn och Franz Schubert.
Man kan lugnt påstå att traditionen
håller i sig. Sedan bildandet av dagens
version av Sängerknaben år 1926 har man
gjort över 1000 konsertturnéer. 97 länder
har besökts och mer än 27000 konserter
har framförts. Snittet nuförtiden ligger på
runt 300 konserter per år – en övermäktig
uppgift för den mest rutinerade artist. Så
därför är de runt hundra gossarna uppdelade på fyra olika körer.
Det är en av dem som gästar Malmö
Live och MSO och, precis som konserttiteln antyder, kan ni se fram emot ett
brett och spännande program.
41
Book K3.indb 41
13/11/2015 10.51
Mars
Rytmen i blodet
Ons 9 mars 18.00
100 -150:Dansa loss med MSO
Konsert för vuxna, ungdomar och
barn från 12 år
Sebastian Ring, slagverk
Fanny Kivimäki, dans
Johanna Ehn, dans
Jonas Nydesjö, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
utub
på Yo
det
Gå in
n i blo
e
m
t
y
år
r
sök p
traile
en
v
s
e id
… så s
.
s
9 mar
Foto Lars Kroon
In te
d
t yga
öve r u?
änn
e och
42
Book K3.indb 42
13/11/2015 10.51
Rytmen
i blodet
Dansa loss med MSO!
Alla vet vad allsång är. Men vad är allrytm? Häng
med MSO i en prisbelönt konsert på ett helt nytt
sätt – släpp fram din rytmiska kraft och få hela
Malmö Live att pulsera!
T
änk att få hitta på bestämda rytmer för
att rycka med kroppen, eller minnet,
så att vi får utlopp för de energier vi
har inom oss. Att skapa rytmer tillsammans
med andra ger en berusande känsla av att
vara del i ett stort energiflöde. Om rytmerna
understöds av en orkester blir spänningen i
kraftfältet ännu större. I föreställningen Rytmen i blodet vill vi ge er denna härliga känsla.
Rytm finns överallt runtomkring oss. Då
tänker vi främst på mer storslagna företeelser
som dygnsrytm, havets rytm eller stadens puls.
Men den finns också överallt inom oss – hjärtats
rytm ständigt pulserande fast med olika hastighet beroende på våra rörelser och känslolägen.
Kasten mellan glad och ledsen skapar en be-
stämd rytm, medan benen och armarna ibland
bara inte kan vara stilla utan spritter omkring
i sin egen rytm.
Det finns inget härligare än att skutta av
glädje, eller att låta kroppen ryckas med av
svängiga beat, det går liksom inte att sitta still.
Musiken har en oöverträffad förmåga att förmedla rytm och att skapa rytmer inom oss.
Jonas Nydesjö, som är högst initierad i såväl
rock och pop som i den klassiska branschen,
har specialarrangerat hela föreställningen.
Det kommer vara hejdlöst utlevande såväl
som mjukt och känsligt – allt för att matcha
och bygga upp till de stycken som spelas.
Vi kan utlova en fest som kommer att sitta
i kroppen länge!
43
Book K3.indb 43
13/11/2015 10.51
Mars
Scheherazade
Tor 17 mar 19.00
100-385:Platina/guld/silver
Rimskij-Korsakov, Scheherazade
-pausBartok, Riddar Blåskäggs borg
Charlotte Hellekant, mezzo
Rudolf Rosen, baryton
Operarysare
& orientalisk
cliffhanger
Vassily Sinaisky, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
Följ med till sagornas förtrollade
värld. Först ut, Rimskij-Korsakovs
sensuella och vackra musik till
sagan om Scheherazade. Efter paus,
en bloddrypande thriller: Bartóks
Riddar Blåskäggs borg.
I
Charlotte Hellekant
likhet med flera ryska kompositörer hämtade Rimskij-Korsakov inspiration från andra länders musik och kultur. Inte
minst fascinerades han av Orienten med dess rökelsedoftande sagor och äventyr, av ond bråd död och kärlek. I Tusen och en
natt fann han vad han sökte – berättelsen om den vackra Scheherazade, som för att klara livhanken måste underhålla den osympatiske sultanen Shahriâr med ständigt nya historier under just
tusen och en natt. Varje berättelse slutar med ett spänningsmoment och sultanen blir så nyfiken på fortsättningen att han ständigt skjuter upp Scheherazades död. En riktig ”cliffhanger” alltså.
Riddar Blåskäggs borg är en riktig skräckis. En mörk saga om
kärlek, tillit och svek. En klassisk berättelse om livets utmaningar
och de erfarenheter man får genom att anta dem. Ofta står skogen
som symbol för det okända, men i Bartóks opera är det Blåskäggs
blodisande borg med sina sju hemlighetsfulla dörrar som står för
mystiken. Riddar Blåskäggs nya hustru, Judith, vill öppna dörrarna
för att släppa in ljus, men maken vägrar, väl medveten om vad som
döljs bak dem. Judith trotsar Blåskägg och öppnar dem långsamt
och tvekande. Vad hon finner i de slutna cellerna ska jag inte avslöja,
men någon cirkus är det verkligen inte. En i högsta grad psykologisk
thriller.
t h o m a s ro t h
44
Book K3.indb 44
13/11/2015 10.51
Mars
Jesu sju sista ord på korset
Ons 23 mars 18.00
100-385:Platina/guld
Haydn, Jesu sju sista ord på korset
Rainer Honeck, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
Rainer Honeck
Haydn
i ny skepnad
Innerligt och meditativt. Två
ord som kännetecknar Haydns
tonsättning Jesu sju sista ord på
korset. I påskveckan spelar vi
originalversionen, den för orkester.
Vem vet, kanske blir detta en ny
påsktradition.
V
i känner Joseph Haydn som en humoristisk lyriker som gärna
lägger in ett och annat spratt i sin musik. Men när han fick
beställningen för Jesu sju sista ord på korset var förutsättningarna helt annorlunda. Musiken skulle vara långsam och innerlig.
Det var prästen Don José Sáenz de Santa María från Cadiz i Spanien som 1783 bad Haydn om ett orkesterverk där Jesus sista ord
på korset skulle illustreras i musik vid en långfredagsmässa. Haydn
kände sig obekväm med formen, och då framför allt med att skriva
sju långsamma satser. Han var ju ändå det uppsluppna allegrots
mästare! Men de sju satserna inramas av en majestätisk inledning
och en furiöst skildrad jordbävning.
De sju meditationerna har en närmast tröstande karaktär och
texterna är hämtade ur de fyra evangelierna. När verket framfördes
första gången var kyrkan, Oratorio de la Santa Cueva, helt draperad i
svarta tyger invändigt. Det fanns endast en ljuskälla och stämningen
var dunkel, minst sagt.
Jesu sista sju ord på korset blev en enorm framgång för Haydn
och ganska snart dök det upp ett arrangemang för stråkkvartett, och
ett för piano. Dessutom finns verket som ett storslaget oratorium för
sångsolister, körer och orkester. Men det är orkesterversionen som
är originalet och den enda versionen där inte andra musiker varit
inblandade i utformningarna.
Apropå humor kan jag nämna att prästen skickade en tårta som
betalning till Haydn, en tårta vars fyllning bestod av guldpengar.
t h o m a s ro t h
45
Book K3.indb 45
13/11/2015 10.51
Mars
Mahler & militärmusiken
Ons 30 mars 19.00
100 - 280:Beethoven, Yorkscher Marsch
Auber, Die Stumme von Portici Massak, Ole Bull Marsch
J Strauss II, Geschichten aus dem
Wienerwald
Fahrbach, jr, Im Kahlenbergerdörfel
Wagner, Einzugsmarsch aus ”Tannhäuser”
-pausMahler, Revelge
Trost im Unglück
Der Schildwache Nachtlied
Wo die schönen Trompeten blasen
Lied des Verfolgten im Turm
Der Tambourg’sell
För seger
och sorg
“Varifrån kommer musiken”, undrade
Ingmar Bergman i det som blev hans
sista sommarprogram. Hans eget
svar blev: ”Musiken har vi fått som en
gåva för att ge oss en föreställning om
världar utanför den vi lever i”.
Randi Stene, mezzosopran
Yngve Søberg, baryton
Andreas Hanson, dirigent
Norska försvarets stabsmusikkorps
U
tan att förringa Bergman kan man hävda att hans svar ändå
bara blev ännu en variation på många tidigare förklaringar
till gåtan om musikens väsen. Vill man vara aningen mindre
filosofisk kan man lägga till musiken som funktion. Musik har ju
inte bara tjänat som uttryck för känslor utan också som verktyg för
att koordinera, samla eller uppmana. Så ser inte minst den militära
musikaspekten ut, något som kommer till uttryck i kvällens konsert.
Hos Gustav Mahler smälter de två världarna, funktionens och emotionens musik, ihop. Mahler är den kompositör som oblygast har
lånat in de för tiden mest använda elementen i sin musik: marschen, trumpeten och virveltrumman. Inte sällan med begravningsmarschen och döden, krigets yttersta konsekvens, som fond.
Musiken passar som hand i handske för kvällens gäster från grannlandet i väst. Norska försvarets stabsmusikkorps är en av världens absolut
främsta militärorkestrar och gör sin första konsert på Malmö Live.
46
Book K3.indb 46
13/11/2015 10.51
Mars
Mahler X 2
Tor 31 mars 19.00
100-385:Platina/guld/brons
A Mahler, arr. J Panula: Sånger
-pausG Mahler, Symfoni nr 5
Katija Dragojevic, mezzo
Andrew Litton, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
Mahler &
Mahler
”Om hundra år kommer stora
festivaler att tillägnas mina
symfonier, i gigantiska salar med
plats för tjugo- eller trettiotusen
människor”
Katija Dragojevic
O
Gustav Mahler
1860-1911
rden är Gustav Mahlers
– och han är nära att
bli sannspådd! Idag är
Mahler är en av de absolut mest
spelade tonsättarna. Kanske är
det känslan av osäkerhet som gör
hans musik så lockande. Möjligheten att få leva farligt för en
stund i ett mångtydigt ljudlandskap som innehåller allt ifrån det
mest groteska och fruktansvärda
till känslor av underbar lycksalighet.
Den femte symfonin besitter i högsta grad de här ytterligheterna. De två första satserna
präglas av vrede och desperation, för att därefter ge plats åt
ett lustfyllt scherzo. I fjärde satsens adagietto befinner vi oss i
en intagande vacker värld – en
kärleksförklaring till hustrun
Alma och i finalen når vi så till
slut ett glädjande jubeltillstånd.
Redan innan deras giftermål hade Gustav gjort klart för
sin Alma att det var som hustru
han behövde henne – inte som
kollega. Senare ångrade han sig,
lovordade hennes kompositioner
och såg till att de publicerades.
Alma Mahler
1879-1964
Mezzosopranen Katija Dragojevic är en otroligt mångsidig
artist. Ena dagen står hon på La
Scalas operascen, för att nästa
vecka sjunga sånger på konsertestraden. I intervjuer har hon talat om att “se en lied eller romans
som en föreställning i miniatyr,
där rösten färgar tonerna och
orden, och som gör dramatiken
levande för lyssnarens inre öga”.
Det ska bli oerhört spännande
att höra hur hon tolkar Alma
Mahlers poetiska sånger.
axel lindhe
47
Book K3.indb 47
13/11/2015 10.51
April
The Cory Band
Sön 3 apr
100 - 385:-
The Cory Band med ledaren Philip Harper
CORY
Världens bästa
brassband
T
he Cory Band är ett av de äldsta brassbanden i världen. Det är också ett av de bästa. Förmodligen det bästa, åtminstone om vi ska tro rankingsajten 4barsres. Här hamnar Cory i topp bland 200 listade orkestrar.
Bandet, som härstammar från Rhonddadalen i Wales, är i vilket
fall en av hemlandets mest framstående musikensembler. Hängivet
all slags musik medverkar man aktivt för att höja imagen för blåsorkestrar och hålla musikgenren vid liv. Detta bland annat genom
att regelbundet beställa ny musik från ledande brittiska tonsättare.
Sedan tre år tillbaka leder Philip Harper Cory-bandet. Partnerskapet har snabbt mognat fram till en musikalisk framgångssaga.
Året efter tillträdet tog bandet hem den europeiska brassmästartiteln. Strax därpå genomförde de en bejublad konsertturné till Australien. Nyligen blev Cory även Band of Great Britain i Royal Albert
Hall, och som om inte det var nog har bandet just avslutat en längre
USA-turné.
Programmet är inte helt spikat när detta trycks, men Corys hemsida hintar om tonsättare och verk som Star Wars, 2001
– A Space Odyssey, Hoagy Carmichaels Stardust, Holsts Planetsvit, James Bond, Elgar, Gilbert och Sullivan samt Queen.
Räkna alltså med fullt drag och smattrande kornetter när Cory
äntrar Malmö Lives stora scen den tredje april. Det blir verkligen
något att se fram emot!
48
Book K3.indb 48
13/11/2015 10.51
April
Stenhammars andra symfoni
Tor 7 apr 19.00
100-385:Platina/guld/silver
Frank Dupree
tolkar Schumanns
pianokonsert
innan paus.
Mendelssohn: Meeresstille und glückliche
Fahrt
Schumann, Pianokonsert
-pausStenhammar, Symfoni nr 2
Frank Dupree, piano
Mario Venzago, dirigent
foto anne hornemann
Malmö SymfoniOrkester
Mario Venzago, kvällens dirigent.
Stenhammars
tvåa
Först lugn och nästan meditativ stämning med Mendelssohn.
Därefter Robert Schumanns fartfyllda pianokonsert. Efter
paus, en av våra största svenska kompositörer: Wilhelm
Stenhammar och hans andra symfoni.
U
tan att ens ha varit i närheten av havet komponerar
en 19-årig Mendelssohn sin uvertyr, Meeresstille
und glücklige Fahrt (”Stiltje och lycklig resa”),
som utsökt beskriver en seglats. Stiltje var visserligen inget
positivt före ångbåtarnas intåg, men ganska snart blåser
det upp och farkosten styr mot sitt mål.
Robert Schumanns pianokonsert från 1845 är, med
rätta, ett av de stora örhängena vad gäller konserter. Briljant, lyrisk, elegisk och upplyftande – alla ingredienser
man kan önska finns i verket. Vi ser fram emot den tyske,
unge pianisten Frank Duprees besök.
Wilhelm Stenhammar lyckas i sin andra symfoni kombinera motiv hämtade ur folkmusiken med en symfonisk
stramhet. Det blir aldrig ett kolorerat vykort, som hos Alfvén. Dansteman kontrasteras av mer vemodiga melodier
och det hela mynnar ut i en magnifik fuga. Och som en
röd tråd genom symfonin ligger ett underbart nordiskt ljus.
Stenhammar ville skriva en ”nykter och ärlig musik
utan klatsch”. Det lyckades han med till fullo med sin
symfoni, som trots nämnda stramhet innehåller en hel
del passionerad musik.
t h o m a s ro t h
49
Book K3.indb 49
13/11/2015 10.51
April
Schumann X 2
Tor 14 april 19.00
100-385:Platina/guld/brons
Byström, Sera
C Schumann, Pianokonsert
-pausR Schumann, Symfoni nr 4
Kit Armstrong, piano
Mario Venzago, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
Byström,
Schumann
Kit Armstrong
& ett matematiskt geni
Kit Armstrong har en kapacitet utöver det vanliga –
pianovirtuos, kompositör och högutbildad matematiker.
I kväll ser vi honom som solist i Clara Schumanns
pianokonsert. Efter paus: Claras make, Roberts 4:e
symfoni. Men först en svensk vaggsång.
R
obert Schumann studerade juridik när hans
liv plötsligt förändrades. Han hörde en mycket ung Clara Wieck spela och avslutade genast
sina studier för att i stället ta musiklektioner för Claras
pappa, Friederich. När Clara var elva år flyttade han in
hos familjen Wieck och allt var frid och fröjd. Vänskapen mellan de unga tu fördjupades och när Clara fyllde
arton friade Robert till henne. Hennes svar var positivt. Men pappa Friedrich vägrade ge sitt samtycke och
kärleksparet gick till domstol för att få rätt att vigas.
Pianokonserten började Clara komponera som 13-åring
och den fullbordades tre år senare. Hon uruppförde konserten i Leipzig med Felix Mendelssohn som dirigent. Succén var ett faktum och Clara spåddes en lysande framtid.
Mycket riktigt blev hon också en pianovirtuos som turne-
rade flitigt. Dock avbröt hon sin tonsättarbana eftersom
hon ansåg att kvinnor inte dög till att komponera.
Roberts fjärde symfoni är egentligen hans andra och han
komponerade den direkt efter den första, Vårsymfonin, år
1841. Tio år senare får den en rejäl revidering. Tonspråket
intensifieras och satserna glider nu elegant in i varandra.
En förnämlig symfoni förvandlas från puppa till vackert
flygande fjäril.
Konserten inleds med en av våra mest begåvade, unga
tonsättare. Här är Britta Byströms egna ord:
”Sera (Kväll) skrevs under en vistelse i Italien 2002.
Stycket bygger på ett litet vaggsångsliknande tema som
vandrar genom orkestern; jag såg för mig en melodisk
fågel som flyger över ett skiftande landskap, men i sig
förblir oförändrad.”
t h o m a s ro t h
50
Book K3.indb 50
13/11/2015 10.51
April
Omslagsmotivet till en
av de bäst säljande
inspelningarna med
spelmusik: The Greatest
Video Game Music,
producerad av svenska
skivbolaget X5. Finns
bland annat på Spotify.
Joystick 8.0
Fre 22 apr 19.00
100 - 385:En djupdykning i spelmusikens värld
Charles Hazlewood, dirigent & presentatör
Malmö SymfoniOrkester
Joystick 8.0
Vi är otroligt stolta över att
ha tagit med oss ett av våra
mest välbesökta evenemang
till Malmö Live: Joystick!
A
lltsedan starten 2006 har våra dataspelkonserter varit ett
återkommande arrangemang hos Malmö SymfoniOrkester.
Vi har framfört musik från blockbusterspel som Tomb Raider,
Assassin’s Creed och Bioshock, men också ”hits” från legendariska
spelplattformar som Amiga och den första Playstationkonsollen.
Dirigenten Charles Hazlewood har med åren blivit en stark
förkämpe för att musiken från dataspelens värld ska få ta plats på
scenerna runt om i Europa. Ett arbete som burit frukt, inte minst
i Malmö, där vi haft utsålda hus med inte sällan tårögda och lyckliga spelfans som fått höra musik från sina favoritspel på ett sätt de
knappt kunnat föreställa sig.
Nu är det dags för den åttonde upplagan av Joystick och vi är
glada att Charles Hazlewood inte bara dirigerar kvällens konsert utan
också delar med sig av sina tankar runt musiken. Det blir ännu en
fantastisk kväll, eller som Hazlewood utropade i en intervju inför
2014 års upplaga av Joystick:
«It’s music that makes me glad to be alive!»
51
Book K3.indb 51
13/11/2015 10.51
April
Beethoven 1+1=3
Tor 28 apr 19.00
100-385:Platina/guld/silver
Beethoven, Trippelkonsert
-pausBeethoven, Symfoni nr 3 ”Eroica”
Trio con Brio Copenhagen
Marc Soustrot, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
M
”A perfect
match”
Beethovens trippelkonsert följt av
hans epokgörande tredje symfoni.
En oemotståndlig kombination, där
helheten är större än delarna.
ycket har skrivits om att Beethoven tillägnade
Napoleon sin Eroicasymfoni, bara för att dra
tillbaka sin dedikation då denne utropade sig till
kejsare. Men man kan också tänka sig att den “heroiske
hjälten” (“Eroica” ung. “hjältemodig”) syftar på tonsättaren själv, eller den kämpande människan i allmänhet.
För var det något som kännetecknade Beethovens liv så
var det kamp. Det är inte svårt att höra den furiösa drabbningen med livet i musiken och i Eroican får kampen en
intensitet och ett omfång som dittills saknat motsvarighet.
Så spänn fast säkerhetsbältet. För här blir det åka av i en
hisnande berg- och dalbana – en chans att uppleva såväl
konflikt och frustration som jublande, triumfatorisk glädje.
Trio Con Brio Copenhagen bildades 1999 av systrarna
Soo-Jin och Soo-Kyung Hong och Jens Elvekjaer. Sedan dess
har de en lysande karriär bakom sig med turnéer över hela
världen. Med sin individuella skicklighet och perfekta samspel känns denna trio och Beethovens trippelkonsert som
”a perfect match”.
axel lindhe
foto nikolaj lund
Trio Con Brio
Copenhagen: SooKyung Hong (cello),
Soo-Jin Hong (fiol) och
Jens Elvekjaer (piano).
Book K3.indb 52
13/11/2015 10.52
April
Lördagslive V
Lör 30 apr 14.00
75-150:Platina
Staern, Pont de la Mer
Beethoven, Pianokonsert nr 5
Einar Öhman, horn
Boris Giltburg, piano
Marc Soustrot, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
LördagsLive
Boris Giltburg
Mäktigt &
meditativt
med Staern och Beethoven
Marc Soustrot
Benjamin Staern
Sist ut i serien med Beethovens pianokonserter
är den mäktiga Kejsarkonserten. Men först ett
uruppförande: Benjamin Staerns meditativa
konsertstycke för horn och orkester.
P
ont de la Mer, eller Havsbro. Så kallar mångfaldigt prisade Benjamin Staern sitt konsertstycke för
horn och orkester som han komponerat för Malmö
SymfoniOrkesters förstehornist, Einar Öhman, och som
uruppförs denna lördag. När jag frågade Staern om det
finns något speciellt som inspirerat honom svarade han:
”Det är ett långsamt och meditativt stycke för solohorn
och orkester med två obligato-hornister som syftar till att
titta på en bro med ett hav i horisonten där man får se olika
slags visioner framför sig, som en ’ordlös dikt’.”
Därefter Kejsarkonserten. Det var inte Beethoven som
kallade den så, det var hans engelske förläggare som ansåg
att musiken var så heroisk att den borde ha ett smeknamn.
Och visst kan vi hålla med om att namnet är passande, men
Beethoven skulle aldrig ha accepterat det. Kejsare stod inte
högt i kurs hos honom. Men musiken i hans sista pianokonsert är härligt extrovert med för honom typiska kontraster,
t h o m a s ro t h
dynamiska såväl som känslomässiga. 53
Book K3.indb 53
13/11/2015 10.52
Maj
Brahmsfestival!
13–15 maj
Brahmsfestival
Fre 13 maj 19.00
100-385:Platina/guld/brons
Brahms, Violinkonsert
-pausBrahms, Symfoni nr 4
Nikolaj Znaider, violin
Marc Soustrot, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
B
rahms violinkonsert med
Nikolai Znaider. Kan det
bli bättre? Znaider föddes
1975 i Köpenhamn och hans karriär har gått spikrakt uppåt. Efter
att ha vunnit ett antal tävlingar,
bland annat Carl Nielsen-tävlingen, var den självkritiske Znaider
inte nöjd med sitt spel. Så han
började helt sonika om från början med ny lärare. Långsamt hittade han sitt ideal och han räknas
idag till de riktigt stora violinisterna med en gedigen diskografi.
Violinkonserten komponerades för Joseph Joachim som uruppförde den på 1879 års första
dag. Konserten har sedan dess
tagit sin rättmätiga plats som en
av de mest spelade. Sex år senare
fullbordar Brahms sin fjärde och
sista symfoni. Hör bara hur självsäkert han smyger in symfonin,
två toner som växer och utvecklas, som förvandlas från roten till
ett magnifikt lövverk.
Violinkonserten,
dubbelkonserten, de
båda pianokonserterna
och alla symfonierna.
Här har ni programmet.
Brahmsfestivalen – vårens
klassiska musikhändelse
nr 1 på Malmö Live.
t h o m a s ro t h
Nikolaj Znaider
Johannes Brahms, ”älskad av alla”
inom den klassiska musiken. I maj
tillägnar vi honom en egen festival
(läs mer om denna på sid 12-15).
54
Book K3.indb 54
13/11/2015 10.52
Maj
Maj
Maj
Brahmsfestival
Lör 14 maj 14.00
100-385:Platina
Brahmsfestival
Lör 14 maj 19.00
100-385:Platina
Brahmsfestival
Sö 15 maj 14.00
100-385:Platina/silver
Brahms, Symfoni nr 2
Brahms, Pianokonsert nr 1
Brahms, Dubbelkonsert
-paus-
-paus-
-paus-
Brahms, Symfoni nr 3
Brahms, Pianokonsert nr 2
Brahms, Symfoni nr 1
Marc Soustrot, dirigent
Elisabeth Leonskaja, piano
Renaud Capuçon, violin
Malmö SymfoniOrkester
Marc Soustrot, dirigent
Gautier Capuçon, cello
Malmö SymfoniOrkester
Marc Soustrot, dirigent
Malmö SymfoniOrkester
A
imez-vous Brahms?”
“Tycker ni om Brahms?”
Så lyder titeln på en roman av Françoise Sagan. Skulle
man ställa frågan till en svensk
publik skulle svaret på frågan
troligen bli ett rungande ”Ja!”.
Kanske är det nostalgin och
längtansfullheten som så starkt
talar till oss i Brahms än idag.
Som ingen annan lyckades han
med att skapa en air av lidelsefull längtan i sin musik. Tänk
bara på det närmast passionerat
trånsjuka temat i tredje symfonins tredje sats. En musik som för
övrigt användes som filmmusik i
filmatiseringen av Sagans roman.
Känslan av längtansfull romantik finns i rikliga mått även i andra
symfonin. På ytan bär musiken på
ljus avspändhet, men Brahms vore
inte Brahms om han inte laddat sitt
verk med underliggande, dovare
färgskiftningar.
D
et finns de som springer
maratonlopp, som kämpar
sig igenom ett triathlon
för att utmana sina egna gränser.
Ryskfödda Elisabeth Leonskaja spelar Brahms båda pianokonserter
samtidigt. Eller, inte samtidigt, det
skulle ju låta konstigt. Men efter
varandra under samma konsert.
Ett kraftprov om något. Intag av
kolhydrater rekommenderas, för
det är riktiga monsterkonserter båda två. Svårspelade, tungspelade och alldeles fantastiska.
De inleds helt olika. Den ena
med en rejäl bang och den andra
med ett ömsint hornsolo. Konsert
nummer två har något så ovanligt som fyra satser och Brahms
beskrev det inlagda scherzot i stil
med ”ett nätt litet scherzo”. En
underdrift av rang vill jag lova.
Elisabeth Leonskaja kommer
med tradition och erfarenhet, visdom och briljans. Kan man begära
mer?
axel lindhe
Marc Soustrot
D
et finns en del som talar för
att det bakom det respektingivande skägget fanns en
osäker person med höga krav på sig
själv. Kanske gick prestationskraven tillbaka på början av karriären,
då Schumann utsåg Brahms till den
tyska musikens framtidshopp. De
stora förväntningar som lades på
hans axlar blev ett tungt ok att bära.
Därför är det inte förvånande
att hans första symfoni värktes
fram under många år. Skickligt
begagnar han sig här av de gamla mästarnas former och “bakar in” dessa i sin egen tids romantiska stil. Inledningen med
sin kontrapunkt och kromatik
sneglar åt Bach, och i finalen
hörs en hälsning till Beethoven.
Denna kväll hör vi även två
världsberömda bröder – violinisten Renaud och cellisten Gautier
Capuçon i Brahms dubbelkonsert.
Ett verk som de båda också har förevigat på skiva.
t h o m a s ro t h
Elisabeth Leonskaja
axel lindhe
Renaud
Capuçon
55
Book K3.indb 55
13/11/2015 10.52
Maj
Oskar Humlebo,
alias Moto Boy,
gästar vårens
sista konsert
med MSO.
Moto Boy
Lör 21 maj 19.00
100 - 475 :Oskar Humlebo möter MSO
Jonas Nydesjö, dirigent
foto gabriel liljevall
Malmö SymfoniOrkester
Möt Moto Boy
Melankolisk musik som genom en gossoprans skira
stämma frammanar dramatik. Så har Moto Boy blivit
känd inom hela pop-Sverige. I maj är det dags för ett
möte med den symfoniska musiken.
M
ed ett blytungt artistnamn och musik lika skir
som en bräcklig farkost över en mörk och stilla
flod, har Moto Boy visat sig vara en musiker
som hanterar kontraster på ett mästerligt sätt. Stämman
är hans främsta kännetecken, ljus och ren. Falsett och
fragil melodik möter läderjacka och läppstift.
Via gosskör och jazz i yngre år har han i åratal valt att
stå på enorma festivalscener – helt ensam, med sin gitarr.
Men lusten att ta musiken vidare har också fört honom till
helt andra platser. Som Wermlandsoperan, där han spelade rollen La Musica i Monteverdis barockopera L’Orfeo
häromåret. Stora språng för somliga, men allt är musik
för Moto Boy, eller Oskar Humlebo, som han egentligen
heter.
Nu kommer han, alldeles i slutet av vårsäsongen, till
Malmö Live. Vi får möta Moto Boy på scenen i den stora
konsertsalen. Men den här gången är han inte ensam på
scenen.
Det genomarbetade mötet mellan MSO och Moto Boy
kommer att bli en konsert för alla som vill uppleva något
nytt och fantastiskt musikaliskt.
56
G
Book K3.indb 56
13/11/2015 10.52
KLASSISKA KONSERTER
VAR DU ÄN ÄR MED
GSOPLAY APP
Gratis!
Streama både ljud och bild
Live-konserter
Påminnelser via
push-notis och kalender
Ännu bättre ljud
Uppgradera till Premium:
Se klipp offline
Välj videokvalitet
Tipsa vänner och bli
uppgraderad till premium
G ÖT E B O R G S S Y M F O N I K E R – S V E R I G E S N AT I O N A LO R K E S T E R Ä R E N D E L AV VÄ S T R A G ÖTA L A N D S R EG I O N E N . F Ö R S T E H U V U D S P O N S O R VO LVO . H U V U D S P O N S O R E R S E B O C H G ÖT E B O R G S - P O S T E N .
Book K3.indb 57
13/11/2015 10.52
Välkommen till
MALMÖ LIVE!
Upplev musikens kraft och luta dig tillbaka en stund.
Släpp vardagen och bara njut. Lär känna Malmö Live
och en konsertsal i världsklass, häng i foajéns sköna
sällskapsutrymmen eller ta för dig
av restaurangernas utbud.
Köpa biljetter
Abonnemang
Vi erbjuder flera olika sätt att boka, betala och hämta ut dina konsertbiljetter:
Mix Live – omväxling förnöjer
Med Mix Live kan du själv plocka ihop dina favoriter ur MSO:s
konsertprogram. Programmet i år är sprängfyllt av godbitar,
inspirerande artister och oemotståndligt vacker musik. Mix Live
finns i tre varianter:
På hemsidan
På malmolive.se kan du välja plats i salongen, priskategori
och betala biljettköpet med bankkort. Du skriver enkelt
ut din biljett hemma på din skrivare eller tar med den i din
mobil.
Via telefon
Ring och boka på 040-34 35 00. Vi har telefontid helgfri
mån-tors 12-18, fre 12-16 samt alltid två timmar innan konsert.
Liten
Välj 5-9 konsertfavoriter
och du får 15 % rabatt.
Mellan Välj 10-14 konsertfavoriter
och du får 20 % rabatt.
Stor
Välj 15 eller fler av dina konsertfavoriter
och du får 25 % rabatt.
I Kundcentret
Kundcentret finns på nedre botten i konserthusdelen på
Malmö Live. Här betalar du endast med kort. För öppettider, se malmolive.se.
Återköp
Är endast möjligt vid inställd konsert.
Gruppbokningar
Är du representant för en grupp på minst 15 personer, eller
representant för ett företag? Kontakta vårt Kundcenter så
hjälper vi dig gärna! Tel: 040-34 35 00.
Book K3.indb 58
13/11/2015 10.52
Så hittar du hit!
Mat & Dryck
Det är enkelt att ta sig till Malmö Live
konserthus, oavsett om du är en långväga
besökare eller Malmöbo.
Ät en god middag före konserten, ta
en drink med vännerna i Skybaren eller
bara njut av en fika i lugn och ro.
Med tåg
Malmö Live konserthus ligger mycket nära centralstationen.
Anländer du i Citytunneln går du upp på Anna Lindhs plats och
då är det bara tre minuters promenad från uppgången.
The Deli at Live
Vår deli ligger längs med kanalen i konserthusets byggnad.
Hämta en take away-kaffe och en god macka på vägen eller stanna och häng hos oss. Finns på bottenplan med utsikt
över kanalen och ett maffigt trädäck för soliga dagar.
Med buss
Buss 2, 3, 5, 7 och 8 går till Malmö Live konserthus. Hållplatserna heter Anna Lindhs plats eller Bagers plats. Resan tar endast
3-4 minuter från Malmö Central.
På cykel
Det finns cykelväg hit och cykelställ i direkt anslutning till kvarteret och huset.
Med bil
Ett rikt utbud av parkeringsplatser finns för dig som kör bil till
Malmö Live konserthus: P-huset Malmö Live, Gibraltargatan.
P-huset Godsmagasinet, Södra Neptunigatan. P-huset Bagers
Plats, Nordenskiöldsgatan.
Tillgänglighet
Rullstolsplatser bokas på tel: 040-34 35 00. Hiss finns på
samtliga plan. Garderob: bemannade garderober finns både på
garageplan och på våning 1. För dig med nedsatt hörsel finns
hörselslinga att låna i Kundcentret.
Book K3.indb 59
Lobbybaren
Ta något svalkande gott att dricka i pausen eller innan konserten. Lobbybaren hittar du på bottenplan i husets mitt.
Eatery Social Taqueria
Med tydliga smakinfluenser från Mexico, USA och Malmö kan
du förvänta dig en mix av det traditionella mexikanska köket
och street food. Finns på bottenplan i hotelldelen.
Skybar
Kanske en lyxig drink 85 meter över havet efter konserten?
Ta hissen 25 våningar från hotellets lobby upp till Skybar och
restaurangen Kitchen & Table och och njut av utsikten över
staden och Öresund. Boka gärna bord på tel: 040-20 75 00
Kontakt
Besöksadress Dag Hammarskjölds torg 4
Postadress 205 80 Malmö
Boka biljetter tel 040-34 35 00
Boka restaurangbesök tel 040-20 75 00
Webbplats www.malmolive.se
13/11/2015 10.52
Välkommen till ditt nya konserthus
VI VÄNTAR PÅ DIG
Book K3.indb 60
13/11/2015 10.52