professor med glid
1/2015 professor med glid sverker sörlin om svaghet, smärta och framgång sid 24–28 Utbildningspolitik Lagändring om anställningar dröjer sid 4 småländsk samverkan ikea-donation ställer krav på integritet sid 10 mordhotade forskare: ”vår skyldighet att publicera resultaten” sid 18 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, 111 82 Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: 08-505 836 00 växel. e-postadress: universitetslararen@sulf.se Hemsida: www.sulf.se/universitetslararen TWITTER: @univlararen Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel 08-505 836 13, aj@sulf.se Kajsa Skarsgård biträdande redaktör/reporter tel 0704-623 410, ks@sulf.se Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark-André, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel 08-505 836 22, ll@sulf.se Produktannonser: Kompetenstillväxt Sverige AB, Anna Kreissl, tel 0739-41 08 48, anna.kreissl@kompetenstillvaxt.se Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, 501 10 Borås. 341 769 Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 20 200 ex 2013. 2 Universitetsläraren 1/2015 Det räcker nu! U niversitetslärarna behöver inte ännu ett system för ut värdering av sin verksamhet. Det räcker nu! Strax innan jul överlämnade Vetenskapsrådet (VR) till regeringen sitt förslag till hur lärosätenas forskning ska utvär deras som grund för fördelning av de fasta forskningsanslagen som i dag utgör ungefär 43 procent av läro sätenas totala forskningsfinansiering. Resten, cirka 57 procent, är externa resurser vunna i konkurrens mellan de enskilda forskarna och lärosätena. Sedan några år ska också basanslagen konkurrensutsättas. I dag omfördelas 20 procent av basanslagen mellan lärosätena beroende på deras samlade vetenskapliga produktion mätt som publiceringar, citeringar och andel externa medel. Det VR nu föreslagit, på föregående regerings uppdrag, är en modell där man till detta också ska lägga peer review-bedömningar av hur forskningsresultaten från varje lärosäte kan anses ha påverkat sam hället. Problemet är att det är feltänkt redan från början. Basanslag ska vara just basanslag och inte ändras från år till år beroende på olika mätningar, allra minst bedömningar med subjek tiva mått som ”samhällspåverkan”, vilket nu föreslås. En av riskerna med det föreslagna systemet är att politikens klåfingriga hand tränger allt längre in i forsk ningssystemet och att enskilda lärare och forskare alltmer ska bedömas utifrån hur nyttiga vi av några utom stående bedömare bedöms vara. Det behövs inte. Politiken har ju redan alla möjligheter att via forsknings råden styra inriktningen på majori teten av forskningsfinansieringen. SULF anser att 60 procent av de statliga forskningsanslagen ska vara basanslag och att inte mer än 40 pro cent tilldelas som konkurrensutsatt projektfinansiering. En konsekvens av den bristande andelen basanslag är att basanslagen allt mer binds upp för motfinansi ering, vilket minskar utrymmet för fri grundforskning. En annan är att dagens högskolelandskap karaktäri seras av osäkra anställningar, jakt på pengar till de egna lönerna och en brist på tydliga karriärvägar för unga forskare. Alltmer av forskarnas tid går åt till att skriva ansökningar om medel för forskning de skulle vilja göra än att faktiskt forska. Profes sorer använder i dag en femtedel av sin forskningstid till att söka pengar. Den tiden skulle kunna användas till att producera högkvalitativ och ny danande forskning. Att gå vidare på Alliansens linje att konkurrensutsätta också basanslagen till forskning är kontraproduktivt. Det ger de enskilda forskarna ännu sämre möjligheter att tänka fritt och långsiktigt, våga ta risker, våga gå mot strömmen, kanske våga gå emot rådande politiska uppfattningar. Om nu också den lilla skärv av fasta forskningsmedel vi fortfarande har ska utsättas för granskning av vilken nytta forskningen gör eller har gjort lär riskbenägenheten och nydanande tänkande minska ännu mer. Det är tvärtemot vad samhället behöver för att långsiktigt utvecklas väl. Vi får mer forskning om sådant vi redan vet, i stället för forskning om det okända. Ge oss som utbildat oss till forskare fullt förtroende att göra vårt jobb, låt proffsen vara proffs och sluta att hela tiden krypa in under skinnet på oss med det ena nya utvärderings systemet efter det andra. Det räcker nu, basta! mats ericson ordförande för sULF innEHåLL Hellmark knutsson lägger Björklunds löfte på is 6 tre lärosäten blir riksidrottsuniversitet 7 chalmers skapar bättre villkor 8 öppen tillgång väcker frågor 10 samverkan i kampradland 14 Lagändring ska underlätta för doktorander att få stanna 6 10 kamp för medföljandes rättigheter: skatteverket vägrar ändra praxis för uppehållstillstånd 16 Regeringen påskyndar Haikolas utredning 17 Linköpingsforskare vägrar ge efter för dödshot 18 kvinnliga forskare får mindre pengar 19 föräldrars bakgrund styr fortfarande valet att studera Foto: 15 Foto: 4 Foto: i 1:2015 24 sULf:s förbundsdirektör: 20 färre platser skulle inte ge mer pengar per student 29 på gång sULf kalendarium stora förändringar väntar för tjänstepensionerna 22 gymnasieelever vässas inför universitetsstudier 23 mer pengar ger fler citeringar sjukdomen förändrade sverker sörlin: 24 svagheten blev min styrka 28 mångfald ny utmaning för spelutbildningar 30 DEBAtt 30 sULf informerar Foto: HÅkan lindgren 21 1/2015 Professor med glid Sverker Sörlin om svaghet, smärta och framgång sid 24–28 Utbildningspolitik Lagändring om anställningar dröjer sid 4 Småländsk samverkan Ikea-donation ställer krav på integritet sid 10 Mordhotade forskare: ”Vår skyldighet att publicera resultaten” sid 18 på omslaget: sverker sörlin, professor vid ktH, är aktuell med boken ”Rädslan för svaghet”. Universitetsläraren nr 2/2015 har manus- och annonsstopp 27 februari 2015. Universitetsläraren 1/2015 3 Hellmark Knutsson lägger Björklunds löfte på is Den av Jan Björklund utlovade förordningsförändring som skulle sätta stopp för lärosätenas missbruk av tillfälliga anställningar läggs på is. Helene Hellmark Knutsson skjuter upp frågan på obestämd tid. text: marielouise samuelsson där Hellmark Knutsson signalerar en annan linje än Björklunds gäller vilket departement Sveriges lant bruksuniversitet, SLU, ska tillhöra. SLU, som så länge universitetet funnits hade sorterat under landsbygdsdeparte mentet (tidigare jordbruksdepartemen tet), är sedan årsskiftet en myndighet under näringsdepartementet och alltjämt det enda lärosäte som inte lyder under utbildningsdepartementet. En annan fråga 4 Universitetsläraren 1/2015 Detta ville Björklund ändra på. På SULF-kongressen 2012 framhöll han det som självklart att samtliga universitet och högskolor borde vara myndigheter under utbildningsdepartementet. Han klargjorde att där fanns oenighet inom alliansen, eftersom Annie Lööf ville be hålla SLU under sitt landsbygdsdeparte ment, men Björklund försäkrade att han inte tänkte ge upp SLU. Om S-MP-regeringen hade tänkt i samma banor som Björklund förelåg en given möjlighet när man lade ned lands bygdsdepartementet och införlivade po litikområdet med näringsdepartementet. foto: kristian pohl Björklunds löfte gavs i en riksdags debatt i april 2014, då det visade sig att han var helt enig med socialdemokra tiske riksdagsledamoten Thomas Strand om behovet av en förordningsförändring, som skulle innebära rätt till prövning för fast anställning, efter meriteringsanställ ning. Alltså en fråga som SULF länge har drivit. Björklund bekräftade i en intervju i Universitetsläraren nr 7/2014 att arbetet för att ”strama upp regelverket” hade påbörjats och att han förväntade sig ”skärpning” från lärosätenas sida redan under 2015. Hans efterträdare Helene Hellmark Knutsson har inte lika bråttom. Hon är givetvis medveten om att Björklunds löfte var ett resultat av en envis debatt och lobbyverksamhet från Hellmark Knutssons partikamrater, inte minst riks dagsledamoten Thomas Strand. Hellmark Knutsson har ändå valt att skjuta upp förordningsförändringen. Istället kommer en eventuell ändring att ingå i vad som är tänkt att bli en mer omfattande utredning av anställningsfor mer för lärare och forskare. Någon tids plan för en sådan översyn föreligger inte. – utan förvarning – helt enkelt hänga med och ingår nu till sammans med en rad tunga myndigheter i det som kallats ett ”superdepartement” för näringslivsfrågor och innovation. Förutom landsbygdspolitiken återfinns här en rad tunga myndigheter för områ den som infrastruktur, bostäder, trans port och IT. Därmed ett helt annat sammanhang för SLU och ofrånkomligt en förlust i position och inomdepartementslig status, jämfört med att tidigare ha varit det betydligt mindre landsbygdsdeparte mentets största myndighet. – Det finns goda argument för att SLU ska fortsätta tillhöra närings departementet, men också goda argu ment för att universitetet ska tillhöra utbildningsdepartementet, säger Helene Hellmark Knutsson, som inte går in på hur argumenten ser ut, men öppnar för att titta närmare på detta, ”om någon tar ett initiativ”. På frågan varifrån ett sådant initiativ Men istället fick SLU Det finns goda argument för att SLU ska fortsätta tillhöra näringsdepartementet, men också goda argument för att universitetet ska tillhöra utbildningsdepartementet. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning foto: julio gonzalez Sveriges lantbruksuniversitet flyttades vid nedläggningen av landsbygdsdepartementet till näringsdepartementet. Det är osäkert om SLU blir kvar där eller kan komma att flyttas till utbildningsdepartementet. skulle komma svarar hon ”kanske SLU:s ledning”. SLU:s ledning har dock redan tagit vad man nog får kalla ett initiativ. I no vember förra året skrev man till både Hellmark Knutsson och näringsdeparte mentet för att närmare diskutera sin de partementstillhörighet. När denna artikel skrivs, i slutet av januari, har SLU ännu inte fått någon reaktion på sin skrivelse, vilket visar att SLU inte står särskilt högt på Helene Hellmark Knutssons agenda. decemberöverenskom melsen och de exceptionella förutsätt ningarna som innebär att regeringen har att hantera oppositionens budget är det också givet att den politiska energin och taktiken koncentreras på den kommande vårpropositionen. Den innebär nämligen en ny chans att leverera de 125 miljoner i kvalitets förstärkning av lärar- och förskollärar utbildning och till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap, som Med den rådande fanns i den nedröstade S-MP-budgeten. Ytterligare 125 miljoner skulle satsas för 2016. – Jag känner mig trygg med decem ber-överenskommelsen, men jag bekla gar samtidigt att situationen innebär att vi förlorar tid i det vi ville genomföra. – Det fanns ju en ambitionsskillnad mellan oss och alliansen, vi ville ha 14 300 platser mot deras 10 000. Vi ville också ha fler fria platser, medan allian sens budget innehåller mer detaljstyr ning, säger Helene Hellmark Knutsson. Om hon får bestämma kommer alltså satsningen med vårproppen, men det förutsätter att utbildningsdepartementet kapar åt sig tillräckligt utrymme i en proposition där många departement vill driva sina frågor. Förutom propositionen har Hellmark Knutsson framöver att hantera flera för sektorn centrala utredningar som ska beredas för remissrundor. Först ut är Harriet Wallbergs förslag på ny organi sation för kvalitetssäkringssystem, som ska gå på remiss under februari, senast i mars. Under våren väntar också remiss runda för Vetenskapsrådets omdebat terade Fokusmodell (Universitetsläraren nr 7/2014). Efter ungefär fyra månader på jobbet är Helene Hellmark Knutsson alltmer övertygad om att statsrådsposten som ansvarig för högre utbildning och forsk ning är ”ett fantastiskt uppdrag”, kon staterar att ”där finns mer att göra” och talar på politikers vis om ”utmaningar”. Hon har tagit för vana att berömma sådant som alliansen redan gjort och un derstryker kanske oftare än något annat statsråd ”samarbete”, inom regeringen och över blockgränserna. – Jag vill undvika onödiga konflikter och arbeta långsiktigt. Ytterligare underlag och inspiration för arbetet lär Helene Hellmark Knuts son få när hon nu i februari inleder den för ministrarna obligatoriska turnén, med besök hos samtliga lärosäten. l Universitetsläraren 1/2015 5 Studenter vill ha mer lärarledd tid Var femte student inom samhälls vetenskap har bara fyra lektionstim mar undervisning per vecka, enligt Juseks undersökning bland sina egna studerandemedlemmar. Den största gruppen studenter, 37 procent, har fem till åtta lektionstimmar i veckan. Det är lika lite undervisning som när samma undersökning gjordes år 2009. 68 procent av studenterna tror att mer lärarledd tid ökar nyttan av ut bildningen. Jusek vill att alla studenter ska ha minst tio timmar lärarledd tid i veck an. SULF tycker däremot inte att ett sådant tidsmått är rätta vägen framåt. – Lärarna ska ha tillräcklig tid för både studentkontakt och för- och efterarbete, säger SULF:s förbunds direktör Git Claesson Pipping. l Förtroendet för forskare sjönk 78 procent av svenskarna hade förra året mycket gott förtroende för fors kare vid högskolor och universitet. Det är ett tapp från rekordnivån på 89 procent året innan. Det goda förtroen det för forskare vid företag har sjun kit från 59 till 55 procent. Detta enligt Vetenskap & Allmänhets årliga VAbarometer. Mer än varannan av de tusen tillfrågade personerna vill vara med och bidra till att forskningen hittar lösningar på samhällsproblem. Tilltron till vetenskapens förmåga att förbättra livet för gemene man sjönk från 88 till 74 procent, men tilltron till den tekniska utvecklingen ligger stabilt på 80 procent. l Förtydligande I artikeln ”Etiköversyn kan lösa CEPN-konflikt” (Universitetsläraren nr 11/2014) finns en formulering som kan tolkas som att Expertgruppen för frågor om oredlighet i forskning flyt tades från Vetenskapsrådet till CEPN på grund av Vetenskapsrådets oreda i rutiner och arkiv. Något sådant orsakssamband förelåg dock inte. l 6 Universitetsläraren 1/2015 Helena Gustafsson har tävlat för Sverige i 17 internationella mästerskap i inlines, här i VM i Zandvoorde, Belgien. I dag är hon utbildad läkare och doktorand i medicin vid Umeå universitet. Tre lärosäten blir riksidrottsuniversitet Det ska bli lättare för elitidrottare att studera på akademisk nivå när de nya Riksidrottsuniversiteten lanseras. text: KAJSA SKARSGÅRD foto: Jannes wolff Umeå universitet, Gymnastik- och idrottshögskolan/Kungliga Tekniska högskolan och Göteborgs universitet/ Chalmers uppfyller kraven för att få kalla sig Riksidrottsuniversitet. För hoppningen är att satsningarna kommer i gång redan i höst, efter att samarbets avtalen med Riksidrottsförbundet är klara. Riksidrottsuniversiteten ska kunna erbjuda ett individuellt anpassat studie upplägg. Dessutom ska de akademiska tränarutbildningarna och den idrottsnära forskningen utvecklas. – Det är svårt att säga konkret vad det kommer att innebära för oss att bli Riksidrottsuniversitet, men vi tror att det kommer att leda till högre kvalitet på träningar, bättre stöd till aktiva som vill kombinera elitidrott och studier, och förhoppningsvis fler medaljer till Sve rige, säger Pernilla Eriksson, biträdande föreståndare på Idrottshögskolan vid Umeå universitet. Helena Gustafsson har representerat Sverige i 17 internationella mästerskap i hastighetsåkning på inlines. Hon är också doktorand i medicin vid institu tionen för samhällsmedicin och rehabi litering vid Umeå universitet. När hon började läsa till läkare var hon mitt uppe i sin idrottskarriär. Ett par år in i utbild ningen fick hon en anpassad studieplan. – Det har inneburit att jag har kunnat fortsätta satsa på idrotten fullt ut och samtidigt bli klar med min examen. Den stora utmaningen var att få ekonomin att gå ihop när jag studerade på deltid. Som doktorand är det lättare att vara flexibel och jag har bra stöd från min handledare,säger Helena Gustafsson som tog läkarexamen för två år sedan och har fortsatt att idrotta på elitnivå. l Chalmers skapar bättre villkor Forskarna på Chalmers ska få betydligt större andel fast finansiering. Några av syftena är att rekrytera bättre forskare och lärare, stimulera till förändring och skapa nydanande forskning. text: PER-olof eliasson foto: jan-olof yxell har beslu tat att alla tillsvidareanställda forskare och lärare i framtiden ska garanteras att få minst 75 procent av sin lön från högskolan. Nu har en lärare/forskare på Chalmers en basfinansiering på cirka tio procent, resten av lönen måste hen dra in genom till exempel externa anslag. – Vi kommer att ha kvar en presta tionsbaserad tilldelning men inte så stark som idag. Det är för att möjliggöra en dynamik, så att inte Chalmers om tio år ser exakt likadant ut som idag, säger prorektor Mats Viberg. Grundutbildningen kommer också att till viss del ingå i basfinansieringen. Det innebär också att alla på Chalmers i princip ska delta i alla verksamhetsgre nar, det vill säga forskning, undervis ning och nyttiggörande. Genom de här förändringarna vill Chalmers uppnå en rad förbättringar. Ett syfte är att få bättre kontakt mellan forskning och utbildning och nyttiggörande och att balansera Chalmers mellan institutionerna. – Vi har vissa miljöer som är väldigt forskningstunga och knappt har någon utbildning och andra som är tvärtom, det vill vi jämna ut lite grann. Chalmers tekniska högskola Ett av syftena är att få mer attraktiva tjänster och därmed rekrytera bättre forskare och lärare. – Vi vill stimulera till förändring och nydanande forskning. Om man har en trygghet i sin anställning räknar vi med att man får bättre förutsättningar att ta större risker och vara lite mer vågad i sin forskning. En konse kvens av att Chalmers i fortsätt ningen ska kunna garan tera att betala forskarnas och lärarnas löner till 75 procent är att man inte kan bli fler inom fakulteten, för då kom mer finansie Mats Viberg, prorektor Chalmers. ringsgraden att gå ned och villkoren för de anställda att bli sämre. Antalet forskarassistenter är tänkt att minska, men de ska i gengäld få bättre villkor. – Vi vill att forskarassistenterna blir färre och får mer resurser och att de flesta ska ha en egen doktorand för att få bättre möjligheter att meritera sig. Avsikten är också att ge forskarassisten terna tydligare karriärmöjligheter. – Vi vill kunna säga redan från början att om de når en viss nivå ska de kunna garanteras en fast tjänst. Beslut om forskarassistenterna ska högskolan ta under våren. Alla föränd ringar kommer ta tid att genomföra. – Vi vill egentligen göra förändring arna 1 januari 2016. Men sedan tar det upp till sex år innan det är fullt genom fört. Det kommer att vara övergångsreg ler under den tiden, säger Mats Viberg. l Textilhögskolan fick modepris fick ta emot Årets hederspris på modebranschens Elle-gala i januari. Motiveringen löd: ”Tekniskt kunnande och stor kreativitet är en explosiv kombina tion. Högskolan har med transparens, kommunikation och högintressanta studenter gjort Borås till en mittpunkt i modesverige”. – Detta är ett väldigt viktigt branscherkännande av undervis ningen och forskningen i modedesign vid Textilhögskolan. Studenter och lärare har länge arbetat väldigt hårt för att bygga upp och utveckla den miljö som nu finns, säger högskolans professor i modedesign Clemens Thornquist i ett pressmeddelande. l Textilhögskolan i Borås Svensk professor invald i expertpanel om biologisk mångfald marie stenseke, profes sor vid Handelshög skolan vid Göteborgs universitet har tagit plats i den vetenskapliga panelen IPBES, Inter governmental platform on biodiversity and ecosystem services. Panelen, som är initierad av FN, är den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel. Målet med IPBES är att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning, för att främja bevarande och hållbart nyttjande av naturen, av växter och djur. l 28 000... … studenter får inte någon ersättning om de blir sjuka. Det är nämligen bara studenter med studielån som omfattas av sjukförsäkringen. Sveri ges förenade studentkårer, SFS, som beställt undersökningen vill att sjuk försäkringen ska vara kopplad till stu dierna i stället för till studielånet. SFS vill också minska karenstiden från 30 till sju dagar. l Universitetsläraren 1/2015 7 Öppen tillgång väcker frågor Vetenskapsrådets förslag att göra verk tillgängliga för alla är positivt, men inte oproblematiskt. Inte minst kan kopplingen till tilldelning av medel slå fel. Det menar Ingrid Elam, professor i litterär gestaltning och dekan vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. text: marielouise samuelsson foto: johan wingborg – Jag är för Open Access, som ideologi, det vill säga att alla ska kunna ta del av all statligt finansierad forskning. – Problemet är att open access kopplas ihop med systemet för medelstilldelning, ett system som innebär en likriktning av forskarformatet och som därmed styr hur forskningen ser ut och bedrivs. Det säger Ingrid Elam, med anled ning av att Vetenskapsrådet, VR, har tagit fram nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. VR väljer alltså en svenskspråkig rubri cering, i stället för det ofta använda ”open access” och grundprinciperna, som VR formulerar dem, är att ”veten skapliga publikationer och konstnärliga verk samt forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer som är resultatet av offentligt finansierad forskning ska vara öppet tillgängliga”. Ingrid Elam, som ingår i Kungliga bibliotekets expertgrupp för open access och publiceringsfrågor, fastslår att det är självklart att också den konstnärliga forskningen ska tillgängliggöras, men ser samtidigt problem då finansierings systemet gynnar eller åtminstone är mer lätthanterligt för forskning som resulte rar i peer-review-granskade tidskriftsartiklar. – Så länge vi finns inom akademin ska också konstnärlig forskning bedömas och utvärderas, registreras och arkiveras, också vi arbetar med peers. När det kommer till open accesspublicering ställs humanioraforskning 8 Universitetsläraren 1/2015 och konstnärlig forskning inför likartade utmaningar. Hur ska man förhålla sig till de färdiga verken som offentliggörs på gallerier, teaterscener och bokförlag? – Inom konstnärlig forskning kan vi tillgängliggöra reflektioner och meta data, men inte hela verk. – Om konstnärlig forskning resulterar i en operaföreställning finns ju medver kande som inte alls finansieras av stat liga medel. som forskare egen er farenhet av problematiken, då hon var knuten till Malmö högskola och på för sök publicerade ett av sina bokverk, via högskolans webbplats. Men det visade sig omöjligt, eftersom boken skulle ges ut på ett av de stora förlagen som sa blankt nej. Kommersiell förlagsverksamhet är knappast kompati bel med att forskaren gratis tillgänglig gör en monografi. – Eftersom publicering är grund för tilldelning så leder det till att man i stäl let för att skriva monografier styckar upp materialet i peer-review-artiklar. – Förutsättningarna för publicering och finansiering styr därmed forskning en, det blir viktigare att man publicerar, inte vad. Ur den konstnärliga forskningens per spektiv är det, enligt Ingrid Elam, viktigt att de gemensamma kriterierna för open access-publicering blir så allmänna som möjligt. Hon menar vidare att det inom univer Ingrid Elam har Inom konstnärlig forskning kan vi tillgängliggöra reflektioner och metadata men inte hela verk. Ingrid Elam, professor och dekan på konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet sitetsvärlden finns en tendens att betrakta just konstnärlig forskning som ”en särskild sorts fågel”. – Det är ett romantiskt syn sätt, som vissa av oss tycker är bra, det vill säga att vi ses som lite speciella. Men det är viktigt att betona att vi finns och verkar inom det akade miska systemet. Det går inte att ställa konstnärlig forsk ning mot vetenskaplig forsk ning. Ingrid Elam understryker att det genomgående finns stora skillnader i förutsätt ningarna för olika forsk ningsfält. – Det är exempelvis stor skillnad på medicinsk forsk ning och humaniora, jag kommer själv från den her meneutiken och det finns säkert naturvetare som menar att det inte är ”riktig forsk ning”. positiv till open access i stort och ser det som självklart att all forsk ning omfattas av riktlinjerna. Därmed inte sagt att hon är övertygad om att det kommer att fungera, fullt ut. – Det är ett otroligt kom plext område, dessutom kom mer aldrig forskare som blir publicerade i vetenskapliga tidskrifter som Lancet och Nature att på allvar bry sig om open accesspublicering, eftersom högstatustidskrif terna inte tillåter det. l Intern styrning och kontroll Hon äR som sAgt fAktA i vetenskapsrådets, vr, riktlinjer som tagits fram i samarbete med kungliga biblioteket föreslår man att dessa riktlinjer ska gälla fram till år 2020 och att sverige ska ha en ”målbild” för år 2025. vr vill se en utredning med förslag till lösningar, ett uppdrag som bör fördelas ”på lämpliga myndigheter”, att en nationell samordningsfunktion inrättas och att utredningen ska vara färdig 2018. vr bedömer det som rimligt att utforma detaljerade riktlinjer omkring år 2020. En introduktion till intern styrning och kontroll introducerar ett stadigt växande område inom företagsekonomin. Intern styrning och kontroll är ett styr- och kontrollsystem som bidrar till att företag och organisationer har en rättvisande redovisning och rapportering, följer lagar och regler samt uppnår sina mål om effektivitet och produktivitet. Denna bok är en grundläggande introduktion till intern styrning och kontroll. Boken är tänkt som en kursbok för studenter i revision, redovisning, ekonomistyrning och organisation. Boken är skriven av Olof Arwinge, ekonomie doktor och lärare vid Uppsala universitet på masterprogrammet i redovisning, revision och företagsanalys. www.sanomautbildning.se Östen Ohlsson & Björn Rombach The Tyranny of Metaphors Andra böcker av intresse Pathways to Freedom Förhandling är avsedd för kurser på universitet, högskola, utbildningsföretag och företagsinterna utbildningar. Den är också lämplig för självstudier för dig som vill utvecklas som förhandlare. Bokens innehåll går att tillämpa på förhandlingar både i affärslivet, privat och inom andra områden. Förhandling innehåller mallar för planering, genomförande och utvärdering, i boken och på www.bonnierutbildning.se/forhandling Nils Lindell är konsult, utbildare och coach och har mångårig erfarenhet av utbildningar inom projektledning, förändringsledning, förhandling och marknadsföring. up And pl ra ag an Nils Lindell www.santerus.se Förhandling mellan människor sker ständigt och i många sammanhang. Förr såg man förhandling som en tävling där den ena parten vann och den andra förlorade. Ett modernare synsätt är att god förhandling leder till bra lösningar för alla inblandade! Förhandling innehåller teorier, exempel, rollspel och intervjuer med kända personligheter från näringslivet och politiken. Boken behandlar vanligt förekommande förhandlingstaktik, hur den personliga kommunikationen och relationen mellan parterna påverkar förhandlingen och hur du kan argumentera mer effektivt. Förhandling 246 p, soft cover Metaphors flourish in the workplaces of organisations. But what do all these words mean, and whom should one believe? This book will encourage you to look for a metaphor and then to look beyond and around it. The authors want you to engage in free and conscious thought. By way of help, they present a toolset. The book is a provocative challenge to engage in critical analysis, rather than an attempt at persuasion. Nils Lindell Förhandling (xxxx-x) Juridik – civilrätt, straffrätt, processrätt Extern redovisning Förhandling Att läsa och förstå bokslut tel. 08-587 642 10 info@sanomautbildning.se www.sanomautbildning.se Universitetsläraren 1/2015 9 foto: johannes rydström Samarbetet med Ikea gör allt större avtryck i Linnéuniversitetets utbildning, forskning och inredning. Samverkan i Kampradland Ingvar Kamprads värnande om sin hembygd och dess roll i bygget av Ikeas varumärke har gett Linnéuniversitetet åtråvärda samarbeten. Den tre miljarder kronor tunga Kampradstiftelsen prioriterar Linnéuniversitetet. Där har även en Ikea-professur inrättats. Men det lilla universitetets samverkan med världens största möbelföretag ställer höga krav på den vetenskapliga integriteten. text: KAJSA SKARSGÅRD Det är på många sätt ett avundsvärt läge som Linnéuniversitetet har i strålkastar ljuset från familjen Kamprad. Som ett av Sveriges nyaste och mindre universitet är varje krona av extern forskningsfinan siering viktig. Entusiasmen på universitetet och i lokalpressen var därför stor när Familjen Kamprads stiftelse lanserades 2011. Sedan dess har 120 miljoner kronor de lats ut till olika forskningsprojekt inom vårdvetenskap, medicin, miljö, entre 10 Universitetsläraren 1/2015 prenörskap och design. Mer än hälften har gått till Linnéuniversitetet. I år fick dess forskare 44 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär tio procent av univer sitetets totala forskningsanslag. Mats Benner, professor i forsknings politik vid Lunds universitet, följer in tresserat utvecklingen vid det småländ ska universitetet. – Det är ganska spektakulärt. Plötsligt dimper det ner en stor påse pengar till ett litet antal forskningsområden och där ett litet lärosäte är prioriterat. Det gäller att det inte blir en genväg till lätta pengar för då riskerar det att leda till sämre forskning, säger han. Just denna risk tycker han att stiftel sen verkar ha försökt minska. Ansök ningarna granskas av ett utomstående vetenskapligt råd. Enligt stadgarna ska Kampradstiftelsen i andra hand även stötta regionala forskningsprojekt, och i tredje hand nationella och globala. Lena Fritzén är prorektor vid Linné sköts Kampradstiftelsens kansli av Linnéuni versitetet och har sitt säte på dess cam pus i Växjö. I Växjö finns också aulan Ikea-salen, liksom basen för The Bridge – Linné universitetets strategiska samarbete med Ikea. Det grundar sig i en donation från Ikea på totalt 50 miljoner kronor över tio år. Med dessa pengar lanserades en Ikeaprofessur hösten 2009. Dess fokus är på bryggan mellan kundens behov och produktionens villkor, med inriktning på ”livet hemma”. Ett drygt år senare rekry terades professorn och organisationsteo retikern Saara Taalas till professuren. Forskningsmiljön The Bridge har nu också två adjungerade professorer från Ikea, sex doktorander och snart två postdoktorala forskare. The Bridge programchef Ylva Dandanell Daveby understryker att finansieringen från Ikea är en donation som universitetet därför förfogar fritt över. – Vi gick noga igenom förutsättning arna för donationen innan vi tog emot den, det vill säga att företaget inte har någon beslutanderätt över huvud taget. Pengarna går till tjänster och miljöer som vi långsiktigt vill bygga upp och inte till något som bara är intressant för företaget, säger Ylva Dandanell Daveby. Hon menar att det inte är pengarna som är det viktigaste utan att bygga en långsiktig relation med det omgivande samhället. Därför har ett samarbetsråd foto: kennet Rouna foto: Hans-erik karlsson universitetet och sitter i stiftelsens sty relse. Hon tror att Linnéuniversitetets del av kakan kommer att bli mindre när stiftelsen blir mer vida känd. – Rådet nagelfar ansökningarna och då är kriterierna om vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet överordnade. Det viktiga för kvaliteten är att pengarna söks i konkurrens med andra, säger hon. Genom ett samarbetsavtal The Bridge The Bridge är ett flervetenskapligt forsknings- och utbildningssamarbete mellan Linnéuniversitetet och Ikea som lanserades 2009. Forskare inom företagsekonomi, design och träteknik samverkar på områdena ”livet hemma” och ”produktionens villkor”. Ikea har donerat totalt 50 miljoner kronor till The Bridge. Källa: Linnéuniversitetet Vi gick noga igenom förutsättningarna för donationen innan vi tog emot den, det vill säga att företaget inte har någon beslutanderätt över huvud taget. Ylva Dandanell Daveby, programchef The Bridge mellan Ikea och Linnéuniversitetet upp rättats. – Grunden för en förtroendefull rela tion ligger i respekten och förståelsen för att vi är två olika typer av organisa tioner, med olika ansvar och olika roller. Däri ligger också utmaningen, säger Ylva Dandanell Daveby. Företagets snabbhet och fokus på re sultat kan till exempel krocka med, men även lära av, universitetets större per spektiv och kunskap byggd över längre tid. Samarbetet med Ikea har också lett till utvecklingen av en ny masterutbild ning. Den finansieras genom det statliga utbildningsanslaget och fokuserar på innovation. Under utbildningen jobbar Plötsligt dimper det ner en stor påse pengar till ett litet antal forskningsområden och där ett litet lärosäte är prioriterat. Det gäller att det inte blir en genväg till lätta pengar för då riskerar det att leda till sämre forskning. Mats Benner, forskningspolitisk expert vid Lunds universitet ekonomer, designers och tekniker till sammans och i samverkan med Ikea och andra företag. Ylva Dandanell Daveby ser ingen risk för att Ikea skulle komma att påverka universitetets inriktning för mycket. – Möjligtvis om det blir mycket pengarrelativt vår årsomsättning. Men hela universitetet får omkring 1,6 mil jarder per år, varav 27 procent går till forskning. Fem miljoner per år från Ikea bygger ingen sårbarhet, säger hon. Enligt prorektor Lena Fritzén är The Bridge helt väsensskilt från Familjen Kamprads stiftelses prioritering av Linnéuniversitetet. – Det finns ingen koppling mellan fortsättning sidan 12 Kampradstiftelsen Stiftelsen bildades 2011 genom en donation på 950 miljoner och årligen ska Ikea tillföra ytterligare 290 miljoner kronor. Syftet är att stödja utbildning och forskning som främjar entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling. I första hand ska den bedrivas vid Linnéuniversitetet och till intresse för Småland. Resultaten ska snarast och kostnadseffektivt komma många människor till del. Källa: Familjen Kamprads stiftelse Universitetsläraren 1/2015 11 Vi är beroende av alla de finansiärer och företag vi har. Faran är att lägga alla ägg i en korg. Men en stiftelse har lång livslängd och är ur det hänseendet en stabil finansiär. Lena Fritzén, prorektor vid Linnéuniversitetet donationen till The Bridge och stiftelsen. Deras olika områden överlappar inte varandra. Stiftelsen får inte heller ge medel till det som har att göra med Ikea eller The Bridge, säger Lena Fritzén. Hon tycker därför inte att The Bridge och Kampradstiftelsen tillsammans, om än på skilda sätt, ökar Ikea-familjens samlade betydelse för universitetet. El ler att den skiljer sig särskilt från andra partners. – Vi är beroende av alla de finansiärer och företag vi har. Faran är att lägga alla ägg i en korg. Men en stiftelse har lång livslängd och är ur det hänseendet en stabil finansiär, säger Lena Fritzén. Den kritiska blicken och den veten skapliga integriteten måste universitetet hålla fast vid oavsett partner, konstaterar hon. – Sverige har drivits in i en hård kon kurrens av forskningsresurser och de är framför allt begränsade vid nya och små universitet. Vi måste hela tiden vara på tå och fundera på vilka vi kan jobba ihop med. Jag hoppas att det kommer ut något gott av det sätt vi jobbar på, men det är en situation att vara vaksam kring, säger Lena Fritzén. Hon tycker att det finns en levande diskussion på Linnéuniversitetet om akademisk frihet och samarbetena med Ikea och Kampradstiftelsen. Men alla håller inte med. En person som Universitetsläraren talat med tycker att det råder en tystna 12 Universitetsläraren 1/2015 dens kultur på universitetet. En annan att det varit förvånansvärt lite diskussion med tanke på hur betydelsefulla samar betena är. Den kritiken har inte Lena Fritzén stött på. – Jag uppmuntrar en sådan kritisk dis kussion och tycker att alla har ett ansvar att lyfta fram den, säger hon. Lars Behrenz är prefekt vid institutio nen för nationalekonomi och statistik. Där finns erfarenhet både av att beviljas och nekas medel från Kampradstiftelsen. – Det är inte så att alla pratar om Kampradstiftelsen jämt och ständigt, men ibland dyker frågan upp om hur man ska förhålla sig till den och få ut det positiva utan att bli för styrd, säger han. Han menar att extern finansiering all tid riskerar att leda till att forskningen anpassas till dess kriterier. – Vill vi slåss för den fria forskningen måste vi öka forskningsanslagen till uni versitetet så att det ingår i vårt arbete att forska fritt, säger han. Forskningspolitiske experten Mats Ben ner vid Lunds universitet poängterar att många forskningsmiljöer brottas med de här frågorna. Det han lyfter fram som viktigt är att samarbetet med ett företag integreras i lärosätets reguljära blodomlopp, att det inte tränger undan andra aktiviteter utan expanderar på basis av dem, och att forskningsfrågorna inte formuleras som problemlösning åt företaget utan utifrån akademisk grund. Europeiska lärosäten har mycket att lära av USA:s långa tradition av sam verkan med näringslivet, menar Mats Benner. Till exempel att skriva avtal som inte lovar bort för mycket till företaget och att göra ordentliga utvärderingar av hur pengarna används. – Det finns inget suspekt i att samverka med näringslivet, men det är heller inte friktionsfritt eller något man kan vara naiv inför. Till syvende och sist är det lärosätets ansvar att upprätthålla sin inte gritet, det är inget ett företag kan hållas moraliskt ansvarigt för, säger han. l ikeabilden granskas Sara Kristoffersson, gästprofessor vid Konstfack, har nyligen kommit ut med en bok om Ikea baserad på sitt forskningsprojekt ”Svensk design? Om Ikeas estetik på 1980- och 90-talet. Export av ’svensk design’ och nationella myter”. I boken ”Design by Ikea” beskriver Kristoffersson hur företaget sedan 1980-talet byggt upp sin svenska identitet för att nå nya framgångar. Hur småländskt kan ett multi nationellt företag vara? Är det klokt att helt oreserverat älska Ikea? Det är frågor som Kristoffersson ställer och besvarar i boken. Fyra röster om Ikea-samarbetet 1. – Det är viktigt i ett långsiktigt perspektiv för möjligheten att samarbeta i utvecklingen av utbildning, forskningsprojekt och nya sätt att jobba ihop på. Det ger också en viktig möjlighet att delta i en dialog mellan den akademiska forskningen och den företagsforskning och organisationsutveckling som sker inom Ikea. 2. – Det är en viktig princip. Den ses ofta ur det individu ella perspektivet, som rätten att välja forskningsämne och att obehindrat kunna följa de etiska forskningsnormerna och traditionerna. Tyvärr diskuteras den inte lika ofta i ett grupperspektiv. Vi för söker underlätta det genom öppenhet, att uppmuntra kritiskt tänkande och genom forskningsfältet engaged scholarship. I vår forskning reflekterar vi över vår sam verkan med näringslivet och samhället. 1. – Jag försöker ständigt hitta talanger som kan bidra, och universitetsvärlden är en utmärkt plats att göra det på. De unga är framtiden vi mås te vara lyhörd mot. Den nya masterutbildningen, där vi låter tekniker, ekonomer och designer jobba tillsammans i skarpa projekt, testade vi fram genom sommarkurser. Många idéer och produkter har kommit fram, varav en du snart kommer att kunna köpa. 2. – Den akademiska värl den bygger på den och det är viktigt att den offentliga forskningen inte styrs av eko nomiska vinningar för då kan man inte bedriva grundforsk ning på ett bra sätt. Dokto randerna och professorn i The Bridge kanske träffar oss för att få kunskap, men annars är vi inte alls inblandade i deras projekt. När vi som företag ger uppdragsforskning är det något helt annat. Josefin Nilsson, doktorand som forskar på trä materialets egenskaper. Tjänsten är finansierad av Ikea genom samarbetet The Bridge. 1. – Det betyder mycket att få jobba med frågor som är på riktigt intressanta för in dustrin, att det är tillämpad forskning. Jag får mycket uppbackning från företaget, blir insläppt och får se saker som jag annars kanske inte hade fått, får tillgång till utrustning och material och får vara framme i spetsen där det verkligen händer. När två världar möts uppstår också nya saker. 2. – Min akademiska frihet får man inte tumma på. Jag är i uppstartsfasen och det vi pratar om är att jag måste ta ett helhetsgrepp på vad som är intressant forskningsmäs sigt och inte bara intressant för Ikea. Ikea kan lägga på en värdering om forskningen är tillämplig eller ekono miskt intressant, men mina forskningsresultat är obero ende. foto: privat Lars Dafnäs, senior sorti mentschef på Ikea och adjungerad professor i design vid Linnéuniversitetet. foto: hans-Erik Karlsson Saara Taalas, innehavare av universitetets Ikeaprofessur, som är inriktad på livet hemma. foto: linnéuniversitetet foto: Linnéuniversitetet 1. Vad betyder samarbetet mellan Linnéuniversitetet och Ikea/Kampradstiftelsen för din forskning/ditt jobb? 2. Hur förhåller du dig till principen om akademisk frihet? Linda Askenäs, lektor som leder forskningsprojektet ”Förbättrad hälsa för Smålands äldre med hjärtsvikt” som fick fyra miljoner av Kampradstiftelsen 2013. 1. – Mycket. Projektet har kunnat arbeta mer innovativt och förutsättningslöst. Det har gett oss möjlighet att få ihop forskare, läkare, sjuk sköterskor och patienter med närstående för att utveckla stödsystem för personer med hjärtsvikt. Nu har vi tagit fram ett tydligt koncept som vi söker ytterligare medel för, för att kunna pröva kliniskt. 2. – Vi har själva definierat projektet och varit väldigt fria att göra det vi har sagt utifrån planen. Jag kan inte säga att planen har påverkats av Ikea, utan mer av inställningen att Kampradstiftelsen vill ha något som kan komma till nytta inom två år för de äldre i Småland och då måste vi ha med praktiken från början. Det är häftigt att kunna göra mer hands-on-forskning och arbeta tvärvetenskapligt. Universitetsläraren 1/2015 13 Lagändring ska underlätta för doktorander att få stanna Doktoranden Eric-Oluf Svee har varit i Sverige tio år men har inte kunnat få permanent uppehållstillstånd eftersom han är just doktorand. Lagen ändrades i somras men tillämpningen är förvirrande, menar Svee. – Det är ett idiotiskt system som gör mig mycket arg, säger han. Text: Per-Olof Eliasson foto: privat Eric-Oluf Svee är amerikansk medbor gare och kom till Sverige i augusti 2005 för att ta en master i Interactive System Engineering vid KTH. Han tog sin mas tersexamen i november 2007, därefter jobbade han som researcher på Swedish Institute of Computer Science och som forskningsingenjör vid Stockholms universitet. 2010 fick han en doktorand tjänst på Data- och systemvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Problemet var att när han blev dokto rand förlorade han möjligheten att inom överskådlig tid få permanent uppehålls tillstånd. För det krävdes fyra års arbete i landet, Erik-Oluf Svee hade jobbat i Sverige i tre år och sju månader. – När jag började doktorandtjänsten förlorade jag all tid jag samlat på mig för att få permanent uppehållstillstånd. Jag anlitade en advokat och försökte driva frågan, men fick beskedet att nej, du är en student som arbetar och inte en arbetare som studerar. Som doktorand fick han i stället an söka om uppehållstillstånd varje år. Och doktorandstudier var lika lite kvalifice rande för permanent uppehållstillstånd som andra studier. Han är inte ensam om att ha problem med Migrationsverket utan hänvisar till Facebookgruppen Equality for foreign PhDs in Sweden. Där kan man läsa många berättelser från doktorander som har stora problem med svenska myndigheter. – Jag har arbetat under åtta av de tio år jag bott här i Sverige, den mesta tiden för svenska staten, och ändå inte kunnat få permanent uppehållstillstånd. Det är ett idiotiskt system som gör mig mycket, mycket, arg. Men första juli i fjol ändrades lagen så att uppehållstillstånd för fyra års dokto randstudier under de senaste sju åren ska kvalificera till permanent uppehållstill 14 Universitetsläraren 1/2015 stånd för doktorander från länder utanför EU och EEC, på samma sätt som annat arbete. – Lagen ändrades men det är fortfaran de väldigt förvirrande, implementeringen har inte gått bra, den har varit rörig och inte på något sätt konsekvent och tydlig. Eric-Oluf Svee lämnade i början avdecember i fjol in en ansökan om permanent uppehållstillstånd, men den är inte behandlad ännu. – Det är sådana problem med alla flyktingar som kommer nu så väntetiden är tio månader, säger han. tillstånd under sju år, som gäller i båda fallen. Grundtanken är att man nu lik ställer doktorandstudier med en anställ ning, säger Charlotte Rydberg, expert på Migrationsverket. Däremot kan man inte slå samman uppehållstillstånd för studier på grundoch avancerad nivå med uppehållstill stånd för doktorandstudier. Mycket enkel matematik ger vid handen att Eric-Oluf Svee med god mar ginal borde kvalificera sig för ett perma nent uppehållstillstånd. Ändå har han inte fått något. Hur hänger det ihop? – För att kunna få ett permanent uppe hållstillstånd måste man ansöka om det och betala ansökningsavgift och i det här fallet har vi inte fått en ansökan som vi kunnat behandla förrän i december 2014, säger Charlotte Rydberg. Huruvida Eric-Oluf Svees ansökan kommer att bifallas kan inte Charlotte Rydberg uttala sig om. Det kan ju finnas andra omständigheter i enskilda ärenden, påpekar hon. att en dokto rand kan vistas utomlands under perio der och ändå få permanent uppehållstill stånd i Sverige. – Som vi ser det är det ganska natur ligt för en doktorand att under vissa perioder vara här i Sverige några år och sedan forska någon annanstans och där efter komma tillbaka hit, säger Charlotte Rydberg. Cirka 40 procent av doktoranderna i Sverige är internationella. Strax under tusen doktorander per år kommer från länder utanför Europa och måste ansöka om uppehållstillstånd. Hur många av dem som får permanent uppehållstill stånd är okänt, bestämmelsen är så ny att det inte finns någon statistik ännu. l Bestämmelserna innebär Eric-Oluf Svee, doktorand vid Stockholms universitet. De nya bestämmelserna gäller retroaktivt och man kan lägga ihop uppehållstill stånd för arbete med uppehållstillstånd för doktorandstudier. – Då får man tillgodoräkna sig om man till exempel haft tre år som dok torand och ett års uppehållstillstånd för arbete och slå ihop det. Och det är samma tidsperiod, fyra års uppehålls Kamp för medföljandes rättigheter: Skatteverket vägrar ändra praxis för uppehållstillstånd Doktoranden Jones Oforis medföljande hustru Grace har i kammarrätten fått rätt att bli folkbokförd i Sverige från månaden hon anlände. Skatteverket hävdade att eftersom hustruns uppehållstillstånd var kortare än ett år skulle hon inte folkbokföras. Men trots domen i kammarrätten kommer inte Skatteverket att ändra sina rutiner. text: per-olof eliasson och doktore rar vid Lunds universitets Diabetescen trum. Han kom till Sverige våren 2011 för studier på masternivå, började fors karstudierna sommaren 2013 och hans fru Grace flyttade hit i november 2013. Problemen började när Grace Ofori skulle folkbokföras. – Jag hade uppehållstillstånd till som maren 2014 så min fru fick bara uppe hållstillstånd i tio månader. Och efter som hon inte hade uppehållstillstånd i ett år blev hon inte folkbokförd, berättar Jones Ofori. – Eftersom vi skulle stanna i Sverige och jag skulle doktorera förklarade jag för passkontoret att jag bara får uppe hållstillstånd för ett år i taget men att jag kommer att stanna i Sverige i fyra år tills mina studier är klara. Men det hjälpte inte, Skatteverket ne kade folkbokföring och Förvaltningsrät ten i Malmö avslog överklagan. – Då kontaktade jag Robert Andersson på SULF, och förklarade vår situation. Han hjälpte oss att överklaga till Kam marrätten i Göteborg, säger Jones Ofori. Kammarrätten biföll överklagan och beslutade att Grace Ofori ska folkbokfö ras från 20 november 2013. Kammarrätten bedömer att det saknas anledning att tro att paret inte kommer att vistas i Sverige under minst den tid som motsvarar Jones Oforis doktorand utbildning, det vill säga fyra år. Till saken hör att utan att vara folk bokförd får man inget personnummer och utan personnummer är det stora svårigheter att klara sig i det svenska samhället. Enkla saker som att öppna bankkonto, registrera en bil eller få sjuk vård blir besvärliga. Jones Ofori är från Ghana Jag hade uppehållstill- stånd till sommaren 2014 så min fru fick bara uppehållstillstånd i tio månader. Och eftersom hon inte hade uppehållstillstånd blev hon inte folkbokförd. Jones Ofori, doktorand vid Lunds universitet Pia Nordung, rättslig expert på Skatteverket, kommenterar ärendet. – Den här domen ändrar inte Skatteverkets praxis, utan vi ser det som ett avgörande för den enskilda personen. Vi har andra domar som går i en annan riktning, av den anledningen kommer vi inte att ändra vår praxis på grund av denna dom, säger hon. Hon menar att de andra kammarrätts domarna visar att det krävs ett uppehållstillstånd som är giltigt i ett år för att bli folkbokförd för de som kommer från länder utanför EES-området. SULF:s förhandlingschef Robert Andersson är upprörd över Skattever kets inställning. – Jag tycker att Skatteverket har helt fel och att det är anmärkningsvärt att de inte tänker ändra sin praxis på grund av den här domen. Uppenbarligen förstår de inte hur forskarutbildningen fun gerar. Han anser att rimligen borde Skat teverket ändra rutinerna eller söka prövningstillstånd i Högsta förvaltnings domstolen för att få frågan avgjord. – De andra domar som Skatteverket hänvisar till handlar inte om doktoran der, påpekar Robert Andersson. Han menar att doktorander är specialfall och att man således inte kan dra slutsatser från avgöranden gällande per soner som befinner sig i en helt annan situation och som har en betydligt svagare relation till Sverige. långvarig rela tion till sitt lärosäte, och precis som kammarrätten säger i sin dom, och i ett tidigare avgörande, saknas det skäl att tro annat än att de kommer att stanna minst under den tid utbildningen varar, i fyra år. Han påpekar att förutom att det drab bar den enskilde doktoranden är det slöseri med resurser, både hos Skatteverket och hos domstolarna, att varje enskilt fall ska drivas till rättegång. – Vi kommer inte att ge upp innan frå gan är löst och uppmanar alla medlem mar som hamnar i den här situationen att komma till oss så vi får företräda dem. Till sist kanske Skatteverket tar in tryck och ändrar sin praxis. Vi får också överväga andra vägar, som att skriva till Skatteverket och be om ett möte för att reda ut det hela. – Vi hade tidigare en liknande pro blematik gällande socialförsäkrings förmåner för doktorander som vi till sist, efter ett antal domstolsavgöranden, löste genom kontakter med Försäkrings kassan. Det gäller helt enkelt att få myndigheterna att förstå hur forskarut bildningen fungerar. Dessbättre verkar domstolarna inse det betydligt bättre än berörda myndigheter och det ger hopp om att detta ska få en bra upplösning till sist, avslutar Robert Andersson. l – Doktorander har en Universitetsläraren 1/2015 15 Regeringen påskyndar Haikolas utredning Regeringen skyndar på utredningen av högskolans utbildningsutbud och dimensionering. Resultatet ska presenteras redan i juni i stället för oktober. Det avslöjade utredaren Lars Haikola på TCO:s konferens om högre utbildning. texT: Marielouise samuelsson foto: per karlberg var en heldag med OECD-expertis, seminarier, ministermedverkan och författarsamtal som hade fått den vittfamnande sam lingsrubriken ”Kunskap i en värld som förändras”. Det handlade om breddad rekrytering, livslångt lärande och utbildningskvalitet, alltså närliggande Haikolas utredning som aviserats undersöka vad vi ska ha den högre utbildningen till. Några färdiga slutsatser föreligger inte, däremot gavs en inblick i pågå ende utredningsarbete, det som Haikola beskrev som ett ”kvantitativt stort upp drag”, med närmast oöverblickbar statis tik över kurser och program. Vad som redan nu går att påvisa är bland annat en utveckling där de fria kurserna har minskat medan de gene rella programmen ökat. Vilket lämnar öppet för tolkningar, som att de fria kurserna inte egentligen har försvunnit, utan i stället omvandlats till generella program. – Högskolans bästa gren är grund utbildning för unga, konstaterade Lars Haikola som talade om ”ett statistikpro blem” rörande relationen till arbetsmark naden. – Det finns ju ingen märkning i utbild ningskatalogen, vilket är klokt. Studen ternas ålder och kursens längd kan ge en vink om att det rör sig om fort- och vidareutbildning, men statistik säger inget om studenternas intentioner. Den välbesökta konferensen På seminariet medverkade också statsse kreterare Anders Lönn från utbildnings departementet som (förstås) betonade att lärosätena ska ha stor frihet att styra utbudet, men tillade att det finns en del ”utmaningar” (på politikersvenska syno 16 Universitetsläraren 1/2015 nymt med problem) och talade om ”viss mjuk styrning” av dimensioneringen. – Det ska vara så liten inblandning som möjligt från vår sida, men det är olyckligt om utbildningar som efterfrå gas i arbetslivet läggs ned. Karin Röding, rektor vid Mälardalens högskola, var en av flera som pekade på vikten av att inte vara fixerad vid hur arbetsmarknaden ser ut i dag, utan att också inta det omvända perspektivet, att högre utbildning förändrar arbetsmark naden när studenter går ut i arbetslivet och skapar helt nya yrken. Minst lika stort intresse som dimen sioneringen väckte seminariet om utbildningens kvalitet, där rubrikens frågeställningar formulerade sådant som inte helt enkelt låter sig besvaras: Vad är utbildningskvalitet och hur ska den utvärderas? Efter att Harriet Wallberg presenterat ramarna för sitt förslag till kvalitetssäk Lars Haikola, utredare. ringssystem (se intervju i Universitets läraren nr 12/2014) uttryckte Johan Alvfors, vice ordförande för Sverige förenade studentkårer, SFS, sin upp skattning av erkännandet av lärosätenas ansvar. – Systemet har potential, men det som är problematiskt blir att fylla ramverket. Vårt starkaste krav är att man använder god metodik, god pedagogik, när man utbildar studenter. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, av slutade seminariedelen när konferensen, förutom dimensionering och kvalitet, då också hade hunnit ta sig an ämnen som internationalisering, högre utbildning som återkommande del av yrkeslivet, nätbaserad utbildning samt de forskar utbildades betydelse. Hellmark Knutsson höll en timmes an förande inklusive frågestund och valde ett upplägg som var ungefär lika öppet vittfamnande som den förutnämnda kon ferensrubriken. Ministern påminde allra först om stats minister Stefan Löfvens regeringsför klaring och ”löftet” om rätten att forma sitt liv, med jämlikhet och trygghet som grundstenar. I det visionära flödet gavs inte några nämnvärt tydliga utfästelser eller svar, utöver tankegods som att hög re utbildning är något att investera i, att högre utbildning är en riktig framtids bransch och att kunskap är den globala ekonomins främsta konkurrensfördel. Att utbildningsdepartementet på skyndat dimensioneringsutredningen skulle kunna tyda på iver att skaffa sig underlag för mer konkreta besked om vad regeringen vill med den högre utbildningen. l Linköpingsforskare vägrar ge efter för dödshot När forskarna Peter Hedström och Tim Müller publicerade en artikel på DN Debatt om sverige demokratiska väljares främlingsfientlighet fick de motta dödshot via mejl. – Det var fruktansvärt, men det betyder inte att jag ger efter för hotet, det är vår skyldighet att publicera forskningsresultat, säger Tim Müller. text: Per-Olof Eliasson foto: privat och forska ren Tim Müller redovisade i debattarti keln forskningsresultat som visar att sve rigedemokrater skiljer ut sig som klart mera främlingsfientliga än andra väljare. Debattartikeln ledde till omedelbara reaktioner från personer som inte upp skattade forskningsresultatet. – Vi fick massor med väldigt aggres siva e-postmeddelanden från anhängare till Sverigedemokraterna plus ett uttalat mordhot mot oss, som upprepades, säger Peter Hedström, professor vid institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet. Formuleringarna i dödshoten hade innebörden att de två forskarna är para siter som stjäl pengar från skattebeta larna och att de borde hålla tyst om de vill fortsätta att njuta av sina liv. – Reaktionen hos de delar av SDanhängarna som hörde av sig till oss be kräftade den bild vi fått av dem – avsak nad av tolerans mot andra och respekt för andras åsikter, säger Peter Hedström. Mot Tim Müller riktades hot också på grund av hans tyska namn. – Jag fick ett mejl med innebörden att eftersom jag är tysk är jag nazist och att jag därför borde lämna landet, vilket är ganska ironiskt. – Vi var beredda på att det skulle bli negativa reaktioner men att vi skulle få dödshot var chockerande, säger Tim Müller. Professor Peter Hedström förekom mer eller min dre förtäckta hot. – På en del högerbloggar på nätet dis kuterades de här sakerna, där lade de ut våra bilder som de tagit från universite tets webb och diskuterade var vi bodde, säger Tim Müller. Forskarna fick också arga telefonsam tal. – Någon dam ringde och ansåg att Också på nätet Jag fick ett mejl med innebörden att eftersom jag är tysk är jag nazist och att jag därför borde lämna landet, vilket är ganska ironiskt. Tim Müller, forskare vid Linköpings universitet De upplevde hoten som mycket obehag liga. – Personligen kändes det väldigt otrevligt och det var även skrämmande för familjen. Plus att som akademiker och intellektuell uppleva att folk, i stället för att engagera sig i ett rationellt sam tal, försöker skrämma en motståndare till tystnad är ju väldigt otrevligt, säger Peter Hedström. – Det var fruktansvärt, man vill skrämma oss. Men det betyder inte att jag ger efter för hotet, det är vår skyldig het att publicera forskningsresultat, sä ger Tim Müller. Inte heller Peter Hedström tänker sluta med sin forskning. – Jag känner som intellektuell ansvar att inte vika mig, säger han. tog hoten på allvar och gjorde omedelbart en polis anmälan och höjde säkerheten på cam pus. Universitetets säkerhetsavdelning försökte hitta den som hade skickat dödshoten men denne hade sett till att mejlen inte gick att spåra. Universitetets rektor Helen Dannetun kommenterar händelsen: – Jag blev väldigt upprörd över hoten. Det står ju tydligt i högskolelagen att det är vår uppgift att dela med oss av vår kunskap och verka för att våra forsk ningsresultat kommer till nytta. Det är en självklarhet och jag blev riktigt upp rörd över att forskarna hotades när de utförde sitt arbete, säger hon. l Linköpings universitet Sverigedemokraterna blivit de nya judarna som förföljdes av alla. De ver kar leva i en märklig värld och tillskriver motståndaren konspiratoriska avsikter, en del trodde att jag bara hittat på alla data och att jag är ute efter dem, säger Peter Hedström. Båda forskarna hade väntat sig nega tiva reaktioner men inte dödshot. – Nej, jag hade räknat med att det skulle bli en negativ reaktion, men inte alls räknat med något hot mot livet. Och inte den här enormt emotionellt laddade, icke-intellektuella reaktionen, och det hat som kom till uttryck, säger Peter Hedström. Universitetsläraren 1/2015 17 Kvinnliga forskare får mindre pengar Manliga forskare får mer resurser. Både när det gäller basanslag och externa medel. Det visar en rapport från Statskontoret. – Detta innebär att kvinnor har sämre ekonomiska möjligheter att bedriva forskning, säger utredaren Anders Widholm. texT: Jennie Aquilonius foto: privat Män tar hem 61 procent av basanslagen men utgör bara 58 procent av forskarna. Kvinnor får därmed 80 miljoner min dre än om resurserna delats lika. Det framkom när Statskontoret granskade lärosätenas fördelning av forsknings anslagen ur ett jämställdhetsperspektiv – studien är den första i sitt slag. Utredaren Anders Widholm säger att siffrorna på lärosätesnivå kan ge en utjämnad bild eftersom det skil jer stort mellan olika institutioner och fakulteter. Men jämställdhet ses sällan som ett legitimt kriterium när forsknings anslagen fördelas. – Många läro säten anser sig Anders Widholm, ha begränsade utredare på möjligheter att ta Statskontoret. hänsyn till fördel ningen mellan könen. De styrs till exem pel i större utsträckning av regeringens kvalitetskriterier om externa medel och publiceringar. Högskolelagen anger mer allmänt att jämställdhet alltid ska främ jas, säger Anders Widholm. Statskontoret har studerat 14 läro säten varav nio redovisat siffror uppde lade på kvinnor och män. När externa medel och basanslag läggs ihop visar samtliga lärosäten, utom Kungliga Konsthögskolan, negativa siffror för kvinnorna. Vid de fyra större lärosätena är jämställdheten något sämre än de andra deltagarna i studien när det gäl 18 Universitetsläraren 1/2015 ler basanslaget, det handlar om Lunds universitet, Göteborgs universitet, Karo linska institutet och Chalmers tekniska högskola. Enligt Helena Lindholm Schulz, prorektor på Göteborgs univer sitet, beror ojämlikheten på att forsk ningsmedlen framför allt används för att finansiera professorernas löner. – Göteborgs universitet har i likhet med de flesta andra lärosäten en klar ma joritet manliga professorer. Men vi har arbetat i enlighet med regleringsbrevet från 2012 och regeringens mål om fler kvinnliga professorer. Vi är på god väg att nå vårt eget mål om att 40 procent av de nyrekryterade professorerna mellan 2012 och 2015 ska vara kvinnor, säger hon. Även Statskontoret kommer fram till att överrepresentationen av manliga professorer är en stor bidragande orsak till snedfördelningen. De flesta jäm ställdhetssatsningar är också särskilda eller tidsbegränsade. Statskontoret hittar bara ett exempel på jämställdhetsarbete på strukturell nivå. Det är naturveten skapliga fakulteten i Lund som i vanliga fall betalar 40 procent av professorernas löner, men sedan 2008 finansieras de kvinnliga professorernas ersättning fullt ut. På sju år har antalet kvinnliga profes sorer ökat från 8 till 18 procent. – Vi har också satsat på forsknings områden där vi vet att det finns kom petenta kvinnliga sökande och merite ringstjänster för kvinnliga lektorer. Det här har varit självklart, vi går miste om en stor begåvningspotential när kvinnor inte gör akademisk karriär, säger deka nen Olov Sterner. tittat närmare på tre lärosäten: Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Skövde. På den sistnämnda får de kvinn liga forskarna 500 000 kronor mindre än om resurserna fördelats lika. Anslagen delas framför allt ut till de institutioner som drar in externa medel, något som förstärker skillnaden mellan könen. Varför tas inte jämställdhet med i beräkningen? – Högskolan har en fördelningsprincip som liknar det prestationssystem som regeringen har, nämligen publiceringar och externa forskningsbidrag. Högsko lan har ett litet forskningsanslag som nästan helt går åt till den typen av för delning, säger Sigbritt Karlsson, rektor vid Högskolan i Skövde. l Statskontoret har även Om undersökningen På den tidigare regeringens uppdrag har Statskontoret analyserat hur svenska universitet och högskolor fördelar sina forskningsanslag ur ett jämställdhetsperspektiv. Rapporten tar också upp hur stor del av de externa forskningsmedlen som kommer kvinnor och män till del samt analyserar lärosätenas fördelningsprocesser. Studien omfattar 14 lärosäten som själva anmält intresse att delta. Endast nio har dock redovisat uppgifter för hur mycket anslagsmedel och externa forskningsmedel som de har fördelat till kvinnor respektive män. Statskontoret har också gjort fördjupade studier av Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Skövde. Föräldrars bakgrund styr fortfarande valet att studera UKÄ har nyligen släppt en rapport som visar att snedrekryteringen till högre utbildning inte minskat de senaste tio åren utan snarare ökat något. – Breddad rekrytering har inte funnits på agendan under den borgerliga regeringen, påpekar SULF:s chefsutredare Karin Åmossa. Text: Per-Olof Eliasson Mönstret är enkelt att urskilja; på utbildningar med hög status och höga intagningspoäng går fler studenter med högutbildade föräldrar. – Det är nedslående att det kvarstår så deterministiskt, att det för att nå fram gång i studier fortfarande verkar vara viktigt att fixa högutbildade föräldrar, säger Karin Åmossa. Också mellan olika lärosäten finns stora skillnader i andelen nybörjare med högutbildade föräldrar. Bland lärosäten varierar andelen nybörjare med högutbil dade föräldrar mellan 30 och 73 procent. Störst andel med högutbildade föräldrar hade nybörjarna vid Handelshögskolan i Stockholm, lägst Högskolan Väst. Det framgår av rapporten att andelen nybörjare med lågutbildade föräldrar inte säger mycket om lärosätets arbete med breddad rekrytering utan en rad andra faktorer. Högskolorna och de nya universiteten har delvis ett annat utbildningsutbud än de äldre universiteten vilka har fler långa program med höga intagningspoäng. Också exempelvis den generella utbild ningsnivån i lärosätenas upptagnings område har betydelse för studenternas sociala sammansättning. Sammanfattningsvis står det klart att det nästan inte hänt något med den sociala snedrekryteringen till högre utbildningunder de senaste tio åren. – Breddad rekrytering har inte funnits på agendan under den borgerliga regeringen, på pekar Karin Åmossa. Hon menar att med de senaste årens utvärde Karin Åmossa. ringssystem av högre utbildning har lärosätena inte heller haft något inci tament till breddad rekrytering. – I och med att kvaliteten på uppsat serna ger sådant genomslag i utvärde ringarna så mäter man individen och inte kvaliteten på utbildningen. Det premie rar utbildningar med många studenter som har högutbildade föräldrar. – Jag ser fram emot ett nytt kvalitets utvärderingssystem som jag hoppas ska fokusera på kvaliteten i utbildningen och underlätta breddad rekrytering i stället för att motverka den, säger Karin Åmossa. l foto: håkan lindgren I ett statistiskt meddelande från Uni versitetskanslersämbetet, UKÄ, och SCB går man igenom hur föräldrarnas utbild ningsnivå påverkar högskolestudier. Bland högskolenybörjarna, yngre än 35 år läsåret 2013/14, hade totalt 38 procent högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med minst en treårig hög skoleutbildning. Sett till alla Sveriges ungdomar har bara cirka 25 procent hög utbildade föräldrar. Det statistiska meddelandet visar att under de senaste tio åren har inte sned rekryteringen minskat, utan snarare ökat något. Visserligen har andelen unga i Sverige med högutbildade föräldrar ökat, från 22 till 25 procent under åren 2003–2013. Men andelen nybörjare i högskolan med högutbildade föräldrar har ökat något mer, från 33 procent till 38 procent. Snedrekryteringen till högre utbildning som helhet är ju väl känd. Anmärknings värt, men kanske inte lika uppmärksam mat, är hur studenter med olika bak grund fördelar sig på olika utbildningar. Högst andel med högutbildade föräldrar bland nybörjarna finns på utbildningarna till läkare och arkitekt, 66 procent. På utbildningen till förskollärare är däremot andelen med högutbildade föräldrar 19 procent, det vill säga klart under medel nivån i befolkningen. Lärare och forskare ofta från akademikerhem och undervi sande personal på lärosätena är det vanligt att föräldrarna är högutbildade. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har i en ny rapport för första gången redovisat uppgifter om personalens bakgrund. En jämförelse med Sveriges be folkning i allmänhet visar att det är betydligt vanligare att föräldrarna till de som forskar och undervisar har en eftergymnasial utbildning på minst tre Även bland forskande år eller en forskarutbildning. Studien är indelad i tre åldersgrup per, där den yngsta kategorin, personer i åldern 30–44 år, kan anses mest relevant med tanke på att utbildnings nivån i Sverige i allmänhet har ökat på senare år. I denna ålderskategori har ungefär hälften bland den forskande och undervisande personalen föräldrar med en längre eftergymnasial utbild ning. Motsvarade andel i befolkningen är runt 20 procent, enligt UKÄ. l Universitetsläraren 1/2015 19 SULF:s förbundsdirektör: Färre platser skulle inte ge mer pengar per student – Resursurholkningen finns oavsett antal studenter. Färre platser skulle inte ge mer pengar per student och studentpengen skulle likafullt urholkas varje år. Det säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping om den nygamla diskussionen om kvalitet och kvantitet. text: marielouise samuelsson Saco bemöttes av bland andra Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning som hävdar att det är ”slöseri med kompetens och ambi tioner” att inte bygga ut högskolan. 20 Universitetsläraren 1/2015 Två företrädare för Karlstads universi tet, prorektor Thomas Blom och Torgny Fornstedt, professor i analytisk kemi, intog tillsammans med KK-stiftelsens vd Madelene Sandström ungefär samma ståndpunkt som ministern. De tror inte på något motsatsförhållande mellan att stärka utbildningens kvalitet och att bygga ut högskolan. Varje gång kvalitet kontra kvantitetfoto: håkan lindgren beror på att regeringen genom pris- och löneomräk ningens produktivitetsavdrag kräver år lig effektivisering som inte påverkas av en ändrad dimensionering, fortsätter Git Claesson Pipping. Diskussionen om kvalitet och kvan titet har tagit fart på nytt sedan Saco vid nyår publicerade en artikel på DN debatt, med rubriken: ”Högre utbild ningskvalitet måste gå före fler platser”. Enligt Saco har ”kvantiteten länge fått gå före kvaliteten i högskolan”, vilket enligt debattörerna innebär att ”högsko lans begränsade budgetutrymme” måste ”användas till att stärka utbildningens kvalitet, inte till att bygga ut högskolan ytterligare”. Saco vill se ”en rejäl satsning” för de som redan studerar, en satsning som också ”måste innebära goda arbets villkor för lärare och forskare”, fler lärarledda timmar, fler fasta tjänster och möjligheter att kombinera forskning och undervisning. – Resursurholkningen diskussionen drar igång återkommer som ett närmast obligatoriskt inslag tanken att dela upp sektorn, genom att koncentrera forskningen till ett fåtal universitet medan andra lärosäten får stå för utbildning av vad som brukar kallas breda studentgrupper. Den här gången var det Ulf Danielsson, professor i teo retisk fysik och tidigare vice rektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet, som förespråkade differen tiering av uppgifterna. rektor vid Göteborgs universitet och tidigare ordförande för SUHF, tog i sin rektorsblogg upp det förutnämnda produktivitetsavdraget som en viktig aspekt och i likhet med SULF ser hon det som förklaring till resurs urholkningen. Hon noterar att produktivitetsavdra get är kopplat till löneutvecklingen för tjänstemän inom tillverkningsindustrin och menar att det är ”helt orimligt” att utbildning och forskning ska kopplas till administrativ produktivitet. Pam Fredman aktualiserar vidare be tänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) som drog slutsatsen att högre utbildning bör undantas från nämnda produktivitetsavdrag. I betänkandet heter Pam Fredman, Git Claesson Pipping, SULF:s förbundsdirektör. Från SULF:s sida uppskattar man att Pam Fredman för in produktivitetsavdraget i diskussionen om kvalitet i högre utbild ning. – Det är något som SULF påvisade redan 2001, i skriften ”Utbildning, utbyggnad, urholkning” där dåvarande chefsutredaren Ann Fritzell påvisade hur produktivitetsavdraget innebär att högskolan förväntas effektivisera verk samheten på samma sätt som banker och detaljhandel, säger Git Claesson Pipping. SULF och Ann Fritzell återkom också 2012 med en uppmärksammad rapport om hur urholkningen av grundutbild ningsanslaget framför allt orsakas av produktivitetsavdraget. – Så länge det finns kvar är så kallade kvalitetssatsningar bara ett sätt att bromsaresursurholkningen, men det är ingen hållbar lösning på ett system som innebär att jag som lärare förväntas klara av att, exempelvis, rätta en tenta på allt kortare tid, säger Git Claesson Pipping. l fakta Produktivitetsavdraget infördes 1994 och innebär att efter att den årliga pris-och löneomräkningen beräknats så minskas uppräkningsprocenten med ett produktivitetsavdrag som ska motsvara den ökade produktivitet och effektivisering som krävs inom statlig verksamhet. Av budgetpropositionen 2014 framgår att produktivitetsavdraget är kopplat till tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Förhandlingarna om nytt avtal för tjänstepensionerna i statlig sektor fortskrider. Målet är att det nya avtalet ska träda i kraft vid halvårsskiftet 2015. Det gamla avtalet, som är både avgiftsoch förmånsbestämt, ska ersättas med ett helt avgiftsbestämt avtal. text: Per-Olof Eliasson avtalsrörelsen hösten 2013 enades Arbetsgivarverket och Saco-S tillsammans med Offentlig anställdas förhandlingsråd, OFR, och Seko om ett gemensamt arbete med inriktning mot ett avgiftsbestämt pen sionsavtal för personer födda 1987 eller senare. – Vi har hållit på under hela 2014 och diskuterat frågorna med Arbetsgivar verket tillsammans med OFR och Seko, säger Anna Odhner, pensionsförhandlare på Saco. Det avtal om tjänstepension som finns i dag, PA03, är ett blandsystem bestå ende av både avgiftsbestämda och för månsbestämda delar. Arbetsgivaren sätter löpande in mot svarande 4,5 procent av lönen på en pensions försäkring för arbetstagaren, det är en form av sparande. – När du går i pension finns det ett sparat kapital att fördela som tjänstepension. Anna Odhner. För dem med inkomster över 7,5 basbelopp, cirka 36 000 kronor i månaden, har man idag en förmånsbestämd del av pensionen för inkomster över tak. – Det innebär att man får en viss andel av de sista årens lön i pension, beroende på hur länge man arbetat i sektorn och det utgör snarare en utfästelse från ar betsgivaren, säger Anna Odhner. I samband med foto: calle assbring det bland annat: ”Ständigt ökad produk tivitet utan att kvaliteten sänks är svår att åstadkomma inom sådan verksamhet som bygger på mötet mellan studenter och lärare.” Men än så länge finns produktivi tetsavdraget för högre utbildning kvar, trots kritik och ifrågasättande. Pam Fredman hoppas att den senaste tidens kvalitets-kvantitets-debatt kan bidra till en förändring genom att regering och opposition gemensamt arbetar för att ökade resurser ska leda till ökad kvalitet, i stället för att ätas upp av ofinansierad löneutveckling. Stora förändringar väntar för tjänstepensionerna Att den här övergången från ett bland system till ett helt avgiftsbaserat system skulle komma var ingen överraskning. Staten är sist ut, övriga stora avtalsom råden har redan gått över till ett avgifts baserat system och det allmänna pen sionssystemet beror också på individens livsinkomst. Avgiftsbestämda och förmånsbestäm da pensioner är två helt skilda system, som båda har fördelar och nackdelar. Med avgiftsbestämt system spelar den inkomst du haft under hela yrkeslivet roll för hur stor pensionen blir. Det lig ger ett risktagande på arbetstagaren, hur stor pensionen blir beror på hur bra ekonomin och börsen går och hur väl kapitalet förvaltas. – Med ett avgiftsbaserat system har de individer som gör en tidig lönekar riär och kommer över brytpunkten tidigt ett långt intjänande och därmed större chans att få en bra pension. – Det avgiftsbestämda systemet har färre inlåsningseffekter vilket gör det be tydligt enklare att, utifrån pensionen, byta sektor från till exempel statlig till privat sektor, säger Anna Odhner. Fördelen med den förmånsbestämda d elen är att det är lättare att förutsäga hur pensionen blir och att det är arbets givaren som tar risken. Och för den som gör sen karriär är ett förmånsbestämt system bättre. Det gäller ju för många av SULF:s medlem mar som ofta har en ganska långsam karriär med doktorandperiod och många år på olika tidsbegränsade anställningar innan karriären kanske avslutas med en välbetald professorstjänst. Hur utfallet i det kommande avtalet blir beror bland annat på vad avgifts nivåerna slutligen kommer att landa på. Hur förhandlingarna kommer att gå är för tidigt att uttala sig om och många stora frågor återstår att lösa. Tidsplanen var att förhandlingarna skulle varit klara vid årsskiftet, så blev det inte. Om och när ett nytt avtal kan träda i kraft får tiden utvisa. l Universitetsläraren 1/2015 21 Gymnasieelever vässas inför universitetsstudier Spetsutbildning i matte och fysik ger gymnasieeleverna ett försprång när de börjar läsa på universitetet. Det säger Klas Nilson, lektor och initiativtagare till spetsutbildningen vid Polhemskolan i Lund. text och foto: björn forsberg som inte får en till räcklig utmaning i en normal klass. För dessa elever kan det vara en extra stimulans att gå i en klass med likasin nade, som har specialintresset gemen samt, säger Klas Nilson. Polhemskolan är uppkallad efter teknikern och uppfinnaren men också fysikern Christopher Polhem. På skolan finns det cirka 2 400 gymnasieelever och ett 50-tal går på en alldeles speciell utbildning. De läser minst 350 poäng i fysik, och kan läsa så mycket som 550 poäng, och i matematik läser alla minst 600 poäng. Betydligt mer än en normal gymnasieklass. – I matematik läser många dessutom olika universitetskurser, medan vi i fysik mer satsar på att erbjuda olika universitetsföreläsningar, laborationer på Fysicum, studiebesök på exempelvis Max IV och olika specialkurser. Klas Nilson har själv disputerat i kärnfysik. En kollega har samma bakgrund i atomfysik och en tredje är astronom, och det betyder att gymnasie eleverna på spetsutbildningen har till gång till specialkunskaper på nära håll. Han berättar att från hans avgångs klass i våras läser sju stycken fysik på universitetet, två läser teknisk matema tik på LTH, en läser teknisk fysik på LTH och en läser industriell design. Tre stycken har tagit studieuppehåll. – Totalt läste jag 700 poäng i mate matik på gymnasiet och det är oerhört skönt att ha med sig den kunskapen in på universitetet, speciellt kursen i linjär algebra har jag haft nytta av. Inom fysi ken var spetsutbildningens specialkur ser intressanta. – Det finns elever man genom ett nära samarbete med Lunds tekniska högskola (LTH), Fysicum och matema tiska institutionen. Och som om det inte skulle vara tillräckligt så har man inlett ett utbyte med ett gymnasium i Hangz hou i sydöstra Kina. Eleverna från Kina kommer på besök och bor hos spetsutbildningens elever. Sedan besöker de svenska eleverna sina kinesiska utbytesvänner. Man har också varit på studiebesök i Genève och Cern, som är världens största partikelfysik laboratorium. – Jag var med på det studiebesöket och det var fantastiskt. Vi var också på Ytterligare kunskap får 22 Universitetsläraren 1/2015 Emil Boman tycker att I matematik läser många dessutom olika universitetskurser, medan vi i fysik mer satsar på att erbjuda olika universitetsföreläsningar, laborationer på Fysicum, studiebesök på exempelvis Max IV och olika specialkurser. Klas Nilson, lektor och initiativtagare till spets utbildningen på Polhemskolan i Lund. Oskarshamns kärnkraftverk och besö ken gav en inblick i hur kunskaper inom fysiken används praktiskt, säger Emil Boman, som gick ut spetsutbildningen i våras och som nu läser på Fysicum i Lund. spetsutbildningen har andra fördelar än de rent kunskaps mässiga. – Det var stimulerande att gå med kompisar som har samma huvudintres sen. Man umgicks med alla, och det blev en bra sammanhållning, och så har man tillgång till mycket lärartid. För Emil Boman har allt varit positivt med spetsutbildningen, och han tycker att den borde vara ett självklart val för de som har ett specialintresse inom teo retiska ämnen, precis som det är med idrottsgymnasier. Och hans eget yrkesval är givet. – Jag vill fortsätta i den akademiska världen, säger Emil Boman. Erik Tegler har hunnit till andra års kursen i spetsutbildningen. Även han är positiv till utbildningen och, förutom att han gillar fysik och matematik, så uppskattar han att klassen koncentrerar studierna i olika ämnen. – Just nu läser vi matematik sex till sju timmar i veckan, och det är bra att man kan fokusera på några ämnen i taget. Eriks Teglers föräldrar har sina yrken inom naturkunskapen. Och det är inte helt ovanligt. – Det är ganska många elever som har föräldrar som är fysiker eller matemati ker, säger Erik Tegler. Tomas Brage är professor och studie rektor på Fysicum i Lund. Han säger att eleverna från spetsutbildningen är bätt re förberedda än andra studenter på det sätt som man arbetar på institutionen. – Eftersom de känner till miljön här och vet vad som krävs är det ett litet steg för eleverna från spetsutbildningen att börja läsa. De har också bra kunska per eftersom de har läst mer matematik och fysik än vad man annars gör på gymnasiet. Det mesta tycker Tomas Brage är bra med spetsutbildningen och han ser möjligheter till utveckling, efter en mo dell som tillämpas i USA. Där erbjuds regionalt ungdomar med specialintresse att fokusera på exempelvis fysik och kemi. – Jag skulle vilja se en breddad rekrytering till spetsutbildningen. Man ska försöka locka alla som vill foku sera, och så borde man byta namn på utbildningen. Fokusutbildning är ett bra namn, säger Tomas Brage. l Utvärdering av spetsutbildning Sedan 2010 har Skolverket årligen lämnat en redovisning till regeringen om omfattningen av försöksverksamheten med spetsutbildning. I utvärderingen 2014 kan man läsa: ”Av den kvalitativa studien framgår att lärare och elever i spetsutbildning anser att undervisningen håller hög kvalitet, eleverna tycker sig både ha fördjupat och breddat sina kunskaper och fått bra inblick i vad det innebär att bedriva studier på högskolenivå.” Det står också: ”Sättet som spetsutbildningen förbereder eleverna för akademiska studier uppfattas av majoriteten av lärare och elever som ett uttryck för spets.” Det finns idag 20 försöksverksamheter med ”riksrekryterande gymnasial spetsutbildning”. Verksamheten startade 2009 och är fortfarande en försöksverksamhet. Källa: Försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar 2014 Mer pengar ger fler citeringar Forskningspropositionen 2008 medförde mer pengar till forsk ningen, vilket jämfört med andra länder har givit fler forsknings artiklar och fler citeringar. Det visar en genomgång som Ulf Heyman vid Uppsala universitet har gjort. text: PER-olof eliasson vid Upp sala universitet, visar i en rapport att om lärosätena får relativt sett mera pengar till forskning och ökar sin forsknings organisation blir också mera forskning utförd. – Det är egentligen självklart men något alla verkar glömma bort. Det har varit mycket diskussion om hur illa det gått för svensk forskning under 00-talet, men det var inte konstigt eftersom vi under den tiden minskade vår forsk ningsorganisation relativt andra länder, säger han. I förhållande till andra länder låg de vetenskapliga publiceringarna på 1990-talet konstant, under 00-talet var det en kraftig nedgång och sedan bör jade en tydlig upphämtning som de se naste åren tagit fart rejält. Ulf Heyman påpekar att eftersom man mäter vetenskapliga publiceringar och citeringar i relation till andra länder måste man också mäta finansieringen relativt andra länder. – Det har inte fått genomslag i dis kussionen. Jag kan tala om varför: det är svårt att jämföra mellan länder. Det finns en hel flora av artiklar som försö ker jämföra vad en artikel kostar i olika länder men det är väldigt svårt att göra. Till exempel finansieras doktorander på helt olika sätt i olika länder. Ulf Heyman, seniorrådgivare använder en metod där han bara registrerar förändringar. – I den modellen som jag använt in dex-erar man allting, man tar bort skill naderna i ländernas finansieringssystem och jämför bara utvecklingen. Och tittar man på publicering och citering relativt andra länder och jämför med forsknings pengarna relativt andra länder märker man att de två stämmer väl överens. Det är egentligen självklart, men det är bara det att folk inte gjort den jämförelsen. I sin rapport visar Ulf Heyman att publiceringarna når botten 2008, och att Men Ulf Heyman svensk forskning därefter börjar komma ikapp igen. – Det är två saker som inträffar, forskningspropositionen gav rätt mycket pengar, och man ser att Sverige ökar forskningsfinansieringen snabbare än de andra länderna. Sedan slår finanskrisen inte lika hårt i Sverige som i andra län der, det visar sig med en liten fördröj ning 2011. Det har varit en diskussion om vad som händer om man inför modeller med bibliometriskt index som grund för fördelning av forskningsmedel mellan lärosätena. Även om bara en mycket liten del av anslagen (cirka en procent) omfördelas i den svenska indikatorbase rade fördelningen så menar Ulf Heyman att signalvärdet kan vara avsevärt. – En kritik har varit att forskarna kommer att publicera små artiklar för att få många publiceringar. Men när finan sieringen förbättras ökar citeringsgraden snabbare än vad antalet publiceringar gör. Det indikerar att kvaliteten svarar snabbast; modellen verkar driva mer kvalitet än kvantitet, men data är inte jättetydliga. har forskningen vid mindre lärosäten blivit smalare. – Högskolorna och de nya universite ten har varit i en expansionsfas ganska länge och blivit vildvuxna med många små grupperingar. Men nu ger lärosä tena mer pengar till de bra forsknings grupperna och mindre till de sämre. Jag tror att det i huvudsak beror på att man vill publicera mer och bättre. Ulf Heyman påpekar att så fort man lägger till ekonomiska incitament reage rar systemet. – Den aktivitetsbaserade modell som vi har räknar bara de forskningsartiklar där det står en universitetsadress som avsändare. Följden har snabbt blivit att det är mycket färre artiklar med adresser till ett universitetssjukhus. l Enligt rapporten Universitetsläraren 1/2015 23 Sjukdomen förändrade Sverker Sörlin: Svagheten blev min styrka Kan en universitetslärare ha världen för sina fötter men hindras på grund av sin stortå? – Jag har dyrkat svaghet på avstånd. Nu vet jag vad den innebär, konstaterar professor Sverker Sörlin som i en lärd men samtidigt utlämnande bok berättar om sin gikt. Text: Sören Viktorsson foto: håkan lindgren Det är paradoxalt. Professorn i miljö historia vid KTH har en gedigen, såväl akademisk som litterär, produktion bakom sig. Men det är först när han i ett kvälls program i tv berättar om sin senaste bok ”Rädslan för svaghet” som något slags medial vall sprängs. – Jag har fått rätt många inbjudningar att komma och tala efter det. En typ av reaktion jag aldrig tidigare mött är de som anser sig sitta inne med kuren. De ringer och berättar och jag lyssnar med något slags roat överseende. Det ska utan förbehåll erkännas, att Universitetsläraren inte hade suttit i professorns spatiösa Östermalmsvåning denna vinterförmiddag om det inte hade varit för hans stortå. Just denna dag besvärar dock inte gik ten, han brygger kaffe och vi slår oss ner i vardagsrummet. Sörlin är född 1956 i Åsele, Västerbot ten. Pappan var lärare i fysik och mate matik, mamman speciallärare för barn med läs- och skrivsvårigheter. – Jag kommer ihåg att jag lärde mig läsa tidigt. Enligt min självmytifie ring var första ”riktiga” boken ”Emil i Lönneberga”. Vi barn brukade få en pre sent på julaftonens morgon, för att hålla oss lugna. Jag var väl sex år eller så och det tog mig hela dagen att läsa ut boken, så medicinen fungerade. på en så kallad idrottspluton vid K4 i Umeå. Samtidigt började jag läsa eng elsk litteratur vid universitetet och efter muck blev det idé- och lärdomshistoria. Skidorna fanns där hela tiden. Årsbarn med Thomas Wassberg hade han kunnat följa denne i spåren. – Som bäst kunde jag slå några av de tio främsta i ett SM, när de hade en dålig dag och allt fungerade för mig. Men nor malt låg jag ett par minuter efter. – Det blev till sist en sorts existentiellt val, där universitetet vann. Men de på följande höstarna fick jag fantomkänslor, när kroppen inte gick in i sin vanliga hårdträning... Doktor vid Umeå universitet 1988 på avhandlingen ”Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet”. – Då hade jag även hunnit ta en lärar examen i historia och samhällskunskap samt läst etnologi, geografi, nationaleko nomi och statsvetenskap. Sedan några år vid Kungliga Veten skapsakademien i Stockholm och pro fessor i miljöhistoria vid Umeå universi tet 1993. – Det är sådan där ”prefix-historia”, inte svårare än att säga idéhistoria eller ekonomisk historia. Vad det handlar om är miljöfrågor i vid bemärkelse, miljö politik, resurskonflikter, klimat. Kanske var det nu som Sverker Sörlin Tidigt idrottsintresserad, en hejare på skidor, vilket häromåret resulterade i boken ”Kroppens geni”. – Efter studenten gjorde jag lumpen 24 Universitetsläraren 1/2015 för första gången offentligt gick mot strömmen. Det fanns en sorts självklar förväntan om att det skulle byggas upp en forskarutbildning kring detta nya ämne. – Det byggde på den gamla förståelsen av relationen mellan professorer och äm nen och akademiska institutioner. – Precis det året jag tillträdde över gick beslutsrätten från regeringen till lärosätena. Jag tövade inför att inrätta en ny separat forskarutbildning och är i dag oerhört glad att miljöhistoria i stället ingår i de redan etablerade historiska ämnena. Sedan 2007 är han professor vid av delningen för historiska studier av tek nik, vetenskap och miljö vid KTH. – Jag blev adjungerad där redan 2002. Mellan 2000 och 2003 var jag tjänstledig från Umeå och ledde Swedish institute for studies and educational research, SISTER. – Mitt andra stora fält är ju forskning om forskning och utbildning och inno vation och jag har bland annat suttit i regeringens forskningsberedning. tjänst vid KTH och undervisar i ämnet miljöhistoria, samt gästföreläser vid andra kurser. – Mer och mer har mitt jobb kommit att handla om forskningsledning. Två tredjedelar av forskningspengarna har vi inte när året börjar, utan dem söker vi externt hos forskningsråd, stiftelser etcetera. Ge Universitetsläraren ett litet scoop, något spännande projekt som ännu inte är känt! – Okej. Vi akademiker och forskare reser mycket. Det är ju problematiskt ur miljösynpunkt och vi har på min institu tion ett forskningsprojekt under upp byggnad kring detta. Sörlin har full fortsättning sidan 27 Som bäst kunde jag slå några av de tio främsta i ett SM, när de hade en dålig dag och allt fungerade för mig. Men normalt låg jag ett par minuter efter. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH Universitetsläraren 1/2015 25 Finns det något samband mellan kvaliteten på verksamheten och mängden resande? Jag tror personligen, att ju bättre det går för exempelvis en forskare desto mer efterfrågad blir han eller hon. Skulle du kunna tänka dig ett NHL-lag som inte reser? Eller en framgångsrik musik artist? Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH Hur lyder frågeställningen? – Finns det något samband mellan kvaliteten på verksamheten och mäng den resande? Jag tror personligen, att ju bättre det går för exempelvis en forskare desto mer efterfrågad blir han eller hon. Skulle du kunna tänka dig ett NHL-lag som inte reser? Eller en framgångsrik musikartist? Själv flyger och far Sörlin likt ett jehu. Dagen före vår intervju var han i Århus i Danmark som opponent på en doktors avhandling. Det finns webb-kameror... – Absolut! Och vi kan inte resa för allt vi gör. Jag var för en tid sedan fakultets opponent i Tromsö, men pratade på en mycket bra videolänk från Princeton, USA. Det var premiär för mig och jag tror fortfarande att det är mycket ovan ligt, för disputationer anses så viktiga att man bör vara närvarande på plats. Professor Sörlin trivs som fisken i vatt net i internationella miljöer. Berkeley, Cambridge, Oslo, Kapstaden och nu senast Princeton finns i cv:t, några av lärosätena har han vistats vid upprepade perioder. – Dessa långa utlandsvistelser är nog det enskilt viktigaste jag gjort i mitt professionella liv. Störst intryck gjorde 26 Universitetsläraren 1/2015 kanske den första långa vistelsen, vid Berkeley, 1993. – Att kastas från denna utomordentliga, men kanske inte världsledande plats, som Umeå universitet är, till en som är både och. Så småningom började jag förstå mekanismerna bakom, hur ett universitet är nedbäddat i en organisation, en histo ria, en kultur, vissa principer och regler. – Det innebar att när jag kom hem till Sverige tänkte jag att ”Herregud, vi skulle kunna göra det här helt annor lunda och mycket bättre!”. Kunde du applicera detta på svensk verklighet? – Ja, typiskt inte minst för Berkeley är hur man lyckas förena specialise ring med breda integrerade miljöer. Ta språken, där breda institutioner är mer resilienta. En tillfällig nedgång för japanskan betyder då inte att anslag på några hundra tusen försvinner och pro fessorn sitter skakigt. – Jag fick senare ansvaret att leda en internationell utvärdering av Göteborgs universitets humanistiska fakultet. Där var på 1990-talet inget språk för litet för att ha en egen avdelning.Vårt förslag var att alla språken skulle finnas kvar, men struktureras om till större enheter, och så blev det till slut också. studsar professorn upp ur stolen och försvinner in i köket för att brygga mera kaffe. Det är svårt att föreställa sig denne yt terst vältränade man som invalid... Men så är det. Ibland. Boken ”Rädslan för svaghet” inleds med ett brev till en läkare, där han berättar att han haft gikt sedan åtminstone 1997. Och vi får så följa honom, vintern 2014, hur han som gästforskare vid Princeton i USA av och till inte ens för mår gå. Det är en märklig bok, i så måtto att Sörlin på ett synnerligen oortodoxt manér blandar sin egen tåsmärta med en vetenskapligt gedigen genomgång av giktens historia och kryddar anrätt ningen med exempelvis citat ur Virgina Woolfs essä ”On being ill” (”Att vara sjuk”). Denna inleds med en 23 rader lång mening, en lågmäld lovsång till sjukdo mens svagt belysta undantagstillstånd; ”How astonishing, when the lights of health go down” (”Vår förvåning när hälsans sol går ned”), skriver Woolf för att senare med stenar i fickorna dränka sig och sin smärta i den lilla floden Ouse i Yorkshire. Sörlin skriver: ”Jag har dyrkat svag Likt en fjäder Sverker Sörlin blandar genrer i sina olika böcker. Han skriver i rollen som såväl vetenskapsman som journalist och privatperson. heten på avstånd. Men jag har inte uppfattat mig själv som svag. Jag är den som kan hjälpa. Jag kan vägleda.” De sista raderna låter ju som ett slags befattningsbeskrivning för en universi tetslärare... – Visst. Du överlever inte i den aka demiska världen om du inte är högpres terande. Det gör det till ett oerhört pres sande jobb. Du har ju själv genom hela livet varit högpresterande, hur har sjukdomen på verkat dig? – Den här boken är för mig en sorts försoningsprojekt. Jag kan inte bli av med sjukdomen. Så är det för många, vi kan inte bli fria smärtorna. Boken fung erar rätt mycket som en katalys. Jag har lärt mig inse att livet inte enbart handlar om att ge ut, utan också att ta emot och att försonas. Och vad är kontentan? – En större insikt om att svaghet fak tiskt kan vara en styrka. Sörlins förra bok ”Kroppens geni” just om styrka. Han ställer sig frågan hur fort en skid åkare egentligen kan skida och söker, likt en undersökande reporter, upp och följer med de norska stjärnorna Petter Paradoxalt nog handlade Northug och Marit Björgen på deras trä ning. Det vilar något ”P O Enquistskt” över bitar av boken; ”Björgen arbetar med tiden, som en roman som först kan te sig trevande men som sida för sida tränger in i läsaren och så småningom uppfyller en fullständigt, eller som en symfoni av Mahler”. Om Northugs skidstil: ”Det är vedhuggning med två yxor samtidigt utan att någonsin böja sig ner, för att ta upp vedträna .... hugg, hugg, hugg, Nort-hugg!”. Udda text för att vara skriven av en professor... – Ja, och det är en dimension som nästan inte kommit fram alls i medie bevakningen kring boken. I själva verket är den en del i ett pågående, långsiktigt projekt som handlar om att kunna skriva på nya sätt om kunskap och vetenskap. – Det är ett intresse som jag egentli gen odlat länge. Men på allvar började jag utveckla det med min Darwinbiogra fi från 2009, där jag skriver om honom som privatperson och om sidor av hans vetenskapliga verksamhet som inte till hör standardhistorien, och jag fortsätter med det i skidboken från 2011. Vad är vitsen med att fritt blanda gen rer, vara såväl vetenskapsman som jour nalist som privatperson? – Det handlar om att på något sätt brottas med den gamla bilden av ”popu lärvetenskap”, professorn eller docenten som talar ned till folket. Om att kunskap inte ska förkunnas nedåt utan sättas i omlopp horisontellt, bland människor som alla tänker själva och har sitt eget sätt att använda kunskap. Och att kropp och kunskap är oskiljaktiga. I skidboken skriver Sverker Sörlin om ”hilaritas”, det begrepp Spinoza använde för vad vi idag kanske kunde kalla ”flow”, men som också är släkt med det mer religiöst klingande ”salighet”. – Vid första påseende är min sjukdom bara ett hinder, säger han och skyndar sig snabbt att tillägga: – Men försonar man sig med sin situ ation kan man hitta nya vägar. Vi står alla inför utmaningar som vi på något sätt måste hantera. Och då infinner sig åter exempelvis ”forskningslyckan”, kanske ett ord jag just nu hittar på. När barriären mellan hjärnan och kroppen är bruten. Ett idealtillstånd? – Ja, vi borde sträva mer efter detta, hilaritas! l Universitetsläraren 1/2015 27 Mångfald ny utmaning för spelutbildningar Dataspelsbranschen har under flera år fått kritik för sin hantering av kvinnorollen, en följd av en bransch som traditionellt har varit av män, för män. Debatten har rasat hårt på internet och i media och jämställdhet är en alltmer aktuell fråga. Något som utbildningarna för spelutveckling är väl medvetna om. – Det finns en snedfördelning, och det är ett problem, säger Jenny Brusk, doktor och lärare i speldesign på Högskolan i Skövde. text: gabriel ström 28 Universitetsläraren 1/2015 vill inte förlora den målgruppen, vilket gör att de i stället spelar säkert. Att före tagen marknadsför sig mot dessa gör dock att de missar en dimension, menar han, inte bara i könsfördelning utan även i andra aspekter, som ålder. – Spelarna har blivit äldre och det finns en önskan om andra sorters spel, säger Torbjörn Svensson. foto: cecilia fransson Spelbranschen har länge fått uppmärk samhet för sin brist på jämställdhet och mångfald, och 2014 var inget undantag. Under hösten rasade en het debatt på internet under hashtagen Gamergate om bland annat sexism inom spelbranschen. Kvinnor anses av många vara under representerade bland huvudkaraktärerna i spelen, och kvinnor som tagit plats i debatten har fått hot riktade mot sig, något som fått mycket uppmärksamhet. Att branschen fortfarande är väldigt mansdominerad är något som Jenny Brusk och Torbjörn Svensson, program ansvariga för speldesign respektive ”game writing” på Högskolan i Skövde håller med om. Enligt Jenny Brusk utvecklas spelen fortfarande med en manlig blick och ett manligt perspektiv i åtanke, trots att gruppen som faktiskt spelar har blivit mycket bredare än så. – Det är speciellt för unga män som spelen skapas, vilket slår mot båda kö nen. Männen i spelen skapas från hur män vill vara, medan kvinnor skapas från vad män vill ha. Kvinnor kan därför ofta ses som svaga, medan männen får en machosymbol över sig, säger hon. Torbjörn Svensson håller med och pekar på hur det under tjugo år har fun nits en utveckling mot att allt fler kvin nor spelar. Men traditionellt sett har mål gruppen varit unga män och företagen Männen i spelen ska- pas från hur män vill vara, medan kvinnor skapas från vad män vill ha. Kvinnor kan därför ofta ses som svaga, medan männen får en machosymbol över sig. Jenny Brusk, programansvarig för speldesign, Högskolan i Skövde Att det finns en sådan snedfördelning i representation är en av anledningarna till varför Högskolan i Skövde arbe tar för att förändra situationen på sina utbildningar. 2011 skapades Donna, en organisation som arbetar för att locka fler kvinnor att bli spelutvecklare. Enligt Jenny Brusk, som även leder Donna, ger det också en signal till kvinnor att våga, att jämlikhet prioriteras på utbildning arna. – I Donnas styrelse har vi bara kvin nor, just för att få tjejer att lyfta sig mer, säger hon. Detta speglas även i själva utbildning arna. Bland annat är första gemensamma kursen för de olika utbildningarna inriktad på genus och mångfald ur en normkritisk synpunkt. Enligt Torbjörn Svensson hindrar den inte någon från att skapa sina idéer, utan fokuserar i stället på att göra studenterna medvetna om mångfald och uppmuntra dem att göra saker annorlunda. foto: gabriel ström Högskolan i Skövde inleder sin spelutbildning med en kurs i genus och mångfald. Att skolans arbete har fått effekt är något som Isabella Billgren kan vittna om. Hon är medlem i Donna och tycker att deras arbete gjort skillnad, och po ängterar hur viktigt det är med en jäm ställd bransch. Det är viktigt att kvinnor känner sig välkomna och att det syns att högskolan bryr sig om jämställdhets arbetet. Hon menar dock även att pro blemen som finns har förstorats väldigt mycket i media och att mycket fokus läggs på extrema exempel. Spelkulturen på internet och i media ges ansikte av en högljudd minoritet, som inte reflekterar majoriteten. Att det sedan finns jäm ställdhetsproblem är inte något unikt för spelbranschen. – Det finns liknande problem inom många andra branscher, till exempel IT, säger Isabella Billgren. Att debatten går i extremer är något Petri Lanoski, programsamordnare för spelprogrammet på Södertörns högskola, håller med om. Han menar att diskussio nen är uppdelad i tre spår: jämställdhet på arbetsplatsen, jämställdhet bland själ va spelarna och representationen inom spelen. Han beskriver spelkulturen som ”pojkig” och tycker att debatten är viktig att ta, men tycker att den hålls tillbaka av extremerna. – Debatten blir väldigt svart mot vitt, säger han. Något han förespråkar och som även får uttryck i undervisningen är att lyssna och förstå andras åsikter och kulturer och inkludera dem i spelkulturen. Att representationen av olika sorters männi skor inte får rum i spelbranschen tror han främst beror på försiktighet. – Framför allt publicister kan vara väl digt konservativa i hur de förhåller sig till spelen, eftersom de inte vill förlora pengar. Det gör det svårt och långsamt för de riktigt stora spelen att få igenom förändringar, säger han. Trots de problem som finns är han positiv inför framtiden och tror på en intressant utveckling, något han får medhåll för från Jenny Brusk och Tor björn Svensson. De tycker att de senaste åren har varit lite av en vändpunkt för spelindustrin, med bland annat #Gamer gate som tvingar folk att ta ställning. Branschen kommer att mogna, menar de. Men för att få till en ordentlig för ändring snabbare tror de att det behövs finansiering, något som bland annat kulturstöd för spel skulle kunna bidra till då det är svårt att få finansiering av fö retag. Att komma ifrån det kommersiella och få en jämnare könsfördelning bland spelutvecklarna tror de kommer att vara centralt för förändring. – Det behöver göras fler spel för att man vill göra dem, inte för att man ska kunna sälja så många kopior som möj ligt, säger Torbjörn Svensson. l Universitetsläraren 1/2015 29 är det område som SULF:s doktorandfören ing, SDF, främst kommer att fokusera på under 2015. Redan nu startar SDF ett gemensamt projekt med SULF:s professorsförening, SPF, som ska lyfta frågor om att handleda och att bli handledd. – Handledningen är central i fors karutbildningen och tillsammans med SPF vill vi lyfta den goda handled ningen, säger SDF:s ordförande Jeanette Lindberg. Även fjolårets frå ga, stipendiefinans iering, finns kvar på doktorandsektionens agenda. Jeanette – Vi kommer att Lindberg, ord förande, SDF. fortsätta arbeta för att alla doktorander ska ha anställning. Vi kommer också att se över problematik som finns för industridoktorander. Den 22 maj håller SDF en kontakt dag för sina medlemmar, temat då blir diskriminering. Under året satsar SDF även på medlemsrekrytering och att göra SULF mer attraktivt för doktorander. foto: per-olof eliasson Doktoranders arbetssituation förening ska un der året jobba för att stärka opinions bildningen kring professorers roll och villkor. Under våren kommer en enkät att gå ut till medlemmarna. SPF kommer också att ta närmare kontak ter med systerorganisationer i Europa. – Vi vill få en bild av hur pro fessorsrollen har förändrats, men också se om vi kan göra en samlad opinionsbildning på europeisk nivå, säger SPF:s ordförande Mats Benner. SULF:s universitetsadjunkters för ening, SUAF, satsar i vår på en work shop om universitetslärarnas villkor, den 23–24 april i Kristianstad. SUAF kommer också att jobba särskilt med frågor om arbetstid, arbetsmiljö och relationen mellan medarbetare och chef. l SULF:s professorers 30 Universitetsläraren 1/2015 Fackliga ledare diskuterade jämställdhet och integration Löneskillnaderna mellan kvinnor och män var ett av temana när Saco, TCO och LO hade en gemensam ordförandekonferens i Stockholmsförorten Skärholmen 21–22 januari. text: KAJSA SKARSGÅRD foto: håkan lindgren – Man kan lugnt konstatera att det finns otroligt mycket kvar att göra. Vi måste ligga på stenhårt så att det görs kartlägg ningar i samband med lönerevisionerna. SULF arbetar också för att det ska bli fler kvinnliga professorer och då kom mer en del av löneskillnaderna förbätt ras, säger SULF:s förbundsordförande Mats Ericson. Det andra temat var integration. Efter konferensen gjorde Saco, LO och TCO ett gemensamt uttalande om den mora liska plikten att ta emot flyktingar och med krav på att integrationsfrågorna görs till en central del av arbetsmark nads- och utbildningspolitiken. Mats Ericson ser det som ett betydan de steg framåt att de olika fackliga cen tralorganisationerna har börjat diskutera hur de tillsammans ska bemöta viktiga samhällsfrågor. Mats Ericson, SULF-ordförande. jobbar med ut bildning som är en av de viktigaste faktorerna för att få tillträde till arbets marknaden, många medlemmar kom mer utifrån Sverige och forskning är en internationell verksamhet. Vi måste fun dera på vad SULF kan bidra med för att främja integrationen, eller etableringen som vissa hellre kallar det, säger Mats Ericson. l – SULF-medlemmarna Universitetsläraren startar nyhetsbrev under våren under det kommande året händer mycket med Universitetsläraren. Som vi tidi gare berättat kommer tidningen att byta grafisk form, och i samband med det börjar tidningen även ge ut ett digi talt nyhetsbrev, som ska skickas ut via e-post. – Med nyhets brevet kan vi nå ut med nyheter Anders Jinneklint, snabbare än vi chefredaktör, har möjlighet till Universitetsi dag. Papperstid läraren. ningen kommer foto: maria mattiasson SULF-sektioner vill lyfta fram god handledning att innehålla mer av fördjupning och längre artiklar, och den kommer nu ut med längre mellanrum, säger Anders Jinneklint, Universitetslärarens chef redaktör. Alla SULF-medlemmar som har en korrekt e-postadress i medlemsregistret kommer automatiskt att få det första nyhetsbrevet. Det kommer också att finnas möjlighet att anmäla sig som prenumerant när det börjar närma sig utgivningsstart. – Universitetsläraren firar faktiskt 30-årsjubileum i år och det är roligt att kunna göra det med så stora och spännande förändringar, säger Anders Jinneklint. l debatt Anpassad utbildning eller självständiga högskolor skriver Cecilia Jonsson om kritiskt granskande studenter från en professionsutbildning som riskerar repressalier. Som lärare vid en annan professionsutbildning kän ner jag igen detta att studenter ibland uttrycker oro över att ett akademiskt examensarbete som kritiskt ifrågasät ter rådande branschpraxis skulle kunna utgöra ett hinder för att senare få jobb inom branschen. Jag har dock än så länge inte hört att så har inträffat, men bara det faktum att denna oro finns är allvarligt nog. Förutom att man kan fråga sig om vissa professioner inte tål en gransk ning, så väcker Jonssons debattinlägg en fråga av vidare dimensioner och det rör högskolans självständighet gentemot de branscher som vi utbildar mot. Ledordet för många högskoleutbildningar idag är anställningsbarhet och i många fall bety der det att professionen som högskolan utbildar till engageras i utbildningen – antingen som praktikplats, som studie objekt i olika studentarbeten och även I Universitetsläraren nr 12/2014 som direkt inblandad i undervisningen. Detta har naturligtvis den fördelen att studenterna får en inblick i kommande arbetsliv, men frågan är på vems premis ser detta sker? Kan man förutsätta att avnämare som engageras i utbildningen sätter ett självständigt kritiskt gran skande i högsätet eller finns det en risk att det är branschens praxis som okritiskt levereras i syfte att erhålla blivande ar betskraft som är ”anställningsbar”? Vidare kan man fråga sig i vilken ut sträckning som högskolelagens § 3 utgör ledstjärna för kursinnehållet? Det är givetvis inte fel med en högskola som på olika vis samverkar med det omgivande samhället, men var går gränsen för en högskola som vill upprätthålla sin själv ständighet? Det sistnämnda exemplifieras också i den riktade satsning mot hållbart sam hällsbyggande som Formas aviserat för 2015. I denna ska de sökande för att få medel visa upp en förhållandevis omfat tande samfinansiering från olika aktörer inom samhällsbyggandet såsom närings liv eller offentliga myndigheter. Frågan är dock om dessa aktörer är intresserade av en kritisk granskning av sin verksam het och en förutsättningslös undersök ning av vad hållbart samhällsbyggande kan innebära, eller om branschen här vädrar morgonluft för att med statliga tillskottspengar fortsätta på inslagna spår? Så frågan är om forskning och under visning på högskolan i första hand ska tillfredsställa avnämarnas behov, eller om forskare och studenter förväntas bedriva samhällsrelevanta studier med ibland obekväma frågeställningar, och detta såsom student utan att riskera att inte komma in på arbetsmarknaden? Ska forskare och studenter i första hand vara traditionsbärare eller ska de vara för nyare, och var står högskolan där? Christer Persson, lektor som utbildar blivande fysiska planerare vid Blekinge Tekniska Högskola Utveckla opponentrollen istället i Universitetsläraren nr 13/2014 att ”alla skulle vinna på dansk disputationsmodell”. Själv är jag tveksam till detta. Vid de senaste disputationer jag tagit del av i Sverige på medicinsk fakultet har opponenten givit en områdesöversikt, innan respondenten presenterar sitt avhandlingsarbete. Väl genomfört kan denna inledning av opponenten dels sänka ångestnivån hos respondenten, dels i sin presentation sträva efter att åskådliggöra ämnesområdet så att även lekmän inom området kan få behållning av disputationen. Därtill är det ju brukligt att betygs nämndens ledamöter ställer frågor, Jørgen Bruhn skriver varför avhandlingen blir belyst av olika personer, och ur olika synpunkter. Min erfarenhet av en norsk disputa tion är att man som försteopponent inte hinner belysa arbetet tillräckligt tydligt, utan att det tenderar att bli ett lite sämre opponentarbete. Jag finner därför inte Jørgen Bruhns förslag så tilltalande, utan bibehåller helst den svenska mo dellen. fundera över oppo nentrollen, och hur den kan utvecklas. Den som faktiskt har en stor möjlighet att styra och påverka förloppet av en disputation är ju opponenten, och det finns bra möjligheter att både kunna Däremot kan man föra en bra diskussion med responden ten som ger betygsnämnden ett bra un derlag för sin bedömning, och att kunna engagera åhörarna i salen. Lämnar man även utrymme för betygsnämnden att komma med kompletterande frågor kan avhandlingen definitivt bli belyst av fle ra personer på ett bra sätt. Så bibehåll den svenska modellen, men utnyttja gärna den möjlighet opponentrollen faktiskt ger till att kunna engagera pu bliken i disputationen. Per Wändell, professor i allmänmedicin, Karolinska Institutet Skicka dina debattinlägg till universitetslararen@sulf.se. Max 5 000 tecken (inkl blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. Universitetsläraren 1/2015 31 debatt Svar till Sven Stafström: VR:s konkurrensurval ett kostsamt lotteri Det är bra att fördelningsproceduren för forskningsmedel bygger på en granskning av andra forskare eftersom en sådan peer review är grundläggande för vetenskaplig verksamhet. Veten skapsrådets stora utlysning är årets stora händelse vad gäller fördelningen. Myndighetens generaldirektör Sven Stafström redde i Universitetsläraren nr 13/2014 ut hur många miljarder som delas ut och varför. Där framkommer att utöver kollegial granskning så spe lar konkurrens en nyckelroll eftersom Vetenskapsrådet enbart vill finansiera de bästa forskarna som har chans till den bästa karriären. Stafström verkar vara medveten om problematiken runt den extremt låga beviljandegraden inom ämnesområdet ”Humaniora och samhällsvetenskap”, nämligen 8,4 procent. I snitt var bevil jandegraden 14,4 procent. För tio år sedan förfärades Agneta Stark i denna tidning (nr 16/2004) över motsvarande beviljandegrad på 23 procent. Med Staf ströms förtroende för konkurrens som urvalsprincip torde dessa låga beviljan degrader betyda att svensk forskning bara blivit bättre de senaste tio åren och att humanistisk forskning är bäst. Men konkurrens kostar. Kostnads beräkningen är osäker eftersom den byg ger på hur lång tid varje forskare ägnar åt en ansökan. I Starks artikel uppskat tade hon att totalt 417 arbetsår hade lagts ned på 2003 års ansökningar till Ve tenskapsrådet (inklusive förberedelser, granskningar och beslut). Från de lågt räknade uppskattningar Susanne Wigorts Yngvesson gör i Vetenskapsrådets tid ning Curie kan man förstå att 2012 äg nades runt 235 arbetsår av bara ansökan den till Vetenskapsrådets stora utlysning. Då räknar hon med att varje ansökan hastas ihop på tio arbetsdagar, vilket nog för många låter en smula fiktivt. Med samma låga uppskattningar som Yngvesson använder spenderade forska re inom det för konkurrens mest utsatta området ”Humaniora och samhällsveten skap” 45 arbetsår på ansökningar som inte beviljas. Med andra ord spolades totalt en humanioraforskares hela arbets liv ner i konkurrensvirveln på bara ett år, om man räknar lågt och bara ser till ansökandens insatser. Därtill missar den kollegiala gransk ning som ändå utförs i fördelningspro ceduren målet. Ansökanden till Veten skapsrådets utlysningar tävlar ju faktiskt inte i grenen forskning, utan i hur väl man skriver en projektplan. De ansökan de konkurrerar om vem som bäst lyckas marknadsföra ett tänkt projekt enligt vaga kriterier som genomförbarhet och hypotesens styrka. Sammanfattningsvis får vi då en myn dighet som fördelar så gott som hela statens forskningskassa genom att stjäla enorma forskningsresurser för att välja ut en handfull tursamma forskare som är bra på marknadsföring. Antagligen behöver man olika fördel ningssystem för olika vetenskapsgrenar eftersom verksamheterna skiljer sig nå got. Just humanioraforskning utmärker sig genom att studieobjektet kan titta tillbaka, eller att den är meningsskapan de och bildande, eller att den fungerar som samhälls- och nutidskritik, eller att den fostrar till humanistiska värden som frihet och föreställningsförmåga. Publikationerna är oftare monografier och projekten i högre grad knutna till en person än andra områden. Vetenskapsrådet ska inte regelmässigt stjäla arbetsliv från detta arbete bara för att konkurrens fungerar bra på den fria marknaden mellan oprövade produkter – en verksamhet väsensskild från hu maniora. När väl en person pressat sig igenom flaskhalsen som forskarutbild ningen innebär, och dessutom lyckats slingra sig genom nästa nålsöga och fått en någorlunda säker anställning inom högskoleväsendet är det inte mycket som ytterligare konkurrensurval kan göra för att vaska fram den ”extra särskilt excel lenta” forskaren. Det hela liknar då sna rare ett mycket kostsamt lotteri. Humanioraforskare anställda på aka demiska tjänster inom högskolan ska få en respektabel pott forskningstid i sin tjänst. För att motivera till forskning ska denna pott successivt öka eller minska med hur mycket forskarna publicerar vetenskapligt granskade verk. På så sätt låter man den av förlagsredaktörer redan idag välorganiserade och nödvändiga vetenskapliga granskningen bestämma fördelningen. Samtidigt kan man av skaffa en för samtliga parter kostsam urvalsprocess och ovidkommande typ av konkurrens som Vetenskapsrådets system har kommit att betyda. Vad gäller andra vetenskapsgrenar kan andra för delningsprocesser vara mer lämpliga. Fredrik Karlsson Adjunkt i religionsvetenskap, Högskolan Dalarna Skicka dina debattinlägg till universitetslararen@sulf.se. Max 5 000 tecken (inkl blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. 32 Universitetsläraren 1/2015 A YEAR IN THE SUN Invitation to a 1-year assignment as guest lecturer Prince Sultan University (PSU) Is a private and highly profiled university in Riyadh, the capital of Saudi Arabia. The university has over 2 500 undergraduates and 300 graduate students. PSU invites you to a new and engaging experience as a visiting faculty member in one of our Colleges and Departments. Qualifications Sought: • Doctorate in one of the above fields and a minimum of 5 years of teaching experience • Excellent English communications skills – PSU courses are taught in English; 2-3 years of studies or teaching abroad preferred • Strong record of research scholarship and excellence in teaching To learn more about us visit: http://www.euronews.com/2014/12/01/ educating-riyadh/ For more information: torbjorn.nilo@gmail.com + 46 768-904080 PRINCE SULTAN UNIVERSITY VISITING FACULTY SALARY RANGES & BENEFITS PACKAGE RANK LECTURER ASSISTANT PROFESSOR ASSOCIATE PROFESSOR PROFESSOR BASIC MONTHLY SALARY 9,000 13,000 15,000 17,000 LIVING ALLOWANCE 1,350 1,950 2,250 2,550 TRANSPORT ALLOWANCE 600 600 600 600 EXPERIENCE ALLOWANCE Based on # of years Based on # of years Based on # of years Based on # of years Rector's Decision Rector's Decision Rector's Decision Rector's Decision SALARY ELEMENTS DISCRETIONARY ALLOWANCE ESTIMATED TOTAL: RIYALS 15,000 - 16,000 21,000 - 25,000 26,000 - 32,000 29,000 - 35,000 TOTAL: DOLLARS PER MONTH* $4,000 - $4,266 $5,600 - $6,666 $6,933 - $8,533 BENEFITS ELEMENTS * TAX FREE $7,733 - 9,333 Free furnished faculty housing Annual Round Trip Air Tickets for Faculty member, spouse and 2 children Health Insurance for faculty member, spouse and 2 children Annual tuition assistance of up to SR 30,000 for children's education FACULTY NEEDS 2015-2016 WOMENS CAMPUS Finance, Marketing, Accounting Computer Science, Digital Media, Information Systems, E-Commerce, Software Engineering Architecture, Interior Design, Graphic Design International Law, Commercial Law MENS CAMPUS Finance, Marketing, Accounting, Aviation Management Computer Science, Digital Media, Information Systems, E-Commerce, Software Engineering Engineering Management: Construction, Production & Manufacture; Communications & Networks Engineering Universitetsläraren 1/2015 33 Publishing in English? xxxIx / SULF:S SkrIFtSerIe Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Academic.Documents@yahoo.com kokbok för jämställd akademi /Anna Gatti Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals 2 Success in academia is dependent on how well written ideas and research are presented. Kokbok för en jämställd akademi och andra skrifter ur SULF:s skriftserie finns att beställa på sulf.se/skriftserie PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent how written ideas and Have your thesis, article, research paper, etc. proofread byona Native English research are presented. Speaker. California attorney with experience proofreading inwith UKproofreading and US English. Native EnglishSpeaker Speaker / Attorney with proofreading experience. Native English / California Attorney experience I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word Focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, and word choice choice, and clarity. to ensure conciseness, clarity,Price: and consistency. Meet journal requirements for 450 kr/tim. (exkl moms) 375 reference style. Quick Turnaround. STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES 4ELsMEENA STROMQVISTORG Priser: 450 kr/tim (exkl. moms) språkgranskning www.stromqvist.org (Information in English and Swedish) 1.25 kr/ord (exkl. moms) översättning Om kollegialitet Om kollegialitet /Henrik Björck NGL 2015 xLI / suLf:s skrIftserIe STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES Tel: 070-543 69 16 • meena@stromqvist.org www.stromqvist.org English andur Swedish) och(Information andra inskrifter SULF:s skriftserie finns att beställa på sulf.se/skriftserie Next GeNeratioN LearNiNG coNfereNce 18–19 november 2015, Högskolan Dalarna, Falun Högskolan Dalarna i samarbete med KTH bjuder för tredje gången in till Next Generation Learning Conference, en konferens om det digitala samhällets konsekvenser för utbildning och lärande. Läs om konferensens teman och skicka in ditt bidrag på du.se/ngl2015 Linnéuniversitetet söker Doktorander i pedagogik med följande inriktningar: • ämnesdidaktisk inriktning mot skolämnet idrott och hälsa • läroplansteori och didaktik • yngre barns lärande (1-12 år) i förskola, skola och undervisning Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda. 34 Universitetsläraren 1/2015 Nationell kongress 7-8 maj i Örebro Klinisk utbildning 2015 Tema: Leda i lärande Välkommen till en mötesplats för dig som är handledare, studierektor eller lärare inom akademiska vårdyrken. Kongressen kommer att fokusera på interprofessionellt lärande i kliniken och bl.a. kommunikation, feedback och bedömning. Program och anmälningsblankett hittar du vår hemsida www.kliniskutbildning2015.se Nomineringen har öppnat SO delar ut 75 000 kronor till forskning om a-kassa och arbetslöshet Känner du till forskare som publicerat arbeten kopplade till arbetslöshet, arbetsmarknad eller arbetslöshetsförsäkringen under 2014 eller 2013? Välkommen att nominera dem till det här priset, som delas ut av forskningsrådet på Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO). Prissumman är 75 000 kronor och kan fördelas mellan flera forskare. Mejla din nominering till info@samorg.org senast den 30 april 2015. Bifoga arbetet och en högst två A4-sidor lång motivering. Läs mer på www.samorg.org Linköpings universitet söker Adjunkt i omvårdnad Vi söker dig som vill utbilda framtidens sjuksköterskor! Anställningen är placerad vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, campus Norrköping. Mer information finns på liu.se/jobba Sista ansökningsdag är 26 februari 2015. På Linköpings universitet har vi för vana att tänka nytt. Att ständigt utmana oss själva har varit vår starkaste drivkraft sedan 1975. Nu planerar vi för fler framsteg – i ditt sällskap. Välkommen. Universitetsläraren 1/2015 35 Umeå universitet Umeå universitet satsar på kreativa miljöer för studier och arbete. Hos oss finns attraktiva utbildningar, världsledande forskning och utmärkta innovations- och samverkansmöjligheter. Fler än 4 300 medarbetare och drygt 32 400 studenter har redan valt Umeå universitet. Välkommen med din ansökan! Linköpings universitet söker Medicinska fakulteten söker Lektor i omvårdnad Universitetslektor i immunologi Vi söker dig som vill utbilda framtidens sjuksköterskor och bedriva forskning! Anställningen kommer att vara placerad vid institutionen för klinisk mikrobiologi. Vår institution samlar kliniska och prekliniska vetenskaper med inriktning på bakterie- och virusinfektioner samt människokroppens immunförsvar vid hälsa och sjukdom. Placering vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, campus Norrköping. Resurser för att bedriva forskningsverksamhet erbjuds. Mer information finns på liu.se/jobba I anställningens arbetsuppgifter kommer det att ingå självständig immunologisk forskning och forskarutbildning samt omfattande ansvar för utveckling och genomförande av undervisning på grundutbildningsnivå inom ämnesområdet immunologi. Sista ansökningsdag är 26 februari 2015. På Linköpings universitet har vi för vana att tänka nytt. Att ständigt utmana oss själva har varit vår starkaste drivkraft sedan 1975. Nu planerar vi för fler framsteg – i ditt sällskap. Välkommen. Välkommen med din ansökan senast 20 februari. Läs mer: www.jobb.umu.se Region Örebro län söker Forsknings-BMA till forskningsmiljön Urologisk Cancer vid Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro Läs mer på www.regionorebrolan.se/uso/jobb Ansökan senast 22 februari 2015 LÄS MER PÅ MDH.SE/JOBB UNIVERSITETSADJUNKT I VÅRDVETENSKAP TILL ANESTESIOCH INTENSIVVÅRDSUTBILDNINGARNA Mälardalens högskola strävar efter att utveckla kunskaps- och välfärdsamhället regionalt, nationellt och internationellt. Vill du vara en del av denna utveckling? 36 Universitetsläraren 1/2015 VAR MED OCH BYGG DET TREDJE UNIVERSITETET I VÄSTSVERIGE¹ NU SÖKER VI: Professor i företagsekonomi med inriktning redovisning Professor i textilt management Biträdande professor i företagsekonomi med inriktning redovisning Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning marknadsföring Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning organisation/management Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning redovisning Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning redovisning (externredovisning) Universitetsadjunkt i företagsekonomi med inriktning redovisning Läs mer på hb.se/jobb ¹ Högskolan i Borås vision är att utvecklas till universitet. Att nå universitetsstatus gynnar inte bara oss som lärosäte, utan är nödvändigt för att regionen Västsverige inte ska halka efter i utvecklingen. Nu ökar vi därför satsningarna på utbildning och forskning. Var med när vi expanderar, läs mer om våra lediga tjänster på hb.se! Välkommen! Universitetsläraren 1/2015 37 Skandinaviens nordligaste tekniska universitet Forskning & utbildning i världsklass HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA FAKULTETERNA UTLYSER Luleå tekniska universitet söker 22 doktorandanställningar Avdelningschef för Musik och dans vid Musikhögskolan Tjänsten är placerad i Piteå För sista ansökningdag och mer info se www.lu.se/ledigajobb/doktorand Mer information www.ltu.se utfall 37 000 studenter och 6 000 medarbetare gör Göteborgs universitet till en stor och inspirerande arbetsplats. Stark forskning och attraktiva utbildningar lockar forskare och studenter från hela världen. Med ny kunskap och nya perspektiv bidrar vi till en bättre framtid. PROFESSOR I ARBETSVETENSKAP Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborg KARLSTADS UNIVERSITET SÖKER Ref. nr: PER 2014/378 Sista ansökningsdag: 2015-03-16. DOKTORANDTJÄNST I OMVÅRDNAD För mer information se Göteborgs universitets hemsida: www.gu.se/ledigaanstallningar 100% REK 2015/1 Vill du veta mer? Gå in på kau.se/lediga-anställningar Sista ansökningsdag: 2015-02-20 Handläggare Vi söker en person som ska ansvara för koordinering och utveckling av stöd till SLU:s deltagande i bilaterala, regionala och multilaterala akademiska kapacitetsutvecklingsprogram. INTERNATIONELL AKADEMISK KAPACITETSUTVECKLING Läs mer: www.slu.se/lediga-jobb/ Sista ansökningsdag: 23 februari 2015 Universitetsläraren 38 Nr 2 utgivning 23/3 – materialdag 27/2 Nr 3 utgivning 27/4 – materialdag 27/3 Nr 4 utgivning 1/6 – materialdag 8/5 Universitetsläraren 1/2015 utgivning 2015 Nr 5 utgivning 7/9 –materialdag 14/8 Nr 6 utgivning 12/10 – materialdag 17/9 Nr 7 utgivning 16/11 – materialdag 16/10 Nr 8 utgivning 14/12 – materialdag 20/11 HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA FAKULTETERNA SÖKER Professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning Vi söker Ref nr P 2014/2693 universitetslektor i pedagogik med inriktning hälsopedagogik, referensnummer HOV 3/15. Universitetslektor i tyska med litteraturvetenskaplig inriktning, 50% Ref nr P 2014/3587 Universitetsadjunkt i arabiska, 50% Ref nr P 2014/3586 Läs mer och ansök senast den 2 mars på hh.se/jobb. Ansök senast 20 februari 2015. Högskolan i Halmstad 035-16 71 00 • hh.se För mer information se www.lu.se/ledigajobb Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har 41 000 studenter, 6 500 anställda och en omsättning på 6 000 Mkr. Biträdande universitetslektor i lingvistik vid Institutionen för lingvistik och filologi Upplysningar om anställningen lämnas av professor Michael Dunn, e post michael.dunn@lingfil.uu.se, tel. 018471 1341 och institutionens prefekt, Beáta Megyesi, tel. 018471 7860, epost beata.megyesi@lingfil.uu.se Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats www.uu.se/jobb. www.uu.se UFV-PA 2014/3314. Universitetsläraren 1/2015 39 Linnéuniversitetet söker Universitetslektor i idrottsvetenskap med inriktning idrottsfysiologi Biträdande lektor i idrottsvetenskap Forskarskolan i historia UTLYSER DOKTORANDANSTÄLLNINGAR Forskarskolan i historia genomförs i samarbete mellan Lunds universitet, Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet samt Malmö och Södertörns högskolor. Lunds universitet är värdhögskola. Två doktorandanställningar vid Lunds universitet www.lu.se/ledigajobb/doktorand Två doktorandanställningar vid Göteborgs universitet www.historiskastudier.gu.se/utbildning/forskarniva Två doktorandanställningar vid Linnéuniversitetet www.lnu.se/om-lnu/lediga-jobb med inriktning på lärarutbildning i idrott och hälsa Två doktorandanställningar vid Malmö högskola www.mah.se/Om-Malmo-hogskola/Jobba-hos-oss/Platsannonser Universitetslektorer i pedagogik Sista ansökningsdag är 2 mars 2015. Mer information om Forskarskolan i historia: www.hist.lu.se/forskarskolan Universitetslektor i svenska som andra språk Doktorand i svenska språket Personalchef Läs mer om anställningarna på Lnu.se Handelshögskolan söker UNIVERSITETSLEKTORER I FÖRETAGSEKONOMI – Inriktning ekonomistyrning/redovisning, Ref nr ORU 2.2.1-00108/2015 Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda. 40 Universitetsläraren 1/2015 – Inriktning organisation, Ref nr ORU 2.2.1-00109/2015 Läs fullständig annons på www.oru.se/ledigajobb utfall 37 000 studenter och 6 000 medarbetare gör Göteborgs universitet till en stor och inspirerande arbetsplats. Stark forskning och attraktiva utbildningar lockar forskare och studenter från hela världen. Med ny kunskap och nya perspektiv bidrar vi till en bättre framtid. PROFESSOR I SOCIALT ARBETE med placering på Institutionen för socialt arbete Socialt arbete inrymmer studier av socialt utsatta människors livsvillkor och erfarenheter. Centralt inom ämnet är också att studera orsaker till och konsekvenser av sociala problem såsom dessa kan förstås på individ, grupp- och samhällsnivå. Viktigt är också att studera hur olika insatser utformas i syfte att förebygga eller avhjälpa sociala problem. Socialt arbete är huvudämne både på grund-, avancerad och forskarnivå. Vi är Västra Götalandsregionen Göteborgs botaniska trädgård Just nu söker vi: Botanister Vill du vara med och utveckla en av Europas främsta botaniska trädgårdar och ett av Västsveriges största besöksmål? Ref.nr: 2014/2131 Sista ansökningsdag: 2015-03-01 Ref. nr. PER 2014/545 Sista ansökningsdag: 2015-03-08 För mer information se Göteborgs universitets hemsida: www.gu.se/ledigaanstallningar Mer information och fler jobb hittar du på: www.vgregion.se/jobb Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har 41 000 studenter, 6 500 anställda och en omsättning på 6 000 Mkr. Professor i sociologi särskilt arbete, ekonomi och organisation Vi vill uppmärksamma sökande att ett lektorat med identisk inriktning samtidigt utlyses, se http://www.uu.se/jobb/ och www.soc.uu.se Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats www.uu.se/jobb. www.uu.se Välkommen med din ansökan senast den 15 februari 2015, UFV-PA 2014/1294. Universitetsläraren 1/2015 41 utfall 37 000 studenter och 6 000 medarbetare gör Göteborgs universitet till en stor och inspirerande arbetsplats. Stark forskning och attraktiva utbildningar lockar forskare och studenter från hela världen. Med ny kunskap och nya perspektiv bidrar vi till en bättre framtid. Linnéuniversitetet är ett ungt universitet med engagerade medarbetare som arbetar för att skapa utmanande utbildningar och framstående forskning. Inom Fakulteten för samhällsvetenskap strävar vi efter kreativa möten i brytpunkten mellan forskning och utbildning, som leder till ny kunskap för våra studenter, doktorander, oss själva och våra samarbetspartners. Den samhällsvetenskapliga forskningen präglas av kvalitet och hög ambitionsnivå med internationalisering som ett självklart inslag. Vi söker nu professorer inom följande ämnen: Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Professor i socialt arbete Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda. 42 Universitetsläraren 1/2015 DOKTORAND I ANTIKENS KULTUR OCH SAMHÄLLSLIV Ref. nr UR 2014/1264 Sista ansökningsdag: 2015-02-18 DOKTORAND I ARKEOLOGI Ref. nr UR 2014/1266 Sista ansökningsdag: 2015-02-18 DOKTORAND I HISTORIA Ref. nr UR 2014/1274 Sista ansökningsdag: 2015-02-18 POSTDOKTOR I KULTURARV Ref. nr PER 2015/11 Sista ansökningsdag: 2015-02-26 Samtliga anställningar är placerade vid Institutionen för historiska studier För mer information se Göteborgs universitets hemsida: www.gu.se/ledigaanstallningar Vi söker två UNIVERSITETSLEKTORER i pedagogik med inriktning specialpedagogik söks till Institutionen för humaniora, utbildningsoch samhällsvetenskap vid Örebro universitet Ref nr ORU 2.2.1- 4181/2014 universitetslektorer – en med inriktning psykiatrisk vård, referensnummer HV 1/15. – en med inriktning distriktssköterska, referensnummer HOS 12/14. Läs mer och ansök senast den 23 februari på hh.se/jobb. Välkommen med din ansökan senast den 17 februari 2015 Läs fullständig annons på www.oru.se/ledigajobb Högskolan i Halmstad 035-16 71 00 • hh.se 37 000 studenter och 6 000 medarbetare gör Göteborgs universitet till en stor och inspirerande arbetsplats. Stark forskning och attraktiva utbildningar lockar forskare och studenter från hela världen. Med ny kunskap och nya perspektiv bidrar vi till en bättre framtid. Doktorandutlysningar med placering vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Psykologiska institutionen Institutionen för journalistisk, medier och kommunikation Institutionen för socialt arbete Institutionen för globala studier Förvaltningshögskolan Statsvetenskapliga institutionen Sista ansökningsdag: 2015-03-02 För mer information se Göteborgs universitets hemsida: www.gu.se/ledigaanstallningar www.gu.se Universitetsläraren 1/2015 43 vågrätt 1 Mördades av sina soldater vid ett beryktat gästabud (9) 9 Stockholm från Mosebacke av honom hänger i Stockholms stads hus (6) 10 I sin vård hade hon en korg med elva gyllene äpplen som gjorde asarna evigt unga (4) 11 …. är en mycket egen saft (Goethe) (4) 12 Hemlig (6) 13 Giv ej …… åt den som söker tröst (Runeberg) (6) 15 Avgud (4) 16 Cistercienskloster (8) 19 Tändes vid blot (8) 21 Är inte alls lika lång som den svenska (4) 23 Påverkar kärleken positivt – åtminstone i operans värld (6) 24 Sno (6) 27 Sådan galvanism finns (4) 28 Skönt att få något …. på sig, sa sotarn, vände skjortan på julafton (4) 29 Adelsman (6) 30 Ger föräldrarna stora problem (9) 44 Universitetsläraren 1/2015 Postadress: Postnr: Adress: Namn: Vi behöver lösningen på SULF-korsordet nummer 7/14 senast den9 mars 2015. Skicka till: SULF, Box 1227, 111 82 Stockholm. Märk kuvertet ”Korsordet 1” KONSTRUKTÖR: GUNNEL RÅGVIK koRsoRD 1/2015 Lodrätt 2 Flammande (6) 3 Lätt på foten (6) 4 Står ofta motståndsrörelse för mot ockupationsmakten (8) 5 En mindre profet som var en framträdande social-etisk förkunnare(4) 6 Sudda ut (6) 7 Gåsen är en dålig fågel; den är för …. för en och för liten för två (gammalt talesätt) (4) 8 Kan även boven vara(!) (9) 13 Klättrade Sackeus upp i för att se Jesus bättre (9) 14 Bättre och bättre dag för dag gjorde han succé med (4) 17 Ersättning (8) 18 Knep (4) 20 Saknar färg (6) 21 Typ av organism (6) 22 Efter en ”knäpp” visade denne skald plötsligt i skolan bevis på gott minne och god fattningsförmåga (6) 25 En överdådig människa går det på ändalykten ….(Syrak) (4) 26 Jasons skepp (4) Lösning till korsord nr 7/14 Första pris – tre trisslotter: Catalina Arianzen Farsta Andra pris – två trisslotter: Marie Nordlund, Luleå Tredje pris – en trisslott: Arvid Bring, Lund Lösning på jULtävLingEn i nUmmER 13: A HARRY MARTINSSON, B BERTEL GRIPENBERG, C GUNNAR BJÖRLING, D POVEL RAMEL, E TOVE JANSSON, F PÄR LAGERKVIST, G BERTIL MALMBERG, H SELMA LAGERLÖF, I HJALMAR SÖDERBERG, J LENA ANDERSSON SULF inFormerar SULF KALENDARIUM 27/2 Stockholm 27/2 Stockholm 27/2 Stockholm LöneväXLing ULF, SULF:s universitetslektorers och forskares förening, har styrelsemöte kl. 10–16 på SULF:s kansli. Löneväxla istället för pensionsspara? Vid årsskiftet minskades avdragsrätten för privat pensionssparande, från 12 000 kronor per år till 1 800 kronor per år. 2016 försvinner avdraget helt. Många sparare har därför börjat leta efter andra alternativ för sitt sparande. SDF, SULF:s doktorandförening, har styrelsemöte kl. 10–16 på SULF:s kansli. 19/3 Lund Seminarium: Ny som chef Vårens inspirationsdagar för medlemmar som är nya som chefer har rubriken ”Lägg grunden för ditt ledarskap”. Träffarna ligger i samband med lunch kl. 11.30–14.30. Anmälan på saco.se Seminarium: Ny som chef Vårens inspirationsdagar för medlemmar som är nya som chefer har rubriken ”Lägg grunden för ditt ledarskap”. Träffarna ligger i samband med lunch kl. 11.30–14.30. Anmälan på saco.se Mer information, se sulf.se/kalendariet lkor a vil a din åverk att p ig d för het öjlig En m nY på UniverSitetSLäraren Foto: Ulrika Herstedt 12/3 Västerås Fotoskrift AB | 1405 | 2 000 ex | Billes Tryckeri SULF/Stockholms universitet har årsmöte Tid: 12–14 Plats: Y 11, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8, Frescati Omställningsavtalet – vad innebär det för dig? Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef statlig sektor, informerar. För statligt anställda, som är medlemmar i ett Sacoförbund (som SULF), finns en skrivning i kollektivavtalet om möjlighet till enskilda över enskommelser. En enskild överenskommelse kan vara att löneväxla. Det kan innebära att en del av lönen byts mot en extra pensionsinbetalning. Det kan vara en bra lösning om du tjänar över 38 000 kronor i månaden. Om du efter växling tjänar över 38 265 kronor i månaden hamnar du över de brytpunkter som påverkar bland annat sjukpenning, tillfällig föräldrapen ning, föräldrapenning och allmän pension. Efter nästa års höjning av inkomstbasbeloppet hamnar brytpunkten på 39 072 kronor. else Läs mer i broschyren m m sko Enskild överenskom eren v ö kild melse, som finns att Ens beställa eller ladda ned från www.sacos.se. kajsa skarsgård är journalist och statsvetare och har under flera år frilansat för bland annat Universitetsläraren. Under våren har hon anlitats av SULF inför omgörningen av tidningen. – Jag kommer att fokusera på att utveckla Universitets lärarens digitala nyhetsbrev och hemsida. Det första nyhetsbrevet kommer att gå ut till alla tidningens prenumeranter under våren, säger Kajsa Skarsgård. Universitetsläraren 1/2015 45 SULF informerar För mer information, kontakta kommunikationsavdelningen: kommunikation@sulf.se inkomstförsäkring Från och med 1 januari 2015 ingår en inkomstförsäkring hos Förenade Liv i SULF-medlemskapet. Försäkringen är särskilt anpassad till de behov SULF:s medlemmar har. Ersättningen ger, tillsammans med a-kassan, 80 procent av din lön upp till en månadslön på 80 000 kronor. ”Vad gäller om jag omfattas av omställningsavtalet?” Svaret får du på sulf.se/omomstallningsavtalet. Bra att veta om SULF:s inkomstförsäkring: • Du ska ha varit medlem i SULF och Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa i minst 12 månader vid den tidpunkt du blir arbetslös. Under denna tid får du inte ha varit arbetslös. • Om villkoren är uppfyllda kan du ansöka om ersättning från försäkringen. • Som yrkesverksam SULF-medlem ansluts du automatiskt till inkomstförsäkringen, du behöver inte anmäla dig. • Premien ingår i medlemsavgiften, du betalar inget utöver den. • Ersättningen ger, tillsammans med a-kassan, 80 procent av din lön upp till en månadslön på 80 000 kr. • Ersättningen utbetalas efter en karenstid om sju dagars arbetslöshet. • Ersättningen utbetalas i max 150 arbetsdagar. frågor och svar Här hittar du de vanligaste frågorna och svaren om inkomstförsäkringen, fler frågor och svar finns på sulf.se/inkomstforsakringsfragor. Informationen finns också på engelska. Jag blev nyligen medlem i SULF och uppfyller då inte kravet på medlemskap i 12 månader. Jag var tidigare medlem i ett annat förbund med kollektiv inkomstförsäkring, räknas det? Ja, denna tid tillgodoräknas i kvalifikationstiden om du utan avbrott byter till ett medlemskap i SULF. Vad gäller för mig som är dubbelansluten? Som dubbelansluten betalar du en reducerad avgift. Du har tillgång till båda förbundens medlemsförmåner och inkomstförsäkring. Som dubbelansluten medlem får du välja vilken inkomstförsäkring som ska gälla för dig, men du kan bara uppbära ersättning från en inkomstför säkring. Observera att du inte behöver föranmäla vilken inkomstförsäkring du avser att välja. Valet gör du om 46 Universitetsläraren 1/2015 du blir arbetslös och behöver använda inkomstförsäk ringen. Villkoren i inkomstförsäkringarna skiljer sig åt till exempel vad gäller antal ersättningsdagar, takbelopp och överhoppningsbar tid. Därför är det viktigt att du själv avgör vilken inkomstförsäkring du vill ska gälla för dig. Om du tecknat en tilläggsförsäkring i ditt andra förbund, bör du välja inkomstförsäkringen från det förbundet. Vi hoppas att snart kunna erbjuda även en tilläggsförsäkring i Förenade Liv, som ger fler ersätt ningsdagar. Jag kommer att bli arbetslös och vill ansöka om ersättning från SULF:s inkomstförsäkring. Hur gör jag? Du ska anmäla dig som arbetssökande på Arbetsför medlingen på din första arbetslösa dag (vardag). Därefter ansöker du om arbetslöshetsersättning från www.aea.se. Anmäl sedan snarast möjligt din arbetslös het till Förenade Liv på särskild blankett. Jag var arbetslös redan i december 2014, dvs innan inkomstförsäkringen började gälla. Omfattas jag av SULF:s inkomstförsäkring? För att du ska omfattas av SULF:s inkomstförsäkring måste din första dag som arbetslös (din karensdag) inträffa 1 januari 2015 eller senare. Du måste också påbörja en ny a-kasseperiod. Om du var arbetslös redan innan eller om din arbetslöshet aktiverar en pågående a-kasseperiod så omfattas du inte av SULF:s inkomst försäkring. Läs mer på sulf.se/inkomstforsakring NY MEDARbetare på sulf foto: ulrika herstedt Ny medlemsförmån – inkomstförsäkring Boel Engkvist är nyanställd som vikarierande ombudsman och kommunikatör vid Göteborgs universitet. Hon kommer från Dalarna, är journalist och har bland annat jobbat med sociala medier på Sveriges Radio. – Jag ser fram emot att få in blick i en helt ny värld, träffa nya människor och främja universi tetsanställdas rättigheter. Jag har själv erfarenhet av dåliga arbetsförhållanden tidigare i livet och vill därför ge andra den hjälp de behöver för att trygga sina villkor på arbetet. Betalar du rätt SULF-avgift? Nytt jobb? Föräldraledig? Ökat eller minskat i anställningsgrad? Disputerat? Gått i pension? - Du kanske ska betala reducerad medlemsavgift. Logga in på sulf.se och uppdatera dina medlemsuppgifter så vi kan se till att du inte betalar mer än du borde! Du lo gg in på SULF: ar s web med d b numm itt medlem ser sista s och de fyr a iffrorn ai perso nnum ditt mer. Kunskap är makt - logga in på www.sulf.se /Sveriges universitetslärarförbund Universitetsläraren 1/2015 47 Posttidning B Universitetsläraren Box 1227, 111 82 Stockholm Inloggning för medlemswebben: Användarnamn: ditt medlemsnummer (se adressetiketten) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer Gör dig själv en tjänst Rekrytera en kollega! Kunskap är makt - Bli medlem i SULF! /Sveriges universitetslärarförbund
© Copyright 2024