1. No category

Program för sista föreläsningen
•  Tentan
•  Utdelning och uppsamling av labbar
•  Hur projektdelen är upplagd
•  Projekten – lättare och svårare
•  Fortsättningskurser
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 1
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Tentan torsdag 29 oktober
•  41 CMATD och 63 CENMI tentade
•  Alla lämnade in på del 1, 37% också på del 2.
•  Påtagligt många hade svårt i del 1 med
•  Iterationskonvergensvillkoret
•  Upprepade richardsonextrapolationen
•  Omskrivna Newton-Raphson
•  Flera också med
•  Relativfelet
•  Ambition: resultat på Rapp onsdag förmiddag 4/11
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 2
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Tentan torsdag 29 oktober, del 1 – uppg 3&5
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 3
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Tentan torsdag 29 oktober, del 1 – uppg 8
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 4
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Tentan torsdag 29 oktober, del 1 – uppg 9
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 5
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Labredovisning
Resterande labbar ska redovisas för betyg på kursen.
Lab.1 och lab.2 (om du inte klarat eller gjort
lappskrivningen) redovisas vid dator efter kontakt
med Yngve, y@kth.se
Bedömda rapporterna till lab.3 finns här. I stort sett alla är godkända, i vissa fall efter komplettering, som kanske inte helt framgår i pappersversionen.
För betyg på kursen måste den som inte redovisat lab.3
lämna rapport i brevlådan på mattes exp enligt
anvisningar i lablydelsen.
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 6
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Projektdelens uppläggning (se kurs-PM2)
Projekten genomförs i grupper om två.
Efter val onsdag 4/11 från kl.15 av lättare eller svårare
projekt (via doodlar) genomförs projekten med muntlig
presentation 19 eller 23/11.
Max 8 grupper kan välja ett visst av 9 lättare och 6
svårare projekt, beskrivning finns på kurswebben.
Varför välja ett svårare projekt? Jo, ett stegs
betygshöjning, A förblir A (B vid lättare projekt).
Speciell handledning finns 5, 9 & 11 november, extra
tillfälle kan bli aktuellt.
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 7
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Projektdelens schema (se kurs-PM2)
Genomgång: Ti 3 nov 10-12 i B2
Val av projekt: On 4 nov från 15 via doodle på webben,
exempel på nästa sida
Handledning:
To 5 nov 10-12, Må 9 nov 10-12, On 11 nov 17-19
i tre labsalar varje gång
Muntlig redovisning:
To 19 nov 13-15, Må 23 nov 10-12
i fyra parallella salar med 6 grupper i varje som
redovisar för varandra och assistent.
Anvisningar i Kurs-PM2 kompletteras på webben.
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 8
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 9
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
De 9 ”lättare” projekten
LProj1. Varpan – gotländsk kampsport
LProj2. Metallröret – het vätska i rör
LProj3. Inversa pendeln – uppåtriktad pendelrörelse – på engelska!
LProj4. Futten – rymdskeppet illa ute
LProj5. Nallemaja – bamsedotter gungar och hoppar långt
LProj6. Naturen – växter, möss och ormar
LProj7. Ljudvågor – sändare och mottagare under vattnet – på
engelska!
LProj8. Satelliten – kretslopp kring jorden
LProj9. Struthatten – stjärngossestrut och kräfthatt
Alla baseras på ordinära differentialekvationer och består i att lösa och rita upp resultat från dessa och andra uppkommande
ekvationer.
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 10
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Exempel: Varpan, LProj1
Här gäller det att lösa rörelsekvationen, med luftmotstånd, och
anpassa parametrar så att målet träffas.
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 11
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Exempel: Nallemaja, LProj5
Lös rörelseekvationerna och anpassa parametrar så hon hoppar långt
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 12
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Exempel: Ljudvågor, LProj7
Eftersom ljudhastigheten är olika på olika ljud kommer ljudet från
u-båten röra sig i en kurva som kan beräknas och anpassas.
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 13
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
De 6 ”svårare” projekten
SProj10. Vindkastet – bollkast i sidvind
SProj11. Flödespaketet – partikelflöde förbi en cylinder
SProj12. Glödtråden – tråd het på mitten och kall i ändarna
SProj13. Kometsvansen – stoftsvans av kometdamm
SProj14. Strömkretsen – elektriskt svängningsförlopp
SProj15. Dubbelpendeln – här svänger det rejält
Dessa är mer omfattande och består av fler klurigheter och baseras också på ordinära differentialekvationer och består i beräkna och rita upp lösningar dessa och andra uppkommande
ekvationer.
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 14
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Vindkastet, SProj10
…
där man ska beräkna och anpassa bollbanan efter vinden, införa
studsar, slå ner en grej från en stolpe, rita i 3D.
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 15
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Svängning i strömkrets, SProj14
…
där man ska studera elektriska svängningen i en krets med
kondensator och spole med flera alternativa metoder, och göra en
uppdelning i sinusfunktioner (Fourieranalys).
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 16
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Exempel Dubbelpendeln, SProj15
…
som går ut på att lösa detta system av differentialekvationer
i två ”studier” med olika parametrar och att därur finna lämpliga
startvinklar för periodisk svängning.
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 17
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad
Fortsättningskurser, valfria för intresserade
DD1321 Tillämpad programmering och datalogi, 9 hp, per.2-4
Programmering i Python. Programkvalitet. Provning och felsökning.
Särfall. Systemanrop. Biblioteksrutiner.
Abstrakta datatyper, stack, kö, träd. Sökning, sortering, rekursion.
Hashning, sökträd, problemträd.
C-program, typer, kompilering och make-filer.
SF2520 Tillämpade numeriska metoder, 7,5 hp, per.1-2
Numerisk behandling av ordinära och partiella differentialekvationer med
finita differensmetoder och finita elementmetoder samt stabilitet och
noggrannhet.
Tillämpningar från ingenjörs- och naturvetenskap.
Baseras på numerisk linjär algebra, snabba algoritmer för egenvärden,
matris- och singulärvärdesfaktorisering.
Yngve Sundblad
Föreläsning 14 sid. 18
SF 1518/19 ht 2015
ACPU - 29 January 2004
3 november
Yngve Sundblad