N E T S I L E FIAT Fiat 124 Sport-special Fiat Barchetta - Den lilla båten Coupé Fiats historia numero 1 2015 med s s ic c lu b a l c t ia f r fö l e m st id n in g FIATELISTEN Nummer 1 2015 Medlemstidning för Fiat Classic Club. Tidningen utkommer under 2015 med fyra nummer. Grundad 1981. ANSVARIG UTGIVARE Jan Bertilsson Brinkabo, 361 92 Emmaboda 0471-220 30 REDAKTÖR Magnus Persson Tämta Skattegården, 513 93 Fristad 033-26 20 69 innehåll Ordföranden har ordet Jubileumsträff i bengtsfors 3 4-5 ORIGINAL & UTSTYRSEL Bengt Hörgerud Malmöv. 39, 282 32 Tyringe 0760-45 70 75 TRYCKERI Trydells Industrigatan 8, 312 34 Laholm Fiat 124 sport 6-12 Vägen tillbaka 13-16 Fiats största sportbilssuccé 0430-73100 OMSLAGSBILDEN Fiat Barchetta Bild: Reklambild från Fiat STYRELSEN Ordförande Dan Elmström Kyrkogatan 13, 282 31 Tyringe 0451-513 45 Sekreterare Åke Blomsterberg Dammfrivägen 52 D, 217 63 Malmö 040-96 72 96 / 0702-89 19 98 Kassör Kjell Helgesson Elofsbacke 1 59341 Västervik 0490-30603 Klubbmästare Morgan Andreasson Atteköpsv. 112 26996 Båstad 0707-468150 Barchetta16-17 Den lilla båten Första sommaren 18-20 Coupéns historik 21-22 I min Barchetta Ett retrospektiv mekarhörnan23-24 Forum för Fiatelister där vi delar med oss av tips & trix inom hobbyn Skaraborgs sportvagnsklubb 25 Inbjudan Till salu 25 Webmaster Åke Blomsterberg info@fiatclassicclub.se Notiser26 Ledamot Christina Lundh LIndsberg 13, 148 97 Sorunda 08-530 403 56 Träffkalender 2015 27-28 EFTERTRYCK Eftertryck utan medgivande är ej tillåtet. NÄSTA NUMMER Nästa nummer beräknas utkomma i maj 2015. Manus- och presstopp den 15 april. HEMSIDA www.fiatclassicclub.se PLUSGIRO 49 34 28-7 Norge PG: 0533 3551413 Sommarträff 2015 Fiat coupé 20V turbo 29 30-31 Jubileumsträff i Bengtsfors Till sommaren kommer det att bli ett mycket speciellt jubiléum i Bengtsfors då bygdens store son Erik Berger fyller 90 år. Erik är en legend inom svensk motorsport med bl a 10 SM guld och sammanlagt 24 SM-medaljer! Hans födelsedag är den 18:e juli och då blir det stort partaj i Bengtsfors. Bengtsfors MotorClub fyller dessutom 65 år och tillsammans skall vi fira detta genom att arrangera en rallysprint för rally och racingbilar den 17:e juli. Vi vädjar också till alla bilklubbar att förlägga sin sommarträff i Bengtsfors där vi bereder plats för er i och vid Bengtsfors folkpark. Vi vill göra en speciell utställning som helst skall innehålla alla de bilar som Erik har tävlat med i sitt liv. Anledningen till att jag skriver till er är för att han började sin tävlingskarriär i just Fiat! 1956 köpte Erik en Fiat 1100 TV som han skulle använda till rally, racing och isracing. Den följdes av Fiat 1200 och Fiat 2100 som han bl a vann Midnattsolsrallyt med 1960! Min vädjan till er är dels att göra reklam för detta unika evenemang samt om ni vill göra ett upprop bland era medlemmar om det finns någon som har dessa tre bilmodeller och som kan tänkas ställa ut dessa i Bengtsfors nämda helg. Om det dessutom som har någon av dessa bilar i tävlingstrim är det ännu trevligare om denne någon vill vara med och köra själva tävlingen också. Tackar på förhand! Bengt-Åce Gustavsson – www.racefoto.se Erik Bergers presschef och coordinator för jubiléet 4 5 fiat 124 sport Fiats största sportbilssucce 1966 var FIAT världens till storlek femte biltillverkare. Sextiotalet var också början till en total modellförnyelse hos Fiat. Modellprogrammet började bli lite omodernt. Första beviset för den nya Fiat-generationen var modell 124, den s.k. ”Europabilen”, som visades upp första gången på Genèveutställningen i mars 1966. Den nya 124:an var en fyrkantig ”låda” med bra utrymmen för både passagerare och bagage. Bilen var försedd med en rak 4-cylindrig toppventilmotor med gjutjärnsblock, 5-lagrad vevaxel och topplock i aluminium. Cylindervolymen var 1.197cc och på 60 hk/DIN vid 5.600 varv. Ventilerna påverkades av stötstänger på traditionellt sätt och kamaxeln drevs av kedja. Hjulupphängningen var av enkel men robust konstruktion. Bak stel bakaxel med spiralfjädrar, två längsgående bärarmar och ett panhardstag. Fram var dubbla bärarmar och spiralfjädrar, hydrauliska stötdämpare runt om samt krängningshämmare både bak och fram. Bilen mottogs mycket positivt och utsågs bl.a. till ”Årets Bil” i många länder. Flera olika varianter kom efterhand, t.ex. en herrgårdsvagn 1967, en vassare version ”Special” 1968 och en ännu vassare modell ”Special T” 1970. Basmodellen med lokala avvikelser, licenstillverkades i flera länder, i Spanien som Seat, i Turkiet som Murat, i Indien som PREMIER och dåvarande Sovjetunionen, numera Ryssland som Zjiguli (på exportmarknaderna under namnet Vaz Lada) där den tillvekades till och med år 2012 i uppdaterad version. Sportvariant 6 Så snart bilen blev offentlig i Italien började många karosserimakare att bygga specialkarosser. Bland annat gjordes några öppna versioner på den befintliga karossen – man sågade helt enkelt av taket och satte på en sufflett! De välkända karosseriskräddarna Moretti och Vignale tog också fram ett par mycket vackra Coupémodeller. Spekulationerna började surra om att Fiat själva skulle presentera en sportigare variant på 124:ans bottenplatta. Visserligen fanns flera sportvagnar i produktionen, 1500 och 1600 S Cabriolet samt 2300 Coupé och inte minst de mycket populära modellerna 850 Coupé och 850 Spider. På Turinutställningen i november 1966 hände det! Fiat hade uppdragit åt Pininfarina att ta fram en öppen sportmodell. Fiat 124 Sport Spider presenterades och väckte allas beundran! Det var sannerligen en mycket intressant bil ur flera synpunkter. På samma bottenplatta men med kortare axelavstånd, 2.280 mm mot Sedanens 2.420 mm, hade Pininfarina lyckats ta fram en smäcker och fin kaross. Viktfördelningen var 57,2 % fram och 42,8 % bak. Faktum är att modellen, i uppdaterade versioner, tillverkades ända fram till sommaren 1985. Ny motor Bilen var utrustad med en ny motor. Konstruktören var den välkände motoringenjören Aurelio Lampredi. På det befintliga gjutjärnsblocket hade man tagit fram ett nytt topplock i aluminium med dubbla överliggande kamaxlar drivna av en tandad rem. Detta blev den första storserietillverkade bilen med denna tysta och driftsäkra konstruktion. Visserligen fanns en liknande konstruktion av tyska Glas, men dessa vagnar tillverkades endast i mindre antal och hade bara en överliggande kamaxel. Motorn var av s.k. Cross-flow typ, dvs. med förgasare och utblås på var sin sida för rätt andning. En dubbelports Weberförgasare med mekanisk bränslepump ombesörjde bränsletillförseln. Förbränningsrummen var av hemisfärisk konstruktion och vevaxeln naturligtvis femlagrad. Motorn hade borrats upp till 1.438 cc och utvecklade 90 hk/DIN vid 6.500 varv, vilket motsvarar en litereffekt på 62,6 hk. Kompressionen var 8,9:1. Bästa vridmoment var 11 kgm vid 3.600 varv. Överliggande kamaxlar hade tidigare inneburit ett tidsödande och dyrbart arbete med ventiljusteringen. Fiat löste detta på ett enkelt och genialt sätt. På ventilfjädrarna monterades en hylsa och mellan denna hylsa och kamnockarna placerades distansbrickor. Genom ett specialverktyg låstes kamaxeln i rätt läge och därefter kunde distansbrickan lätt utbytas till lämplig dimension för erhållande av rätt ventilspel. Konstruktionen hängde sedan med på Fiat:s modeller långt in på 90-talet då hydrauliska ventillyftare infördes. Kylsystemet var väl tilltaget och kopplat till en s.k. elektromagnetisk kylfläkt av samma typ som tidigare fanns bl.a. på Fiat 1300/1500. Smörjningen skedde med en normal kugghjulspump. Intressant är att det fanns dubbla oljerenare, den ena av fullflödestyp med utbytbar renarpatron, den andra av centrifugaltyp. 5-växlad låda Genom en nästan nykonstruerad 5-växlad växellåda fördelades kraften ut till drivhjulen. Lådan var naturligtvis helsynkroniserad. Första exemplaren av växellådan fanns på de sista modellerna av 1600 S med OSCA-motorn som utgick ur produktionen sommaren 1966. Framvagns- och bakvagnsupphängningarna var av samma konstruktion som vanliga Sedanmodellen, dock med modifierade stötdämpare. När det gällde styrningen höll Fiat kvar vid typen skruv och rulle med styrdämpare, som trots allt var ganska precis. Tre rattvarv krävdes för fullt hjulutslag men vändradien var tyvärr något stor, 11,2 meter. Bromssystemet var självfallet dimensionerat för de fartresurser som bilen hade, toppfart 170 km/tim och acceleration 0-100 på ca 13,5 sekunder. Stående kilometern 7 skedde i samband med att Coupémodellen började produceras, som alltså hade denna utrustning från början. Tekniskt modern avverkades på 34,0 sekunder. Detta var mycket bra siffror för snart 50 år sedan! 124 Sport Spider var alltså inte enbart en modern sportbil utseendemässigt utan tekniken var även den av modernaste slag. För snart 50 år sedan började Fiat serietillverka bilar med teknik som ännu idag står sig mycket väl. Närmsta konkurrenter var exempelvis Alfa Romeo Spider, Lancia Fulvia, MGB, Triumph m.fl. I jämförelse med Fiat var de engelska konkurrenterna fortfarande kvar på ”stenåldersnivå” med sina osynkroniserade växellådor, omoderna karosser, gamla motorer och inte minst dåliga vägegenskaper (t.ex. Triumph Spitfire). I boken Fiat Sports Car säger den engelska författaren Graham Robson: ”for every MGB, Austin Healy Sprite och Morgan there has been a contemporary competitive FIAT” Skivor runt om med diameter 227 mm, bromskraftsregulator och servo såg till att stoppsträckan blev så kort som möjlig! Fortfarande var det dock bara 1-krets bromssystem. Rosor från Pressen Däckutrustningen var för den tiden normal, Pirelli Cinturato radialdäck med dimensionen 165x13” på 5” stålfälgar. Magnesiumfälgar från Cromodora fanns som extra tillbehör för den som ville kosta på lite extra. Elsystemet var på 12 V med 400 W likströmsgenerator och startmotor på 0,8 kW. Men efter ganska kort tid monterades kraftigare elkomponenter. Från motornr 969 en ny växelströmsgenerator på hela 770 W och startmotorns effekt höjdes till 1,3 kW från motornr 877. Förändringarna Hur mottogs den då av motorjournalisterna? Jo, dom var otroligt positiva både ute i Europa och här hemma. Här några utdrag ur dåtidens tidskrifter: ”När Italienare gör något sportigt nöjer de sig inte med ett sportigt utseende. Det måste även finnas något extra under plåten” (Motor). ”We see the Fiat 124 Spider as a milestone - the beginning of the end of the hardship sports car. It´s the only machine in its class in which we´d enjoy taking a long trip” (Car & Driver). ”Klarade alla undanmanöverprover med utmärkt betyg” (Motor). ”An attractive newcomer” (Autocar). 8 Nästa sensation! Om Spidermodellen fick ett mycket gott mottagande så var det inget mot nästa sensation som Fiat kom med. På Genèveutställningen i mars 1967 presenterades en Coupémodell, Fiat 124 Sport Coupé 1400. En riktig sportbil med plats för fyra och dessutom med ett bra bagageutrymme. Karossen, som Fiat:s egen formgivningsavdelning Centro Stile ritat, väckte stor beundran. Sällan har väl en så snygg kaross skådats, låg front, tvärt avhugget bakparti. Inget nödsäte bak utan hygglig plats för två personer av normallängd. Allt detta på en bil som trots allt bara var 4 meter och 11,5 cm mellan stötfångarna!! Axelavståndet var i motsats till Spidern inte förkortat utan detsamma som Sedanmodellen, dvs. 2.242 mm. Fiat:s nya Sportcoupé kom att stå förebild för en mängd olika sportcoupér som sedermera skulle produceras av konkurrenterna, men ingen av ”kopiorna” kunde uppvisa de tekniska lösningar som Fiat hade. Tekniskt var Spidern och Coupén identiska. Coupén hade dock 4-växlad växellåda. Skälet för detta angavs till att Coupéns vikt var högre och 5:an blev då för svag. Senare erbjöds dock den 5-växlade lådan som tillbehör. Sverigeversionen fick den som standard. Instrumentpanelen var helt olika i utförande men med samma runda mätare från Veglia Borletti. Komplett med både varvräknare och oljetrycksmätare. Dessutom finesser som vindrutetorkare med pausfunktion och reostatsstyrd hastighet, för att bara nämna några av finesserna! Föll i trans Om motorjournalisterna var positiva till Spidern så var omdömena ännu positivare för Coupén. Överallt föll man mer eller mindre i trance, här några av många utdrag: ”Here is a bang up-to-date sports car... fantastic roadholdning” Autocar ”Der kurvenkünstler, hohe fahrsicherheit, kultivierten motor” Auto motor und Sport ”Den måste utan tvekan klassificeras som en äkta GT-bil, ovanligt vettig sportbil, bättre än Volvo P1800 och MGBGT” C.G.Hammarlund i tidningen SE ”En riktig sportvagn med förnämliga köregenskaper och raffigt utseende” Vi Bilägare Båda modellerna tillverkades utan större förändringar t.o.m. 1969. Mindre förändringar och förbättringar skedde underhand, exempelvis ändrade dörrlås, p.g.a. nya säkerhetsbestämmelser. Synliga förändringar 1970 kom de första stora förändringar som även var synliga. Coupén fick bl.a. en ny front med dubbla strålkastare och halogenljus som gav ett utomordentligt bra ljus. Även baklamporna förändrades och blev dubbelt så stora som tidigare. Den främre stötfångaren fick inbyggda parkerings/ blinkerslampor och ventilationsrutorna på dörrarna blev ett nummer mindre. Den tidigare träimitationen i instrumentpanelen byttes ut mot en svart galonliknande panel. Spidern fick bl.a. ändrat mönster i grillen och en 9 motorhuv med ett par bulor på för att få plats med den nya motorn. Den plastiga galonklädseln i Coupén ersattes av tyg med kantskoningar i galon och båda versionerna fick nackstöd. Instrumentpanelen kompletterades med en klocka. De förkromade sargarna kring instrumenten byttes ut mot svartlackerade på de nya modellerna. Coupén fick eluppvärmd bakruta som standard i Sverige. Men, den mest intressanta nyheten var den nya motorn på 1.608 cc och 110 hk/DIN vid 6.400 varv med kompressionsförhållande 9,8:1. Motorn var kvadratisk, dvs slaglängd och cylinderdiameter var lika, 80x80 mm. Bästa vridmoment var 14 kgm vid 3.800 varv. Men det var en mycket flack kurva, mellan 2.100 varv och 6.500 varv låg värdet över 12 kgm. Den var försedd med dubbla Weberförgasare typ 40IDF 10/11, alternativt Solex C40 PII6. Bättre vridmoment Nu fanns det som många saknat, nämligen bättre vridmoment, accelerations- och fartresurser som låg ett steg före konkurrenterna. Toppfarten var över 180 km/tim och accelerationen 0-100 ca 10,5 sekunder. Som extrautrustning fanns Cromodorafälgar i aluminiumlegering. I Sverige blev denna standardutrustning. Redan 1970 hade Sverige infört ”egna” avgasbestämmelser vilket innebar att 124 Coupén inte såldes som 1970 års modell. Först 1971 kom 1608 cc - versionen hit och då försedd med en tvåports Weberförgasare, typ 34 DCHE/20 monterad på ett annat insugningsrör. Det var för övrigt samma förgasarbestyckning som fanns på modell 125 Special. Trots utbytet av förgasarna lyckades Fiat ta ut 110 hk/DIN, dvs. samma som för motorn med dubbelförgasarna. Kraftigare koppling med 215 mm diameter monterades för att matcha den högre motoreffekten. Den elektromagnetiska kylfläkten ersattes av en termostatstyrd elfläkt. Kylsystemet modifierades så tillvida att termostaten flyttades från topplocket och monterades separat mellan ett par kylarslangar utanför motorblocket, detta för att få jämnare temperatur på topplocket. Centrifugaloljefiltret försvann också på den nya motorn. Tvåkrets bromssystem infördes och bidrog till ökad säkerhet. I övrigt var bromssystemet oförändrat och klarade de högre fartresurserna väl. Den nya modellen 10 kunde också erhållas med den gamla 1438 cc - motorn, men såldes inte i Sverige. Priset steg Tyvärr steg priset ganska mycket för den nya modellen, 1971 års pris var ca 26.300 kr. Första 1400-modellen kostade ca 19.900 kr. Det innebar att den nya modellen inte blev lika efterfrågad. Den gamla 1400-modellen var Sveriges mest sålda sportbil 1968/69! Kritiken från motorpressen var dock fortfarande mycket positiv! Nya motorer Hösten 1972 kom nästa stora förändring. Fr.o.m. 1973 års modell kom två helt nya motorer på 1.592 cc resp. 1.756 cc. Fiat 132 hade presenterats och för att rationalisera försvann de gamla 1.438 cc- och 1.608cc -motorerna och ersattes av samma motorer som monterades i den nya 132-modellen, dock något modifierade för sportmodellerna. Coupé och Spiderköparna erbjöds inte mindre än 4 olika versioner av de nya motorerna, dels 1600-versionen med 104 alt. 108 hk/DIN och dels 1800-versionen med 114 alt. 118 hk/ DIN. Köparen kunde också välja mellan 4- eller 5-växlad växellåda. I Sverige såldes endast modellen med den stora motorn på 118 hk/DIN och med den 5-växlade lådan, då kallad Fiat 124 Sport Coupé 1800. Max-effekten togs ut vid 6.000 varv och bästa vridmoment var 15,6 kgm vid 4.000 varv. Den mekaniska bränslepumpen ersattes av en elektrisk pump. I övrigt var det inga större förändringar. De verkligt större förändringarna gjordes på karossen som nu fick helt ny front, ändrat bakparti med större bagagelucka och stående bakljus. Stora kraftigare stötfångare både fram och bak förhöjde inte designen! Coupén försågs även med genomventilation bakom de bakre sidorutorna som samtidigt blev något mindre. En kraftig skyddslist monterades på karossidorna. Stolar och säten blev helt tygklädda och dörrpanelerna fick nytt utseende. Instrumentpanelen förändrades tyvärr till det sämre. Den praktiska nedfällbara lådan under panelen utbyttes mot ett öppet fack samt en liten hylla. Den tidigare svartklädda panelen där alla trevliga instrument fanns fick en mönstrad aluminiumbakgrund för att matcha rattekrarna som nu var
© Copyright 2024