Fiatelisten 1-15_web

N
E
T
S
I
L
E
FIAT
Fiat 124 Sport-special
Fiat Barchetta - Den lilla båten
Coupé Fiats historia
numero 1 2015
med
s s ic c lu b
a
l
c
t
ia
f
r
fö
l e m st id n in g
FIATELISTEN
Nummer 1 2015
Medlemstidning för Fiat Classic Club.
Tidningen utkommer under 2015 med
fyra nummer. Grundad 1981.
ANSVARIG UTGIVARE
Jan Bertilsson
Brinkabo, 361 92 Emmaboda
0471-220 30
REDAKTÖR
Magnus Persson
Tämta Skattegården, 513 93 Fristad
033-26 20 69
innehåll
Ordföranden har ordet
Jubileumsträff i bengtsfors
3
4-5
ORIGINAL & UTSTYRSEL
Bengt Hörgerud
Malmöv. 39, 282 32 Tyringe
0760-45 70 75
TRYCKERI
Trydells
Industrigatan 8, 312 34 Laholm
Fiat 124 sport
6-12
Vägen tillbaka
13-16
Fiats största sportbilssuccé
0430-73100
OMSLAGSBILDEN
Fiat Barchetta
Bild: Reklambild från Fiat
STYRELSEN
Ordförande
Dan Elmström
Kyrkogatan 13, 282 31 Tyringe
0451-513 45
Sekreterare
Åke Blomsterberg
Dammfrivägen 52 D, 217 63 Malmö
040-96 72 96 / 0702-89 19 98
Kassör
Kjell Helgesson
Elofsbacke 1 59341 Västervik
0490-30603
Klubbmästare
Morgan Andreasson
Atteköpsv. 112 26996 Båstad
0707-468150
Barchetta16-17
Den lilla båten
Första sommaren
18-20
Coupéns historik
21-22
I min Barchetta
Ett retrospektiv
mekarhörnan23-24
Forum för Fiatelister där vi delar med oss av tips & trix inom hobbyn
Skaraborgs sportvagnsklubb
25
Inbjudan
Till salu
25
Webmaster
Åke Blomsterberg
info@fiatclassicclub.se
Notiser26
Ledamot
Christina Lundh
LIndsberg 13, 148 97 Sorunda
08-530 403 56
Träffkalender 2015
27-28
EFTERTRYCK
Eftertryck utan medgivande är ej t­illåtet.
NÄSTA NUMMER
Nästa nummer beräknas utkomma i
maj 2015. Manus- och presstopp den
15 april.
HEMSIDA
www.fiatclassicclub.se
PLUSGIRO
49 34 28-7
Norge PG: 0533 3551413
Sommarträff 2015
Fiat coupé 20V turbo
29
30-31
Jubileumsträff i Bengtsfors
Till sommaren kommer det att bli ett mycket speciellt
jubiléum i Bengtsfors då bygdens store son Erik Berger
fyller 90 år.
Erik är en legend inom svensk motorsport med bl a
10 SM guld och sammanlagt 24 SM-medaljer! Hans
födelsedag är den 18:e juli och då blir det stort partaj
i Bengtsfors.
Bengtsfors MotorClub fyller dessutom 65 år och
tillsammans skall vi fira detta genom att arrangera en
rallysprint för rally och racingbilar den 17:e juli.
Vi vädjar också till alla bilklubbar att förlägga sin
sommarträff i Bengtsfors där vi bereder plats för er i
och vid Bengtsfors folkpark.
Vi vill göra en speciell utställning som helst skall
innehålla alla de bilar som Erik har tävlat med i sitt
liv. Anledningen till att jag skriver till er är för att han
började sin tävlingskarriär i just Fiat!
1956 köpte Erik en Fiat 1100 TV som han skulle
använda till rally, racing och isracing. Den följdes
av Fiat 1200 och Fiat 2100 som han bl a vann
Midnattsolsrallyt med 1960!
Min vädjan till er är dels att göra reklam för detta
unika evenemang samt om ni vill göra ett upprop
bland era medlemmar om det finns någon som har
dessa tre bilmodeller och som kan tänkas ställa ut
dessa i Bengtsfors nämda helg. Om det dessutom som
har någon av dessa bilar i tävlingstrim är det ännu
trevligare om denne någon vill vara med och köra
själva tävlingen också.
Tackar på förhand!
Bengt-Åce Gustavsson – www.racefoto.se
Erik Bergers presschef och coordinator för jubiléet
4
5
fiat 124 sport
Fiats största sportbilssucce
1966 var FIAT världens till storlek femte biltillverkare.
Sextiotalet var också början till en total modellförnyelse
hos Fiat. Modellprogrammet började bli lite omodernt.
Första beviset för den nya Fiat-generationen var modell
124, den s.k. ”Europabilen”, som visades upp första gången
på Genèveutställningen i mars 1966.
Den nya 124:an var en fyrkantig ”låda” med bra
utrymmen för både passagerare och bagage. Bilen var
försedd med en rak 4-cylindrig toppventilmotor med
gjutjärnsblock, 5-lagrad vevaxel och topplock i aluminium.
Cylindervolymen var 1.197cc och på 60 hk/DIN vid 5.600
varv. Ventilerna påverkades av stötstänger på traditionellt
sätt och kamaxeln drevs av kedja. Hjulupphängningen var
av enkel men robust konstruktion. Bak stel bakaxel med
spiralfjädrar, två längsgående bärarmar och ett panhardstag.
Fram var dubbla bärarmar och spiralfjädrar, hydrauliska
stötdämpare runt om samt krängningshämmare både bak
och fram.
Bilen mottogs mycket positivt och utsågs bl.a. till ”Årets Bil”
i många länder. Flera olika varianter kom efterhand, t.ex. en
herrgårdsvagn 1967, en vassare version ”Special” 1968 och
en ännu vassare modell ”Special T” 1970. Basmodellen med
lokala avvikelser, licenstillverkades i flera länder, i Spanien
som Seat, i Turkiet som Murat, i Indien som PREMIER och
dåvarande Sovjetunionen, numera Ryssland som Zjiguli
(på exportmarknaderna under namnet Vaz Lada) där den
tillvekades till och med år 2012 i uppdaterad version.
Sportvariant
6
Så snart bilen blev offentlig i Italien började många
karosserimakare att bygga specialkarosser. Bland annat
gjordes några öppna versioner på den befintliga karossen
– man sågade helt enkelt av taket och satte på en sufflett!
De välkända karosseriskräddarna Moretti och Vignale
tog också fram ett par mycket vackra Coupémodeller.
Spekulationerna började surra om att Fiat själva skulle
presentera en sportigare variant på 124:ans bottenplatta.
Visserligen fanns flera sportvagnar i produktionen, 1500
och 1600 S Cabriolet samt 2300 Coupé och inte minst de
mycket populära modellerna 850 Coupé och 850 Spider. På
Turinutställningen i november 1966 hände det! Fiat hade
uppdragit åt Pininfarina att ta fram en öppen sportmodell.
Fiat 124 Sport Spider presenterades och väckte allas
beundran! Det var sannerligen en mycket intressant bil
ur flera synpunkter. På samma bottenplatta men med
kortare axelavstånd, 2.280 mm mot Sedanens 2.420 mm,
hade Pininfarina lyckats ta fram en smäcker och fin kaross.
Viktfördelningen var 57,2 % fram och 42,8 % bak. Faktum
är att modellen, i uppdaterade versioner, tillverkades ända
fram till sommaren 1985.
Ny motor
Bilen var utrustad med en ny motor. Konstruktören var
den välkände motoringenjören Aurelio Lampredi. På
det befintliga gjutjärnsblocket hade man tagit fram ett
nytt topplock i aluminium med dubbla överliggande
kamaxlar drivna av en tandad rem. Detta blev den första
storserietillverkade bilen med denna tysta och driftsäkra
konstruktion. Visserligen fanns en liknande konstruktion av
tyska Glas, men dessa vagnar tillverkades endast i mindre
antal och hade bara en överliggande kamaxel.
Motorn var av s.k. Cross-flow typ, dvs. med förgasare och
utblås på var sin sida för rätt andning. En dubbelports
Weberförgasare med mekanisk bränslepump ombesörjde
bränsletillförseln. Förbränningsrummen var av hemisfärisk
konstruktion och vevaxeln naturligtvis femlagrad. Motorn
hade borrats upp till 1.438 cc och utvecklade 90 hk/DIN
vid 6.500 varv, vilket motsvarar en litereffekt på 62,6 hk.
Kompressionen var 8,9:1. Bästa vridmoment var 11 kgm vid
3.600 varv. Överliggande kamaxlar hade tidigare inneburit
ett tidsödande och dyrbart arbete med ventiljusteringen.
Fiat löste detta på ett enkelt och genialt sätt. På
ventilfjädrarna monterades en hylsa och mellan denna
hylsa och kamnockarna placerades distansbrickor. Genom
ett specialverktyg låstes kamaxeln i rätt läge och därefter
kunde distansbrickan lätt utbytas till lämplig dimension för
erhållande av rätt ventilspel. Konstruktionen hängde sedan
med på Fiat:s modeller långt in på 90-talet då hydrauliska
ventillyftare infördes. Kylsystemet var väl tilltaget och
kopplat till en s.k. elektromagnetisk kylfläkt av samma typ
som tidigare fanns bl.a. på Fiat 1300/1500. Smörjningen
skedde med en normal kugghjulspump. Intressant är att
det fanns dubbla oljerenare, den ena av fullflödestyp med
utbytbar renarpatron, den andra av centrifugaltyp.
5-växlad låda
Genom en nästan nykonstruerad 5-växlad växellåda
fördelades kraften ut till drivhjulen. Lådan var naturligtvis
helsynkroniserad. Första exemplaren av växellådan fanns
på de sista modellerna av 1600 S med OSCA-motorn som
utgick ur produktionen sommaren 1966.
Framvagns- och bakvagnsupphängningarna var av samma
konstruktion som vanliga Sedanmodellen, dock med
modifierade stötdämpare. När det gällde styrningen höll
Fiat kvar vid typen skruv och rulle med styrdämpare,
som trots allt var ganska precis. Tre rattvarv krävdes för
fullt hjulutslag men vändradien var tyvärr något stor, 11,2
meter. Bromssystemet var självfallet dimensionerat för de
fartresurser som bilen hade, toppfart 170 km/tim och
acceleration 0-100 på ca 13,5 sekunder. Stående kilometern
7
skedde i samband med att Coupémodellen började
produceras, som alltså hade denna utrustning från början.
Tekniskt modern
avverkades på 34,0 sekunder. Detta var mycket bra siffror
för snart 50 år sedan!
124 Sport Spider var alltså inte enbart en modern sportbil
utseendemässigt utan tekniken var även den av modernaste
slag. För snart 50 år sedan började Fiat serietillverka
bilar med teknik som ännu idag står sig mycket väl.
Närmsta konkurrenter var exempelvis Alfa Romeo Spider,
Lancia Fulvia, MGB, Triumph m.fl. I jämförelse med
Fiat var de engelska konkurrenterna fortfarande kvar på
”stenåldersnivå” med sina osynkroniserade växellådor,
omoderna karosser, gamla motorer och inte minst dåliga
vägegenskaper (t.ex. Triumph Spitfire). I boken Fiat Sports
Car säger den engelska författaren Graham Robson: ”for
every MGB, Austin Healy Sprite och Morgan there has
been a contemporary competitive FIAT”
Skivor runt om med diameter 227 mm, bromskraftsregulator
och servo såg till att stoppsträckan blev så kort som möjlig!
Fortfarande var det dock bara 1-krets bromssystem.
Rosor från Pressen
Däckutrustningen var för den tiden normal, Pirelli
Cinturato radialdäck med dimensionen 165x13” på
5” stålfälgar. Magnesiumfälgar från Cromodora fanns
som extra tillbehör för den som ville kosta på lite extra.
Elsystemet var på 12 V med 400 W likströmsgenerator
och startmotor på 0,8 kW. Men efter ganska kort tid
monterades kraftigare elkomponenter. Från motornr 969 en
ny växelströmsgenerator på hela 770 W och startmotorns
effekt höjdes till 1,3 kW från motornr 877. Förändringarna
Hur mottogs den då av motorjournalisterna? Jo, dom var
otroligt positiva både ute i Europa och här hemma. Här
några utdrag ur dåtidens tidskrifter:
”När Italienare gör något sportigt nöjer de sig inte med
ett sportigt utseende. Det måste även finnas något extra
under plåten” (Motor).
”We see the Fiat 124 Spider as a milestone - the beginning
of the end of the hardship sports car. It´s the only machine
in its class in which we´d enjoy taking a long trip” (Car &
Driver).
”Klarade alla undanmanöverprover med utmärkt betyg”
(Motor).
”An attractive newcomer” (Autocar).
8
Nästa sensation!
Om Spidermodellen fick ett mycket gott mottagande så var
det inget mot nästa sensation som Fiat kom med.
På Genèveutställningen i mars 1967 presenterades en
Coupémodell, Fiat 124 Sport Coupé 1400. En riktig
sportbil med plats för fyra och dessutom med ett bra
bagageutrymme.
Karossen, som Fiat:s egen formgivningsavdelning Centro
Stile ritat, väckte stor beundran. Sällan har väl en så
snygg kaross skådats, låg front, tvärt avhugget bakparti.
Inget nödsäte bak utan hygglig plats för två personer av
normallängd. Allt detta på en bil som trots allt bara var 4
meter och 11,5 cm mellan stötfångarna!! Axelavståndet var
i motsats till Spidern inte förkortat utan detsamma som
Sedanmodellen, dvs. 2.242 mm.
Fiat:s nya Sportcoupé kom att stå förebild för en mängd
olika sportcoupér som sedermera skulle produceras av
konkurrenterna, men ingen av ”kopiorna” kunde uppvisa de
tekniska lösningar som Fiat hade.
Tekniskt var Spidern och Coupén identiska. Coupén
hade dock 4-växlad växellåda. Skälet för detta angavs
till att Coupéns vikt var högre och 5:an blev då för svag.
Senare erbjöds dock den 5-växlade lådan som tillbehör.
Sverigeversionen fick den som standard.
Instrumentpanelen var helt olika i utförande men med
samma runda mätare från Veglia Borletti. Komplett med
både varvräknare och oljetrycksmätare. Dessutom finesser
som vindrutetorkare med pausfunktion och reostatsstyrd
hastighet, för att bara nämna några av finesserna!
Föll i trans
Om motorjournalisterna var positiva till Spidern så var
omdömena ännu positivare för Coupén. Överallt föll man
mer eller mindre i trance, här några av många utdrag:
”Here is a bang up-to-date sports car... fantastic
roadholdning” Autocar
”Der kurvenkünstler, hohe fahrsicherheit, kultivierten
motor” Auto motor und Sport
”Den måste utan tvekan klassificeras som en äkta GT-bil,
ovanligt vettig sportbil, bättre än Volvo P1800 och MGBGT” C.G.Hammarlund i tidningen SE
”En riktig sportvagn med förnämliga köregenskaper och
raffigt utseende” Vi Bilägare
Båda modellerna tillverkades utan större förändringar
t.o.m. 1969. Mindre förändringar och förbättringar
skedde underhand, exempelvis ändrade dörrlås, p.g.a. nya
säkerhetsbestämmelser.
Synliga förändringar
1970 kom de första stora förändringar som även var synliga.
Coupén fick bl.a. en ny front med dubbla strålkastare och
halogenljus som gav ett utomordentligt bra ljus. Även
baklamporna förändrades och blev dubbelt så stora som
tidigare. Den främre stötfångaren fick inbyggda parkerings/
blinkerslampor och ventilationsrutorna på dörrarna
blev ett nummer mindre. Den tidigare träimitationen i
instrumentpanelen byttes ut mot en svart galonliknande
panel. Spidern fick bl.a. ändrat mönster i grillen och en
9
motorhuv med ett par bulor på för att få plats med den
nya motorn. Den plastiga galonklädseln i Coupén ersattes
av tyg med kantskoningar i galon och båda versionerna
fick nackstöd. Instrumentpanelen kompletterades med en
klocka. De förkromade sargarna kring instrumenten byttes
ut mot svartlackerade på de nya modellerna. Coupén fick
eluppvärmd bakruta som standard i Sverige. Men, den mest
intressanta nyheten var den nya motorn på 1.608 cc och 110
hk/DIN vid 6.400 varv med kompressionsförhållande 9,8:1.
Motorn var kvadratisk, dvs slaglängd och cylinderdiameter
var lika, 80x80 mm. Bästa vridmoment var 14 kgm vid
3.800 varv. Men det var en mycket flack kurva, mellan
2.100 varv och 6.500 varv låg värdet över 12 kgm. Den
var försedd med dubbla Weberförgasare typ 40IDF 10/11,
alternativt Solex C40 PII6.
Bättre vridmoment
Nu fanns det som många saknat, nämligen bättre
vridmoment, accelerations- och fartresurser som låg ett steg
före konkurrenterna. Toppfarten var över 180 km/tim och
accelerationen 0-100 ca 10,5 sekunder. Som extrautrustning
fanns Cromodorafälgar i aluminiumlegering. I Sverige
blev denna standardutrustning. Redan 1970 hade Sverige
infört ”egna” avgasbestämmelser vilket innebar att 124
Coupén inte såldes som 1970 års modell. Först 1971 kom
1608 cc - versionen hit och då försedd med en tvåports
Weberförgasare, typ 34 DCHE/20 monterad på ett annat
insugningsrör. Det var för övrigt samma förgasarbestyckning
som fanns på modell 125 Special. Trots utbytet av
förgasarna lyckades Fiat ta ut 110 hk/DIN, dvs. samma som
för motorn med dubbelförgasarna. Kraftigare koppling med
215 mm diameter monterades för att matcha den högre
motoreffekten. Den elektromagnetiska kylfläkten ersattes
av en termostatstyrd elfläkt. Kylsystemet modifierades
så tillvida att termostaten flyttades från topplocket och
monterades separat mellan ett par kylarslangar utanför
motorblocket, detta för att få jämnare temperatur på
topplocket. Centrifugaloljefiltret försvann också på den
nya motorn. Tvåkrets bromssystem infördes och bidrog
till ökad säkerhet. I övrigt var bromssystemet oförändrat
och klarade de högre fartresurserna väl. Den nya modellen
10
kunde också erhållas med den gamla 1438 cc - motorn, men
såldes inte i Sverige.
Priset steg
Tyvärr steg priset ganska mycket för den nya modellen, 1971
års pris var ca 26.300 kr. Första 1400-modellen kostade ca
19.900 kr. Det innebar att den nya modellen inte blev lika
efterfrågad. Den gamla 1400-modellen var Sveriges mest
sålda sportbil 1968/69! Kritiken från motorpressen var
dock fortfarande mycket positiv!
Nya motorer
Hösten 1972 kom nästa stora förändring. Fr.o.m. 1973 års
modell kom två helt nya motorer på 1.592 cc resp. 1.756 cc.
Fiat 132 hade presenterats och för att rationalisera försvann
de gamla 1.438 cc- och 1.608cc -motorerna och ersattes av
samma motorer som monterades i den nya 132-modellen,
dock något modifierade för sportmodellerna. Coupé och
Spiderköparna erbjöds inte mindre än 4 olika versioner av
de nya motorerna, dels 1600-versionen med 104 alt. 108
hk/DIN och dels 1800-versionen med 114 alt. 118 hk/
DIN. Köparen kunde också välja mellan 4- eller 5-växlad
växellåda. I Sverige såldes endast modellen med den stora
motorn på 118 hk/DIN och med den 5-växlade lådan, då
kallad Fiat 124 Sport Coupé 1800. Max-effekten togs ut
vid 6.000 varv och bästa vridmoment var 15,6 kgm vid
4.000 varv. Den mekaniska bränslepumpen ersattes av en
elektrisk pump. I övrigt var det inga större förändringar. De
verkligt större förändringarna gjordes på karossen som nu
fick helt ny front, ändrat bakparti med större bagagelucka
och stående bakljus. Stora kraftigare stötfångare både
fram och bak förhöjde inte designen! Coupén försågs
även med genomventilation bakom de bakre sidorutorna
som samtidigt blev något mindre. En kraftig skyddslist
monterades på karossidorna. Stolar och säten blev
helt tygklädda och dörrpanelerna fick nytt utseende.
Instrumentpanelen förändrades tyvärr till det sämre. Den
praktiska nedfällbara lådan under panelen utbyttes mot
ett öppet fack samt en liten hylla. Den tidigare svartklädda
panelen där alla trevliga instrument fanns fick en mönstrad
aluminiumbakgrund för att matcha rattekrarna som nu var