Hälsingestintan går i bräschen för spårbart etiskt kött
Livsviktigt För Sveriges Livsmedelshandlare NR 16 • 2015 Tema Kup marknoandgen Hälsingestintan går i bräschen för spårbart etiskt kött Så vill vi äta i Norden 2016 iFoodbag lanserar ny superkasse Tuffa förhandlingar väntar i avtalsrörelsen Innehåll • nr 16 | 2015 8 Hälsingestintan satsar på spårbarhet för sitt etiska kött. Nu kan konsumenterna scanna in en QR-kod på förpackningen och ta reda på allt ända ner till bonden 3 3 Ledaren Törnrosalandet håller på att vakna upp ur sin sömn. 4 – 5 Nyheter Utbildningen Säker i butik förnyad Nödställda får handla billig mat hos Matmissionen. 5 6 Tema Kupongmarknaden ”Extreme couponing” måste tas på allvar. 9 Utveckling Efter sju års utvecklingsarbete lanseras ”superkassen” som håller kylan. 10 Hallå Där! 6 Lena Ilkjaer, Chefredatör White Guide Nordic: Hur äter vi i framtiden? 2016 års Trender inom handel, mat & konsumtion. 12 Avtalsrörelsen Svensk Handels förhandlingschef, Mattias Dahl, rustar inför överläggningarna. 15 Gästkrönikör: Björn Eriksson 15 ”Riksbanken måste ta ansvar för kontanterna” Tidningen Livsviktigt ges ut av Livsmedelshandlarna som är en oberoende branschorganisation för handlarare inom dagligvaruhandeln. Livsmedelshandlaren kostar 800 kronor per år och ingår i serviceavgiften. Ansvarig utgivare och VD Pär Bygdeson Tryck Petra Lindberg, NittonDesign Redaktör Reporter/fotograf Marie Halldestam Claes Hallencreutz 2 Produktion Caleida Media Regeringsgatan 60 • 103 www.livsmedelshandlarna.se • Annonser victoria@caleidamedia.se johanna@caleidamedia.se 29 Stockholm 08-20 24 50 Twitter: @handlare • info@livsmedelshandlarna.se Ledare D Törnrosalandet håller på att vakna ur sin sömn et var en gång ett litet kungarike i norr. Tack vare hårt arbete, utbildning och ett pragmatiskt styre hade landet klarat sig undan krig och byggt upp en bra tillvaro för de flesta av sina invånare. Landet gick vidare i med att bygga allainser och blev för tjugo år sedan med i en klubb av länder för att ytterligare öka livskvaliteten hos befolkningen. Ny teknik krympte omvärlden, resor och varor från fjärran länder blev billiga och enkla att köpa. Invånarna i det lilla landet trodde att eftersom de levde i det bästa landet, ville nu alla andra bli som de. Att människor skulle vilja ha det på annat sätt var orimligt, bara man fick till ett samtal så skulle de förstå hur bra de skulle få det om de slutade med det de höll på med och började se saker på samma sätt som människorna i dt lilla landet i norr. Så de åkte runt och pratade och pratade, fast förvissade i tron att allt bara skulle bli bättre. Och eftersom alla problem var på väg att försvinna kunde landet avveckla sin armé, minska poliskåren och spara in pengar på tull och rättsväsende. För snart skulle alla vara glada och ingen skulle behöva dessa medeltida funktioner. haffade skurkarna. Om de som jobbade i butiken hade fångat en snattare kunde dock dröja upp till fyra, fem timmar innan polisen kom. Timmar då butiken fick bevaka den fångade till en kostnad av minst trehundra kronor i timmen. Efter att polisen hämtat skurken burkade det inte hända så mycket. Utredare och åklagare hade byggt upp en rutin som gick ut på att alla brott som bara gav böter brydde man sig inte om. Om brottet i butik gav lägre straff än andra brott som skurken gjort kom det inte med. Om sedan det andra brottet inte ledde till fällande dom var brottet i butik bortglömt. Skurkarna Törnrosalandet fanns dock vissa medeltida funktioner som lärde sig detta och insåg att brott i butik var okej att göra. Och det gjorde de. inte gick att avskaffa. Ofta och regelbundet, ibland dagligen. En av dessa var medborgarnas behov Men något började hända, kanske av att äta mat, och därför fanns det var det insikten om att det inte gick att på många håll, nästan i varje ort, en ha en helt öppen famn mot omeller flera världen, kanske var det terroaffärer som sålde mat. Utredare och åklagare rattentat i länder nära Törnrosalandet som fick medborgarna I matafhade byggt upp en rutin och till sist de styrande att inse fären handsom gick ut på att alla att vi behöver kontroll av att lade mänbrott som bara gav böter lagar och regler gäller. niskor mat, brydde man sig inte om. i allt högre akta började Törnutsträckning roslandet att vakna ur skulle just maten vara närproducerad sin tjugoåriga sömn och och gärna ekologisk. Trots att det lilla yrvaket notera att det fanns fullt med landet var öppet och tolerant. Men luckor landet som behövde bli tilltäppmataffären var även skådeplats för en ta för att samhällskontraktet skulle ökande ström brottslingar. fortsätta gälla. Människor som upptäckt att det var Även brott som ”bara” leder till böter är bättre att bara ta det man ville ha, ett brott. Men att döma någon till böter varor eller pengar. Om någon som redan har 100 bötesdomar och sa till gick det bra att hota de inga pengar är utan mening. som jobbade i butiken, det När nu landet börjar vakna ur sin var lätt gjort eftersom det långa sömn, full av kraft är det dags att bara krävdes några knappgöra en översyn av hanteringen av de ningar på telefonen för många brotten, hur de ska bekämpas att ta reda på var någon och vilka påföljder det ska bli. Den som bodde och var barnen inte följer lagen måste märka av det. gick i skolan. De få poliser som fanns Pär Bygdeson kvar gjorde sitt bästa, VD, Livsmedelshandlarna I ” S 3 Nyheter Nytt webbtest för kunskap om ålderskoll Folkhälsomyndigheten har tagit fram enkla webbtester där man kan prova hur mycket man kan om alkoholoch tobakslagens bestämmelser, och se hur svårt det är att bedöma ålder baserat bara på utseende. Syftet är att lyfta frågan om ålderskontroll genom att visa hur svårt det är att se på någon hur gammal denne är och därmed öka kunskaperna hos handlare och personal. Sedan lite mer än ett år tillbaka har kommunerna kunnat göra kontrollköp i butiker för att testa hur väl kassapersonalen följer 18-årsgränsen för folköl och tobaksvaror. De flesta som säljer folköl, tobak och läkemedel är bra på att informera och skylta om åldersgränsen 18 år, men rutinerna för ålderskontrollen kan bli bättre. Det är viktigt eftersom försäljning av folköl, tobak eller läkemedel till någon under 18 är olaglig och den som säljer varorna kan dömas till böter eller fängelse. Testerna hittar du här. http://www.folkhalsomyndigheten.se/webbtester/ Källa: Folkhälsomyndigheten 65 kilo per person och år av fullt ätbar mat är det som slängs, enligt Livsmedelsverket. Tusentals ton mat slängs varje år istället för att säljas. Men nu bildas alltfler initiativ genom hela livsmedelskedjan för att få ner matsvinnet. 4 Västeråsbutik anställde tolk för att hjälpa flyktingar På Ica Maxi Hälla i Västerås blev situationen ohållbar när butiken svämmade över av flera hundra nyanlända flyktingar från ett närbeläget boende. ”Vi förstod inte vad de sa och vad de ville. Lösningen blev att anställa en tolk”, säger butikschefen Måns Hemmingsson. – Det bor cirka 600 flyktingar bara en knapp kilometer härifrån och vi blev tvungna att lösa det hela snabbt. Det blev helt enkelt nödvändigt att ta tag i och hjälpa flyktingarna men också att hjälpa oss själva. Det tog så stora resurser av vår personal att försöka hjälpa alla som kom hit, säger Måns Hemmingsson, butikschef Ica Maxi Hälla Västerås till Livsviktigt. Talar fem språk De tog reda på vilka språk som talades och hörde sig för på olika ställen. – Vi hade tur som fick tag på en volontär på Röda korset som kunde hjälpa oss. Hon heter Rawa och talar fem språk. Mest finns det behov av arabiska. Rawa arbetar nu på heltid med att svara på de nyanländas frågor och hjälpa dem att handla. Vad är det de frågar om? – Dom behöver hjälp med att växla pengar och de undrar hur det fungerar med kommunikationer till exempel. Och så vill de veta hur det fungerar med telefon och telefonkort. Det hela började för runt två veckor sedan när de flesta av dem anlände till boendet på signalisten som ligger på andra sidan motorvägen. Idag är behovet något mindre men det kommer ändå cirka 100 personer varje dag. – Oftast kommer de i grupper och köper mycket basvaror som exempelvis ris. Men de har ingen koll på att det finns ålderskrav 18 år på att köpa tobak och Måns Hemmingsson Butikschef, Ica Maxi Hälla Västerås det måste vi berätta för dem. Betalar själva Ica Maxi Hälla står helt och hållet för den här kostnaden. – Vi har försökt komma i kontakt med Västerås stad, Migrationsverket och de som har hand om anläggningen där flyktingarna bor. Men ingen har svarat. Text och foto: Claes Hallencreutz Instabox uppstickare på e-handelsleveranser Stockholmsbolaget Instabox vill bli den självklara transportören av e-handelsprodukter, med hjälp av förvaringsboxar på Pressbyrån och 7-Eleven. Instabox lanserar en tjänst som gör det möjligt för nätshoppare att beställa produkter till förvaringsboxar. Dessa är utplacerade vid utvalda Pressbyrån- och 7-Eleven-butiker, i stället för de vanliga utlämningsställen som Postnord och andra stora logistikbolag levererar till. Affärsidén är att finnas tillgängliga alla tider på dygnet vilket gör det enklare för folk att hämta ut sina när de själva har tid. Tjänsten fungerar så här: Man laddar ned appen Instabox. Sedan skapar man ett “ärende” i appen och tilldelas en speciell virtuell adress. När man sedan handlar på nätet skriver man in sin virtuella adress i stället för sin vanliga. Varorna man beställt skickas då till Instabox som i sin tur kör ut paketet till den kiosk man helst vill hämta ut paketet i. Så här ser appen ut liksom loggan för Instabox som sätts på de skåp på Pressbyrån och 7-eleven som är knutna till tjänsten Nödställda får handla billig mat i ny butik Butiken Matmissionen är det senaste exemplet på krafttag för att hjälpa nödställda samtidigt som man minskar matsvinnet. Bakom projektet står ett samarbete mellan Axfood och Stadsmissionen i Stockholm. Karin Bildsten Projektledare Axfood – Det här blir en pilotbutik där varor som är för gamla för att distribueras till butiker ska kunna säljas istället för att slängas, berättar Karin Bildsten, projektledare på Axfood, som berättar att den nya butiken beräknas öppnas i Rågsved kring årsskiftet. I butiken kommer det att finnas en heltidsanställd butikschef och en coach. I övrigt kommer personalen att bestå av personer som behöver arbetsträna. Överskott till Matmissionen Tusentals ton mat slängs varje år istället för att säljas. Uppskattningsvis är det över 65 kilo per person och år av fullt ätbar mat som slängs, enligt Livsmedelsverket. – Varor som inte kan säljas på grund av överproduktion, eller att det är för kort tid kvar till bäst före datum, går i dagsläget till destruktion. – När vi har planerat för den här butiken har vi varit i kontakt med ett tiotal sponsorer som är livsmedelsproducenter eller leverantörer. Deras överskott kommer att i fortsättningen att gå direkt till Matmissionen. Olika lager i stockholmsområdet kommer att leverera varor till Matmissionen som alltså ligger i Rågsved i södra Stockholm. – Dessutom kommer Matmissionen att hämta varor som är på väg att gå ut på datum från andra butiker. Men vi räknar med att det mesta kommer direkt från olika leverantörer. – Vanliga kunder får handla till ordinarie priser i butiken som i vilken affär som helst men medlemmar får handla till sjuttio procents rabatt. Medlem blir den som av någon anledning har ekonomiska svårigheter. Framförallt är det Stockholms Stadsmission som kan ge medlemskap men också Röda Korset, kyrkor, med flera som arbetar med behövande, säger hon. Butiken kommer inte att ha ett fast sortiment utan allt beror på vad som finns tillgängligt. Målet är att sälja 200 ton varor under det första året. Varor som annars skulle ha slängts. Målet plus minus noll – Ena dagen kanske det finns mjölk med kort hållbarhet men nästa dag kanske det inte finns någon mjölk alls. Förhoppningen är att butiken ska gå plus minus noll. Men det är svårt att beräkna det för tillfället. – Skulle vi gå med vinst så går överskottet till Stadsmissionen, säger Karin Bildsten. Vi hoppas med det här initiativet att både hjälpa de som har svårt ekonomiskt men också att minska matsvinnet. Text: Claes Hallencreutz Foto: Stefan Nilsson Nyheter Förnyad säkerhetsutbildning Prevent har uppdaterat sin webbutbildning ”Säker i butik”. Den nya versionen är anpassad för att fungera både på dator, läsplatta och mobiltelefon. – Det är betydligt vanligare med stökiga kunder än rån. Den här utbildningen går igenom olika situationer som kan uppstå och som kan utvecklas snett om de inte hanteras på rätt sätt. Den uppdaterade versionen är lite bredare än tidigare. Vi går till exempel mer in på kundbemötande, säger Johan Bark, arbetsmiljöexpert på Svensk Handel och ordförande i Handelns Arbetsmiljökommitté, som tagit fram utbildningen i samarbete med Prevent. Utbildningen som är populär, med hittills närmare 150 000 deltagare. Den har nu breddats och blivit snabbare att genomföra, skriver Prevent i ett pressmeddelande. Grunddelen för alla medarbetare tar ungefär 45 minuter. En annan nyhet är en repetitionsdel som släpps senare i år och som kan genomföras på endast 15 minuter. För chefer och skyddsombud finns en särskild del med mer fakta som tar cirka 20 minuter. Checklista Rån 1. Gör aldrig motstånd - följ rånarens instruktioner 2. Anteckna minnesbild av rånarna 3. Larma 112. Vid behov även ambulans 4. Spärra av brottsplatsen! Rör inget! 5. Be vittnen stanna kvar! 6. Stäng eventuellt butiken och gå ut och möt polisen! 7. Kontakta chefen 5 Tema Kupongmarknaden ”Extreme couponing” måste tas på allvar Överdrivet användande av rabattkuponger, eller ”Extreme couponing” som det kallas för i USA, har blivit en snackis i den svenska handeln. ”Extreme couponing” betyder att folk använder rabattkuponger så mycket att de kan plocka ut varor från butikerna nästan gratis. Förlorarna är matleverantörerna – och butikerna som måste administrera kupongsystemet. I USA är det en sådan stor företeelse att man till och med skapat en tv-show om det, med samma namn, ”Extreme couponing”. I Sverige däremot har nästan ingen brytt sig om detta fenomen eftersom vi har helt andra regler och annan lagstiftning. Men även här finns det kryphål enligt flera av Livsmedelshandlarnas medlemmar. Självutcheckning banar för brott – Vi har haft flera fall och särskilt en kvinna som är återkommande med detta. Hon samlar kuponger från nätet och sociala medier och använder dem i självscanningen eller i självutcheckningen och då kan vi inte säga nej till henne. Hon skaffar dessa varor i stort sett helt gratis. Denna vecka är det Via tvättmedel som hon ”köpt” gratis med hjälp av fyra eller fem kuponger, säger Katharina Arvidsson, handlare på Ica Maxi Västervik. Förtroende för ClearOn Detta kundbeteende drabbar inte butiken i första hand, utan det företag som ger rabatten. I detta fall Via som hör till Unilever. När Livsviktigt ringer upp Unilever säger Carolina Valdermarsson, försäljningschef på Unilever, att de har fullt förtroende för att ClearOn ska täppa till alla eventuella kryphål. Inget stort problem ClearOn är namnet på före detta Kuponginlösen och vd heter Pontus Ellefsson. – Vi ser det inte som ett stort problem rent generellt med att folk utnyttjar rabattkuponger på sociala medier men tittar man isolerat på ditt exempel ser det inte bra ut. Pontus Ellefssonmenar att det finns anledning att se över hur självutcheckningen från butikerna fångar upp detta problem. Motkrav ska finnas – Det finns anledning för oss att tillsammans med handelns kassasytemutvecklare att säkerställa att funktionaliteten är som som den ska. En kupong ska alltid motsvara ett motkrav och här verkar det inte som detta krav fyllts, säger han. Administrationen kostar Livsviktigt ställde frågan vidare till Livsmedelshandlarnas ordförande Lars-Inge Melin på Ica Maxi Olofström, och undrade om han fått signaler om missbruk med rabattku- ponger. – Ja, visst förekommer det, jag känner själv till det, men samtidigt tror jag att det är ett relativt lokalt problem än så länge. LarsInge Melin är också kritisk till att en så stor del av administrationen för kupongsystemet läggs på butikerna. Katharina Arvidsson Ica Maxi VäsTervik Pontus Ellefsson vd ClearOn Lars-Inge Melin Ica Maxi Olofström Ordf. Livsmedelshandlarna Tar tid att administrera – Visst är det så att vi får en slant för det vi gör, om än liten, och visst har det blivit bättre sedan systemet blev mer nätbaserat, men det är fortfarande så att det tar en viss del av vår tid att administrera dessa kuponger. Och då är det självklart att vi vill att ClearOn i första hand lyssnar på oss när vi framför vår kritik. – Om detta problem eskalerar så förvånar det mig om ClearOn inte vill hantera problemet bättre eftersom det dels drabbar leverantörerna, dels motverkar deras egen (ClearOn’s, red’s anm.) affärsidé, säger Lars-Inge Melin. Text: Marie Halldestam 6 Tema Kupongmarknaden Earn’dit växer på kupongmarknaden Uppstickaren Earn’d it plockar marknadsandelar med sin app för rabatter på livsmedel.”Drygt en halv mljon har vi delat ut till kunderna sen i somras”, säger Marcus Padmo Jörgenssen, en av grundarna. Earn’d it är en av uppstickarna inom den nya vågen av couponing, det vill säga hur man kan tjäna på rabatter på olika sätt. Bolaget har precis fått vind under vingarna berättar Marcus Padmo Jörgenssen: – Det är riktigt roligt. Vi hade en idé jag och mina tre kollegor, för ett par år sedan som nu börjar komma igång ordentligt. Och idén består i att matkunder oavsett butik kan få rabatter på det de köper genom en app. – Kunden kollar erbjudandena från våra leverantörer i appen och när de handlat klart tar de en bild på kvittot och sedan kommer rabatten direkt in på kundens konto – oavsett bank. I dagsläget har Earn’d it 17 leverantörer, allt från Arla och Felix till Milda och Barnängen. – Vi jobbar på att knyta fler leverantörer till oss hela tiden liksom att förbättra tjänsten på olika sätt. Bland annat ska man kunna välja hur man vill ha pengarna förutom på sitt bankkonto, till exempel via pay pal, välgörenhet eller som presentkort. Bolaget jobbar också kring säkerhetsfrågor och har eliminerat rsken för att använda ett kvitt fler än en gång. Hur gör ni om kunden handlar, fotar kvittot, får betalt och sen gör ett återköp av varorna? – Ja, det kan ju hända men vår uppfattning att det inte är så vanligt. Marcus Padmo Jörgenssen delgrundare Earn’dIt Text: Marie Halldestam Vi vill hellre ha rabattkupongerna i mobilen I dag tar 19 procent av svenskarna emot erbjudanden och rabatter via en app i sin smartphone. Framöver vill dubbelt så många, 42 procent, kunna göra det, visar en undersökning som HUI gjort på uppdrag av Visma Retail. Studien visar också att 33 procent vill ta emot erbjudanden och rabatter som sms i telefonen. Det framkommer också hur stor och viktig del av svenskarnas vardag erbjudanden och rabatter är. Inte mindre än 96 procent uppger att de använder sig av erbjudanden och rabatter när de handlar dagligvaror. 35 procent gör det alltid och 61 procent ibland. Lena Larsson, vd på HUI Research menar att digitaliseringen gör att handeln kan ta fram mer träffsäkra och personliga erbjudanden som inte bara stärker shoppingupplevelsen, utan även ökar kundnöjdheten och lojaliteten. Kunder och butiker är dock i otakt med varandra. Efterfrågan på att ta emot erbjudanden i pappersformat minskar. 77 procent, anger att de i dag tar emot erbjudanden i pappersformatmen bara 45 procent vill göra det i framtiden. – Konsumenterna ligger före och tekniken finns där men aktörerna står lite och stampar. Dels rör det sig om okunskap, man vet inte riktigt hur man ska hantera detta, Och sedan har vi kostnaderna, man är inte säker om man vågar investera i något som blir gammalt på ett år med tempot vi har i dagens samhälle, säger Lena Larsson till FK. Källa: Fri Köpenskap 7 Spårbarhet Hälsingestintans etiska kött nu spårbart i QR-kod Vad vet kunden om köttet som säljs i butiken? Hur gammalt var djuret och vilken gård kommer det ifrån? Det är frågor som en kund kan undra över. Hälsingestintan går nu i bräschen för spårbarhet där kunden med hjälp av en QR-kod kan läsa det mesta om köttets bakgrund. Britt-Marie Stegs VD. Hälsingestintan Hälsingestintan startade för 16 år sedan med ambitionen att producera högkvalitativt kött. De var först i Europa med mobila slakterier som kommer ut till gården vilket gör att djuren slipper stressande transporter. Stresspåslag i samband slakt kan annars ge sämre smak på köttet. Denna omsorg om djuren gör att Hälsingestintan kallar sitt kött för etiskt. Nu kommer köttförpackningarna få en QR-kod där kan konsumenten läsa ut vem som har varit djurets uppfödare och på vilken gård och var den ligger. Vidare kan kunden få veta vilken ras och vilken typ av djur, exempelvis ungtjur, och vilken ålder den hade. Slutligen kan även djurets unika ID-nummer läsas ut. Den kund som är intresserad kan också läsa en djupare text om gården och uppfödaren och deras filosofi om jordbruket och djurhållningen. Gårdarna som levererar till Hälsingestintan är utvalda. Och kunderna finns över hela landet. Butiken Paradiset i Stockholm som satsar på hållbara livsmedel är en av butikerna som säljer kött från Hälsingestintan. Text: Claes Hallencreutz Fakta Spårbarhet | Så fungerar märkningen 1. Djuren utrustas med elektroniska transpondrar (RFID teknik) i öronen när de föds. Märkena har en unik id-kod som innehåller information om djurets id som via en databas kan kopplas ihop med födelsedag, ras, gårdstillhörighet osv. Det här ger en säkrad identitet samt ett flertal logistiska fördelar under djurets uppväxt och hantering. Det går till exempel att registrera viktutveckling och övrigt som rör djurets välmående t ex eventuella medicinska behandlingar. 8 2. Vid slakten rapporteras varje djur-ID in i databasen. Informationen fylls då på med slaktbesiktningsresultat såsom klassificering och vikt. Oavsett om djuren är märkta elektroniskt eller inte så märker vi dem vid slakten, där vi överför djurets IDinformation till en streckkodsetikett som följer med djurkroppen till hängmörningen. 3. När djurkropparna skall styckas så läses streckkoden av. När detaljerna sedan packas för leverans till butik följer infor- mationen med till etiketten som klistras på detaljen i form av en QR-kod. 4. I butiken: På varje köttförpackning finns direkt information om djurets kön, ålder, ras och från vilken gård det kommer ifrån. Dessutom har varje tråg sin unika QR-kod som kan läsas av med hjälp av en smartphone. Vid scanning får man en fördjupad information om gården och djuret, recept på tillagning samt information om Hälsingestintan. Källa: Hälsingestintan Handlaren som sadlade om: Utveckling Nu utmanar han världen med sin unika matkasse IFoodbag heter företaget som är på väg att revolutionera logistiken för kyld och fryst mat. Bolaget har utvecklat och tagit patent på en papperskasse som håller maten kall i upp till 24 timmar. Och nu har iFoodbag inlett ett samarbete med en av världens marknadsledare inom förpackningar – Mondi. Karl Fallgren, grundare och innovatör till iFoodbag Han är en före detta handlare på Vivo och 7eleven, Karl Fallgren, som kom på idén om en superkasse för livsmedel som skulle hålla temperaturen i 24 timmar. En kasse som kan komposteras och kostar ungefär lika mycket att tillverka som en vanlig papperskasse. En kasse som, när den lanseras - kanske redan under 2016 med tanke på samarbetet med Mondi – konkurrerar med kylbilen och öppnar upp för helt nya användningsområden och marknader. Började på KTH Vägen till denna uppfinning har varit lång. Efter tio år som handlare började Karl Fallgren på KTH för att läsa till ingenjör. Han tog först en master i maskinteknik. Och sedan en master i industriell ekonomi. Därefter pluggade han in en civilekonomexamen på Stockholms unviersitet på bara nio månader. Hur kom du på att göra en sådan här kasse? – Jag hade en magkänsla redan 2007 men kom igång först runt 2012/2013. Jag såg att det fanns ett behov. Se- dan började jag experimentera på min inglasade balkong med olika lösningar. Det kunde lukta rätt illa därute vissa morgnar men så en dag när jag kom ut dit så var maten fortfarande kall. Visst, det var ingen snygg kasse designmässigt, erkänner han, men känslan när av att ha fått ihop alla delar var oslagbar. Vilka är delarna? – Kassen har en ny typ av kompositmaterial som klarar av att stå i rumstemperatur, och till och med i solen, utan att påverkas. Själva förslutningen är också helt ny och så bygger kassen på en variant av cold pack system. Mer vill han inte säga om själva konstruktionen. Allt är mycket hemlighetesfullt och någon bild på underverket vill han inte visa. Vad är syftet med kassen? – I första hand att hålla livsmedel kylda men omvänt fungerar ju också, det vill säga den håller värmen lika bra. Vad innebär det? – Ja, att den klarar värme också, det vill säga att det finns en funktion och en marknad för kassen inom hot food också. Karl Fallgren berättar att sedan man väl tagit patent på kassen gick man vidare med att dra in pengar för att ha råd med att få kassen testad, av framför allt online-butiker. – Kylbilar kostar pengar och här hade vi ett alternativ som kunde sänka online-handelns kostnader. Testerna slog väl ut och nästa steg var att dels fortsätta med att dra in pengar för uppstartsverksamheten, dels hitta en tillverkare med globalt nätverk och dels identifera produktens potentiella marknader. Humankapital – Kapitalet har vi delvis fått genom att kunniga personer som Fredrik Wester knytits an till bolaget, säger Karl Fallgren. Fredrik Wester klev in som investerare och ny partner 2013. En entreprenör med ett omfattande retail-kunnande och tillgång till ett globalt nätverk inom detaljhandeln. Vilka marknader kan du se för den här kassen? – Online-handeln såklart, som vi jobbar med nu under 2015. Nästa år blir det livsmedelsbutiker och pharma, det vill säga läkemedel som behöver kyla, till exempel insulinsprutor. Sen siktar vi på logistikmarknaden i sin helhet för temperatur, liksom hot food – se bara på home deliveries av pizza till exempel. Minskar matsvinnet Karl Fallgren är noggrann med att betona vikten av hur kassen kan bidra till att minska matsvinnet – inte bara i Sverige utan globalt. – Det är klart att vi vill medverka till att distribuera livsmedel till behövande. Livsmedelskedjorna globalt slänger väldigt mycket mat som det inte är något fel på. Genom vår teknologi kan vi se till att exempelvis flyktingar i drabbade områden får mat av bra kvalitet utan att det kostar särskilt mycket. Text: Marie Halldestam 9 Uteätarnas trendspaning 2016: Nynordisk mat fusioneras med utländska influenser Lena Ilkjaer är chefredaktör för White Guide Nordic, som varje år listar de 300 bästa restaurangerna i norden. Hon har kikat lite på vilka trender som gäller inför nästa år. – Den nynordiska maten är fortfarande en stark trend i restaurangköken men rör sig från en dogm till mindset. Kockarna har alltså börjat lära sig mer om lokalt producerade råvaror som följer årstiderna och ser det närmast som en självklarhet i sin matlagning. Nu är de redo att använda sina kunskaper i nya sammanhang. å Hall Där! Lena Ilkjaer Vill man koka ner en beskrivning av nynordisk mat Chefredaktör så är det mat lagad med fokus på lokala, gärna White Guide Nordic bortglömda sorter och raser och där gamla tillagningsmetoder möter moderna restaurangtekniker i köket. Det handlar om att profilera lokala råvaror, och regionala och nationella mattraditioner fast med en ny och starkare profil. Nästa års guide kom ut för bara någon vecka sedan och där listas de 300 bästa restaurangerna i Danmark, Finland, – Här i Köpenhamn har vi ett bra exempel på hur utländska Island, Sverige, Norge samt på Färöarna och Grönland. influenser fusioneras med det nynordiska på den italienska restaurangen Bæst som öppnade förra året. De serverar Nästa trend Lena Ilkjaer kan se har extra starkt fäste i Stockenbart italiensk mat men den är helt ekologisk och råvarorna holm: asiatisk mat. kommer från – Framför allt koreansk mat har blivit populärt men vi ser Danmark. också en uppgång i intresset för det japanska och kinesiska För att ta ett köket. Men då talar vi inte om sushi och tre små rätter som exempel är vi är vana vid sen barnsben utan koncept där upplevelsen mozzarellan ligger närmare ursprungsköken, gärna också med en speciell de serverar region eller genre som specialtiet. tillverkad av dansk ekoloEn annan stark trend är det latinamerikanska och det mexikangisk komjölk ska köket där hon ser att den populära tacon lyfts in i finrumfrån en liten met med nya och spännande tillagningssätt där allt ska göras gård på Sjælfrån grunden och tillbehören känns moderna. land. – Jag vill särskilt lyfta fram köken i Peru och Venezuela som vi inte sett så mycket av tidigare men nu är de definitivt på White Guide uppgång. Nordic är Den absolut vanligaste rätten från Peru torde vara ceviche de alltså en pescado som är marinerad färsk fisk i lime, koriander och röd restauranglök. Men varianter finns förstås för skaldjur, fågel och kött. guide som årligen testar Lena Ilkjaer påminner också om hur cafétrenden ser ut: och presente– Att få svenskarna att sluta fika går helt enkelt inte. Däremot rar de bästa kan man se hur nyttigare alterniv dyker upp på konditorierna restaurangoch hos kafékedjorna, bland annat är raw food trenden tyderna i de lig med sina fikonbollar och andra bakverk utan rent socker nordiska länoch mjöl. De stora kedjorna lockar fortfarande den yngre derna. Dessa generationen som vill ha ett mysigt ställe att sitta på med presenteras i wifi och drycker och tilltugg som tilltalar söta gommar. bokform, på webbplats Text: Marie Halldestam och i en app. Foto: Maj-Britt Rehnström 10 Trender inom café och restaurang Raw food bollar • Raw food – särskilt på caféerna Starbucks och andra stora kaffekedjor där de yngre lockas av söta varma drycker, kaloristinna tilltugg serverade i en ombonad miljö med wifi. Cevice på rå fisk • Maträtter från Peru och Venezuela är på stark uppgång liksom det mexikanska köket; Tacon är på väg in i finrummet. Lax på nynordiskt vis • Nynordisk mat i nya former – gärna med utländska influenser bara råvarorna hämtas lokalt. • Asiatisk mat särskilt tydligt i Stockholm. Främst från det koreanska köket men även nya rätter inom det japanska och det kinesiska köket. Kinesiska dumplings Trender inom handel och konsumtion • Clean Eating eller rena naturliga livsmedel är en av de starkaste trenderna, som också driver på produktutvecklingen. Här ligger också ökat tryck på Ekologisk mat. De som äter ”clean” skippar processad mat, raffinerade produkter som vetemjöl och socker, hel- och halvfabrikat, tillsatser, kemiska smakförstärkare och färgämnen. Kallas också för den blå maten efter Henrik Ennarts och Niklas Ekstedts bok med samma namn. • Hållbart ätande - det stora fokuset på matsvinnet får alltfler att tänka över sina inköp. Inom handeln dyker det upp fler butiker som säljer mat som är nära att gå ut. Matmissionen ger dessutom rabatter till nödställda och Mat. se ökar sina chanser att hålla maten vid liv med nya superkassen från iFoodbag. • Online-handeln är en jättestark trend för livsmedel som ligger långt efter andra branscher. Här är marknaden stor men omogen då kunderna vill ha mer än vad som erbjuds. tekniken finns men vilket ska man satsa på? Detta huvudbry gör att investeringsviljan är trög i dagligvaruhandeln. Men nu lossnar det. 11 Avtalsrörelsen Mattias Dahl, förhandlingschef Svensk Handel: Svensk ekonomi på spel i avtalsrörelsen Den sista mars nästa år löper Svensk Handels avtal ut med Handelsanställdas Riksförbund och i slutet av januari ska parterna träffas för att lägga fram sina förslag. Livsviktigt ringde upp Mattias Dahl, förhandlingschef på Svensk Handel, för en lägesrapport. – Det här är en stor avtalsrörelse med alla mått mätt där tre miljoner anställda ska få nya avtal efter tre år. Samtidigt känner vi en stor oro då avtalsrörelsen berör inte bara de som jobbar utan det påverkar hela Sveriges ekonomi, säger han. Kina ligger, exemplifierar han. Och visst märks att svenska företag tappat i konkurrenskraft de senaste tio åren. – Runt 100 000 jobb har försvunnit inom industrin och i dag går tre handelsföretag i konkurs varje dag. Globalt perspektiv Vad Svensk Handel vill i avtalsrörelsen är därför att rädda kvar jobben i Sverige genom att stärka deras konkurrenskraft och då får inte löneökningarna kila iväg för mycket eftersom handelns marginaler i stort sett är uttömda. – Priserna varorna i handeln har i stort sett stått stilla i tio år och det har varit bra för konsumenterna som kunnat köpa mer. För butikerna har det blivit allt svårare deras kostnader samtidigt ökat, för lokaler, löner, jobbskatt och inte minst importen. Affärena har inga marginaler kvar idag för de har inte kunnat kompensera detta genom att höja priset på sina varor eftersom den globala konkurrensen är för hård. Och då tvingas man istället att se över arbetade timmar och antal anställda, säger han. Avtalsrörelsen kan inte isoleras från landets ekonomi, menar han, och det är viktigt att se hur det hänger ihop. – Svenska företag - inte minst inom handeln - konkurrerar på en global marknad nu fastän många tror att det bara är på hemmamarknaden. Men nu förtiden är det bara att gå in i en butik och testa skorna, teknikprylen eller vad det nu kan vara, och sen jämföra butikspriset med till exempel pricerunner visar. Om varan är billigare på nätet så köper du den där och bakom det europeiskt klingande namnet på sajten kanske en leverantör från Uttömda marginaler Bygger på gamla idéer Han menar att den nedåtgående spiralen måste brytas så att handeln får bättre lönsamhet så att de kan investera och skapa nya jobb. I längden tror han att det krävs ett helt annat synsätt på företagande 12 respektive anställda och deras rättigheter. – Vi har en psykologisk förväntan om att det måste till löneökningar varje år men hur går det ihop med en inflation som är lika med noll? Dagens avtalsrörelse bygger på idéer från 1960- och -70-talen då huggsexan om fixa löneökningar tände på inflationsbrasan. Så ser inte bilden ut i dag. Vi vet vad som händer om vi gör si eller så. Vi vill att så många som möjligt ska kunna få och ha jobb till så bra villkor som möjligt inom ramen för den krassa ekonomiska verklighet som handelsföretagen verkar i. Och då krävs flera saker. På konkret nivå listar Mattias Dahl dessa i rutan intill. Text: Marie Halldestam Foto: Svensk Handel Avtal 2016 – • Lönefrågan – mycket låga löneökningar pga inflationen lika med noll, och ingångslönerna bör inte höjas alls. När det gäller ingångslönenivåerna så ska man komma ihåg att vi inte pratar om lönen för någon som arbetar idag, vi pratar om vad det ska kosta att anställa någon som inte har ett arbete. Vår uppfattning är att nivåerna är tillräckligt höga och inte behöver höjas. Att vi dessutom inte haft någon inflation talar kraftigt för att nivåerna ska ligga still.. Dessutom är det viktigt att arbetsgivare har råd att anställa så många som möjligt. • Arbetstidsfrågan – visstidsanställning – här tycker vi diametralt olika. Handels vill ha bort denna anställningsform i avtal och bara – Noterat Joakim Sörås ny handlare i Vaggeryd Joakim Sörås Ica Supermarket Vaggeryd Jokaim Sörås blir den nye Ica-handlaren på Ica Supermarket Vaggeryd. Han arbetar för närvarande som butikschef och stf handlare på Ica Kvantum Sickla. Jokaim Sörås tillträder sin nya plats den första december i år. Joakim Sörås är 39 år har jobbat i branschen i 20 år och började sin bana i en liten Matöppet i Trelleborg där han har sina rötter. – Jag är så otroligt glad över den värmen och positiva känslan som finns i Vaggeryd vilket gör att jag verkligen ser fram emot att gå till jobbet. Joakim gillar fotoll och golf och lever i ett särbo-förhållande med flickvännen i Stockholm. – Jag ser också fram emot att tillsammans med mina härliga medarbetare få fortsätta utveckla vår butik i vår strävan att ständigt ge kunderna det bästa erbjudandet och uppfylla de förväntningar de har på vår butik, säger han. Det är Jonas Hugosson på Ica Supermarket Vaggeryd som lämnar över till Joakim Sörås. Daniel Backlund tar över Ica Nära Cetehallen i Ramsele Daniel Backlund har tidigare ägt en Icabutik i Hälsingland, och slog till när Ramselebutikens tidigare ägare Ann Christine och John-Erik Nordin valde att sälja, skriver allehanda.se Ann Christine har drivit butiken sedan 1982, då hon tog över den efter sin far. – Jag var sugen på att komma lite mer norrut och tyckte att Ramsele verkade trevligt, säger Daniel Backlund som kommer från Sundsvall ursprungligen. Löner, Arbetstid, OB & LaS - för bättre Lönsamhet ha tillsvidareanställningar men vi menar att det skulle höja trösklarna för nya, som exempelvis unga och nyanlända, att komma in på arbetsmarknaden. Alla jobb behövs. • Heltidsfrågan – vi kan hålla med om att de som vill jobba fler timmar ska kunna få det men det där beror helt på varje unik situation så det borde lösas genom lokala skrivningar. Vi kan inte i centrala avtal låta alla som vill ha heltid få det, det går inte. • OB-frågan behöver få en lösning för här anser vi att lönen fördelas helt fel. En stor bit av den lönekakan borde gå till de ordinarie anställda istället för till extrapersonal och studenter. Det är i svårt att förstå varför Handels hittills varit helt ovilliga att diskutera en lösning på OB-frågan, särskilt när man tänker på att lösningen vi erbjuder skulle betyda högre fasta löner till Handels medlemmar. • Modernisera LAS – det måste bli lättare att både anställa och säga upp. Nuvarande system gör det svårt att få jobb, svårt att anställa och svårt att säga upp personal. Men de som sägs upp ska inte landa så hårt som de gör idag. Vi vill se ett system för omställning av uppsagda och/eller arbetslösa så de kan utbilda sig eller på annat sätt utvecklas inom andra yrken medan de får ersättning. Det ska löna sig för både anställd och arbetsgivare. Sammanfattningsvis handlar avtalsförhandlingarna för arbetsgivarsidans del om att inte bara stärka företagen genom att öka deras lönsamhet – eller åtmisntone inte fortsätta att minska den - och därigenom få upp konkurrenskraften internationellt. Detta dels för att få fart på svensk ekonomi som helhet, dels för att stärka handelsföretagens förmåga till investeringar och till nyanställningar, Inte minst genom att fortsatt kunna vara landets största arbetsgivare för unga, och förhoppningsvis även framgent för nyanlända, som annars möts av för höga trösklar in på arbetsmarknaden. Text: Marie Halldestam 13 Gästkrönikan ”Riksbanken måste ta ansvar för kontanterna” Det är uppenbart att det inte är av hänsyn till kunderna som kontantsystemet monteras ned. Som initiativtagare till kontantupproret får jag en stark och kontinuerlig respons från människor i städer och på landsbygd som stöttar mig i mitt arbete. Ett problem som blir allt mer påtagligt är att näringsidkare i handeln inte blir av med sina dagskassor. Man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att se ett mönster i vad som hänt den senaste tiden: • Alla storbanker utom en har systematiskt i åratal avvecklat sin kontanthantering. Nu upphör även Handelsbanken med kontanter på 70 kontor runtom om i landet. • BDB Bankernas Depå AB höjer priset med 40 procent på kontanter. • Handelsbanken höjer i dagarna priset på alla sina kort med mellan 20 och 54 procent. Troligt är att övriga banker följer efter. Mönstret är tydligt: Bankerna forcerar igenom sin strategi att fasa ut kontanterna och kan tämligen ostört fortsätta med det eftersom staten har kapitulerat från sitt ansvar för kontantförsörjningen. Kostnader drabbar handeln Bankernas Depå AB är ett privat bolag som hanterar fysiska flöden av kontanter mellan Riksbanken och bankernas depåer. Bolaget bildades då Riksbanken avreglerade sin verksamhet 2005 och lade över ansvaret på bankerna. Bankernas Depå AB är bankägt, har monopol på depåmarknaden och kan sätta priset på kontanter som bolaget behagar. Prishöjningen drabbar värdebolagen, som tvingas ta ut kostnaden på handeln, som i sin tur tar ut den av konsumenterna. Bolaget Bankomat AB ägs av samma banker. Därför kan även bankomatdemonteringen fortsätta ostört i landet. Bankernas makt över betalflödena I andra änden höjs priserna på de digitala flödena, som Handelsbanken nu visar prov på genom de höjda kortavgifterna. Motiveringen enligt banken är att priserna varit desamma i flera år. Mer troligt är dock att det har att göra med EU-beslutet i mars om ett tak på den så kallade mellanbank¬avgiften. EU-domstolen fann att avgiften är konkurrens¬hämmande, speciellt för mindre handlare. Den förlorade intäkten tas nu igen på höjda kortavgifter, vilket även Bank¬föreningen sett som en möjlig effekt. 14 Ovanstående visar tydligt att det är bankerna som har makten över betalkedjorna, både de digitala och de fysiska. Som de privata aktörer de är, strävar de efter egen vinstmaximering i ¬första hand. I strategin ingår att digitalisera alla processer så långt det går och lägga så mycket arbete som möjligt på kunderna. Det är uppenbart att det inte är av hänsyn till kunderna som kontantsystemet monteras ned. Som initiativtagare till kontantupproret får jag en stark och kontinuerlig respons från människor i städer och på landsbygd som stöttar mig i mitt arbete. Ett problem som blir allt mer påtagligt är att närings¬idkare i handeln inte blir av med sina dagskassor. Dyra växelkassor för handlare Växelkassor blir på grund av nedläggningen av kontanthanteringen dyrare att både skaffa och hantera. Handlare tvingas åka långt, i norra Sverige upp till 15 mil, för att bli av med dagskassan. Ett aktuellt exempel är Finspång där samtliga banker nu lagt ner sin kontanthantering vilket tvingar handlarna att åka 6 mil tur och retur till Norrköping. Att regelbundet åka långa sträckor för att sätta in dagskassan är inte heller bra ur miljösynpunkt. Småföretagarnas Riksförbund gjorde i somras en undersökning som visade att hälften av medlemmarna är oroliga för hur de förvarar dagskassan. Den visar också att var femte företagare skulle behöva lägga ned om kontanterna försvann. Det skulle innebära 4 000 färre småföretag i landet. Föreningen Hela Sverige Ska Leva har i Jämtlands län ställt skarpa frågor till Handelsbanken nyligen. Där påpekas att den ideella sektorn kommer att få det krångligare, att begränsningar i mobiltäckningen gör det svårt att nyttja kortterminaler, att vissa saknar bredband för att nyttja internetbanken och att äldre känner oro för att använda nya tekniska banktjänster. Som svar frågar sig Handelsbanken om det är rimligt de som enda av de fyra stora bankerna ska ansvara för kontanthanteringen och för sedelutbytet. Det är en legitim åsikt. Handelsbanken kan inte ensam ta ansvaret. Det ska inte ligga på någon privat aktör över huvud taget. Gästkrönikan Björn Eriksson Riksbanken vädjar dock fortfarande till marknaden att lösa problemet. Så sent som den 4 november betonade vice riksbankschef Cecilia Skingsley vikten av att bankerna tar ansvar och inte överger kontanter innan det finns realistiska alternativ. Riksbanken har dragit sig ur som garant Det grundläggande misstaget är dock att Riksbanken har dragit sig ur som garant för att betalsystemet ska fungera. Länsstyrelserna, som nu har uppdraget att säkerställa kontantförsörjningen, gör så gott de kan men har som vi vet bara en stöttande funktion och inga verkliga befogenheter att tvinga bankerna till några åtgärder mot deras vilja. Jag anser att det var ett felaktigt beslut som Riksbanken tog 2005 där kontanthanteringen på ett lättvindigt sätt lades i privata aktörers händer. Riksbankens syfte är, förutom att upprätthålla prisstabilitet, att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. När många människor stängs ute från möjligheten att betala med kontanter menar jag att Riksbanken har åsidosatt sitt syfte att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Deltagare i Kontantupproret skickar nu en skrivelse till Riksbanken där vi begär att man återtar ansvaret för kontantförsörjningen. Det är uppenbart att det krävs en icke kommersiell garant för att betalsystemet fungerar. Det är ytterst en demokratisk fråga. Ordförande, Säkerhetsbranschen, fd Rikspolischef Ålder: 69 år Bakgrund: Några av hans titlar; Generaltulldirektör, 1983-88, Rikspolischef, 1988-96, Landshövding i Östergötlands län, 1996-2009, Regeringens samordnare för ensamkommande asylsökande barn, 2009-10, ledamot i Riksidrottsförbundets styrelse, 2011, ordförande i Säkerhetsbranschen, 2013, nationell samordnare mot idrottsvåld. Aktuell för: initiativtagare och ledare för kontantupproret. Björn Eriksson, ordförande Säkerhetsbranschen initiativtagare till Kontatupproret 15 posttidning B Avsändare: Regeringsgatan 60 + 103 29 Stockholm Sök pengar ur Stickans fond Dessa kan söka Du som handlare har möjlighet att söka pengar ur Stickans fond. Möjligheten gäller inte bara handlare, utan även handlares barn, samt anställda. Livsmedelshandlarna är sedan 1936 förvaltare av en stiftelse som heter Stickan och som är en understödsfond till Solstickan. Syftet med Stickan är att hjälpa gamla och sjuka eller andra behövande med anknytning till livsmedelshandeln i Sverige. Antingen som ägare eller före detta ägare, anställd eller före detta anställd samt minderåriga barn och efterlevande till dessa. För en mer detaljerad genomgång över vilka som kan söka pengar ur stiftelsen Stickan, se paragraf fyra i rutan intill. Om du är intresserad av att söka pengar ur Stickan så gör du det genom att skriva ett brev och berätta om vem du är, vilken koppling du har till livsmedelshandeln i Sverige, samt varför du söker pengar och hur mycket. Glöm inte att skriva ditt namn och din adress samt gärna ett telefonnummer som vi kan nå dig på. Sänd sedan ansökan till: info@livsmedelshandlarna.se eller till Stiftelsen Stickan, c/o, Livsmedelshandlarna, 103 29 Stockholm. Alla inkomna brev behandlas konfidentiellt och beslut om utbetalningar tas i samband med något av Livsmedelshandlarnas ordinarie styrelsemöten. Stickans stadgar, §4 Av de medel som stiftelsen erhåller från Stiftelsen Solstickan ska högst 85 % delas ut till de till Sveriges Livsmedelshandlareförbund anslutna länsförbundens understödsfonder eller solstickestiftelser. Vad som återstår skall förvaltas av stiftelsen för att enligt i dessa stadgar närmare angivna grunder utdelas såsom understöd till behövande gamla och sjuka köpmän eller affärsbiträden, som äro eller varit verksamma inom specerioch livsmedelsbranschen ävensom till efterlevande make och minderåriga barn till köpman eller affärsbiträde inom nämnda bransch. Dessa understöd må årligen högst uppgå till det belopp, som enligt § 1 tilldelas stiftelsen från Stiftelsen Solstickan jämte å kapitalet belöpande ränta. Med köpman förstås härvid person, som är eller varit ägare till eller aktivelägare i detaljaffär, även om densamma drivits i aktiebolagsform. Se över din avfallshantering! Du tjänar både tid och pengar på vårt ramavtal Kontakta oss för ett skräddarsytt avtalsförslag som ger bästa möjliga utfall för Din butik. Genom vårt unika ramavtal kommer Du få, förutom en bra avfallshantering utförd av lokala entreprenörer, tillgång till en löpande revision av Dina avfallskostnader och möjligheter till ständiga förbättringar. Detta genom vår oberoende samarbetspartner Svensk Avfallsrådgivning AB. Ring mig på 08-202450 eller mejla på info@livsmedelshandlarna.se Vi hörs! Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna Pär Bygdeson vd Livsmedelshandlarna
© Copyright 2024