1. No category

I Anders Petter Söderbergs släktspår
I april 2010 var det tänkt att vi (Karin Alexanderson och P-O Tellander) skulle ha tagit flyget till
Kanada, men askmolnet satte käppar i hjulet. Istället blev det, som plåster på såren, en kortare resa
till Gotland via Stockholm. Eftersom vi bägge är släktforskarintresserade kom till väl till pass att på
ort och ställe söka upp platser med anknytning till våra rötter. Nedanstående berättelse anknyter till
besöket i Stockholm och Karins rötter i huvudstaden.
I höstas fick vi av Karins tremänning Andreas Lindberg (tillika sekreterare i von Kraemers
släktförening) tips om en ur släktföreningssynpunkt innehållsrik bok om ägare av Nedre Manilla i
Stockholm skriven av Folke och Gustaf Lindberg (Lindberg, Folke & Lindgren, Gustaf (1935).
Nedre Manilla och dess ägare: historiska anteckningar. Stockholm: Bonnier). Anders Petter
Söderberg, som är en gemensam anfader till Karin och Andreas, var 1802 till 1832 en av ägarna.
Manilla ärvdes senare av svärsonen Robert v Kraemer och uppges också vara dennes dotter Lotten
v Kraemers födelseplats (Szabad, Carl & Elgenstierna, Gustaf (red.) (2008). Supplement till Den
introducerade svenska adelns ättartavlor, ursprungligen utgivna av Gustaf Elgenstierna. Solna:
Sveriges släktforskarförbund. Del 1 s. 528).
Bild 1: Anders Petter Söderberg
(1769-1832)
Landshövding Robert v Kraemer gifte sig med Maria Charlotta dotter till Anders Petter Söderberg
(se bild 1). Fadern till Charlotta föddes den 13 mars 1769 i Katarina församling i Stockholm som
yngre son till kofferdiskepparen1 Petter Söderberg och Anna Maria Holm. Enligt boken ”Manilla”
bodde familjen då vid Katarina östra kyrkogata ”(nu Fjällgatan 8-10)”, som till häften äges av Petter
Söderberg och hans svärmor, Anna Maria Malm, änka efter kofferdiskepparen Abraham Holm
(Lindberg 1935, sid.41) (Se bild 2).
1 Ordet koffedi förkommer mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfart,.
Skeppsfart för handelns skull. <http://sv.wikipedia.org/wiki/Kofferdi> hämtat 2010-05-01.
1
Bild 2: Hälsans hus (nr 23A) avslutar Fjällgatan i norr och i söder avslutas
gatan med nr 14 (Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö. [D. 1],
Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsfören. s. 130).
Om man går längs Fjällgatan upptäcker man att adressen inte längre finns. Bild 2 ovan visar
nuvarande Fjällgatans början med Hälsans hus i fonden – sett från nuvarande Mäster Mikaels gata.
När Renstiernas gata förlängdes för att bli genomfartsled på Östra Södermalm kom Fjällgatan att
delas (se bild 3)
Bild 3: Skylt vid Fjällgatans slut. Har ”Söderbergs trappor” fått
namn efter Anders Petter?
Efter 1939 kom den västra delen av Fjällgatan, närmast Katarina kyrka, att ges namnet Mäster
Mikaels gata (Harlén 1998, sid. 130). Vi tror därför att Mäster Mikaels gata 8-10 motsvarar
adressen Fjällgatan 8-10. Stämmer detta finns husen där Anders Petter föddes och växte upp kvar
2
(se bild nr 4 & 5). Oavsett hur det är med den saken ger dock husen vid gatan en god bild av hur det
kan ha sett ut då Anders Petter växte upp.
Bild 4 & 5: P-O på Mäster Mikaels gata 6A-10 där husen har byggår 1725
(Harlén 1998, sid. 298)
Uppväxtmiljön beskrivs som en genuin stockholmsk skeppar- och sjöfolksmiljö. Far, farbror (som
3
också bodde i huset) och morfar var skeppare. Sjöfolk var hyresgäster i huset. Den lille Anders
Petter bor ha haft rikliga tillfällen att närvara, när dessa väderbitna sjöbussar under
vinterkvällarna vid en långpipa och ett ölstop konfronterade sina intryck av avlägsna länder och
farvatten. Att han var en ivrig lyssnare och tog djupa intryck av vad han hörde, behöva vi ej
betvivla (Lindberg 1935, sid. 41). Den äldre brodern gick tidigt till sjöss. Men Anders Petter kom av
olika skäl att anträda en annan bana.
Förhållandena familjen levde under beskrivs som anspråkslösa men de var relativt välbärgade.
Redan som liten fick Anders Petter del i ett hus vid Drakens gränd i Gamla stan genom mormodern
Anna Maria Malm (senare kom Anders Petter att friköpa hela huset) (se bild 6 &7).
Bild 6 & 7: Huset vid Drankens gränd
nr 6 är från 1600-talet (Harlén 1998
sid. 104)
4
Vid mormoderns död 1771 var Anders Petter två år. Familjen ärvde en minde summa pengar. De
kom aldrig att själva bo i fastigheten vid Drakens gränd. Fadern till Anders Petter återkom aldrig
efter en långresa och äktenskapet upplöstes. Fadern lär ha hört av sig brevledes, skickat pengar och
slutligen nåddes familjens av ett meddelande att han avlidit i Marseille 1778, knappt femtio år
gammal. Mamman och den unge Anders Petter hade inkomster av sina båda hus men modern
började ägna sig åt mångleri och skaffade sig ett stånd på Skeppsbron. Säkerligen var det som
hennes biträde i denna anspråkslösa hantering som den unge Anders Petter gjorde sina första
merkantila lärospån (Lindberg 1935, sid. 42) (se bilderna 8-11).
Bild 8 & 9: Karin vid Skeppsbrokajen 2010.
5
Bild 10: Utsikt över Skeppsbron vid slutet av 1700-talet. En ursprungligen färglagd
teckning av J.P. Cumelin. Stockholms stadsarkiv. "Ett av de i bildens mitt synliga
bodestånden förhyrdes under en följd av år av skepparänkan A. M. Söderberg" (Lindberg
1935, sid. 42f)
Bild 11: Skeppsbron 2010. Samma vy och delvis samma hus som bild 10.
6
Moder och son flyttade vid mitten av 1770-talet till Gamla stan – dock inte till Drakens gränd utan
till en lägenhet på Österlånggatan 19 – Skottgränden 8 (Lindberg 1935, sid. 42) (se bild 12-13).
Bild 12: Karin vid hörnet
Österlånggatan och Skottgränd.
Bild 13: Österlånggatan 19 är ett hus från 1600-talet (Harlén 1998, sid. 548).
7
Efter en tid flyttade familjen till en annan bostad men i samma kvarter. I boken beskrivs Anders
Petter som att ha börjat sin karriär till förmögen grosshandlare med två tomma händer (Lindberg
1935, sid. 42). Helt sann är kanske inte den beskrivningen då han förefaller haft en del givet genom
mormodern Anna Maria f. Malm och en driftig mamma Anna Maria f. Holm. Han friköpte 1798 sitt
fädernehus på Söder. Vid denna tid gifte han sig med Johanna Fredrika Liedbeck f. 1778 och nio år
yngre än sin make.
Bild 14: Johanna Fredrika
Liedbeck (1778-1859)
De bosatte sig på Österlånggatan 41 (se bild 15) som Anders Petter sedermera köpte (Lindberg
1935, sid. 43).
Bild 15: Huset vid Österlånggatan 41
är från 1640-talet (Harlén 1998, sid.
548)
Söderberg var i första hand handelsman, men bedrev också rederiverksamhet och placerade pengar i
fastigheter. År 1804 införskaffar han en brädgård i Katarina församling och 1811 köpte han en stor
och lukrativ tomt vid Brunkebergstorg – mitt i Stockholms centrum. Söderberg uppförde vid
8
Brunkebergstorg ett nytt gårdshus i två våningar och flyttade dit med sin familj på 1820-talet
(Lindberg 1935, sid. 43). Husen vid Brunkebergstorg revs när Stockholms moderna city växte fram.
I huset vid Brunkebergstorg bodde således Maria Charlotta, som sedermera skulle gifta sig med
Robert v Kraemer. Senare skulle också Robert v Kraemer stå som ägare av huset. Ett litet kuriosa är
att Karins farfars far, Erik Alexanderson, föddes här 1839 när hans familj i drygt 10 år hyrde en
lägenhet i ”von Kraemerska” huset (GID 2698.25.12600 Stockholm (Klara) CIB:8 Dop 18281850). År 1817 köpte Anders Petter ett hus vid Skeppsbron nr 22 (Lindberg 1935, sid. 43) (se bild
16).
Bild 16: Huset vid Skeppsbron 22 är
från 1670 (Harlén 1998, sid. 398)
Han förvärvade också några magasinshus, ett i kvarteret Stenbodarna på Söder och ett liknande vid
Österlånggatan. 1809 inköptes slottet Stenhammar utanför Flen i Södermanland (Lindberg 1935,
sid. 43-44).
Anders Petter Söderberg dog 1832 och hans efterlevande var hustrun Johanna Fredrika som dog
först 1859 samt dottern Maria Charlotta gift von Kraemer. Som redan antytts blev Robert von
Kraemer den enda arvtagaren. Makarna von Kraemer och deras efterlevande har troligtvis Anders
Petter att tacka för den myckna förmögenhet de fått del av. Stenhammar testamenterades till
kungahuset av Robert och Charlottes äldste son Robert von Kraemer den yngre då sistnämndas
enda dotter Nina dog ung. Robert och Charlottes yngsta dotter Lotten von Kraemer använde sin
förmögenhet för instiftandet av samfundet de Nio. Det är således genom samfundet som Anders
Petters förmögenhet förvaltas vidare och gör viss nytta. Resterande delar lär vid det här laget ha
spridits för vinden eller ...
Denna lilla exposé skapar nya frågor. Det är troligt att Anders Petters mor och mormoder haft ett
finger med i spelet vad gäller hans framgångar såväl ekonomiskt som personligt. Karin mamma
Inger Alexanderson drar sig till minnes att ha hört någon i släkten tala om munkbromadammen.
Vem som avses och vad som kan läggas i begreppet återstår att undersöka. Var det Charlotta von
Kraemer f. Söderberg, Anna Maria Holm eller Anna Maria Malm och vad finns mer att veta om
dem? En gissning är att Anders Petters mor månglerskan Anna Maria Holm ligger bakom uttrycket.
Karin Alexanderson och Per-Olof Tellander 1 maj 2010
9