MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder och tandvård och bra relationer med vårdgivaren är avgörande för att skapa en god framtida tandhälsa hos våra barn och ungdomar. Vid ett års ålder kallas barn och föräldrar för första gången antingen till Folktandvårdskliniken eller till barnhälsovården (BVC) där tandvårdspersonal medverkar. Tandhygienist eller tandsköterska ansvarar för hälsosamtalet och friskidentifierar barnet. Vid ohälsa eller risk för ohälsa genomförs en fördjupad intervju och barnet följs upp med ett individuellt stödprogram. Om barnet vid 1-2 år har initial och/eller manifest karies ska barnhälsovården informeras genom att skicka brevet ”Småbarnskaries”. Föräldrarna upplyses om rutinen att samarbeta med barnhälsovården när det gäller karies hos barn upp till tre år. Föräldrarnas samtycke till samarbetet med barnhälsovården noteras i journalen. Foldern ”Bra start för friska tänder”, 0-2 år, delas ut. Mål vid ettårsbesöket Målet är att stärka goda vanor och tidigt upptäcka och hjälpa barn som riskerar sjukdom i munnen. Verksamheten bör inriktas på att ge de föräldrar som är i behov av särskilt stöd och hjälp en individuellt anpassad munhälsoinformation och ett individuellt utformat tilläggsprogram. Basprogram 1 år Hälsosamtal • Nya tänder är känsliga. • Tandborstning från första tanden med en liten klick fluortandkräm, stor som barnets lillfingernagel, morgon och kväll där fluorens kariesförebyggande effekt särskilt betonas. Barn som tidigt får sina tänder borstade har friskare tänder längre fram. • Föräldrarna informeras om att tandborstning på förskolor genomförs på de flesta håll i länet. Barnen borstar själva på förskolorna och det är endast ett komplement till tandborstningen som föräldrarna gör morgon och kväll. Föräldrarna har alltid huvudansvaret för barnens tandborstning. Särskilt viktig att genomföra är tandborstningen på kvällen. • Bra matvanor är viktiga. Undvik småätande och söta drycker. Barn som utvecklat kariesskador vid tre år har redan vid ett år fått glass, kex och godis oftare än kariesfria barn. Barn med karies får oftare söta drycker i nappflaska. • Vatten är den bästa törstsläckaren. • Sockerrestriktion. Vänta med sockerhaltiga produkter så länge det går och sedan högst en gång i veckan, ”lördagsgodis”. • Mediciner kan påverka tandhälsan. • Sugvanor • Förlängd amnings eventuella inverkan. 2 Klinisk bedömning • Kontroll av tanderuption. • Kontroll av plackförekomst och karies på överkäksincisiverna med optimalt ljus. (Ficklampa) • Tandborstningsinstruktion till förälder. Föräldrarna ska kunna borsta sitt barns tänder. Mål vid tvåårsbesöket Målet är att stärka de goda vanor som fanns vid ettårsbesöket och/eller tidigt upptäcka och hjälpa barn som riskerar sjukdom i munnen. Verksamheten bör inriktas på att ge de föräldrar som är i behov av särskilt stöd och hjälp en individuellt anpassad munhälsoinformation och ett individuellt utformat stödprogram. Basprogram 2 år • • • • • • • • • • • • Besöket omfattar hälsosamtal med allmän anamnes. Särskild hänsyn tas till de riksfaktorer för att utveckla karies som anges vid ettårsbesöket. Kontroll av tanderuption. Kontroll av plackförekomst, gingivit och karies. De barn som vid två års ålder har karies har i allmänhet även kariesskador buckalt i ök-front. För de barn som ej koopererar vid tandkontroller kan det därför räcka med att inspektera överkäksincicivernas buckalyta. Optimalt ljus bör användas. (Ficklampa) Information om tandborstning morgon och kväll med fluortandkräm där fluorens kariesförebyggande effekt särskilt betonas. Tandborstning på morgonen bör ske efter frukost och på kvällen efter sista målet före sängdags. Tandborstningsinstruktion till förälder vid behov. Föräldrarna ska kunna borsta sitt barns tänder. Föräldrar informeras om att tandborstning på förskolor genomförs på de flesta håll i länet. Barnen borstar själva på förskolorna och det är endast ett komplement till tandborstningen som föräldrarna gör morgon och kväll. Föräldrarna har alltid huvudansvaret för barnens tandborstning. Särskilt viktig att genomföra är tandborstningen på kvällen. Bra matvanor är viktiga. Undvik småätande och söta drycker. Vatten är den bästa törstsläckaren. Sockerrestriktion. Vänta med sockerhaltiga produkter så länge det går och sedan högst en gång i veckan, ”lördagsgodis”. Mediciner kan påverka tandhälsan. Sugvanor Förlängd amnings eventuella inverkan. 3 FÖLJANDE GRUPPER AV FÖRSKOLEBARN LÖPER RISK ATT UTVECKLA KARIES Odontologiska faktorer • Barn som vid ett års ålder uppvisar plack eller initialkaries på överkäksincisiverna Beteendefaktorer • Barn med sömnstörningar som äter och dricker på natten. • Barn som får söt dryck i nappflaska. • Barn som sällan eller aldrig får sina tänder borstade. • Barn som inte får tänderna borstade med fluortandkräm två gånger per dag. • Barn som långtidsammas (mer än 18 månader med täta amningar). • Barn med beteendeavvikelser. Sociala/kulturella faktorer • Barn till föräldrar som båda invandrat till Sverige. Asylsökande/flyktingar. • Barn som uteblivit från hälsokontroller. • Barn till föräldrar med tandvårdsrädsla. • Barn som har syskon med dålig munhälsa. • Barn i familj i livskris. Medicinska faktorer • Barn med långvariga sjukdomsperioder/kronisk sjukdom/funktionshinder. • Barn med medicinering som ger salivnedsättning. • Barn med allergi/astma. • Barn med uppfödningsproblem/födoämnesallergi. Tilläggsprogram All karies och gingivit ska följas upp. När kariesskador uppkommit är det viktigt att utreda orsaken. Barn med initial eller manifest kariesskada vid ett eller två års ålder måste ges ett snabbt och omsorgsfullt omhändertagande. Ju yngre barnet är ju snabbare sker kariesutvecklingen. Barn med initiala kariesskador behandlas förebyggande för att stoppa fortsatt kariesutveckling. Aktiva skador i dentinet åtgärdas med fyllningsterapi. Pedodontist bör konsulteras. Barn utan aktuell karies men som bedöms som riskindivider med behov av särskilt stöd kan vara barn med täta infektioner, kronisk sjukdom till exempel astma, eller födoämnesallergier. Program Dessa barn kräver ett individuellt och regelbundet omhändertagande med stöd och uppmuntran till föräldrarna för att snarast bryta ogynnsamma vanor och mönster. Programmets omfattning är helt beroende på kooperation och uppnådda resultat. Ofta kräver dessa barn mycket stora vårdinsatser som dock måste ses som en investering i en framtida bättre tandhälsa. Där bristande kooperation föreligger är insatser för att minimera eventuella skador särskilt angelägna. 4 Om barnet vid 1-2 års ålder har initial och/eller manifest karies ska brevet ”Småbarnskaries” skickas till BVC för information. Föräldrarna upplyses om samarbetet med barnhälsovården när det gäller karies hos barn upp till tre år. Föräldrarnas medgivande till samarbetet med barnhälsovården noteras i journalen. Åtgärder • Uppföljning av tandborstinstruktion. Föräldrarna ska kunna borsta sitt barns tänder. • Tandborstning två gånger per dag med fluortandkräm • Fluorlackning var tredje månad av initiala kariesangrepp se Fluorrekommendationer för barn och ungdomar. http://intra.rjl.se/infopage.jsf?childId=69101&nodeId=72620&nodeType=12 • Minska sockerintaget. Information om sockerfria alternativ. 5