1. No category

EN TIDNING FRÅN SCA SKOG
Östrand
» NR 3 2015
mångmiljardsatsar
SED – metoden som
minskar körskador
Ful syn men fint för
biologisk mångfald
LEDAREN
Investeringar
driver virkesvärdet
SCA BILDADES 1929 av ett tiotal
norrländska skogsbolag. Vid det första
styrelsemötet i det nya bolaget beslutade
SCAs koncernstyrelse att investera 34
miljoner kronor i en sulfatmassafabrik,
Östrand. Motivet till satsningen var att
man såg behovet av avsättning för barrmassaved. De sulfatmassafabriker och
slipmassabruk som SCA då ägde behövde
alla granmassaved. SCAs styrelse såg
behov av en industri som behövde och
därmed satte ett värde på massaved av
tall. Östrandsfabriken stod klar 1932 och
var då världens största sulfatmassabruk.
86 år senare fattar SCAs koncernstyrelse på nytt beslut om att investera
i Östrand. Denna gång är investeringsbeloppet nästan ofattbara 7,8 miljarder
kronor, den största industriinvesteringen
i Sverige någonsin! Därmed kommer
Östrandsfabriken återigen att bli den
största fabriken i världen för tillverkning
av blekt barrsulfatmassa.
Det krävs en konkurrenskraftig industri för att kunna betala bra för råvaran och för att kunna göra det över tid.
Massa är en global produkt som säljs i
konkurrens med producenter över hela
världen. Utan utveckling förlorar industrier sin konkurrenskraft och kommer
steg för steg närmare den punkt där de
inte längre kan bära sina kostnader, utan
måste slå igen. Det har vi under årens
lopp sett många exempel på, inte minst i
Norrland.
MED ETT STORT SKOGSINNEHAV är SCA
nu, likaväl som 1929, väl medveten om
att det behövs en modern och slagkraftig
industri för att ta vara på skogens fulla
potential. Under de senaste tio åren har
SCA investerat femton miljarder kronor – fyra miljoner kronor om dagen!
– i sin norrländska skogsindustri. Det
har lett fram till en sågverksindustri i
världsklass, till Sveriges största tryckpap-
persbruk – Ortviken, och till två välinvesterade fabriker för förpackningspapper i
Umeå och Piteå. Tillsammans sätter dessa
industrier ett högt värde på SCAs skogar
– och på all annan skog i Norrland.
Med en Östrandsfabrik i världsklass
kommer det att finnas konkurrenskraftig
efterfrågan på massaved i Norrland i ett
antal decennier framåt.
Mats Sandgren
vd SCA Skog
INNEHÅLL
Östrand investerar för framtiden.......4
Mården – ett av skogens
skyggaste djur................................16
DIN SKOG
Rätt hjälp för skyddsvärd skog....... 18
Tel: 060-19 30 00
Alternativa lösningar
för höga naturvärden......................19
Ansvarig utgivare:
Björn Lyngfelt
Skogsägare – en viktig pusselbit......5
Långsiktiga samarbeten....................5
Helios – bygget ................................6
Investeringsbeslutet
säkrar skogens värde ...........8
Notiser ................................9
SED minskar körskadorna
i skogen..................................10
Ökad naturhänsyn kan
rädda hundratals arter ............12
Skogsvinge™ Special skapar
klarhet efter stormar ..............15
|2
Aktiva skogsägare
gynnas i beskattningen..........20
Kameramätning skapar
större trygghet...............................21
Skogens svarta guld.......................... 22
Två nya mångfaldsparker................24
Upplaga: 33 000
Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall
Hemsida: www.scaskog.com
Adressändringar och reportagetips:
Sara Söderberg, tel 060-19 31 13,
sara.soderberg@sca.com
Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall
Grafisk design: Mellerstedt Design
Tryck/repro: V-TAB Vimmerby 2015
Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g.
Omslag Multiart gloss 150g
Omslagsfoto: Sidensvans, Johnér images
Tidningen distribueras
gratis till personer som
äger skog i något av de
fyra nordligaste länen.
Om du inte får tidningen
idag, men vill ha den
i fortsättningen, skicka
e-post till:
sara.soderberg@sca.com
Johan jobbar
med framtidens
Skogsvinge
Johan Viklund har alltid haft teknik och natur
som stora intressen i livet. I grundskolan var
han övertygad om att det bara var teknik han
skulle jobba med, men efter ett år på Microsoft
lockade plötsligt friluftslivet mer. I dag jobbar
han med att utveckla SCA Skogs nya verktyg
Skogsvinge™, ett arbete där han får kombinera
sina två största intressen.
DET LIGGER TUSENTALS ARBETSTIMMAR bakom verktyget
Skogsvinge™ som gör det enklare för skogsägare att få detaljerad information om sin skog. Dataunderlaget till Skogsvinge™
är insamlat med hjälp av luftburen laserskanning. SCA Skog har
sedan utvecklat metoder för att ur detta underlag kunna ta fram
skogliga data med hög precision. Man kan exempelvis ta fram
detaljerade uppgifter om trädhöjd, virkesförråd och terrängen.
Johan Viklund, aspirant på SCA Skog, har arbetat med Skogsvinge sedan starten. I dag går en stor del av hans arbete åt till att
fundera över hur materialet från Skogsvinge på bästa sätt ska kunna
ajourhållas.
Kan du berätta lite om din bakgrund?
– Jag gick på Strömbackagymnasiet i Piteå och läste ett treårigt tekniskt program. Min pappa har alltid varit i skogsbranschen och jag
var nog lite intresserad, men som en ungdomlig, rebellisk handling
valde jag att börja jobba åt Microsoft istället. Efter ett år på Microsoft fick jag ge mig, jag kände att det skogliga lockade för mycket.
Så jag sökte jägmästarprogrammet i Umeå och började plugga där.
Hur hamnade du på SCA?
– Jag har alltid varit väldigt teknik- och naturintresserad. I mitt kandidatarbete skrev jag om laserskanning och jag minns att jag var
otroligt fascinerad över det faktum att det går att mäta skog från
luften. När det var dags att göra examensarbete visste jag att jag ville
utveckla mitt arbete med laserskanning eftersom det är ett ämne som
väldigt väl fångar upp både mitt teknik- och naturintresse. Jag kontaktade SCA och frågade om de var intresserade och sedan blev jag kvar.
Vad handlade ditt examensarbete om?
– Det handlade om hur man skulle tillämpa kunskaperna om laserskanning inom SCA och hur verktyget skulle anpassas efter deras behov. Från början såg vi verktyget som ett beslutsunderlag för virkesköp som bara skulle användas internt. När vi sedan insåg den fulla
potentialen i laserskanning bestämde vi snabbt att detta är en tjänst
som vi måste erbjuda de privata skogsägarna, varpå Skogsvinge som
vi känner det i dag föddes.
Vad gör du nu på jobbet?
– Nu handlar mitt arbete om hur vi ska uppdatera materialet från
Skogsvinge. Vi står inför en utmaning eftersom skogsuppskattningarna i Skogsvinge baseras på luftburen laserskanning, men Lantmäteriet är tydliga med att det inte kommer att bli någon ny laserskanning. Det innebär att vi måste komma på ett nytt sätt för att
ajourhålla Skogsvinge. Nu jobbar jag därför med att utveckla ett
system för att med hjälp av digitala flygbilder kunna utläsa virkesvolym. För oss är det viktigt att kunna erbjuda de privata skogsägarna
kontinuitet i materialet. Jag menar, skogen förändras ju konstant.
Ska man kunna hålla koll på sin skog behöver man ha tillgång till
uppdaterat material. Där är vi i dag. Det är lite Skogsvinge 2.0 vi
pratar om.
TEXT OCH FOTO Sara
Söderberg
Namn: Karl Johan Viklund
Ålder: 29
Bor: Sundsvall, i en lägenhet med radhuskänsla.
Familj: Gift med Fanny. Tillsammans har de dottern Nordhild,
10 månader.
Jobbar: Aspirant och Skogsvingespecialist på SCA Skogs
marknadsavdelning.
Dold talang: Är en fena på att vända pannkakor i luften.
3|
ÖSTRAND INVESTERAR
FÖR FRAMTIDEN
SCA investerar 7,8 miljarder kronor i Östrands massabruk i Timrå. Investeringen
är en av de största industriinvesteringarna i Sverige någonsin och SCAs största
genom tiderna.
– Det är en helt fantastiskt känsla, säger Ingela Ekebro, som leder inve­
steringsprojektet Helios. Allt vi har gjort på Östrand de senaste tio åren har vi
gjort med detta mål i sikte.
f Investeringen innebär att Östrand ska
dubbla produktionen av sulfatmassa, från
dagens cirka 430 000 ton till cirka 900 000
ton. I och med beslutet tar Östrand det största
steget hittills till att bli en av de tyngsta aktörerna inom massaindustrin och Europas mest
lönsamma massabruk.
Projektet har fått namnet Helios, efter
solens gud enligt den grekiska mytologin.
– Vi har en tydlig bild av var vi ska placera
oss på massamarknaden. Vi ska bli en strålande
massafabrik som tillverkar sulfatmassa med
produktivitet i världsklass, säger Ingela Ekebro.
En plan med allt som gjorts
Redan 2004, när SCA beslutade att bygga en
ny sodapanna på Östrand, formades planerna
om en fördubbling av massaproduktionen.
– Det har funnits en plan med allt vi har
byggt och allt vi har gjort. Visionen har varit
att fördubbla produktionen och utveckla
konkurrenskraften. Både sodapannan och
mesaugnen är byggda för att klara en produktionsökning, säger Ingela.
Ett omfattande projekt
Det är inte helt lätt att förstå hur omfattande
Helios är och hur stor investering det handlar
om. Kortfattat är det 7,8 miljarder som ska
fördelas på åtta delprojekt, som är otroligt
stora var och ett för sig.
– Vårt mest omfattande projekt i modern
tid var bygget av den nya sodapannan och
Helios är gigantiskt i jämförelse med det.
|4
Investeringen motsvarar ungefär fem sodapannor storleksmässigt. Vi ska till exempel bygga
en ny vedgård med renseri, nytt kokeri och nytt
blekeri, förklarar Ingela och fortsätter:
– Det är nödvändigt att plocka ned allt i
delprojekt så att det blir greppbart och att ta
ett steg i taget. Vi ska ha ett öga på vardagen
och det som händer nu och samtidigt ha ett
öga på framtiden och målet. Vi får inte tappa
fokus på vare sig det ena eller det andra.
Östrands produktion ska pågå som vanligt
under hela projekttiden. Som mest beräknas
det vara upp emot 2 000 personer på fabriksområdet samtidigt, till skillnad från dagens
Ingela Ekebro leder investeringsprojektet
Helios – den största industriinvesteringen
någonsin i Sverige
cirka 300 som utgör Östrands ordinarie personal.
– Med så många personer på fabriksområdet är det oundvikligt att inte störa varandra
ibland. Det är därför väldigt viktigt att vi är
lyhörda och tar hänsyn till varandra även om
det kan bli påfrestande ibland. Jag hyser tillförsikt att det kommer att gå bra, säger Ingela.
Skydd och säkerhet högst på listan
Det kommer även att krävas tydliga instruktioner kring skydd och säkerhet.
– Som vanligt har skydd och säkerhet den
allra högsta prioriteten och vårt mål är att
genomföra projektet utan några allvarliga
olyckor. Vi ställer tydliga krav på våra medarbetare och entreprenörer att de ska efterleva
våra säkerhetsrutiner, säger Ingela.
Östrand levererar sulfatmassa till både
interna och externa kunder.
– Vi ser ett tydligt behov och en ökad efterfrågan på massa. Vår massa används i första
hand till mjukpapper och efterfrågan på dessa
produkter ökar stadigt.
I samband med den nya fabriken kommer
även massakvaliteten att förbättras.
– Vi lyssnar hela tiden på kundernas behov
och vi ska alltid leverera den kvalitet som de
vill ha. Vi projekterar för högre massakvalitet
än i dag och det är ett naturligt steg för att
utveckla konkurrenskraften, säger Ingela.
Nya arbetstillfällen i logistikkedjan
Helios bidrar till fler arbetstillfällen under
projekttiden, men det kommer inte att resultera i några nya arbeten på Östrand när projektet är över.
– Däremot bör det tillkomma nya arbetstillfällen på andra ställen i logistikkedjan,
säger Ingela.
Hela den nya anläggningen ska tas i drift
under andra kvartalet 2018.
Skogsägare – en viktig pusselbit
Investeringen i Östrand innebär att det kommer att behövas dubbelt så
mycket virke jämfört med i dag, från drygt 2,2 miljoner kubikmeter till unge­
fär 4,5 miljoner. En viktig del i råvaruförsörjningen är det virke som SCA
köper från privata skogsägare.
– Vi är verkligen tacksamma över det förtroende som skogsägarna visar
oss när de säljer sitt virke till SCA. De är en avgörande del i pusslet för att
säkra råvaruleveranserna till det nya Östrand, säger Mats Sandgren, vd
för SCA Skog.
f En betydande del av virkesråvaran till
Östrand kommer, precis som i dag, att hämtas
från SCAs egna stora skogsinnehav och från
SCAs egna sågverk i form av flis. Sedan tillkommer det virke som vi köper av privata
skogsägare i regionen, främst Medelpad,
Ångermanland och Jämtland.
Trygg och långsiktig
– Med investeringen i Östrand säkrar vi avsättningen av massaved för en lång tid framöver.
Vår långsiktighet ger därmed trygghet till de
skogsägare som vi gör affärer med, säger Mats
Sandgren. I en tid när skogsindustrin präglas
av strukturförändringar och en vikande efterfråga på bland annat tryckpapper är det bra att
veta att vi även i framtiden har ett stort behov
av massaved.
Någon brist på massaved ser Mats Sandgren
inte framöver.
– Nej, det räknar vi inte med. Ser vi till norra
Skandinavien som försörjningsområde, och det
är rimligt när vi talar om så här stora anläggningar, så finns det tillgänglig råvara. I Norge till
exempel har förbrukningen av massaved minskat. Vi ska även samarbeta med skogsägarföreningar och andra skogsföretag. Vidare kan vi
komma att marginellt öka importen från Baltikum, där vi sedan tidigare har ett virkesanskaffningsföretag.
Självklart val för skogsägare
Investeringen i Östrand ska göra fabriken
till den modernaste och största i Europa. Det
påverkar även SCA Skogs arbete med att stärka
relationerna med de privata skogsägarna.
– Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla
och förbättra de tjänster som vi erbjuder skogsägare. Vår ambition är att hela tiden bli bättre
och därmed ett självklart val för en skogsägare
som söker en samarbetspartner som både är
lokal, trygg och långsiktig, säger Mats.
Med Östrands ökade behov av råvara följer
även trygghet för de som arbetar i skogsbruket.
– Vi kommer även fortsättningsvis att
behöva arbetskraft som håller igång arbetet
i skogen, både vad det gäller avverkning och
virkestransporter, konstaterar Mats. Det känns
väldigt bra, eftersom vi verkar på orter som i
flera fall tappat både arbetstillfällen och invånare.
Långsiktiga samarbeten
För att trygga råvaruförsörjningen till
Östrand har SCA tecknat långsiktiga
samarbetsavtal med Mellanskog och
Sveaskog.
f SCA samarbetar sedan tidigare med Sveaskog vad gäller virkesleveranser till SCAs industrier. Tack vare investeringen i Östrand kommer samarbetet att fördjupas ytterligare. Det är
ett besked som gläder Sveaskogs vd.
– Vi välkomnar SCAs besked om att öka
kapaciteten vid fabriken i Östrand. SCAs satsning skapar jobb och intäkter i flera av landets
nordliga län och är ett starkt tecken på framtidstro och tillväxt i svensk skogsindustri, säger
Per-Olof Wedin, vd för Sveaskog.
Samarbetet med Mellanskog, som är en förening som ägs av 32 000 skogsägare i Mellansverige, är däremot nytt. Samarbetsavtalet inne-
bär att avsättningen för massaved från Mellanskogs medlemmar säkras för en lång period.
– Det är mycket glädjande att investeringarna i SCAs bruk Östrand är ett faktum samt att
Mellanskog ska stå för en betydande del av det
ökade råvarubehovet från Sverige. I och med
detta förbättras förutsättningarna för att åter
öka lönsamheten och gallringsaktiviteten hos
våra medlemmar, säger Sture Karlsson, Mellanskogs vd, och fortsätter:
– Mellanskog vill växa tillsammans med
framtidsinriktade expansiva företag och ser
mycket positivt på detta långsiktiga samarbete.
ÖSTRAND GENOM HISTORIEN
1930
1870
1868: Östrands industriella
verksamhet inleds då ett
sågverk anläggs på platsen.
Sågverket brinner ner 1913.
1929: Finansmannen
Ivar Kreuger beslutar
att bygga en sulfatfabrik vid Östrand
omedelbart efter
bildandet av SCA,
Svenska Cellulosa
Aktiebolaget.
1960
1940
1936:
Sulfatfabriken byggs
ut och kapaciteten
uppgår till 140 000
årston. Östrand var
nu Europas största
sulfatfabrik.
1945: Blekning
av sulfatmassan
installeras på
en av de fyra
produktionslinjerna.
1946: Östrand
börjar tillverka
björksulfatmassa.
1961: Ett nytt
blekeri tas i
drift för hela
fabriken.
5|
HELIOS – BYGGET
Helios omfattar åtta delprojekt:
renseri, inklusive vedhantering
och vattenrening, fiberlinje, indunstning, kaustisering, soda­
panna inklusive turbiner, torkning, driftcentral samt kring­
system.
f – Allra först ska en ny virkesplan anläggas, ett arbete som påbörjades i början
av september. Den nya virkesplanen kommer att ligga strax norr om den befintliga
och ska vara färdig att tas i bruk under
tredje kvartalet 2016. Den nya fiberlinjen
kommer då att börja byggas på den plats
där virkesupplaget finns i dag, säger
Håkan Wänglund, projektchef.
Platsen där den nya virkesplanen ska
byggas är resultatet av tio års landbyggnad.
– Området ska först fyllas med 30 000
ton sten som har till syfte att konsolidera
marken. Detta kommer i praktiken att
innebära ett stort berg av sten på platsen. När sex månader har gått kommer
stora mängder av stenmassorna att fraktas bort för att återanvändas i andra delar
av Heliosprojektet. Därmed är området
förberett att färdigställas som virkesplan,
säger Håkan och fortsätter:
– Åtta delprojekt, som var och ett är
oerhört omfattande, kommer att innebära väldiga logistikutmaningar. Det blir
många människor inblandade, många
transporter som ska fram och byggen i
trånga utrymmen. För att allt detta ska
flyta på blir det nödvändigt med en noggrann planering.
På området kommer baracker att uppföras med personalutrymmen för dem
som ska jobba i projektet.
– Under projekttiden kommer vi också
att anlägga en projektmäss där 150 personer får plats att äta, säger Håkan.
NY KAUSTICERING
En helt ny kausticering ska byggas.
Kausticeringen är en del av kemikalieåtervinningen i massaprocessen. Byggnaden med gamla sodapannan rivs ut invändigt för att ge
plats åt maskinutrustningen.
BEFINTLIG TORKMASKIN
Den befintliga torkmaskinen, inklusive emballering,
kommer även fortsättningsvis att vara tillgänglig för
drift efter att den nya tas i bruk.
SODAPANNAN OCH TURBINER
Sodapannan kommer att expanderas,
vilket den är förberedd för. Arbetet
genomförs utan att byggnaden påverkas i någon större utsträckning.
Ombyggnationen av sodapannan
kommer att genomföras när alla övriga delprojekt i Helios är färdiga. Då
stoppas produktionen på hela Östrand
under en månad medan sodapannan
byggs om. Man kommer också att
installera ytterligare två turbiner för
maximal elproduktion.
NY INDUNSTNING
Indunstingen är också en del i kemikalieåtervinningen.
Den nya indunstningslinjen kommer att ha mycket högre kapacitet och få bättre energieffektivitet än den
befintliga. Det kommer alltså att förbrukas förhållandevis mindre ånga i indunstningen vilket innebär att mer
ånga blir tillgänglig att användas i turbinen. När den
nya indunstningen tas i drift ska den befintliga ställas av.
VATTENRENING
Den befintliga reningsanläggningen kommer att kompletteras med två nya
bassänger för att hantera den ökade
mängden vätska som blir resultatet av
Östrands ökade massaproduktion.
Vissa detaljer i översiktsplanen kommer eventuellt att
se annorlunda ut i den slutgiltiga byggplanen.
1970
1980
1979: SCA tar beslut om projekt Ö80.
En total teknisk förnyelse av Östrand
med bl a bark- och flishantering,
fiberlinje, kemikalieåtervinning och
sodapanna.
|6
1982:
Östrands CTMPfabrik tas i drift,
där man tillverkar kemisk
termomekanisk
massa för bl a
mjukpappersprodukter.
1990
1995: Östrand får ett
nytt långt slutet blekeri
där massan bleks helt
utan klorkemikalier.
2000
2000: Östrand
erhåller sitt
spårbarhetscertifikat
enligt FSC®,
Forest Stewardship
Council.
2001: En
ombyggnation
av ångpannan minskar
behovet av
eldningsolja med 80
procent.
NY TORKMASKIN
Intill den befintliga torkmaskinen
installeras en ny. I anslutning till
den nya kommer två emballeringslinjer att installeras.
BEFINTLIG FIBERLINJE
Östrands nya fiberlinje kommer helt och hållet att ersätta
den befintliga.
NY FIBERLINJE MED KOKERI OCH BLEKERI
I kokeriet kokas flisen. Det nya blekeriet blir
anpassat för både ECF- och TCF-blekning för
hög massakvalitet, bra miljöprestanda och kostnadseffektiv produktion. Den nya fiberlinjen får
betydligt större kapacitet och blir betydligt mer
energieffektiv. ECF står för Elementary Chlorine
Free, och TCF betyder Totally Chlorine Free.
NY VEDPLAN
Intill vedplanen, där
allt virke läggs upp,
kommer en ny automatiserad virkesmätning att anläggas.
NYTT RENSERI
Renseriet kommer att få två
trumlinjer för tummelbarkning
av långa stockar. Efter barkning flisas veden.
BEFINTLIGT RENSERI
När det nya renseriet tas i drift
kommer det befintliga att ställas av.
KRINGSYSTEM
Detta är ett jätteprojekt som fysiskt knyter ihop samtliga
övriga delprojekt. Projektet omfattar markavlopp, rörbryggor,
råvattenhantering, matarvattenhantering, rör-system mellan
avdelningarna, fjärrvärme, gashantering och kylsystem.
Enligt beräkningarna kommer bland annat 38 kilometer rör att
monteras, där de största har en diameter på 3 300 millimeter.
NY DRIFTCENTRAL
Den nya driftcentralen blir ett gemensamt kontrollrum för alla delar
i fabriken. I driftcentralen ska dagoch skiftledning samt produktionsoch närunderhållsorganisationen vara
samlad.
TEXT
FOTO
2005
2002: Östrands
lövmassaepok
avslutas. Nu
inriktas produktionen helt
på barrsulfatmassa.
2003:
Östrands
nya kaj
börjar ta
emot
fartyg.
2004: Östrands nya
reningsanläggning
för avloppsvatten
tas i full drift. Beslut
att bygga en ny
sodapanna.
Misan Lindqvist, Lisa Rhodiner, Per-Anders Sjöquist
Michael Engman, Per-Anders Sjöquist, Kontrastfoto
2015
2010
2006: I oktober tas
den nya sodapannan
och ångturbinen i drift.
En investering på
1,6 miljarder kronor.
2011: Start av nytt
vitlutsfilter och en
ny mesaugn.
2015: SCA beslutar att
investera 7,8 miljarder
kronor i Östrand.
7|
Unikt samarbete
skyddar skog
i Jokkmokk
TILLSAMMANS med den ideellt arbetande natur-
INVESTERINGSBESLUTET
säkrar skogens värde
Beskedet om Östrandsinvesteringen är positivt för virkesmarknaden.
– Investeringsbeslutet är mycket glädjande. Naturligtvis påverkar det
virkesmarknaden och kommer att säkra värdet på skogen i Norrland under
lång tid, säger Jörgen Bendz, SCAs virkeschef.
f Under sommaren har SCA Skog fortsatt med upparbetningen av stormvirke.
– Vi sliter alltjämt med upparbetningen
efter stormarna, men det som återstår är
volymer på SCAs egen skog, säger Jörgen.
Tack vare den svala sommaren har de
vindfällda träden klarat sig bra i skogen.
– Trots att den stormfällda skogen legat
i nära två år är träden fortfarande dugliga
för industrin. Det faktum att vi inte har tagit
hand om contortavirket utan att det har
legat kvar i skogen har räddat värdet på det,
förklarar Jörgen. Contortan har visat sig
ha hög överlevnadsförmåga, och de flesta
träden har fortsatt att växa även liggande.
Inventera din skog
Av skogsskyddsskäl har SCA valt att spara
vindfällena av contorta till sist, eftersom
det inte finns några kända skadegörare på
det virket, till skillnad från granen som
löper risk att angripas av granbarkborrar
om virket inte tas om hand i tid.
– Vi uppmanar alla skogsägare som vet
med sig att de har skogsbestånd i riskzonen att inventera sin skog så snart som
möjligt, säger Jörgen och fortsätter:
– Det är viktigt för att undvika massiva
granbarkborreangrepp. Om angreppen
upptäcks i tid finns det fortfarande möjlighet att få fullt timmervärde för skogen.
|8
Det är fortfarande gott om massaved
i norra Sverige. Den höga avverkningstakten som följde efter stormarna har
lett till höga lager massaved och ett högt
utbud av energived. Behovet av timmer
till sågverken är stabil trots en vikande
marknad för sågade trävaror. Samtidigt
driver hotet om granbarkborreangrepp
fram mer virke.
Intresset hos privata skogsägare att
avverka sin skog är relativt stort just nu.
– Det beror både på konjunkturläget
samt att fokus legat på stormfälld skog
under en period, säger Jörgen.
Välinvesterade industrier
Investeringsbeslutet att fördubbla produktionen på Östrand kommer att innebära att leveranserna av virke dit fördubblas.
– Investeringsbeslutet är den absolut
största händelsen på virkesmarknaden
på lång sikt. Vi har välinvesterade industrier inom SCA. Det är investeringar som
Helios, tillsammans med bland annat ett
nytt kokeri i Obbola och en ny såglinje på
Tunadal, som över tid sätter värdet på vår
skog, avslutar Jörgen.
TEXT
Lisa Rhodiner
skyddsprofilen Mats Karström har SCA Skog inlett ett långvarigt arbete för att skydda ett 30-tal
skogar runt Vuollerim i Jokkmokks kommun. De
SCA-ägda skogarna har fått namnet Vuollerims
mångfaldsskogar och de invigdes den 18 juni.
Totalt omfattar mångfaldsskogarna 36 områden
med höga naturvärden som inventerats av SCA,
Mats Karström och Naturskyddsföreningens
skogsgrupp Steget Före.
Skogsgruppen Steget Före startades av Mats
Karström i Jokkmokk 1986. Gruppens mål är
att ligga steget före skogsmaskinerna och hitta
skyddsvärda skogar med arter som bara klarar
sig i gammelskog. I trakterna kring Jokkmokk
har Mats Karström funnit många skyddsvärda
skogar, men arbetet med att ge dem formellt
skydd har tagit tid.
I Vuollerims mångfaldsskogar finns ett stort
antal ovanliga arter som är kräsna i valet av livsmiljö. De behöver skogar som har stått under
många hundra år och har god variation i ålder
bland såväl levande som döda träd.
Tjänstvillighet – viktigt
för stormdrabbade
skogsägare
f Skogsbolagens engagemang, viljan att hjälpa och god kommunikation är det viktigaste
för stormdrabbade skogsägare. Det visar examensarbetet ”Borta med vinden” som Sandra
Westin, virkesköpare hos SCA Skog, gjorde
2014 vid jägmästarutbildningen i Umeå.
Syftet med examensarbetet var att ta reda
på hur privata skogsägare upplevde skogsbolagens stormhantering efter stormen Ivar. Sandra
genomförde både djupintervjuer och enkätundersökningar bland närmare 300 privata
skogsägare.
Hennes studie visar att en av de viktigaste
aspekterna i stormarbetet är den tjänstvillighet
som skogsbolagen uppvisar, det vill säga om de
anställda visar engagemang och vilja att hjälpa
skogsägarna.
Uppsatsens resultat har fått stor vikt för dagens stormhantering inom SCA, där tjänstvillighet och god kommunikation är ledstjärnor.
– Sandras studie visar på vikten av god service. Vi strävar alltid efter att vara engagerade
och tydliga i mötet med privata skogsägare.
Studien visar att vi tänker rätt och att vi är på
rätt spår, säger Jonas Arvidsson, marknadsstrategisk chef på SCA Skog.
Notiser
SLU studerar barkborrar i contortaskog
FOTO
Per-Anders Sjöquist
SCA SKOG deltar i ett tvåårigt projekt
som ska studera barkborrar i vindfällen
av contorta. Studien görs av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, som bland annat ska undersöka om barkborrarna kan
angripa stående friska träd.
SCA bidrar med ett flertal provställen
på SCA-mark med contorta och med
hjälp av dessa provytor ska SLU ta reda
på vilka insekter det finns i contortatall.
De ska även försöka locka dit barkborrar
med hjälp av feromoner för att se om de
kan föröka sig i contortatall.
Man har hittat sextandad barkborre
i contortavindfällen men ännu inte sett
något som tyder på att de härjar på levande stående contortatallar. Sextandad
barkborre dödar normalt inte friska
träd, men det händer att klena granar i
ungskog blir så pass angripna att de dör.
Rekord för skogsgödsling
I år kom SCA Skog upp i 1 750 hektar gödslad skogsmark hos privata
skogsägare i Norrland. Det är ett nytt rekord. Som mest har man
tidigare gödslat drygt 1 300 hektar privat mark.
f Rekordet gläder Michal Bobik,
skogsvårdsspecialist och gödslingsansvarig vid SCA Skog.
– Det är bra att fler upptäcker fördelarna med gödsling. Gödsling är ju
en mycket snabb och lönsam åtgärd
för att öka tillväxten i skogen och
därmed värdet på den. Vi är glada
att vi kan erbjuda privata skogsägare
denna unika tjänst, det är nämligen
inte så många andra företag som
kan göra det, säger Michal Bobik.
Bakom årets gödslingsframgång
står SCAs virkesköpare.
– Det är ju våra virkesköpare som
träffar skogsägarna och berättar om
alla fördelar med gödsling och sedan gör upp om affären. Rekordet
tyder på att vi har många skogsägare
som är nöjda med det gödslings­
arbete vi utför. Det känns bra!
Kungligt
besök hos SCA
FOTO
SCA SKA INVESTERA CIRKA 650 MILJONER KRONOR i en ny produktionsanläggning i Brasilien för tillverkning av inkontinensprodukter.
SCA är idag näst störst på den brasilianska marknaden för inkontinensprodukter, med det globalt ledande varumärket TENA och det lokala
varumärket Biofral. Brasilien är den tredje största detaljhandelsmarknaden i
världen för inkontinensprodukter. Den nya anläggningen ska byggas i Jarinu och
produktionen ska starta 2016. Den ersätter en mindre fabrik i samma område.
Per-Anders Sjöquist
SCA bygger nytt
i Brasilien
f I början av september fick SCA besök av kung Carl XVI
Gustaf. Kungen fick studera skogsbruk och naturvård under ett besök i Njurundakustens mångfaldspark, söder om
Sundsvall.
Under besöket berättade bland annat Mats Sandgren,
vd för SCA Skog, om SCAs naturvårdsarbete och om hur
SCAs satsning på mångfaldsparker passar in i detta. Anders Björklunds entreprenörslag (bilden) demonstrerade
en naturvårdsinriktad avverkning och Tomas Rydqvist,
SCAs naturvårdsspecialist i Medelpad, visade en naturvårdsbränning.
Fina kottdjur från skogen
DIN SKOG fick in många bilder på fina kottdjur, tillverkade av kottar och annat material
från skogen, till vår tävling som vi utlyste i
förra numret. Nu har vi dragit fem bidrag
som får varsitt pris hemskickat.
Vi säger grattis till:
Jonathan Säld, Lovisa
Rosenqvist, Malte Edin
Lilja, Joar Nilsson och
Alice Sirfalk.
9|
SED minskar
körskadorna
i skogen
Att komma ut på ett hygge och se djupa, vattenfyllda hjulspår efter
skogsmaskiner är ingen höjdare. För att minska risken för körskador
vid gallring och slutavverkning har SCA utvecklat arbetsmetoden
SED, Skonsam Effektiv Drivning.
f Strävan efter att minska körskador i skogen är inget
nytt, men nu tar SCA Skog krafttag för att arbetsmetoden SED ska användas på samtliga slutavverknings- och
gallringstrakter.
– Under året har SCA lanserat ett stort utbildningsprogram som involverar SCAs egen fältpersonal och alla
maskinförare som avverkar åt oss. Vi räknar med att från
och med 2017 kommer all vår avverkning att ske enligt
SED, berättar Linnea Carlsson, projektledare för SED.
Ris och rot är viktigt
Körskador uppkommer när marken som skogsmaskinen
kör på innehåller mycket fukt eller väldigt porös jord,
förhållanden som gör att marken inte blir bärig. I Sverige
dominerar de mer finkorniga jordarterna och generellt sett
innehåller markerna mycket fukt. Det finns alltså stora
ytor i vårt avlånga land med dålig bärighet.
SED går i första hand ut på att lägga ut ris i körstråken där de tyngsta maskinerna går, något som gör att
vätan inte tränger igenom och att marken hålls intakt. Att
använda rätt typ av hjulband på maskinerna är också en
avgörande faktor.
– Det är av oerhört stor vikt att rotsystem och ris som
finns naturligt på marken bevaras, där ligger nämligen den
| 10
främsta bärigheten. På platser där det är mjukt och blött är
det därför väldigt effektivt att lägga på ytterligare lager med
ris. Men kör man med dåliga hjulband slits riset sönder fort.
Våra miljöband är utformade för att minska slitaget på ris
och rot, vilket ger längre hållbarhet i marken. Maskinerna
går helt enkelt mjukare och kapar inte sönder underlaget,
berättar Kjell-Erik Åström från företaget Olofsfors.
Tillsammans med en grupp entreprenörer från Jämtland
beger vi oss ner på en trakt med stora partier blöt mark.
Men i skogen syns inte ett spår av vätan. Plötsligt kommer
en av de medföljande hundarna och krafsar lite med tassen
i riset – och vatten börjar sippra fram.
Kjell-Erik Åström från företaget Olofsfors visar hur de
kraftiga hjulbanden är utformade.
under barmarksäsongen, säger Erik Edler, produktions­
ledare vid SCA Skog.
Skogsägare tycker till
Även intresserade skogsägare har bjudits in till en utbildning i SED. Under den 30 minuter långa presentationen
hördes förhållandevis kritiska röster. Att körskador irriterar många skogsägare märktes tydligt.
– Det finns ett stort värde i att diskutera dessa frågor.
Det gäller för hela branschen. SCA har kanske inte varit
det sämsta företaget när det kommer till att orsaka körskador, men de har faktiskt inte varit bra heller, säger Hans
Ivarson, skogsägare.
Inom hela SCA har nu arbetet med att utbilda anställda
och entreprenörer påbörjats. Målet är att SED ska användas vid all avverkning från och med nu.
– Vi på SCA vill inget annat än att vara en god samarbetspartner för privata skogsägare. Genom att köra enligt
SED hoppas vi kunna uppnå detta. Ingen ska behöva få
onödiga körskador på sin mark, avslutar Pär.
TEXT
FOTO
Sara Söderberg
Per-Anders Sjöquist
Fördelar med SED
• Minskade körskador.
• Bättre överfarter över vattendrag och surdråg.
• Bättre arbetsmiljö för maskinförare.
• Fler skogar kan avverkas sommartid.
Vad är körskador?
Körskador: En skada orsakad av körning i skogsmark.
Skadan kan vara spårbildning eller kompaktering av
marken som leder till:
Tack vare SED, Skonsam Effektiv Drivning, kan den tunga
skogsmaskinen köra i skogen utan att sjunka ner i jorden
och göra fula hjulspår.
•Kemiska effekter, såsom minskat syre i vattnet och
ökad urlakning av t ex metylkvicksilver.
•Biologiska effekter, såsom igenslamning av bottnar
och minskade naturvärden.
•Försämring för friluftsliv och rekreationsvärden.
•Ekonomiska effekter, exempelvis nedsatt
– Från början var denna trakt vinterklassad, det vill säga
vi kunde bara avverka här på vintern då marken var frusen, berättar Pär Forsman, produktionschef på SCA Skog
i Jämtland. Men nu har vi omklassat den till barmark för
att visa hur effektivt SED är.
Mer sommaravverkning
Tidigare har man kunnat undvika körskador genom att i
största möjliga mån förlägga slutavverkning och gallring
till vintertid, då de blöta markerna är frusna och därmed
har högre bärighet. Men allt eftersom industrierna har
utvecklats och efterfrågan på timmer ökat har det skett
en förskjutning mot fler sommaravverkningar.
– Såväl industrierna som våra kunder efterfrågar barmarksavverkning. Tidigare har vi i första hand valt trakter
som domineras av torra marker, men det kan räcka med
ett par dagars regn så blir en bra trakt plötsligt dålig. Därför har vi insett att vi måste ta fram en bra metod för att
hantera även marker med sämre bärighet, förklarar Pär.
Trakten vi besöker har ett stort område där marken är
extra fuktig. Tidigare skulle ett sådant område ha lämnats,
eftersom en avverkning troligen skulle ha orsakat omfattande körskador i marken, alternativt ha sparats till vintern.
– Tack vare SED kan vi numera även avverka områden
som tidigare varit för blöta och därför svåra att avverka
virkesproduktion.
Genom att kapa av och lägga grenar framför sig skapar
maskinföraren en torr och bärande väg för efterföljande
maskiner att köra på.
11 |
Ökad naturhänsyn kan rädda
En grupp aspar har sparats vid slutavverkningen. Aspen har många insekter, lavar, svampar och mossor knuten till sig.
Avverkade skogar med stora, kala ytor och till synes slumpmässigt lämnade träd ser
kanske inte så vackra ut. Men de lämnade träden fyller en oerhört viktig funktion för den
biologiska mångfalden och är avgörande för många arters överlevnad. Därför lämnas de
som naturhänsyn vid slutavverkning.
f Under en varm och solig sommardag beger vi oss långt ut i skogen,
till en avverkningsyta nordväst om
Sundsvall. Guider för dagen är Anna
Cabrajic och Per Simonsson, skogsekologer på SCA Skog. Tillsammans
har de fått i uppdrag att förklara och
| 12
ge exempel på vad naturhänsyn vid
en slutavverkning gör för nytta.
Norrlands ädellövträd
Det första vi möts av är en grupp
aspar som sparats. Ensamma sträcker
de majestätiskt sina kronor mot skyn.
I norra Sverige utgör aspen cirka en
procent av alla träd. Trots det låga
antalet är det ett mycket viktigt trädslag.
– Aspen är oerhört viktig att spara
vid slutavverkning. Vi brukar kalla
den för Norrlands ädellövträd eftersom den har så många insekter, lavar,
svampar och mossor knutna till sig.
Bland annat finns det närmare 350
skalbaggsarter som är helt aspberoende, förklarar Anna.
Grova aspar är ofta rötade och
grovgreniga, vilket betyder att de i
hundratals arter
Död ved är den största bristvaran
för de rödlistade arterna i våra skogar.”
PER SIMONSSON
Den stora lågan erbjuder såväl sittplats
som boplats för en mängd arter. Här
visar Per hål som insekter har gjort i
barken på jakt efter föda.
På träden i surdråget finns
det gott om olika svampar och tickor.
– Det fantastiska med
tickor är att de är som
ett eget litet ekosystem
med många olika insekter
och baggar i, säger Per
Simonsson.
Eftersom många arter är anpassade
efter naturskogarnas rika tillgång
på död ved är det viktigt att inte
bara lämna den döda veden, utan att
även skapa ny. Det görs bland annat
genom att skapa högstubbar.
både stam och krona erbjuder boplatser för en mängd olika fågelarter.
Rötan, som uppkommer till följd
av svampangrepp, gör att veden blir
mjukare och mer lättarbetad för fåglar. Till exempel bygger spillkråkan
ofta bo i äldre aspar och när den
sedan flyttar till ett nytt bo används
de stora håligheterna av andra däggdjur och fåglar, bland annat mård och
olika ugglor.
Kantzon mot vatten och myrar
Efter ett par minuters promenad kommer vi fram till ett parti där alla träd har
sparats. Innanför trädgränsen går ett
surdråg, det vill säga ett blött område
i en sänka, med en liten bäck. Träden är sparade i enlighet med
SCAs instruktioner och skogsvårdslagens krav på att lämna kantzoner mot
vatten. Att bevara denna typ av blöta
områden med rörligt grundvatten är
viktigt för många skugg- och
fuktkrävande växter och djur.
Bland annat är luftfuktigheten högre vid vattendrag,
vilket gynnar många olika
lavar som i sin tur gynnar
flera insekter.
13 |
Även den döda vedens kvalitet är
viktig. Den nydöda, hårda veden
lockar en uppsättning arter, medan
den äldre och mjukare döda veden
lockar andra. Det innebär att en enda
låga kan utgöra livsmiljö för hundratals olika arter under de årtionden
som passerar innan lågan slutligen är
helt nedbruten.
I den fuktiga miljön vid surdråget trivs många arter. Även skogsekologerna Per Simonsson
och Anna Cabrajic verkar trivas lite extra bra bland all artrikedom.
– Men titta, här växer ju ögonpyrola, ropar plötsligt Per förtjust och
böjer sig ner och visar en underbart
vacker, cirka 10 cm hög, vit blomma.
– Det här är en art som har minskat kraftigt i hela Sverige på grund av
skogsbruket. Den behöver skuggiga
och fuktiga skogar, något vi tidigare
varit för dåliga på att spara. Här har
vi ett kvitto på att dagens naturhänsyn verkligen gör nytta, fortsätter Per.
Frodig miljö
Det märks tydligt att surdråget är en
frodig miljö. När vi kliver ner i det
blöta området sjunker temperaturen
markant och vi möts av hundra nyanser av grönt.
– Här finns också en stor mängd
olika häng- och bladlavar som gärna
växer i den här typen av skyddade och
fuktiga miljöer, berättar Anna. För
flera djur är dessa lavar avgörande,
exempelvis som övervintringsplats
för insekter och spindlar, vilka i sin
tur blir mat för fåglar under vintern.
Till exempel hittar både talltitan och
tofsmesen sin föda i dessa lavar.
Stort behov av död ved
I surdråget hittar vi även en stor
mängd naturligt död ved. I naturskogarna bildades det förr rikligt med
torrakor, det vill säga döda träd som
fortfarande står upp, samt så kallade
lågor, döda träd som fallit till marken.
I takt med att människan började
bruka skogarna har mängden död
| 14
ved minskat markant. Många svampar, insekter och mossor är emellertid
beroende av den döda veden, varför
det är av stor vikt att den lämnas kvar.
– Tyvärr kan det se skräpigt ut med
de döda träd som lämnas kvar vid en
avverkning, men död ved är den största
bristvaran för de rödlistade arterna i
våra skogar och det är mycket viktigt
att de döda träden blir kvar. Flertalet
arter är helt beroende av död ved för
sin överlevnad, säger Per.
Tänka långsiktigt
– När man diskuterar miljöhänsyn
måste man tänka långsiktigt. Just nu
kan en kvarlämnad torrgran stå som
en ”ful” död gran på ett hygge och
vara ganska livlös och torr, men om
30 år gör den kanske störst nytta när
den som låga är nästan helt förmultnad och full med mossor, lavar och
svampar i en uppväxande ungskog.
Naturvärdet hos en tallåga varar
dessutom ännu längre, det kan ta upp
till ett par hundra år innan den bryts
ner om förhållandena är de rätta. Det
är lätt att glömma, vi fokuserar så
gärna på frågan om det gör någon
nytta i dag, säger Per och fortsätter:
– Vi började jobba med naturhänsyn för cirka 25 år sedan. Senare års
forskning har visat att de naturvårdsåtgärder vi gör är bra och att de faktiskt är avgörande för den biologiska
mångfalden. Den ekonomiska skillnaden är liten för en privat skogsägare, men oj, vilken skillnad det
kan göra för miljön och den svenska
artrikedomen.
TEXT Sara
Söderberg
FOTO Sara Söderberg & Per-Anders Sjöquist
RÄTT HÄNSYN GÖR SKILLNAD!
ska man som skogsägare följa de bestämmelser om naturhänsyn
som finns i skogsvårdslagen. När du anlitar oss
för avverkning erbjuder vi naturhänsyn enligt
SCAs instruktion. Det innebär att du både får en
god naturhänsyn på din avverkning samtidigt
som du uppfyller lagens krav.
Lämnar du som skogsägare hänsyn enligt
SCAs instruktion, planerar våra virkesköpare
trakten innan avverkningen så att hänsyn
lämnas mot t ex bäckar och myrkanter. Sedan
ser avverkningslaget till att träd med naturvärden inte avverkas.
I dag är naturhänsyn enligt SCAs instruktion
det vanligast förekommande bland de skogsägare som anlitar oss. Våra virkesköpare är
välutbildade i dessa frågor och berättar gärna
mer om hur du som skogsägare både får en bra
virkesaffär och uppnår en god naturhänsyn.
VID ALLA AVVERKNINGAR
Ögonpyrolan växer i fuktiga, skuggiga skogar.
Skogsvinge™ Special
skapar klarhet efter stormar
angrepp och var man bör röja upp efter stormarna.
Torsten Hådén och SCAs virkesköpare Jonas Larsson tittar på Torstens skogsinnehav med
hjälp av flygbilderna som har tagits fram i projektet Skogsvinge Special.
Genom flygfotoprojektet Skogsvinge Special har SCA hjälpt många skogsägare i
Medelpad att få en uppdaterad bild av hur deras skog har påverkats av de senaste
årens stormar. En av markägarna som har fått hjälp är Torsten Hådén.
– Tack vare Skogsvinge Special fick jag se detaljer i min skog på ett sätt som inte
har varit möjligt förut. Jag hittade exempelvis vindfällen som jag inte visste om,
berättar Torsten.
f SCA Skog i Medelpad har genomfört ett
omfattande flygfotoprojekt, kallat Skogsvinge
Special, för att ta reda på hur skogen har
påverkats av de senaste årens stormar. Man
har flugit med helikopter med en påmonterad
kamera och fotograferat stora arealer privatägd skog. De högupplösta låghöjds­bilderna
kombineras sedan med skogliga data från
verktyget Skogsvinge. På så vis får man en
detaljerad bild av skogsinnehavet.
– Sedan 2009 har det stormat mycket i
Medelpad och för många skogsägare kan det
vara svårt att skapa sig en aktuell bild av hur
skogen har påverkats. Vi hade räknat med ett
stort intresse när vi erbjöd skogsägare att få
sin skog fotograferad. Men de anmälningar vi
fick in var långt över förväntan. Totalt har vi
fotograferat ungefär 40 000 hektar skog, vilket är mer än 10 procent av all privatägd mark i
Medelpad, säger Johan Blomqvist, marknadschef vid Medelpads skogsförvaltning.
Styrkan med flygfotograferingen är att
skogsägarna får en tydlig, högupplöst bild
över innehavet som gör det enkelt att se vilka
åtgärder som behöver göras i skogen. Det går
till exempel att se var det finns risk för insekts-
Mikkael Forsberg, helikopterpilot, visar vilka områden som ska
fotograferas.
Fantastiskt sätt
Torsten Hådén, som äger cirka 230 hektar
skog i Medelpad, tackade snabbt ja till möjligheten att få sin fastighet fotograferad.
– Jag har tidigare varit på en informationsträff om Skogsvinge, men aldrig sett
min egen fastighet ur det perspektivet, berättar Torsten. När jag först kom i kontakt med
Skogsvinge insåg jag att det är en väldigt bra
teknik, så givetvis tackade jag ja när jag fick
detta erbjudande.
För Torsten, som har en skogsbruksplan,
är flygfotograferingen ett bra komplement.
Bilderna ger honom bland annat möjlighet att
se hur bestånden har utvecklats, var det behöver gallras och om det finns några vindfällen.
– Tack vare Skogsvinge Special fick jag se
detaljer i min skog på ett sätt som inte har varit
möjligt förut. Jag hittade vindfällen jag inte
visste om. Sammantaget är det ett fantastiskt
sätt att inventera sin skog på, säger Torsten och
fortsätter:
– På något sätt känns det här som en revolution. För mig, som har varit med länge och­
inte är lika rörlig som tidigare, är detta ett
jättebra komplement till den traditionella
inventeringen på plats ute i skogen.
Kan uppdateras på nytt
En annan styrka med Skogsvinge Special är att
nya bilder kan tas kontinuerligt, vilket innebär att materialet kan uppdateras i takt med
att skogen förändras. På Medelpads skogsförvaltning har man planer på att genomföra nya
flygningar under kommande år.
– Den som är intresserad av att få sin skog
fotograferad kan kontakta någon av våra virkesköpare, säger Johan Blomqvist.
TEXT Sara
FOTO
Söderberg
Sara Söderberg & Per-Anders Sjöquist
Med en fjärrstyrd kamera, monterad vid sidan av helikoptern, var Morgan
Olsson från helikopterföretaget med och fotograferade cirka 40 000 hektar
skog på drygt två veckor.
15 |
Mården
– ett av skogens skygga
Mården är oerhört smidig och rör sig snabbt och obehindrat upp- och nerför trädstammar och grenar.
Mården är omtalad som den kanske mest skygga av
skogens alla vilda djur. Den visar sin närvaro ganska
ofta på spårsnön, men nästan aldrig annars. Det är
många som har jagat mård med fälla i flera år utan
att ha lyckats få se en levande mård! Men med tanke
på mårdens levnadssätt är det inte så konstigt.
ården är mest aktiv på natten, utom under den ljusa
sommaren då den även kan vara i rörelse på dagen.
Den föredrar äldre skog, där det finns gott om ställen att
söka skydd, och skogskanter där det är lätt att hitta föda.
Däremot undviker den helst öppna ytor.
Allätande hamstrare
Mården patrullerar regelbundet av sitt hemområde, där tillgången på föda bestämmer områdets storlek. Sork står högt
| 16
upp på matsedeln. Under ett bra gnagarår kan de
utgöra den helt dominerande födan. I övrigt äter mården det mesta – ekorre, fågel, ägg, bär, insekter och
kadaver. Det den inte äter upp för tillfället hamstras på
lämpligt ställe inför tider med sämre tillgång på mat.
Eftersom mården så regelbundet söker av samma
område lär den sig, och kommer också ihåg, var det
går att hitta mat. Ett tydligt bevis på detta bekräftades i en norsk undersökning för några år sedan, där
man studerade i vilken utsträckning pärlugglans bon
blev plundrade av mård. Man kontrollerade uppsatta
holkar och fann att det var färre plundringar i holkar
som varit uppsatta under kort tid än i dem som funnits
i många år. Dessutom var det större risk att de holkar
som blivit plundrade tidigare år fick besök av mården
även nästföljande år.
Snabb och smidig
Den som haft tillfälle att studera mården imponeras
nog alltid av djurets skönhet. Pälsen är mörk, brun eller
brungrå med en ljus gulvit haklapp och svansen är yvig.
aste djur
Mården har ett vackert skinn, som betingade ett högt pris
förr i tiden.
En fullvuxen mård kan bli 50 till 80 cm lång, inklusive
svansen. Lyckas man få se den i skogen är det snart
uppenbart att en otrolig smidighet vilar över mårdens
alla rörelser. Bara att kunna springa i kapp och fånga
en jagad ekorre säger det mesta om artens förmåga!
Värdefullt skinn
Mårdens fina skinn har alltid varit värdefullt och var
förr en viktig inkomstkälla. I början av 1900-talet
kunde man få motsvarande en månadslön för ett mårdskinn, vilket resulterade i så pass hård jakt att man
befarade att mården skulle utrotas. Den blev till och
med fridlyst under början av 1930-talet, vilket ledde
till att mårdstammen återhämtade sig.
I Sverige förkommer mården i skogar över hela landet förutom på Gotland.
TEXT och FOTO
Göran Ekström
Spår i snön avslöjar mården, som kanske är skogens skyggaste djur.
17 |
Rätt hjälp för skyddsvärd skog
För 20 år sedan klassades en del av Arne och Walter Erikssons fastighet i Knytta,
söder om Östersund, som nyckelbiotop. Efter stormen Ivar föreslogs området få ett
stärkt skydd och bröderna blev erbjudna ersättning för utebliven avverkning. SCAs
virkesköpare och en fristående markägarkonsult bistod vid uppgörelsen.
en bördiga sluttningen ner mot
Storsjön, invid Vallsundsbrons
södra landfäste, utgör urgammal kulturbygd. På den plats där Arne och
Walter Eriksson har sitt föräldrahem
fanns en gård redan på 1300-talet. Nu
bor Walter i den gulmålade släktgården
och brorsan Arne är bosatt strax intill.
Nyckelbiotop
Till gården hör också flera hundra år
gammal skog, där bara enstaka träd
har avverkats för gårdens behov.
Den kalkrika marken har varit
gynnsam och skapat örtrika bestånd
här med många unika och skyddsvärda växter. Skogar av denna typ
kallas kalkbarrskogar och bedöms
som viktiga att skydda från alla slags
skogsbruks­åtgärder.
För cirka 20 år sedan klassades därför ett elva hektar stort område som
ingick i brödernas skogsinnehav som
nyckelbiotop. Sedan dess har området
legat orört eftersom certifieringsbestämmelser innebär att flertalet aktörer på virkesmarknaden inte köper
råvara från nyckelbiotoper.
– Det har legat som en död hand
över området i 20 år, konstaterar Walter Eriksson. Vi kände inte till att det
fanns möjligheter till ersättning.
Diskussioner om avverkning har
emellertid förts i olika omgångar, en
diskussion som åter aktualiserades i
samband med att stormen Ivar härom
året fällde ett stort antal träd på skiftet.
Men att röja upp efter stormen gick
inte för sig, trots risken för angrepp
av granbarkborren.
– Vi fick inte ta bort en kvist, knappt
lyfta bort träd som fallit över vägen,
minns Arne.
Långsiktig lösning
I det läget tog bröderna kontakt med
Skogsstyrelsen för att få till en långsiktig lösning. Förslaget blev att inrätta
ett biotopskyddsområde som gäller
för all framtid och där ingen verksamhet som kan påverka eller skada
naturmiljön får bedrivas. Dessutom
ger det markägaren rätt till ersättning
motsvarande fastighetens minskning
i marknadsvärde, med ett tillägg på
25 procent för framtida prisjusteringar.
Arne och Walter Eriksson vände
Skogsägaren Arne Eriksson, SCAs virkesköpare Leif Härjegård, markägarkonsult Lars Rubensson och skogsägaren
Walter Eriksson diskuterar hur skyddsvärd skog kan ersättas.
| 18
sig till SCAs virkesköpare Leif Härjegård för att få hjälp att granska det
förslag som Skogsstyrelsen presenterat. Leif har i flera år samarbetat med
bröderna Eriksson och hade även i ett
tidigt skede informerat om möjligheten till ersättning.
Leif Härjegård föreslog att de skulle
vända sig till Lars Rubensson, tidigare
markjurist vid SCA Skog och numera
fristående konsult med inriktning på
fastighetsrättsliga frågor. I fall som
dessa utgör Lars Rubensson SCAs
”förlängda arm” med att bistå markägare.
– Vid bildande av biotopskyddsområden eller naturreservat erbjuder
staten vanligen markägarna en summa
pengar för att bekosta en professionell
granskning av utförd värdering, förklarar han.
Känna trygghet
Värderingen av bröderna Erikssons
skogsområde var baserad på en stämpling där alla träd inom det aktuella
området hade mätts upp.
– Förslaget kunde accepteras med
enbart några smärre tillägg, säger Lars
Rubensson. Det viktigaste i mitt uppdrag är att se till markägarens intressen så att de känner sig trygga med
överenskommelsen.
Leif Härjegård instämmer och menar
att hela processen förutsätter att mark­
ägaren är insatt i vilka regler som gäller
eller att markägaren anlitar någon som
har relevant kompetens. Det är en affär
som man normalt bara berörs av en gång
i livet och det finns många faktorer som
kan påverka ersättningen.
– Det är en jättesvår fråga där man
även har att ta hänsyn till vilka konsekvenser det får för framtiden när
enbart en mindre del av en skogsfastighet skyddas, säger Leif.
Nöjda med utfallet
Bröderna Eriksson är emellertid i stort
sett nöjda med utfallet. Hela processen har tagit två år och nu blickar de
framåt. De är fortsatt ägare till marken, men får bara jaga, plocka bär och
svamp eller vandra, inte avverka eller
påverka skogen.
– Men det är klart, funderar Walter
Eriksson, visst undrar man hur stormvirket som ligger kvar på marken ska
påverka resten av beståndet. Eller hur
barnbarnen gör när ett dike sätts igen.
TEXT Mats
FOTO
Wigardt
Tommy Andersson
Olika alternativ för skyddsvärd skog:
Frivillig avsättning. Inget formellt skydd.
Naturvårdsavtal. Överenskommelse mellan staten
och markägare. Tecknas för 50 år. Ger rätt till viss
ersättning.
Natura 2000. Ett nätverk av skyddade områden
inom EU. Ingrepp kräver samråd eller tillstånd.
Ersättning enbart om markanvändning avsevärt
försvåras.
Nyckelbiotop. Skogsområde med mycket höga
naturvärden. Ger inget juridiskt skydd. Ingen
ersättning.
Biotopskyddsområde. Ett område som med stöd
av miljöbalken förklaras skyddsvärt. Gäller för all
framtid. Ger rätt till ersättning.
Naturreservat. Används för att skydda ett större
område, över 20 hektar. Beslut fattas av länsstyrelsen. Gäller för evigt. Ger rätt till ersättning.
Nationalpark. Bildas av staten med syfte att bevara
en viss landskapstyp för all framtid. Ger rätt till
ersättning.
Alternativa lösningar
för höga naturvärden
Ett skogsområde med höga naturvärden innebär ofta att det blir klassat
som nyckelbiotop, vilket låser virket för avverkning. Men det finns
alternativa lösningar för skogsägare. SCAs naturvårdsspecialister och
virkesköpare kan lotsa markägare rätt.
f För en skogsägare med skyddsvärd
skog läggs vanligtvis locket på för
framtida avverkning. Det krävs då
personer som med öppna ögon kan
bedöma skogen och hitta en väg ut som
kan gagna såväl skog som skogsägare.
Tomas Rydkvist är naturvårdsspecialist på Medelpads skogsförvaltning
i Sundsvall. Han menar att det sämsta
en skogsägare kan göra är att inte göra
något alls.
– Att sitta passiv är ingen lösning,
säger han. Men det behövs någon som
kan väga alternativen mot varandra
och som vet var man vänder sig.
Och den kompetensen har Tomas
Rydkvist och hans kollegor på SCAs
övriga skogsförvaltningar. De har även
god hjälp av SCAs virkesköpare.
Samråd i fält
Tomas berättar om en markägare med
stora mängder vindfällen som behövde
plockas ut. Men området var registrerat för höga naturvärden, med stort
lövinslag, och Skogsstyrelsen ville att
området skulle bli en nyckelbiotop.
– Då hade det inte blivit avverkat
alls, säger Tomas Rydkvist.
Efter samråd på plats ute i skogen
fick de i stället igenom ett förslag om att
plocka bort vindfällen, ta bort granen
och därmed gynna lövskogen. Därefter
tecknades ett naturvårdsavtal på 50 år.
På skogsägaren Östen Larssons skogsskifte i Storhullsjön avverkades gran och
tall till förmån för en lövbiotop, trots att
beståndet för 20 år sedan hade klassats
som nyckelbiotop.
– Jag fick ut tusen kubikmeter, vilket var betydligt mer än jag räknat med,
konstaterar Östen Larsson belåtet. Sedan
blev det också en väldigt snygg skog.
Flera vinnare
Tomas Rydkvist ser som sin uppgift att
peka på alternativa lösningar som gör
markägaren nöjd och samtidigt bidrar till
att naturen mår bra. Att skydda lövskogen från att helt försvinna bland gran och
tall är en väg som också gynnar många
ovanliga och viktiga insekter.
– Dessutom sitter det nog i våra gener
att vi lite till mans trivs i lite öppnare skog,
säger han.
Mats Wigardt
19 |
Aktiva skogsägare gynnas
i beskattningen
FOTO
Michael Engman
Observera att du varje räkenskapsår
ska avgöra om verksamheten är aktiv eller
passiv. Du kan vara aktiv ett år och passiv
ett annat. Har du flera verksamhetsgrenar
i din enskilda firma, exempelvis skogsfastighet, entreprenadverksamhet eller hyreshus, är det den sammanlagda arbetstiden
för samtliga verksamhetsgrenar som räknas
ihop. Kommer du då upp i minst 500 timmar räknas hela näringsverksamheten som
aktiv.
Äger du en skogsfastighet innebär det att du har enskild närings­verksamhet och att du är en näringsidkare. Som näringsidkare kan
du vara antingen aktiv eller passiv, beroende på hur mycket tid du
lägger ned på näringsverksamheten. Bedriver du verksamheten
aktivt får du en rad fördelar.
nligt inkomstskattelagen är näringsverksamheten aktiv om näringsidkaren ”arbetat i inte oväsentlig omfattning”.
Skatteverket anser att en näringsverksamhet
är aktiv om du har utfört minst en tredjedels
årsarbetstid i företaget, det vill säga 500-600
timmar per år. Lägger du ned denna tid är
du alltid aktiv.
Betydligt svårare blir det om skogsfastighetens skötsel inte kräver 500 arbetstim-
mar per år, till exempel på grund av fastighetens storlek. Här är rättsläget dock ganska
oklart och någon lagreglering finns inte. För
att då betraktas som aktiv krävs det att man
själv har utfört allt arbete som verksamheten
kräver, till exempel plantering, röjning och
gallring. Slutavverkningen verkar vara det
enda undantaget som är godkänt att någon
annan utför, även om Skatteverket inte velat
bekräfta detta i ett ställningstagande.
Jan Wiklund & Linda Sundgren
AB SkogensHus
| 20
Fördelar för aktiva
Som aktiv näringsidkare betalar du egenavgifter (som arbetsgivaravgift, fast på ditt
egna överskott av verksamheten).
Egenavgifterna varierar beroende på ålder
på företagaren. Är du aktiv och född mellan
1950 och 1988 betalar du full egenavgift,
d v s 28,97 procent. För aktiva födda 1937
och tidigare är egenavgifterna 0 procent i
deklarationen taxeringsåret 2016. De som
är födda 1938-1949 betalar 10,21 procent
liksom födda 1950 (vid uttag av hel ålderspension hela året). Med egenavgifter på 10,21
procent blir det totala skattetrycket cirka
25 procent, alltså lägre än om du räntefördelar
fram överskottet.
Som aktiv företagare får du även rätt till
grundavdrag, överskott från näringen blir
sjuk- och pensionsgrundande och ger jobbskatteavdrag. Du får även göra avdrag för
pensionssparande i näringsverksamheten.
Aktiv verksamhet möjliggör att man vid
nystartad näringsverksamhet – exempelvis
om man köper en skogsfastighet och inte
har haft enskild firma tidigare – kan kvitta
underskott i näringsverksamheten de fem
första åren mot sin inkomst av tjänst. Detta
innebär att du får tillbaka kommunal och
eventuell statlig skatt på din arbetsinkomst,
vanligen mellan ca 25 och 55 procent, beroende på inkomstnivå.
Nackdelar för passiva
Har du passiv verksamhet betalar du alltid
särskild löneskatt på 24,26 procent, oavsett din ålder. Du har inte rätt till grundavdrag eller jobbskatteavdrag och du får inte
nyttja underskottsavdrag eller räkna överskott från näringen som sjuk- och pensionsgrundande. Du kan heller inte dra av för
pensionssparande i näringsverksamheten.
Sammantaget har du alltså alla fördelar om du är aktiv. Vår rekommendation
är att du bokför alla nedlagda timmar i
näringsverksamheten som underlag om
Skatte­verket skickar en förfrågan. Tänk på
att räkna med administrativt arbete liksom
arbete på ekonomibyggnader.
Kameramätning skapar större
trygghet för skogsägare
Under året har SCA infört ett nytt system med kameramätning på flera av sina virkes­
terminaler. Med hjälp av det nya systemet har mätningen blivit effektivare och säkrare,
något som skapar rättvisa och ökad trygghet för skogsägarna.
f Under 2014 och 2015 har SCA arbetat
med att införa ett nytt system med kameramätning för att mäta virke vid sina terminaler.
Först ut var virkesterminalen i Töva, där projektet testades under hösten 2014. Tack vare
det lyckade resultatet infördes kameramätning även vid virkesterminalerna i Hoting,
Krokom och Östavall, och de är i full drift
sedan januari 2015. Under hösten ska samma
typ av kameralösning installeras på virkesterminalerna i Bensjö och Lycksele.
– Nio kameror per terminal har monterats upp för att mäta volymen på det virke
som kommer in via lastbilstransporterna. Det
handlar i grunden om samma mätsätt som
tidigare, men nu sker mätningen utifrån bilder. Målet med kameraprojektet är att göra
det så effektivt som möjligt, med samma höga
noggrannhet, säger Henrik Sakari, kundförsörjningschef vid SCA Skog.
Tidigare utfördes all virkesmätning
manuellt av virkesmätare från VMF Nord,
Virkesmätningsföreningen i norra Sverige.
Med det nya systemet är det chauffören som
själv skriver in numret som virket märkts
med, varpå bilder tas ur olika vinklar. Bilderna skickas sedan till en mätcentral i Östersund där personal från VMF Nord läser
av bilderna. När bilderna är godkända kan
chauffören lämna terminalen.
– Den konkreta mätningen av virket görs
av VMF Nord i efterhand, vilket innebär att
det blir kortare stilleståndstider för förarna.
Den snabbare genomströmningen av lastbilar
ger högre effektivitet och lägre transportkostnader, säger Henrik.
Förbättrad precision
Kameramätningen medför många fördelar. Resultatet från det första halvåret som
systemet har använts tyder på förbättrad
mä­teffektivitet och bättre mätprecision.
– VMF vill ha ett år på sig att utvärdera
systemet, men hittills ser det väldigt bra ut,
säger Henrik och fortsätter:
– Det går nu att mäta mer kubikmeter
virke i timmen än tidigare. Tanken med kameramätningen är att det ska vara en fördel för
åkarna samtidigt som vi får en ökad effektivitet. När det går bra i dag är vi nere på tre minuter per kameramätning, jämfört med cirka sju
minuter vid manuell mätning. Framtidsvisionen är att komma ner till en minut.
Genom att uppnå bättre mätprecision på
det enskilda lasset blir mätningen också rättvisare för den enskilde skogsägaren.
– En av de främsta styrkorna med kameramätningen är den ökade mätprecisionen. Det
nya systemet skapar större trygghet för den
som säljer virke till oss, säger Henrik.
Framtiden på Östrand
Under hösten kommer en projektgrupp att se
över möjligheterna att skapa en kameramätningsstation vid Östrands massafabrik.
– I samband med mångmiljardsatsningen
på Östrand ska det byggas en ny mätstation
och en ny mätplan i anknytning till bruket.
När virket mäts med kameror vid virkesterminalerna ökar effektiviteten och säkerheten.
Det skapar rättvisa och ökad trygghet för
skogsägarna.
Här har vi chans att verkligen se över våra
behov och att använda våra erfarenheter och
kunskaper för att skapa en så effektiv virkesmätning som möjligt, säger Henrik.
– Kameramätningen är i dag huvudspår,
men det kan se annorlunda ut längre fram,
säger Henrik och avslutar:
– Kan vi sänka kostnaderna för virkesmätning generellt gynnar det hela skogsbranchen.
Effektiviseringar av detta slag bidrar till ett
lönsammare skogsbruk, genom att kostnadsreduceringar i värdekedjan gynnar skogsägarna i slutänden.
TEXT Sara
FOTO
Söderberg
Per-Anders Sjöquist
21 |
Skogens
svarta guld
Allan Nordmark har bränt tjära hela livet. De flesta män i
släkten har varit tjärbrännare hemma i den lilla byn Dirivaara
i Överkalix nordöstra hörn.
– Min pappa brände tjära, min farfar brände tjära och det
gjorde nästan alla mina farbröder också. Det var en del av
försörjningen, berättar Allan, som själv har lärt upp många
under åren.
Tjära är en stor del av historien i Norrbottens inland. Förr
i tiden gav tjärbränning småbrukarna ett viktigt tillskott
i kassan. Redan för ett par hundra år sedan var tjära ett
eftertraktat impregneringsmedel som exporterades från
Kalix älvdal till bland annat England och Holland.
Synliggör historia
Allan har bränt omkring hundra tjärdalar. Han hade också
kurser i tjärbränning i sitt arbete på det som då var Skogsvårdsstyrelsen. När Allan nu förtiden bränner är det mest
för att synliggöra kulturhistorien – det handlar mer om
nostalgi än förtjänst i kronor. De senare årens tjärdalar
| 22
har funnits vid kulturområdet Vippabacken som ligger
utmed väg E10.
– Där passerar mycket folk och jag tycker att det är
roligt att visa hur man bränner tjära. Jag var med och
byggde en ny tjärdal i backen så sent som förra året. Den
är lite större än de små jag brukar bränna, men ändå liten
jämfört med de som gjordes förr – de kunde vara på flera
hundra kubikmeter, säger Allan.
Den största tjärdal han har varit med om brändes på
Skansen. Den var på 30 kubikmeter men gav inte så mycket
tjära i förhållande till vedvolymen. Allan förklarar det med
att den norrländska furan är mer senvuxen och kådrik än
virket man använde vid bränningen på Skansen.
Stubbrötter är bäst
Det grannlaga arbetet med att bygga en tjärdal börjar
redan i skogen med att ta rätt virke. För att fylla en tunna
med tjära krävs tre kubikmeter prima tjärved. Den bästa
tjärveden kommer från rötterna i stubben, och allra mest
kåda är det i skog som brunnit.
Genom åren har man använt olika tekniker för att få
upp stubbarna – allt från att bända med störar till stub�brytare och dynamit. I de bästa rotdelarna ligger fibrerna
Det gamla talesättet avslöjar alltså att det inte alltid
gick så bra med tjärflottningen. Tunnorna gick ibland sönder i forsarna, med minskad förtjänst för småbrukarna som
skulle tjäna lite pengar på tjäran. Att bränna tjära är och
har alltid varit arbetskrävande och förtjänsten har varierat.
Blåbärsris
Årets lilla tjärdal, som kommer att ge nästan 30 liter tjära,
är Allan rådgivande till. Han tänder den med van hand.
Ytterlagret är av torrved och ska brinna upp, den har ingen
tjära utan fungerar som tändved till tjärveden. Det sprakar hemtrevligt och för den oinvigde ser det ut som om
allt ska brinna upp. Men torvlagret, som ligger på toppen,
skyddar och när det glöder ordentligt täcks även sidorna.
– Det är viktigt att ha bra torv. Det ska helst bara vara
blåbärsris på den, då är den nog tjock, säger Allan.
Traditionen förs vidare
En tjärdal som denna bränns i ungefär 12 timmar. Den
större som familjen Nordmark gjorde förra året brann ett
dygn. Då hade Allan både son, svärson och dotter med,
eftersom det behövs flera personer under själva bränningen. Nordmarks för alltså traditionen vidare, kulturgärningen fortsätter med de unga.
TEXT Katarina
FOTO Gunnar
Allan Nordmark förbereder torven som ska täcka
tjärdalen.
Karlsson
Svedenbäck
Vill du veta mer om hur man bygger en tjärdal, se:
www.skogssverige.se/skog/skogshistoria/gor-din-egen-tjardal
åt olika håll. Därför klöv man veden när det var kallt på
vintern för att det skulle gå lättare. I god tid tillverkades
också tjärtunnorna.
Storproduktion
Att bränna tjära handlar förstås inte enbart om nostalgi.
Nu som då utgör tjära ett bra impregneringsmedel till träbåtar, bryggor och andra utomhussaker av trä. Men det är
långt till kvantiteten som tillverkades på 1800-talet då tjärbränningen i det närmaste var en industri – bönderna som
levererade tjäran ansågs stundtals försumma jordbruket.
– 1850 fanns det 1 007 personer i Överkalix och de
levererade 7 000-8 000 tunnor på 125 liter, alltså sju-åtta
tunnor per person. Vid den tiden hade vi störst produktion
i hela landet, sett till befolkningsmängd, säger Allan.
Lämningar från förr
Tjärdalarna fanns vanligtvis utefter älvdalarnas sluttningar för att tunnorna lätt skulle kunna rullas ner till
älven. Där knöts de ihop till flottar och manövrerades
med strömmen till kusten av dem som kände till vattnen.
I de större fallen och forsarna fanns så kallade tjärdrag,
som det än i dag finns lämningar efter. Där fick tunnorna
forslas på marken, runt den strida älven.
Det finns också lämningar i språket efter tjärbränningstiden. På Överkalixmål lever talesättet: ”Bågen å
benda, reik et strenda – wårt hä tiro tåi veijen?”. Det betyder: ”Botten och banden flyter vid stranden – var har tjäran
tagit vägen?”.
Allan Nordmark.
23 |
2
DIN SKOG
SCA SKOG AB
851 88 SUNDSVALL
FOTO
FOTO
Håkan Blomkvist
Tomas Rydqvist
nya mångfaldsparker
Vy från Långviken mot Långören i Njurundakustens mångfaldspark.
Vy från Klunsen mot Sidsjön i Märlingsbergets mångfaldspark.
SCA har invigt ytterligare två mångfaldsparker. Njurunda­
kusten i Medelpad och Märlingsberget i Jämtland. Mångfald­
sparker är större landskapsavsnitt på flera hundratals hektar,
där minst halva arealen av den produktiva skogsmarken ska
avsättas eller skötas för att gynna natur- och kulturvärden.
I parkerna använder SCA olika åtgärder för att förstärka de
värden som finns och för att skapa nya.
Njurundakusten
Njurundakustens mångfaldspark invigdes den 25 juni och omfattar
2 300 hektar. Parken ligger längs med kusten i södra Medelpad och
angränsar till två marina naturreservat. Landskapet i parken präglas
till stor del av en lång, oexploaterad kuststräcka med flacka klippor,
klappersten och block. Landhöjningen bidrar till en mångfald av
livsmiljöer och arter. Här finns till exempel grunda vikar, laguner och våtmarker liksom blomsterrika strandängar, tallskogar och
alkärr.
| 24
Parken har gott om kulturhistoriska värden. Det finns flera fornlämningar i form av gravrösen och gravfält liksom hällristningar med
marint tema. Löruddens fiskeläge och Galtströms järnbruk har båda
anor från 1600-talet.
Stora delar av Njurundakustens mångfaldspark är populära rekreationsområden.
Märlingsberget
Den 24 september invigdes Märlingsbergets mångfaldspark som ligger
sydväst om Bräcke i sydöstra Jämtland. Parken omfattar drygt 2 000
hektar och här finns flera orörda områden som varit obrukade länge.
Att skogarna inte brukats beror främst på den oländiga terrängen som
på många ställen är kuperad och blockrik.
Här finns främst tallskogar som till stor del präglats av skogsbränder.
Parken har också en del lövrika skogar och gott om tjärnar, myrar och
bäckar. Det finns en del spår av de människor som brukade skogarna förr,
som till exempel rester av skogskojor, en flottningsränna och kolbottnar.
I Märlingsbergets mångfaldspark har SCA bl a anlagt några stigar
och rastplatser med eldstäder och sittbänkar.