Läs sammanfattning
Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond Fyrhjulingar – praktiska men nyckfulla Fyrhjulingar ger en falsk trygghet och känsla av stabilitet när de i själva verket är lätt lynniga och kräver en aktiv förare som kan hantera den i alla lägen. Något som också bekräftas av de många olyckor som sker på vägarna där över 70 procent av alla dödsolyckor har handlat om att fyrhjulingen har vält. Nuvarande körkortsutbildning behöver därför ses över så att nödvändiga kunskaper erhålls. FALSK TRYGGHET Fyrhjulingar misstas lätt för att vara säkra och stabila med sina fyra hjul. Faktum är att merparten av alla dödsolyckor som skett på väg har varit singelolyckor där fyrhjulingarna har vält. VTI (Statens vägoch transportforskningsinstitut) har därför, med stöd från Länsförsäkringarnas forskningsfond, genomfört en studie kring fyrhjulingars köregenskaper och vilka kunskaper grupper med olika körkortsbehörigheter har kring fyrhjulingar. visar också att man kan öka sannolikheten att klara en manöver genom att anamma en aktiv körstil där föraren aktivt använder hela sin kroppsvikt för att motverka de krafter som föraren och fyrhjulingen utsätts för under färd. Är körkortsutbildningen tillräcklig? För att få köra en motorcykelregistrerad fyrhjuling på vägen krävs idag endast B-körkort (bil). Genom åren har behörighetskraven ändrats från A-körkort (mc) till A-eller B-körkort till dagens Bkörkort. Trots dessa förändringar så har inte körkortsutbildningarna ändrats något med avseende på fyrhjulingar. Detta innebär att efter att ha genomgått körkortsutbildningen för B-körkort har behörighet att köra ett fordon på vägen som man inte har haft någon utbildning för. I de fokusgruppsintervjuer som genomfördes framfördes också den önskan från deltagarna att körkortsutbildningen som ger behörighet för ett specifikt fordon också ska innehålla delar som är riktade till det fordonet. Specifikt efterfrågades praktiska moment i körkortsutbildningen. SLUTSATSER Arbetsmodeller och sportmodeller Det finns en tydlig indelning av fyrhjulingar i arbetsmodeller och sportmodeller. Arbetsmodellerna är i regel mycket tyngre och har ofta fyrhjulsdrift och är konstruerade för att klara av tuff terräng. Sportmodellerna väger omkring hälften så mycket som en arbetsmodell och har i de flesta fall en stel bakaxel och är från början byggda för att köras på tävlingsbanor och klara av att genomföra stora hopp. Trots dessa stora skillnader så visar studien att det skiljer väldigt lite vad gäller stabilitet mellan arbets- och sportmodeller. Man kan konstatera att de lättare sportmodellerna påverkas mer av den extra vikt som en förare innebär men i övrigt beter sig fordonen på ett likvärdigt sätt. Körstilens betydelse Att börja köra en fyrhjuling anses enklare än att börja köra motorcykel. Mycket för att fyrhjulingen upplevs som stadig, speciellt i lägre farter – upp till 70-80 kilometer i timmen. Detta inbjuder ofta till en relativt passiv körstil som många gånger fungerar bra till dess att något oförutsett inträffar. Studien visar att det finns en risk för att fyrhjulingen ska välta redan i så låga farter som 30 kilometer i timmen om föraren tvingas göra en för snäv kurvtagning. Resultaten Fyrhjulingar beter sig varken som motorcyklar eller bilar och det krävs att föraren är aktiv i sin körning för att klara av att hantera den även i oförutsedda situationer. Körbeteendet hos fyrhjulingen är lite nyckfullt då den nästan helt utan förvarning kan bete sig väldigt oförutsett, ofta med risk för vältning som resultat. Därför är det viktigt att som nybliven fyrhjulingsförare ha tillräckliga kunskaper kring de risker och faror som finns med att köra fyrhjulingar. Fyrhjulingar är ett praktiskt och flexibelt fordon med många bra egenskaper och med adekvat utbildning så kan olyckorna minska. Läs mer För mer information besök www.vti.se Rapport Fyrhjulingars köregenskaper och förarkunskaper Kontakter Omar Bagdadi, VTI, 0243-44 68 64 omar.bagdadi@vti.se Text av: Omar Bagdadi, VTI
© Copyright 2024